Integrerad b arnkonsekvensanalys Vårbergsv ägen steg 2

Transkript

1 B KA steg 2 - Vårbergsvägen Sida 1 ( 10 ) Integrerad b arnkonsekvensanalys Vårbergsv ägen steg 2 f ör Syftet med Stockholms stads metod Integrerad barnkonsekvensanalys, är att kartlägga barnens perspektiv på utemiljön genom dialoger för att sedan formulera mål i projekten som ska bidra till att skapa bra närmiljöer för barn i alla åldrar inom Skärholmen stadsdelsområde. enligt stadens proces genomförs i fyra steg (enligt figur nedan). I september 2016 t og Stockholms stad fram del 1, en rapport som beskriver och sammanfattar den dialog som genomförts med barn och unga i stadsdelen samt en inventering av relevanta underlag. Steg 2 är att ta fr am ett förslag och analysera det för att klargöra konsekvenser och föreslagna åtgärder ut ett barnperspektiv. I slutet av processen genomförs den slutgiltiga konsekvensanalysen, steg 3. Det behöver också finnas en plan för hur steg 4, återkoppling, ska gen omföras. stockholm.se

2 Sida 2 ( 10 ) Steg 2 framtagande av förslag Målformulering Först ska mål, begränsade till ett relevant antal, som förslaget ska eftersträva ur barnens perspektiv och barnperspektivet formuleras. Detta görs gärna tidigt i processen så att målen kan vara med under hela skissprocessen. Underlag till målformulering sk a utgå från slutsatser från Steg 1 (generellt för stadsdelen eller specifika för planområdet) men kan också formuleras utifrån underlag från andra av staden strategidokument eller forskning om barns behov i staden. När målen formuleras kan följande aspekter som är viktiga för barn i en stadsmiljö vara av värde att ha i åtanke. Dessa huvudgrupper av frågeställningar utgör utgångspunkt för konsekvensanalysen av slutförslaget. Miljö och hälsa: Frågor om miljöaspekterna buller, luft, solljus och markför oreningar samt hälsoaspekter. Boende och vardagsliv: Frågor om tillgång till boende samhällsservice, aktiviteter och platser för alla barn, oavsett till exempel kön, ålder, socioekonomi, etnicitet och funktionsnedsättning. Trygghet och tillgänglighet: Fråg or om stråk, trafik och kommunikationer. Åtgärder Utifrån målen formuleras tidiga förslag till åtgärder som skulle kunna bidra till att nå målen. Åtgärderna omhändertas i strukturplanen. Åtgärderna utvecklas i samband med skissprocessen, i vilken även nya åtgärder kan komma att behöva formuleras. Skissprocessen Under skissprocessen ska målen och formulerade åtgärder hela tiden finnas med i åtanke när förslag tas fram. Konsultgruppen ansvarar för att stämma av mot målen och utveckla förslaget utifrån att nå målen så långt som möjligt. Följande steg upprepas flera gånger (kontinuerligt under processen) fram till framtagande av färdigt samrådsförslag/strukturplan: 1. Konsultgruppen stämmer av struktur -/volymförslag med resten av projektgruppen. Kan vara hela elle r delar av området och med fokus på specifika frågor, exempelvis: Hur förhåller sig förslaget till de mål som projektet kommit överens om ska gälla för projektet?

3 Sida 3 ( 10 ) Hur ser förslaget ut och hur påverkar det befintlig struktur, stadsmiljö mm? Vad tillkommer o ch vad tas bort? 2. Projektet utvärderar vilka konsekvenser som förslaget innebär för barnens miljö, positiva och negativa (ställas mot målen). 3. Eventuella slutsatser från punkt 1 och 2 resulterar i åtgärder arbetas in i förslaget, exempelvis: Vilka åtgärder f öreslås kan de genomföras? Om ej måste det redovisas varför. Steg 3 konsekvensanalys av slutförslaget Med slutförslaget avses ett klart samrådsförslag (det vill säga förslag till strukturplan) respektive granskningsförslag. Konsekvensanalysen görs för st på samrådsförslaget och därefter på granskningsförslaget. Förslagen utvärderas ur ett barnrättsperspektiv med de överenskomna målen som grund, utifrån de tre huvudgruppernav frågeställningar (se nedan beskrivna). Vilka positiva och negativa konsekvens er innebär förslaget? Hur har de frågor och den input som lyfts i steg 1 och 2 beaktats och hur blev slutresultatet utifrån detta? Huvudgrupper av frågeställningar för konsekvensanalys: Miljö och hälsa: Frågor om miljöaspekterna buller, luft, solljus och markföroreningar samt hälsoaspekter. Boende och vardagsliv: Frågor om tillgång till boende samhällsservice, aktiviteter och platser för alla barn, oavsett till exempel kön, ålder, socioekonomi, etnicitet och funktionsnedsättning. Trygghet och tillgänglighe t: Frågor om stråk, trafik och kommunikationer. I de fall som staden har valt att gå vidare med delar som får märkbara negativa konsekvenser för barn och unga ska förbättrande åtgärde redovisas.

4 Stadsbyggnadskontoret BKA ste g 2 - Vårbergsvägen Sida 4 ( 10) Mål och åtgärder för fokusområdet Vårbergsvägen För Vårbergsvägenhar vi gjort ett antal ställningstaganden för skissprocessen, med utgångi steg1 och projektgruppens gemensamma workshop. Målpunkternaformulerasgenerellaför att kunnagälla för hela områdetoavsettstrukturförslag,men konkretiserasytterligare underåtgärdsrubrikerna. Favorit/dåliga platser(bild från intern workshop) Målpunkteroch stråk (bild från intern workshop)

5 Sida 5 ( 10 ) Följande mål gäller för fokusområdet Vårbergsvägen (utan inbördes ordning) : Gaturum, gång - och cykelstråk samt kollektivtrafik Gatutummen, g ång - och cykelstråken samt kollektivtrafiken upplevs trygga och säkra till och från viktiga målpunkter inom Vårberg med fokus på dag - och nattstråk. Den bostads -, skol - och förskolenära naturen Den bostads -, skol - och förskolenära naturen kan användas för lek och barnen kan känna sig trygga där även utan vuxnas nära sällskap. Barnen kan tryggt och säkert ta sig till områdets gröna ytor. Idrottsplatsen Idrottsplatsen ska upplevas som en självklar funktion med högt nyttja nde av de boende i stadsdelen. Vägen till och från idrottsplatsen samt vistelsen på platsen ska upplevas trygg och säker. Skolor och förskolor Skol or och förskolor som planeras ska få funktionella gårdar som håller en hög kvalitet både vad gäller placering, innehåll och storlek. De ska dessutom kunna nås på ett tryggt och säkert sätt. Bostadsgårdar Bostadsgårdar ska finnas i nära anslutning till bostaden och utformas gröna, funktionella, attraktiva och trygga för alla åldrar. Utifrån målen har några förslag till åtgärder formulerats. Åtgärderna ska ses som ett första sätt att angripa frågan och kommer troligen att revideras i takt med att projektet framskrider och strukturen växer fram. Gaturum, gång - och cykelstråk samt kollektivtrafik I dag finns e n tydlig trafikseparering med matargator för motortrafik och gång - cykelstråk i park. Längs många bilvägar saknas trottoarer och cykelbanor och gångstråken korsar vägarna planskilt, oftast i tunnlar. Detta är trafiksäkert och gör det möjligt för barn från en relativt låg ålder att gå och cykla själva mellan hemmet, skolan och olika aktiviteter men innebär i sin tur inte att de är trygga. I dagsläget är gångnätet i de flesta fall en de genaste kopplingarna mellan målpunkter för barn och unga (centrum, skolor och idrottsanläggningar). Det framgår dock att dessa på flera ställen, särskilt runt Vårbergsvägen, uppfattas som otrygga och

6 Sida 6 ( 10 ) obevakade. Barnen är bland annat oroliga för skumma aktiviteter och uppger att de sett skumma typer. Åtgärder : Det ska vara lät t för barn - och unga att gå och cykla själva i sin vardag genom en funktionell och trygg trafikseparering i de f all där vi bryter den, d et vill säga separat cykelbana i gaturummet. Ö ka finmaskigheten i det vägnät som är tillgängligt för fotgängare och cyklister genom att lägga till trottoarer och i vissa fall cykelbanor, på de gator som saknar det. T illföra fler trygga gator att gå och cykla på genom att placera bebyggelsen längs gat orna, med entréer och aktiva bottenvåningar som ger fler ögon på gatan. Befintliga p lanskilda passager som behålls ska byggas om och utformas så att de upplevs trygga. Busshållplatser vid viktiga gång - och cykel stråk ska utformas som timglashållplatser för säkra passager samt vara synliga för ökad trygghet. Medveten planering med särskilda insatser avseende trygghet och siktförhållanden på utpekade dag - och nattstråk med möjlighet till val emellan. Grönstråket som dagstråk och Vårbergsvägen som nattstrå k. Den bostadsnära, skol - och förskolenära naturen Vårbergsvägen har relativt lågt nyttjande idag (förutom för biltrafiken) men har en stor omvandlingspotential. Generellt är o mrådet grönt och består till största delen av natur - och parkmark samt idrottsf unktioner. Parkmarken karakteriseras av tydliga rörelsetråk som binder samman Vårberg med Vårbergstoppen och grönområdet söder om Vårbergs IP, Västerholmsparken och vidare till Perennparken. Kopplingarna sker idag planskilt under Vårbergsvägen. Här finns dessutom plana gräsytor vilket är relativt sällsynt i det kuperade Vårberg.

7 Sida 7 ( 10 ) I den förtätade stadsmiljön bör fokus ligga på intressanta kompaktformat för såväl grön - och aktivitetsytor. Det finns tämligen stora natur -, grön - och idrottsområden utanför pl anområdet varför ytorna inom planområdet kan utgöra nära, tillgängliga och kreativa miljöer som inspirerar brukaren att upptäcka ytor också utanför det egna området. Åtgärder : B evara och utveckla delar av grönstråket med fokus på orienterbarhet och vistelsevär den. D e plana ytor na prioriteras som en del av grönstråket. O rientera ny bebyggelse mot grön rummet och skapa ett aktivt gränssnitt, en kaj, som ger bättre förutsättningar för ett samlande parkrum med fler ögon på rummet. Strukturen ska möjliggör a tydliga allmänna kopplingar till naturmarken. Tillskapa nära, tillgängliga och kvalitativa mindre miljöer inom planområdet som komplementill de stora områdena som ligger i anslutning till området. Ytor för idrott och rekreation/aktiviteter Intill fokusområdet ligger Vårbergs IP som kommer att utvecklas till ett regionalt idrottscentrum med nya hallar och rustade fotbollsplaner. Idag ser vi ett ökat intresse för och efterfrågan på aktiviteter som inte är typiska föreningsaktiviteter som äger rum i självorganiserad regi i det offentliga r ummet eller i gym, vilka vanligen drivs av kommersiella aktörer. De mest populära motionsaktiviteterna är gång/promenader, styrketräning, löpning, gympa, cykling, simning, powerwalk etc. Trenden mot en ökad rumslig integration av olika f unktioner innebär för idrotten att denna inte kan ses som en isolerad funktion utan som en del i en mångfunktionell bebyggelse där sociala,

8 Sida 8 ( 10 ) kulturella, kommersiella, offentliga funktioner samsas och samverkar med idrottens funktioner och aktiviteter. Idrot tsanläggningar eller - ytor är ofta väl avgränsade, väl definierade och ganska slutna främst av praktiska skäl för att till exempel bollen inte ska fara ut på gatan. Detta medför att det finns en barriär för att delta i idrottsaktiviteter om du inte redan är van och bekväm med detta. Åtgärder : Idrottsplatsens öppna ytor ska upplevas synliga och tillgängliga samt inte upplevas som en baksida. Idrottsplatsens olika funktioner såsom spontanidrottsytorna och ungdomsgården ska nås gen om trygga och säkra stråk. T illhandahålla lokaler och ytor för aktö rer inom idrotts -/fritidssektorn samt skapa möjlighet till spontanidrott. Prioritera ytor för flickors fysiska aktivitet. Möjliggöra för s amutnyttjande av idrottsplatsens funktioner dagtid för skol - och förskoleverksamheten. Skolor och förskolor I Skärholmen finns i dag generösa ytor för skol - och förskolegårdar. I dialogen med barn återkommer dock gårdarna frekvent som ytor som uppfattas s om trista. Den gröna promenadstaden framhäver vikten av att finna flexibla lösningar där skol -, idrotts - och parkytor samutnyttjas för att på bästa sätt tillgodose behoven. Parkmark kan behövas för skolidrotten, och skolgårdarna kan bli viktiga tillskot t för allmänhetens lek och idrottande under kvällar, lov och helger. Det finns mycket att vinna på att arbeta mer i samverkan och hitta gemensamma lösningar. Inte minst förtätningen av staden kräver nya lösningar. T ex bör skolans lokaler och ytor och förskolans samt

9 Sida 9 ( 10 ) idrottsplatsens utomhusytor kunna utnyttjas effektivt stora delar av dygnet. Åtgärder : Skolan placeras så att den kan nås trafiksäkert och tryggt med kollektivtrafik, gång och cykel. D e nya förskolorna placeras så att de i första hand inte delar ytor med bostadsgårdar. D e nya förskolorna och skolan placeras i angränsning till naturområden eller park. F örskolegården och skolgården placeras så att den upplevas synlig och tillgänglig för allmänheten nä r förskolan är stängd. D en nya fristående förskolan planeras så att det finns utrymme för gård som motsvarar en storlek på minst 20 kvm/barn. Den nya skolan som planeras ska få utrymme för gård som motsvarar en storlek på minst 15 kvm/barn (helst 20 kvm/barn ) samt lokalisera s för att underlätta nytt jande av idrottsfunktioner dagtid samt park och natur. Bostadsgårdar I dialogen framkom att många barn, särskilt flickor i olika åldrar, framhåller sina egna och vänners bostadsgårdar som sina favoritplatser. I ett soc ialt pers pektiv kan den bostads nära utemiljön spela en viktig roll för människors trivsel och därmed också för trygghet i ett bostadsområde.

10 Sida 10 ( 10 ) Åtgärder: I den tillkommande bebyggelsen ska det finnas användbara bostadsgårdar med tydligt gestaltade gränser mellan privat och allmänt. Gårdar ges en storlek så att det finns plats för lek och vistelse. Bebyggelsen placeras och utfo rmas så att gårdarna blir överblickbara och solbelyst a. Bostadsgårdar planeras gröna med bjälklagsdjup som möjliggör plantering.