Dnr 2018/ /600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Vimmerby gymnasium 1 Introduktionsprogrammen.

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr 2018/ /600 Id Verksamhetsplan 2018 Vimmerby gymnasium 1 Introduktionsprogrammen Agneta Kling

2 Kommunal styrning och nämndplan Med kommunens värdeord ANSVAR, MOD och FANTASI i tankar och arbetssätt ska alla verksamheter inom kommunen arbeta för: att ha en ekonomi i balans att leverera tjänster av hög kvalitet att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare hållbar utveckling och hög livskvalitet Barn- och utbildningsnämndens prioriterade områden Skolutvecklingsdokumentet är nämndens styrning av kommunens pedagogiska verksamheter som finansieras av kommunala medel. Fokus på kunskap och ökad måluppfyllelse är viktigt för att alla barn elever och medarbetare ska lyckas. Fem områden är vägledande i skolutvecklingsdokumentet: kunskap och resultat, värdegrund och likabehandling, motivation och delaktighet, kultur och skapande samt skola och arbetsliv. Utifrån kommunens styrkort och de prioriterade områdena har barn- och utbildningsnämnden formulerat fyra verksamhetsövergripande mål. Dessa beskrivs utförligare i nämndplanen och följs upp i verksamheternas årsredovisningar. En ekonomi i balans där resurserna fördelas behovsstyrt Alla elever ska lyckas Alla förvaltningens arbetsplatser präglas av en god psykisk och fysisk arbetsmiljö. Alla förskolor och skolor har en miljö fri från kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. 2

3 Sammanfattande bild av verksamheten Ekonomi i balans Årets resultat för gymnasiets egen verksamhet ger ett överskott på 2,06 mkr men med interkommunal ersättning inräknad överstiger kostnaderna budget för gymnasieskolan med 5,21 mkr. Arbetet med att göra gymnasiet till ett attraktivt val fortsätter på alla nivåer. Vi har en hög andel elever som väljer att studera på Vimmerby gymnasium, drygt 60 %, jämfört med riket där andelen är cirka 51 %. Alla elever ska lyckas Resultaten på enkäten Ansvar, Mod och Fantasi visar på en positiv utveckling. Skolutvecklingsprojekt På gymnasiet har vi under en tid arbetat med ett större skolutvecklingsprojekt med följande mål: Förbättrad måluppfyllelse i termer av meritvärde, andelen elever med examensbevis Minskad andel avhopp Ökad läsförståelse hos eleverna Ökat samarbete mellan olika personalgrupper på skolan Skolutvecklingsprojektet inleddes i juni Personalen har läst ett antal kurser om 2,5 högskolepoäng i samarbete med Högskolan i Jönköping. Exempel på kurser är motivation, formativ bedömning, flippat klassrum och samtals metodik. En termin har ägnats åt att fördjupa sig inom utvalda områden i de kurser som vi läst. Parallellt med kurserna har personalen deltagit i strukturerade gruppsamtal med utbildade handledare. Elevernas resultat har varierat under perioden. Andelen elever med gymnasieexamen har sjunkit sett till helheten på skolan under I samband med skolutvecklingsprojektet förväntas fler samarbeten mellan lärare utvecklas på skolan, vilket bör ge minskad arbetsbelastning och möjliggöra ett tydligare sammanhang för eleverna. Skolutvecklingsprojektet ger ett kollegialt lärande vilket enligt forskning är en effektiv metod för att öka måluppfyllelsen. Ytterligare en effekt av skolutvecklingsprojektet är att undervisningens kvalitet höjs. En följeforskare från Linnéuniversitetet följer projektet med intervjustudier under projektets gång. De har konstaterat att skolutvecklingsprojektet har ökat lärarnas kunskap om exempelvis formativ bedömning och IKT. Kunskapsökningen varierar mellan lärarna. Lärarna anser även själva att ett gemensamt språk kring undervisning har börjat byggas upp och etableras, vilket är positivt. Elever framhåller att de nya kunskaper som lärarna fått har lett till vissa förändringar av undervisningen, främst kopplat till tydliggörande av mål och bedömning, men även gällande användning av flippat klassrum. Resultatutvecklingen behöver följas under längre tid för att kunna säga något säkert om effekterna av projektet. 3

4 Uppföljning av elevers resultat En gång per vecka träffar rektorerna elevhälsoteamet. Mentorer kan vid behov delta vid dessa möten. Dokumentation vid mötena görs digitalt på Fronter så att mentorerna får tillgång till den utan fördröjning. Åtgärdsprogram läggas in i samma rum på Fronter. Mentorer har möjlighet att dokumentera i respektive klassmapp på Fronter. Det betyder att dokumentationen kring elever nu finns samlad på en plats tillgänglig för både elevhälsa och mentorer. Minnesanteckningar efter klasskonferenser läggs också in i EHT-rummet i Fronter när det kommer fram information som kan stödja elevers utveckling. Arbetet tillsammans med skolpsykologen har fortsatt för att snabbare kartlägga elevers behov. För att få en bättre helhetsbild över elevernas resultat i avslutade kurser görs en sammanställning digitalt och görs tillgängliga för berörda. Elevernas deltagande i stöd redovisas på samma sätt. Stöd och Verkstad Eleverna erbjuds ytterligare undervisning, ämnesverkstad, utöver ordinarie schemapositioner i fler ämnen på onsdagar. Elever ges på det sättet bättre förutsättningar att utvecklas mot målen. Stöd erbjuds i ett flertal ämnen till elever som fått F i kurser. Stöd och ämnesverkstad utvärderas i samband med övrig utvärdering i slutet av vårterminen. Under hösten 2017 påbörjades ESF-projektet Motivation leder till framgång i samarbete med Astrid Lindgrenskolan. Syftet med projektet är att minska andelen elever som hoppar av sina gymnasiestudier och öka måluppfyllelsen. Systematiskt kvalitetsarbete Skolans plan för systematiskt kvalitetsarbete uppdateras årligen. Intervjuer med elever på respektive program genomförs varje termin i fokusgrupper. De behandlar undervisning, mentorskap och organisation. Intervjuer som genomförs återkopplas till personalen i samband med APT. Resultaten av intervjuerna ligger också till grund för arbetet med handlingsplanerna på programnivå. Anteckningar från fokusintervjuerna finns i Fronter så att alla kan läsa vad eleverna har fört fram i samband med intervjuerna. Digitalisering Arbetet med att utveckla användandet av digitala verktyg i undervisningen fortsätter och vi avser att prova alternativa digitala verktyg i det pedagogiska arbetet. Genom att öka flexibiliteten kan vi också använda resurser på ett effektivare sätt. Med nya verktyg öppnas nya möjligheter att minska lärares administrativa börda och därmed ge undervisande personal möjlighet att lägga mer tid på arbetet med eleverna. 4

5 Arbetsmiljö Utvecklingsgrupp Ett arbete med målet att förbättra den psykosociala arbetsmiljön i lärarkollegiet har startats. En arbetsgrupp bestående av fackliga företrädare, skyddsombud, lärarrepresentanter och rektorer har träffas vid några tillfällen under vårterminen 2017 för att komma med förslag till förbättringsåtgärder. Syfte med arbetet är att: Förtydliga roller Förtydliga kommunikationsvägar Förbättra arbetsrelationer Öka det professionella förhållningssättet Ett viktigt område som lyftes fram av gruppen var samarbete mellan personalen på skolan. Arbetet i gruppen uppfattades som positivt av personalen. Sammansättningen av gruppen förändrades och nya träffar har genomförts under läsåret 2017/2018. Hållbar utveckling och livskvalité Introduktionsvecka I augusti läsåret 2017/2018 genomförs introduktionsveckan för femte året. Efter genomförd introduktionsvecka utvärderas den av elever och personal. Under våren 2018 planeras nästa läsårs introduktionsvecka med utgångspunkt i genomförd utvärdering. En arbetsgrupp som består av lärare, elever och personal från elevhälsan utformar ett förslag till planering av veckan för att ge både personal och elever möjlighet att påverka utformningen. En del av introduktionen för elever på gymnasiet är introduktionssamtal som förs av mentor med elev och vårdnadshavare. På det sättet stärks kontakten mellan skolan, eleven och vårdnadshavarna, där ges också möjlighet att fånga upp ytterligare information från eleven och dennes vårdnadshavare som då ges direkt till mentor. Målet är att lägga grunden för det motivationsarbete som mentor ska utföra under gymnasietiden. Dessa samtal har uppfattats som positiva. Nätverk Samarbetet med det lokala näringslivet fortsätter med studiebesök för både elever och personal. Föreläsare från företag och offentlig sektor i närområdet bjuds in till skolan för att vara en del av undervisningen. Gymnasiet fortsätter att utveckla samarbetet med organisationen Ung företagsamhet för att höja det entreprenöriella lärandet. 5

6 Internationalisering Som en del i utvecklingsarbetet är ett antal internationella utbyten med koppling till vår skolutveckling genomförda. En ny ansökan om att bredda och fördjupa lärandet genom internationella kontakter är beviljad. Introduktionsprogrammen På Introduktionsprogrammen har elever möjlighet att välja profil inom dans, fotboll eller hockey. Samarbetet med det lokala näringslivet fortsätter med studiebesök för både elever och personal. Föreläsare för organisationer och företag i närområdet inbjuds till skolan för att informera om olika yrkesområden. Studie- och yrkesvägledaren har varje vecka lektioner på Introduktionsprogrammen. Där inbjuder man också representanter från näringslivet och offentlig sektor. Eleverna på Introduktionsprogrammen erbjuds praktikplatser inom både offentlig och privat arbetsmarknad. Introduktionsprogrammen har en KAA-handläggare (Kommunalt Aktivitets Ansvar) som tillhör arbetslaget för att kunna följa upp elever som inte studerar eller praktiserar. KAA-handläggaren arbetar med samtliga elever i Vimmerby kommun som inte har någon sysselsättning. På gymnasiet arbetar KAA-handläggare tillsammans med skolans motivationscoach för att dels undvika att elever slutar skolan och dels för att få dem i sysselsättning utanför skolan. Under läsåret har Introduktionsprogrammen en praktikant från Gamleby Folkhögskola som arbetar 40% med elever som behöver vägledning både på skolan och utanför skolan. På Introduktionsprogrammen gör 1-2 elever från Vimmerby Folkhögskolans Behandlingspedagogutbildning sin LIA-utbildning i 10 veckor vilket är berikande för verksamheten. På Introduktionsprogrammen har man flera studiehandledare anställda i olika språk för att öka elevernas måluppfyllelse. 6

7 Verksamhetens utvecklingsbehov i förhållande till nationella mål och forskningsresultat Ekonomi i balans För att även fortsättningsvis få en ekonomi i balans krävs att vi får en större andel elever som väljer Vimmerby gymnasium, både från den egna kommunen men också från andra kommuner i regionen. Till läsåret 2018/2019 startas ett nytt program på Vimmerby gymnasium, Vård- och omvårdnadsprogrammet vilket vi tror kommer att locka elever. Marknadsföringen genomförs mer och mer digitalt via hemsida. Vi arbetar även med att bjuda in grundskolans elever till gymnasiet för att de ska få underlag till val av program. Dessa sker både i årskurs 8 och årskurs 9. Alla elever ska lyckas Skolutvecklingsprojekt Vi avser att fortsätta arbetet med skolutvecklingsprojektet. Vårterminen 2018 ägnas åt digitalisering. Höstterminen 2018 är sista terminen då gymnasiet har samarbete med Högskolan i Jönköping. Hur skolutvecklingsprojektet kommer att fortlöpa från 2019 utarbetas i samarbete med personalen. Idéer tas fram i olika grupper under våren 2018 för att ett förslag ska vara klart hösten Tanken är att kompetensutvecklingen ska vara långsiktig med kollegialt lärande som ett viktigt inslag. Uppföljning av elevers resultat På Vimmerby gymnasium finns flera områden i elevhälsoarbetet som behöver utvecklas och detta synliggjordes genom skolverkets senaste kvalitetsgranskning. Elevhälsoarbetet behöver utvecklas och det är viktigt att den fungerar i alla led. Vi behöver fokusera på hur vi kan underlätta för elever i behov av stöd istället för att se eleven som ett problem som vi vill ha bort. Det gäller att få elevhälsoteamet att förstå att vi behöver omstrukturera för att hjälpa eleverna på bästa sätt. För att resurserna ska användas på bästa sätt behöver det bli en tydlig styrning av elevhälsans arbete. Vilka elever ska vi prioriteras och vilka arbetsuppgifter ska utföras? Vi behöver kontinuerligt följa upp hur våra insatser främjar elevernas lärande och utveckling. Vi behöver tydliggöra de olika rollerna i elevhälsoteamet så att lärarna vet vem de ska vända sig till och när. Arbetsgången behöver tydliggöras när det gäller anmälan av särskilt stöd och vem som gör vad. Samverkan mellan lärare, elevhälsoteamet och rektorer behöver utvecklas och vi behöver hitta former för att arbeta främjande och förebyggande. Skollagen 2 kap 10 Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och 7

8 behov. Rektorn och förskolechefen fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. Följande mål i verksamheten behöver utvecklas: Rektor behöver leda och fördela arbetsuppgifterna mellan de olika professionerna i elevhälsoteamet. Arbeta så att resurserna fördelas där behoven är som störst. Jag som rektor måste våga utmana den rådande kulturen på skolan. Vi behöver utveckla samverkansformer mellan elevhälsoteamet och övrig personalgrupper på skolan så att ett aktivt förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete blir en integrerad del av verksamheten. I nuläget finns det möjlighet att förbättra kommunikationen mellan olika personalgrupper på skolan. Elevhälsans olika roller behöver tydliggöras och vilka förväntningar vi har på varandra. Vi behöver gå ifrån fastlåsta till mer flexibla lösningar i elevhälsoarbetet och se över hur vi arbetar med uppföljning av elevhälsans arbete. Genom att kartlägga elevhälsoteamets arbete och ta hjälp av en teoretisk modell kan vi synliggöra förbättringsområden och därmed utveckla elevhälsoarbetet. Vi har valt att använda fokusgruppsintervjuer med lärare från olika program för att få en bred bild av nuläget. Alla som ingår i elevhälsoteamet kommer att intervjuas enskilt för att vi ska få en fördjupad bild av elevhälsans arbete. Stöd och Verkstad Utvärdering av verksamheten kommer att ske under våren. Tillsammans med personalen kommer diskussioner att föras om förändringar för att bättre utnyttja resurserna i form av lärarnas tid kopplat till stöd och ämnesverkstad. ESF-projektet Motivation leder till framgång började under hösten Projektet har inletts med en kartläggningsfas där vi letar former för hur arbetet ska läggas upp. Detta tillsammans med ett personalbyte i början av 2018 gör att projektet fortfarande är i ett inledningsskede. Förhoppningen är att motivationscoachen, som arbetar i projektet, ska tillsammans med annan personal bidra till att öka elevernas motivation. Systematiskt kvalitetsarbete De elevintervjuer som genomförs är en värdefull del av det systematiska kvalitetsarbetet då de ger information om elevernas syn på verksamheten. Elevintervjuerna kommer att fortsätta att genomföras varje termin. 8

9 Digitalisering Under vårens kompetensutvecklingstid ägnas i stor utsträckning åt digitalisering som ett led i att uppfylla de förändringar som skett i styrdokumenten. Arbete sker genom att personalen fördjupar sig i styrdokumenten och hur de ska tillämpas. Nya pedagogiska verktyg förmedlas via ett kollegialt lärande och via andra aktörer. Arbetsmiljö Utvecklingsgrupp Träffarna i utvecklingsgrupper fortsätter under våren En del av tiden kommer att ägnas åt att diskutera fortsättningen av skolutvecklingsprojektet. I slutet av vårterminen utvärderas gruppens arbete och beslut tas om fortsättning. Hållbar utveckling och livskvalité Introduktionsvecka Vi ser många positiva effekter av introduktionsveckan. Mentorer lär snabbare känna de nya eleverna. De negativa delarna av nollning minskar. Vi fortsätter att utveckla upplägget av veckan utifrån de utvärderingar som genomförs. Elever deltar i möten kring nästa läsårs introduktionsvecka för att deras åsikter ska komma fram och få påverka upplägget. Vår motivationscoach kommer att vara delaktig under introduktionsveckan och bygga relationer med de nya eleverna. Internationalisering Som en del i utvecklingsarbetet är ett antal internationella utbyten med koppling till vår skolutveckling genomförda. En ny ansökan om att bredda och fördjupa lärandet genom internationella kontakter är beviljad. Introduktionsprogrammen Introduktionsprogrammen har haft många studiehandledare anställda under tre år men med tiden som eleverna studerar minskar behovet av studiehandledare. För att öka elevernas progression ska minskar vi tiden för studiehandledare på programmen. Elever på IMIND har goda resultat och är väldigt motiverade, då vi lyckas med motionsarbetet på programmet. Elever på IMSPRÅK behöver ofta ca 2 år för att komma in på IMIND eller nationella program. Introduktionsprogrammens studie- och yrkesvägledare arbetar tillsammans med personalen mycket med att hitta individuella lösningar till varje elev. Man reviderar 9

10 kontinuerligt de individuella studieplanerna för eleverna efter elevernas utveckling under läsåret. Ett flertal elever har praktikplats samtidigt som de studerar på IM. Elever som studerar på programmen IMPRE, IMPRO och IMYRK får studera sitt grundskoleämne på IMIND. Elever på IMPRE och IMPRO har även stöd i sin gymnasiekurs i engelska och matematik. Det kan också innebära att hela klassen på de program där dessa elever studerar får stöd i gymnasiekurserna i engelska och matematik. Stöder i engelska och matematik ges av lärare från Introduktionsprogrammen vilket innebär att det finns två lärare i klassrummet i dessa ämnen. På detta sätt blir det kontinuitet och stabilitet i elevernas undervisning. Det blir också ett bättre samarbete mellan lärare på Introduktionsprogrammen och lärare på nationella program. 10