Folkbildning och kultur i samverkan En utvärdering genomförd på uppdrag av Västra Götalandsregionens kulturnämnd

Transkript

1 Folkbildning och kultur i samverkan En utvärdering genomförd på uppdrag av Västra Götalandsregionens kulturnämnd

2 Förord Jag sitter på tredje balkong högst upp och tittar ner på scenen där det pågår repetition av Barberaren i Sevilla. Jag sneglar på Ahmet och ser att han är helt uppslukad av det som sker på scen. I tio-femton intensiva minuter får vi ta del av repetitionen. Jag har följt med en grupp från en folkhögskola som deltar i en guidning på GöteborgsOperan. Ingen i gruppen har svenska som förstaspråk, man hjälps åt med att tolka vad som sägs under guidningen. Ingen av deltagarna har varit på operan förut. Jag pratar med Ahmet flera gånger under guideturen. Han är ensamkommande från Afghanistan för drygt två år sedan, har svårt att uttrycka sig på Svenska men frågar flera gånger hur man kan köpa biljetter till föreställningarna. Ahmet har aldrig varit på GöteborgsOperan. Har aldrig varit på någon operaföreställning någonstans någon gång. Jag tipsar så gott jag kan om olika sätt att få billiga biljetter. Jag vet inte hur mycket av informationen från guidningen som har nått fram men jag har sett fascinationen i hans ögon. Eller är det kanske ett önsketänkande från min sida: att han just nu är i färd med att uppfylla kulturinstitutionens mål om vidgat deltagande? Föreliggande rapport är en utvärdering av projektet Folkbildning och kultur i samverkan för perioden Rapporten är beställd av Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Det grundläggande motivet för projektet är att stimulera till kultursamverkan mellan folkhögskolor och kulturinstitutioner i Västra Götaland. Syftet är att vidga deltagandet och att utveckla metoder och redskap för att arbeta med kultur och lärande. Utvärderingen genomfördes under perioden februari-april Jan-Erik Alfredsson, utredare av projektet Folkbildning och kultur i samverkan (Ahmet heter egentligen något annat)

3 3 Innehållsförteckning Förord... 1 Sammanfattning... 4 Beskrivning av projektet... 5 Genomförande av utvärderingen... 5 Begrepp som används... 6 Projektets utveckling Folkhögskoledeltagare och deras delaktighet i kulturlivet... 9 Kulturaktivitet bland folkhögskoledeltagare Folkhögskolornas mottagande av projektet Kulturinstitutioner och krav på vidgat deltagande Kulturinstitutionernas mottagande av projektet Kultur i Västs roll i projektet från aktör till processledare Avsiktsförklaring, samverkansplaner och återrapportering Aktiviteter i projektet fyra nivåer av samverkan Besök på kulturinstitutioner för att sänka trösklarna Fördjupade projekt för en djupare inblick Delaktighetsprojekt för att öka medskapande Kultur som metod i lärandet Graden av samverkan i projektet Kommunikation och digital plattform inom projektet Det ekonomiska bidraget till deltagande verksamheter Grundbidrag Extra medel Resepotten Projektets organisering och arbetssätt Arbetsgrupper Processledare Styrgrupp Projektets förankring i folkhögskolornas och kulturinstitutionernas organisationer Förankring på folkhögskolorna Förankring på kulturinstitutionerna Effekter hos deltagare Effekter hos deltagande pedagoger Har projektet svarat upp mot kulturnämndens fyra syften? Vidgat deltagande och rätten att delta i kulturlivet Bättre och bredare resursutnyttjande av kulturverksamheterna Öka medskapandet i betydelsen forma verksamheten av och med invånarna Utveckla metoder och pedagogiska redskap som syftar till att nyttja kultur i lärprocesser Projektets framtida utveckling Projektets utvidgning Växtvärk i projektet Det ekonomiska stödet Utvecklingsmöjligheter Betydelsen av geografisk närhet Utvärderingar och uppföljning i projektet Förslag Liknande projekt i andra regioner... 33

4 4 Sammanfattning Syftet med utvärderingen är att utvärdera projektet Folkbildning och kultur i samverkan under perioden I projektet skapas en plattform för att stimulera samverkan mellan folkhögskolor och kulturinstitutioner. Utifrån en dokumentanalys och intervjuer undersöks huruvida syftet med projektet uppfyllts och vilka eventuella andra effekter projektet har bidragit till. Rapporten beskriver projektets utveckling, hur det tagits emot av folkhögskolor och kulturinstitutioner samt hur olika nivåer av samverkan i projektet fungerat. Vidare beskrivs hur plattformen i projektet som består av arbetsgrupper, styrgrupp och processledare varit ändamålsenlig. Slutligen har utredaren gjort en bedömning av hur projektet har svarat upp mot syftena och gett några förslag för projektets framtida utveckling. De fyra syftena med projektet har i hög grad förverkligats och bidragit till avsedda effekter hos målgruppen folkhögskoledeltagare. Framför allt är det syftet med att vidga deltagandet som uppnåtts i mycket hög utsträckning. Folkhögskolorna har i hög grad utnyttjat de möjligheter projektet gett. De relationer som skapas med kulturinstitutionerna har gett möjlighet att skräddarsy aktiviteter utifrån folkhögskolans behov och önskemål. Skolornas användning av kultur i lärprocesser har ökat och tack vare samverkan i projektet har man kunnat höja kvalitén i sina studiebesök och workshops på kulturinstitutionerna. Kulturinstitutionerna har utifrån en organiserad plattform nått en målgrupp som vanligtvis inte tar del av institutionens kulturutbud. I sin samverkan med folkhögskolorna har de haft möjlighet att lyssna in behov och forma aktiviteter som passar målgruppen. På det sättet har man inom ramen för projektet breddat sin verksamhet och i olika utsträckning förändrat sitt tilltal och arbetssätt. Projektets organisation och arbetssätt har fungerat tillfredsställande men utmanas allteftersom projektet växer. Med allt fler deltagande verksamheter ökar kraven på en ändamålsenlig organisering av projektet, där resurstilldelningen ger alla har samma förutsättningar och möjligheter att aktivt medverka. Slutligen behandlas projektets framtida utveckling där rapporten beskriver några framgångsfaktorer och hinder. Här presenteras också några förslag till möjliga förändringar, så att projektet på bästa sätt motsvarar syftet.

5 5 Beskrivning av projektet Projektet Folkbildning och kultur i samverkan startade under Det grundläggande motivet för Västra Götalandsregionens kulturnämnd var att stimulera till samverkan mellan folkhögskolor och de kulturinstitutioner som har uppdrag från kulturnämnden. Syftet var att vidga deltagandet och utveckla nya pedagogiska redskap för att arbeta med kultur och lärande. 1 Efterhand specificerades fyra syften för projektet: Vidgat deltagande i kulturlivet genom samverkan mellan folkhögskolor och kulturinstitutioner Bättre och bredare resursutnyttjande av kulturverksamheterna Öka medskapandet i betydelsen forma verksamheten av och med invånarna Utveckla metoder och pedagogiska redskap som syftar till att nyttja kultur i läroprocesser 2 Inledningsvis bildades ett nätverk av folkhögskolor och kulturinstitutioner i Göteborgsregionen och några år senare startade ett liknande nätverk i Sjuhärad. Målsättningen med dessa nätverk var att aktörerna ska mötas och se varandra som naturliga resurser för att samverka kring olika kulturaktiviteter. Målgruppen var både deltagare och pedagoger från folkhögskolorna. Samverkan, som var ett nyckelbegrepp, skulle utveckla både kulturverksamheter och deltagare i projektet. Varje deltagande verksamhet förband sig att avsätta tid för en eller flera kontaktpersoner som aktivt medverkade i projektet. Utöver ovan nämnda syften lämnades stor frihet för aktörerna att utforma och samverka kring aktiviteter. Genomförande av utvärderingen Metod Utvärderingen bygger på analys av dokumentation från projektets start och framåt. Det handlar om minnesanteckningar, PM, tjänsteutlåtanden, verksamhetsplaner, årsrapporter och annan dokumentation under projektets gång. Syftet är att följa projektets utveckling, organisering och arbetssätt. Ett antal djupintervjuer har genomförts med representanter från folkhögskolor och kulturinstitutioner, med ansvariga tjänstemän på Kultur i Väst och koncernavdelningen kultur och med representanter i styrgruppen. Utredaren har dessutom intervjuat fyra deltagare från folkhögskolorna som deltagit i olika aktiviteter. Intervjuerna har följt en frågemall men också haft formen av ett öppet samtal. Sammanlagt har 22 personer intervjuats, kompletterat med två telefonintervjuer. Utredaren har deltagit i ett antal av projektets aktiviteter på tre kulturinstitutioner och en folkhögskola. Dessutom på ett möte med arbetsgruppen. Vid dessa tillfällen har det förts korta improviserade samtal med deltagare i projektet. 1 Utifrån strategiområde 1, Vidga deltagandet beskrivet i En mötesplats i världen, Kulturstrategi för Västra Götaland Avsiktsförklaring

6 6 En webenkät med 18 frågor sändes ut till deltagare i arbetsgrupper och representanter i styrgruppen. Sammanlagt 52 enkäter skickades ut och 43 besvarades (svarsfrekvens 83 %). Ett antal avstämningsmöten med ansvarig handläggare på koncernavdelningen kultur och processledaren på Kultur i Väst har också genomförts. Begrepp som används Folkbildning och kultur i samverkan har från starten beskrivits som ett projekt. Det är en något missvisande definition. Snarare har det karaktären av en semireguljär eller reguljär verksamhet vars budgetram beslutas från år till år av kulturnämnden. Projektet har pågått sedan 2013 och eftersom verksamheten utvidgas under 2018 till att omfatta hela Västra Götaland, är det rimligt att tro att det fortsätter även kommande år. För enkelhetens skull används ändå begreppet projekt genomgående i rapporten. De folkhögskolor och kulturinstitutioner som ingår i projektet kallas i denna rapport omväxlande för deltagande verksamheter eller aktörer. Målgruppen i projektet är deltagare och pedagoger på folkhögskolor. Här används genomgående begreppet deltagare, när elever på en folkhögskolekurs avses. Pedagoger avser lärare på skolorna och i enstaka fall även de pedagoger som arbetar på institutionerna (konstpedagoger, teaterpedagoger etc.) Begreppet samordnare används om de representanter som deltar i projektets arbetsgrupper. Processledare är den som administrerar och ansvarar för projektet, sammankallar till möten och håller ihop hela nätverket. Enstaka gånger kan andra begrepp användas men då framgår det av sammanhanget vad eller vem som avses. Projektets utveckling Projektet Folkbildning och kultur i samverkan initierades under 2013 inom ramen för det regionala handlingsprogrammet Lust att lära kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet. Kulturutveckling och lärande är en demokratisatsning som sätter nyttan för invånarna i fokus. Som kulturinstitution räcker det inte att erbjuda sin version av en bra kulturverksamhet. Verksamheten ska formas av och tillsammans med de som bor i Västra Götaland. En mycket viktig del i dialogen är samverkan med lärandets olika delar; ungdomsskola, högskola, vuxenutbildning, folkhögskolor och studieförbund. Programmet bygger på viljan att hitta nya samverkansmetoder som syftar till att ge alla invånare möjlighet att delta och vara medskapare i ett aktivt kulturliv. 3 Inledningsvis beskrivs syftet med projektet: Att vidga deltagandet i kulturlivet genom att stimulera samverkan mellan folkhögskolor i Göteborgsregionen och det professionella kulturlivet. Ytterligare ett syfte är att utveckla pedagogiska redskap för att arbeta med kultur 3 Hämtat från beskrivning av handlingsprogrammet Lust att lära från 2008

7 7 och lärande. 4 Målgruppen i projektet är folkhögskolornas deltagare och pedagoger, samt berörd personal på kulturinstitutionerna. Projektet ska gagna allas verksamheter. Det var en enighet kring att det ska vara samverkan av och med inte för och till. 5 Fem folkhögskolor 6 i Göteborg blir inledningsvis samverkansparter i projektet, tillsammans med fyra regionala kulturinstitutioner 7. Dessutom ingår Kultur i Väst i planeringsarbetet. Förutsättningen för de inbjudna aktörerna från folkhögskolor och kulturinstitutioner är att man avsätter resurser för en kontaktperson/samordnare att delta i gemensamma möten, workshops och fortbildning. En avsiktsförklaring bekräftar deltagande och samverkan i projektet. Projektets första år handlar om att finna lämpliga samarbetsformer och forma en organisation. En styrgrupp/ledningsgrupp som leds av kultursekretariatets handläggare träffas två-tre gånger under året och har det övergripande ansvaret och mandatet att fördela resurser. I augusti 2013 genomförs en kick-off med deltagare från aktörerna och under hösten arbetar man med att finna former för det fortsatta arbetet och göra studiebesök på kulturinstitutionerna. Några enstaka aktiviteter genomförs i samarbete med Naturhistoriska museet. Den tänkta målgruppen från folkhögskolorna i Göteborg beräknas till cirka 800 personer. Projektets budget är 450 tkr, där 250 tkr avsätts för en deltidstjänst (50 %) som projektledare. Tjänsten tillsätts under sommaren Det första halvåret fortsätter planering av samverkan och aktiviteter. En arbetsgrupp bestående av representanter för aktörerna träffas månadsvis och planerar konkreta aktiviteter tillsammans. Det införs en modell för ekonomisk fördelning till aktörerna i projektet. Kulturnämnden finansierar tio procent av heltid mot att aktörerna avsätta personella resurser motsvarande minst tjugo procent av heltid för att arbeta med projektet. I arbetet ingår bland annat att delta i gemensamma möten samt att utifrån aktörerna egna förutsättningar och mål samverka med övriga inom projektet. Varje deltagande verksamhet utser en ansvarig samordnare som ingår i arbetsgruppen. Under våren utformas också samverkansplaner där varje verksamhet redogör för vad man vill genomföra under året. Samverkansplanen ligger till grund för det ekonomiska stöd som betalas ut. Under året flyttas ansvaret för processledningen till Kultur i Väst, som en följd av att den tidigare projektledaren avslutar sin tjänst i maj. Under 2014 genomförs aktiviteter med folkhögskolorna. Aktiviteterna består framför allt av visningar, besök på konserter, föreställningar och repetitioner, deltagande i konstnärliga processer och workshops. En längre fortbildning, Landskapet som alternativ 4 Kultursekretariatets PM Minnesanteckningar styrgruppens möte Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg, Folkhögskolan i Angered, Göteborgs folkhögskola, Kvinnofolkhögskolan och Finska Mångkulturella folkhögskolan 7 Angeredsteatern, GöteborgsOperan, Göteborgs symfoniker och Västarvet

8 8 lärmiljö, för 25 pedagoger påbörjas under hösten. Konceptet planeras i samverkan mellan Västarvet och folkhögskolorna. Budgeten utökas till 650 tkr och de flesta aktörer tilldelas 25 tkr vardera som rekvireras vid årets slut. GöteborgsOperan och Västarvet ges extra stöd för mer omfattande aktiveter i projektet. Dessutom får Kultur i Väst 50 tkr för processledning Om 2014 betraktades som ett pilotår, är 2015 det första året då projektet är i full gång, utifrån projektets gemensamma verksamhetsplan. Nu utvidgas styrgruppen till att omfatta en representant från respektive deltagande verksamhet. Tre nya folkhögskolor och en kulturinstitution tillkommer i projektet. 9 Kultur i Väst ansvarar för processledning, nu inom ramen för sitt ordinarie uppdrag. I arbetsgruppen hittar man former för djupare samverkan kring olika aktiviteter samtidigt som fyra nya aktörer introduceras i projektet. Fortbildningen Landskapet som alternativ lärmiljö slutförs under våren och dokumenteras bland annat med en utställning på Naturhistoriska museet. Kultur i Väst tar initiativ till Backstage, en satsning där alla kulturinstitutioner erbjuder en längre serie med föreläsningar, workshops, dans och improvisationsteater under läsåret Erbjudandena ligger både på dag- och kvällstid och genomförs med varierande framgång. För att bredda kännedom och engagemang arrangeras en studiedag i augusti, planerad av deltagare i arbetsgruppen. Omkring 180 pedagoger från folkhögskolorna deltar. Under året är samordnare från kulturinstitutionerna också ute på besök och möter arbetslagen på folkhögskolorna, för att berätta om vad som kan erbjudas. Detta för att förankra projektet på folkhögskolorna. Ett 60-tal aktiviteter genomförs. Jämfört med tidigare år genomförs fler fördjupade aktiviteter där en grupp deltagare möter en kulturinstitution vid upprepade tillfällen, för fördjupning och större delaktighet från deltagarna. Projektets budget utökas till 750 tkr. Varje folkhögskola tilldelas 50 tkr för delfinansiering av tjänst, med undantag av de tre nytillkomna som tilldelas 25 tkr vardera på grund av att de främst är aktiva andra halvåret. Kulturinstitutionerna tilldelas 50 tkr som grundstöd och några av dem får extra medel för särskilda satsningar Under 2016 kvarstår alla aktörer och samverkan utvecklas på olika sätt. Ambitionen är att under året vidga projektet till folkhögskolor och kulturinstitutioner i Sjuhärad/Borås men förankringsarbetet drar ut på tiden och endast Regionteater Väst hinner genomföra några aktiviteter under hösten. Fler fortbildningar erbjuds pedagogerna under året, bland annat Drama som pedagogisk metod på Angeredsteatern. Satsningen Backstage fortsätter under våren och flera deltagare är med som dansare i föreställningen Eldfågeln på GöteborgsOperan. 8 Kulturchefens verkställighetsbeslut Nordiska Folkhögskolan i Kungälv, Hjälmareds Folkhögskola, Wendelsbergs Folkhögskola och Röda Stens konsthall

9 9 I styrgruppen diskuteras flera principiella frågor. En handlar om vikten av långsiktighet i den här typen av projekt men också om framförhållning i planeringen, där folkhögskolor och kulturinstitutioner har olika planeringshorisonter. En annan fråga berör bristen på ömsesidighet i projekt att man lär av varandra. Aktiviteterna i projektet har i stor utsträckning handlat om vad kulturen kan erbjuda folkbildningen och styrgruppen är överens om att graden av samverkan i projektet behöver utvecklas. 10 Budgeten 2016 är nu utökad till tkr. Under året uppkommer en fråga om svårigheten med resor inom Västra Götaland för deltagare på grund av begränsad ekonomi. Detta gäller inte minst deltagare från SFI-kurser och etableringskurser. Efter diskussion i styrgruppen införs en särskild resepott där varje aktör kan ansöka om resekostnader till aktiviteter. Som en konsekvens av detta minskas delfinansieringen till 45 tkr per aktör i projektet. På grund av pensionsavgång tillträder en ny processledare från Kultur i Väst under hösten Detta år utvidgas projektet från Göteborgsregionen till Borås/Sjuhärad. Det tillkommer fyra kulturinstitutioner och fyra folkhögskolor. 11 En ny arbetsgrupp bildas i den nya regiondelen och styrgruppen utökas. De två arbetsgrupperna träffas inledningsvis tillsammans för att de nytillkomna samordnarna ska kunna introduceras i projektet. På grund av problem med längre restider till mötena separeras gruppernas möten under hösten och processledaren alternerar mellan gruppernas möten. Under hösten ägnar arbetsgrupperna också tid till planering av en minikonferens som ska genomföras i mars Där kommer ett antal goda exempel på samverkan i projektet att presenteras för att inspirera övriga deltagande verksamheter. Ambitionen är att under 2018 utvidga projektet till att även omfatta folkhögskolor och kulturinstitutioner i Fyrbodal och Skaraborg. Totalt genomförs 97 aktiviteter som når 2387 deltagare. Majoriteten av aktiviteterna består fortfarande av besök på kulturinstitutioner men 33 aktiviteter hade karaktären av fördjupade projekt. Sex aktiviteter med kompetensutveckling för pedagoger genomfördes också. 12 Budgeten är 1200 tkr som fördelas enligt samma principer som föregående år. Folkhögskoledeltagare och deras delaktighet i kulturlivet Folkhögskolan är en unik egen utbildningsform för vuxna. Den är till stora delar finansierad med offentliga medel och har större frihet att själva utforma verksamheten. Kulturaktiviteter betraktas som en viktig del i utbildningen men har varit svårare att tillgodose när det gäller deltagare på allmän kurs enligt en rapport från Statskontoret Minnesanteckningar från styrgruppens möte och Regionteater Väst i Borås, Textilmuseet, Borås museum, Borås konstmuseum, Arbetarrörelsens folkhögskola Viskadalen, Borås folkhögskola, Helsjöns folkhögskola och Fristad folkhögskola 12 Projektrapport 2018 Folkbildning och kultur i samverkan, sammanställd av Kultur i Väst En folkbildning i tiden en utvärdering utifrån syftena med statsbidraget. Statskontorets slutrapport 2018:10.

10 10 De allmänna kurserna ger normalt företräde för sökande med kort tidigare skolutbildning. Varje folkhögskola bestämmer självständigt över vilka kurser man anordnar och vilken profil man har på sin skola. Folkhögskolorna har olika typer av kurser, med en mängd olika inriktningar och ämnesområden. Samtalet och den studerandes aktiva deltagande i gruppen är utmärkande för folkhögskolan som utbildningsform. Man arbetar med mer eller mindre sammanhållna studiegrupper, studerar ofta ämnesövergripande i projektform och man utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. 14 I Västra Götaland finns idag 22 folkhögskolor. Dessutom bedrivs det försöksverksamhet på två platser fanns det närmare deltagare på allmänna och särskilda kurser och därtill närmare deltagare på SMF-kurser och Etableringskurser. 15 Folkhögskolorna har tilldelats ett antal extra platser under senare år, vilket bland annat inneburit att antalet deltagare som inte har Svenska som förstaspråk har ökat kraftigt, framför allt på de allmänna kurserna. Under 2017 deltog 12 folkhögskolor i projektet. Under 2018 tillkommer ytterligare några skolor. Kulturaktivitet bland folkhögskoledeltagare Utbildningsbakgrund är en viktig faktor när det gäller hur aktiv man är i kulturlivet. I en rapport från Myndigheten för kulturanalys menar man att tillgänglighet och kostnad visserligen är faktorer som avgör deltagande i kulturlivet men att grundläggande livsvillkor och föreställningar har stor betydelse. Eftersom folkhögskolan är en utbildningsform som vänder till deltagare med en kort tidigare skolutbildning är det högst rimligt att anta att en stor andel av projektets deltagare inte tar del av det kulturutbud som erbjuds av de kulturinstitutioner som deltar i projektet. Störst effekt har den socioekonomiska bakgrunden på kulturvanor inom gruppen traditionell kultur som bland annat utgörs av besök på teater, konstutställning, klassisk konsert/opera och läsa bok. Här ser vi det starkaste avtrycket av individernas sociala härkomst, utbildning, uppnådd klass och inkomst. Även kulturmiljö besök på museum, historiska platser/byggnader och dylikt visar på liknande mönster även om sambanden inte är lika starka. De kulturaktiviteter som i särskilt stor utsträckning finansieras med offentliga medel är med andra ord också de som uppvisar den starkaste kopplingen till socioekonomisk bakgrund. 16 Även i de intervjuer som genomförts i denna utvärdering vittnar de intervjuade från folkhögskolorna om att deltagarna ofta fått sin första kontakt med kulturinstitutionerna i samband med de aktiviteter som genomförts i projektet. 14 Beskrivning av folkhögskolan hämtad från Folkbildningsrådets hemsida 15 Avser deltagare på så kallade långa kurser. 16 Myndigheten för kulturanalys. Kulturanalys En lägesbedömning i relation till de kulturpolitiska målen. Rapport 2018:01.

11 11 Ett av statens syften med stödet till folkbildningen är att öka delaktigheten i kulturlivet, vilket sammanfaller med Västra Götalandsregionens syften med projektet. I en rapport från Statskontoret konstateras att delaktigheten kan vara svårare att tillgodose för folkhögskolorna när det gäller deltagare på allmän kurs. 17 Kultursyftet har visat sig vara svårare att uppfylla inom ramen för allmän kurs. Lärarna strävar efter att uppfylla syftet, om än med något mindre målmedvetenhet än för de andra syftena. Deltagarna kan också ta del av olika kulturaktiviteter via skolan. Men detta leder inte alltid till att deltagarna får ett ökat intresse för kultur. 18 Det gäller naturligtvis inte alla folkhögskoledeltagare. Många folkhögskolor har särskilda kurser kring estetiska ämnen, där man kan förmoda att deltagarna är mer intresserade av den konstart man utbildas i. Dessutom är det viktigt att konstatera att deltagarna på folkhögskolor säkert inte är kulturellt ointresserade i allmänhet. Däremot har deras möjlighet att lära känna de olika kulturinstitutionernas verksamhet varit begränsad av olika skäl. Det kan vara pris, okunskap, fördomar, språkbrister eller annat som gör att man avstått. Och avståndet till kulturinstitutionernas utbud kan vara stort. Det gör kanske att detta projekt inte enbart handlar att lära känna olika kulturuttryck. Det handlar också om att deltagare får ta plats i det offentliga kulturrummet. I folkbildning och kultur i samverkan kan man skönja att arbetet kan vara en del av ett socioekonomiskt projekt trots att det inte är uttalat. 19 Folkhögskolornas mottagande av projektet Alla folkhögskolor som fått förfrågan att delta är mycket positiva till projektet. Det framgår av både enkät och intervjuer. Studiebesök har alltid varit en viktig del av folkhögskolans arbete men projektet har öppnat nya möjligheter till en annan sorts kvalité i mötet med institutionerna. Man har kunnat skräddarsy aktiviteter på ett helt annat sätt. Väldigt positivt projekt. Vi får enormt mycket möjligheter till kulturaktiviteter med institutionerna och får möjlighet att specialanpassa aktiviteter för våra deltagare. (pedagog folkhögskola) De personliga relationer som skapas genom att arbetsgruppen regelbundet träffas underlättar naturligtvis samverkan. Det där att bygga upp nätverket är ett ganska grannlaga arbete, faktiskt. Projektet är ett steg att överbrygga den klyftan. Jag får en näve kontakter att börja med. (pedagog folkhögskola) 17 Troligen gäller detta även Etableringskurser, SMF-kurser och SFI. 18 En folkbildning i tiden en utvärdering utifrån syftena med statsbidraget. Statskontorets slutrapport 2018: Irina Maister Bergman och Kristina Bryneson. Från samverkan till ett livslångt lärande. Examinationsuppgift på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs Universitet, 2017.

12 12 Kulturinstitutioner och krav på vidgat deltagande De kulturinstitutioner som ingår i projektet är antingen regionens egna verksamheter, har långsiktiga uppdrag eller erhåller Kulturstrategiskt utvecklingsstöd 20. Institutionerna är sinsemellan väldigt olika när det gäller storlek och utgörs av både kulturförvaltningar, bolag och ideella föreningar. Gemensamt för dem är att de har någon form av regionalt uppdrag, där ett vidgat deltagande är en angelägen uppgift att arbeta med. För att bredda och fördjupa deltagandet i kulturlivet, öka medskapandet och skapa en kultur som angår snarare än bara når invånarna, behövs ökad samverkan mellan folkhögskolor och kulturinstitutioner. Kulturnämnden har därför initierat ett regionövergripande nätverk Folkbildning och kultur i samverkan för folkhögskolor, det fria kulturlivet och de regionala kulturinstitutionerna. 21 Även innan projektet startade hade naturligtvis kulturinstitutionerna besök av folkhögskolegrupper. Men det som sker i och med projektet är att folkhögskoledeltagare blir en tydligt definierad målgrupp för institutionerna i deras publikarbete. Och det skapas en infrastruktur för att nå målgruppen. Det som är bra är att vi i projektet har en etablerad plattform där man kan ankra de här frågorna. Här når vi alla folkhögskollärare och det är en jättebra kanal där vi kan diskutera projektidéer. (samordnare kulturinstitution) Det är jättebra för vår del, om man ska prata om vad vi får ut av det här samarbetet, är ju just det att vi når ut till en grupp som vi annars kan ha svårt att nå. Att de får känna att också de har tillgång till huset. (samordnare kulturinstitution) Förutsättningarna för de deltagande institutionerna skiftar förstås. Det är svårt att jämföra Röda Sten Konsthall med Västarvet eller GöteborgsOperan. Antal anställda, ekonomisk omsättning och möjlighet att erbjuda fördjupade samverkansprojekt skiljer sig avsevärt. Men alla kulturaktörer har kunnat erbjuda aktiviteter som går utöver vad man vanligtvis erbjuder skolor och andra målgrupper. På en enkätfråga ställd till enbart folkhögskolorna, om vilka kulturinstitutioner man framförallt samarbetat med, hamnar GöteborgsOperan i topp (80 % av de svarande från folkhögskolorna har samverkat). Därefter kommer Röda Sten konsthall, Västarvet och Angeredsteatern i nämnd ordning. Göteborgssymfonikerna har en lägre siffra (30 %). Resultatet ska inte övertolkas, eftersom det inte framgår exakt hur många aktiviteter som genomförts i samverkan och dessutom kan flera av de svarande tillhöra samma folkhögskola. Men bilden bekräftas i stort i de intervjuer som genomförts i utvärderingen. Av de kulturinstitutioner som kom med i projektet 2017 är det Textilmuseet som nämns flest gånger, följt av Regionteater Väst och därefter Borås museum. Ingen av de svarande uppger 20 De egna verksamheterna är Göteborgssymfonikerna, GöteborgsOperan, Västarvet och Regionteater Väst. De med långsiktiga uppdrag är Borås konstmuseum, Textilmuseet, Borås museum och Röda Sten Konsthall. Kulturstrategiskt utvecklingsstöd ges till Angeredsteatern 21 Västra Götalands regionala kulturplan , sid. 42

13 13 att de samverkat med Borås konstmuseum men det utesluter inte att någon aktivitet kan ha ägt rum även där. Kulturinstitutionernas mottagande av projektet Projektet har i stort mottagits väl bland kulturinstitutionerna. Möjligheten att nå en definierad målgrupp, att få ingå i en organiserad plattform med ekonomiskt stöd som smörjmedel har resulterat i att responsen varit övervägande positiv. Vi behöver ha alla de kontaktytor som vi kan få, för att sänka trösklarna in till våra kulturinstitutioner och den verksamhet vi bedriver. (samordnare kulturinstitution) Inledningsvis har flera erbjudit sitt ordinarie skolprogram riktat till en ny målgrupp men efterhand skräddarsys alltfler aktiviteter, utifrån behov och önskemål. Vid arbetsgruppens möten initierar man efterhand nya samarbeten. Kreativa idéer som inte direkt berör kärnverksamheten leder också till aktiviteter som att fotografera olika yrkeskategorier på GöteborgsOperan eller besöka bikuporna på operans tak. i och med att vi är ett så stort hus där det ryms många yrkeskategorier, finns det möjlighet att erbjuda sådant som inte i första hand förknippas med operan. (samordnare GöteborgsOperan) Men det är inte en helt entydig bild. Några representanter vittnar om svårigheter med projekt som åläggs utifrån. Andra har haft problem att finna sin roll i projektet och haft svårigheter att avsätta tillräckligt med tid för samordnaren. En del har varit väldigt snabbfotade och börjat samverka direkt efter att man kom med i projektet. Åter andra har varit mer trögrörliga och också vittnat om problem med att hitta erbjudanden som träffar rätt gentemot deltagarna. De finns ingen enskild förklaring på varför vissa aktörer har svårare att medverka i projektet än andra. Visserligen har de olika förutsättningar utifrån sin storlek men det finns inget givet samband mellan storlek på institutionen och aktivitetsnivån. Alla har samma ekonomiska villkor för projektet och kanske betyder det ekonomiska stödet mer för en liten institution men inte heller där finns ett givet samband. Alla samordnare som intervjuats vittnar om att de har ledningens stöd även om det i enstaka fall inte finns någon tydligt avsatt tid för arbetet. Detta kan ha lett till mindre aktivitet i arbetsgruppen från samordnarens sida. Sannolikt är det en kombination av faktorer som gjort att alla inte varit lika framgångsrika i projektet. Det kan handla om prioritering i relation till annat publikarbete eller brist på förståelse för projektets intentioner att allt ska ske i samverkan. Det kan vara svårigheter med förankringen på institutionen eller att man är rotad i strukturer som hindrar möjligheten att göra och tänka annorlunda. Samordnaren kan ha bytts ut under projektperioden, vilket ibland kräver en omstart. Det kan också vara en attitydfråga eller att man helt enkelt har så fullt upp med sin reguljära verksamhet, att det inte finns något utrymme i schemat för att göra något annorlunda. Ytterligare en orsak kan vara att folkhögskolorna har svårare att uttrycka behov och önskemål gentemot en viss sorts kulturinstitution, vilket gör att det vanskligare att erbjuda lämpliga aktiviteter. Som exempel vittnar Göteborgssymfonikerna om att det är svårt att skapa attraktiva erbjudanden, utöver rena konsertbesök eller ordinära studiebesök. Samtidigt vittnar samordnare från folkhögskolorna om att de inte vet riktigt vad de ska fråga efter för aktiviteter när det gäller Göteborgssymfonikerna. I det sammanhanget är det värt att framhålla

14 14 att avsikten med projektet är att den sortens behovsanalys bäst görs i arbetsgruppen, i möten och genom relationsbyggande och sådant arbete kräver sin tid. Arbetsgruppen är en möjlighet till den kreativa verkstad som behövs för ett projekt av denna karaktär. När detta är sagt är det ändå viktigt att framhålla att alla kulturinstitutioner har genomfört aktiviteter inom projektets ram och också deltagit i arbetsgruppens arbete. Kultur i Västs roll i projektet från aktör till processledare Kultur i Väst har haft flera roller under projektets gång. Inledningsvis räknades de som en av kulturinstitutionerna som skulle erbjuda aktiviteter. Så skedde också under projektets första år. Men sommaren 2014 fick man istället ansvaret för övergripande processledning efter att den anställde projektledaren avslutat sin tjänst i maj samma år. I några minnesanteckningar benämns man också som projektägare. Ansvarig chef från Kultur i Väst leder styrgruppens möten. Vi hade upptäckt att vi inte fungerade så bra i den rollen som kulturaktör. Vi är ju ingen verksamhet på det sättet, så det var svårt att hitta någon bra ingång. (företrädare från Kultur i Väst) Sedan dess har processledaren på Kultur i Väst haft ett övergripande ansvar att hålla ihop nätverket av aktörer, driva projektet framåt i arbetsgrupperna, sammanställa verksamhetsplan och årsrapport och göra underlag till budget. Och det var också ett sätt för oss att hitta någon slags ingång i arbetet med folkbildningen, som vi enbart sporadiskt haft tidigare. Framför allt var vi långt från folkhögskolorna. (företrädare från Kultur i Väst) Det första året ersattes Kultur i Väst för arbetsinsatsen inom ramen för projektets budget men från och med 2015 är det en del av kulturförvaltningens ordinarie verksamhet. Utifrån förvaltningens uppdrag att stärka kulturens roll i samhällsutvecklingen är det rimligt att det övergripande ansvaret för projektet åligger Kultur i Väst. En annan möjlig placering för processledning hade kunnat vara Västra Götalands Bildningsförbund, en paraplyorganisation och mötesplats för folkbildningen i regionen, där alla folkhögskolor och Kultur i Väst är medlemmar. Utmaningen för Kultur i Väst är att man har en mångfald av olika uppdrag, där detta projekt riskerar att komma på undantag. Rollen som processledare är, som framgår på annan plats i rapportenen, en avgörande framgångsfaktor för projektet. Med så många olika aktörer behövs det en sammanhållande och drivande kraft i arbetsgrupperna. Processledarens avsatta tid är tjugo procent. I och med att projektet utvidgas för varje år är den arbetstiden alltför knappt tilltagen. Uppskattningsvis borde det avsättas minst en halvtids tjänst så som var fallet med projektledaren under startåren Avsiktsförklaring, samverkansplaner och återrapportering Under projektets första år 2013 formuleras en avsiktsförklaring. Syftet med den är att styra upp villkoren för aktörer som vill vara med i projektet. De deltagande verksamheterna

15 15 förutsätts avsätta resurser för en samordnare att delta i gemensamma möten och att implementera projektet i den egna verksamheten. 22 Under våren 2014 utformar de deltagande verksamheterna samverkansplaner för aktiviteter som man planerar att genomföra under hösten samma år. Här anges syfte, vad man vill uppnå och vilka man avser samarbeta med. Återrapportering sker i slutet av året samtidigt som man sammanställer en verksamhetsplan för kommande år. Det finns inget minimikrav på hur många aktiviteter som ska genomföras och de deltagande verksamheterna tilldelas samma stöd oavsett antalet aktiviteter som genomförts. Från styrgruppen betonar man att kvalitet i samverkan är viktigare än kvantitet. En utmaning i projektet är att kulturinstitutioner och folkhögskolor skiljer sig åt vad gäller årscykel och planeringshorisont. Folkhögskolor har sin grundplanering för kommande läsår i april-maj. Kulturinstitutioner har i regel flera års framförhållning i sin verksamhet. Samtidigt är institutionerna ibland mer snabbfotade under årets gång och kan erbjuda aktiviteter med kort varsel, där folkhögskolorna har svårare att styra om sitt schema. Aktiviteter i projektet fyra nivåer av samverkan Under perioden har flera hundra aktiviteter genomförts inom ramen för projektet. Även om det inte har funnits något mål för antal aktiviteter eller deltagare, har antalet ökat för varje år. Under 2017 genomfördes 97 aktiviteter som nådde 2387 deltagare. Skälet till ökningen är att antalet deltagande verksamheter ökat men också att man funnit varandra i olika former av samverkan efterhand som projektet etablerats. I projektet utkristalliserades så småningom fyra olika nivåer av samverkan, som på olika sätt svarar upp mot projektets syften. 23 De råder ingen inbördes värdering av de olika nivåerna alla är lika viktiga. Däremot kräver vissa nivåer av samverkan mer planering och en större arbetsinsats från de deltagande verksamheterna. Som en konsekvens av det har antalet aktiviteter som genomförts under respektive nivå skiftat. Det är också värt att betona att gränsen mellan de olika nivåerna är flytande och en aktivitet kan placeras in under flera nivåer av samverkan och motsvara flera av projektets syften. Besök på kulturinstitutioner för att sänka trösklarna Den här nivån kan beskrivas som ingången till samverkan. Här erbjuder kulturinstitutionerna sitt ordinarie programutbud och besök. Fribiljetter eller biljetter till rabatterat pris, fri entré till utställningar, kostnadsfria guidade visningar, repetitioner och genrep. Även gratis deltagande i annan programverksamhet, som föreläsningar och workshops har ingått. Som redan nämnts, har flest aktiviteter genomförts på denna nivå. Här kan folkhögskolans deltagare lära känna institutionen och få en tydligare bild av vilka möjligheter som finns när det gäller fördjupad samverkan. Samtidigt får kulturinstitutionen möta och lära känna målgruppen och anpassa sitt utbud och tilltal, till exempel när man möter grupper där ingen 22 Avsiktsförklaring Beskrivningar av respektive samverkansnivå presenteras på projektets hemsida,

16 16 har svenska som förstaspråk. Tillsammans kan man sedan gå vidare och planera fördjupade aktiviteter. Förutom att besöket är en ingång till fortsatt samverkan, ska man verkligen inte underskatta värdet av ett första besök på kulturinstitutionen. Utöver kulturupplevelsen, som förhoppningsvis ger mersmak, är det ofta deltagarens första kontakt med konstformen och själva institutionen. Och där ser vi direkt nyttan med det här projektet, det är just att nå den här publiken som aldrig skulle gå annars. Därför att de är för nervösa för att befinna sig i de här rummen överhuvudtaget. Det är jättepositivt. (pedagog folkhögskola) Alla aktörer har erbjudit eller deltagit i aktiviteter på denna nivå. Flera folkhögskolor vittnar om att i princip alla deltagare på skolan deltar i en eller flera sådana aktiviteter under ett läsår. En svårighet har varit aktiviteter på kvällstid, då många har familjer att ta hand om. Å andra sidan har deltagare på eget initiativ besökt olika familjeaktiviteter med sina barn på helgerna, till exempel på Angeredsteatern, Konserthuset och Naturhistoriska museet. Aktiviteter som erbjudits inom ramen för projektet. Fördjupade projekt för en djupare inblick i det kulturella uttrycket Fördjupade projekt har också varit vanliga. Och det är bland annat här som aktiviteterna inom projektet skiljer sig från vad som vanligtvis erbjuds av kulturinstitutionerna. Tack vare plattformen i arbetsgruppen kan man ta fram skräddarsydda aktiviteter som bidrar till deltagarnas lärande och utgår från deras behov. Det ges tillfälle att tränga djupare in bakom kulisserna på en kulturinstitution. Några exempel på samarbeten har varit Västarvets koncept Upptäck dina kvarter, där man arbetat tematiskt med kulturarvet och Röda Stens serie med föreläsning och workshop om utställningsgestaltning. GöteborgsOperans iscensatte en repetition av en opera, där deltagarna tilldelades roller, med hjälp av två biträdande regissörer och en pianist från operan. I samband med en repetition av Carmen diskuterade deltagare från Kvinnofolkhögskolan föreställningen ur ett genusperspektiv. Angeredsteatern har erbjudit kurser i improvisationsteknik och deltagare från Nordiska folkhögskolans fotoskola var på operan och tog porträtt av medarbetare från olika yrkeskategorier. När vi jobbade med kvartershistoria, tillsammans med Västarvet. Historien om Angered, Gårdsten och Hammarkullen. Det stärker väldigt mycket deras identitet, de får prata om sitt eget och ta fram fakta och de var jättestolta. (pedagog folkhögskola) Gemensamt för de flesta aktiviteterna på denna nivå är att de bestått av en serie träffar med samma grupp av deltagare, som ibland mynnat ut i exempelvis en egenproducerad utställning. Fördelarna har varit att deltagarna fått en djupare inblick i kulturskapandet men också att folkhögskolornas sätt att arbeta tematiskt kring olika ämnen, som genus, hållbarhet eller identitet har kopplats ihop med olika kulturuttryck.

17 17 Längre projekt ger mer möjlighet till förankring i undervisningen. Jag får som pedagog tänka om i min undervisning det utvecklar mig själv. (pedagog folkhögskola) I och med att vi har mer personliga kontakter med lärare, får man också större utbyte, och får veta förväntningar och behov. Och om annorlunda behov uttrycks från läraren kan vi lätt anpassa. Det är sällan man möter grupper där man får feedback innan och efter aktiviteten. (samordnare kulturinstitution) Delaktighetsprojekt för att öka medskapande Aktiviteter där deltagare direkt eller indirekt påverkat eller format kulturinstitutionernas verksamhet har inte varit lika frekventa i projektet. Orsakerna är flera. Det krävs att deltagarna är tillräckligt intresserade och engagerade i det aktuella kulturuttrycket. Möjligen krävs någon slags förkunskap och förmåga att uttrycka sig. Det är kanske ingen aktivitet för förstagångsbesökaren utan förutsätter återkommande träffar med deltagare, där relationer skapas och ömsesidigt förtroende byggs. Regionteater Väst har använt sig av provpublik från folkhögskolorna inför föreställningar. Koreograf och ensemble har sedan deltagit i eftersamtal. Här är deltagarna i någon grad medskapare. Det är de absolut, när vi har dem som provpublik, med samtal efteråt. Det är de oavsett om vi förändrar eller ej. Och det gäller också när de är här på vanliga föreställningar, till exempel om det är högt ljud sådan återkoppling får vi ibland. Vuxna säger mer än vad barnen gör. (samordnare Regionteater Väst) Även Angeredsteatern har använt sig av deltagare från folkhögskolan under processen fram till en föreställning, i workshops och samtal. Det har haft stor betydelse för de deltagare som var med. Och föreställningen DE ANDRA, på Angeredsteatern. En grupp somaliska tjejer som gick dit och hade samtal med skådespelarna inför föreställningen, hur man upplever utanförskap. De var provpublik och det fungerade åt båda håll. (pedagog folkhögskola) Nordiska folkhögskolan hade ett samarbete med Röda Sten Konsthall kring en utställning och tematiken Antropocen under Vi tog del av utställningen och blev inbjudna att läsa texter utifrån deltagarnas upplevelse av utställningen, de fick läsa på deras scen i deras programverksamhet. Och det var väldigt betydelsefullt för dem, att de fick vara en del av kulturinstitutionens verksamhet. Att deras arbete fick en status och ett utrymme. Och andra utanför skolan kunde ta del av det. Det blev jätte, jättebra! (pedagog folkhögskolan) Andra exempel är deltagare som var med och dansade i GöteborgsOperan föreställning Eldfågeln Och ett exempel av mer annorlunda slag var Naturhistoriska museets guideutbildningsupplägg som var mycket uppskattat. Deltagarna fick en guideutbildning med

18 18 inriktning på vad som särskilt intresserade dem i utställningarna. Efter genomgången utbildning fick deltagarna ett intyg som berättigade dem till gratis inträde för dem och deras familjer eller vänner vid valfritt tillfälle, där de kunde guida på sitt modersmål. Den indirekta påverkan som en ny publik i form av folkhögskoledeltagare utgör ska inte heller underskattas, även om det inte leder till förändringar i kulturinstitutionernas repertoar eller grundläggande arbetssätt. Vi tror att vi i det här projektet har någonting att lära oss av folkhögskolorna, och att i de här grupperna med språksvaga och SFI-grupper, som ger oss möjligheter att pröva oss fram med metoder. För oss är det jättevärdefullt att kunna utveckla vår pedagogik genom det här. Och vi tror att vi har utvecklats! (samordnare kulturinstitution) Kultur som redskap och metod i lärandet Under projektperioden har det arrangerats ett antal fortbildningstillfällen, studie- och temadagar för pedagogerna i projektet. Den mest omfattande var den fortbildning som Västarvet erbjöd folkhögskollärare , Landskapet som alternativ lärmiljö, som var mycket uppskattad. 24 Vidare har Angeredsteatern erbjudit fortbildning om drama som pedagogisk metod, Kultur i Väst har genomfört introduktioner till bildanalys och Community Dance och Västarvet har tillsammans med pedagoger från folkhögskolan utarbetat en lärarhandledning kring hantverk, natur- och kulturarv för besök på Nääs. De flesta fortbildningar har vänt sig till folkhögskolornas pedagoger men Nordiska folkhögskolan genomförde en fortbildning i att skriva lättläst för kulturinstitutionernas pedagoger. En workshop för alla intresserade kring genrepedagogik och språkutveckling ägde rum på Finska Mångkulturella folkhögskolan. Under våren 2018 arrangerades en minikonferens med ett femtiotal gamla och nya deltagare i projektet. Där presenterades lyckade samverkanskoncept som genomförts i projektet. 25 Representanter från kulturinstitutionerna har ett flertal gånger varit på folkhögskolorna och mött skolans personal för att berätta om sin verksamhet och vilka möjligheter till samverkan som finns. Exempel på att folkhögskolans representanter mött all personal på kulturinstitutionerna är däremot sällsynta. Sammantaget har fortbildningarna under projekttiden samlat flera hundra deltagare från framför allt folkhögskolorna, vilket får betraktas som ett gott resultat. Antalet fortbildningsdagar som går att erbjuda under ett år begränsas av folkhögskolans möjlighet att ta in vikarier. Det finns en tydlig slagsida i kunskapsväxlingen såtillvida att det oftast är kulturinstitutionerna som erbjudit folkhögskolornas pedagoger fortbildning och endast undantagsvis har folkhögskolorna erbjudit fortbildningstillfällen för kulturinstitutionernas personal. 24 Landskapet som alternativ lärmiljö , Västarvet Rapport, Anders Nilsson 25 Minikonferensen filmades och kan ses på

19 19 Graden av samverkan i projektet Samverkan är ett nyckelord i projektet. Det handlar alltså inte enbart om färdiga erbjudanden från kulturinstitutionerna som folkhögskolorna tar del av. Att det ändå blev så inledningsvis är naturligt. Någonstans måsta man börja. Och kulturinstitutionerna började med att rikta sitt ordinarie utbud till en ny publikgrupp och erbjuda fribiljetter och rabatter. När arbetsgruppen kom igång skapades förutsättningar för en bättre samverkan. Samverkan innebär ju bland annat att man samtalar och bygger relationer. Vidare behövs en samsyn om vad man vill åstadkomma och först därefter börja man planera och genomföra tillsammans. Allt i syfte att skapa bästa möjliga värde för alla parter inom samarbetet. En sådan process kräver sin tid. I början var det trögt för vi har inte kunnat erbjuda färdigt paket och de har inte kunnat uttrycka önskemål. Men det blir bättre efterhand. (samordnare kulturinstitution) Allteftersom arbetsgruppen hittade former för sitt arbete, blev det också en allt större samverkan kring de enskilda aktiviteterna. I intervjuerna vittnar i princip alla om att projektet sker i samverkan. 26 Naturligtvis kan det variera vad man menar men upplevelsen hos samordnarna är tydlig här sker ett samarbete utifrån båda parters behov och förutsättningar. Även i webenkäten framkommer det att samverkan fungerat. Över nittio procent anser att den varit tillfredsställande eller mycket tillfredsställande! En stor del av det här är just utbytet, att inte bara erbjuda kulturupplevelser. Att mer komma i dialog med folkhögskolorna. (samordnare kulturinstitution) Diskussionen om samverkan har också hållits levande hela tiden under projektets gång, både i arbetsgrupp och i styrgrupp. Medvetenheten om att projekt inte får bli ett ensidigt utbyte har varit stor. Kommunikation och digital plattform inom projektet I ett projekt av den här typen, med så många inblandade aktörer, blir kommunikationen inom projektet en viktig fråga. Lösningarna under projekttiden har sett lite olika ut. Under 2014 började man använda Västra Götalandsregionens kommunikationsplattform Alfresco. Där samlas minnesanteckningar och erbjudanden. Dessutom finns gemensam kalender, där alla kan lägga in planerade aktiviteter och där finns ett forum med möjligheter till diskussioner. Denna lösning har inte varit optimal eftersom flera i arbetsgruppen haft problem med inloggning till Alfresco. Alla aktiviteter som ägt rum har inte skrivits in i den gemensamma kalendern och några diskussioner har inte förts i forumet. I praktiken har kommunikationen i projektet förts via mail eller på arbetsgruppens möten. En facebooksgrupp skapades också men inte heller den har använts i någon större utsträckning. Diskussioner har förts om att 26 I webenkäten ställdes frågan om hur samverkan fungerat. Av 36 som svarat menade 72 % att den fungerat tillfredsställande, 22 % mycket tillfredsställande och 6 % mindre tillfredsställande.