Ungdomars engagemang och inflytande

Transkript

1 Ungdomars engagemang och inflytande Det är väl mer det att politiker kan vara ute mer bland ungdomar och fråga om vad unga vill. Att de ska komma till oss och inte att vi ska leta upp dem. Kvalitativ studie för Norrbottens läns landsting Oktober 2009, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Norrbottens läns landsting Ungdomsundersökning 2009 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, Örebro Telefon: Telefax

2 Uppdrag: Ungdomsundersökning med sexton- och nittonåringar Beställare: Norrbottens läns landsting Kontaktperson: Martina Johansson Projektledare Markör: Sofia Palmér, Eva Entelius Melin, Lena Adem Undersökningsperiod: September-oktober 2009 Markör Marknad och Kommunikation Markör hjälper större företag och organisationer att fatta rätt beslut det gör vi genom utredningar, undersökningar och utvecklingsarbete på plats hos våra kunder. Markör Marknad och Kommunikation AB 2 (31)

3 Innehåll Inledning 4 Rapportens disposition 4 De intervjuades bakgrund 5 Resultat 6 Inledning 6 Ungdomars engagemang 6 Föräldrarnas engagemang 8 Inflytande 10 Det egna inflytandet 10 Försök att påverka 12 Ungdomars inflytande 14 Vill ungdomar ha inflytande? 17 Delaktighet i kommun och landsting 19 Ungdomars syn på politik 21 Delaktighet och engagemang i kvantitativa mått 27 Övriga synpunkter 28 Slutdiskussion 29 Vilken verklighet räknas? 29 Hopplöshet och brist på sammanhang 31 Markör Marknad och Kommunikation AB 3 (31)

4 Inledning Norrbottens läns landstings förtroendevalda vill ta del av attityder och erfarenheter bland ungdomar boende i de fjorton kommuner som tillhör regionen för att få kunskap om hur ungdomar tänker när det gäller sina påverkansmöjligheter i samhället, synen på det egna engagemanget och på politik. Markör Marknad och Kommunikation AB har därför fått i uppdrag att genomföra en kvalitativ studie med hjälp av 140 djupintervjuer via telefon. I samråd med Norrbottens läns landsting har Markör tagit fram den intervjuguide som ligger till grund för djupintervjuerna. Intervjuguiden har fungerat som ett ramverk för det som ska besvaras i intervjun. Särskild vikt har lagts vid att i inledningen av intervjuerna fråga om de aktuella frågorna på ett förutsättningslöst sätt, utan en tydlig koppling till politik eller samhällsfrågor. Eftersom det handlar om djupintervjumaterial har varje sedan intervju till viss del anpassats efter respondenternas unika synpunkter och åsikter. Huvudfrågorna i undersökningen är följande: Är du engagerad i något särskilt område? Varför/Varför inte? Hur upplever du dina möjligheter att påverka i Norrbotten idag? Inom vilka områden? Hur upplever du ungdomars möjligheter generellt sett i samhället? Inom vilka områden? Vad är politik för dig? Skulle du vilja vara politiskt engagerad? Känner du dig delaktig i kommun och landsting? Är det viktigt att kunna påverka och ha inflytande på samhället och i så fall gällande vad? Målgrupp för studien är ungdomar i åldrarna 16 respektive boende i Norrbottens län. Samtliga 14 kommuner är representerade genom att intervjuerna har genomförts med fem 16-åringar och fem 19-åringar per kommun. Det bör dock noteras att intervjupersonerna är skrivna i sina respektive kommuner, men i vissa fall flyttat till någon annan kommun för studier eller arbete. Bakgrundsvariabler i undersökningen är kommun, kön, ålder och sysselsättning. Ett antal kvantitativa frågor som ger en övergripande bild av engagemang och delaktighet har också ställts. Rapportens disposition Resultatet i undersökningen redovisas i analyserande text med citat från undersökningen för att exemplifiera och understryka resultatet. Rubrikerna i rapporten är följande: Ungdomars engagemang Föräldrarnas engagemang Inflytande Markör Marknad och Kommunikation AB 4 (31)

5 Försök att påverka Vill ungdomar ha inflytande? Delaktighet i kommun och landsting Ungdomars syn på politik Rapporten avslutas med en slutdiskussion som anknyter till huvudfrågeställningarna i undersökningen där även vissa resultat från Ungdomsstyrelsens undersökningar om ungdomars fritidsvanor och engagemang förs in (se litteraturförteckning). I bilaga till rapporten finns de intervjuades avslutande kommentarer efter genomförd intervju som inte analyseras vidare i rapporten. Där finns även källförteckning och den intervjuguide som har använts. Vid läsning av rapporten är det viktigt att vara medveten om att det som redovisas är en kvalitativ undersökning. Det betyder att resultatet inte kan generaliseras till en hel målgrupp (alla 16- respektive 19-åringar i Norrbotten). Att göra nedbrytningar på enskilda kommuner är därmed inte heller aktuellt. Materialet kan därför användas för att skapa en övergripande bild av hur ungdomar mellan 16 och 19 år i Norrbotten ser på de aktuella frågorna. Varje kommun har lika stor påverkan på resultatet eftersom intervjuerna är jämnt spridda mellan kommunerna. Samtidigt är det totalt sett en relativt stor kvalitativ undersökning som tangerar antalet intervjuer som kan utgöra underlag i kvantitativa undersökningar. Ett antal frågor har också ställts i kvantitativ form och redovisas i diagram. De intervjuades bakgrund Bakgrund (Bastal 140) Man Kvinna Studerar Jobbar Arbetslös Född i Sverige Pappa född i Sverige Mamma född i Sverige Stad, samhälle Landsbygd % 100 Utbildning och sysselsättning hos de intervjuade finns i bilaga. Markör Marknad och Kommunikation AB 5 (31)

6 Resultat Inledning Under en månads tid har vi talat med 140 ungdomar. Dessa 16- och 19-åringar är som folk är mest: några är talföra, andra tystlåtna. En del är blyga, medan andra är framåt. De har mer eller mindre lätt för sig i skolan, de är mer eller mindre aktiva på fritiden. Skämtsamma och allvarliga, intresserade och ointresserade. Några av ungdomarna vi har talat med har erfarenheter som är mindre vanliga än i många andra delar av landet det har fått ta ansvar genom att flytta hemifrån tidigare för att gå i skolan. Alla finns representerade, men de har en sak gemensamt de har svarat på våra frågor utifrån sina egen vardagserfarenhet. Ungdomars engagemang Efter några inledande frågor i intervjun fick ungdomarna berätta om de var engagerade i något särskilt. De allra flesta lyfter fram någon form av fritidsaktivitet och vanligast är idrott: fotboll, skidåkning, simning, ridning, golf, jympa, innebandy, hockey, jakt och motorsport. 1 Framför allt utövar de sin idrott eller aktivitet, men det finns också de som är engagerade i styrelser, ordnar tävlingar, deltar i möten eller fungerar som ledare för mindre barn. Ett annat område som några lyfter fram är musik och kulturaktiviteter. En del spelar eller sjunger, själva eller i band, några är med och anordnar festivaler och liknande. Några av de intervjuade är med i elevråd/ungdomsråd eller engagerade i organisationer som är politiska, religiösa, arbetar för djurrätt/mänskliga rättigheter, mot droger eller liknande. Intresse för IT, motor och älgjakt anges också av någon enstaka. Relativt många i båda åldersgrupperna uppger dock att de inte engagerar sig i något särskilt. Motiveringarna skiftar. Ett fåtal säger sig gärna engagera sig men har inte hittat det rätta området: Jag är inte med i någon förening. Jag skulle vilja vara med i något, typ gärna politik. Jag vet inte vad jag ska hitta något här i Boden, och det är så mycket plugg så jag vet inte hur mycket tid jag har. Men jag skulle vilja få vara med och påverka något hur det kommer att se ut i framtiden. 1 I studien De kallar oss unga (Ungdomsstyrelsen 2003:1) framgår att det vanligaste föreningsengagemanget bland 16 och 19-åringar är just inom idrotten. Markör Marknad och Kommunikation AB 6 (31)

7 Andra upplever sig aldrig ha haft ett engagemang och känner inte heller att de kommer att få det: Nej jag är inte med i något. Skulle du vilja engagera dig i något? Det finns väl inget intresse för det. Jag vill inte heller. Jag är väl ganska okunnig och liksom inget för det. Slutligen finns en majoritet av ungdomar som tidigare har varit engagerade i sport eller andra fritidsaktiviteter men som för tillfället inte är det och inte har några planer på att engagera sig för ögonblicket i något annat. Vissa upplever sig ha nog med skola och kompisar, medan andra menar att det inte finns något som intresserar dem tillräckligt: Tidigare var jag med i en idrottsförening, men inte nu. Skulle du vilja engagera dig i något? Nja, om man hade fritid som räckte till allt som man ville. Det är så mycket tidsbrist. Man vill ju inte sitta på styrelsemöten på kvällar och helger. Man har inte tid utan vill hinna med och vara med kompisar och allt som är med skolan. Jag har spelat hockey och fotboll men det har jag lagt av med så just nu är det väl inget sådant faktiskt. Varför slutade du? N,ä jag tycker det vart för allvarligt, jag spela bara för att ha kul. Skulle du vilja engagera dig i något? Nä, inte så här på rak arm som jag kan komma på nu. Är dina föräldrar engagerade? Nej, eller j, farsan är med i en förening i den by där han växte upp, men jag vet inte riktigt vad han gör där. Några få kan snarast beskrivas som direkt besvikna och upplever att det inte är så stor idé att engagera sig längre. Ovan har redan antytts i ett av citaten att den intervjuade känner sig alltför okunnig för att engagera sig i något, och i citatet nedan kan man notera ytterligare en känsla av uppgivenhet. Nej inte nu för tillfället, man har som gett upp. Skulle du vilja? Jag vet inte om jag känner att jag har så mycket att ge. Markör Marknad och Kommunikation AB 7 (31)

8 Uppgivenhet kan också anas i några av intervjuerna där de intervjuade menar att droger och förstörelse har fått fäste bland deras kompisar, och att det därför är svårt att se hur man ska kunna känna delaktighet. Några av ungdomarna har lämnat sina hemkommuner för att gå i skolan. Flera av dessa beskriver en vilja till engagemang, och har inte sällan varit aktiva i den egna kommunen inom någon verksamhet. Nu, menar de, måste de till att börja med bo in sig på den nya hemorten för att först därefter kunna tänka på vidare aktivteter. Men en vilja kan anas: Jag känner inte riktigt än att jag har något att påverka, har inte som kommit in i samhället än då jag är nyinflyttad. Men jag tror att jag kan påverka om jag vill, jag känner att jag nog kan det. Men det ska vara något jag orkar lägga tid på också. Jag är ju nyinflyttad nu, men i min gamla kommun var jag med i en ungdomsförening. Vi försökte förbättra för ungdomar i kommunen, hitta på olika saker att hålla på med. Idrott på fritiden och så där. Fick igenom ganska mycket saker. Föräldrarnas engagemang Det är svårt att utifrån undersökningsresultaten dra några säkra slutsatser om hur viktigt ett föräldraengagemang är för ungdomarnas egna engagemang. Givetvis finns exempel på ungdomar som beskriver sig ha engagerade föräldrar och som också själva i hög grad är engagerade, medan andra är aktivt engagerade även om deras föräldrar inte är det. Noteras kan dock att flera av de ungdomar som har försökt påverka i sin kommun berättar att de har haft ett uttalat stöd av en förälder eller andra vuxna (exempelvis från skolan). Nedan följer några citat som visar hur ungdomar beskriver sitt eget och sina föräldrars engagemang: Jag jympar med småbarn och lär dem dansa och så vidare. Jag gör det för att det intresserar mig att lära ut vad jag kan till andra. Jag skulle vilja engagera mig mer och då skulle jag vilja göra mer för ungdomar här. Det finns inte så mycket att göra för ungdomar. Men jag vet inte vad riktigt vad... Min mamma är med i en teaterförening och pappa är med i en motorklubb. Jag har tänkt bli med i teaterföreningen kanske senare... Alltså i ridklubben sitter jag i ungdomsstyrelsen och håller i ridlektioner. Jag började ha egna ridlektioner förra året. I klubben har jag varit flera år och i styrelsen ett och ett halvt år. Där diskute- Markör Marknad och Kommunikation AB 8 (31)

9 rar vi ungdomsaktiviteter, vad vi kan göra för barnen på klubben och tävlingar. Man får max vara 23 år i ungdomsstyrelsen och vi är sju i styrelsen. Alla ungdomar i klubben är med i sektionen, och så har vi en representant i stora styrelsen. Mamma sitter också med i styrelsen. Jo, jag spelar fotboll i X. Jag är också med i ungdomsrådet i kommunen men nu har vi inte varit så aktiva. Ska väl ta tag i det nu under hösten. Vi försöker ordna fritidsaktiviteter för ungdomar och i somras anordnade vi en volleybollturnering och sådant. Jag kom in i det via en kompis som jobbade på ungdomsgården. Mina föräldrar är inte engagerade. Pappa har varit fotbollstränare men är inte det längre. Jag har varit med elevrådet och Skol IF. Jag var sekreterare. Jag skulle vilja vara med i elevrådet nu med, men det har inte riktigt kommit igång än. Nästa vecka är det val till elevrådet. Mamma är politiker i kommunen och står på valbar plats i x-valet Jag har ju som sagt varit väldigt engagerad i ungdomsrådet i X. Jag var sekreterare så det var rätt så mycket jobb med det, men det var roligt och givande och jag tycker att fler borde gå med och försöka påverka! Jag har precis flyttat till Umeå och skulle vilja gå med i något även här. Det finns en massa saker. Här finns också ungdomsråd och studentkår och alltihopa. Jag har funderat på att gå med i det senare. Nu är det så nytt med studier så jag får ta det i första hand. Mina föräldrar är inte engagerade i något särskilt. Nej, ingen förening eller så. Nej det är inget särskilt jag är engagerad i. Det skulle jag inte vilja vara heller för jag vet inte vad det skulle vara i så fall. Mina föräldrar är inte heller engagerade. Nja, jag vet inte riktigt. Jag är inte så mycket engagerad. Det skulle vara i Sáminuorra i sådant fall och de arbetar med samiska frågor. Jag är medlem men inte så engagerad. Alltså, jag skulle vilja engagera mig mer med frågor som rör samisk ungdom i Sverige och Norge också. Ja, mina föräldrar vill väl det. De är engagerade typ i samebyn och sametinget och så där. Ja, det jag sa förut om att arrangera drogfria diskon och jag har också varit med i SSU tidigare. Men nu har jag inte tid för jag går på gymnasiet och det tar mycket tid. Jag tyckte SSU lät intressant när de var ute och pratade. Det var bra men tog lite för mycket tid och nu prioriterar jag studier. Jag skulle kunna engagera mig i något som inte tar för mycket tid. Inget där man måste göra något hela tiden utan i så fall något lite hipp som happ. Miljöfrågor skulle vara kul. Mamma Markör Marknad och Kommunikation AB 9 (31)

10 har varit X-nämndens ordförande men är det inte nu. Hon har hjälpt mig mycket, inte bara som mamma utan också att förstå politik och så. Att föräldrar generellt sett är viktiga för barns val av fritidsaktiviteter visar också Ungdomsstyrelsens undersökning av ungdomars fritidsvanor (Fokus 06). Där beskrivs ett klassbundet mönster i fritidsvanor som innebär att barn och ungdomar i de högre socialgrupperna ofta väljer organiserade och vuxenledda aktiviteter inom idrotts- och föreningslivet. Arbetarfamiljer och lägre tjänstemannafamiljer väljer istället oftare öppna och oorganiserade verksamheter som fritidsgårdar. Inflytande Det egna inflytandet Den första diskussionsfrågan i intervjun lyder Inom vilka områden tycker du att du kan påverka idag?. Det kan konstateras att frågan inledningsvis besvaras mycket tveksamt av en stor del av ungdomarna. Jag vet inte, vad menar du?, är exempel på vanliga motfrågor. Efter en kort tankepaus följer sedan olika reaktioner på denna första fråga. En del ungdomar kan inte svara alls utan ger intryck av att aldrig tidigare ha tänkt på möjligheten att vara med och påverka. Nedan följer ett citat som kan exemplifiera det förhållningssättet lite tydligare: Ja, jag vet inte. Jag har inte så stor koll på sånt där. Jag har ingen aning. Jag är som inte så insatt och är nöjd med hur det är. Till viss del tror jag att man kanske kan vara med och påverka, men ändå inte så mycket. Andra anser att ingen lyssnar på dem och att de därför inte kan påverka: Ja, egentligen inte inom så många områden. Det finns liksom ingenstans där någon lyssnar, de liksom bara säger hmm och så är det färdigt sen. Markör Marknad och Kommunikation AB 10 (31)

11 En motvikt till tveksamheten ovan är de ungdomar som menar att allt går att påverka om man vill eller om man har behov av det. Ett exempel är följande: Det är svårt att komma på bara så här. Men rent spontant känns det som man kan påverka ganska mycket bara man kämpar. Till viss del vet man ju vart man ska vända sig. Känner man att man vill påverka så tar man reda på vart man ska vända sig. Vanligaste svaren i undersökningen kommer från ungdomar som menar att det går att påverka i vissa sammanhang och i vissa situationer, som i hemmet, i skolan och bland kompisar. Flera menar också att de kan påverka och blir lyssnade på när de håller på med sina fritidsintressen. Det kan handla om musik, sport, Internet, fordon eller liknande. Några enstaka tar upp påverkansmöjligheten som finns genom att rösta i politiska val och någon ser intervjun som en möjlighet att påverka. Flera antyder att skolan är det bästa forumet om man vill göra sig hörd utanför familj och kompisar: Asså, är det som kommun och samhället eller? Det kan vara alla områden som du kommer att tänka på. Ja du i skolan kan man ju vara med och få påverka ibland men sen vet jag inte riktigt. Ja, jag vet inte. Jag är inte så insatt i politik och sådant. I skolan har man väl ganska mycket att säga till om det är en sån liten skola. Och jag har varit med i elevrådet i högstadiet så då har man chans att påverka ganska mycket. Ja, men alltså, det kan man liksom inom vadsomhelst, man måste ha viljan så går det oavsett vad det än är. Det är inom allt i princip, som man bara vill. Ungdomar har väl mer inom skolan och sådär. Där lyssnar de mer. Inom vuxenvärlden är det lite svårare men de lyssnar nog till slut bara man vill. Ett fåtal ungdomar anger också spontant politiska sammanhang. Man kan konstatera att de flesta av dessa redan själva har försökt att påverka politiskt, med mer eller mindre lyckat resultat. Flera av dem har varit med i ungdomsråd inom kommunerna. De kontaktvägar till politiker som spontant nämns av ungdomarna är förutom ungdomsråd även ungdomspolitik, möjlighet att maila politiker, motionsskrivande och personliga möten med politiker. Markör Marknad och Kommunikation AB 11 (31)

12 I kommunen har jag försökt prata men inte kommit någon vart. Jag och en vän fick ett möte med ett kommunalråd för att vi ville ha en ungdomsaktivitet, men vi kom ingenstans. Han skulle ta upp det, men vi hörde inte något mer. Jag tycker man kan påverka mycket i ungdomspolitiska frågor här i X. Genom att gå med i ungdomsrådet till exempel. Jag har varit med i ungdomsrådet i X kommun och jag tycker man kan påverka jättemycket. Vi har skrivit motioner och fått vara med och prata i kommunfullmäktige. Inom bloggande och musik. Man kan också skriva brev till politikerna. Min kusin gjorde det och han har kommit väldigt långt med det, och han är bara 14 år. Man kan ju också prata och påverka i skolan, skicka ut brev till alla elever. I skolan förra året var jag med i ungdomsrådet. Där fick man föra fram sina tankar till politikerna. En gång varannan vecka träffades vi och diskuterade vad som hänt inom kommunen och vad vi kände oss delaktiga i. Och så arrangerade vi saker för ungdomar och frågade vad de tyckte och skickade ut enkäter. Försök att påverka Ungdomarna fick också svara på om de har försökt påverka något i sin kommun. De som har försökt att påverka lämnar flera exempel. Det kan handla om att påverka skolan, kollektivtrafiken eller att skapa fritidsaktiviteter där man bor. I några fall är det fråga om aktiviteter som anordnats för att ungdomar ska vara delaktiga medan andra aktiviteter skapats av ungdomarna själva. Sextonåringarna i undersökningen beskriver till exempel följande: Alla nior på skolan fick frågor från kommunstyrelsen. En i klassen var sekreterare och skickade in det. Var med på elevkongress i kommunen där man har diskuterat skolmat, bussar och vad man ska göra på fritiden. I ett projekt i årskurs nio gick vi igenom motioner om besparingar som kommit till kommunen. Vi fick säga var vi tyckte att besparingarna skulle läggas och vad som skulle vara kvar. Markör Marknad och Kommunikation AB 12 (31)

13 Vår högstadieskola strejkade mot kommunen som skulle göra nedskärningar, Hela skolan var med och var utanför kommunhuset en skoldag. Elevrådets ordförande samlade politiker för debatt. Det blev färre håltimmar men fortsatta nedskärningar. Vi har klagat på maten i skolan och fått en liten förbättring. Vi har haft projekt för flickor i femman för att stärka deras självkänsla. Vi har försökt få undervisning om den samiska kulturen på högstadiet. Det blev en del. Var med och stred för ett teaterprojekt som skulle läggas ned på skolan. Det blir inget projekt i år. Är med i styrelsen för ungdomar i kommunen, hittar på och gör saker för ungdomar. Var med i en ungdomsförening som försökte förbättra för ungdomar och möjlighet till fritidsaktiviteter som idrott och liknande. Är med i en grupp som heter "unga för unga som arrangerar drogfria diskon för dem under 18 år. Försökte få en extrabuss insatt till närmaste stad så att man kunde komma hem på kvällarna. Också försökt få en ungdomsgård och andra aktiviteter för ungdomar i byn. Ekonomin styr, men man har fått en ungdomsgård. Fotbollslaget har försökt att få kommunen att köpa in konstgräs. Är med i evenemang och liknande för ungdomar. Nittonåringarna har liknande erfarenheter: Har gjort ett projektarbete i skolan och haft en informationsdag om hur ungdomar kan påverka i skolan. Har gjort ett projektarbete om främlingsfientlighet eftersom det kommer ensamma flyktingbarn till orten. Tog bland annat dit föreläsare som berättade om hur det kan vara att komma till Sverige för att skapa mer förståelse. Har försökt att påverka till bättre skolmat. Har tidigare varit med i ungdomsråd, men de flesta har slutat. Det är mycket droger och vandalisering i samhället bland ungdomar. Har försökt att påverka till längre öppettider på ungdomsgård kvällstid, men det saknas resurser. Har varit med i ungdomsråd. På ungdomsgården fick man påverka aktiviteter som genomfördes. Är med i ungdomsrådet. Har försökt att göra diskon, festivaler och liknande. Har varit på möten i kommunfullmäktige och framfört sina åsikter. Har försökt att skapa aktiviteter på helgerna på ungdomsgård. Försöker påverka med musik! Markör Marknad och Kommunikation AB 13 (31)

14 Har försökt att få igång en ungdomsgård, men det fick inget stöd. Har bett kommunen om pengar för aktiviteter av olika slag för ungdomar. Det brukar gå att få pengar. Tränar ungdomsgrupper i handboll och fotboll. Har skrivit på namninsamlingar för att man ska bygga om. Har försökt att påverka till fler bussar, men det var för få som åkte. Mamman var med och ringde och frågade om det gick. Har tagit hand om hittedjur och gjort anmälan på folk som vanvårdar, men upplever sig vara så ung att ingen lyssnar. Röstar. De som inte försöker eller har försökt att påverka motiverar det främst med att de är ointresserade, redan är nöjda, inte bryr sig eller tror att det inte går att påverka. Vissa kan inte svara på varför de inte har försökt, och ger intryck av att aldrig ha funderat i de banorna. Nedan följer några exempel på motiveringar: Jag försöker inte påverka min kommun. Det är ganska svårt och jag har inga bra idéer om vad man skulle påverka. Jag gör nog inte något för att påverka min kommun. Det beror nog på att man inte tror att någon ska lyssna på det man har att säga. Man känner inte till unga som har fått sin röst hörd, men det finns det väl säkert möjlighet till om man skulle vilja få något sagt Det finns en tendens till att fler 16-åringar ån 19-åringar upplever att de inte påverkar och att de aldrig har försökt att påverka. Ungdomars inflytande I intervjun ställs ytterligare en fråga om inflytande men denna gång mer allmänt om man tycker att ungdomar generellt sett har inflytande på samhället, och om det finns några hinder för ungdomars påverkansmöjligheter. Inflytande har man eller kan man skaffa sig menar några av de intervjuade. De hinder som kan anas kopplas till ålder, en upplevelse av att yngre människor riskerar att bemötas med mindre respekt. Markör Marknad och Kommunikation AB 14 (31)

15 Vi har haft två tjejer som har skrivit till kommunen att ungdomar i kommunen har jättelite att göra i Pajala och då togs det upp i kommunen och blev en jättestor sak av det. Så de lyssnar ju på oss ungdomar. Om man vet att man kan påverka är det större chans att man börjar påverka. Många ungdomar idag förstår inte att de kan påverka! Vi hade en informationsdag för högstadieelever om att man faktiskt kan påverka och då var det många som var intresserade. Det borde man tänka på att försöka få ungdomar att inse att det faktiskt går att påverka. Om man tycker att något är dåligt kan man gå genom ungdomsrådet och påverka. Fler borde ha informationsdagar av det slaget. Finns det några hinder? I så fall är det vår ålder, att vi är yngre. Man kan tro att politiker inte tar så allvarligt på ungdomar. Men då vet man kanske inte att de egentligen ska lyssna på alla som bor i kommunen, oavsett ålder! Men många tror inte det även om de ska det. Jag vet därför inte om det egentligen finns hinder utan bara okunskap. Det tror jag. Jag vet inte hur det är på större ställen, men på mindre ställen har de ganska mycket att säga till om. När det gäller att det finns saker att göra, som aktiviteter och så. Men det är nog mer när det är så litet att det är för att de vill ha kvar ungdomarna där också. Att de inte ska flytta. Jag nog att ungdomar har inflytande. Det beror väl på som sagt hur mycket man engagerar sig. Om man väl vill något, nog kan man fixa det inom de flesta områden. Det tycker jag nog, inom det mesta. Man ser ungdomar i tidningar och på radio och TV. Ungdomar pratar och är med och påverkar. Hinder? Kanske att de har mindre respekt för ungdomar. De ses som mindre kunniga och utbildade än äldre personer. De vuxna lyssnar inte alltid på barn. Ja, alltså det är ju framförallt inom skolan som ungdomar har mest makt, det är där de kan göra sig hörda, så det tycker jag absolut. Om man vill kan man påverka! Det finns inga hinder! Markör Marknad och Kommunikation AB 15 (31)

16 Mer skeptiskt inställda ungdomar lyfter också de fram att ungdomar inte tas på allvar just eftersom de är ungdomar och antas ha mindre erfarenhet. Det finns också de som menar att många ungdomar inte orkar engagera sig, även om de skulle kunna påverka egentligen. Alltså, inte så mycket inflytande egentligen. Man kan säga att det går, men det verkar inte bli av någonting, sedan när det gäller. Tänker du på något särskilt? Nej, bara mer allmänt är det så. Hindret? Det är nog för att man inte tar det på allvar för att det är ungdomar. Jag kan inte påstå att jag märkt det i alla fall. Det är många frågor. De äldre har visst levt längre, men i skolfrågorna... det är inte politikerna som går i skolan utan ungdomarna och där borde vi ha mer att säga till om. Hinder? Det kan ju vara vi själva, att vi inte går med i politiska föreningar, att kommunen tror att de vet bättre. Känner du dig inbjuden till delaktighet? Nej. Ja, alltså det är väl så att jag tror att ungdomar är lite åsidosatta i dagens samhälle, det har förändrats med tiden. Ungdomar sysslar mer med andra saker, och involveras inte i samhället så mycket av de vuxna. Brottsligheten har ökat bland unga tex. Det beror väl på hur mycket man kämpar för det man vill få igenom. Man måste väl i stort sett ha med sig någon vuxen för att få igenom någonting. Varför är det så? Alltså, man har ju varit med om det själv, att när man försöker få igenom något själv så går det inte men när man får med sig olika vuxna personer är det som att dem som är högre lyssnar på en mer. Nej, vi är för unga för att kunna ha inflytande. Har ungdomar inflytande? Det tror jag faktiskt inte för ungdomar är liksom relativt bortglömda. Det är därför det är unga som gör dramatiska saker. Det är ju inte konstigt att det är unga som kastar sten för att få upp- Markör Marknad och Kommunikation AB 16 (31)

17 märksamhet. Det händer ju inte här i en ganska liten stad men på större ställen händer det ju. Jag tror att det beror på lite allt möjligt, det är många faktorer som spelar in... vuxna som inte lyssnar. Men också unga som inte vet vart de ska vända sig och vem man ska prata med. Ibland känner man att de vuxna inte tar en särskilt seriöst. Förra året hade vi till exempel en politiker på besök i skolan som pratade till oss som om vi var småbarn. När man går i gymnasiet är man faktiskt inget litet barn och man förstår ett svårare språk. Det framgår således tydligt att många ungdomar upplever att de inte alltid tas på allvar i vuxenvärlden. Likaså ser vi att försök att påverka främst är kopplade till skola, hem eller möjligen fritidsaktiviteter. Det är också relativt många ungdomar som inte har försökt att påverka eftersom de inte upplever sig ha något att påverka eller inte tror att det går. Vill ungdomar ha inflytande? Hur är det då, vill ungdomar påverka eller inte? Vid en direkt fråga finns en liten grupp ungdomar som har svårt att besvara den. De svarar inte att de inte vill påverka, men de har svårt att komma på något där de skulle vilja kunna påverka. Flertalet intervjuade vill dock vara ha inflytande i någon mån och då främst inom de områden de redan säger sig ha påverkansmöjligheter inom, det vill säga skola och fritid, men också att få vara med och påverka till förbättring i de miljöer där de verkar och har kunskaper: Jag tycker att det är med skolan. Det är där man är en stor del av tiden. Det är viktigt att politikerna hör ungdomarnas röst om skolan och skolmaten. Det är inom det jag är intresserad av och det är mest fotboll just nu. Men även i skolan om jag tycker något är dåligt där så vill jag påverka. Det var förut så att det var dåliga tider som gjorde att man missade bussen. Då var bland annat jag och klagade. I skolan sa jag till att det inte funkade med tiden. Vi var flera som gjorde det och då blev det ändring. Om man upplever att något är dåligt så vill man att det ska bli bättre. Markör Marknad och Kommunikation AB 17 (31)

18 Just sådana saker som rör oss ungdomar. Så att det inte är äldre som bestämmer våra liv. De vet inte vad vi vill mest... sådana saker. Ja, det jag tycker själv, det är väl att man vill vara delaktig i det som rör en själv. Om man säger sina intressen och sin livssituation. Om man inte är insatt i något så behöver man inte gå runt och kommentera det. Så det är väl det som rör en själv. Det som rör yngre. Samtidigt så är det ju också föräldrarna som ska göra det. Men man kan ju också höra hur ungdomarna ställer sig. Vad de tycker är rätt och fel och bra och dåligt vad gäller utbildningar, skola, lärarna och sånt. För ofta vet ju ungdomarna bättre hur det är i skolan eftersom de är där varje dag. De vuxna hör bara vad ungdomarna säger när de kommer hem. Det finns också ungdomar som vill höras i andra sammanhang. Exempelvis nämns att man vill vara med och stoppa våldet, arbeta för miljön, djurrättsfrågor, mot arbetslöshet. Vissa vill vara med och påverka hur skattepengar används och vara delaktiga i de flesta frågor som bestäms inom kommunen. Helst vill man att ens åsikter ska bli hörda överallt. Jag ska kunna gå in i kommunhuset och bli lyssnad på och får respekt även om jag är ung. Att man ska få respekt från alla i olika åldrar, och kunna påverka det mesta. Alla måste få säga och tycka som de vill. Det är inom min tro viktigt att bli lyssnad på. Det är det som är viktigt för mig. Idag är det oftast så att det blir en negativ reaktion på att man är kristen. Och om jag är invandrare från mellanöstern så är det samma sak. Det är en sån säger man, att man ser på utsidan. Man tänker inte på vad människor är egentligen. Det är väl ganska viktigt alltihopa. Man måste ju få vara med och påverka i allt, annars är det svårt att känna delaktighet. Hm... Det måste ändå vara hur vi hanterar alla skattepengar osv. Det är väl det som vi inte har inflytande på, i politiken. Man måste få vara mer delaktig där. Det är ju framtiden. Några av de intervjuade säger sig inte vara intresserade av inflytande. Det är i några fall fråga om att man inte orkar, men svaren visar också att det finns osäkerhet bland de unga om vad inflytande är Markör Marknad och Kommunikation AB 18 (31)

19 och en uppfattning om att det är svårt och stort. Inte alltid vet man heller vad man vill ha inflytande på och då ännu mindre hur man ska gå till väga. En del menar själva att de är för unga för att vara med och påverka eller att de inte är tillräckligt intresserade. Delaktighet i kommun och landsting Hur är det då, känner sig ungdomarna delaktiga i kommunen och landstinget där de bor? Upplever de att de har inflytande och kunskap om kommun och landsting? Inledningsvis kan det konstateras att mycket få känner till vad landstinget gör. Att känna någon form av delaktighet blir förstås då i det närmaste omöjligt. Det fåtal som känner till landstinget gör det främst för att någon familjemedlem arbetar där eller har att man hört begreppet i skolan. När det kommer till kommunen är kunskapen något större. Kunskap om kommunen har de vanligen fått genom skolan, tidningen eller genom familjemedlemmar. Om det betyder att ungdomarna också känner sig delaktiga är dock mer tveksamt. En överväldigande majoritet svarar i alla fall att de inte upplever sig delaktiga i hur kommunen styrs. Nej, jag inte delaktig. Jag vet inget särskilt om det. Jag är ganska ung. Det är mer för äldre. Jag pluggar och gör andra saker. Man har väl läst om det i skolan och hört om det så där. Riktigt delaktig känner jag mig kanske inte... Jag vet på ett ungefär hur kommunen styrs men jag vet inte om jag känner mej delaktig, jag får ju inte rösta än. Nej, men jag har heller aldrig försökt att påverka. De ungdomar som upplever delaktighet i sin kommun lyfter fram att de har varit med i ett ungdomsråd, fått bra kunskaper förmedlade i skolan eller att kommunen är så liten att alla känner alla. Ja, eftersom jag har varit med i ungdomsrådet känner jag att jag var delaktig. Jag var med och skrev motioner och så. Jag fick säga vad jag tyckte och kommunen lyssnade. Så det är klart att jag upplever att jag hade inflytande. Markör Marknad och Kommunikation AB 19 (31)

20 Jo, det är en ganska så liten kommun, så att det tycker jag. När ungdomarna får en direkt fråga om vad de tror att deras känsla av att inte vara delaktiga beror på är de vanligaste svaren att det beror på att de själva är ointresserade eller att de har fått för lite information om kommunen. Jag vet inte. Det beror kanske på att jag är ung och bryr mig inte... Det är väl brist på intresse. Det är skillnad när man blir myndig då vill jag kunna kontrollera så att det blir rätt i staten och så. Jag tror det beror på att man inte är riktigt intresserad av det helt enkelt. För skulle man vara mer intresserad av att veta så skulle man veta mer. Man kanske får information men när man inte är som riktigt intresserad blir det lätt att man går förbi det. De har inte tagit upp saken i skolan och det gör att jag inte tar upp något själv heller. Alltså det kanske är att så att det man säger tycker vuxna inte att det går att göra, och då är det inget som händer, och då blir det som en ond cirkel, att inget händer och då försöker man inte. Det är nog också så att man har för lite kunskap, då är det också svårt att bli engagerad, eftersom man inte vet någonting. Markör Marknad och Kommunikation AB 20 (31)

21 Ungdomars syn på politik Vad tänker ungdomar på när de hör ordet politik? Politik tycks inte vara ett ord som ungdomar i gemen förknippar med något positivt, spännande, roligt eller med sig själva. De spontana associationerna är svårt, ointressant, gamla människor, kostymgubbar, kostymnissar, män som sitter och bestämmer. Många säger också att det är svårt att förstå för ungdomar eller att politiker ofta bestämmer om saker de egentligen inte känner till. Citaten nedan är samlade under några olika rubriker: Politiker gubbar i kostym Kostymnissar. Ja, vad tänker jag på, ja jag tänker inte på nåt speciellt. Gamla gubbar som sitter och pratar, eller ja, äldre folk som sitter och pratar. Massa gubbar och kvinnor och massa prat som man inte förstår. Jag tänker på gubbar i kostymer, just därför att det är vad som visas på TV. Ska jag vara helt uppriktig så tänker jag på tråkiga gubbar i tråkiga salar. Tänker jag lite till så tänker jag på ungdomspartier. Det finns ju sådana också... Mycket prat och lite verkstad... Det är ju sant... De pratar för mycket och det händer för lite. Politik är svårt Det är komplicerade saker. I valet senast så fick man läsa på hemsidor om de olika partierna och jag tyckte mest det var samma sak. Alla stod för samma sak. Inget klarspråk! Men jag vet inte hur de kan prata klarspråk, så att vi ungdomar kan förstå också. Men förenkla lite på nåt sätt. Markör Marknad och Kommunikation AB 21 (31)

22 Jag vet inte... Nej inget särskilt. Det är ju att de rikare blir rikare och de fattigare blir fattigare. Så ska det inte vara. Det ska vara lika för alla. Jag tänker mycket utrikes och pengar tänker jag på. Rika nissar som sitter och bestämmer. En kompis pappa ska kanske bli kommunfullmäktige och det enda jag tänker på är hur mycket pengar han kommer att tjäna. Jag tänker mycket vänster också det är de som visat sig lite mer här. Det blir kommunsnubbar i kostym sittande runt ett bord! Diktatur och monarki. Men jag vet att politiken finns överallt. Jag hade ett intressant samtal med vår syo. Jag sa att politik, det är samhällskunskap, och det är mitt värsta ämne. Men hon sa det att politiken finns ju överallt och i vardagen. Men man ser det som en lektion i sal 33 och ute på skolgården är det rast och inte politik. Och så är det ju inte. Stockholm, högt uppsatta kvinnor och män som inte vet hur det är på själva platsen där det bestäms om. Utan de sitter på ett kontor och säger att så där sätter vi den lagen!. De vet som inte hur det är i verkliga livet. De vet inte det praktiska. Jag vet inte. Varför vi inte är delaktiga i politik är nog för att hälften av oss ungdomar inte förstår hälften av vad de säger." "Oj!! Gamla människor... Det känns som en grej man måste vara välutbildad och plugga mycket för att överhuvudtaget förstå och vara engagerad i. Jag vet också de ungdomar som är politisk engagerade. Det är inte så många som orkar, men det finns. Varför tror du att man inte orkar? Man har som tonåring många problem i alla fall och så är det mycket man inte förstår och det känns dumt att fråga. När det handlar om politik så förstår man inte alltid utan det är vuxna som pratar om saker som är uppenbart för dem, men inte för oss. Politik är åsiktsbrytning Jag tänker på folks som samlas i stor grupp och pratar tillsammans om något. Om vad som är rätt och fel och hur man kan ändra olika saker och ha olika åsikter... Markör Marknad och Kommunikation AB 22 (31)

23 Jag tänker på människors rättsfrågor och miljöfrågor. Ja, tanter och gubbar som styr och ställer som kanske inte riktigt lyssnar. Som bara kör sitt race. Mycket som är svart och vitt, mot varandra. Jag vet inte varför, det är väl bara det. Men det är ju så att det kan vara några vänner som tycker det ena och andra vänner som tycker annat, då kan de bli ovänner. Mycket känslor och åsikter. Politik är intressefrågor Det första man ser framför sig är kostymnissar typ. Jag vet inte. Jag har nog en ganska negativ syn på politiker. De tar ofta beslut som de inte är insatta i. De vet inte hur det är egentligen. Förra året när det blev lågkonjunktur så skulle de skära ner på skolmaten för att spara. Då dök det upp en massa rätter som inte funnits sedan 70-talet. Kålsoppa och köttkorv och dylikt. Och vi sa att det var jätteäckligt och alla kastade bara bort maten. Men de sa att det var gott trots att de inte varit där och smakat. När de väl kom dit bjöds det laxsoppa eller någonting sådant Då tänker jag mycket på samiska frågor. För att jag bryr mig så mycket om vad som händer och så när det gäller samer... Jag tänker på åsikter, att man har åsikter och påverkan. Och man tänker kanske på socialdemokrater och sådant, men politik är så mycket mer än det! Ungdomsrådet är politik. Politik är inte bara som riksdagen och sådant. Det är också något som berör en själv och som man kan påverka. Det är inte bara politiska partier. Politik är framtid och rättigheter Oj, då tänker jag faktiskt på framtid. Det skapar våran framtid genom hur vi väljer politiskt. Och det är mycket svammel också. Ja, alltså jag tycker ändå att man hänger med på hur de menar och sådär men det är så mycket, så man orkar inte riktigt lyssna på allt, det blir liksom för mycket. Suck Ja, jag tänker väl på Sverige, men alltså att det är.. gud jag vet inte vad jag tänker Jag tänker bara på politik. Nej men jag tänker väl på att det borde vara lägre ålder på rösträtten. För Markör Marknad och Kommunikation AB 23 (31)

24 att vi ungdomar också ska ha rätt att säga vad vi tycker och att inte vuxna ska fatta beslut om oss eftersom det är vi som har spetskompetensen. Det är ju vi som vet bäst om hur det är att vara ungdomar idag. Jag tänker att det är, politik det är som ett sätt som man kan få sin röst hörd, att man kan ta ställning till det man tycker är viktigt. När jag tänker på politik tänker jag på att man när man bor i Sverige har rösträtt och att man just har det och måste använda det för det finns så många människor som inte får rösta. I en uppföljande fråga ville vi veta om ungdomarna själva var politiskt engagerade eller om de skulle vilja vara det, vilket intresserar mycket få. Anledningarna är inte oväntat ointresse och att det verkar för komplicerat eller tråkigt. Vissa kopplar också ointresset till skolans tråkiga undervisning i ämnet eller till att politik är för vuxna. Några tar också upp att de inte har några särskilda politiska åsikter: Nej, jag är inte med och vill inte gå med, för jag har ingen koll på sånt där. Alltså man går ju igenom sånt där i skolan med politik och så. Men i skolan gör man ju bara som blivit tillsagd. Det är väl för att jag inte är så insatt. Då känner jag som att jag har inget att säga till om. Nej, det är mer för vuxna, tycker jag. Nej, jag är ganska neutral. Alltså om det skulle handla om något intressant, något som jag är delaktig i. Om det skulle komma upp något jag är intresserad av så skulle jag väl också vilja engagera mig Därför att jag har fått så tråkig bild av politik. Undervisningen om de svenska politikerna har varit så himla tråkig. Skulle en intressantare undervisning få fler att bli intresserade? Ja, det skulle få fler att vara engagerade. Det är ju så att man har fått en ganska tråkig bild av politik, att det är byråkratiskt och så och då blir inte så många intresserade. En del av dem som svarar att de är ointresserade menar samtidigt att de inför valen kommer att tvingas att sätta sig in i politiska frågor och antyder därmed att de ändå kommer att rösta. Det finns också en handfull ungdomar som är positiva till tanken på att i framtiden engagera sig politiskt: Markör Marknad och Kommunikation AB 24 (31)

25 Nej. Jag vet inte, jag har inte något intresse än i alla fall. Jag tror jag skulle vilja engagera mig i politik framöver. Det är väl för det skulle bli så bra som möjligt i Sverige. Om jag får chansen att engagera mig politiskt då tar jag den. Ja i Piratpartiet, jag är aktivist. Ja, det kan man säga att jag är. Jag försöker få min röst hörd. Ja, det är jag. Jag gillar att läsa om politik och hänga med i vad som händer. Jag var ju i SSU tidigare men inte så mycket nu. Det beror på ämnet. Om det handlar om rättvisa då är jag engagerad. Det ska vara rättvist. Just nu inte så mycket, men jag skulle vilja vara med mer i framtiden. När det inte är så stressigt längre med gymnasiestudierna. Då kan jag tänka mig göra saker för att samhället ska bli bättre. En handfull ungdomar kan inte kan tänka sig att arbeta politiskt men har ett visst politiskt intresse som lyser igenom: Jag är inte intresserad Jag tror att det är att man har för lite kunskap om vad allt innebär, men det är säkert intressant om man skulle få veta lite mer. Skulle du vilja vara det? Inte nu kanske men man kanske i alla fall skulle börja bry sig lite mer om man hade mer kunskap. Hade de haft mer att erbjuda hade jag säkert varit det. Så då får jag väl skylla mig själv att jag har mina åsikter. Vi gjorde intervjuer med politiker genom skolan under valet 2008 eller 2007, då höll vi på och pratade med politiker men intresset försvann lite för vi ansåg att politikerna inte höll sig till saken. De tryckte mer ner andra partier. De har inte låtit oss veta så mycket heller. Politik överlåter jag nog till dem som verkligen känner att de kan påverka. Markör Marknad och Kommunikation AB 25 (31)

26 Ja, då var det ju det med tid och ork. Men visst känns det som man skulle vilja vara med. Det är så mycket hat kring politik. Jag känner en som är med i Vänsterpartiet som har blivit kallad för kommunisthora och blivit nedslagen. Man blir som lite avskräckt att hålla på med politik det finns så ont om mellanpartier. Nej, egentligen inte men man har väl inte pratat så mycket om det hemma heller. Och så har jag väl inte tyckt att det har varit så intressant att sitta och lyssna på det när man har varit "i trotsen" och allt det där. Då har det ju varit så mycket annat. Men nu skulle jag vilja lyssna om de la upp det på ett bra sätt och inte bara att man skulle sitta och lyssna i någon sal när de stod och prata i mikrofon. Men om de kom på ett bra upplägg så. Vad skulle kunna vara ett bra upplägg? Alltså blandat, att man får göra övningar, att de ställer frågor så man får tänka som du gör nu, att det är bildspel och så. Att det blir lite mer intressant och att man kan påverka lite själv och så att det inte bara är en och samma person som står och pratar. För då tror jag bara det går in och sen ut genom andra örat. Då tror jag att jag skulle tycka att det var lite mer intressant. Jag skulle vilja, fast ändå inte. Nä alltså, när man inte har varit intresserad sedan tidigare om politik skulle det ju vara bra om man visste mer om det. Men då skulle jag ju vilja lyssna på alla och inte bara stanna för ett parti. Ungdomarnas låga intresse för politiska frågor anknyter väl till Ungdomsstyrelsens undersökning Ung idag (Ungdomsstyrelsen 2006:3). Där framgår att antalet medlemmar i politiska partier minskar och den kraftigaste nedgången är i åldern år (särskilt bland män). Ungas representativitet i riksdag, kommun och landsting är också låg och unga hoppar av sina uppdrag under mandatperioden i större utsträckning än äldre. Markör Marknad och Kommunikation AB 26 (31)

27 Delaktighet och engagemang i kvantitativa mått Även om undersökningen i sin helhet inte är kvantitativ, genomfördes inom undersökningen ett block kvantitativa frågor, där den intervjuade endast hade möjlighet att svara ja, nej eller vet ej. Eftersom 140 intervjuer har genomförts kan resultatet användas statistiskt och räknas ut till procentsatser. Konfidensintervallet är omkring åtta procent. Nedan följer en sammanställning av resultatet. Andelen ungdomar som svarar "ja" på frågan (Bastal 140) Upplever du att du har inflytande på din fritid? Kommer du att rösta i valen när du får det? Har du någon gång skrivit på en namninsamling? Upplever du att du har inflytande i skolan? Känner du någon som är det? Känner du någon politiker? Har du själv tagit kontakt med en politiker någon gång? Har politiskt aktiv person har frågat efter din åsikt? Har någon som styr i kommunen har frågat efter din åsikt? Har du deltagit i någon politisk debatt på Internet? Är du med i någon styrelse? % 100 Resultaten av intervjuerna visar ett tämligen svalt intresse hos flertalet ungdomar för vad dessa definierar som politik, engagemang, påverkan och inflytande. Det är därför mot bakgrund av detta extra intressant att notera att knappt sju av tio av dem vi intervjuat vid något tillfälle skrivit på en namninsamling, vilket i viss utsträckning kan ses som en aktiv politisk handling eller en önskan om delaktighet och inflytande. De frågor som engagerat de intervjuade har ett brett spektrum. Här finns frågor som har med skolan att göra, som skolmat, håltimmar, lärare. Här finns också frågor kopplade till kommunens åtaganden: nedläggningshot av skolor, polishus, ålderdomshem, komvux, ungdomsgårdar. Fritidsfrågorna har även de engagerat ungdomarna: önskemål om sporthall, ridhus, konstgräs har förekommit. Andra rent politisk frågor som nämns är Ipred-lagen och FRA, protester mot vattenkraftsutbyggnad, stöd för fängslad journalist, försämringar i a-kassan och annat. Ett engagemang finns således om än i enstaka frågor. Markör Marknad och Kommunikation AB 27 (31)

28 Övriga synpunkter Ungdomarna hade också möjlighet att framföra eventuella övriga synpunkter. Följande nya synpunkter angavs: Jag tycker att inflytande är jätteviktigt och att alla har det mer eller mindre. Man måste ta reda på vad man kan göra för att ha inflytande. Vad kan landstinget göra för detta? Det viktigaste är att informera och berätta att man kan göra något. Många ungdomar vet inte att de kan påverka. När vi hade vår informationsdag skickade vi ut enkäter om sådana frågor: om de tyckte att de kunde påverka. Det var jättemånga som svarade att de inte kan påverka för att de bara är barn. Det är helt fel man borde verkligen göra så att de förstår att de är en resurs i samhället. Man borde blir bättre på miljön. I Kiruna borde man tänka på vad man gör innan man gör grejer. Man skulle exempelvis inte ha gruvan så nära alla husen. Det borde man ha tänkt på innan. Kanske försöka få med mer unga in, i högre upp, blanda in dom mer i riksdagen och så där. När det handlar om påverkan kan jag säga att ungdomar påverkar ofta andra ungdomar. Så om jag skulle gå runt och predika om att politik är bäst och viktigt, då skulle alltid någon ungdom gå med. Man har stor (större än vuxna) påverkan på andra ungdomar men inte lika stor på äldre personer. Men många äldre lyssnar i alla fall. Politiker borde besöka skolor mer, där vi finns och ta reda på vad vi tycker och så. Bra om dom försöker nå ut mer så vi vågar ta för oss. Jag skulle vilja att det gjordes mer föreläsningar om politik. Att dom kommer ut i skolor och visar sig så man har en chans att få prata med dom öga mot öga. Tycker det är svårt att få kontakt med politiker så det vore bra om dom blev lättare att få tag i. Vore bra med fler enkätundersökningar som skickas ut i hemmen så man får en chans att påverka och få sin röst hörd. Jag är jätteglad att ni ringde just mig och frågade vad jag tycker. Markör Marknad och Kommunikation AB 28 (31)