Detaljplan för Halmstad 4:28 (del av) mfl Södra Infarten. Martin Luther, Halmstads kommun. VA-utredning Samrådshandling

Transkript

1 Detaljplan för Halmstad 4:28 (del av) mfl Södra Infarten Martin Luther, Halmstads kommun VA-utredning Samrådshandling

2 Samordningsgrupp: Arbetsgrupp: Referensgrupp: Tommy Andersson, Halmstads kommun Mattias Bjellvi Jonas Orring Tommy Palm Torsten Rosenqvist Anders Sennerdal Carl-Åke Agne, Halmstads kommun Niklas Andersson Tommy Andersson Ulf Holm Bo Magnusson Anna Melin Evert Winnberg Ulf Hedin, Vägverket Region Väst Martin Johansson Per Rosquist, Banverket Västra banregionen Peter Nordström, Länsstyrelsen i Hallands län Peter Norell Bruno Toftgård Frank Johansson, Energiverken i Halmstad Arne Hansson, Miljö- och Hälsoskyddskontoret Helen Möller, Räddningstjänsten Halmstad Torbjörn Bjurdelius, Hallandstrafiken Lena Bjuggner, Landsantikvarien Beställare: Halmstads kommun VA-utredning: Projektledare: Niklas Andersson VA-ansvarig: Mathias Salomonsson Konsult: Ramböll Sverige AB VA-utredning: Uppdragsledare: Lars Fredén VA-ansvarig: VA-ansvarig: Ulf Karlsson/ Piotr Kozakowski Konsultens uppdragsnummer: Flygfoton: Dan Karlsson, Halmstads kommun Övriga foton: Ingrid Reimertz, Lars Fredén, Mauri Knuuti (fotomontage), Per Olsson Allmänt kartmaterial från Lantmäteriet, medgivande Dnr L1999/139

3 Innehåll 1. Bakgrund Områdesbeskrivning Nuläge Enligt förslag till detaljplan 8 3. Bestämning av flöden Metodik Delområden och dimensionerande flöden 9 4. Föroreningsbelastning Recipienten och åtgärdsbehov Klassning av recipienten Halmstad kommuns planerade åtgärder inom planområdet Funktionskrav på åtgärder Förorenings- och flödesbelastning efter genomförd detaljplan och åtgärder jämfört med dagens situation Förorenings- och flödesbelastning efter genomförd detaljplan och åtgärder jämfört med dagens situation. 18 Bilagor Bilaga 1. Befintliga förhållanden med områdesindelning Bilaga 2. Hydrogeologiska förhållanden Bilaga 3. Framtida förhållanden enligt detaljplan med områdesindelning Bilaga 4. Ytor och flöden beräkningar Bilaga 5. Föroreningsbelastning beräkningar Bilaga 6. Hantering av järnoxidutfällningar i uppumpat grundvatten

4

5 1. Bakgrund Som en del i detaljplanarbetet för byggnation av Södra Infarten i Halmstad utförs en VA-utredning som redovisar omhändertagande av dagoch grundvatten med hänsyn till naturmiljövärden i det aktuella området. Syftet med dagvattenutredningen är att belysa hur dagvattenbelastningen förändras vid den planerade ombyggnationen och vilka riktlinjer som bör gälla för utformningen av dagvattensystemen inom det aktuella detaljplaneområdet. En Vägutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning för Södra Infarten i Halmstad utfördes under år Områdesbeskrivning 2.1 Nuläge Inom detaljplaneområdet för Södra Infarten till Halmstad finns åtta avrinningsområden. Dessa finns redovisade på ritningen Befintliga avrinningsområden, se bilaga 1. Sju av avrinningsområdena avbördas i dag i huvudsak via ledningssystem till recipient medan ett område saknar ledningssystem (avr.omr. 5). Ytorna inom planområdet fördelar sig på hårdgjorda ytor som gator, vägar, parkeringar (30%), grönytor som kolonilotter, gräsmattor (48%), tak (21%) och en mindre andel övriga ytor som grusplaner och järnvägsområden (1%). Här följer en beskrivning av varje avrinningsområde och dess recipient. Avrinningsområde 1 (Larsfrid) Området består av två olika delar som skiljs av utav järnvägen. Norr om denna finns ett renodlat industriområde med stora arealer av hårdgjorda ytor och tak. Områdets dagvatten tas om hand av 2 ledningssystem, dels ett äldre kombinerat system som går till reningsverket och dels ett nyare dagvattensystem som leds till den stora dagvattendammen i hamnområdet. Gatu- och takytor bedöms till stor del vara kopplat på det nya dagvattensystemet. Troligtvis ligger en hel del dräneringsledningar kopplade på den kombinerade ledningen. Söder om området finns ett fritidsområde med mycket gröna ytor samt en go-cartbana och en industrifastighet med hårdgjord parkering. I området förekommer få fastigheter med källare vilket minskar skaderisken vid eventuella översvämningar. Recipient för avrinningsområdet är en stor damm i ett utfyllnadsområde i hamnen. Hur detta område skall disponeras för framtida bruk bestämmer dammens slutgiltiga storlek. Detta utreds för tillfället av DHI på uppdrag av Tekniska kontoret. 5

6 Avrinningsområde 2 (Västervallvägen) Även detta område avdelas av järnvägen. Den norra delen består av ett industriområde med stora hårdgjorda ytor och tak samt en område med fritidsstugor. Den södra delen av området består av fritidsstugor och grönytor. Igenom området går en dagvattenledning som börjar i den norra delen av Västervallvägen. Ledningen går utmed nämnda gata ända ner till havet innan den viker av och rinner ut i samma damm i hamnområdet som tar om avrinningsområde 1. Fritidsstugområdena bedöms belasta dagvattensystemet till en ringa grad. Huvudbelastning på ledningen kommer ifrån industriområdet. Där Västervallvägen korsar under järnvägen finns en pumpstation belägen. Även i detta område förekommer få hus med källare Avrinningsområde 3 (Östra Stranden) Detta område består av småskalig bebyggelse i form av sommarstugor. Grönytor är det dominerande ytskiktet. Takytorna från fritidshusen antas inte belasta ledningsnätet direkt utan rinner över gräsytor innan det når ledningen. Järnvägens dräneringssystem belastar troligtvis ledningen som avvattnar området. Vid pkt 3B mynnar en större trumma från järnvägen som fångas upp av en kommunal ledning. Dagvattenledningen som avvattnar området går i Sommarvägen och mynnar slutligen i Fylleån och Fylle sjö. På grund av att ledningen periodvis ligger lägre än Fylleån pumpas dagvattnet via en pumpstation till antingen Fylle sjö eller Fylleån. Inloppet till pumpstationen är 1000 mm i diameter medan ledningen till Fylle sjö är en 600 mm ledning. Pumpstationen begränsar troligtvis kapaciteten på ledningen. Eftersom bebyggelsen består av fritidshus utan källare vållar en översvämning inga större skador. Avrinningsområde 4 (Vilhelmsfält) Området är ett renodlat industriområde. Stora tak- och hårdgjorda ytor avvattnas direkt till dagvattenledningar. Recipient för området är en våtmark som är anlagd på östra sidan om motorvägen och som senare mynnar i Fylleån. Innan huvudledningen från området korsar E6/E20 är en ravin ansluten till ledningen. Till ravinen mynnar en ledning från motorvägen. Ravinen har tidigare varit ansluten till Fylleån innan motorvägen anlades. Idag fungerar den förmodligen som ett utjämningsmagasin för utloppsledningen. Våtmarken bär tydliga spår av sediment och ytfilm och är antagligen hårt belastad. I sydöstra delen av avrinningsområdet är en pumpstation belägen. Denna avvattnar en vägport i Ryttarevägen vid dess underfart med järnvägen. Järnvägen mellan bron vid E6/E20 och vägporten avvattnas också till denna pumpstation. Innan vattnet når pumpstationen rinner det i ett väl tilltaget dike som fördröjer flödet. Inga källare finns i området. 6

7 Avrinningsområde 5 (Brukshundsklubben) Området består av ett grönområde som idag används som rekreationsområde samt av brukshundklubben. Området avvattnas idag direkt till Fylleån och till Fylle sjö. Järnvägen inom området avvattnas via ett stort dike och en trumma under järnvägen till Fylle sjö. Avrinningsområde 6 (Laholmsvägen) Området utgörs av Laholmsvägen och delar av Andersbergs bostadsområde. På slutet av avbördande ledning är delar av Eurostopområdet anslutet. De dominerande ytorna är asfalts- och takytor. Dessa avvattnas direkt till dagvattenledningar. Recipienten för området är Fylleån. Dagvatten från området går direkt ut i ån och utgör en risk vid eventuell farligt godsolycka. Källare finns i bostadshusen i Andersberg. Avrinningsområde 7 (Larsfridsvägen) Detta område består av en del av Larsfridsområdet som idag avvattnas av en kombinerad ledning. Denna ledning går idag till reningsverket. En utredning är utförd om omläggning till separerat system. Vid åtgärder för Larsfridsvägens upprustning finns planer på att lägga en ny dagvattenledning. Denna ansluts till samma system som avvattnar avrinningsområde 1. Avrinningsområde 8 (Andersberg, Linehed) Området består av bostadsområdena Andersberg och Linehed och utgör en blandning av stora grönytor och av bostadshus omgärdade av hårdgjorda ytor. Även denna ledning har Fylleån som recipient. Precis som avrinningsområde 7 mynnar området utan fördröjning eller annan åtgärd i Fylleån. Eftersom området i huvudsak består av bostäder är risken för farligt godsolycka ringa. Källare förekommer i området. Hydrogeologiska förhållanden Genom enklare hydrauliska tester i fält har den hydrauliska konduktiviteten kunnat bestämmas i sandavlagringarna. Konduktiviteten är låg och varierar mellan 2*10 7 och 5*10 6 m/s vilket motsvarar den hydrauliska konduktiviteten för finsand. Det högre värdet har konstaterats framför allt för området närmast väg E6. Grundvattentillströmningen i området bedöms som medelgod. Strömningsförhållandena inom avrinningsområdet påverkas mycket av de befintliga pumpstationer som finns på Västervallvägen och Ryttarevägen. Med undantag för den allra östligaste delen av området, strömmar grundvattnet mot havet och mot pumpstationerna. En mindre grundvattendelare har konstaterats ligga i nord-sydlig riktning längs med väg E6/E20, se bilaga 2. Vid pumpstationerna är grundvattenytan sänkt med cirka 2 meter jämfört med opåverkade förhållanden. Innan de nuvarande portarna byggdes låg grundvattenytan på cirka +3 meter över havet och mellan 1 1,5 meter under markytan. 7

8 2.2 Enligt förslag till detaljplan Ytorna inom planområdet kommer efter att samtliga geografiska delar av utbyggnaden är klara fördela sig på hårdgjorda ytor som gator, vägar, parkeringar (35%), grönytor som kolonilotter, gräsmattor (43%), tak (21%) och en andel övriga ytor som grusplaner och järnvägsområden (1%). Jämfört med dagens förhållanden kommer andelen grönytor att minska med cirka 5% och andelen hårdgjorda ytor kommer att öka med 5%. Övriga ytor kommer att bli oförändrade. Den förändrade ytanvändningen kommer leda till andra avrinningsförhållanden än dagens. 3. Bestämning av flöden 3.1 Metodik För beräkning av dimensionerande vattenföringar har använts rationella metoden. Dimensionerande vattenföringar har beräknats ur formeln: Q dim = q Ar där: q regnintensitet vid vald återkomsttid och varaktighet, A r reducerad area, A r = φ F, F avrinningsområdets storlek, φ avrinningskoefficient. Hela avrinningsområdet har delats i lämpliga delområden. För respektive delområden bestäms reducerad area som är en fiktiv yta. Vid beräkning av arean tillämpas normalvärden för avrinningskoefficienter för olika ytor enligt följande: tak φ = 0,9 hårdgjord yta (parkering, gata) φ = 0,8 grusplan (järnvägsspår) φ = 0,4 grönyta (kolonilotter, gräs) φ = 0,1-0,15 Rationella metoden bygger på att regnets varaktighet sätts till den erforderliga rinntiden för att hela avrinningsområdet skall medverka till vattenföringen i beräkningspunkten. Aktuell regnintensitet har bestämts för det specifika området vid Södra Infarten till Halmstad. För beräknad regnvaraktighet (lika med rinntid) och vald återkomsttid (T = 2 år) har motsvarande regnintensitet bestämts. Vattenföringar har beräknats med formeln ovan för följande alternativ: nuvarande förhållanden förhållanden efter områdets utbyggnad 8

9 3.2 Delområden och dimensionerande flöden Planområdet har delats upp i 8 delavrinningsområden (se bilaga 1 och 3). Samtliga delavrinningsområden avvattnas genom ett dagvattensystem som består av dagvattenledningar med diameter upp till Ø1800 mm. Dagvattnet avrinner via det omfattande dagvattensystemet ned mot havet och mot Fylleån, som mynnar i Laholmsbukten. Avrinningsområdena mättes in på kartan och storleken på områdena redovisas i bilaga 4:1 och 4:2. Flöden för respektive område beräknades enligt metodik beskriven i kapitel 3.1. Flöden för de olika avrinningsområdena i dagens läge redovisas i bilaga 4:1 (Flöde idag). Flödena är beräknade för nederbörd med 2 års återkomsttid. Flödena har sedan bestämts för den planerade utbyggnaden av planområdet. Även dessa värden är beräknade för nederbörd med 2 års återkomsttid och redovisas i bilaga 4:2 (Flöde plan.). Området 1 har en ökning av flödet >1000 l/s. Områdena 3, 4 och 5 har en ökning av flödet >100 l/s. Detta är markerat i bilaga 4:3 med fet stil. I övriga områden är ökningen av avrinningen liten. Den genomförda analysen av dagvattenavrinningen visar på en stor förändring av dagvattenflöden efter den planerade utbyggnaden av planområdet. 4. Föroreningsbelastning Beräkningar har genomförts för att uppskatta storleken på föroreningsbelastningen till recipienter vid befintliga förhållanden samt efter planerad utbyggnad av det aktuella detaljplaneområdet. Beräkningen för framtida förhållanden ger den totala föroreningsbelastningen givet att inga åtgärder vidtas för att reducera föroreningsutsläppen till recipienter. Som underlag för att bedöma föroreningsmängderna har schablonhalter för föroreningar i dagvatten enligt StormTac-modellen använts, version från Thomas Larm ( Beräkningarna har utförts för tre markanvändningstyper grönytor, hårdgjorda ytor samt tak- och annan yta. För grönyta används medianvärden för föroreningsbelastning för park i urban miljö. För hårdgjorda ytor används medianvärden för föroreningsbelastning för vägar med fordon/dygn. För tak- och annan yta används minimivärden för flerfamiljshus i urban miljö. Orsaken till valet av minimivärden i det sistnämnda fallet är att taken i det aktuella området inte består av eller kommer att bestå av tungmetallbelastade material. Huvudkälla för tillförda föroreningar från takytorna kan antas vara atmosfäriskt nedfall och endast i mindre utsträckning lokal belastning eller material. Det finns inga schablonvär- 9

10 den, som på ett tillfredsställande sätt motsvarar dessa stora takytor, men minimivärdena för flerfamiljshus har ändå bedömts vara mest lämpade av de värden, som finns tillgängliga. Årsflödena har beräknats baserat på årsmedelnederbörd för Halmstad, som är cirka 850 mm, avrinningskoefficienterna för respektive typ av yta samt ytornas totalarea inom detaljplaneområdet. Det är alltså föroreningarna i det avrinnande flödet som belastar recipienter, som har beräknats. Föroreningsinnehåll i grundvattenbildande flöde har inte beaktats, eftersom dessa föroreningar inte bedöms nå recipienten, utan fastläggas i marken. Tabell 1 Föroreningsinnehåll i dagvattnet som utsläpp per år. Olja P N Pb Cu Zn PAH kg kg kg g g g g Nuläge Efter ombyggnad Skillnad: Skillnad 12% 8% 9% 12% 12% 11% 12% i %: Enligt beräkningarna belastar dagvattnet från det aktuella detaljplaneområdet recipienter med mellan cirka 25 och 55 kg per år av bly respektive koppar, runt 170 kg av zink, drygt 2300 kg av kväve och cirka 280 kg av fosfor. För andra föroreningsinnehåll (Cd, Cr, Ni och Hg) se bilaga 5:3. Belastningen bedöms som stor redan vid nuläge. Beräkningarna visar att förändringarna blir relativt stora om man jämför nuvaran-de situation med den framtida situationen (en ökning upp till 12%) om inga åtgär-der vidtas. För tungmetaller bedöms mängderna öka med cirka 7% för krom och nickel samt upp till cirka 12% för bly och koppar. Även organiska ämnen (olja och PAH) kommer att öka med cirka 12%. Planerade åtgärder skall syfta till att minska föroreningsinnehåll i dagvatten samt förbättra dagens status för dagvattenhantering efter utbyggnaden av det aktuella detaljplaneområdet. 10

11 5. Recipienten och åtgärdsbehov 5.1 Klassning av recipienten Dagvatten från det aktuella planområdet ligger inom avrinningsområden Fylleån, Fyllebäcken, Fylle sjö och havet (Laholmsbukten). Dagvattnet leds ned mot havet och mot Fylleån, som mynnar i Laholmsbukten. Fylleån med omgivande strandmiljö är klassad som naturvärdesklass 1. Klass 1 innebär att recipienten är särskilt skyddsvärd och känslig för föroreningsbelastning via bland annat dagvatten. 5.2 Halmstad kommuns planerade åtgärder inom planområdet I samband med genomförandet av detaljplanen skapas förutom trafiklederna i Södra Infarten ett antal nya exploateringsområden. Dessa är redovisade på ritningen Ny markanvändning (se bilaga 3). Exploateringsområde A Område A i anslutning till Andersbergs bostadsområde antas få en framtida användning som kontorsområde och med en yta som till stor del kommer att bestå av tak och hårdgjorda ytor med inslag av mindre grönytor. Avvattningen av området kommer att belasta både avrinningsområde 6 och 8. Exploateringsområde B och C Dessa är belägna i området Vilhelmsfält utmed Laholmsvägen och väg E6/E20. Områdena kommer att få hög exponeringsfaktor utmed trafiklederna och kommer sannolikt att användas till kontor eller liknande verksamheter. Framtida ytor antas bestå av tak och hårdgjorda ytor. Området belastar avrinningsområde 4. Exploateringsområde D Området är beläget öster om väg E6/E20. Del av området disponeras i dagsläget av en brukshundsklubb. Hela ytan är idag att betrakta som grönområde. Förutom att Södra infartens anslutningar till väg E6/E20 och väg 117 dras över området finns planer på att använda övriga ytor till en rastplats eller som expansion till befintlig golfbanan som är belägen sydväst om området. Området belastar avrinningsområde 5. Exploateringsområde E Området breder ut sig mellan järnvägen och industriområdet Vilhelmsfält. Området är i dag ett skräpigt impediment. Framtida användning förväntas bestå av expansion av befintligt industriområde. Detta medför hårdgjorda ytor samt tak. Exploateringsområde F En gocartbana utgör huvudbeståndsdel utav området idag. Framtida användning blir industri eller handel vilket med för att ytorna hårdgörs ytterligare. 11

12 Exploateringsområde G Detta område är beläget nere i hamnområdet i direkt anslutning till ett område med cisterner. I nuläget utgörs det av grönyta med någon del grus och asfalttsyta. Framtida användning är tänkt att vara uppställnings- och rastyta för farligt gods. Södra Infarten Anläggandet av den nya trafikleden Södra Infarten medför att ytor inom planområdet som idag är grönytor i framtiden kommer att vara hårdgjorda. Hela trafikledens sträckning från hamnområdet och ut till anslutningen till Väg 117 vid Fylleån kommer att belasta avrinningsområdena inom planområdet. Ombyggnad av rampsystemet vid Laholmsvägen samt nya rondeller på samma väg tillför låga mängder dagvatten eftersom de ersätter befintliga vägytor som försvinner. Däremot flyttas ytorna till annat avrinningsområde än tidigare (avser ramperna). Det område som får störst förändrig är område 5 som är beläget öster om väg E6/E20. Från att idag bara bestå av grönyta kommer vägutbyggnaden att medföra att en stor del hårdgörs. 5.3 Funktionskrav på åtgärder Befintligt ledningsnät och möjligheter till framtida anslutningar Beräkning av ledningsnätet har gjorts i ett antal punkter redovisade i plan på bilaga 1. Beräkningarna redovisas på bilaga 4:4. Beräkningspunkterna är belägna vid utlopp i recipient samt i punkter där framtida exploateringar och vägar antas kunna anslutas. Avrinningsområde 1 (Larsfrid) Utloppet i dammen i hamnområdet klarar befintliga flöden. Uppströms utloppet ligger övriga ledningar med mycket dåliga lutningar och klarar inte de beräknade flödena. I punkten 1C, där en tänkt ny dagvattenledning från Larsfridsgatan skall anslutas, är kapaciteten mycket låg. Dagvatten från nya exploateringar bör ledas i nya ledningssystem eller fördröjas kraftigt. I exploateringsområde G som föreslås som uppställningsyta för farligt godstrafik bör dagvattnet passera genom en dammanläggning innan utsläpp sker i recipient. Detta för att kunna låsa fast eventuella utsläpp vid olycka. Avrinningsområde 2 (Västervallvägen) Slutledningarna på systemet är nyanlagda med i stort sett obefintliga lutningar vilket gör att kapaciteten blir undermålig. Vid punkt 2B där Södra Infarten möjligen kunde anslutas har ledningen idag för låg kapacitet. Nytt dagvatten bör fördröjas eller ledas mot angränsande avrinningsområde, i huvudsak mot avrinningsområde 3. 12

13 Avrinningsområde 3 (Östra Stranden) Vid utloppet till Fylle sjö/fylleån pumpas dagvattnet. Den inkommande D1000-ledningen övergår efter pumpstationen i en D600-ledning som mynnar i Fylle sjö och i en D500 som mynnar i Fylleån. Vilken av ledningarna som är dimensionerande för flödet är osäkert. Inkommande D1000-ledning ligger med dålig lutning och har därför för låg kapacitet. I punkt 3A där Södra Infarten och exploateringsområde E kan anslutas finns en D200 med för låg kapacitet. I punkt 3B finns en D800 som har kapacitet att ta emot mera dagvatten. Med tanke på att avrinningsområdet avvattnas av en lång ledning med stor dimension, 600 mm 1000 mm, med möjlighet att magasinera stora mängder dagvatten finns en möjlighet att ansluta nya exploateringar. Detta under förutsättning att en fördröjning skapas i punkt 3B och att utströmningen ur pumpstationen i slutet av området ses över. Avrinningsområde 4 (Vilhelmsfält) Utloppet (4A) som mynnar i en våtmark före Fylleån består av 2st 1600 mm ledningar är underdimensionerade. Ledningen före utloppsledningen (1800 mm) har ännu sämre kapacitet. Hela dagvattensystemet i avrinningsområdet är att beteckna som ansträngt. I punkt 4B och 4C, där möjlighet att ta om hand av dagvatten från Södra infarten ges, finns lite kapacitet kvar i ledningarna. Att ansluta mera hårdgjorda ytor till ledningssystemet känns tveksamt. Exploateringsområde B och C bör fördröjas i sin helhet innan det ansluts till systemet. Lämpligen anläggs en damm i läge för ravinen som finns i närheten av väg E6. Denna damm kan anslutas till befintlig ledning men bör kanske få ett eget utlopp till våtmarken vid Fylleån. Södra infartens dagvatten bör styras mot angränsande avrinningsområden och fördröjas där. Avrinningsområde 5 (Brukshundsklubben) Området saknar ledningssystem med undantag av en trumma som avvattnar järnvägen mot Fylle sjö. Framtida hårdgjorda ytor tas om hand i en damm som senare ansluts till Fylle sjö. Avrinningsområde 6 (Laholmsvägen) Utloppsledningen (6A) och ledningarna före denna ligger i dåliga lutningar vilket gör att systemet här är underdimensionerat. Längre upp i ledningsnätet är kapaciteten högre. Detta tack vare att stamledningen har stor dimension genom området. I punkt 6B där framtida anslutning av exploateringsområde A kan ske är ledningen underdimensionerad. Om anslutning skall ske bör fördröjning på tomtmark anordnas. Detta kan ske genom magasin under parkeringsytor. Ett alternativ är att anlägga en damm i ytan mellan ny södergående ramp och Laholmsvägen. Området är redan idag anslutet på befintligt ledningsnät och utgörs till stor del av hårdgjorda ytor. Om inga problem förekommer idag kan den nya exploateringen anslutas efter att ovan- 13

14 stående åtgärder utförts. Samma sak gäller för dom nya rondeller som anläggs utmed Laholmsvägen. Ingen nämnvärd utökning av hårdgjorda ytor sker vid anläggandet. Om avvattningen fungerar idag ses inget hinder att anlägga rondellerna. Avrinningsområde 7 (Larsfridsvägen) Området avvattnas idag med en kombinerad ledning (spill och dagvatten). Planer på att anlägga ett separerat system finns och har utretts av Halmstad kommun. Området lämnar ifrån sig ett flöde på ca 800 l/s. Ledningssystemet i punkt 1C är kraftigt underdimensionerat och klarar inte mera dagvatten. Om övergång till separerat system skall ske bör en ny ledning anläggas ända ner till dammarna i hamnen. Avrinningsområde 8 (Andersberg, Linehed) Den del av exploateringsområde A som belastar avrinningsområde 8 kan ledas mot område 6. Samma åtgärder som för avrinningsområde 6 gäller Dagvattenhantering efter genomförd detaljplan Här följer en beskrivning av åtgärder för varje exploateringsområde. Dessa finns redovisade på bilaga 3. Här redovisas även förslag hur avrinningsområdena förändras efter genomförd detaljplan. Exploateringsområde A Dagvattenledningarna som området kan släppas på är redan hårt belastade och bör ej belastas ytterligare. Fördröjning på tomtmark bör ordnas. Ett alternativ är att anlägga en damm i ytan mellan ny södergående ramp och Laholmsvägen. Området bör få ett eget ledningsnät där flödena fördröjs kraftigt innan de släpps på ledningssystemet. Delområdet benämns avrinningsområde 6B på bilaga 3. Åtgärder vid utloppet i Fylleån bör utföras. Exploateringsområde B och C Även här är befintliga ledningar hårt belastade. Fördröjning på tomtmark bör förordas. Innan dagvatten släpps på befintlig ledning bör detta renas genom att passera en damm som förslagsvis anläggs i läge för befintlig ravin söder om exploateringsområdet. Detta för att minska belastning på våtmarken vid Fylleån. Området bildar avrinningsområde 4B. Exploateringsområde D Allt dagvatten från Södra Infarten leds till en nyanlagd damm som leds antingen till Fylle sjö eller till Fylleån. Vid dammen anordnas anordning som tar hand om järnhaltigt vatten som pumpas från de nya GC-portarna i området. Även den nya trafikplatsen väster om E20/E6 leds till damm. Området benämns avrinningsområde 5A och 5B. Exploateringsområde E Ett nytt ledningssystem samordnas med dagvattenledningar för Södra Infarten och leds till ny dagvattendamm. Även här bör fördröjning 14

15 på tomtmark anordnas innan dagvattnet släpps på ledningssystemet. Flödena från området måste fördröjas och anpassas till befintligt näts kapacitet. Ingen ökning av flödena bör ske. Exploateringsområde F Fördröjning på tomtmark anordnas innan dagvattnet släpps på ledningssystemet. Exploateringsområde G Om området skall användas till uppställning för farligt gods bör det säkerställas att dagvattnet hamnar i en ej alltför stor damm. Detta för att underlätta sanering vid eventuell olycka. För att förhindra oljefilm i dammarna från mindre läckage kan en oljeavskiljare behövas. Förslagsvis kopplas området på ny dagvattenledning från Larsfridsområdet. Fördröjning med magasin under hårdgjorda ytor bör ej ske med tanke på föreslagen verksamhet. Exploateringsområde vid Larsfridsvägen (Avrinningsområde 7) En ny dagvattenledning bör anläggas längs hela Larsfridsvägen och ner till dammarna i hamnområdet. Om detta görs skapas ett nytt avrinningsområde bestående av Larsfridsvägen och området vid Högskolan, avrinningsområde 1A. Exploateringsområde G ansluts också på den nya ledningen. Anläggandet av ny ledning kan samordnas med nödvändiga omläggningar av vatten och spillvattenledningar. Södra Infarten Vid detaljprojektering av Södra infarten bör profilen för denna justeras så att höjdpunkter erhålls vid befintliga portar vid Västervallvägen och Ryttarevägen. På så sätt kan man undvika att belasta pumpstationer och ledningar vid dessa ställen. Dagvattendammar anläggs vid underfart med järnvägen (mellan Västervallvägen och Ryttarevägen) samt vid ny trafikplats vid E6/E20. På deställen där grundvatten pumpas, anordnas anläggningar för reducering av järn i vattnet i anslutning till dagvattendammarna. Dräneringssystemet för den nya vägen utföres så att järnutfällning ej sker i detta. En metod är att dämma dräneringar för att förhindra kontakt mellan syre och vatten. Avvattning sker med översilning på gräsytor och via dräneringsledningar för att åstadkomma så stora fördröjningar av dagvattnet som möjligt. Övriga ledningar Konflikter med befintliga ledningar sker vid ny underfart vid järnvägen samt vid den nya trafikplatsen vid E20/E6. Vid underfart järnvägen måste en spillvattenledning i dimension 800 mm, en dagvattenledning dim 1400 mm samt en vattenledning dim 300 mm läggas om cirka på en längd av cirka 800 m. 15

16 Vid trafikplatsen E20/E6 bör spillvatten- och vattenledningar läggas om för att inte hamna i lägen för ramper och cirkulationsplatser. Cirka 250 m spillvattenledning dim. 800 mm och vattenledningar dim. 200 mm bör läggas om. Cirkulationsplatsen på västra sidan E20/E6 byggs på bank så att förläggning av ledningarna bör ske i skyddsrör under denna. För samtliga nya exploateringsområden finns det vatten och spillvattenledningar i området eller alldeles i dess närhet. Kapacitet på dessa ledningar bör avgöra vilket användningsområde som dom nya exploateringarna ges. Hydrogeologiska förhållanden efter genomförd detaljplan Vid anläggandet av den nya vägporten under Västkustbanan, vid Larsfridsvägen, kommer byggnation att ske under grundvattennivån. En avsänkningstratt kommer därför att utbildas i grundvattnet. Denna vägport bör enligt tidigare utföras med lämpligt val av täthetskonstruktion för att undvika eller minimera konsekvenserna av en grundvattensänkning. De tidigare vägportarna vid Västervall- och Ryttarevägen kommer att breddas i samband med byggandet av Södra Infarten. Breddning av nuvarande vägportar kommer att öka inflödet av grundvatten till vägportarna och öka området med avsänkt grundvattenyta. Ramböll har utfört översiktliga analytiska beräkningar av respektive ports påverkan på omgivande grundvattennivåer. Dessutom har blivande pumpbehov ur respektive port också beräknats. Beräkningarna har utförts med olika värden på sandens konduktivitet. Därför varierar värdena med en tiopotens. Resultaten har sammanställts i Tabell 2 och Tabell 3 nedan. Tabell 2 Beräknat blivande pumpbehov med tre nya vägportar utmed Södra Infarten Vägport Larsfridsvägen Västervallvägen Ryttarevägen Beräknat blivande pumpbehov (liter/timme) Tabell 3 Beräknad ungefärlig avsänkning vid respektive vägport, utan effekter av samverkan. Beräknad ungefärlig avsänkning på olika avstånd från vägport (m) Vägport Larsfridsvägen Västervall vägen Ryttarevägen 25 1,5 4 4, ,8 2 2, ,4 0,85 1,2 16

17 För Västervall- och Ryttarevägen avses en avsänkning av grundvattnets nivåer från de nivåer som gällde innan byggnationen av nuvarande vägportar, i slutet av 1980-talet. Avsänkningstratten vid underfarten under Västkustbanan, vid Larsfridsvägen, kommer sannolikt att samverka med de vid Västervallvägen och Ryttarevägen. Den beräknade grundvattensänkningen kan komma att orsaka inträngning av saltvatten från havet. Detta kan medföra ökad korrosion på installationer i marken samt sämre vattenkvalitet på eventuella jordlagerbrunnar i området. Säkrare bestämningar kan göras efter att mer avancerade beräkningar utförts. Ramböll rekommenderar därför att hydrogeologisk modellering utförs för att fastställa alla tre vägportarnas samverkande påverkan på omgivande grundvattennivåer. Resultaten från modelleringen får sedan avgöra fortsatta insatser och val av konstruktioner, där valet görs så att konsekvenserna minimeras. Konsekvenserna av grundvattensänkningen vid Larsfridsvägen föreslås i nuläget minimeras genom att en eller flera dammar för återinfiltration anläggs för att återinfiltrera uppumpat grund- och vägdagvatten från anläggningen. En sådan åtgärd kan delvis motverka inträngandet av salt havsvatten samt öka kvaliteten på grundvattnet i området. Dammarna kan exempelvis utföras med en damm på var sida om porten, placerade diagonalt. Hantering av järnoxidutfällningar i uppumpat grundvatten Där den planerade Södra Infarten har föreslagits passera under Västkustbanan, behöver grundvattnet sänkas av närmast vägporten. Halmstad kommunen har meddelat att det i området förekommer problem med höga järnhalter och järnutfällningar i befintligt ledningssystem. Ramböll Sverige AB har i tidigare redovisad Vägutredning, daterad december 2004 redovisat hur dränledningar vid porten kan utföras för att minska problematiken. Där redovisades också tre olika möjligheter/metoder för att hantera höga halter av järn i uppumpat grundvatten. Ramböll föreslår nu att vägporten under Västkustbanan utförs med en kombination av metod 1 och metod 3 enligt följande. Grund- och dagvatten pumpas upp till en höjdpunkt/liten kulle, se bilaga 6. Från kullen rinner vattnet först nerför ett mindre överfall eller trappa där vattnet får en första luftning. Därefter får vattnet självrinna i ett serpentinformat dike till en uppsamlingsdamm. Förslagsvis täcks botten med stenar/makadam med olika storlek för att öka turbulensen och därmed syresättningen på vattnet. Svängarna i serpentinerna ökar hastigheten på vattnet så att vattnet luftas, järnoxiden fäller ut och vattnet renas på höga järnhalter. På vägen passerar vattnet också genom ett antal högar med breda grusfilter där vattnet renas ytterligare genom vidhäftning och luftning. Grusfiltren fungerar som syresättare och filter. 17

18 Grusfiltren behöver rengöras med jämna mellanrum varför mindre transportvägar ordnas för tillträde till dessa ytor. Inom anläggningen ordnas också med en oljeavskiljare innan dammen för att ta bort eventuella missfärgningar på vattenytan. Anläggningen planeras in i området genom att lämplig vegetation väljs. Eventuellt anläggs en anläggning på varje sida om Västkustbanan för att minimera påverkan på omgivningens grundvattennivåer och minska risken för saltvatteninträngning i området. De bägge dammarna föreslås därför placeras diagonalt i förhållande till porten. 5.4 Förorenings- och flödesbelastning efter genomförd detaljplan och åtgärder jämfört med dagens situation. Åtgärder av den typ som föreslagits kommer att ha en flödesutjämnande effekt, men även reducera föroreningsinnehållet i dagvattnet på grund av avsättning av partiklar och avskiljning av olja. Tungmetaller som bly, koppar och zink är i mycket hög grad partikelbundna, men även fosfor och kväve förväntas reduceras till viss del. Flödesutjämningen medför att de dammar som planeras anläggas kan behandla en större andel av dagvattenflödet från området, vilket kommer att ge ytterligare föroreningsreduktion. Implementering av de föreslagna åtgärderna kommer att minska föroreningsinnehåll i dagvatten samt förbättra dagens status för dagvattenhantering efter utbyggnaden av det aktuella detaljplaneområdet. 5.4 Förorenings- och flödesbelastning efter genomförd detaljplan och åtgärder jämfört med dagens situation. Åtgärder av den typ som föreslagits kommer att ha en flödesutjämnande effekt, men även reducera föroreningsinnehållet i dagvattnet på grund av avsättning av partiklar och avskiljning av olja. Tungmetaller som bly, koppar och zink är i mycket hög grad partikelbundna, men även fosfor och kväve förväntas reduceras till viss del. Flödesutjämningen medför att de dammar som planeras anläggas kan behandla en större andel av dagvattenflödet från området, vilket kommer att ge ytterligare föroreningsreduktion. Implementering av de föreslagna åtgärderna kommer att minska föroreningsinnehåll i dagvatten samt förbättra dagens status för dagvattenhantering efter utbyggnaden av det aktuella detaljplaneområdet. 18

19

20

21 Bilaga m Grundvattnets strömningsförhållanden inom utredningsområdet T:\51\ \GIS\MAP\KONCEPT\BILAGA2.PDF

22

23

24

25 NUVARANDE AVRINNINGSYTOR SÖDRS INFARTEN HALMSTAD Avrinningsområde 1 Yta Storlek Användning Avrinnings Reducerad Flöde idag Annan kommentar F [m 2 ] koeficient area A r [m 2 ] [l/s] Grönyta Gräs, träd, buskar 0, ,15 Regnvaraktighet lika Tak , ,8 med rinntid = 30 min SAMMANSLAGET Hårdgjord Parkering, gata 0, ,4 T=2år Grönyta % Annan Järnvägsspår, grus 0,4 8331,2 q= 7900 l/s/km 2 Tak % A r = , Hårdgjord % Avrinningsområde 2 Annan % Yta Storlek Användning Avrinnings Reducerad Flöde idag Annan kommentar Totalt [m 2 ] koeficient area A r [m 2 ] [l/s] Grönyta Tomtmark+stugor 0, ,5 Regnvaraktighet lika Tak , med rinntid = 25 min Hårdgjord 7390 Parkering, gata 0, T=2år Annan 4100 Spårvagnspår, grus 0, q= 9000 l/s/km 2 A r = 64118,5 577 Avrinningsområde 3 Yta Storlek Användning Avrinnings Reducerad Flöde idag Annan kommentar [m 2 ] koeficient area A r [m 2 ] [l/s] Grönyta Gräs, träd, buskar 0, ,3 Regnvaraktighet lika Tak Sommarstugor 0, med rinntid = 30 min Hårdgjord Parkering, gata 0, T=2år Annan Järnvägsspår, grus 0, q= 7900 l/s/km 2 A r = ,3 981 Avrinningsområde 4 Yta Storlek Användning Avrinnings Reducerad Flöde idag Annan kommentar [m 2 ] koeficient area A r [m 2 ] [l/s] Grönyta , Regnvaraktighet lika Tak , ,8 med rinntid = 20 min Hårdgjord Gata 0, T=2år Annan 6770 Järnvägsspår, grus 0, q= 9000 l/s/km 2 A r = , Avrinningsområde 5 Yta Storlek Användning Avrinnings Reducerad Flöde idag Annan kommentar [m 2 ] koeficient area A r [m 2 ] [l/s] Grönyta Gräs, träd, buskar 0, Regnvaraktighet lika Tak 400 0,9 360 med rinntid = 10 min Hårdgjord 1904 Parkering, gata 0,8 1523,2 T=2år Annan Grus 0,4 0 q= l/s/km 2 A r = 13303,2 210 Avrinningsområde 6 Yta Storlek Användning Avrinnings Reducerad Flöde idag Annan kommentar [m 2 ] koeficient area A r [m 2 ] [l/s] Grönyta Gräs, träd, buskar 0, ,8 Regnvaraktighet lika Tak , ,4 med rinntid = 40 min Hårdgjord Parkering, gata 0, ,8 T=2år Annan Grus 0,4 0 q= 6400 l/s/km 2 A r = Avrinningsområde 7 Yta Storlek Användning Avrinnings Reducerad Flöde idag Annan kommentar [m 2 ] koeficient area A r [m 2 ] [l/s] Grönyta 6830 Gräs, träd, buskar 0, ,5 Regnvaraktighet Tak , ,5 = 10 min Hårdgjord Parkering, gata 0, T=2år Annan Grus 0,4 0 q= l/s/km 2 A r = T:\51\ \R_POOL\TXT\södra_inf_flöden_föroreningsbelastning.xls Bilaga 4:1

26

27 PLANERADE AVRINNINGSYTOR SÖDRA INFARTEN HALMSTAD Avrinningsområde 1 Yta Storlek Användning Avrinnings Reducerad Flöde plan. Annan kommentar [m 2 ] koeficient area A r [m 2 ] [l/s] Grönyta Gräs, träd, buskar 0, ,6 Regnvaraktighet lika Tak , ,8 med rinntid = 20 min SAMMANSLAGET Hårdgjord , ,6 T=2år Grönyta % Annan Järnvägsspår, grus 0, q= l/s/km 2 Tak % A r = Hårdgjord % Avrinningsområde 2 Annan % Yta Storlek Användning Avrinnings Reducerad Flöde plan. Annan kommentar Totalt [m 2 ] koeficient area A r [m 2 ] [l/s] Grönyta Tomtmark+Stugor 0, ,5 Regnvaraktighet lika Tak 6900 Industri 0, med rinntid = 25 min Hårdgjord Parkering, gata 0, T=2år Annan 4100 Spårvagnspår, grus 0, q= 9000 l/s/km 2 A r = 66718,5 600 Avrinningsområde 3 Yta Storlek Användning Avrinnings Reducerad Flöde plan. Annan kommentar [m 2 ] koeficient area A r [m 2 ] [l/s] Grönyta Gräs, träd, buskar 0, ,3 Regnvaraktighet lika Tak Sommarstugor 0, med rinntid = 30 min Hårdgjord Parkering, gata 0, T=2år Annan Järnvägsspår, grus 0, q= 7900 l/s/km 2 A r = , Avrinningsområde 4 Yta Storlek Användning Avrinnings Reducerad Flöde plan. Annan kommentar [m 2 ] koeficient area A r [m 2 ] [l/s] Grönyta , ,4 Regnvaraktighet lika Tak , ,8 med rinntid = 20 min Hårdgjord Gata 0, ,4 T=2år Annan 6770 Järnvägsspår, grus 0, q= 9000 l/s/km 2 A r = , Avrinningsområde 5 Yta Storlek Användning Avrinnings Reducerad Flöde plan. Annan kommentar [m 2 ] koeficient area A r [m 2 ] [l/s] Grönyta Gräs, träd, buskar 0, ,2 Regnvaraktighet lika Tak 400 0,9 360 med rinntid = 10 min Hårdgjord Parkering, gata 0, ,6 T=2år Annan 0,4 q= l/s/km 2 A r = 22443,8 355 Avrinningsområde 6 Yta Storlek Användning Avrinnings Reducerad Flöde plan. Annan kommentar [m 2 ] koeficient area A r [m 2 ] [l/s] Grönyta Gräs, träd, buskar 0, ,75 Regnvaraktighet lika Tak , ,4 med rinntid = 40 min Hårdgjord Parkering, gata 0, ,4 T=2år Annan 0,4 q= 6400 l/s/km 2 A r = , Avrinningsområde 7 Yta Storlek Användning Avrinnings Reducerad Flöde plan. Annan kommentar [m 2 ] koeficient area A r [m 2 ] [l/s] Grönyta 5817 Gräs, träd, buskar 0,15 872,55 Regnvaraktighet Tak , ,5 = 10 min Hårdgjord Parkering, gata 0, ,4 T=2år Annan 0,4 q= l/s/km 2 A r = 53249, Bilaga 4:2 T:\51\ \R_POOL\TXT\södra_inf_flöden_föroreningsbelastning.xls Planerade Bilaga 4;2

28

29 Bilaga 4:3:1 Förändring Avrinningsområde Nuvarande A r Planerad A r Flöde idag Flöde plan. [m 2 ] [m 2 ] [l/s] [l/s] , , , , , , , , , , , A r = , ,75 SAMMANSLAGET NUVARANDE Grönyta % Tak % Hårdgjord % Annan % Totalt SAMMANSLAGET PLANERAT Grönyta % Tak % Hårdgjord % Annan % Totalt FÖRÄNDRING Grönyta % Tak 0 0% Hårdgjord % Annan 828 2% T:\51\ \R_POOL\TXT\södra_inf_flöden_föroreningsbelastning.xls Förändring Bilaga 4;3;1

30

31 Bilaga 4:3:2 T:\51\ \R_POOL\TXT\södra_inf_flöden_föroreningsbelastning.xls Årsflöden Bilaga 4;3;2 Årsflöden Årsnederbörd: 850 mm/år Tak % 0,9 Annan % 0,4 Tak+Annan % 0, Totalt Nuvarande Typ av yta Andel av Area (m 2 ) totalyta Avrinningskoefficient (m 3 ) Årsflöde Grönyta % 0, Hårdgjord % 0, Framtida Typ av yta Andel av Area (m 2 ) totalyta Avrinningskoefficient (m 3 ) Årsflöde Grönyta % 0, Hårdgjord % 0, Tak % 0,9 Annan % 0,4 Tak+Annan % 0, Totalt

32

33 Bilaga 4:4 Punkt 1A = 2 ÅR OCH RINNTID Rt=30 min SÖDRA INFARTEN HALMSTAD FLÖDEN I BEFINTLIGT LEDNINGSNÄT LEDNINGSKAPACITET Bör vara 1400 mm i 0.2% lutn. Extremt dålig lutning OMRÅDE AREA YTA Avr.k RED.AREA REGN l/s FLÖDE l/s LUTN.% DIM FLÖDE KOMMENTAR Område L/S UPPSTRÖMS (0,1%) OK??? Punkt 1B = 2 ÅR OCH RINNTID Rt=20 min LEDNINGSKAPACITET OMRÅDE AREA YTA Avr.k RED.AREA REGN l/s FLÖDE l/s LUTN.% DIM FLÖDE KOMMENTAR Del av omr hgj 0, , tak 0, , , Kraftigt underdimensionering Punkt 1C = 2 ÅR OCH RINNTID Rt=10 min LEDNINGSKAPACITET OMRÅDE AREA YTA Avr.k RED.AREA REGN l/s FLÖDE l/s LUTN.% DIM FLÖDE KOMMENTAR Del av omr hgj 0, , tak 0, , , Kraftigt underdimensionering Punkt 2A = 2 ÅR OCH RINNTID Rt=25 min LEDNINGSKAPACITET OMRÅDE AREA YTA Avr.k RED.AREA REGN l/s FLÖDE l/s LUTN.% DIM FLÖDE KOMMENTAR Omr Kraftigt underdimensionering Punkt 2B = 2 ÅR OCH RINNTID Rt=10 min LEDNINGSKAPACITET OMRÅDE AREA YTA Avr.k RED.AREA REGN l/s FLÖDE l/s LUTN.% DIM FLÖDE KOMMENTAR Del av omr tak 0, hgj 0, grön 0, , , Underdimensionering

34 Bilaga 4:4 Punkt 3A = 2 ÅR OCH RINNTID Rt=30 min SÖDRA INFARTEN HALMSTAD FLÖDEN I BEFINTLIGT LEDNINGSNÄT LEDNINGSKAPACITET OMRÅDE AREA YTA Avr.k RED.AREA REGN l/s FLÖDE l/s LUTN.% DIM FLÖDE KOMMENTAR Omr Underdimensionering Punkt 3B = 2 ÅR OCH RINNTID Rt=60 min LEDNINGSKAPACITET OMRÅDE AREA YTA Avr.k RED.AREA REGN l/s FLÖDE l/s LUTN.% DIM FLÖDE KOMMENTAR Del av omr järnv. 0, , grön 0, , PVC 23 Underdimensionering Punkt 3C = 2 ÅR OCH RINNTID Rt=10 min LEDNINGSKAPACITET OMRÅDE AREA YTA Avr.k RED.AREA REGN l/s FLÖDE l/s LUTN.% DIM FLÖDE KOMMENTAR Del av omr järnv. 0, grön 0, , , , OK

35 Bilaga 4:4 Punkt 4A = 2 ÅR OCH RINNTID Rt=25 min SÖDRA INFARTEN HALMSTAD FLÖDEN I BEFINTLIGT LEDNINGSNÄT LEDNINGSKAPACITET OMRÅDE AREA YTA Avr.k RED.AREA REGN l/s FLÖDE l/s LUTN.% DIM FLÖDE KOMMENTAR Omr ,1 2x Underdimensionering 0, Ledning före utlopp Punkt 4B N= 2 ÅR OCH 10 MIN Rt=10 min LEDNINGSKAPACITET OMRÅDE AREA YTA Avr.k RED.AREA REGN l/s FLÖDE l/s LUTN.% DIM FLÖDE KOMMENTAR Del av omr tak 0,9 2049, hgj 0,8 2985, grön 0,1 887,2 5922, , OK Punkt 4C N= 2 ÅR OCH 10 MIN Rt=10 min LEDNINGSKAPACITET OMRÅDE AREA YTA Avr.k RED.AREA REGN l/s FLÖDE l/s LUTN.% DIM FLÖDE KOMMENTAR Del av omr hgj 0, grön 0,1 423, järnv. 0, , , OK

36 Bilaga 4:4 Punkt 6A = 2 ÅR OCH RINNTID Rt=40 min SÖDRA INFARTEN HALMSTAD FLÖDEN I BEFINTLIGT LEDNINGSNÄT LEDNINGSKAPACITET OMRÅDE AREA YTA Avr.k RED.AREA REGN l/s FLÖDE l/s LUTN.% DIM FLÖDE KOMMENTAR Omr , Underdimensionering Punkt 6B = 2 ÅR OCH RINNTID Rt=30 min LEDNINGSKAPACITET OMRÅDE AREA YTA Avr.k RED.AREA REGN l/s FLÖDE l/s LUTN.% DIM FLÖDE KOMMENTAR Del av omr , Ledning före väg E6 Punkt 7A C+7A=3096 l/s Ny dagvattenledning kan ej kopplas på befintligt nät N= 2 ÅR OCH 10 MIN Rt=10 min LEDNINGSKAPACITET OMRÅDE AREA YTA Avr.k RED.AREA REGN l/s FLÖDE l/s LUTN.% DIM FLÖDE KOMMENTAR Omr hgj 0, grön 0, , tak 0, , Lika med pkt 1C

37 Detaljplan Södra Infarten Halmstad VA utredning Bilaga 5:1 Schablonvärden för föroreningsbelastning hämtade från Thomas Larm, Schablonhalter StormTac, version ( För grönyta används medianvärden för föroreningsbelastning för park i urban miljö. För hårdgjorda ytor används medianvärden för föroreningsbelastning för vägar med fordon/dygn T:\51\ \R_POOL\TXT\södra_inf_flöden_föroreningsbelastning.xls Nuv. föroreningsb. Bilaga 5;1 Nuvarande föroreningsbelastning Årsnederbörd: 850 mm/år Föroreningsmängder P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg Olja PAH Typ av yta Andel av Area (m 2 ) totalyta Avrinningskoefficient kg/år kg/år g/år g/år g/år g/år g/år g/år g/år kg/år g/år Grönyta % 0,15 22,6 226,4 1132,2 2830,5 4717,5 56,6 566,1 377,4 3,8 37,7 0,0 Hårdgjord % 0,8 154,9 1533, , , ,1 281,1 3194,0 2810,8 63,9 651,6 960,5 Tak % 0,9 Annan % 0,4 Tak+Annan % 0,87 103,3 516,6 4132,6 6198, ,2 155,0 2582,9 2582,9 41,3 103,3 258,3 Totalt ,9 2276, , , ,9 492,7 6343,0 5771,1 109,0 792,6 1218,8 För tak+annan yta används minimivärden för flerfamiljshus i urban miljö. Orsaken är att taken i det aktuella området inte består av eller kommer att bestå av tungmetallbelastade material. Huvudkälla för tillförda föroreningar från takytorna kan antas vara atmosfäriskt nedfall och endast i mindre utsträckning lokal belastning eller material.

38

39 Detaljplan Södra Infarten Halmstad VA utredning Bilaga 5:2 Schablonvärden för föroreningsbelastning hämtade från Thomas Larm, Schablonhalter StormTac, version ( För grönyta används medianvärden för föroreningsbelastning för park i urban miljö. För hårdgjorda ytor används medianvärden för föroreningsbelastning för vägar med fordon/dygn T:\51\ \R_POOL\TXT\södra_inf_flöden_föroreningsbelastning.xls Framt. föroreningsb. Bilaga 5;2 Framtida föroreningsbelastning Årsnederbörd: 850 mm/år Föroreningsmängder P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg Olja PAH Typ av yta Andel av Area (m 2 ) totalyta Avrinningskoefficient kg/år kg/år g/år g/år g/år g/år g/år g/år g/år kg/år g/år Grönyta % 0,15 20,5 204,8 1023,9 2559,9 4266,5 51,2 512,0 341,3 3,4 34,1 0,0 Hårdgjord % 0,8 178,4 1765, , , ,6 323,7 3678,0 3236,6 73,6 750,3 1106,0 Tak % 0,9 Annan % 0,4 Tak+Annan % 0,87 103,3 516,3 4130,4 6195, ,7 154,9 2581,5 2581,5 41,3 103,3 258,1 Totalt ,2 2486, , , ,8 529,8 6771,5 6159,5 118,3 887,7 1364,2 För tak+annan yta används minimivärden för flerfamiljshus i urban miljö. Orsaken är att taken i det aktuella området inte består av eller kommer att bestå av tungmetallbelastade material. Huvudkälla för tillförda föroreningar från takytorna kan antas vara atmosfäriskt nedfall och endast i mindre utsträckning lokal belastning eller material.

40

41 Detaljplan Södra Infarten Halmstad VA utredning Bilaga 5:3 Föroreningsmängder P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg Olja PAH kg/år kg/år g/år g/år g/år g/år g/år g/år g/år kg/år g/år Nuvarande belastning 280,9 2276, , , ,9 492,7 6343,0 5771,1 109,0 792,6 1218,8 Framtida belastning 302,2 2486, , , ,8 529,8 6771,5 6159,5 118,3 887,7 1364,2 Skillnad: 21,3 210,4 2890,1 6686, ,9 37,1 428,4 388,4 9,3 95,1 145,4 Skillnad i %: 8% 9% 12% 12% 11% 8% 7% 7% 9% 12% 12% T:\51\ \R_POOL\TXT\södra_inf_flöden_föroreningsbelastning.xls Jämf. föroreningsb. Bilaga 5;3 Förändring av föroreningsbelastning till recipient givet inga åtgärder

42

43 Bilaga 5:4 Schablonhalter, StormTac, version Median (riktvärden) Markanvändning Avr. K P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS olja PAH BaP COD Fe BOD TOC Arsenik DOC Urban mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l mg/l Vägar (5 000 fordon/dygn) 0,85 0,14 1,65 13, ,24 1,0 1,15 0,1 79 0,2 0,67 0, , ,4 21 Vägar ( fordon/dygn) 0,85 0,18 1, ,28 1,8 1,8 0,1 89 0,3 1,06 0, ,4 21 Vägar ( fordon/dygn) 0,85 0,24 2, ,44 5,0 4,4 0, ,0 1,5 0, ,4 21 Vägar ( fordon/dygn) 0,85 0,31 4, ,2 13,5 0, ,4 1,99 0, ,4 21 Parkeringar 0,85 0,1 1, , , ,8 1,7 0, ,7 20 2,4 14 Villor 0,25 0,2 1, , ,2 45 0,4 0,6 0,1 65 1, Radhus 0,32 0,25 1, , ,2 45 0,6 0,6 0, Flerfamiljshus 0,45 0,3 1, , ,2 70 0,7 0,6 0,1 85 5, Fritidshus 0,2 0,2 3, , , ,1 0,3 0, , Koloniområden 0,2 0, ,2 0,2 1 0, , Centrum 0,7 0,28 1, ,5 0, ,5 0,6 0,1 60 1, ,4 17 Industrier 0,5 0,3 1, , , ,5 1 0, Park 0,18 0,12 1, , , , ,7 5, Atmosfärisk deposition 0,03 2, ,11 0,17 0,4 0, ,9 0, ,05 2, Minimum Flerfamiljshus 0,35 0, , , ,2 0,5 0, , T:\51\ \R_POOL\TXT\södra_inf_flöden_föroreningsbelastning.xls Föroreningshalter Bilaga 5;4 Detaljplan Södra Infarten Halmstad VA utredning