Utbildningsnämnden kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 17.

Transkript

1 KALLELSE Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende Tid och plats Onsdagen den 7 november 2018 kl. 14:00 i A-salen. På ordförandens vägnar, Carl O Mattsson förvaltningssekreterare Ledamöter Pernilla Tornéus (M), Ordförande Henrietta Serrate (S), 1:e vice ordförande Stefan Bergström (L), 2:e vice ordförande Margareta Jonsson (C) Iréne Bladh (M) Mikael Virdelo (M) Anton Olsson (M) Magnus Folcker (MP) Olle Sandahl (KD) Gisele Iskandar (S) Tobias Karlsson (S) Bahtije Breznica (S) Hugo Hermansson (S) Ann-Christin Eriksson (V) Romeo Pettersson (SD) Ersättare Thomas Nordahl (M) Marianne Nordin (S) Sture Andersson (C) Mimmi Rito (C) Sonia Karmelin-Hjelm (M) Hans-Erik Fransson (M) Ulla Svensson (M) Per Stille (MP) Kaj-Mikael Petersson (KD) Tajma Sisic (S) Jane Lundh (S) Marcus Karlén (S) Lars-Ove Hedman (S) Björn Kleinhenz (V) Elisabeth Petersson (SD) 1 (3)

2 KALLELSE Utbildningsnämnden Förteckning över utbildningsnämndens ärenden 1. Val av justerare 2. Fastställande av dagordning 3. Allmänhetens frågestund 4. Lokalärende: Teleborg, ny högstadieskola och sporthall 5. Lokalärende: Asfaltstomten 6. Lokalärende: Elin Wägnerskolan, tak och fasader 7. Skrivelse till utbildningsnämnden: Senarelagd start av skoldag (L) 8. Läsårstider 2019/ Information verksamhet: Aktivt skolval 10. Information verksamhet: Pedagog Växjö 11. Information verksamhet: Ekonomiläget november Information verksamhet: Förvaltningsaktuellt och information från ledamöterna 13. DenBro AB, Växjö Fria förskola Torparängen: Ansökan om godkännande och rätt til bidrag för fristående förskola 14. Information verksamhet: Handlingar för kännedom (HFK), november Information verksamhet: Rapportering av delegationsbeslut november Övriga frågor 2 (3)

3 KALLELSE Utbildningsnämnden Information verksamhet: Elevärenden, november (3)

4 ÄRENDE Dnr Marie Hallsten-Eriksson Fastighetskoordinator Lokalförsörjningsgruppen Planeringskontoret KLF Tel Utbildningsnämnden Ny högstadieskola på Teleborg inriktningsbeslut Förslag till beslut Förvaltningschefen uppdras att i samarbete med lokalförsörjningsgruppen genomföra förstudie och analys för att tillskapa en ny högstadieskola om 9 paralleller varav två paralleller för särskolan på ny tomt. Förvaltningschefen uppdras att återkomma med skisser och preliminär kalkyl inför beslut om projektstart. Bakgrund Utbildningsnämnden beslutade 135/2017 att ge förvaltningen i uppdrag att i samarbete med Lokalförsörjningsgruppen och VöFAB genomföra fortsatt projektering avseende till- och ombyggnad av Teleborg centrumskola samt återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan med investeringsutgift och hyra baserad på upprättad kalkyl. Projekteringen avseende om- och tillbyggnad av Teleborg Centrumskolan visar att möjligheterna att tillskapa platser enligt det behov som demografin visar fram till 2025 är svåra att uppnå i befintlig byggnad, även om en tillbyggnad görs. Skolan byggdes på 1970-talet och har under åren endast genomgått små anpassningar och skolan är därför i stort behov av renovering. Konstruktionen är en envåningsbyggnad som inte går att bygga på och som är svår att bygga om eller till. Dessutom har byggnaden enligt fastighetsägaren en begränsad livslängd och hög energiförbrukning. Vid en ombyggnad av skolan kommer man inte att kunna nå kraven enligt kommunens energiplan. Teleborg Centrumskolan har svårt att idag rymma nuvarande elevtal i grundoch särskolans senare år, så behovet av fler platser i området finns. För att kunna ta emot det ökande elevtalet på nuvarande tomt skulle befintlig byggnad behöva rivas och en ny byggnad i flera våningar uppföras på samma plats. I det scenariot skulle även en idrottshall för verksamheten få plats på tomten. Men en om- och tillbyggnad av skolan skulle innebära att minst hälften av eleverna skulle behöva evakueras till andra lokaler i två etapper där vardera etappen skulle ta 1-1,5 år. För att kunna nå special- och labbsalar och kunna äta lunch skulle en evakuering behöva ske till Kommunledningsförvaltningen 1 (3) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post marie.hallsten-eriksson@vaxjo.se

5 ÄRENDE Dnr paviljonger uppställda i skolans närhet, där det idag inte finns någon naturlig plats för denna uppställning. Behovet skulle vara cirka 1200 m2 paviljonger i tre plan exklusive lunchservering, special- och labbsalar. För närvarande finns inga andra befintliga lokaler lediga i området. Friytan på tomten är förhållandevis liten och även om det planeras att VöFAB köper mark från Växjöbostäders servicekontor som ligger helt nära och bygger en skola i flera våningar blir möjligheterna att tillskapa en bra utemiljö för eleverna mycket begränsad. Trafiksituationen runt Teleborg Centrumskola är idag besvärlig. Skolskjutstrafik, angöring av godsleveranser samt annan trafik i området samsas på begränsad yta. Ett ökat antal elever på skolan skulle ytterligare försvåra trafiksituationen och risken är stor att man då inte kan uppfylla säkerheten i trafikmiljön vid skolan. Teleborgshallen, där både Teleborg Centrumskolan och Ljungfälleskolan har sin idrott- och hälsa verksamhet är idag fullbelagd och har inte plats för fler bokningar. Med ett ökat elevtal på skolan samt en utökad timplan i idrott och hälsa kommer inte de båda skolornas undervisning i ämnet att rymmas i Teleborgshallen. På Telestadshöjden är detaljplanen i sitt slutskede. Där finns en skoltomt för cirka 350 elever och en privat aktör avser att bygga en skola där. Driften planeras att upphandlas genom fristående aktör. Skoltomtens area är begränsad och om lokaler byggs för 350 elever med tillgång till erforderlig friyta är bedömningen att det kan bli svårt att rymma annat än en idrottshall för den egna verksamheten på tomten. Enligt den bedömning den inledande utredningen gjort så kommer inte den här skolan att täcka in behovet av elevplatser inom Teleborgsområdet, utan det behövs ytterligare platser. Idag är Folkbiblioteket samlokaliserat med skolans bibliotek. Förstudien får utvisa huruvida Folkbiblioteket ska flytta med till ny skola eller om andra lokaler kan hittas för verksamheten. Teleborgshallen är i behov av renovering. Båda dessa funktioner är inom nämnden för kultur- och fritid, men påverkar skolans möjligheter att bedriva sin verksamhet. Ärendet Eftersom till- och ombyggnad av Teleborg Centrumskola visat sig problematisk finns planer hos lokalförsörjningsgruppen för en ny högstadieskola på Teleborg med 7 paralleller i årskurs 7-9 och 2 paralleller i särskola i årskurs Lokalförsörjningsgruppen tillsammans med förvaltningen ser möjlighet att söka efter en tomt i södra delen av Teleborg där mark behöver detaljplaneläggas. 2 (3)

6 ÄRENDE Dnr Nybyggnationen kommer även att innehålla ett tillagningskök som Måltidsorganisationen (kommunstyrelsen) kommer att besluta om och en sporthall som fritidsnämnden kommer att besluta om. Demografi Stadsdelen Teleborg kommer fram till 2025 att öka sitt invånarantal med knappt 2000 personer. Detta innebär bland annat ett behov på knappt 140 platser årskurs 7-9. Miljö Kommunens krav och beslutade mål beträffande träbyggnadsstrategi, energiplan, tillgänglighet kommer att uppnås och Miljöbyggnad silver kommer att vara styrande. Ekonomi En översiktlig kalkyl upprättas i samband med förprojekteringen som presenteras vid projektstart. Restvärdet på befintlig Teleborg Centrumskola är 4,5 mkr. Skulle om- och tillbyggnad genomföras på Teleborg Centrumskolan så räcker platskapaciteten endast till begränsad del av planperioden fram till 2025 för årskurs 7-9 och särskola årskurs Ett beslut om att genomföra om- och tillbyggnad av skolan kommer att medföra ett högre restvärde. Tidplan Planeringen är att identifiera ett markområde någonstans intill vattentornet på Teleborg och lämna förslag till beslut till kommunstyrelsen så att en ny detaljplan upprättas för området. Ny skola beräknas kunna stå klar Beslutet skickas till För åtgärd: Lokalförsörjningsgruppen, Planeringskontoret KLF För kännedom: VöFAB Camilla Holmqvist Förvaltningschef Marie Hallsten-Eriksson Fastighetskoordinator 3 (3)

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Lokalärende: Asfaltstomten Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till utbildningsnämnden Förvaltningschef uppdras att som inriktningsbeslut i samarbete med lokalförsörjningsgruppen utreda, i väntan på godkänd detaljplan, möjligheterna till att bygga en ny högstadieskola om minst 7 paralleller på tomt utmed Björnvägen. Förvaltningschef uppdras att återkomma med skisser och preliminär kalkyl inför beslut om projektstart. Bakgrund Demografin anger att det kommer att vara brist på platser i nuvarande högstadieskolor från 2020 fram till Det saknas drygt 500 platser i årskurs 7-9 under demografiperioden. I norra delen av Växjö pågår ett detaljplanearbete med en tomt på Björnvägen (asfaltstomten) för att tillskapa möjligheter att bygga en skola för uppåt 600 elever samt bostäder omfattande cirka 500 lägenheter. Ärendet Idag finns ingen högstadieskola i norra Växjö. Norregårdskolan byggdes 1973 och ligger i stadsdelen Hov medan stadsdelarna norr om Hov, Hovshaga, Norremark och Sandsbro, saknar högstadieskola. Norregårdskolan hade 15 september elever inskrivna på skolan och kan efter nyligen genomförd ombyggnad ta emot max 700 elever. Redan 2019/2020 når man 700 elever och det är mycket angeläget att tillskapa en ny högstadieskola i Växjö. Nybyggnationen innehåller även ett tillagningskök som måltidsorganisationen (kommunstyrelsen) kommer att besluta om och en sporthall som fritidsnämnden kommer att besluta om. Övrigt Utöver en högstadieskola med minst 7 paralleller planeras att tillskapas en sporthall inklusive anläggning för uteidrott med löparbanor, hoppgrop och bollplan 30x50 meter. Utmed Björnvägen kommer det att på båda sidor finnas gång- och cykelväg och entré till skolan och godstrafik blir separerad. På skolan planeras ett tillagningskök för 800 portioner. Befintlig återvinningsstation utmed Evedalsvägen ska vara kvar. Sida 9/13 Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchef (lokalförsörjningsgruppen, planeringskontoret) För kännedom Kommunstyrelsens arbetsutskott Fritidsnämnden VöFAB Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Skiss på skola 7-9 och sporthall Sida 10/13 Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

9

10

11

12 Marie Hallsten-Eriksson fastighetskoordinator Lokalförsörjningsgruppen Planeringskontoret KLF Tel Utbildningsnämnden Nybyggnad av högstadieskola på Björnvägen inriktningsbeslut Förslag till beslut Förvaltningschef uppdras att som inriktningsbeslut i samarbete med lokalförsörjningsgruppen utreda, i väntan på godkänd detaljplan, möjligheterna till att bygga en ny högstadieskola om minst 7 paralleller på tomt utmed Björnvägen. Förvaltningschef uppdras att återkomma med skisser och preliminär kalkyl inför beslut om projektstart. Bakgrund Demografin anger att det kommer att vara brist på platser i nuvarande högstadieskolor från 2020 fram till Det saknas drygt 500 platser i årskurs 7-9 under demografiperioden. I norra delen av Växjö pågår ett detaljplanearbete med en tomt på Björnvägen (asfaltstomten) för att tillskapa möjligheter att bygga en skola för uppåt 600 elever samt bostäder omfattande cirka 500 lägenheter. Ärendet Idag finns ingen högstadieskola i norra Växjö. Norregårdskolan byggdes 1973 och ligger i stadsdelen Hov medan stadsdelarna norr om Hov, Hovshaga, Norremark och Sandsbro, saknar högstadieskola. Norregårdskolan hade 15 september elever inskrivna på skolan och kan efter nyligen genomförd ombyggnad ta emot max 700 elever. Redan 2019/2020 når man 700 elever och det är mycket angeläget att tillskapa en ny högstadieskola i Växjö. Nybyggnationen innehåller även ett tillagningskök som måltidsorganisationen (kommunstyrelsen) kommer att besluta om och en sporthall som fritidsnämnden kommer att besluta om. Övrigt Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post marie.hallsten-eriksson@vaxjo.se

13 Utöver en högstadieskola med minst 7 paralleller planeras att tillskapas en sporthall inklusive anläggning för uteidrott med löparbanor, hoppgrop och bollplan 30x50 meter. Utmed Björnvägen kommer det att på båda sidor finnas gång- och cykelväg och entré till skolan och godstrafik blir separerad. På skolan planeras ett tillagningskök för 800 portioner. Befintlig återvinningsstation utmed Evedalsvägen ska vara kvar. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchef (lokalförsörjningsgruppen, planeringskontoret) För kännedom Kommunstyrelsens arbetsutskott Fritidsnämnden VöFAB Camilla Holmqvist Förvaltningschef Marie Hallsten-Eriksson Fastighetskoordinator Bilaga: Schematisk planskiss 2 (2)

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Lokalärende: Elin Wägnerskolan, tak och fasader Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutar att i samband med underhållsarbeten på Elin Wägnerskolan, utförda av VöFAB, godkänna tillkommande hyra avseende komponentbyte med investeringsutgift för planerad åtgärd 2019 avseende byte av 2/3 delar plåttak och omputsning av fasaden. Investeringsutgiften uppgår till 11,3 mkr och hyreshöjningen till 1,0 mkr/år med början Restvärde på 150 tkr avräknas mot underhåll för Utbildningsnämnden beslutar att i samband med underhållsarbeten på Elin Wägnerskolan, utförda av VöFAB, godkänna tillkommande hyra avseende komponentbyte med investeringsutgift för planerad åtgärd 2020 avseende byte av 1/3 del plåttak och omputsning av fasaden. Investeringsutgiften uppgår till 6,9 mkr och hyreshöjningen till 0,6 mkr/år med början Restvärde på 336 tkr faktureras till utbildningsnämnden Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 195/2016 att godkänna utbildningsnämndens begäran att i samarbete med VöFAB och lokalförsörjningsgruppen genomföra byggnation avseende om- och tillbyggnad av Elin Wägnerskolan för en total investeringsutgift, baserad på anbud, på 104 Mkr samt med en tillkommande hyra på totalt 7,4 Mkr/år. Total hyra för utbildningsnämnden avseende Elin Wägnerskolan är 11,3 mkr/år. Om- och tillbyggnad av Elin Wägnerskolan var klar till höstterminen VöFAB kommer att utföra underhållsåtgärder på tak och putsfasad på Storgatan 50. Arbetena är tänkta att påbörjas på våren för att vara klara till hösten de båda åren 2019 och Hyra utfaller med start nästkommande år efter avslutad åtgärd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Sida 8/13 Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

15 Marie Hallsten-Eriksson Fastighetskoordinator Lokalförsörjningsgruppen Planeringskontoret KLF Tel Utbildningsnämnden Underhåll på putsfasad och yttertak Elin Wägnerskolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att i samband med underhållsarbeten på Elin Wägnerskolan, utförda av VöFAB, godkänna tillkommande hyra avseende komponentbyte med investeringsutgift för planerad åtgärd 2019 avseende byte av 2/3 delar plåttak och omputsning av fasaden. Investeringsutgiften uppgår till 11,3 mkr och hyreshöjningen till 1,0 mkr/år med början Restvärde på 150 tkr avräknas mot underhåll för Utbildningsnämnden beslutar att i samband med underhållsarbeten på Elin Wägnerskolan, utförda av VöFAB, godkänna tillkommande hyra avseende komponentbyte med investeringsutgift för planerad åtgärd 2020 avseende byte av 1/3 del plåttak och omputsning av fasaden. Investeringsutgiften uppgår till 6,9 mkr och hyreshöjningen till 0,6 mkr/år med början Restvärde på 336 tkr faktureras till utbildningsnämnden Bakgrund beslut Kommunfullmäktige beslutade 195/2016 att godkänna utbildningsnämndens begäran att i samarbete med VöFAB och lokalförsörjningsgruppen genomföra byggnation avseende om- och tillbyggnad av Elin Wägnerskolan för en total investeringsutgift, baserad på anbud, på 104 Mkr samt med en tillkommande hyra på totalt 7,4 Mkr/år. Total hyra för utbildningsnämnden avseende Elin Wägnerskolan är 11,3 mkr/år. Bakgrund Om- och tillbyggnad av Elin Wägnerskolan var klar till höstterminen VöFAB kommer att utföra underhållsåtgärder på tak och putsfasad på Storgatan 50. Arbetena är tänkta att påbörjas på våren för att vara klara till hösten de båda åren 2019 och Hyra utfaller med start nästkommande år efter avslutad åtgärd. PLANERINGSKONTORET Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, VÄXJÖ Besöksadress Västra Esplanaden18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post per.gustafsson@vaxjo.se

16 Dnr Camilla Holmqvist förvaltningschef Marie Hallsten-Eriksson fastighetskoordinator KLF 2 (2)

17 Erling Rask verksamhetsutvecklare Tel Senarelagd start av skoldagen för gymnasieelever - Utredning Inledning Nämnden uppdrar förvaltningschefen att utvärdera erfarenheterna för de 4 klasser och deras lärare på Katedralskolan som haft senarelagd skoldag under läsåret 2017/18 och under läsåret 2018/19, följa upp effekterna av arbetet utifrån framtagen konsekvensanalys och utvärdera vilka ytterligare möjligheter det finns för senarelagd skoldag inför läsåret 2019/20. Bakgrund En motsvarande utredning som genomfördes i Norrköping 2017 har bidragit med forskningsreferenser och konsekvensområden. Schemaläggningen vid de kommunala gymnasieskolorna i Växjö utgår ifrån en ram för skoldagen ca Schemats organisation och struktur varierar mellan skolor, årskurser och gymnasieprogram. Samtidigt som skoldagen kan starta med sovmorgon har en del elevgrupper lektioner senare under eftermiddagen, fram till Det kan gälla: - elever på yrkesprogram som läser kurser för att få högskolebehörighet - musikelever med instrumentalundervisning - elever som går friidrottsgymnasiet - elever som läser IB - elever som får modersmålsundervisning - elever som får stödundervisning Den valfrihet som finns för eleverna, bland annat när det gäller val av kurser, får till följd att lektionerna inte alltid är lagda i en sammansatt följd under skoldagen och att håltimmar förekommer. Generellt sett är det svårt att komprimera skoldagen. Det skulle innebära en senareläggning av skoldagens slut. Vetenskaplig forskning som berör skoltider för barn och unga är främst knuten till sömnforskningen. Människor har en biologisk klocka som delvis styrs av dagsljuset, men som också har vissa förinställningar som påverkas starkt av ålder. Den biologiska klockan reglerar när på dygnet det är naturligt att vara vaken respektive sova. I samband med puberteten ökar sömnbehovet samtidigt som den biologiska insomningstiden förskjuts så att det blir naturligt att lägga sig senare. Svårigheter att somna på kvällen i kombination med tidiga morgnar kan leda till sömnbrist som påverkar ett stort antal förmågor, bland annat den till inlärning. När det gäller senarelagda skoltider kopplade till elevers betygsresultat är det framförallt en studie som citeras av svenska och utländska forskare. Det är en studie

18 publicerad av University of Minnesota , där elever på åtta gymnasieskolor i tre olika amerikanska delstater undersöktes. Skolorna senarelade skoldagen med mellan 30 och 80 minuter, till en starttid mellan 8.00 och Studien visar bl a: - att eleverna inte automatiskt går och lägger sig senare när skoldagen senareläggs, utan att de faktiskt får mer sömn. - att elevernas medelbetyg i kärnämnen förbättrades, trots att förskjutningen i tid var ganska liten på de flesta av de undersökta skolorna. - att närvaron förbättrades något och att tendensen var att för sen ankomst på morgonen minskade. Konsekvenser av en senarelagd start av skoldagen Den forskning som har gjorts i bland annat USA visar att en senarelagd start på skoldagen kan få effekter för elevers kunskapsresultat. Frågan är vilka konsekvenser det skulle kunna bli utifrån de förutsättningar som finns i Växjö. För elever 120 elever och personal på Katedralskolan har tillfrågats om sin uppfattning om vad som skulle hända om skoldagen började en timme senare. På frågan om närvaron i skolan påverkas om man senarelägger skoldagen med en timme är elevernas bild delad. De flesta eleverna upplever/ tror att fler elever närvarar på lektionerna och är mer aktiva på lektionerna om de börjar lite senare. Anledningen till det skulle vara att det är lättare att ta sig till skolan i tid (kollektivtrafik / rusningstrafik), att fler äter frukost, man är mer utvilad för att man sovit mer. Några framför också att de tror att man bara skjuter fram tiden man somnar en timme så att det inte blir någon skillnad. 77% svarar ja, 23% svarar nej. Kommer man mer utvilad till skolan om man börjar senare? Påverkas hälsan på något sätt? De flesta upplever att hälsan påverkas positivt även om det är oklart hur. Bland de som anger något svarar man oftast: sover bättre, mindre stress och mer positiv. När det gäller om man tror att studieresultaten påverkas på kort /lång sikt tror de flesta att studieresultaten blir bättre för att närvaron och koncentrationen blir bättre. Några tror dock att det blir mindre tid att gör läxor om man går längre i skolan. På frågan om det finns andra positiva konsekvenser av att börja lite senare på dagen svarar 75% av grupperna det som positivt med sovmorgon. Förutom angivna skäl så anges mer tid då solen är uppe. Avslutningsvis frågades det om det finns negativa konsekvenser av senarelagd skoldag. De flesta grupper anger en senare skoldag med mindre tid efter skolan som en negativ konsekvens. Kollektivtrafiken för de som inte bor i Växjö anges som ytterligare en negativ risk. 1 Examining the Impact of Later High School Start Times on the Health and Academic Performance of High School Students: A Multi-Site Study av Kyra Wahlstrom, Ph.D. m.fl. College of Education and Human Development, University of Minnesota, 2014

19 Lärare som tillfrågats om konsekvenser av senarelagd skoldag har en divergerande uppfattning. Många lärare uppfattar det som att morgonlektionerna är de lektioner där eleverna är mest alerta och mest mottagliga för svåra resonemang och planerar sin undervisning efter detta. De upplever att effektiviteten på lektionerna är lägre på seneftermiddagen. Måltidernas betydelse för elevernas prestation är en faktor lika viktig som sömnen. Trötthet beror inte enbart på för lite sömn utan även på uteblivna eller dåliga måltider. Troligen kommer fler elever äta frukost om man senarelägger skoldagen och när det gäller skollunchen skulle även den behöva senareläggas för att eleverna ska orka med eftermiddagens lektioner. Att skoldagarna kan ser olika ut för olika elever, klasser och årskurser är en reflektion som återkommer. En reflektion är att elever långt ifrån alltid har lektioner till klockan och att de därför inte skulle behöva gå till alla dagar vid en senareläggning. För organisering av verksamheten - Schemaläggning, personalresurser och lokalutnyttjande När det gäller schemaläggning finns det både för- och nackdelar med att senarelägga skoldagen. Att undervisning som är förlagd efter skoldagens slut skulle påverkas har redan nämnts. Elever kommer i vissa fall att få stanna kvar i skolan till eller om schemat förskjuts utan att i övrigt ändras. Alternativt skulle en del av den undervisning som är förlagd efter skoldagens slut kunna läggas mellan åtta och nio på morgonen. Det skulle få till följd att inte alla elever kunde få en senare start på dagen. Det skulle troligen även bli fallet för de elever som studerar på restaurang- och livsmedelsprogrammet och som måste börja klockan åtta för att hinna laga mat till skolans restaurang öppnar. Kultur- och fritidsförvaltningen övertar skolornas idrottshallar klockan för uthyrning till bland annat föreningar. Tider mellan skolslut och används ofta av skolornas idrottsförening eller friskvårdsaktiviteter för personal. En förskjutning av tiderna skulle negativt påverka uthyrningsverksamheten. För medarbetarnas arbetsförhållanden Lektioner fram till skulle kunna innebära senare hämtning på förskola av de egna barnen och senare kvällar. Särskilt de som pendlar och har familj skulle påverkas mycket. Lärares undervisning och schema varierar över arbetsveckan och start- respektive sluttid på dagen är inte alltid desamma. Den allmänna bilden är att personalen som grupp är mycket negativ till idén om senarelagd skoldag, vilket framgår av en enkät som Lärarnas Riksförbund i Norrköping gjorde i samband med diskussionerna där om senarelagd skoldag. För elevernas fritidsaktiviteter, läxläsning, mm. När det gäller elevers fritid skulle en senarelagd skoldag kunna orsaka problem för deltidsarbetande elever som börjar jobba klockan Likaså påverkar det elevernas träning, kulturskoleaktiviteter och andra föreningsaktiviteter.

20 För kollektivtrafiken och annat resande Växjös 3 kommunala gymnasieskolor har totalt cirka elever. Enligt uppgifter från skolskjutssamordnaren är det cirka 680 av dessa som har busskort och bor i Växjö kommun av alla kommunala gymnasieelever kommer från annan kommun och ett flertal av dom åker tåg eller buss till skolan. Om man skulle genomföra en förändring och flytta fram start och sluttiden med 60 minuter för samtliga gymnasieskolor måste Länstrafiken få reda på detta i god tid (minst ett år innan) så att man hinner se över vad som måste justeras när det gäller dagens utbud. Det kan vara turer som förstärks idag som inte man behöver förstärka längre och då kan man flytta den kapaciteten till andra avgångar. På de större linjerna som trafikerar Alvesta, Tingsryd, Lessebo, Rottne, Braås, Lenhovda och Åseda finns det avgångar som skulle fungera men på de mindre linjerna som inte har samma turtäthet kan det innebära att man måste sätta till fler turer. Om detta kommer att genomföras måste man också få tid på sig att utreda vilka konsekvenser det får för budgeten. Om endast en gymnasieskola skulle ändra sina ramtider, skulle Länstrafiken inte göra några väsentliga ändringar i tidtabellsutbudet. I de stora reserelationerna finns redan i dag alternativ om man vill komma fram till Växjö lite senare än klockan 8. Även gymnasieelever använder dessa då det inte är ovanligt att man vissa dagar börjar något senare redan idag. I något fall skulle det kunna inträffa att gymnasieeleven får åka samma buss som idag, men invänta att skoldagen börjar. Eftermiddagarna är redan idag spridda över tiden. Här skulle för Länstrafikens del kunna inträffa kapacitetsproblem om fler gymnasieelever skulle sluta skoldagen senare, eftersom fler elever då skulle åka samtidigt med arbetspendlarna. På de stora reserelationerna (Alvesta, Tingsryd, Åseda, Lessebo, Rottne osv) finns avgångar att välja på även som skoldagen skulle senareläggas minuter. För vissa elever som bor på landsbygden är resorna till och från skolan ett bekymmer redan med nuvarande start- och sluttider för skoldagen. Det handlar bland annat mycket tidiga morgnar eller om att eleverna inte kan nyttja de sovmorgnar de har enligt schemat för att bussarnas avgångar inte passar. Det kan också vara svårt att ta sig hem för den som behöver stanna kvar en stund efter skoldagens slut. För dessa elever går det inte att förutse vilka konsekvenserna av en förändring skulle bli, vilka turer som skulle kunna ändras eller sättas in på morgonen och eftermiddagen. Det finns ingen information om hur många elever som skulle få problem jämfört med idag. Elever är inte sällan beroende av skjuts från föräldrarna när dessa åker till jobbet. För de eleverna skulle en förskjuten skoldag kunna orsaka problem med att ta sig till skolan. Det finns dock inga uppgifter om hur många elever det rör sig om. Ekonomiska konsekvenser En senarelagd skoldag skulle eventuellt kunna få enstaka merkostnader till följd. Det kan röra sig om en lokal som behöver hyras när olika verksamheter krockar, någon extra personaltimme för lärare eller för kostenhetens personal för att få schemat att fungera. Utredningen visar inte på några omfattande merkostnader annat än att tid och kraft krävs för att hantera de konsekvenser som uppstår för vissa elever och vårdnadshavare, lärare, schemaläggare, lokaluthyrare, skolmåltidspersonal, Länstrafiken m fl. Det går inte heller att se några omfattande besparingar.

21 Slutsatser Utgångspunkten för utredningen är att en senare start på skoldagen för elever på gymnasiet i Växjö skulle förbättra deras kunskapsresultat. Det bygger i sin tur på den forskning som visar att vi i ungdomen har en fördröjd dygnsrytm och ett större sömnbehov jämfört med tidigare och senare i livet, och de amerikanska forskningsresultat som visar att en anpassning av skoldagens tider till den dygnsrytmen får positiva effekter på elevers resultat. Den svenska gymnasieskolan skiljer sig från den amerikanska på flera sätt som kan ha betydelse för hur forskningsresultaten kan överföras till svenska förhållanden. Två skillnader kan betonas särskilt. För det första har amerikanska elever ofta samma start- och sluttid och samma ämnesschema varje dag, medan svenska elever börjar och slutar vid olika tider under en skolvecka och veckan innehåller stora variationer när det gäller skolämnen och håltimmar. För det andra hade flera av de skolor som undersöktes i den stora studien från University of Minnesota en mycket tidig starttid på morgonen i utgångsläget, före klockan åtta, och efter senareläggningen började eleverna på de skolorna vid ungefär samma tid som Växjös gymnasieelever gör idag. Det går inte avgöra om dessa skillnader har betydelse för hur en senareläggning av skoldagen skulle påverka Växjös gymnasieelevers kunskapsresultat eller inte. Forskningen om ungdomars dygnsrytm grundas i människans biologi och torde därför gälla både i Sverige och USA. Det är inte omöjligt att en senareläggning av skoldagen i Växjö positivt skulle påverka gymnasieelevernas kunskapsresultat, deras benägenhet att äta frukost eller deras allmänna välmående, men det är inte säkert att det skulle bli så. Det finns emellertid ingen forskning som tyder på att det på något sätt skulle vara negativt, biologiskt eller socialt, med en senare start på morgonen. Det finns dock flera faktorer som måste vägas in och som talar emot att göra ett försök med senarelagd skoldag. Som nämnts finns det inga garantier för att en effekt på kunskapsresultaten i gymnasieskolan skulle nås. Växjö kommun bedriver för närvarande ett fokuserat arbete med att förbättra elevernas kunskapsresultat både i gymnasieskolan och i grundskolan. Att förändra tiderna för skoldagens start och slut skulle kräva resurser och energi som annars skulle kunna användas i det redan pågående arbetet för att öka måluppfyllelsen. Andra utredningar har dessutom visat att det finns ett starkt motstånd i lärarkåren mot en senareläggning av skoldagen. Det finns flera omständigheter som ännu efter den här utredningen är oklara. Antalet intervjuade elever är mycket litet och det saknas en klar bild av hur elevernas vardag ser ut när det gäller fritidsaktiviteter, deltidsarbete och skjuts till skolan, med mera. Det saknas i flera fall information om hur många elever som berörs av de olika konsekvenser som har nämnts. Skoltiderna ligger inom rektorsuppdraget om den inre organisationen och kan troligen inte beslutas politiskt. Eventuellt att ett principbeslut skulle kunna gälla alla gymnasieskolor. Kommunens jurist behöver ha ett reellt förslag för att kunna ta ställning. Om beslut fattas om att senarelägga skoldagen på de tre kommunala gymnasieskolorna, på försöksbasis eller för samtliga elever, bör resurser läggas på att förankra förändringen bland elever, föräldrar, personal, i föreningslivet och i förhandlingar med Länstrafiken. Det är också viktigt att planera för en uppföljning av beslutet.

22 I detta sammanhang bör också den nämndsatsning nämnas kring motion- rörelse inom grundskola och gymnasieskola där hälsa och välbefinnande har stort fokus vilket är en viktig grund för lärande och goda studieresultat. Syftet med satsningen är att ta fram koncept som kan användas av andra enheter från F-klass till gymnasiet.

23 ÄRENDE Erling Rask verksamhetsutvecklare Tel Utbildningsnämnden Läsårstider 2019/2020 Förslag till beslut Utbildningsnämnden fastställer följande läsårstider för läsåret 2019/20 Höstterminen 2019 Grundskolan Torsdag 15 augusti fredag 20 december (86 skoldagar) Gymnasieskolan Måndag 19 augusti fredag 20 december (85 skoldagar) Vårterminen 2020 Grundskolan Onsdag 8 januari tisdag 9 juni (94 skoldagar) Gymnasieskolan Torsdag 9 januari torsdag 11 juni (96 skoldagar) 180 skoldagar grundskolan och 181 skoldagar gymnasieskolan. Ärendet Utbildningsförvaltningen planerar för läsårets övriga tider enligt nedan Lovdagar för eleverna höstterminen 2019 Onsdag 2 oktober Studiedag grundskola och gymnasieskola. Måndag 28/10 - fredag 1 november (höstlov vecka 44) Lovdagar för eleverna vårterminen 2020 Torsdag 16 januari - studiedag grundskolan (16-17/1 Matematikbiennal) Måndag 17 februari fredag 21 februari (sportlov vecka 8) Onsdag 18 mars studiedag grundskolan (kan vara flexibel) Måndag 6 april - torsdag 9 april (påsklov vecka 15) Fredag 22 maj (klämdag efter Kristi himmelsfärdsdag) Onsdag 27 maj - studiedag gymnasiet (kan vara flexibel) Utbildningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post erling.rask@vaxjo.se

24 ÄRENDE Dnr UTBN Bakgrund I skolförordningen 3 kap 2-3 finns föreskrifter om lärotider för grundskolan och grundsärskolan: 2 Läsåret ska ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skoloch lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen. 3 Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen. I gymnasieförordningen 3 kap. 1-2 finns föreskrifter om lärotider för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan: 1 Läsåret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen. 2 Läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni. Huvudmannen får för en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag förutsätter andra läsårstider. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen. Huvudmannen ska vid beslut enligt första stycket beakta om det finns elever som påbörjar grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Camilla Holmqvist förvaltningschef Anders Elingfors verksamhetschef 2 (2)

25 ÄRENDE Dnr UTBN Malin Hagelberg verksamhetscontroller Tel Utbildningsnämnden Tjänsteskrivelse om godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola efter ansökan från DenBro AB Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar enligt SL 25 kap 2 och 25 kap om godkännande och bidrag till fristående förskola för DenBro AB med organisationsnummer Bakgrund DenBro AB inkom med en ansökan om godkännande och rätt till bidrag för fristående förskoleverksamhet. Avdelningen för likvärdighet och analys har granskat ansökningshandlingarna. Några kompletteringar och förtydliganden har gjorts i den fortsatta handläggningen och nu är underlaget för beslut klart. DenBro AB är ett Växjöbaserat företag som även driver en gymnasieskola (Växjö Fria gymnasieskola) samt i bolaget DenBro Omsorg AB även HBVhem och boende för personer som omfattas av lagen om särskilt stöd (LSS). Förskoleverksamheten Växjö Fria Förskola kommer att vara belägen på Torparängen på Teleborg. Den kommer att vara öppen under vardagar kl I verksamhetens uppstart planeras ca 80 barn i verksamheten men den kommer successivt att byggas ut till över 100 barn. Lokalytan är ca 1016 kvm och den inhägnade utemiljö är på 1850 kvm. Utemiljön angränsar till ett parkområde. På förskolan kommer det att finnas ett tillagningskök med strävan att servera huvudsakligen ekologisk och närproducerad mat. Växjö Fria Förskola tar sin pedagogiska utgångspunkt i en tydlig profil mot hälsa, fysisk aktivitet och språk. En del av verksamheten kommer att vara förlagd utomhus. DenBro AB menar att genom utomhuspedagogiken fokuseras många av läroplanens mål. Exempelvis ska utbildningen ta tillvara barnens nyfikenhet samt utmana och stimulera deras intresse för och kunskaper om natur, samhälle och teknik samt ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle (kap.2, LPFÖ 18). Detta kan utevistelserna i hög grad bidra till. De äldre barnen är ute antingen på förmiddagen eller på eftermiddagen varje dag. Minibussar kommer att införskaffas för att kunna göra utflykter utanför 1 Skollagen 2010:800 Utbildningsförvaltningen 1 (3) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post thomas.carlsson@vaxjo.se

26 ÄRENDE Dnr närområdet. Förskolan kommer också att transportera sig via kollektivtrafiken. För undervisning och aktiviteter utomhus planeras för en extra personalresurs när förskolan är fullt utbyggd. Vid extremt väder har man tillgång antingen till en anpassad lokal i företagets gymnasieskola eller till Fortnox Arena. DenBro har i sin ansökan i en modell redovisat hur man ska arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet inom ramen för ett årshjul med kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar. En förskolechef kommer att anställas. Det första året jobbar denna person halvtid i barngrupp för att från och med år 2 vara förskolechef på heltid. På sikt planerar företaget att starta fler förskolor. Sammanfattning DenBro AB anses nu, efter vissa kompletteringar och förtydliganden, ha inkommit med en komplett ansökan. Därmed har nämnden det underlag som krävs för att besluta om ett godkännande och bidrag för fristående förskola. Bedömning De ansökningshandlingar som nu har inkommit från DenBro AB gör att ansökningshandlingen kan betraktas såsom komplett och kan därför bedömas i enlighet med skollagen 2 och Växjö kommuns riktlinjer för godkännande av bidrag för fristående förskola 3. Följande kompletteringar till ansökningshandlingarna har lämnats och bedömts av avdelningen för likvärdighet och analys: Förtydligande om hur man vid utomhusaktiviteter löser omsorgsbehovet eller om skada inträffar Hur behovet av extern lokal ska lösas i fall av extremväder då en grupp är ute halva dagen Hur utomhusverksamheten kopplas till läroplanen Hur barn i behov av särskilt stöd kan delta i utomhusverksamheten 2 Skollagen 2010:800, 25 kap 2 och 25 kap Riktlinjer för godkännande av bidrag för enskild pedagogisk omsorg, Utbildningsnämnden, (3)

27 ÄRENDE Dnr Beslutet skickas till För åtgärd Avdelningschefen för likvärdighet och analys, Utbildningsförvaltningen Avdelningschefen för ekonomi och administration, Utbildningsförvaltningen För kännedom DenBro AB Box VÄXJÖ Camilla Holmqvist förvaltningschef Marit Persson avdelningschef 3 (3)

28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Dnr Överlämnande av beslutanderätten i ärenden väckta genom medborgarförslag Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige överlämnar beslutanderätten i följande ärenden väckta genom medborgarförslag: Medborgarförslag om att göra en markerad linje vid cykelväg på Örledsvägen överlämnas till tekniska nämnden Medborgarförslag om att pågående restaurering av Växjös sjöar ska inkludera förbindelser för fisk och vattenlevande djur kan vandra mellan sjöarna överlämnas till tekniska nämnden Medborgarförslag om att elever från friskolor ska kunna delta i kommunens modersmålsundervisning överlämnas till utbildningsnämnden Medborgarförslag om att bygga om rondeller överlämnas till tekniska nämnden Medborgarförslag om cykelväg mellan Risinge och Åryd överlämnas till tekniska nämnden Medborgarförslag om användande av bussfiler för andra under vissa tider överlämnas till kommunstyrelsen Medborgarförslag om uteduschar i anslutning till badplatserna på båda sidorna om Växjösjön överlämnas till tekniska nämnden. Kommunfullmäktige ändrar sitt beslut från augusti då förslaget överlämnandes till kultur- och fritidsnämnden. Bakgrund Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 3 kan fullmäktige i vissa fall, utan föregående beredning, överlåta till kommunstyrelsen eller till annan nämnd att besluta i ärende väckta genom medborgarförslag. I de fall ärendet är av principiell art eller av större vikt för kommunen får beslutanderätten inte överlåtas. Enligt rutin ska förslagsställaren tillfrågas om förslaget ska hanteras av kommunfullmäktige eller ansvarig nämnd. Kommunstyrelsens beredning lämnar sedan förslag på delegering. 1 (2)

29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Beslutet skickas till För åtgärd Berörda nämnder 2 (2)

30 From: Sent: To: Subject: Attachments: Thursday, November 1, :15 AM Utbildningsnämnden Protokollsutdrag Överlämnande av beslutanderätten i ärenden väckta genom medborgarförslag 2018 Medborgarförslag_ T23_04_24.pdf; Beslut KS- 272.docx Hej, Bifogat dokument är beslut fattat av kommunfullmäktige i Växjö kommun 272 Ha det gott Med vänliga hälsningar Anette Fredriksen registrator KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: anette.fredriksen@vaxjo.se

31 Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag Var vill du att beslutet ska fattas? Även elever från friskolor bör kunna delta i kommunens modersmålundervisning Hej! Under de sista åren då det bestämdes att modersmålundervisning till barn som går på en friskola ska ordnas av rektorerna från respektive friskola har undervisning inte kunna ordnas eller fanns bara någon enstaka gång eller är ordnat på en skola som är omöjiig för en 7 årigen att nå. Även en 12 årig har ingen säker skolväg om han ska åka från Kronobergskola till Växjö Internationella skola på en fredag eftermiddag. Varje termin har det funnits en annan lärare, olika sammansatta klasser och klasserna började sina lektioner först många veckor senare eftersom organisation för skolorna är mycket tidskrävande till lidande av barnen. Min son är nu 12, har varit med i modersmålundervisning under de senaste 3 år men resultat av det är att han möjligen har haft effektiva lektioner i 1,5 termin sammanfattningsvis. Första termin fick han delta i kommunens lektioner som var kontinuierliga. Jag och flera andra förläldrar anser att även barn från friskolor bör kunna delta i kommunens modersmålundervisning då organisationen för det är ordnat via kommunen för alla barn och barnen kommer ha en kontinuiertet i lektioner och i sina klasser där även lärare har en chans att lära känna eleven och vet även kommande år vem han /hon är och kan. På en friskola finns alltid bara få elever som pratar samma modersmål. Antalet elever ändrar sig varje år eftersom de ena slutar och andra börjar. Det är omöjligt att kunna erbjuda en kontinuierlig undervisning över flera år under en sådant situation. Den enda mölighet då är att elever från friskolor också får delta i kommunens undervisningar. Med tanke på att varje barn med en annan modersmålundervisning än svenska har en rätt att få undervisning i sin modersmål om det är flera än 5 barn i kommunen är det en ohållbar situation att barnen på friskolor får genom den här situationen ingen chans till en kontinuierligt och kvalitativ acceptabel undervisning. Tacksam för ta till vara mina argument och ändrar på ovannämd situation, det finns många andra föräldrar som instämmer i detta. Med vänliga hälsningar Kira Kersting Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn KIRA Efternamn KERSTING Adress Attsjö nyalund Postnummer Postort Furuby Ange minst ett telefonnummer Telefon Mobiltelefon E-postadress kirakersting@gmx.net Hantering av personuppgifter Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag har även läst och förstått informationen om behandling av mina personuppgifter. E-tjänster som kommer in till Växjö kommun räknas som en allmän handling. Med det menas att allmänhet Blankettid: Sida 1 av 2 Datum: :04:24

32 och massmedia kan begära ut och ta del av innehållet i ditt meddelande, om det inte finns skäl för sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vill du veta mer om hur vi behandlar dina personuppgifter och vilka rättigheter du har, kan du läsa mer om det på Grund till hantering av personuppgifter Personuppgiftsansvarig är kommunstyrelsen Växjö kommun. Den rättsliga grunden för vår behandling är allmänt intresse. Blankettinformation Nummer Inskickat :04:24 Blankettid: Sida 2 av 2 Datum: :04:24

33 HANDBOK Arbetssätt & samverkan mellan kommunala förvaltningar och fastighetsbolag i Växjö kommun

34 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Omfattning Syfte Mål med arbetssätt och samverkan 5 2 NYPRODUKTION/OMBYGGNAD/INVESTERING Planerade verksamhetsförändringar Myndighetskrav Lokalförsörjningsprocess Hyra under nyproduktion/ombyggnad 7 3 HYRESAVTAL OCH AVTALSTIDER Inhyrning och tillfälliga lokallösningar Tilläggsavtal Gränsdragning bolagen förvaltning Hyresjustering Särredovisning, uppföljning av hyresavtal Mall för hyresavtal Uppsägning av avtal Minskat lokalbehov Restvärde regler Restvärden God framförhållning med ökad avskrivningstakt Inte möjligt att öka avskrivningstakten Generellt kortare avskrivningstider Specialanpassade byggnationer för verksamheten Uppsägning av hyreskontrakt där full hyrestäckning uteblir framåt Hyresbetalning Värme, el, vatten etc Fastighetsnät för IT-kommunikation, telefoni, larm, kodlås mm Redovisning av ränta och avskrivningar Årstidsplan för hyresuppgifter till förvaltningarna Särskilda lokaler 12 4 UNDERHÅLL OCH VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Underhåll Prioriteringsordning för fastighetsunderhåll Byggnads- och markinventarier Fakturering av inventarier Restvärde vid utrangering 15 2

35 5 ANDRA AVTAL Tjänster Särskilt boende 15 6 KOMMUNGEMENSAMT LOKALREGISTER 16 7 ARBETSSÄTT OCH SAMVERKAN Arbetsgrupp Uppföljning av regler och rutiner 16 3

36 1 INLEDNING 1997 togs ett gemensamt samarbetsdokument fram för att förbättra relationer och arbetssätt mellan kommunens förvaltningar och fastighetsbolag. Det tryckta dokumentet var från början gult till färgen och kallades därför Gula häftet. En revidering av dokumentet gjordes 2005 och då bildades en arbetsgrupp bestående av fastighetskoordinator KLF, VD för de kommunala fastighetsbolagen samt chefer och ekonomer från förvaltningar som medverkar vid tecknandet av hyreskontrakt. Sedan dess har mycket hänt i Växjös kommunkoncern där roller och ansvar har förändrats inom förvaltningar och fastighetsbolag, nya lagar och branschregler har tillkommit osv. Växjö kommuns invånarantal har också ökat motsvarande en mindre småstad sedan första samarbetsdokumentet togs fram, ett faktum som ställer krav på effektiv samordning mellan förvaltningar och fastighetsbolag. En lokalförsörjningsgrupp (LFG) har också bildats vars uppdrag är att samordna och effektivisera lokalplaneringen ur ett koncernperspektiv. I LFG:s uppdrag ingår också att upprätta långsiktiga lokalbehovsprognoser samt ses som en samlad beställarkompetens åt Växjö kommuns förvaltningar fick LFG i uppdrag av KS att utarbeta lokalförsörjningsplanen till ett tydligare prognosinstrument och förbättra förutsättningarna för en strategisk lokalplanering i Växjö kommun. 1.1 OMFATTNING Handboken avser kommunala ändamålslokaler som förvaltningarna hyr av kommunala fastighetsbolag. Vid förhyrning genom annan än kommunalt fastighetsbolag bör handbokens arbetssätt eftersträvas i möjligaste mån. Med ändamålslokaler menas lokaler och anläggningar för kommunal verksamhet. För perioden visar prognosen på en befolkningsökning i Växjö kommun på personer. Detta innebär, att om alla nya invånare ska ha samma tillgång till ändamålslokaler som tidigare, ett ökat behov av ändamålslokaler på ca m 2 under perioden. Nämndernas förhyrda lokalytor 2016 uppgår till ca kvadratmeter. Kostnaden för de förhyrda lokalerna ligger på ca 600 miljoner kronor. 1.2 SYFTET MED SAMVERKANSAVTALET Samverkansavtalets syfte är att i första hand fungera som en handbok vid förhyrningar mellan kommunala förvaltningar och kommunala bolag inom Växjö kommunkoncern. De kommunala fastighetsbolagen är Vidingehem AB, Växjöbostäder AB och Växjö Fastighetsförvaltning AB (VöFAB). Överenskommelsen ska i stora drag reglera och hantera följande: Principer för hyresavtal, tilläggsavtal och avtalstider Hyresjusteringar, ekonomisk uppföljning och restvärde 4

37 Underhåll av lokaler Kostnader för uppvärmning, el, va-avgifter, IT etc. Vad som händer vid nya myndighetskrav/investeringar Beslutshantering vid ny- om- och tillbyggnationer Rutiner vid ombyggnad, verksamhetsanpassningar, myndighetskrav och rollfördelning i denna process Kommungemensamt lokalregister Arbetssätt och samverkan gränsdragningslista. 1.3 MÅL MED ARBETSSÄTT OCH SAMVERKAN Kommunens lokalkostnader är, näst efter personalkostnaderna, den enskilt högsta kostnaden för kommunen. Målsättningen med detta dokument är därför att dels verka för ett långsiktigt och ur ett koncernperspektiv effektivare lokalförvaltning samt dels skapa ett tydligare ansvar och en tydligare rollfördelning mellan bolagen och förvaltningarna, med beaktande av såväl förvaltningarnas behov av ändamålsenliga lokaler till en rimlig hyreskostnad, som bolagets lagenliga skyldighet att driva sin verksamhet med affärsmässig självkostnadsprincip. Bolagens förvaltning av de ändamålslokaler som hyrs av förvaltningarna ska ekonomiskt hållas isär från bolagens övriga verksamhet. 2. NYPRODUKTION/OMBYGGNAD/INVESTERING Kommunfullmäktige tar beslut om större investeringar med en investeringsutgift över 20 (tjugo) miljoner kronor. Alla såväl planerade som beslutade verksamhetsförändringar i kommunen som ställer krav på lokalförändringar ska redovisas till och samordnas av LFG, som fortlöpande informerar berört bolag om de planerade förändringarna PLANERADE VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Verksamhetsförändringar som medför lokalombyggnad bör föregås av en konsekvensanalys av hur befintlig byggnad och dess installationer kommer att påverkas. När planerade verksamhetsförändringar innebär att utrymmen kommer att användas till annat ändamål än de ursprungligen byggdes för och/eller medför ombyggnad/ingrepp i fastigheten, krävs ett skriftligt godkännande från bolaget för ombyggnaden/ingreppet/den ändrade lokalanvändningen. Sådant godkännande krävs också då de planerade åtgärderna/ användandet kan kräva tillstånd från myndighet för att få användas för sitt nya ändamål eller för att uppfylla brand-, sanitets- och hygienkrav. Om förvaltningen önskar att bolaget genomför ombyggnad/förändring i fastigheten som behöver göras för den planerade verksamhetsförändringen, ska förvaltningen svara för kostnaden av ombyggnaden. Om kostnaderna understiger 10 prisbasbelopp direktfaktureras hyresgästen och gäller enklare hyresgästanpassningar som inte är föremål för aktivering. Kostnader därutöver medför hyresjustering och regleras genom tilläggsavtal (punkt 3.2). 5

38 2.2 MYNDIGHETSKRAV Det åligger verksamheten att själva ansvara för att de krav som försäkringsbolag eller myndighet (kommunens miljö- och hälsoskyddskontor, brandmyndighet, Arbetsmiljöverket, eller annan) ställer på verksamheten efter tillträdesdagen blir beställda hos och åtgärdade av hyresvärden. Förvaltningen ska samråda med bolaget innan åtgärder vidtas. För att skyndsamt kunna åtgärda de myndighetskrav som ställs åtgärdas dessa av bolaget liksom säkerhetskrav och arbetsmiljöbrister som framkommit vid skyddsronder eller liknande. Kostnaderna regleras mellan bolag och förvaltning enligt regler i punkt 3.2. Vid tidpunkt då lokaler inte får eller kan användas för avsett ändamål på grund av myndighetskrav eller myndighetsanmärkningar tas hyra ut endast för de fasta kostnader 1 som finns oavsett om lokalerna används eller inte. De fasta kostnaderna har schablonmässigt beräknats till 85 % av hyran. 2.3 LOKALFÖRSÖRJNINGSPROCESS Årlig lokalförsörjningsprocess Projektledare: Lokalförsörjningsgruppen Processen utgår ifrån politiskt initiativ, demografi, behov av ändamålslokaler och status på byggnader. Ett samordnat underlag tas fram tillsammans med delprojektledare (DPL) från utbildningsförvaltningen (UF) måltidsorganisationen (MO) omsorgsförvaltningen (OMS), arbete och välfärd (A&V), kultur- och fritid (K&F) och bolag. Underlaget handlägges av förvaltningschef (FC), MO-chef och respektive nämnd. Avstämning årligen den 1 april. Beredning inför KF budget, sammanställning av projekt inklusive beräknad nivå på framtida hyror. BESLUT budget i KF. Nämnders internbudget-arbete där budgeten ev. kan kompletteras med akuta och oförutsedda händelser. Ny- och ombyggnadsrutiner enligt särskild process. Investeringsutgift under 20 mkr beslutas i nämnd och över 20 mkr i KF. Byggnation Ny- och ombyggnadsprocess Projektledare: lokalförsörjningsgruppen Sammanställning av projekt beslutade i KF:s budget. LFG, FC, DPL, och bolag gör ett urval/turordning av projekt. 1 Exempel på fasta kostnader som finns oavsett om lokalen används eller inte är: fasta avgifter för fjärrvärme, vatten och avlopp, el samt ränte- och avskrivningskostnader och viss miniskötsel av lokalerna, mm. 6

39 Turordning beslutas i nämnd. Detaljerad behovsanalys från verksamheter för utvalda projekt där ALLA medverkar och alla förutsättningar utreds. Styrgrupp bestående av FC, MO-chef och VD godkänner den detaljerade behovsanalysen. Beslut i nämnd att detta projekt ska genomföras Ny- och ombyggnadsprocess Projektledare: Kommunalt bolag Systemhandling med skisser och grov kalkyl tas fram tillsammans med LFG, DPL, och konsulter från respektive tekniskt område. Styrgrupp bestående av FC, MO-chef, och VD godkänner systemhandlingen. Projektering med förfrågningsunderlag (FFU) tas fram tillsammans med LFG, DPL, och konsulter från respektive tekniskt område. Styrgrupp bestående av FC, MO-chef, och VD godkänner FFU. Anbudsförfrågan sker, slutlig investeringsutgift anges. Avstämning mot budget och beslut i berörda nämnder och styrelser. Beslut även i KF om investeringsutgift är över 20 mkr. Byggnation. Verksamheten flyttar in. 2.4 HYRA UNDER NYPRODUKTION/OMBYGGNAD Under tiden för ny- eller ombyggnad som berör befintliga lokaler på ett sådant sätt att de inte får/kan användas för avsett ändamål, tas hyra ut endast för de fasta kostnader som finns (se fotnot 1). Vid beställning av ny- eller ombyggnad anges en preliminär hyra som tillämpas från inflyttning. När nytt bokfört värde kan sättas (då alla kostnader för byggprojektet är kända) räknas den nya hyran enligt kapital- och driftkostnadsberäkning (se Bilaga 4). 3 HYRESAVTAL OCH AVTALSTIDER Avtalstider och hyresjusteringar ska hållas åtskilda (se punkt 3.5). Nya hyresavtal med en varaktighet längre än ett år och/eller en hyra överstigande ett basbelopp granskas av chefen för LFG före undertecknande av parterna. Avtalstiderna vid nyproduktion av ändamålslokaler ska ligga i intervallet år. Avtalstider vid förhyrning av ändamålslokaler i befintlig fastighet bör ligga i intervallet 3 33 år och anpassas till investeringsnivån för ändamålslokalen. Såvida hyresavtal inte sägs upp senast nio (9) månader före avtalets upphörande sker automatiskt en förlängning av avtalet med 3 5 år. Enligt särskild överenskommelse kan kortare förlängningstid förekomma. 7

40 Eventuellt uppkomna restvärden när avtalet upphör hanteras enligt punkt INHYRNING OCH TILLFÄLLIGA LOKALLÖSNINGAR Utifrån verksamhetens behov och efter framställning från LFG ombesörjer och hanterar fastighetsbolagen anskaffning, avtal med lokalleverantör, skötsel och drift av tillfälliga lokallösningar som paviljonger och byggnadsmoduler. Villkor och hyreskostnad för nyttjandet av lokalerna regleras i avtal mellan bolaget och förvaltningen. 3.2 TILLÄGGSAVTAL Tilläggsavtal tecknas för t.ex. ombyggnad, nybyggnad, verksamhetsanpassning och säkerhetskrav. Lägsta beloppsgräns för tilläggsavtal till ett hyresavtal mellan bolag och förvaltning är normalt 10 prisbasbelopp (se punkt 2.1). Beloppsgränsen gäller per ombyggnads-/nybyggnads-/anpassningsåtgärd. Samtliga byggnadsåtgärder enligt ovan ska beställas skriftligen av förvaltningen till bolaget. Den skriftliga beställningen ska vara godkänd och undertecknad av förvaltningschef. Beställning som kostnadsmässigt överstiger 10 prisbasbelopp ska ske i samråd med LFG. Kopia på skriftliga beställningar som understiger 10 prisbasbelopp ska översändas till LFG för kännedom. Tillkommande hyreskostnad beräknas enligt kapital- och driftkostnadsbilaga Bilaga 4 i hyreskontraktet. Tilläggsavtalet slås samman med huvudavtalet senast då hyresjustering av huvudavtalet sker. Regler för restvärden pkt 3.9 ska beaktas. 3.3 GRÄNSDRAGNING BOLAGEN - FÖRVALTNING Gränsdragningslista avseende ansvarsfördelning för de förhyrda lokalerna redovisas i Bilaga HYRESJUSTERING Hyresjustering görs varje år och för varje objekt. Respektive bolag redovisar hyresjusteringarna på en samlingslista (bilaga 2) där det framgår samtliga ingående hyresobjekt per förvaltning. Samlingslistan ska undertecknas av bolagets VD och därefter skickas till LFG som svarar för att listan undertecknas av respektive förvaltningschef och därefter arkiveras i kommunens centrala avtalsregister. Kapital- och driftkostnadsbilaga Bilaga 4 för varje hyresobjekt ska bifogas samlingslistan, men behöver inte undertecknas av parterna. 8

41 3.5 SÄRREDOVISNING, UPPFÖLJNING AV HYRESAVTAL För startår gör bolagen beräkning av förbrukningskostnader för t.ex. värme, el och VA som ingår i hyreskostnaden, baserad på utfall föregående år för jämförbara lokaler alternativt energireda. Fortlöpande uppföljning av hyresavtal görs varje år genom att bolagen efter bokslut särredovisar kostnader och intäkter för de objekt som omfattas av dessa regler och rutiner. Särredovisning lämnas senast 1 juli per förvaltning och objektgrupp i kr totalt och i kr/m 2 bruksarea (BRA). En modell för särredovisning redovisas i Bilaga 1. Om behov föreligger kan förvaltningen även erhålla särredovisning per objekt. 3.6 MALL FÖR HYRESAVTAL Branchorganisationens hyresavtal för lokal ska användas. Se exempel i Bilaga UPPSÄGNING AV AVTAL Uppsägning av hyresavtal ska ske senast nio månader före avtalets upphörande. LFG ska i god tid informeras om förvaltningens avsikter och eventuellt förändrade lokalbehov. För objekt som förvaltningen lämnar ska återstående restvärde/investeringskostnader hanteras enligt punkt MINSKAT LOKALBEHOV Lokaler som förvaltning inte längre behöver ska bolaget så långt möjligt försöka hitta nya hyresgäster för. Bolaget ska ha återkommande avstämningar med LFG om lokalsituationen. Om lokaler friställs och bedöms möjliga att hyra ut till ny hyresgäst ska de annonseras ut alternativt försäljas. Om de överblivna lokalerna inte är möjliga att hyras ut till annan hyresgäst/förvaltning så är nuvarande förvaltning bunden av hyresavtalet den avtalade hyrestiden. 3.9 RESTVÄRDE - REGLER Utgångspunkten är att hyran ska sättas efter självkostnadsprincipen vilket innebär att förvaltningen ska stå för kostnaden avseende restvärden samt kostnader som uppstår i samband med uppsägning av hyreskontrakt i förtid, såvida inte andra lösningar finns som nämns i punkt 3.8. När en ny byggnad ersätter en gammal byggnad på samma fastighet får den rivna byggnadens eventuella restvärde inte tas upp i den nya byggnadens hyra utan ska sättas till noll samma år som rivning skett Restvärden Restvärde under 100 tkr avräknas mot underhåll för respektive förvaltning (byggnadsinventarier och byggnadsdelar). 9

42 Vid restvärden över 100 tkr tas en diskussion upp mellan bolag, berörd förvaltning och LFG huruvida restbeloppet ska faktureras eller avräknas mot underhåll. Totalt kan restvärden för en förvaltning avräknas mot underhåll till en summa av max 10 % av förvaltningens totala underhållsbudget. Belopp över 10 % av förvaltningens underhållsbudget faktureras förvaltningen. Beträffande större behov av nedskrivning av större restvärde ska berörd förvaltning, i samråd med berört bolag, anmäla frågan till kommunledningen. Detta ska ske omedelbart när förvaltningen fått vetskap om nedskrivningsbehovet. Förvaltningen och bolaget kan då få i uppdrag av kommunledningen att upprätta ett ärende till kommunstyrelsen som i sin tur kan hänskjuta finansieringsfrågan till budgetberedningen. Hanteringen kan avgöras från fall till fall enligt följande alternativ: God framförhållning med möjlighet att öka avskrivningen När man fått vetskap om en rivning/uppsägning/komponentbyte kan avskrivningen/hyran, efter förhandling mellan berört bolag och berörd förvaltning, ökas avsevärt för att minska restvärdet. Detta gäller då nedskrivningen inträffar längre fram i tiden och det är ekonomiskt möjligt för förvaltningen att bära den ökade kostnaden som då slås ut på flera år istället för på ett år Inte möjligt att öka avskrivningen I de fall det är fråga om en betydande kostnad för nedskrivning av restvärdet, och berörd förvaltning inte kan bära förhöjda avskrivningar/hyresökningar, hänskjuts hela finansieringsfrågan, efter behandling i kommunstyrelsen, till budgetberedningen Generellt kortare avskrivningstider I samband med att hyresavtal upprättas ska avskrivningstiden spegla livslängden för byggnaden alternativt inventarierna. Undantag görs för specialanpassade ombyggnationer, se punkt För att undvika höga restvärden i slutet av en byggnads livslängd kan en strategi vara att korta ned avskrivningstiderna generellt. Detta alternativ innebär dock höjda hyror för kommunen Specialanpassade byggnationer för verksamheten Specialdesignade lokaler som är svåra att användas till annan verksamhet än vad de anpassats för, skrivs av på återstående hyrestid eftersom de sannolikt inte kan användas för ny hyresgäst. Här uppstår således inget restvärde om förvaltningen flyttar vid hyrestidens utgång. Alternativt skrivs i en bilaga till hyresavtalet att förvaltningen betalar gällande restvärde när man lämnar lokalen. I detta fall kan man ha en längre avskrivningstid, men förvaltningen får betala kostnaden för nedskrivning av restvärdet när man lämnar lokalen. 10

43 Extern fastighetsförsäljning ska dock alltid prövas (se punkt 3.8) Uppsägning av hyreskontrakt avseende lokaler där full hyrestäckning uteblir framåt. Uppsägning av hyreskontrakt i förtid ska föregås av en diskussion mellan bolag och förvaltning. Kommer parterna inte överens om en lösning lyfts frågan till kommunledningen. Minskad efterfrågan på kommunala lokaler, som ägs av kommunala fastighetsbolag, ska i första hand kompenseras antingen genom extern uthyrning eller genom fastighetsförsäljning. I de fall dessa eller andra alternativ inte bedöms som möjliga ska förvaltningen stå kostnaden för utebliven hyresintäkt HYRESBETALNING Hyra betalas kvartalsvis i förskott. Elektronisk fakturering ska tillämpas VÄRME, EL, VATTEN ETC Kostnader för värme, el, vatten etc. för lokaler ingår i hyran. Den årliga kostnaden för värme, el, vatten etc. redovisas i den årliga särredovisningen per objektgrupp (se punkt 3.5). Förvaltningen ska även under löpande hyresår kunna begära ut rapporter om förbrukningen/kostnaden FASTIGHETSNÄT FÖR IT-KOMMUNIKATION, TELEFONI, LARM, KODLÅS MM Bolaget svarar för fastighetsnät inom byggnad/fastighet, för närvarande främst data, telefoni, larm och kodlås mm. Kostnader för fastighetsnät data, telefoni ingår som en del i hyran. Med fastighetsnät gällande datanät avses ledningsnät mellan leverantörens yttre överlämningspunkt fram till arbetsplatsens utrustning i lokalen. I datanät ingår passivt datanät för trådat och trådlöst nät samt all aktiv utrustning som ingår i näten. Bolaget svarar även för kostnad av anslutning av Wexnet fiber i lokalen. Beställning av fiberanslutning och all aktiv utrustning såsom switchar, accesspunkter, mobilförstärkning görs av IT-enheten. Data-/telefoni nät ska vara enligt Växjö kommunkoncerns standard. Samråd ska alltid ske med kommunens IT-enhet vid byggnation, förändringar och rivning av data-/telefoni nät samt när verksamhet flyttar från lokal/byggnad. Mobiltelefoni ska fungera i byggnad/fastighet. Bolaget svarar för att fullgod mobiltäckning med kommunkoncernens upphandlade operatör finns. Om förstärkning för mobiltäckning behövs ombesörjs detta av bolaget. Kostnaden för ovanstående installationer i befintliga byggnader hanteras enligt punkt 3.2. För trygghetslarm i särskilda boenden ansvarar verksamheten. Accesspunkter för larm tillhandahålls dock av bolaget enligt regler i punkt

44 3.13 REDOVISNING AV RÄNTA OCH AVSKRIVNINGAR Exempel på kapital- och driftkostnadsberäkning finns i Bilaga 4. Vid nyinvestering beräknas ränta på den nyupplåning investeringen kräver alternativt som snittränta på bolagets räntor/lånestock (om nyupplåning för investeringen inte är aktuell) ÅRSTIDSPLAN FÖR HYRESUPPGIFTER TILL FÖRVALTNINGARNA Nya verksamhetsbehov och åtgärder avseende lokaler hanteras av LFG. Lokalförsörjningsprocessen är synkroniserad med Växjö kommuns budgetprocess, vilket innebär att kommande behov/åtgärder ställs samman som ett budgetunderlag för politikens budgetberedning under våren. För att få en optimal hantering av budgetprocessen behöver bolagen till förvaltningarna redovisa underlag för kommande hyror enligt följande: 1. Senast under vecka 14 redovisa utbildningsförvaltningens preliminära hyror för nästkommande år. Övriga förvaltningar meddelas de preliminära hyrorna under vecka Senast den 1 april ha redovisat nödvändiga planerade åtgärder avseende lokaler till LFG. 3. Eventuella akuta åtgärder som uppkommer efter vecka 14 hanteras av bolagen under aktuellt år och tillkommer på LFG:s budgetunderlag året därpå. 4. För att utbildningsförvaltningen ska kunna redovisa skolpengen till friskolor i rimlig tid innan årsskiftet ska definitiva hyror lämnas till utbildningsförvaltningen senast vecka 38. Övriga förvaltningar meddelas de definitiva hyrorna därefter SÄRSKILDA LOKALER För produktionskök, bassänger mm ska det upprättas särskilda hyresavtal även om dessa lokaler ingår i ett större objekt. Särskilda hyresavtal kan även upprättas för miljödiplomerade byggnader där särskilda restriktioner kan skrivas in så att t.ex. eventuell certifiering inte går förlorad. LFG medverkar till lösningar eller rekommendationer för hyra av speciallokaler. 4 UNDERHÅLL OCH VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR 4.1 UNDERHÅLL I hyresavtalet ingår underhåll av objektet, dvs. åtgärder som vidtas för att bibehålla lokalernas ursprungliga standard. Åtgärder som är föremål för avskrivning är att jämställa med en investering och medför hyreshöjning, vilket regleras genom tilläggsavtal (se punkt 3.2). 12

45 Bolag och förvaltning ska fortlöpande samverka i diskussioner om underhåll och verksamhetsförändringar som kan påverka enskilda objekt. Underhållsplaner ska upprättas av bolaget för fastigheter där kommunen är hyresgäst och presenteras för respektive förvaltning vid ett särskilt samrådsmöte som planeras in under första kvartalet varje år och där förvaltningen ges möjlighet att lämna synpunkter på planerna. Underhållsåtgärder ska om möjligt samordnas med investeringar, myndighetskrav och verksamhetsförändringar som resulterar i förändrade lokaler. För fastighetsunderhåll ska i hyresbeloppet för fastigheten inräknas ett belopp på 105:-/m 2 och år för byggnad utan kök och i princip 15:-/m 2 och år för storkök. Fastighetsunderhållet fördelas på de olika verksamheter som ingår i lokalerna. 4.2 PRIORITERINGSORDNING FÖR FASTIGHETSUNDERHÅLL Om det framtida behovet av fastighetsunderhåll överstiger tillgängliga medel blir det nödvändigt att prioritera. Underhållsåtgärder prioriteras enligt följande: 1. Tekniska installationer som görs av säkerhetsskäl eller myndighetskrav 2. Yttre underhåll 3. Tekniska installationer för fastighetens drift 4. Ytskikt inomhus 5. Yttre miljö. Bolagen har, efter den årliga underhållsplaneringen, (se punkt 4.1, andra stycket), rätt att göra omfördelningar av det årliga underhållsutrymmet mellan de fastigheter som hyrs av respektive förvaltning. Dock gäller att över tid ska underhållsmedlen fördelas på ett rättvist och jämbördigt sätt mellan fastigheterna. Avstämning/utvärdering av hur underhållsmedlen har använts redovisas i VKAB:s särredovisning per förvaltning. 4.3 BYGGNADS- OCH MARKINVENTARIER A. Definition Som byggnadsinventarier räknas sådana delar och tillbehör i en byggnad som är avsedda att direkt tjäna den verksamhet som bedrivs i byggnaden men inte sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning. För att räknas som inventarier krävs att kostnaden överstiger 0,5 basbelopp och under förutsättning att det ingår i fastighetsbolagets åtagande enligt gällande gränsdragningslista. Inventarier ska även vara fast monterade. Exempel på byggnadsinventarier Aulastolar Bastuaggregat Belysning, speciell belysning för arbetsplatser i kontorslandskap Branddörrar Brandlarm Fastighetsnät Gasanläggning, fast 13

46 Hissar för godstransport Inbrottslarm Installationer för klortillverkning Klädskåp Kylbassänger Lagerhyllor, behållare och ställningar för lagring Ljudabsorberande undertak Matavfallskvarnar Passagesystem Pool Portar, specialportar kan vara byggnadsinventarier Pumpar i simhallar Solavskärmning, (markiser, mörkläggningsgardiner och dylikt) Solceller Storköksutrustning Tvättmaskin, enbart grovtvätt Vattenrening Ventilations- och klimatanläggning i kontor Värmeanläggningar, ventilationsanordningar och skorstenar speciella för avgaser Markinventarier Cykelställ Konstgräs Lekutrustning Lekstugor, enkla uteförråd p-automater staket skärmtak, enkla utemöbler fast monterade B. Hyrespåverkan Inventarier Investeringskostnaden för inventarier läggs på hyran senast från nästkommande årsskifte och längst på återstående hyrestid enligt kontraktet (om inte annat överenskommits). Mellan 0,5 basbelopp och kr betalas på 3 år. Mellan kr och kr betalas på 5 år. Över kr betalas på 10 år. Aktiv IT-utrustning betalas på 5 år oavsett storlek på belopp. B 1. Utbyte av befintliga inventarier Utbyte där kostnaden överstiger 0,5 basbelopp skall dokumenteras skriftligt mellan parterna. På belopp över 1 miljon kronor beräknas ränta från färdigställande fram till nästkommande årsskifte. Om kostnaden understiger 0,5 basbelopp är utbytet underhåll. 14

47 B 2. Tillkommande inventarier Vid nyinvestering av inventarier ska ramavtal skrivas. När investeringen är klar skrivs ett tilläggsavtal. Kostnaden består av avskrivning, ränta och tillkommande driftkostnad. Hyra debiteras från färdigställandedatum. 4.4 FAKTURERING AV INVENTARIER A. Nya inventarier Bolagen kan bara direktfakturera inventarier om beloppet är under 0,5 basbelopp. Bolaget står för framtida underhåll. B. Lös inredning Förvaltningen köper själva in lös inredning såsom möbler mm. 4.5 RESTVÄRDE VID UTRANGERING Vid ombyggnation eller utbyte av inventarier kan finnas ett restvärde/bokfört värde på investering/inventarier som skrotas. Om restvärde är under kr avräknas det mot underhåll. Om restvärdet är kr eller högre ska frågan om restvärdet ska faktureras eller avräknas mot underhåll skickas till LFG för ställningstagande. Avräkningen får dock max uppgå till 10 % av det beräknade underhållet (se punkt ). 5 ANDRA AVTAL 5.1 TJÄNSTER Hyresavtalen ska vara rena hyresavtal. Om andra tjänsteuppdrag avtalas (t.ex. vaktmästeritjänster etc.) ska särskilda avtal upprättas. 5.2 SÄRSKILT BOENDE För lägenheter i särskilt boende upprättas separata hyreskontrakt med respektive hyresgäst. Fastighetsbolagen administrerar dessa egna avtal med lägenhetsinnehavarna på uppdrag av respektive nämnd och påtar sig samtidigt rollen som hyresvärd. Hyresvärd tecknar blockhyresavtal för vårdboende samt tecknar avtal med förvaltning om tilldelning/fördelning av lägenhet/bostad. Hyresförluster för vakanser i vårdboendet regleras enligt regler för blockhyresavtal. För verksamhetens egna lokaler i anslutning till vårdboende tillämpas samma principer som för andra lokaler. 15

48 6 KOMMUNGEMENSAMT LOKALREGISTER LFG ska ha ett övergripande samordningsansvar för det kommungemensamma lokal- och avtalsregistret samt tillse att uppgifterna i registret är aktuella och att det finns tillgängligt digitalt på kommunledningsförvaltningen. Samordning ska ske med andra register, t.ex. med försäkringsregister. 7 ARBETSSÄTT OCH SAMVERKAN 7.1 ARBETSGRUPP I arbetsgruppen för arbetssätt och samverkan ska minst ingå förvaltningschef, ekonom och lokalsamordnare på respektive förvaltning, VD och ekonom från respektive bolag samt representanter från LFG. Arbetsgruppen ska ha som mål och uppdrag att vårda och utveckla relationer och arbetssätt mellan förvaltningarna och bolagen. Vidare ska arbetet inriktas på att förenkla och effektivisera rutiner för hyresavtal och hyressättning för befintliga objekt samt att tydliggöra rutiner för upprättande av beslutsunderlag, programhandlingar och ramavtal vid nyproduktion. Frågor och nya problem avseende samverkan mellan förvaltning och bolag kommer sannolikt att förekomma även i framtiden. Exempelvis kan LFG medverka till att lösa olika tvister, tolka och utveckla detta dokument, pröva undantag från generella regler, utforma hyresavtal, lämna förslag angående kommunens lokalförsörjning, mm. Behov av revidering av ansvarsfördelning mellan bolag och hyresgäst för inredning, inventarier mm. kan uppkomma. Arbetsgruppen ska ha möte minst två gånger per år. Chefen för LFG ansvarar för sammankallande av gruppen. 7.2 UPPFÖLJNING AV REGLER OCH RUTINER Arbetsgruppen ska ansvara för att dessa regler och rutiner fortlöpande följs upp och vid behov revideras. Om revideringen är av större betydelse och/eller mer än av principiell betydelse ska förslag lämnas till kommunstyrelsen och bolagens styrelser för godkännande. Växjö den Monica Skagne Kommunchef, VD Växjö Kommunföretag AB 16

49 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Dnr Godkännande av ny handbok avseende "arbetssätt & samverkan mellan kommunala förvaltningar och fastighetsbolag i Växjö kommun" Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner ny Handbok avseende arbetssätt och samverkan mellan kommunala förvaltningar och fastighetsbolag i Växjö kommun daterad 1 augusti Kommunfullmäktige beslutar att upphäva beslut 175/2005 och 4/2006 avseende tidigare upplaga av dokumentet Arbetssätt och samverkan mellan kommunala förvaltningar och fastighetsbolag i Växjö kommun daterad 1 mars 2005, undertecknad av dåvarande kommunchef Marita Svensson och dåvarande VD KFAB Lars Sjökvist. Bakgrund Dokumentet Arbetssätt & samverkan mellan kommunala förvaltningar och fastighetsbolag i Växjö kommun som är daterat har den senaste tiden visat sig vara i stort behov av revidering utifrån att lagar, krav på olika ekonomiska redovisningar och inte minst har ett flertal nya tekniska utrustningar tillkommit i kontraktsammanhang. Sedan våren 2007 har fastighetskoordinator kallat förvaltningschefer, ekonomer och lokalsamordnare från förvaltningar, VD och ekonomer från kommunala bolag samt representant från ekonomikontoret till att träffas två gånger om året för att diskutera utifrån vilka gemensamma överenskommelser som förvaltningar ska hyra lokaler av de kommunala bolagen. De synpunkter och överenskommelser som träffats genom åren har sedan legat som underlag för denna revidering. Skrivningarna från 2005 har efterhand känts lite ålderdomliga samtidigt som teknisk utrustning och ansvaret för den uppdaterats och förändrats och där gränsdragningslistan i dokumentet blivit ordentligt genomgången. Avsnitten Hyresavtal och avtalstider samt Underhåll och verksamhetsförändringar har fått flertalet nya underpunkter i Handboken och dokumentet har beträffande avtalstexten totalt utökats från 7 sidor till 16 sidor. Bilagorna har arbetats om och gränsdragningslistan har utökats från 6 1 (3)

50 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige sidor till 20 sidor där ansvaret för förekommande delar delats upp på hyresvärd respektive hyresgäst. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen har i 295/2018 föreslagit att kommunfullmäktige beslutar följande: 1. Kommunfullmäktige godkänner ny Handbok avseende arbetssätt och samverkan mellan kommunala förvaltningar och fastighetsbolag i Växjö kommun daterad 1 augusti Kommunfullmäktige beslutar att upphäva beslut 175/2005 och 4/2006 avseende tidigare upplaga av dokumentet Arbetssätt och samverkan mellan kommunala förvaltningar och fastighetsbolag i Växjö kommun daterad 1 mars 2005, undertecknad av dåvarande kommunchef Marita Svensson och dåvarande VD KFAB Lars Sjökvist. Kommunchefen har i en skrivelse daterad 6 augusti 2018 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att handboken kommer att användas vid kontraktsskrivning mellan förvaltningar och kommunala bolag. Handboken baseras på självkostnadsprincipen där kommunala bolag debiterar hyra till förvaltningarna för faktiska kostnader och där förvaltningarna betalar all verksamhetsförändring genom ökad hyra. Handboken kommer att distribueras till samtliga parter och även finnas tillgänglig digitalt. Möten kommer även fortsättningsvis att hållas två gånger per år där fortsatta diskussioner kommer att protokollföras inför framtiden. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchef (lokalförsörjningsgruppen) Växjö Kommunföretag AB Ekonomi- och finanschef, budgetchef Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kultur- & fritidsnämnden Nämnden för Arbete och välfärd Växjö fastighetsförvaltning AB Vidingehem AB Växjöbostäder AB 2 (3)

51 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige För kännedom Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Videum AB Författningssamlingen 3 (3)

52 From: Sent: To: Subject: Attachments: Wednesday, October 31, :03 PM VKAB Info; Vöfab Post; vidingehem_info; info_vb; Utbildningsnämnden; Omsorgsnämnden; Kultur- och fritidsnämnden; Arbete Välfärd Nämnden; Tekniska nämnden; Byggnadsnämnden; Miljö och hälsoskyddsnämnden; Hallsten-Eriksson Marie; Andersson Katarina Protokollsutdrag Handbok, revidering av arbetssätt och samverkan mellan kommunala förvaltningar och fastighetsbolag i Växjö kommun HANDBOK.docx; Beslut KS- 262.docx Hej, Bifogat dokument är beslut fattat av kommunfullmäktige i Växjö kommun 262 Ha det gott Med vänliga hälsningar Anette Fredriksen registrator KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: anette.fredriksen@vaxjo.se

53 From: Ivansson Kerstin Sent: Wednesday, October 31, :48 PM To: Eon; Ericsson Magnus; Fransson Nils; Kommunstyrelsen; Kontaktcenter (internt); Kultur- och fritidsnämnden; LST-allmän; Lundstedt Tony; Länsstyrelsen - handläggare; Miljö och hälsoskyddsnämnden; Polismyndigheten ; Postverket; Region Kronoberg; Skanova; Tekniska nämnden; Utbildningsnämnden; VEAB el-fjv-opto; Wibroe Henrik; Villaägarföreningen ; Värends Räddningstjänst; info_vb; Vöfab Post; Näringslivskontoret Subject: Detaljplan Bagaren 10 utsänd på Samråd Attachments: Planbeskrivning_Bagaren 10_Samråd.pdf; Plankarta A1_ Bagaren 10_ Samråd.pdf; Samrådsblankett.pdf Hej! Detaljplanen för Bagaren 10 är nu utsänd på samråd tom. 17 december Bifogat finns handlingarna. Dessa kommer även inom kort att finnas tillgängliga på kommunens hemsida. Med vänlig hälsning Kerstin Ivansson Planarkitekt PLANAVDELNINGEN Stadsbyggnadskontoret Post: Växjö kommun, Box 1222, Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel.: Kerstin.ivansson@vaxjo.se

54 Granskning tom Detaljplan för BAGAREN 10, Västra mark i Växjö kommun Samrådshandling Dnr: 2016BN0777 PLANOMRÅDE Samråd tom

55 Kerstin Ivansson Planarkitekt Tel PLANBESKRIVNING Dnr 2016BN0777 Dpl 214 Datum: Detaljplan för BAGAREN 10, Västra mark i Växjö kommun Handlingar Planbeskrivning med redovisning av planens genomförande Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Planens syfte Syftet med detaljplanen är att uppdatera gällande detaljplanen efter nuvarande markanvändning samt möjliggöra för handel och en gymnasieskola inom området. Planen syftar också till att möjliggöra för en ny infart från Mörners väg samt en gång- och cykelväg i kraftledningsgatan. Bakgrund I början av år 2008 påbörjades ett arbete med att ta fram ett planprogram för Bagaren 10 m.fl. Programmet syftade till att reda ut förutsättningarna för en exploatering inom Bagaren 10. Fastighetsägaren Hemfosa fastigheter ansökte sommaren år 2016 om att ändra detaljplanen för området så att den stämmer mer överens med nuvarande markanvändning kontor samt för att möjliggöra för en gymnasieskola och handel inom området. Byggnadsnämnden beslutade att ge stadsbyggnadskontoret i upprätta förslag till detaljplan. Planavtal tecknades med sökande Läge och areal Planområdet är beläget i stadsdelen Västra mark och i anslutning till Arena staden. Markägoförhållanden Fastigheten Bagaren 10 är i privat ägo. Kraftledningsgatan är i kommunalägo. Postadress Box 1223, Växjö, Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr Bg Hemsida E-post byggnasnamnden@vaxjo.se 1 (13)

56 DP Bagaren 10 m.fl. Dnr 2016BN0777 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Översiktsplan I den fördjupade översiktsplanen för Växjö stad från 2012 anges området som ett omvandlings- och utredningsområde. Med följande beskrivning: Det är rimligt att anta att framtidens kunskapsintensiva näringsliv inte har samma ytbehov som industrisamhällets. Vi bör därför pröva förutsättningarna för att långsiktigt arbeta med en förtätning av befintliga verksamhetsområden. Vi föreslår att några av dagens mer rena verksamhets- och handelsområden omvandlas till blandad stadsbygd. De områden där vi ska utreda möjligheterna till omvandling är Västra Mark, Sandviksområdet, Räppe och några mindre områden på Norremark. Vi ska också utreda en ombyggnad av ytkrävande trafikplatser till exempel Norremark och Bergsnäs till mer marksnåla lösningar i syfte att frigöra mark för bebyggelse. Riktlinjer för Västra Mark, Sandviksområdet, Räppe och Norremark - Vi ska studera möjligheterna att successivt omvandla delar av områdena. - Områdena bör kunna bli blandstad, exempelvis som kvartersbebyggelse med hus som har butiks- och verksamhetslokaler i bottenvåningen och bostäder på de övre planen. - Vi bör anlägga nya parker och grönstråk så att stadsdelarna får en god grönstandard. Planprogram I början av år 2008 påbörjades ett arbete med att ta fram ett planprogram för Bagaren 10 m.fl. Programmet syftade till att reda ut förutsättningarna för en exploatering inom Bagaren 10 samt att se över en eventuell förändrad markanvändning för angränsande fastigheter. Vidare studerades förutsättningarna för en ny anslutning från Mörners väg samt jordförläggning av högspänningsledning. Planprogrammet var utsänt på samråd sommaren Byggnadsnämnden godkände planprogrammet samt gav stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan. Men någon ny detaljplan togs inte fram och ärendet avskrevs Ett arbete med att ta fram ett övergripande planprogram för Västra mark har påbörjats. Intentionerna i planprogrammet är fortfarande aktuella. 2 (13)

57 DP Bagaren 10 m.fl. Dnr 2016BN0777 Detaljplaner För fastigheten Bagaren 10 gäller stadsplanen 0780K- P78/39 som medger markanvändning för industriändamål med en högsta tillåten byggnadshöjd på 12 meter resp. 19,5 meter. Planen har inga större begränsningar i exploateringsgrad bortsett från en mindre remsa prickmark längsmed fastighetsgränsen. Då det ska skapas en ny infart från Mörners väg så berörs stadsplanen 0780K- P79/32 som medger markanvändning för gata eller torg samt park eller plantering. Stadsplan 199 berörs även då det ska tillskapas ett dagvattenmagasin samt gång- och cykelväg inom kraftledningsområdet. Planen medger en markanvändning för högspänningsledning samt park eller plantering. Grönstrukturprogram I grönstrukturprogrammet för Växjö stad från år 2013 finns ett utpekat förslag till nytt grönstråk i planområdets östra del i kraftledningsgatan. Planområdet är också utpekat i programmet som ett område med översvämningsrisk av ledningsnätet där bebyggelse ska undvikas på befintliga gröna ytor. BEFINLTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Riksintressen Planområdet berörs ej av några riksintressen. 3 (13)

58 DP Bagaren 10 m.fl. Dnr 2016BN0777 Bebyggelse Inom fastigheten Bagaren 10 finns en stor byggnad med högsta byggnadshöjd på ca. 24 meter. Bygganden har byggts till i olika tidsperioder, och har tidigare använts till industriverksamheter så som AerotechTelub och SAAB. Idag används byggnaden främst till kontorsverksamhet. Gator och trafik Planområdet avgränsas av Mörners väg och angörs via Ljungadalsgatan och Hejaregatan. Gång- och cykelvägar finns längsmed angöringsgator. Teknisk försörjning Området är anslutet till det kommunala fjärrvärme, vatten- och avloppsnätet samt dagvattenledning och lågspännings el-ledning. Vid en nybyggnation inom område och nya anslutningar till det kommunala ledningssystemet kommer kapaciteten att behövas ses över. Dagvattenflödet får inte öka då kapaciteten i ledningarna är begränsande. Mobilmaster Inom planområdet och i anslutning finns ett par mobilmaster. Masterna finns redovisade på kartan jämte med rosa prickar Mark och natur Mark och vegetation Planområdet är till största del bebyggt idag med kontorsbyggnader och parkeringsplatser. I norra delen av fastigheten ut med Mörners väg finns ett grönområde med träd. Geotekniska förhållanden Planområdet består tillstörsta del av 4 (13)

59 DP Bagaren 10 m.fl. Dnr 2016BN0777 sandig-moig morän med en normalblockighet, markerat med blått på kartan nedan. I planområdet västra delar finns inslag av kärr, markerat med brunt på kartan. Förenad mark Det finns en registrerad förorening inom planområdet enligt Länsstyrelsens MIFO-databas. Föroreningen är ifrån tidigare ytbehandlingar av metaller inom befintlig byggnad. Likaså har det funnits tillverkning plast samt hantering av lösningsmedel i byggnaden. Lokalerna har totalrenoverats och sanerats i början av 2000-talet och är nu kontorslokaler. Radon Planområdet ligger inte inom högriskområde för radon. Fornlämningar I mitten av planområdet finns det en registrerad fornlämning Växjö 78:1, övrig kulturhistorisk lämning som är ett gränsmärke. Tyvärr är lämningen förstörd. 5 (13)

60 DP Bagaren 10 m.fl. Dnr 2016BN0777 FÖRSLAG TILL DETALJPLAN ZHK- Verksamheter, detaljhandel och kontor Planområdet tillåter markanvändning i norr och söder för verksamheter, detaljhandel samt kontor. Med verksamheter menas verksamheter för service, tillverkning med tillhörande försäljning, handel med skrymmande varor, lager eller andra verksamheter med likartade karaktär med begränsad omgivningspåverkan. Markanvändningen detaljhandel tillåter alla slag av köp och försäljning av varor och tjänster för allmänheten så som skomakeri, bank, post, resebyrå och restaurang etc. Inom denna markanvändning räknas även in hantverk av olika slag. Planbestämmelsen kontor tillåter markanvändning för kontor, konferenslokaler och tjänsteverksamhet med liten eller ingen varuhantering. Användningen få inte medföra störningar av betydelse för omgivningen. Personalbutiker i mindre omfattning kan accepteras. Byggnader inom området får uppföras till högsta byggnadshöjd på 24 meter. Högst 40 % av området får bebyggas och parkering ska lösas inom området för verksamheten. SKC- Gymnasieskola, kontor och centrum verksamhet Detaljplanen tillåter markanvändning för gymnasieskola, kontor och centrum verksamhet i mellersta delen av fastigheten. Planbestämmelsen skola är begränsad till gymnasieskola för att klara gällande krav på friyta samt att det lämpar sig bäst i förhållande till angränsande markanvändning. Inom område för skola finns två områden för friyta för eleverna på ca m 2 respektive 4400 m 2. Minst 50% av friytorna ska bestå utav grönska; ej hårgjordyta, planteringar eller befintliga träd. Enligt framtagna riktlinjer för friyta för förskola och skola i Växjö kommun ska varje elev i grundskolan har tillgång till minst 15 m 2 friyta och minst 3000 m 2 sammanhängande inom område för skolan. Detaljplanen klarar dessa krav och friyta för elever finns reglerad i detaljplanen med egenskapsbestämmelsen - skolgård. Reglerad friyta finns för ca. 580 elever men planerat antal elever är cirka 300 vilket ger en friyta per elev på ca 30 m 2. Markanvändningen för centrumverksamhet möjliggör för verksamheter behöver ligga centralt för att vara lätta att nå, så som kombinationer av handel, service, samlingslokaler etc. Planbestämmelsen kontor tillåter markanvändning för kontor, konferenslokaler och tjänsteverksamhet med liten eller ingen varuhantering. Användningen få inte medföra störningar av betydelse för omgivningen. Personalbutiker i mindre omfattning kan accepteras. 6 (13)

61 DP Bagaren 10 m.fl. Dnr 2016BN0777 Byggnader inom området får uppföras till högsta byggnadshöjd på 24 meter. Parkering ska lösas inom området för verksamheten. NATUR 1 - Ledningsgata Inom område för NATUR går en högspänningsledning samt 3 mellanspänningsledningar. Tillåten markanvändning är natur där gång- och cykelväg får uppföras samt tekniskanläggning som främst syftar till att anlägga ett dagvattenmagasin inom området. GATA - Trafik och angöring Planområdet kommer att angöras ifrån flera gator. Parkering ska lösa inom den egna fastigheten. För området med markanvändningen ZHK kommer en ny in- och utfart att skapas ifrån Mörners väg, där hänsyn kommer att tas till befintlig gång- och cykelväg som korsar. Området för SKC angörs ifrån Ljungadalsgatan. Vägen förbi befintlig byggnad är på kvartersmark men ska också var tillgänglig för allmännyttig gång- och cykelväg. Parkering kan anordnas på grusplanen som är markerat med parkering på plankartan. Södra delen av planområdet med markanvändningen ZHK angörs båda ifrån Ljungadalsgatan och Hejaregatan. Parkeringsplatser finns i anslutning till dessa infarter. Områden markerat med GATA är område med gatumark där bil- och bussgator samt gång-och cykelvägar finns som möjliggör för transport inom Växjö stad. Dagvattenhantering och översvämning Dagvatten ska i första hand omhändertas i ett trögt system, som innebär att vatten från tak och hårdgjorda ytor ska avledas över gräsytor där infiltration är möjlig. Därefter ska dagvatten ledas till det kommunala ledningsnätet. Dagvattenflödet får inte öka då kapaciteten är begränsad i ledningsnätet. Andelen hårdgjordyta är reglerad i planområdets norra och södra del med bestämmelsen b7 minst 20% av marken ska vara genomsläpplig. Utformning av dagvattenlösningar ska ske med Tekniska förvaltningen innan startbesked ges. Ny bebyggelse ska anslutas till befintligt ledningssystem för vatten. 7 (13)

62 DP Bagaren 10 m.fl. Dnr 2016BN0777 PLANENS INVERKAN PÅ MILJÖ Störningar Miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft Förordning om miljökvalitetsnormer för luft reglerar förekomst av kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly. för partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren i utomhusluft. Flertalet ämnen regleras via gränsvärdesnormer. Kommunerna ansvarar för att kontrollera luftkvaliteten för de flesta miljökvalitetsnormerna. Växjö kommun kontrollerar luftkvaliteten kontinuerligt och har även gjort en större beräkning av luftkvaliteten 2006 som följdes upp Resultaten ifrån uppföljningen redovisas i rapporten Luftkvalitet i Växjö, Miljö-och hälsoskyddskontoret juli 2014 Utifrån dessa mätningar drar Växjö kommun slutsatsen att planförslaget inte bidrar till normerna för luftkvalité överskrids. Miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenförekomster Miljökvalitetsnormerna för vatten anger vilken vattenstatus som ska uppnås vid en viss tidpunkt. Statusklassningen är i vattenförvaltningen ett sätt att beskriva vattnets kvalitet. Målet i vattenförvaltningen är att vattnet ska uppnå god status samt att inte försämra vattnets status, utgångspunkten är god status till år Dagvatten som leds i kommunens ledningar går till Bäckaslövs våtmark för rening innan det kommer till recipienten Södra Bergundasjön. Sjön har problem med övergödningar sedan den tidigare har använts som recipient för avloppsreningsverk och har därför dålig statusklassning. Dagvattnet inom planområdet ska omhändertas lokalt innan det leds vidare i kommunens ledningsnät. Då rening sker i Bäckaslövs våtmarken innan det når Södra Bergundasjön bedöms det att ett genomförande av detaljplanen inte medför att vattenkvalitén för sjön försämras eller motverkar möjlighet att uppnå satta miljökvalitetsnormer. Status idag Miljökvalitetsnorm Ekologisk: Dålig God ekologisk status år 2027 Kemisk: Uppnår ej god God kemisk ytvattenstatus Buller Enligt naturvårdsverkets riktlinjer för buller från väg- och spårtrafik för ny skolgård är högsta tillåtna ekvivalenta ljudnivån 50 dba för delar av gården som är avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet. Övriga vistelseytor inom skolgården är högsta ekvivalenta ljudnivå på 55dBA. Högsta tillåtna maximala ljudnivån är 70 dba för ny skolgård. Enligt framtagen bullerkartläggning ifrån 2014 bedöms riktvärden för ny skolgård klaras. I samband med bygglov för gymnasieskola ska värdena kontrolleras. Vid ny etablering av verksamheter inom fastigheten efter att en 8 (13)

63 DP Bagaren 10 m.fl. Dnr 2016BN0777 gymnasieskola har flyttat in ska riktvärdena kontrolleras i samband med bygglov. Ekvivalent ljudnivå enligt bullerkartläggning från 2014 Maximal ljudnivå enligt bullerkartläggning från (13)

64 DP Bagaren 10 m.fl. Dnr 2016BN0777 Översvämning 100 års regn Vid ett 100-års regn samlas det främst vatten i norra delen där det idag är naturmark och en lågpunkt. Vid byggnation av området kommer det krävas att vattnet leds till ett dagvattenmagasin. Likaså kommer det krävas extra byggnadstekniska åtgärder för att kunna bebygga området. Vatten samlas också i planområdets sydvästra del. Marken inom detta område används till parkering och är hårdgjord. Åtgärder så som att se över lutning samt byta ut den hårdgjorda marken mot mark där dagvatten kan infiltreras kan vara lösningar för att förhindra vattenproblem vid kraftigt regn. Magnetfält ifrån master Inom och i anslutning till planområdet finns det master som främst är för mobiltelefoni. Masterna bedöms inte som en olägenhet för människors hälsa så länge de håller gällande referensvärden. Synen av den kan dock oroa människor. Då planen medger markanvändning till största del för verksamheter, handel och kontor och inga bostäder bedöms risken för påverkan ifrån masterna på människors hälsa och säkerhet som liten. 10 (13)

65 DP Bagaren 10 m.fl. Dnr 2016BN0777 Högspänningsledning I planområdets östra del finns det en ledningsgata. Inom detta område går en högspänningsledning på 50kV samt 3 mellanspänningsledningar på 10 kv vardera. Minsta skyddsavstånd ifrån högspänningsledningen är 10 meter ifrån stolpmitt. Konsekvenser av planens genomförande En behovsbedömning har tagits fram för området som grundar sig på bedömningskriterierna i bilaga 4 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Miljökonsekvensbeskrivning Förslaget bedöms inte ge upphov till betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med mark, vatten eller andra resurser. Någon miljökonsekvensbeskrivning enligt 4 kap PBL och Miljöbalken 6 kap bedöms därför inte vara nödvändig. PLANENS GENOMFÖRANDE Tidsplan Detaljplanen handläggs genom standard planförfarande då planförslaget är i enlighet med gällande översiktsplan och bedöms inte medföra en betydande miljöpåverkan. Målet är att planen ska antas år Genomförande tid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vunnit laga kraft. Efter genomförandetiden fortsätter planen att gälla men den kan upphävas eller ändras utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän platsmark. 11 (13)

66 DP Bagaren 10 m.fl. Dnr 2016BN0777 Fastighetsbildning Ekonomiska konsekvenser Konsekvenser på fastighetsnivå, se tabell. Fastighet Ekonomiska Fastighetsrättslig Tekniska a Inom Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej planomr. Bagaren 10 Ja, vid en utbyggnad/ påbyggnad av området Nej Växjö 8:3, 8:8 Bagaren 9 Utanför planomr. Ja, vid anläggande av gc-väg Ja, markförsäljning för att kunna möjliggöra för en gc-väg Nej Ja, vid markförsäljning Ja, anläggande av daghantering Ja, vid anläggande av gc-väg kanske Bagaren 7 Nej Nej Nej Teknikförsörjning Dagvatten Dagvatten ska i första hand omhändertas i ett trögt system där dagvatten infiltreras. Dagvattenflödet får inte öka då kapaciteten är begränsad i ledningsnätet. Vatten- och avlopp Kommande verksamheter skall anslutas till det kommunens vatten- och avloppssystem. Räddningstjänstens tillgänglighet Planområdet kommer att vara tillgängligt för räddningstjänsten ifrån 12 (13)

67 DP Bagaren 10 m.fl. Dnr 2016BN0777 Mörners väg, Hejaregatan och Ljungadalsgatan. Då området är stort kommer tillgängligheten inom området att kontrolleras i samband med bygglov. Avfall Avfallshantering ska ske med hänsyn till återvinning och återanvändning. Utrymmen för sortering av avfall etc. ska följa Renhållningens råd och rekommendationer för utrymmen och transportvägar (Tekniska förvaltningen ) samt Föreskrifter för avfallshantering i Växjö kommun (Kommunfullmäktige ). Båda dokumenten finns på Växjö kommuns webbplats vaxjo.se Planekonomi Ett plankostandsavtal har tecknats mellan fastighetsägaren till Bagaren 10 och kommunen för att regleras omkostnader av planläggningen, där fastighetsägaren till Bagaren 10 bekostar planläggningen. Kommunen utgifter beräknas inte överstiga intäkterna. Planavgift kommer inte att tas ut för bygglovspliktiga åtgärder då planavtal finns tecknat. STADSBYGGNADSKONTORET Kerstin Ivansson Planarkitekt 13 (13)

68 Undersökningssamråd-Checklista för detaljplan Bagaren 10, Växjö kommun Vid upprättande av en detaljplan ska en undersökning göras om planen kan tänkas medföra en betydande miljöpåverkan (BMP), en så kallad undersökning (tidigare kallad behovsbedömning). Om så är fallet avgränsas i undersökningen till de frågor som behöver tas upp i efterföljande strategisk miljöbedömning SMB. Undersökningssamrådets syfte är att främja hållbar utveckling genom att identifiera miljöfrågor som behöver hanteras i den fortsatta detaljplaneprocessen, även i de fall planen inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan. Undersökningssamrådet sker utifrån bedömningskriterierna i bilaga 4 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Dnr: 2016BN Aspekter som kan ge upphov till BMP utan beaktande av kriterierna i MKB-förordningen, bilaga Påverkar planen ett Natura område så att tillstånd krävs enligt 7 kap. 28 och 28 a miljöbalken? 1.2. Kommer planen att innehålla verksamheter eller åtgärder som finns redovisade i MKB-förordningen (1998:905) 3 eller bilaga 3? Ja Nej Kommentarer: Nej Nej 1.1. Befintligt industriområde 1.2. Markanvändning för verksamheter, handel och kontor samt skola och centrumverksamhet. Positiv Negativ Neutral /Berörs ej Kommentarer: 2. Platsen 2.1. Markanvändning 2.2. Markförhållanden, vatten och andra resurser 2.3. Sårbarhet pga. överskridna miljökvalitetsnormer 2.4. Sårbarhet pga. kulturarv 2.5. Sårbarhet pga. särdrag i naturen 2.6. Riksintressen och andra skyddade områden Positi v Negativ Negativ Neutr al Berörs ej Berörs ej 2.1 Uppdatering av detaljplan för ett befintligt planområde som är i stora delar fullt utbyggt. 2.2 Effektivt markutnyttjande då redan i anspråkstagen mark ses över och ges möjlighet till att expandera på höjden. 2.3 Planen medför bidrar ej till att nuvarande vattenstatus på Södra Bergundasjön försämras eller hindrar att i framtiden uppnå satta mål. Miljökvalitetsnormerna för luft bedöms klaras. 2.4 finns ingen tydlig bebyggelsekaraktär eller kulturvärden inom fastigheten. 2.5 Befintligt industriområde 3. Planen 3.1. Förutsättningar för verksamheter och åtgärder 3.2. Andra planers miljöpåverkan 3.3. Miljöintegrationhållbar utveckling och miljömål 3.4. Miljöproblem 3.5. EG:s miljölagstiftning Berörs ej Neutr al 3.4 Del av byggnationen inom fastigheten Bagaren 10 ingår i Länsstyrelsens MIFO inventering på grund av tidigare verksamheter. Undersökningar och sanering har gjorts innan nuvarande kontorsverksamhet flyttade in. Markeringen borde där med tas bort från fastigheten. 4. Påverkan 4.1. Storlek och fysisk omfattning 4.3 Detaljplanen med ej störande verksamheter, handel, kontor samt skola och centrumverksamhet. Gällande 1

69 4.2. Gränsöverskridande art och förening med andra planer 4.3. Risker för människors hälsa och miljön 4.4. Påverkans sannolikhet, varaktighet, frekvens (hur ofta), totaleffekt och möjlighet att avhjälpa den Negativ riktvärden för buller på skolors utemiljö bedöms klaras. Gällande detaljplan medger markanvändning för Industri. Planändringen bedöms därmed minska omgivningspåverkan. 5. Kommunens sammanvägda bedömning Ja Nej 5.1. Finns risk för BMP? Nej 5.2. Behövs SMB? Nej 5.3. Bör andra lokaliseringsalternativ utredas? Ej aktuellt Sammanvägd bedömning och motiverat ställningstagande: 5.3 Befintligt industriområde, uppdatering av detaljplan efter nuvarande verksamheter inom fastigheten som har mindre omgivningspåverkan än tidigare industri. Handläggare: Kerstin Ivansson Datum:

70 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanståeende beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV ALLMÄN PLATSMARK NATUR Natur, gång- och cykelväg får finnas. Teknisk anläggning får uppföras. GATA Gatuområde ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK ZHK SKC Verksamheter, detaljhandel och kontor Gymnasieskola, kontor och centrum verksamhet EGENSKAPER FÖR KVARTERSMARK e 1 40 Största byggnadsarea i procent Byggnad får ej uppföras Högsta byggnadshöjd i meter Högsta byggnadshöjd i meter Skolgård Skolgård, minst 50% av ytan ska bestå utav grönska Endast komplementbyggnader till skolan parkering b 7 Parkering Minst 20 % av marken ska vara genomsläpplig ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Kommunen är huvudman för allmänplatsmark. Genomförandetiden går ut 5 år efter det att planen vunnit laga kraft. x Marken skall vara tillgänglig för allmännyttig gång- och cykeltrafik UPPLYSNING Parkering ska lösas inom den egna fastigheten N Meter A1 skala 1:1000 SAMRÅD tom. 17 december 2018 Beteckningar Gräns för fastighet, samfällighet och sämjedelningsområde samt gräns för kvarterstrakt Traktgräns, alternativ gräns för fastigheter och samfällighet med samma kvartersnamn, samt med kvartersnamn Traktgräns, osäker i sjö (tolkad enl. jbl 1:5) Gräns för fiskesamfällighet Servitutsgräns Egenskapsgräns Bostadshus karterat efter husliv resp. tak Uthus karterat efter husliv resp. tak Övrig byggnad karterat efter husliv resp. tak Transformatorbyggnad Häck, stenmur Staket, stödmur Väg Slänt 174 Nivåkurva Avvägd markhöjd Polygonpunkt 1 1:1 Registerbeteckning på fastighet VÄXJÖ Trakttext S:1 ga:1 Samfällighet resp. gemensamhetsanläggning E Sv Lr Servitut resp. ledningsrätt Högspänningsledning i luft Fjärrvärmeledning Högspänningsledning i mark Teleledning i mark Optokabel Spillvattenledning Vattenledning Dagvattenledning Grundkarta över BAGAREN 10, Västra Mark Växjö kommun Upprättad Daniela Mücke, mätningsingenjör Stadsbyggnadskontoret, Växjö kommun URSPRUNG, FRAMSTÄLLNINGSMETOD PLANSYSTEM SWEREF RH MK0163 SKALA 1:2 000 HÖJDSYSTEM Vatten- och avloppsledningar redovisade av Tekniska förvaltningen Växjö ÄRENDENUMMER UTKAST Detaljplan för: Bagaren 10 Västra Mark Växjö kommun Stadsbyggnadskontoret Kerstin Ivansson, Planarkitekt Dnr. 2016BN0777

71 Handläggare Kerstin Ivansson Planarkitekt Tel SAMRÅD Dnr: 2016BN0777 Dpl.214 Datum: Detaljplan för BAGAREN 10, Västra mark i Växjö kommun Handlingar daterade: Svar ska senast ha inkommit till byggnadsnämnden för att kunna beaktas. Upplysningar lämnas av Kerstin Ivansson, tel Undertecknad har tagit del av ärendet Godkänner utan synpunkter Godkänner med synpunkter Godkänner inte förslaget Ort/datum Förvaltning/myndighet/fastighetsägare Underskrift Namnförtydligande Synpunkter: STADSBYGGNADSKONTORET Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org. Nr Bg Hemsida E-post byggnadsnamnden@vaxjo.se

72 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunens revisorer Dnr Granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare Kommunens revisorers beslut Revisorerna beslutar att godkänna granskningsrapporten, de tillhörande rekommendationerna samt att rapporten skickas till kommunfullmäktige. Revisorerna beslutar att godkänna upprättat missiv och att detta ska skickas till kommunfullmäktige. Bakgrund PwC har tidigare fått i uppdrag av revisionen att genomföra en granskning av uppföljning och kontroll av privata uppförare. Lena Salomon, PwC gjorde en genomgång av granskningsrapporten via telefon, Sofie Thor visade granskningsrapporten. Beslutsunderlag Revisionsrapport granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare. Missiv granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare. 1 (1)

73 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Dnr Revisorernas granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige överlämnar granskningsrapporten till kommunstyrelsen, omsorgsnämnden och utbildningsnämnden för yttrande. Bakgrund PwC har på uppdrag av revisorerna granskat kommunstyrelsens, omsorgsnämnden och utbildningsnämndens uppföljning och kontroll av privata utförare. Revisorerna ställer sig i en skrivelse, den 21 augusti 2018, bakom de rekommendationer som lämnas i revisionsrapporten och lämnar ett antal förslag på åtgärder. Beslutsunderlag Ordförande i kommunens revisorer Carl-Olof Bengtsson (S) och revisionschef Sofie Thor presenterar vid dagens sammanträde granskningsrapporten och revisorernas förslag på åtgärder. Beslutet skickas till För åtgärd Berörda nämnder För kännedom Kommunens revisorer 1 (1)

74 From: Sent: To: Subject: Attachments: Wednesday, October 31, :37 AM Revisionskontoret; Omsorgsnämnden; Utbildningsnämnden; Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Revisorernas granskning av privata utförare Beslut KR- 94.pdf; Rapport slutlig Privata utförare Växjö.pdf; missiv granskning privata utförare.pdf; Beslut KS- 244.docx Hej, Bifogat dokument är beslut fattat av kommunfullmäktige i Växjö kommun 244 Ha det gott Med vänliga hälsningar Anette Fredriksen registrator KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: anette.fredriksen@vaxjo.se

75 Revisionsrapport Lena Salomon Certifierad kommunal revisor Emma Ekstén Revisionskonsult Granskning av kommunstyrelsens, omsorgsnämndens och utbildningsnämndens uppföljning och kontroll av privata utförare Växjö kommun Augusti/2018

76 Granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och Revisionsfråga Revisionskriterier Kontrollmål Avgränsning Metod Iakttagelser och bedömningar Det finns mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare Iakttagelser Bedömning Nämnderna har på ett tillfredställande sätt i upprättade avtal tillförsäkrat sig möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten Iakttagelser Bedömning Nämnderna får tillräcklig återrapportering avseende verksamheten Iakttagelser Bedömning Nämnderna har möjlighet att vidta åtgärder vid avvikelse mot gällande avtal Iakttagelser Bedömning Övriga iakttagelser i förhållande till kommunstyrelsens samordnade roll Revisionell bedömning Bedömningar mot kontrollmål Revisionell bedömning Rekommendationer Augusti av 19 Växjö kommun PwC

77 Granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare Sammanfattning Växjö kommuns förtroendevalda revisorer har utifrån en bedömning av väsentlighet och risk valt att granska kommunstyrelsens, omsorgsnämndens och utbildningsnämndens uppföljning och kontroll av privata utförare. Granskningens revisionsfråga har varit att bedöma om kommunstyrelsen och nämnderna har en ändamålsenlig uppföljning och kontroll av privata utförare. Efter genomförd revision och genomgång av granskningens kontrollmål gör vi bedömningen att omsorgsnämnden har en ändamålsenlig uppföljning och kontroll av privata utförare. Utbildningsnämnden bedömer vi inte ha en ändamålsenlig uppföljning och kontroll av privata utförare under år 2017, vi noterar att ett förbättringsarbete har påbörjats. Vi bedömer att kommunstyrelsen inom ramen för sin uppsiktsplikt inte leder och samordnar arbetet med privata utförare och att det därmed inte heller från deras sida sker en ändamålsenlig uppföljning och kontroll av privata utförare. Vi noterar dock att ett arbete med detta har initierats från kommunstyrelsens sida. Bedömningarna av kontrollmålen som ligger till grund för svaret på revisionsfrågan: Tabell 1: Sammanfattande av bedömningar mot kontrollmål Det finns mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare Omsorgsnämnden Nämnderna har på ett tillfredställande sätt i upprättade avtal tillförsäkrat sig möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten Nämnderna får tillräcklig återrapportering avseende verksamheten Nämnderna har möjlighet att vidta åtgärder vid avvikelser mot gällande avtal Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Ej aktuellt Ej aktuellt Med utgångspunkt från de iakttagelser som vi har gjort i samband med denna granskning rekommenderar vi att: omsorgsnämnden och utbildningsnämnden överväger att bjuda in representanter från de privata utförarna till sina sammanträden för att få en bättre insyn i verksamheterna omsorgsnämnden och utbildningsnämnden göra en samlad redovisning av privata utförare i samband med den årliga berättelserna från respektive nämnd utbildningsnämnden tillser att riktlinjer och anvisningar upprättas i enlighet med fullmäktiges program för mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare utbildningsförvaltningen återrapporterar om verksamheter utförda av privat utförare till nämnden Augusti av 19 Växjö kommun PwC

78 Granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare kommunstyrelsen tillser att en uppföljningsmall upprättas så att kommunstyrelsen kan få ta del av en årlig sammanställning över privata utförare kommunstyrelsen följer upp nämndernas arbete för anpassning till fullmäktiges program för mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare. Augusti av 19 Växjö kommun PwC

79 Granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare 1. Inledning 1.1. Bakgrund Privat utförare definieras i kommunallagen, 10 kap 7 som en juridisk person eller en enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet. En privat utförare är en helt privat aktör utan kommunalt ägande. Det handlar om företagsformer som aktiebolag, stiftelser, ekonomiska föreningar, enskilda firmor men också om idéburna organisationer och kooperativa föreningar. Kommunala företag inkluderas inte i detta begrepp. En privat utförare utför en kommunal verksamhet som kommunen hade kunnat bedrivas i egen regi, men som kommunen av olika skäl valt att konkurrensutsätta och upphandla. Från och med den 1 januari 2015 ska fullmäktige enligt kommunallagen för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. Syftet med förändringarna i kommunallagen är att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare samt öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. År 2015 tog Sveriges kommuner och Landsting (SKL) fram en skrift kallad Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare. Skriften utgår från lagändringen och innehåller bakgrund och förutsättningar utifrån kraven i lagstiftningen. Skriften innehåller även kommentarer och frågeställningar kring vad programmet kan innehålla och hur kommuner kan gå tillväga för att ta fram sitt program. Ett nytt program ska utarbetas varje ny mandatperiod (med det är inte specificerat när under mandatperioden) så att den styrande majoriteten har möjlighet att sätta sin prägel på programmet. Lagstiftarens mål (KL 10 kap 7-9 ) är att: förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet Sammanfattningsvis är förändringarna i lagstiftningen att kommuner, landsting och regioner: ska kontrollera och följa upp verksamhet som enligt avtal drivs av en privat utförare, detta arbete ska vara strategiskt och systematiskt ska genom avtal tillförsäkra information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn ska se till att kommunala företag ger allmänheten insyn i verksamhet som de överlämnar till privata utförare ska i fullmäktige besluta om ett program för varje mandatperiod med generella mål och riktlinjer när verksamhet drivs av privata utförare har en generell informationsskyldighet när enskilda personer kan välja mellan olika utförare År , 178 antog fullmäktige i Växjö kommun fram ett program för mål och riktlinjer, uppföljning och insyn av verksamheter som utförs av privata utförare. Programmet gäller all den verksamhet som utförs av privat utförare för Växjö kommun, och särskilt de verksamheter som tydligt riktar sig till och rör medborgarna. Augusti av 19 Växjö kommun PwC

80 Granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare Varje nämnd ansvarar, med utgångspunkt i detta program, för att säkerställa att privat utförare inom nämndens ansvarsområde bedriver verksamhet enligt: de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller eller kan komma att gälla för verksamheten de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställer genom budget och planer de mål och riktlinjer som nämnden fastställer för verksamheten genom internbudget och internkontrollplanplan och nämndsplan för respektive verksamhet 1.2. Revisionsfråga Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Säkerställer kommunstyrelsen och nämnderna en ändamålsenlig uppföljning och kontroll av privata utförare? 1.3. Revisionskriterier Kommunallagen 3 kap och 10 kap, SKLs skrift Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare, fullmäktiges program för uppföljning och insyn av verksamheter som utförs av privata utförare samt förvaltningsspecifika mål rutiner och riktlinjer Kontrollmål Det finns mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare Nämnderna har på ett tillfredställande sätt i upprättade avtal tillförsäkrat sig möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten Nämnderna får tillräcklig återrapportering avseende verksamheten Nämnderna har möjlighet att vidta åtgärder vid avvikelser mot gällande avtal 1.5. Avgränsning Granskningen avser verksamhetsåret 2018 och fokuserar på omsorgsnämndens och utbildningsnämndens uppföljning och kontroll av privata utförare. Fem avtal för omsorgsnämnden och fyra avtal för utbildningsnämnden granskas. Därutöver omfattar granskningen även om Kommunstyrelsen inom ramen för sin uppsiktsplikt leder och samordnar uppföljningen och kontrollen av privata utförare Metod Granskningsunderlag har utgjorts av befintlig dokumentation i form av beslutsunderlag, förfrågningsmaterial, avtal, protokoll samt förekommande uppföljningsrapporter. Intervjuer har genomförts med följande: Kommunchef Nämndsordförande för omsorgsnämnden Förvaltningschef för omsorgsförvaltningen Utredare omsorgsförvaltningen Samordnare utbildningsförvaltningen Augusti av 19 Växjö kommun PwC

81 Granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare Verksamhetschef utbildningsförvaltningen Avdelningschef för ekonomi och administration utbildningsförvaltningen Förvaltningschef utbildningsförvaltningen har fått ta del av rapporten och lämna synpunkter i samband sakavstämning. Rapporten har varit föremål för sakavstämning av de intervjuade. Augusti av 19 Växjö kommun PwC

82 Granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare 2. Iakttagelser och bedömningar Privata utförare i granskade nämnder Växjö kommun Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft den 1 januari LOV reglerar vad som ska gälla när upphandlande myndigheter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att överlåta till brukaren att välja utförare bland leverantörer i ett valfrihetssystem. Lagen är frivillig för kommuner och gäller valfrihetssystem för bland annat socialtjänster. Det finns för omsorgsnämndens räkning strax över 20 privata utförare som bland annat ansvarar för särskilda boenden, serviceinsatser och hemtjänst. Utbildningsnämnden har sin städverksamhet utlagd på privata utförare som omfattas av fyra avtal. Den verksamhet utlagd på privata utförare inom utbildningsnämndens ansvarsområde ligger långt från kärnverksamheten som är utbildningsområdet. Privata skolor omfattas inte av granskningen då dessa är fristående huvudmän Det finns mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare Iakttagelser Fullmäktiges program för mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare Växjö kommuns program för uppföljning och insyn av verksamheter som utförs av privata utförare togs fram hösten år 2015 och beslutades av fullmäktige. Fullmäktiges program gäller för all den verksamhet som utförs av privata utförare för Växjö kommun. Programmet omfattar i tillämpliga delar även verksamhet utförd i kommunal regi och följer riktlinjerna för uppföljning som finns i kommunens ordinarie styrsystem. Med utgångspunkt från programmet ansvarar varje nämnd för att säkerställa att privata utförare inom nämndens ansvarsområde bedriver verksamhet enligt: de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller eller kan komma att gälla för verksamheten de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställer genom budget och planer de mål och riktlinjer som nämnden fastställer för verksamheten genom internbudget och internkontrollplanplan och nämndsplan för respektive verksamhet Det är enligt fullmäktigeprogrammet varje nämnds ansvar att säkerställa att all verksamhet bedrivs i enlighet med angivna mål och riktlinjer. Dessa mål och riktlinjer ska framgå i de förfrågningsunderlag som utgör underlag för upphandlingen samt i de avtal som tecknas med den privata utföraren. Programmet är en del av kommunens styrprocess och ska ses i ett sammanhang tillsammans med fullmäktigeplan, nämndsplaner, internbudget, regelverket för intern kontroll, upphandlings- och inköpspolicy. Av intervju med tjänstemän på omsorgsförvaltningen framgår att programmet ses som en del av nämndens styrprocess och representant från Augusti av 19 Växjö kommun PwC

83 Granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare omsorgsförvaltningen var också med i processen när fullmäktigeprogrammet togs fram. Omsorgsförvaltningen har utgått från fullmäktiges beslutade program och genomför regelbundna uppföljningar av hur detta efterlevs. Tjänstemän på utbildningsförvaltningen framhöll vid intervjun att programmet var okänt för verksamheten vid granskningstillfället. Att följa upp de privata utförarna inom städverksamheten har varit ett utvecklingsområde som förvaltningen har arbetat med sedan en kortare tid tillbaka. Enligt förvaltningschefen påbörjades ett förbättringsarbete under hösten år 2017 då en ny samordnare utsågs. Under år 2015 fanns enligt förvaltningschefen ett bra system för uppföljning men då det blev ett personalbyte på samordnartjänsten under år 2016 förlorades viktig kompetens och arbetet stannade av. Uppföljning av privata utförare Enligt fullmäktigeprogrammet ska uppföljning av privata utförare ske av respektive nämnd. Vidare ska varje nämnd utarbeta anvisningar för när och på vilket sätt upphandlad verksamhet ska följas upp. Anvisningarna ska minst innehålla: En sammanfattande beskrivning av nämndens uppföljningsansvar Vad som ska följas upp, t.ex. nyckeltal, mål Vilka former av uppföljning som ska användas Vem som ansvarar för att genomföra uppföljningen Tidplan/årshjul Former för återkoppling av resultat till nämnd, utförare och allmänhet Omsorgsförvaltningen har tagit fram anvisningar i enlighet med fullmäktiges program. I ett dokument benämnt Uppföljningsmodell kvalitet för omsorgsnämnden Växjö kommun beskrivs nämndens och förvaltningens tillämpning av fullmäktigeprogrammet i vilket punkterna ovan ingår. Av intervju med tjänstemän från utbildningsförvaltningen framgår att nämnden vid granskningstillfället inte har tagit fram anvisningar utifrån det som står i fullmäktigeprogrammet. Uppföljningen av verksamheten ska enligt fullmäktigeprogrammet genomföras på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt och resultaten av genomförd uppföljning ska dokumenteras och redovisas till förvaltningsledning och ansvarig nämnd på det sätt som nämnden bestämmer i sina anvisningar. En samlad uppföljning av den totala verksamheten ska enligt programmet oavsett utförare redovisas i nämndens/styrelsens årsrapport. Omsorgsnämnden har i sin årsrapport för 2017 genomfört en samlad redovisning av sina utförare, privata såväl som kommunala. Utbildningsnämnden genomför ingen samlad redovisning över städverksamheterna i sin årsrapport för år Omsorgsnämndens mål och riktlinjer för angelägenheter som utförs av privata utförare Mål för den verksamhet som utförs av privat utförare framgår i respektive avtal upprättat med den privata utföraren. Av omsorgsnämndens tidigare nämnda dokument framgår mål och riktlinjer för all verksamhet inom omsorgsnämndens ansvarsområde. I dokumentet finns beskrivet att det årligen sker mätningar på enhetsnivå av de mål och uppdrag Augusti av 19 Växjö kommun PwC

84 Granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare som formulerats i verksamhetsplanen och patientsäkerhetsplanen där resultaten återkopplas till enheterna. Vidare ska även myndighetsavdelningen granska dokumentation och måluppfyllelse i insatser utifrån givna beslut. Uppföljningsdialoger ska ske även med privata utförare. Återrapporteringen till nämnden sker två gånger per år och det som redovisas är: - Vilka uppföljningar som genomförts och på vilka företag - Kvalitet per område och företag - Avvikelser och påföljande åtgärder - Positiva exempel - Mönster i resultaten av uppföljningarna som lett till åtgärder. I övrigt sker redovisning av olika mätningar på samma sätt som för kommunala utförare. I dokumentet finns beskrivet när vilken typ av uppföljning ska genomföras, bland annat ska det genomföras egenkontroller varje år och besvarande av egenkontrollen ska ske senast i oktober respektive år. Nämnden får återkoppling genom aggregerade sammanställningar med fokus på resultaten som helhet utifrån de målsättningar som finns. Detta sker främst i samband med delårsrapporter, årsredovisning samt patientsäkerhetsberättelse. Utbildningsnämndens mål och riktlinjer för angelägenheter som utförs av privata utförare Det finns för förvaltningen inga fastställda mål för privata utförare mer än vad som finns i förfrågningsunderlagen. Det finns ett fåtal dokument som beskriver bland annat att kvalitetsuppföljning ska ske enligt nordiska standard INSTA 800, SS INSTA beskriver olika kvalitetsområden beroende på lokalernas storlek, objektsgrupp (ex. inventarier, väggar och golv) samt kvalitetsnivåer efter rumsbeskrivning där det framgår hur många gånger per vecka ett utrymme bör städas. En gång i halvåret ska leverantörerna genomföra en Nöjd-kund-indexundersökning där städningen betygsätts av skolledarna. Ingen återrapportering görs av detta till utbildningsnämnden enligt vad vi kan se av genomgångna protokoll Bedömning Vi bedömer att det delvis finns mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Vi grundar bedömningen på att det finns ett tydligt fullmäktigeprogram som specificerar vad som gäller för mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare. Däremot anser vi inte att detta program fullt ut används i utbildningsnämnden som ett styrande dokument då anvisningar ännu inte är framtagna samt att det inte finns specifika mål som rör just privata utförare. Vi bedömer däremot att omsorgsnämnden har utarbetat egna anvisningar för uppföljning och det sker en systematisk sådan med utgångspunkt i fullmäktiges program. Augusti av 19 Växjö kommun PwC

85 Granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare 2.2. Nämnderna har på ett tillfredställande sätt i upprättade avtal tillförsäkrat sig möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten Iakttagelser Omsorgsnämnden Insyn och kontroll i avtal Vi har i granskningen tagit del av fem avtal. I avtal 1, har omsorgsnämnden under rubriken Beställarens uppföljning, skrivit in sin rätt till insyn. I avtal 2 och 4, under rubriken Information, insyn och dokumentation, framgår bland annat att utföraren ska informera beställaren om verksamheten inför delårsrapporter i april och september samt att utföraren ska lämna över årsberättelse i januari varje år. Av avtal 3 framgår att beställaren under avtalstiden genomför kontinuerliga uppföljningar. Under det första året från verksamhetsstart ska uppföljningar göras löpande, därefter upprepas uppföljningen på förekommen anledning eller en gång om året. I avtal 5 finns reglerat att beställaren gör kontinuerliga uppföljningar om hur leverantören uppfyller sina åtaganden och även hur deltagarnas upplevelser är. I avtal 1, 2, 3 och 4 finns det formulerat att det kommer genomföras planerade, såväl som oplanerade besök i verksamheten. Under avtalstiden ska även en uppföljning av avtalen genomföras. Individuppföljningar ska genomföras årligen. Det framgår även att kommunens revisorer har möjlighet att genomföra revision på samma vis som i de kommunala verksamheterna (denna punkt finns även med i avtal 5). Under en egen punkt i avtalen beskrivs även beställarens rätt till insyn genom följande punkter: - Med beaktande av omsorgstagarens integritet ska beställaren ha tillträde till lägenheter och lokaler - Beställaren ska ha rätt att ta del av den dokumentation som rör den enskildes vård och omsorg - Beställaren ska ha rätt att, med beaktande av omsorgstagarnas integritet, göra intervjuer med omsorgstagare och deras närstående/gode män - Beställaren ska ha rätt att ta del av annat material hos utföraren som är relevant för uppföljning av verksamheten såsom uppgifter om personal och arbetsmiljö - Resultat av årlig brukarundersökning som utföraren genomför i verksamheten ska komma beställaren till dels. I förfrågningsunderlagen anges villkor och förfarande för vite vid fel och brister samt uppsägning av avtal i förtid och hävning av avtal. Genomförda kontroller De kontroller som genomförs riktar sig såväl till verksamheten i egen regi som till externa utförare. Kvalitetsgranskningar genomförs både genom anmälda och oanmälda besök. Inom förvaltningen har det upprättats frågor som ställs vid kvalitetsgranskningarna. Exempel på kontrollområde för bland annat ordinära boenden är kontaktmannaskap, dokumentation utifrån bestämmelser i socialtjänstlagen, kvalitetsarbete samt dokumentation av hälso- och sjukvård. Avtal 2 har varit föremål för avtalsuppföljning som var utan anmärkningar. För avtal 3 genomfördes under år 2017 en avtalsuppföljning som i det stora hela visade på att avtalet Augusti av 19 Växjö kommun PwC

86 Granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare efterlevs så som det är skrivet. Uppföljningen visar dock på att dokumentationen utifrån bestämmelser i patientdatalagen kan bli bättre. Det finns inte heller något brukarråd inom enheten, men diskussioner kring brukarnöjdheten sker i vardagen. Gällande avtal 4 har det genomförts både avtalsuppföljning och oanmält besök. Avtalsuppföljningen genomfördes i september Den sammanfattande bedömningen av avtalsuppföljningen var att det inte fanns några avvikelser. Då genomfördes också en avstämning gentemot nämndens mål som visade att nämnden delvis uppfyller målet om nattfasta och kontinuitet men inte gällande vårdhygien. Det oanmälda besöket är protokollfört. Den samlade bedömningen av det oanmälda besöket visade att det finns ett visst förbättringsutrymme gällande måltidssituationen. Personalen satt inte kvar med omsorgstagarna tills de ätit färdigt, utan sprang på larm och började fixa med annat under tiden. Förbättringsutrymme fanns även gällande rutiner om vårdhygien. Nedskrivna rutiner som fanns på enheten gällde handdesinfektion. Det ansågs att det behövs rutiner för samtliga vårdhygiensteg. I övrigt upplevdes god struktur och rutin för att det dagliga arbetet skulle fungera. Signeringslistor säkerställde att omsorgstagarna fick de insatser de är beviljade och personalen signerade i listorna när insatsen var utförd. Övriga två avtal har varit föremål för uppföljning bland annat i samband med kvalitetsberättelse, årsredovisning och delårsrapporter. En sammanställd redovisning över samtliga uppföljningar har gjorts. Omsorgsnämnden har fått ta del av dessa uppföljningar. I de fall brister påträffas tar de som utför kontrollerna kontakt med ansvarig chef för att diskutera åtgärder. Oftast genomförs åtgärder direkt i anslutning till inspektionen. Resultatet från inspektionen sammanfattas i ett protokoll som lämnas över till berörd verksamhetschef. Vi har fått ta del av berörda rapporter och kan bekräfta att innehållet stämmer överens med upprättade frågor. Enligt de intervjuade har förvaltningen och nämnden tillräcklig och god insyn i verksamheter som drivs av externa utförare. Utbildningsnämnden Insyn och kontroll i avtal Utbildningsnämndens olika avtal med städentreprenörerna skiljer sig inte så mycket åt. Samtliga innehåller samma typ av information och krav. Under rubriken Kvalitetsuppföljning framgår att entreprenören regelbundet, men minst fyra gånger om året, ska genomföra egenkontroller av hur tjänsterna utförs och hur utförandet förhåller sig till avtalad kvalité. Under uppstartstiden ska egenkontrollerna ske månadsvis. Bland annat ska även entreprenören på begäran av beställaren genomföra kvalitetsuppföljningar. Entreprenören ska även regelbundet ha regelbundna uppföljningsträffar med chef/skolledare där egenkontrollen ska gås igenom samt övriga synpunkter på hur tjänsterna utförs vad avser kvalité, personal/bemanning och andra relevanta frågor. Enligt avtalen ska även en NKI 1 -undersökning genomföras. Resultatet av NKI-undersökningen ska vara minst 75/100 första året och 85/100 påföljande år. Vid lägre resultat ska entreprenören redovisa vilka åtgärder som avses att vidtas för att förbättra nöjdheten. Om nivån i inte uppnås har entreprenören inte rätt till indexuppräkning av priset och vite kan utgå. 1 Nöjd-Kund-Index Augusti av 19 Växjö kommun PwC

87 Granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare Av avtalen framgår att beställaren alltid har rätt att göra egna uppföljningar av hur entreprenören utför tjänsterna, vilket även kan genomföras genom oanmälda besök och stickprover. Genomförda kontroller Under år 2017 har det förekommit en muntlig dialog mellan utförare och förvaltningen som inte dokumenterats och ej heller redovisats för nämnden. Från och med 2018 har systematiska uppföljningar förekommit i en större utsträckning. Vi har fått ta del av material som rör kallelse till uppföljning med entreprenören, protokoll, handlingsplaner och uppföljning av NKI som genomförts under Det har också tagits fram mallar för att dokumentera dessa uppföljningar. Tidigare har varje entreprenör gjort på sitt eget sätt och nu finns det mallar för att allt ska se ut på samma sätt, oavsett entreprenör. Från förvaltningens sida ska det enligt avtalen begäras in månadsvis uppföljning från entreprenörerna. Uppföljningen ska innehålla kvalitetsrapport med mätindikatorer. Servicerapporter ska inkomma fyra gånger om året och ska bifogas fakturan som skickas till förvaltningen. Av intervju framgår att samordnaren på förvaltningen inte har fått dessa rapporteringar som enligt avtalen ska göras. Tidigare har inte heller förvaltningen genomfört inspektioner och kontroller av de privata utförarna. Det är först nu på senare tid som detta har skett. Av intervju framgår även att det är avtalen tillsammans med kravspecifikationerna som bidrar till förvirring av vad som gäller. De olika dokumenten har blandats ihop av både kommunen och utförarna och är i vissa fall motsägelsefulla. Efter att ha jämfört avtalen med kravspecifikationen kan vi i vår granskning bekräfta intervjusvaret om att dokumenten motsäger varandra. Exempelvis kan vi inte se att det någonstans i kravspecifikationen finns beskrivet om vad som gäller avseende underentreprenörer, medan detta finns beskrivet i avtalet. Vidare framgår en djupare beskrivning av kvalitetsuppföljningen i avtalet än i kravspecifikationen. Däremot framgår det av kravspecifikationen att beställaren och entreprenören regelbundet ska sammanträffa två gånger per termin för att prata om den löpande driften, något som inte framgår av avtalet. Av kravspecifikationen framgår även att kontraktsmöten med parternas ombud ska hållas under avtalsperioden, något som inte heller framgår av avtalen. Av avtalet framgår dock att om det finns handlingar som motsäger varandra så är det avtalet som styr vad som gäller. Av intervju med verksamhetschef framgår att uppföljningen har blivit mycket bättre sedan samordnaren tillträdde sin tjänst och har fått i uppdrag att just följa upp verksamheterna utförda av privata utförare. Det framgår även att skolledarna är nöjda med den uppföljning som bedrivs. Uppföljningen har till viss del medfört ett merjobb för skolledarna men kvaliteten på städningen har också blivit bättre Bedömning Vi bedömer att omsorgsnämnden samt utbildningsnämnden på ett tillfredställande sätt, i upprättade avtal, har tillförsäkrat sig möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten. Vidare anser vi att omsorgsnämnden genomför systematiska kontroller över verksamheterna som utförs av privata utförare. Det finns för själva utförandet en systematik i genomförandet av tillsynen och en återrapportering görs till nämnden. Vidare har arbetssätt och rutiner för genomförandet av tillsynen tagits fram. Det har inte genomförts någon specifik uppföljning eller kontroll vad utbildningsnämndens verksamheter som utförs av privata utförare under år Vi noterar även att det Augusti av 19 Växjö kommun PwC

88 Granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare finns brister i att underlagen för utbildningsnämnden gällande kravspecifikation och avtal och att dessa inte stämmer överens men då avtalet går före kravspecifikationen är det viktigt att i arbetet utgå från det som finns specificerat i avtalet. Vi ser dock positivt på att en systematik gällande uppföljningen har påbörjats under år 2018 och om arbetet fortlöper som planerat finns goda möjligheter för en uppföljning utifrån fullmäktiges intentioner gällande privata utförare Nämnderna får tillräcklig återrapportering avseende verksamheten Iakttagelser Omsorgsnämnden De privata utförarna lämnar, enligt avtal, över information av avvikelser till kommunen. Sammanställningar över avvikelserapporter anmäls till nämnden löpande, vilket vi kan se i genomgång av protokoll. Resultaten från varje så kallad flygande kvalitetsgranskning rapporteras till nämnden i samband med att det har genomförts någon sådan. Två gånger årligen redovisas särskilt den uppföljning som genomförts avseende privata utförare, den senaste redovisningen genomfördes Det redogörs även för privata och kommunala aktörer i patientsäkerhetsberättelsen som genomförs årligen av förvaltningen och som presenteras för nämnden. I övrigt har privata utförare tagits upp i nämnden i samband med förändringar i avtal, avtalsförnyelse och liknande, bland annat ch 49 samt och 34. Utöver detta sammanställs uppföljningarna i samband med delårsredovisningen i september och årsredovisningen där också genomförda kvalitetsgranskningar sammanställs. I kommunens jämställda årsredovisning framgår också måluppfyllelse för privata utförare. I nämndsberättelsen för år 2017 lämnas inte någon beskrivning för specifika verksamheter om året som varit, varken för enheter i privat regi eller kommunal regi. Däremot sammanställs verksamheterna som helhet vad avser måluppfyllelse, kvalitet mm. Av intervju med nämndsordförande framgår att det anses att nämnden får god återrapportering av den verksamhet som utförs av privata utförare. Utbildningsnämnden Det genomförs inte någon specifik återrapportering av privata utförare i samband med nämndsberättelsen för år Efter genomgång av samtliga protokoll för utbildningsnämnden från hela år 2017 och t.o.m. juni år 2018 kan vi inte se att det har skett någon återrapportering av de privata utförarna gällande städverksamheterna till nämnden. Vi kan däremot se att insyn i förhållande till fristående huvudmän 2 rapporteras årligen. Vi kan inte se att någon rapportering till nämnden sker i samband med att avtal har ändrats eller att vite har utdömts till någon av entreprenörerna. Av intervju med verksamhetschef och ekonomichef framgår att nämnden inte har fått någon återrapportering av verksamheter utförda av privata utförare under det senaste året. 2 Friskolor/privata skolor ingår inte i gruppen privata utförare då dessa har sitt eget huvudmannaskap. Augusti av 19 Växjö kommun PwC

89 Granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare För ett antal år sedan fanns det en entreprenör som inte skötte verksamheten enligt avtal och då diskuterades detta i nämnden, men i övrigt har det inte genomförts någon rapportering. Det framhävs i intervjuer att det inte lämnas någon sammanställd redovisning av privata utförare till nämnden. Däremot lyfter ekonomichefen fram att det pågår en diskussion inom förvaltningen om hur en återrapportering kan ske till nämnden framöver, i vilken omfattning den ska vara och vad den ska innehålla. Denna diskussion sker mot bakgrund av att det i fullmäktigeprogrammet finns ett återrapporteringskrav till nämnden angående de privata utförarna. Kommunstyrelsen Efter genomgång av kommunstyrelsens samtliga protokoll från hela år 2017 och t.o.m. juni år 2018 kan vi inte se att det har skett någon återrapportering av de privata utförarna till kommunstyrelsen. Vi kan se att sker en redovisning av uppdrag rörande kommunens verksamheter på konkurrensutsatta marknader. Kommunstyrelsen uppdrog till kommunchefen att under 2015 genomföra en kartläggning av all näringsverksamhet inom kommunens ramar med avseende på tillämplig konkurrenslagstiftning. Utöver detta har ingen aggregerad sammanställning av privata utförare inom kommunernas verksamheter genomförts till kommunstyrelsen i sin helhet. Av årsredovisningen framgår enbart det som finns i årsredovisningen kring omsorgsnämndens privata utförare. Kommunchefen uppger att ett arbete är initierat och har påbörjats för att revidera fullmäktiges program. I revideringen förtydligas kommunstyrelsens uppsiktsplikt, dessutom beskrivs hur uppföljning och efterlevnad av programmet för samtliga nämnder ska göras och dessutom hur kommunstyrelsen ska säkerställa implementering av arbetet. Ett arbete är även påbörjat med att få fram processer och mallar för samtliga nämnder där uppföljningen av externa utförare ingår. Detta ska ingå i den ordinarie uppföljningen av kommunens verksamhet. Redovisningen till kommunstyrelsen kommer att göras årligen i ett separat ärende Bedömning Vi bedömer att omsorgsnämnden delvis får tillräcklig återrapportering avseende verksamheten. Bedömningen grundar sig på att nämnden får information om de kvalitetsgranskningar som genomförts samt att avvikelser rapporteras. Dock anser vi inte att den redovisning som görs i nämndsberättelsen är tillräcklig, även om nämnden får viss information i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Vi ser inte att nämnden har bjudit in de privata utförarna till sina sammanträden. Genom att göra så hade nämnden enligt vår bedömning fått en bättre insyn i verksamheterna. Vi bedömer att utbildningsnämnden inte har fått en tillräcklig återrapportering avseende den verksamhet som utförs av privata utförare. Vi anser att det i samband med återrapportering av t ex friskolor eller i samband nämndberättelse också skulle kunna finnas med en egen punkt på dagordningen om insyn i privata utförares verksamhet. Däremot ser vi det som positivt att förvaltningen numera för en diskussion om hur återrapportering kan ske framöver. Vi bedömer att kommunstyrelsen inte får återrapportering av verksamheterna som bedrivs av privata utförare i kommunen. Vi har inte kunnat finna någon sådan punkt i protokollen, förutom ett ärende som uppkom under år Vi bedömer inte heller att det sker Augusti av 19 Växjö kommun PwC

90 Granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare någon aggregerad sammanställning i samband med årsrapport. Av fullmäktiges program framgår att kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att leda, samordna och ha uppsikt över verksamheten i nämnder och kommunala företag. Uppsikten omfattar även verksamhet som lämnats över till privata utförare. Vi bedömer att kommunstyrelsen med nuvarande rapportering och hantering inte har en tillräcklig uppsikt över de angelägenheter som utförs av privata utförare. Vi ser dock positivt på att kommunstyrelsen har påbörjat ett arbete för att hantera uppföljningen och kontrollen över privata utförare Nämnderna har möjlighet att vidta åtgärder vid avvikelse mot gällande avtal Iakttagelser Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden har i de granskade upprättade avtalen tillförsäkrat sig att nämnden kan vidta åtgärder vid avvikelse mot gällande avtal. Om någon part inte fullgör sina åtaganden enligt avtal och om rättelse inte sker inom 30 dagar får drabbad part antingen avhjälpa bristen på motpartens bekostnad eller göra avdrag på ersättningen. Vid avtalsbrott av väsentlig betydelse eller vid upprepade händelser kan avtalet hävas och då är hävande part berättigad till skadestånd. Innan hävning sker ska utföraren få tillfälle att lämna en skriftlig förklaring eller rättelse som kan utgöra en grund för att inte häva avtalet. Hävning kan också ske med omedelbar verkan om det är så att det finns grund för beslutet. Vid andra brister som inte kräver hävning av avtal kan skadestånd/vite utkrävas av kommunen. Av intervju med tjänstemän framgår att det inte har skett några incidententer som har föranlett att nämnden har utkräva vite. De brister som har upptäckts har kunnat lösas på tjänstemannanivå mellan kommunen och de ansvariga hos den privata utföraren genom dialoger. Det har förekommit att nämnden valt att inte förlänga avtal med vissa utförare. Det har även vid ett tillfälle skett att ett avtal har hävts. Avtalet berörde en hemtjänstgrupp där den ekonomiska hanteringen inte var hållbar. Förvaltningschefen har i det läget haft en dialog med nämndsordförande och verkställighetsfrågor kommer vanligtvis inte hela nämnden till dels. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden har i de granskade upprättade avtalen tillförsäkrat sig att nämnden kan vidta åtgärder vid avvikelse mot gällande avtal. För de fall att entreprenören har utfört något felaktigt har beställaren rätt att kräva avhjälpande. Avhjälpande ska ske skyndsamt dock senast påföljande arbetsdag. Om entreprenören vid två påföljande tillfällen inte har avhjälpt fel ska ett vite om 1 % av den årliga ersättningen för objektet krävas. Om det inom en period om tre månader vid fem tillfällen har konstaterats bristande kvalité avseende vid kvalitetskontrollen ska det erläggas ett vite om 1 % av den årliga ersättningen för ett område. Av avtalet framgår också att kommunen har rätt att säga upp avtalet ifall det finns brister som medför att uppsägning krävs. Sedan den nuvarande uppföljningsansvarige tillträdde har det utdömts vite på grund av avvikelser, tidigare har inte detta skett. De viten som utdömts har inte överklagats av ent- Augusti av 19 Växjö kommun PwC

91 Granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare reprenörerna. Av intervju med tf. förvaltningschef framgår att det i avtalen hädanefter ännu tydligare kommer att skrivas in rätten till att vidta åtgärder från nämndens sida Bedömning Vi bedömer att samtliga av de granskade nämnderna i upprättade avtal har tillförsäkrat sig möjligheten att vidta åtgärder, både i form av vite/skadestånd samt hävning av avtal Övriga iakttagelser i förhållande till kommunstyrelsens samordnade roll Kommunstyrelsen har ännu inte följt upp nämndernas anpassning till fullmäktigeprogrammet. Vidare framhålls i intervjuer med både representanter från kommunstyrelsen och de olika nämnderna att kommunstyrelsen inte på något uttalat vis samordnar och leder arbetet med privata utförare. Ingen av de tjänstemän som arbetar med avtalen för privata utförare lämnar någon samlad redovisning av verksamheterna till kommunstyrelsen. Av intervju med kommunchefen framgår att det hade varit önskvärt att ha någon form av uppföljningsmall som gäller för alla förvaltningar som anlitar privata utförare. Denna mall hade kunnat användas som en grund för att göra en sammanställd redovisning en gång om året. Augusti av 19 Växjö kommun PwC

92 Granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare 3. Revisionell bedömning 3.1. Bedömningar mot kontrollmål Kontrollmål Det finns mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare Kommentar Kontrollmålet är uppfyllt för omsorgsnämnden Vi bedömer att omsorgsnämnden har utarbetat egna anvisningar för uppföljning och det sker en systematisk sådan med utgångspunkt i fullmäktiges program. Kontrollmålet är ej uppfyllt för utbildningsnämnden Vi anser inte att fullmäktiges program fullt ut används i utbildningsnämnden som ett styrande dokument då anvisningar ännu inte är framtagna samt att det inte finns specifika mål som rör just privata utförare. Kontrollmålet är delvis uppfyllt för kommunstyrelsen Det finns ett tydligt fullmäktigeprogram som specificerar vad som gäller för mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare. Däremot har vi inte kunnat finna att kommunstyrelsen inom ramen för sitt samordnande ansvar har följt upp hur nämnderna har anpassat sig till och arbetar med privata utförare. Nämnderna har på ett tillfredställande sätt i upprättade avtal tillförsäkrat sig möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten Kontrollmålet är uppfyllt för omsorgsnämnden Vi bedömer att omsorgsnämnden på ett tillfredställande sätt, i upprättade avtal, har tillförsäkrat sig möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten. Vidare anser vi att omsorgsnämnden genomför systematiska kontroller över verksamheterna som utförs av privata utförare. Kontrollmålet är delvis uppfyllt för utbildningsnämnden Vi bedömer att utbildningsnämnden på ett tillfredställande sätt, i upprättade avtal, har tillförsäkrat sig möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten. Det har däremot inte genomförts någon specifik uppföljning eller kontroll av utbildningsnämndens verksamheter som utförs av privata utförare under år Vi ser dock positivt på att en systematik gällande uppföljningen Augusti av 19 Växjö kommun PwC

93 Granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare har påbörjats under år Nämnderna får tillräcklig återrapportering avseende verksamheten Kontrollmålet är delvis uppfyllt för omsorgsnämnden Vi bedömer att omsorgsnämnden delvis får tillräcklig återrapportering avseende verksamheten. Nämnden får information om de kvalitetsgranskningar som genomförts samt att avvikelser rapporteras. Den redovisning som görs i nämndsberättelsen är inte tillräcklig. Kontrollmålet är ej uppfyllt för utbildningsnämnden Vi bedömer att utbildningsnämnden inte har fått tillräcklig en återrapportering avseende den verksamhet som utförs av privata utförare, men ser positivt på att en diskussion förs om hur återrapportering kan ske framöver. Kontrollmålet är ej uppfyllt för kommunstyrelsen Vi bedömer att kommunstyrelsen inte får återrapportering av verksamheterna som bedrivs av privata utförare i kommunen. Vi bedömer att det inte heller sker någon aggregerad sammanställning i samband med årsrapport. Kommunstyrelsens uppsikt omfattar även verksamhet som lämnats över till privata utförare. Vi bedömer att kommunstyrelsen inte med nuvarande rapportering och hantering har tillräcklig uppsikt över de angelägenheter som utförs av privata utförare. Vi ser dock positivt på att kommunstyrelsen har påbörjat ett arbete för att hantera uppföljningen och kontrollen över privata utförare. Nämnderna har möjlighet att vidta åtgärder vid avvikelse mot gällande avtal Kontrollmålet är uppfyllt Vi bedömer att båda av de granskade nämnderna i upprättade avtal har tillförsäkrat sig möjligheten att vidta åtgärder, både i form av vite/skadestånd samt hävning av avtal Revisionell bedömning Granskningens revisionsfråga har varit att bedöma om kommunstyrelsen och nämnderna har en ändamålsenlig uppföljning och kontroll av privata utförare. Efter genomförd revision och genomgång av granskningens kontrollmål gör vi bedömningen att omsorgsnämnden har en ändamålsenlig uppföljning och kontroll av privata utförare. Utbildningsnämnden bedömer vi inte ha en ändamålsenlig uppföljning och kontroll av privata utförare under år 2017, vi noterar att ett förbättringsarbete har påbörjats. Vi bedömer att kommunstyrelsen inom ramen för sin uppsiktsplikt inte leder och samordnar arbetet med privata utförare och att det därmed inte heller från deras sida sker en Augusti av 19 Växjö kommun PwC

94 Granskning av uppföljning och kontroll av privata utförare ändamålsenlig uppföljning och kontroll av privata utförare. Vi noterar dock att ett arbete med detta har initierats från kommunstyrelsens sida Rekommendationer Med utgångspunkt från de iakttagelser som vi har gjort i samband med denna granskning rekommenderar vi att: omsorgsnämnden och utbildningsnämnden överväger att bjuda in representanter från de privata utförarna till sina sammanträden för att få en bättre insyn i verksamheterna omsorgsnämnden och utbildningsnämnden göra en samlad redovisning av privata utförare i samband med den årliga berättelserna från respektive nämnd utbildningsnämnden tillser att riktlinjer och anvisningar upprättas i enlighet med fullmäktiges program för mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare utbildningsförvaltningen återrapporterar om verksamheter utförda av privat utförare till nämnden kommunstyrelsen tillser att en uppföljningsmall upprättas så att kommunstyrelsen kan få ta del av en årlig sammanställning över privata utförare kommunstyrelsen följer upp nämndernas arbete för anpassning till fullmäktiges program för mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare Lena Salomon Emma Ekstén Uppdragsledare och projektledare Projektmedarbetare Augusti av 19 Växjö kommun PwC

95 MISSIV Dnr KR Sofie Thor revisionschef Tel Kommunfullmäktige Kopia: Kommunstyrelsen, Omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden Granskning av kommunstyrelsens, omsorgsnämndens och utbildningsnämndens uppföljning och kontroll av privata utförare PwC har på uppdrag av revisorerna granskat kommunstyrelsens, omsorgsnämnden och utbildningsnämndens uppföljning och kontroll av privata utförare. Revisorerna har vid sitt sammanträde godkänt rapporten och beslutat att överlämna den till kommunfullmäktige för beslut om att överlämna rapporten för yttrande till kommunstyrelsen, omsorgsnämnden och utbildningsnämnden. Granskningsrapporten bifogas detta missiv. Omsorgsnämnden har del av sin kärnverksamhet utlagd på privata utförare avseende särskilda boenden, serviceinsatser och hemtjänst. Utbildningsnämnden har lagt ut städverksamhet på privata utförare, vilket inte utgör nämndens kärnverksamhet. Sammanfattningsvis görs bedömningen att omsorgsnämnden har en ändamålsenlig uppföljning och kontroll av privata utförare. Utbildningsnämnden bedöms inte ha en ändamålsenlig uppföljning och kontroll under 2017, men ett förbättringsarbete har påbörjats. Utbildningsnämnden använder inte fullmäktiges program för privata utförare som ett styrande dokument och det saknas en systematisk uppföljning och kontroll av privata utförare till nämnden. I granskningen görs bedömningen att kommunstyrelsen inom ramen för sin uppsiktsplikt inte leder och samordnar arbetet med privata utförare och att det innebär att kommunstyrelsen inte har en tillräcklig uppföljning och kontroll av privata utförare. Revisorerna ställer sig bakom de rekommendationer som lämnas i revisionsrapporten och föreslår att: omsorgsnämnden och utbildningsnämnden överväger att bjuda in representanter från de privata utförarna till sina sammanträden för att få en bättre insyn i verksamheterna Kommunens revisorer 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr E-post sofie.thor@vaxjo.se

96 MISSIV Dnr KR omsorgsnämnden och utbildningsnämnden gör en samlad redovisning av privata utförare i samband med den årliga berättelsen från respektive nämnd utbildningsnämnden tillser att riktlinjer och anvisningar upprättas i enlighet med fullmäktiges program för mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare utbildningsförvaltningen återrapporterar om verksamheter utförda av privat utförare till nämnden kommunstyrelsen tillser att en uppföljningsmall upprättas så att kommunstyrelsen kan få ta del av en årlig sammanställning över privata utförare kommunstyrelsen följer upp nämndernas arbete för anpassning till fullmäktiges program för mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare. Bilaga Revisionsrapport: Granskning av kommunstyrelsens, omsorgsnämndens och utbildningsnämndens uppföljning och kontroll av privata utförare, augusti 2018 Carl-Olof Bengtsson ordförande Sofie Thor revisionschef 2 (2)

97 Beslut Växjö kommun (22) :6554 Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Elin Wägnerskolan i Växjö kommun

98 Skolinspektionen 2 (22) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning på Elin Wägnerskolan avseende verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. En kvalitetsgranskning ska belysa hur väl skolorna klarar sitt uppdrag att ge varje elev förutsättningar att nå de nationella målen. Målen och riktlinjerna framgår framför allt av den läroplan och de kursplaner eller motsvarande styrdokument som gäller för utbildningen. Läsanvisning Skolinspektionen bedömer skolans arbetssätt inom fyra områden. På varje område bedöms om skolan uppfyller framtagna kvalitetskriterier i hög utsträckning, i flera delar eller i låg utsträckning. Om en skola bedöms uppfylla kvalitetskriterierna i låg utsträckning eller i flera delar anger Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas och visar på vilka punkter. En skriftlig redovisning av åtgärder begärs också av skolan. Om en skola bedöms uppfylla kriterierna i hög utsträckning begär inte Skolinspektionen motsvarande redovisning men kan lämna en framåtsyftande kommentar. Beslut: Skolinspektionen bedömer att framtagna kvalitetskriterier uppfylls vid Elin Wägnerskolan i följande utsträckning: Rektors ledarskap Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling av undervisningen, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor mer systematiskt leder och styr ett strategiskt jämställdhetsarbete. Undervisning Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns.

99 Skolinspektionen 3 (22) Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Undervisningens innehåll och arbetssätt behöver anpassas mer till aktuell elevgrupp så att den stimulerar och utmanar alla elever, oavsett hur långt de kommit i sin kunskapsutveckling. Trygghet och studiero Skolan har i hög utsträckning ett samlat och medvetet arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero Bedömning och betygssättning Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i flera delar, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Rektor behöver ge lärare ytterligare förutsättningar att kvalitetssäkra sina omdömen och betyg. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 15 mars 2019 redovisa till Skolinspektionen vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se, eller per post till, Skolinspektionen,Box 156, Lund. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen ( :6554) i de handlingar som sänds in.

100 Skolinspektionen 4 (22) Skolinspektionens bedömningar Nedan redovisas Skolinspektionens kvalitetsbedömningar för respektive område. Rektors ledarskap Skolinspektionen bedömer följande: Rektorn leder och styr i flera delar skolans utveckling av undervisningen, men utvecklingsområden finns. Författningsstöd för våra kvalitetsbedömningar: 1 kap. 5, 2 kap. 9 och 10, 34, 4 kap. 4-7 skollagen Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, Kunskaper och lärande, Varje skolas utveckling Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar De övergripande skälen till Skolinspektionens bedömning är att granskningen visar att rektorn på Elin Wägnerskolan skapar en god grund för utvecklingen av undervisningen. Det finns ett strukturerat och långsiktigt arbete med att följa upp och analysera skolenhetens resultat. Vidare leder och organiserar skolledningen det pedagogiska arbetet utifrån ett tydligt fokus på skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag. Vad gäller skolledningens ledning och styrning av det strategiska jämställdhetsarbetet så behöver den dock utvecklas ytterligare kopplat till undervisningen. Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de iakttagelser myndigheten gjort under besöket. Uppföljning och analys Skolinspektionens granskning av Elin Wägnerskolan visar att skolledningen har ett strukturerat långsiktigt arbete när det gäller att följa upp och analysera skolenhetens kunskapsresultat. Analysen av kunskapsresultaten genomförs vid flera tillfällen under året på olika sätt där lärare är delaktiga. Analysen av resultaten visar vilka utvecklingsområden som skolan ska prioritera. I inkommen dokumentation tydliggörs skolans olika mötesstrukturer där analyser av kunskapsresultat ingår kontinuerligt. Enligt officiell statistik avseende Elin Wägnerskolan visar terminsbetyg i årskurs 6 läsåret 2016/17 att skolenheten ligger lägre i flertalet ämnen i jämförelse med riket. Skolenhetens genomsnittliga betygspoäng i matematik ligger på 10,2 i jämförelse med riket som ligger på 12,6. I engelska ligger skolenhetens genomsnittliga betygspoäng på

101 Skolinspektionen 5 (22) 13,0 i jämförelse med riket som ligger på 14,1 och i svenska/ svenska som andra språk ligger skolenhetens genomsnittliga betygspoäng på 13,3 samt 5,1 i jämförelse med riket som ligger på 13,4 och 7,3. Utifrån skolenhetens egen resultatanalys för årskurs 7, vt 2018 framkommer att av 97 elever når 52 elever alla mål, dvs har lägst betyget E i alla ämnen. Av svenska, matematik och engelska är matematik fortfarande det ämnet som har lägst måluppfyllelse. Allra lägst måluppfyllelse har samhällskunskap och geografi. Skolenheten har efter analysen beslutat om följande insatser och aktiviteter för att lyfta resultaten såsom att ha gemensam ämnesplanering och pedagogiska samtal om undervisning och resultat ämnesvis; lärare får utvecklingsuppdrag kring framgångsfaktorer med tvålärarskap; tvålärarskap sätts in i matematik och NO; blockläsning av svenska och svenska som andra språk görs med ökad lärartäthet och speciallärartillgång; omfördelning av resurstimmar av lärare och speciallärare till eleverna; samtal med elever och vårdnadshavare om sjukfrånvaro/frånvaro. I intervju med lärarna framkommer att de är delaktiga i arbetet med att analysera kunskapsresultaten i fyra strukturerade möten under läsåret. Lärare uppger i intervjuer att de i de olika arbetslagen och i skolgemensamma forum arbetar med analyser, både kring bedömning och kunskapsresultat. Därefter beslutas vilka utvecklingsområden som ska prioriteras. I intervjun framkommer vidare att ansvariga förstelärare skapar möjligheter och strukturer för hur arbetet ska fortlöpa, ett arbete som kontinuerligt diskuteras i samråd med skolledningen. Skolledningen uppger vid intervjun att de säkerställer att utvecklingsarbete genomförs genom att ha kontinuerliga uppföljningsmöten både med förstelärare och arbetslagsledare. Av intervjuerna med både lärare, elevhälsan och skolledning framgår att en kommungemensam enkät görs kring värdegrund och trygghet. Värdegrundsarbetet i undervisningen följs upp genom elevenkäter, på skolans möten med arbetslagen och elevhälsan samt på möten med arbetslagsledarna, där också arbetslagsledarna ger signaler om det är något kring samsyn och värdegrund som behöver åtgärdas. Skolledningen följer upp värdegrundsarbetet i undervisningen med lärarna på medarbetarsamtalen och på lektionsbesök där ett efterföljande samtal med läraren görs. Uppföljning sker även av skolans likabehandlingsplan vilken omfattar såväl ordningsregler som skolans demokratiska uppdrag. Målet med planen är att alla på skolan, såväl elever som personal är medvetna om och respekterar skolans gemensamma förhållningssätt. Planen följs upp och revideras i slutet av läsåret och utifrån analysen identifieras utvecklingsområden och åtgärder vidtas kring värdegrund och trygghet. Av intervjuer med skolledning och lärare framgår att resultatet efter varje utvärdering av kunskapsresultat, trygghet och studiero leder till fördelning och

102 Skolinspektionen 6 (22) omfördelning av resurser, främst personella, utifrån elevernas behov för att de ska fortsätta utvecklas och känna trivsel. Skolledningen, i samråd med elevhälsan och mentorerna fattar beslut om vilka utvecklingsåtgärder som ska vidtas. Pedagogiskt ledarskap Granskningen visar att skolledningen leder och organiserar det pedagogiska arbetet och ger lärarna förutsättningar att dela med sig av sin kunskap och lära av varandra. I inkommen dokumentation och i intervjuer med elevhälsan, lärare och skolledning framkommer att skolledningen skapar förutsättningar för lärarna att samverka genom olika mötesfora; arbetslagsträffar, arbetsplatsträffar, kollegiala samtal, ämnesträffar och andra konferenser, som uppföljningskonferenser av kunskapsresultat. Lärare säger i intervju att de har förutsättningar att samverka, framförallt i det skolan har som kallas projektet. Projektet är en tematisk form av undervisning där lärare samverkar och eleverna arbetar utifrån olika områden som har anknytning till omvärld och samhälle. Projekttid finns schemalagd för lärare och elever i alla årskurser och utgör två timmar per vecka. Lärarna säger att den samverkan som sker i projektet också spiller över till det kollegiala lärandet och ger avtryck i undervisningen. Skolledningen säger i intervjun att de har tvålärarsystem som främjar det kollegiala lärandet. Detta bekräftas i intervju av lärarna. I intervjuer med både elevhälsan, lärare och skolledning framkommer att skolans arbets- och förhållningssätt är tydliga. Skolan har en tydlig planering och mötesstruktur där värdeskapande pedagogik 1 är grundpelaren. Eleverna har både klassråd och elevråd. På schemat ligger också pedagogisk planering, både för lärare och elever. Skolledningen styr alla mötesformer med frågeställningar som handlar om undervisningen vilka i sin tur sedan ska mynna ut i pedagogiskt lärande. Arbetslagsmötena och mötena i elevhälsan har fokus på elevfrågor och undervisning och det finns en uttalad struktur för lektionerna som varje lärare följer. Det gemensamma värdeordet tillsammans gäller för alla på skolan. Skolledningen säger att om man ska gå på denna skola eller arbeta på den måste man vilja arbeta tillsammans. Skolledningen säkerställer att skolans arbetssätt tillämpas genom utvärderingar i de olika arbetslagen och genom uppföljningar av de analysmöten som 1 Metoder och verktyg som används i lärandet för att uppnå ökad meningsfullhet och upplevd relevans genom att skapa värde för någon annan.

103 Skolinspektionen 7 (22) skolan kontinuerligt genomför. Skolledningen genomför även lektionsbesök inför lönesamtal och medarbetarsamtal. Vad gäller introduktion av obehöriga lärare så visar granskningen att det på skolan finns en plan för detta, men att lärare upplever att den inte fungerar fullt ut. I inkommen dokumentation finns en plan för betygssättning när undervisande lärare saknar legitimation och någon lärare berättar att hen har haft ett uppdrag att bistå obehöriga lärare vid betygssättning. Skolledningen säger att det finns en plan för introduktion av nyanställda och vidare att det även finns en handbok för rutiner, arbetssätt och värdegrund som alla anställda varit delaktiga i att ta fram och som ges till alla nyanställda lärare. I intervju med skolledningen framkommer också att skolan är i ett expansivt skede då den byggs ut för varje läsår och att skolledningen ser det som en utmaning att få alla nya lärare att tillämpa skolans arbetssätt. Lärare bekräftar att det finns en handbok men säger i intervjun att de anser att ett mentorskap bestående av erfarna lärare för nya obehöriga lärare bör finnas både för lektionsplanering och kommande betygssättning. Jämställdhetsarbete Av intervjuer med lärare och skolledning framgår att Elin Wägnerskolan arbetar med värdegrundskapande pedagogik och att de har jämställdhet som ett ledord i skolans värdegrund. Det ges flera exempel på hur jämställdhet tas upp i undervisningen, särskilt inom ramen för det som på skolan kallas projektet. Det framgår emellertid också av elevintervjuer att det finns elever som upplever att flickor och pojkar behandlas olika i undervisningen. I intervjuer med lärare framkommer att medvetenheten om detta varierar samt om det förekommer diskussioner i arbetslagen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I intervjuer med lärare, elevhälsa och skolledning framkommer att det inte finns något strategiskt jämställdhetsarbete utifrån skolans behov. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att rektor mer systematiskt leder och styr ett strategiskt jämställdhetsarbete. Skolinspektionens granskning visar att skolans jämställdhetsarbete behöver utvecklas till ett mer systematiskt och strategiskt arbete som leds av rektor. Enligt läroplanen ska skolan aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Det

104 Skolinspektionen 8 (22) framgår vidare att hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn har också ett särskilt ansvar för att utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet. 2 Skolinspektionens granskning visar att det finns en medvetenhet på skolan om jämställdhet utifrån skolans värdegrund och i intervjuer med lärare ges flera goda exempel på hur jämställdhet utifrån normkritiskt tänkande tas upp i undervisningen i olika ämnen, såsom exempelvis i SO, slöjd samt idrott och hälsa. Det framgår emellertid också av intervjuer med lärare att det varierar i vilken utsträckning jämställdhetsfrågor diskuteras i arbetslagen och att det finns ett synsätt på skolan att fokus ska vara på individ och inte kön. Att detta synsätt är genomgående på skolan bekräftas också i intervju med elevhälsan och skolledningen. Vissa elever ger exempel på att jämställdhet tas upp i undervisningen och säger att det särskilt förekommer inom ramen för det så kallade projektet, medan andra elever säger att lärarna inte pratar om jämställdhet. På fråga från Skolinspektionen om flickor och pojkar behandlas lika på skolan ger elever flera exempel på att de inte tycker det. Vissa elever berättar bland annat att de tycker att pojkar tar mer tid och får större utrymme i klassrummet men att flickorna förväntas prestera mer. Det finns också elever som berättar att pojkar bestraffas kollektivt och som säger att det exempelvis bara är flickor som får sitta i grupprum och arbeta utanför klassrummet. Under flertalet lektionsobservationer som Skolinspektionen gör tar pojkarna mer utrymme, när det gäller tal på lektionen än flickorna. När lärarna får bemöta elevernas uppgifter om att flickor och pojkar behandlas olika svarar vissa lärare att det inte är bra om eleverna upplever att det är så, att de diskuterar i arbetslaget hur de ska bemöta eleverna, men 2 Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning 2.8 Rektorns ansvar

105 Skolinspektionen 9 (22) inte utifrån ett jämställdhetsperspektiv utan gentemot individer. Någon annan lärare säger att de arbetar för att pojkarna inte ska ta så mycket utrymme, men att det tar tid och att de borde prata mer om det. I skolans analys av kunskapsresultaten uppmärksammas och jämförs flickors och pojkars resultat. I skolans egen uppföljning av kunskapsresultaten i årskurs 7 framkommer att flickorna ökar sina resultat i bild och fysik medan pojkarnas resultat sjunker över tid. I idrott och hälsa ökar pojkarna sina resultat medan flickornas sjunker i jämförelse med föregående års resultat. I intervjuer med skolledning och lärare säger de att analyserna av flickors och pojkars resultat speglar den bild av könsskillnader som finns i samhället i stort. De säger vidare att några specifika åtgärder inte sätts in utifrån skillnader mellan flickor och pojkar, däremot sätts åtgärder in på individbasis. Diskussioner om huruvida man behöver utveckla undervisningen utifrån resultaten av analysen har enligt lärare inte gjorts mer än vid enstaka tillfällen lärare emellan. Även om det framgår av intervjuer att jämställdhet tas upp i undervisningen inom ramen för olika ämnen och det ges goda exempel på hur man inom ramen för det så kallade projektet tar upp jämställdhetsfrågor ur ett normkritiskt perspektiv så visar granskningen också att det finns ett behov av ett mer systematiskt och strategiskt jämställdhetsarbete som omfattar alla lärare och processer på skolan. Skolinspektionen rekommenderar att skolledningen genom att leda ett strategiskt jämställdhetsarbete skapar en gemensam medvetenhet hos personalen kring hur de ska arbeta så att utbildningen är jämställd. Ett sådant strategiskt arbete kan exempelvis, utifrån uppgifterna att det finns elever som upplever att pojkar och flickor behandlas olika, innebära gemensamma analyser och diskussioner kring förhållningssätt kopplat till kön. Likaså kan det innebära en analys av och gemensam diskussion om på vilket sätt undervisningen eventuellt kan utvecklas utifrån de skillnader i pojkars och flickors resultat som har identifierats på skolan, även om dessa ligger i paritet med skillnaderna i riket. I detta arbete ingår att titta på om det finns mönster på skolan och i undervisningen som tyder på att särskilt flickor eller pojkar drabbas i utbildningen utifrån könstillhörighet. 3 Skolan behöver ha strategier som följs upp och omprövas för att på ett effektivt sätt motverka traditionella 3 SOU 2009:64, Flickor och pojkar i skolan- hur jämställt är det? S. 42 f. Även om detta enbart gäller jämställdhet är resonemanget överförbart även på övriga värden som skolan har att förmedla.

106 Skolinspektionen 10 (22) könsmönster. Varje lärare ska särskilt verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande i undervisningen. För att det ska fungera behöver rektorn ta ansvar för att tydliggöra vikten av att detta arbete bedrivs, säkerställa att förutsättningar finns för samverkan och gemensamma diskussioner och följa upp det arbete som bedrivs på området. Utbildningens organisering, innehåll och arbetsformer måste systematiskt och löpande följas upp på ett sådant sätt att eventuella könsmönster uppmärksammas. Det kan handla om att analysera anmälningar om kränkande behandling, utbildningsval som rekommenderas i studie- och yrkesvägledningen eller könsmönster som synliggörs genom elevhälsans arbete. Undervisning Skolinspektionen bedömer följande: Undervisningen främjar i flera delar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden, men utvecklingsområden finns. Författningsstöd för våra kvalitetsbedömningar: 1 kap. 4, 3 kap. 3 och 5a, 4 kap. 9 skollagen 5 kap. 2 skolförordningen Lgr 11 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande samt 2.6 Skolan och omvärlden, 5 Kursplaner med kunskapskrav De övergripande skälen för Skolinspektionens bedömning är att granskningen visar att undervisningen huvudsakligen främjar elevernas möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden. Av intervjuer och observationer framgår att undervisningen mestadels är målfokuserad, varierad och innehåller ett aktivt lärarstöd. Vidare framgår att eleverna ges möjlighet att reflektera över sitt lärande och delta i planering och innehåll, framför allt inom ramen för skolans projekt. Dock behöver undervisningen utvecklas när det gäller stimulans och utmaningar för de elever som snabbt blir klara med sina uppgifter och som behöver ytterligare utmaningar för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de iakttagelser myndigheten gjort under besöket.

107 Skolinspektionen 11 (22) Målfokuserad, varierad undervisning och aktivt lärarstöd Skolinspektionens granskning av Elin Wägnerskolan visar att undervisningen mestadels är målfokuserad, varierad och innehåller ett aktivt lärarstöd. Av intervjuer och lektionsobservationer som Skolinspektionen genomfört framgår att lärare förklarar syftet med lektionen och i de flesta fall tydliggör mål med olika lektionsmoment och att målen överensstämmer väl med målen i läroplanen. Lärarna säger att de presenterar sin planering för eleverna, både på lektionen och på skolans lärplattform, vilket också exemplifieras under Skolinspektionens lektionsbesök. Vid någon lektion som Skolinspektionen observerade knyter läraren an till innehållet i såväl tidigare lektioner, pågående projektarbete samt till kommande lektioner. Flera lärare ger elever respons på deras arbete och prestationer och uppmuntrar och berömmer eleverna. Vid observationer och av intervjuer framgår att eleverna ges ett aktivt lärarstöd så att de kan förstå uppgifterna och komma vidare. Lärarna förklarar uppgifterna och hur eleverna kan ta sig an dem. Lärarna ser också till att alla elever kommer igång genom att gå runt och kolla av att eleverna förstått. På flertalet av de observerade lektionerna är uppgifterna varierade och eleverna får arbeta enskilt, i par och i grupp. När elever är klara med uppgifter uppstår det pauser som vid några lektioner leder till att studieron störs och det finns lektioner där elever som blir klara sitter och gör annat till dess att lektionen avslutas, utan att läraren agerar. Under några lektionsobservationer avslutas lektionerna genom att läraren summerar lektionens innehåll och ger eleverna en plan framåt, inför kommande lektion i de högre årskurserna och för hela veckan i de lägre årskurserna. Under andra observerade lektioner är det inget tydligt avslut. Av insänd dokumentation framgår att det finns en tänkt struktur för hur lektionerna ska avslutas. Under de lektioner som Skolinspektionen observerade görs detta på hälften av lektionerna. Vad gäller elevers möjlighet till reflektion över sitt lärande och delaktighet i planering och utvärdering så framgår det av intervjuer att det till viss del förekommer inom ramen för projektet. Elever, elevhälsa, lärare och skolledning säger att projektet innehåller övningar och frågor där eleverna får möjlighet att reflektera utan ett givet svar och att eleverna också har möjligheter att ta ansvar över sitt eget lärande. Lärare och skolledning säger vidare i intervjuerna att resultatet vad gäller hur elevers synpunkter kan påverka undervisningen i projektet ligger något lägre i utvärderingar om delaktighet. I intervju säger eleverna att de kan påverka projektet ju högre upp i årskurserna de kommer. I intervju med elever framkommer det att de får lov att vara med och påverka innehåll och upplägg i de olika teman som projekten utgörs av. De säger vidare att arbetet i projektet fungerar när de har ett intressant ämne. Några elever säger dock att projekten tar mycket tid av undervisningen och beskriver projekttiden som utfyllnad. Någon av eleverna säger att hen hellre hade velat ha

108 Skolinspektionen 12 (22) ämnen för att lära sig mer. Elin Wägnerskolan deltog hösten 2017 i Skolenkäten 4 som genomförs av skolinspektionen. Resultaten av enkäterna redovisas på skolenhetsnivå för varje frågeområde och i form av ett index där 0 är lägst resultat och 10 är högst resultat. Indexet kan jämföras med resultatet för samtliga skolor som deltog i samma enkätomgång. Ett högt indexvärde indikerar en positiv uppfattning och ett lågt indexvärde indikerar en negativ uppfattning.resultaten för den pedagogiska pesonalens uppfattning för elevinflytande ger indexvärdet 6,1 vilket kan jämföras med samtliga medverkande skolenheters värde som är 6,4. Enkäten för elever gjordes inte hösten 2017 eftersom Elin Wägnerskolan inte hade årskurs 9 då. Stimulans och utmaning Granskningen visar vidare att det finns möjlighet att utveckla undervisningen ytterligare när det gäller att ge eleverna stimulans och utmaning. Flertalet elever säger i intervju att de flesta lärare tror på eleverna och att lärarna har höga förväntningar på dem. Detta bekräftas av lärarna som berättar att de har diskussioner i arbetslagen om vikten av att lyfta alla. Detta bekräftas också av elevhälsan som i intervju lyfter fram mentorernas aktiva arbete med att stärka eleverna både genom att de regelbundet träffar eleverna, skriver veckobrev till föräldrarna och att mentorerna och lärarna tar hjälp av elevhälsan med elever som de vill motivera ytterligare. Vad gäller hur innehåll och arbetssätt anpassas till aktuell elevgrupp så framgår det av granskningen att det varierar om elever som snabbt blir färdiga med sina uppgifter får ytterligare utmaningar. Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Undervisningens innehåll och arbetssätt behöver anpassas mer till aktuell elevgrupp så att den stimulerar och utmanar alla elever, oavsett hur långt de kommit i sin kunskapsutveckling. 4 Skolenkäten hösten 2017, Enkätresultat för pedagogisk personal grundskola, Elin Wägnerskolan, Växjö kommun

109 Skolinspektionen 13 (22) Skolinspektionens granskning visar att undervisningen inte är tillräckligt anpassad för att alla elever ska bli utmanade och stimulerade. En central utgångspunkt i skollagen 5 och läroplanen 6 är att undervisningen ska utgå från och anpassas efter de enskilda elevernas olika behov och förutsättningar. Varje elev ska ges ledning och stimulans efter sina förutsättningar. En utmanande undervisning innebär att läraren kognitivt utmanar eleverna med uppgifter och aktiviteter, som utvecklar och utmanar deras tänkande. Detta anses i sin tur främja och stärka elevernas motivation och engagemang i undervisningen. 7 I intervju med elever framkommer att lärarna individanpassar lektionerna. Eleverna säger att lärarna ger dem den hjälp och det stöd de behöver under lektionen. Intervjuade lärare ger flera exempel på anpassningar i undervisningen för att tillgodose de elever som behöver lite mer stöd. Elever säger också att det finns lektioner där de får vänta eller göra uppgifter av samma svårighetsgrad då de blivit klara med de uppgifter som presenterats. Några elever säger att de ibland får extrauppgifter som är svårare men andra säger att vissa lärare inte agerar då de är klara utan att de tillåter att elever sitter med datorer och gör annat. Eleverna säger att det får konsekvensen att de tappar motivationen. I intervju med lärare framkommer att vissa lärare ger andra uppgifter på en högre nivå till elever som har behov av ytterligare stimulans, bland annat i matematik. Skolledningen bekräftar elevernas uppgifter och säger att fokus i elevhälsoteam och i arbetslagen främst ligger på extra anpassningar och särskilt stöd. I intervjun med lärare framkommer att anpassning i undervisningen för att ge stimulans och utmaning för elever att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling inte diskuteras mer än spontant i arbetslagen. Lärare och skolledning säger också i intervju att en av utmaningarna i en nystartad skola där det tillkommer flera lärare varje läsårsstart är att implementera den struktur i undervisningen som är framtagen gemensamt med lärare och skolledning. I den 5 Skollagen (2010:800) 3 kap, 3, 6 Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) 2.2 Kunskaper 7 Nordenbo, S-E. m.fl.(2008) Teachers competences and pupil achievement in pre-school and school: A systematic review carried out for The ministry of Education and Research, Olso, Köpenhamn: Danish Clearinghouse for Educational Research, s.52f; Scheerens,J. m fl. (2007) Review and meta-analysis of school and teaching effectiveness, Enschede: University of Twente, Department of Educational Organization and Management, s.120ff, 131; Hattie 2009, s110 f.

110 Skolinspektionen 14 (22) framtagna strukturen ingår att möta alla elever i undervisningen utifrån deras enskilda behov och förutsättningar. Även om granskningen visar att undervisningen som genomförs på skolan är varierad och delvis individanpassad så framkommer det också att det finns ett behov av att rektor ser till att undervisningen anpassas, så att den stimulerar och utmanar även de elever som nått längre i sin kunskapsutveckling. Skolinspektionen rekommenderar att skolledningen utvecklar arbetet genom att tillsammans med lärarna och elevhälsan också lyfta elever i behov av utmaningar i de olika mötesforum som skolan har, det vill säga arbetslagsmöten, elevhälsomöten och de pedagogiska samtalen. Rent konkret handlar det om att som lärare erbjuda en större variation av uppgifter att välja mellan för elever och att de extra uppgifter som erbjuds elever som snabbt blir klara är av fördjupande karaktär, snarare än upprepande. 8 Trygghet och studiero Skolinspektionen bedömer följande: Skolan har i hög utsträckning ett samlat och medvetet arbete för att skapa och bibehålla trygghet och studiero. Författningsstöd för våra kvalitetsbedömningar: 3 kap. 3, 5 kap. 3, 6 kap. 6-7 skollagen Lgr 11 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande De övergripande skälen för bedömningen är att granskningen visar att skolans arbete med att skapa trygghet och studiero är välfungerande. Av intervjuer med samtliga grupper framgår att det finns ett medvetet arbete med att skapa trygghet och studiero på skolan. Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de iakttagelser myndigheten gjort under besöket. 8 Skolinspektionen (2016a) Utmaningar i undervisningen: Många elever behöver mer stimulans och utmaningar, Tematisk analys, Stockholm: Skolinspektionen s 6.

111 Skolinspektionen 15 (22) Trygghet och studiero Skolinspektionens granskning visar att Elin Wägnerskolan bedriver ett välfungerande arbete för att säkerställa trygghet på skolan. I intervju med elevhälsan framkommer det att trygghetsenkäter görs, trygghetsvandringar genomförs och trygghetsskapande aktiviteter sätts in om enkäter visar att något område på skolan är otryggt. När det uppmärksammas, antingen utifrån enkäter eller att någon signalerar att något område på skolan är otryggt, vidtas åtgärder direkt säger både lärare, elevhälsan och skolledningen. I intervjuer med elever framkommer att elever känner sig trygga på skolan. I samtliga intervjuer framkommer att personalen på skolan har ett gemensamt förhållningssätt när det kommer till arbetet med att skapa trygghet. Skolan arbetar med rastvaktsschema och pedagogisk lunch där lärarna är tillsammans med eleverna. Lärarna formulerar ordningsregler tillsammans med eleverna och gör gemensamma trygghetsvandringar. Detta arbete följs upp av skolledningen. I intervju med elevhälsan framkommer också att skolan gör trygghetsskapande aktiviteter i form av samarbetsövningar för att eleverna ska lära känna varandra och utflykter i samma syfte. Detta görs i alla årskurser. Skolinspektionens granskning visar också att Elin Wägnerskolan har ett samlat arbete kring att skapa studiero. I inkommen dokumentation och i intervjuer med lärare och skolledning framkommer att det finns en uttalad struktur för undervisningen och att den bidrar till ökad studiero. Lektionsobservationer visar att flera lärare använder ett placeringsschema för eleverna, hur de ska sitta, i klassrummen för att förbättra studieron. Elever säger i intervjuer att de flesta lärare har struktur på sina lektioner och kan hålla ordning på klassen men att studieron störs i vissa ämnen, enligt eleverna till följd av att läraren inte blir respekterad av klassen. Intervjuade lärare säger att de också tar hjälp av specialpedagog på skolan för att kunna skapa studiero. Elever, personal och skolledningen ger exempel på insatser på skolan som gett positiva resultat för studieron, till exempel att undervisningen är mobilfri och att resurser i form av mer personal sätts in i klasser där studieron inte är så bra. Skolledningen bekräftar elevernas uppgifter om att studieron varierar mellan olika lärare och klasser men uppger också att de har tagit krafttag för att komma till rätta med detta, att de är tydligare mot lärare nu och att detta diskuteras som en stående punkt i arbetslagen.

112 Skolinspektionen 16 (22) Bedömning och betygssättning Skolinspektionen bedömer följande: Förutsättningar för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betyg ges i flera delar, men utvecklingsområden finns. Författningsstöd för våra kvalitetsbedömningar: 1 kap. 9, 3 kap. 14 och 15, 10 kap. 20a skollagen 9 kap. 20 och 22b skolförordningen Lgr Övergripande mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper, 2.7 Bedömning och betyg De övergripande skälen för Skolinspektionens bedömning är att granskningen visar att rektorn analyserar eventuella skillnader i betyg i olika ämnen/årskurser, mellan resultat på nationella ämnesprov och slutbetyg. Granskningen visar dock att rektors arbete med att ge lärarna förutsättningar att kvalitetssäkra sina omdömen och betyg behöver utvecklas ytterligare. Nedan följer Skolinspektionens närmare motivering till bedömningen kopplat till den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av samt de iakttagelser myndigheten gjort under besöket. Skillnader och avvikelser i betyg Skolinspektionens granskning visar att skolledningen har ett fungerande system för att diskutera och analysera skillnader och avvikelser i betyg. Skolledningen och lärare analyserar betyg i olika ämnen och årskurser, jämför resultat med nationella prov och ämnesprov med slutbetygen. I intervju med lärare framkommer att rektor har diskussioner med lärare vid betygssättning i de fall det behövs. Det framgår vidare att förstelärarna har fått ett uppdrag att planera en struktur för analys och bedömning som ska införas på de pedagogiska planeringsmötena. Likvärdiga bedömningar Skolinspektionens granskning visar dock att lärarna inte fullt ut använder sig av olika metoder för att säkerställa att de gör likvärdiga bedömningar. Granskningen visar vidare att rektorn behöver ge lärarna ytterligare förutsättningar att kvalitetssäkra sina omdömen och betyg. I intervjuer framkommer det att alla lärare inte ges samma förutsättningar då de är ensamma i ett ämne eller inte har utrymme att ha diskussioner i ämneslagen.

113 Skolinspektionen 17 (22) Identifierat utvecklingsområde I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet inom området bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Rektor behöver ge lärare ytterligare förutsättningar att kvalitetssäkra sina omdömen och betyg. Skolinspektionens granskning visar att skolledningen inte ger lärare tillräckliga förutsättningar att kvalitetssäkra sina omdömen och betyg. I skollagen 9 och läroplanen 10 framgår att rektorn ansvarar för att betygssättning är likvärdig utifrån de nationella målen. I intervju med lärare framkommer att skolledningen har diskussioner med lärare vid betygssättning i de fall det behövs. Lärarna säger också att de sambedömer nationella prov och att det i ämneslagen förs diskussioner kring bedömning och betygssättning. Detta arbete är mer spontant, säger lärarna och de säger att de även diskuterar bedömningar med ämneskollegor. Någon lärare uppger att hen använder sig av Skolverkets bedömningsstöd och att hen även tänkt ta kontakt med andra skolor eftersom hen är ensam lärare i ett ämne. Någon annan lärare uttrycker att det är jobbigt att vara ensam lärare i ett ämne. Vidare säger lärarna att för att kunna ha gemensamma bedömningsdiskussioner krävs en gemensam grovplanering, det finns lärare som har det, dock inte alla. I dokumentation och intervju med skolledningen framkommer att det finns utrymme för lärarna att ha sambedömning och diskussioner kring betygssättning. Vidare säger skolledningen att de arbetar med att ge förutsättningar för likvärdig bedömning och betygssättning framförallt på lärarnas ämnesträffar, där lärarna får möjlighet att sitta tillsammans och jämföra sina underlag. Skolledningen uppger att de är med i de ämneslag där det varierar mest i bedömningarna. På fråga från Skolinspektionen om hur rektorn säkerställer att de betyg som sätts är korrekta och likvärdiga svarar lärare att rektorn litar på dem och att hen också ska kunna göra det. 9 Skollagen (2010:800) 3 kap, Lgr,11, kap 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.7 Bedömning och betyg

114 Skolinspektionen 18 (22) Lärare behöver regelbundet ges möjlighet att diskutera och analysera hur de bedömer elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Lärare behöver också ges möjlighet att samverka både inom och mellan skolor. Att diskutera bedömning och betygssättning med andra professionella bidrar till att bedömningen blir mer tillförlitlig och inte låter sig påverkas av till exempel lokala traditioner eller bedömningskulturer. 11 Även om lärarna på Elin Wägnerskolan ges vissa förutsättningar att kvalitetssäkra sina omdömen, bland annat genom utrymme att diskutera bedömning och betygssättning på olika möten, så visar granskningen också att det kan vara upp till enskilda lärare om sådana diskussioner kommer till stånd och om bedömningsstöd används samt att vissa lärare känner sig ensamma i detta arbete. Skolinspektionen rekommenderar rektor att säkerställa att diskussioner både kring bedömning och inför betygsättning regelbundet kommer till stånd mellan lärare och i arbetslagen och att även de lärare som är ensamma i sitt ämne ges möjlighet till samverkan med andra skolor i detta arbete. Bedömning och betygssättning är en komplex praktik och kräver att lärare inte lämnas ensamma i arbetet. När det är dags för betyg analyserar och värderar lärare hur relevant och rättvisande bild olika underlag ger av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Här är det viktigt att lärarna ges förutsättning att kvalitetssäkra sin betygssättning, dels i relation till de nationella styrdokumenten, dels med varandra. 12 För att ge stöd till skolorna har Skolverket tagit fram bedömningsstöd som lärare bör använda sig av, även om alla inte är obligatoriska. Bedömningsstöden är en metod för skolan att se till att bedömningarna håller en likvärdig nivå med den nationella. 13 På Skolinspektionens vägnar 11 Skolverket (2016) Betygsskalan och betygen B och D, Stödmaterial, Reviderad version, Stockholm: Fritzes. 12 Skolverket (2016) Betygsskalan och betygen B och D, Stödmaterial, Reviderad version, Stockholm: Fritzes. 13 Se och flikarna Prov och bedömning - Bedömning - Bedömningsstöd. Se också aktuell information på Skolverkets hemsida för vilket bedömningsstöd som är obligatoriskt och inte.

115 Skolinspektionen 19 (22) X Jenny Fahlman Beslutsfattare Signerat av: Jenny Fahlman X Lena Oxelgren Föredragande Signerat av: Lena Oxelgren I handläggningen av ärendet har även Maria Nyman och Annika Mullaart Ed medverkat.

116 Skolinspektionen 20 (22) Bilaga 1: Underlag för bedömning regelbunden kvalitetsgranskning Vid granskningsbesöket inhämtas information om såväl styrkor som utvecklingsområden inom verksamheten. Värderingarna i detta beslut grundar sig på: 6 lektionsobservationer 2 gruppintervjuer med elever 2 gruppintervjuer med lärare En gruppintervju med skolans elevhälsa En intervju med rektor och biträdande rektor. Dokumentstudier. Dels de dokument som begärts in från huvudmannen och skolan samt den officiella statistik som finns att tillgå om den aktuella skolan. Innan beslut har fattats har huvudmannen fått ta del av Skolinspektionens protokoll från besöket för faktakontroll. Som underlag för bedömningarna har Skolinspektionens utredare använt sig av bedömningsunderlag, vilka är utformade i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet. Bedömningsunderlagen beskriver de områden som utredarna ska värdera vid besök på skolenheter. Bedömningsunderlagen är uppdelade i bedömningsområden. Respektive bedömningsområde är sedan nedbrutet till ett antal indikatorer Dessa indikatorer beskriver mer i detalj vad som ska utredas, för att identifiera var skolans styrkor respektive förbättringsområden finns. Bedömningsområden Inom respektive område granskas följande delar: Bedömningsområde 1: I vilken utsträckning leder rektorns lärarnas utveckling av undervisningen och verkar för elevernas lika rätt till en god utbildning oavsett könstillhörighet? Inom detta område granskas hur rektor arbetar med uppföljning och analys, hur skolans arbete med jämställdhet bedrivs, samt hur rektorn leder och organiserar skolans arbete. Bedömningsområde 2: I vilken utsträckning får eleverna en undervisning som främjar deras möjligheter att nå läroplanens mål avseende kunskaper och värden? I detta område granskas om undervisningen är målfokuserad, varierad och innehåller aktivt lärarstöd, om eleverna stimuleras och utmanas i undervisningen utifrån sina behov

117 Skolinspektionen 21 (22) och förutsättningar, samt om eleverna görs delaktiga i undervisningen och i sitt eget lärande. Bedömningsområde 3: I vilken utsträckning präglas utbildningen av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete? I detta område granskas hur skolan arbetar för att skapa en lugn och trygg miljö där det råder studiero. Bedömningsområde 4: I vilken utsträckning ges lärarna förutsättningar att säkerställa likvärdighet vid bedömning och betygssättning? I detta område granskas hur skolan arbetar med diskussion, analys och kvalitetssäkring i arbetet med omdömen och betyg. Mer information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens hemsida:

118 Skolinspektionen 22 (22) Bilaga 2: Bakgrundsuppgifter om verksamheten Skolinspektionen besökte skolenheten den 4 september 2018 och den 5 september Besöket genomfördes av Lena Oxelgren och Annika Mullaart Ed. Elin Wägnerskolan är en grundskola, årskurs 6-9 som är centralt belägen i Växjö. Skolan startade 2016 och har successivt ökat antalet elever och årskurser under åren de varit igång. På skolan går det idag 364 elever i årskurs 6-9.

119 From: Sent: To: Subject: Attachments: Persson Marit Friday, October 19, :08 AM Mattsson Carl VB: Regelbunden kvalitetsgranskning av Elin Wägnerskolan Beslut RKG Gr Elin Wägnerskolan.docx.pdf För registrering /Marit -----Ursprungligt meddelande----- Från: Skickat: den 19 oktober :59 Till: Persson Marit Öberg Torbjörn Nilsson Josefin Växjö kommuns kontaktcenter Kopia: Ämne: Regelbunden kvalitetsgranskning av Elin Wägnerskolan Hej, Översänder Skolinspektionens beslut efter genomförd regelbunden kvalitetsgranskning i Elin Wägnerskolan i Växjö kommun. Enligt uppdrag Jennie Runesson Avdelningen i Lund Skolinspektionen Växel: +46 (0) Besök: Gasverksgatan 1, Lund Postadress: Box Lund

120 Beslut Dnr :8011 Växjö kommun Beslut för grundskola efter tillsyn i Tolg skola i Växjö kommun Skolinspektionen Box 156, Lund, Besöksadress Gasverksgatan 1

121 Skolinspektionen Beslut Dnr : (8) Skolinspektionens beslut Föreläggande vid vite Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 skollagen (2010:800) Växjö kommun att vid vite av kronor senast den 26 april 2019 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Beslutet gäller omedelbart. Om Växjö kommun inte följer detta föreläggande kan Skolinspektionen ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet. Nedan redovisas de åtgärder som ska vidtas. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolinspektionen konstaterar att Växjö kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (5 kap. 3 skollagen) Vid skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. (6 kap skollagen) Åtgärder - Se till att eleverna tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. - Se till att lärare och annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten anmäler detta till rektor. Bedömning Skolinspektionen bedömer att skolenhetens arbete med trygghet och studiero, samt arbete för att motverka kränkande behandling inte uppfyller skollagens krav. Skolinspektionens utredning visar att eleverna på Tolg skola, trots att åtgärder vidtagits, inte tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Skolinspektionens utredning visar även att personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling inte alltid anmäler detta till rektorn. Även om rutin finns på skolan som innebär att så ska ske så framkommer i intervju med lärare, biträdande rektorn och rektorn att detta inte alltid görs. Av detta följer att rektorn inte får kännedom om samtliga fall då en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och därför inte kan anmäla dessa till huvudmannen. Huvudmannen kan därför inte alltid ta sitt ansvar att skyndsamt utreda

122 Skolinspektionen Beslut Dnr : (8) omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och vidta åtgärder som kan behövas. Rättslig reglering Av skollagen framgår att utbildningen ska utformas på sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Av skollagen framgår vidare att lärare och annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten ska anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. När huvudmannen får information om de uppgivna kränkningarna ska huvudmannen skyndsamt utreda omständigheterna kring dessa och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Elever tillförsäkras inte trygghet Av Skolinspektionens intervjuer med elever framgår att inte alla elever på skolan känner sig trygga. I intervju med elever på mellanstadiet säger eleverna att de känner sig trygga medan elever på lågstadiet säger att de känner sig otrygga. Elever säger att det finns vissa elever som hotar med pinnar och kastar stenar på rasterna, och att detta även pågick under föregående termin. De ger också exempel på att man som elev kan bli kallad ful och dum och att även om läraren säger till så hjälper inte det. Enligt eleverna är det fler vuxna ute på skolgården nu och vissa elever tycker att det har blivit bättre men en del elever tycker inte det. Utifrån att Skolinspektionen på lektioner och raster observerat att det förekommer många svordomar och nedsättande uttryck på lektioner och raster frågar Skolinspektionen eleverna om det brukar vara så. I alla intervjuade elevgrupper uppges att det är så på skolan nu och att det har varit så i flera år. I någon elevintervju sägs att svordomar är som att säga hej på den här skolan. Enligt eleverna så säger lärarna till eleverna ibland, men det hjälper inte. Eleverna säger även att det finns lärare som inte bryr sig och som inte säger till när eleverna använder sig av svordomar och nedsättande uttryck. Det framgår av intervjuer med lärare att det varierar om de anser att det är en trygg miljö på skolan för eleverna. Lärare på mellanstadiet säger att eleverna känner varandra och känner personalen, vilket skapar en trygg miljö i sig, medan lärare på lågstadiet säger att de tror att det är många elever som inte känner sig trygga. De ger exempel på att elever gör utfall, exempelvis hotar att skada andra elever och att elever säger grovt nedsättande kommentarer till andra elever. I samtliga lärarintervjuer nämner lärarna att eleverna har ett mycket tråkigt språk, med svordomar, och att det inte är acceptabelt som det är nu. Problematiken kring elevernas språkbruk är inte någonting som de gemensamt på skolan arbetat med, enligt lärarna. I någon intervju säger lärarna att de har kontakt med vårdnadshavare, men att de på skolan måste göra mer. Lärarna berättar att de tillsammans med eleverna genomför trygghetsenkäter, trygghetsvandringar och kommunens elevenkät. Det finns också lärare som säger att exempelvis rasttider ändrats utifrån ett behov av att minska konflikter på rasterna, vilket enligt några lärare lett till att det blivit bättre. De säger också att trygghet är ett av

123 Skolinspektionen Beslut Dnr : (8) utvecklingsmålen som de har gemensamt med Söraby skola, men att arbetet behöver riktas mer mot Tolg skola. Lärare berättar att de ser allvarligt på situationen när det gäller tryggheten på Tolg skola och att de saknar närvaro och återkoppling från rektorn och biträdande rektorn kring hur de ska hantera nuvarande situation. Av Skolinspektionens intervjuer med representanter från elevhälsan framgår att inte alla elever på skolan känner sig trygga. Representanter från elevhälsan säger att de från elever och vårdnadshavare fått vetskap om att det finns elever på skolan som elever är rädda för. Vidare uppger de att detta inte är något nytt på skolan för i år. En representant från elevhälsan säger att hen under nuvarande termin haft samtal med elever, och att det då framkom att eleverna känner sig rädda för andra elever på skolan, och att de är fysiska mot varandra och säger fula ord. Representant från elevhälsan säger att kommunen genomför en enkät med eleverna, samt att trygghetsvandringar också genomförs, den senaste gjordes i maj föregående termin. Några representanter säger att skolan har arbetat med elevernas trygghet, exempelvis genom att strukturera raster och luncher. Samtidigt säger de att arbetet inte är färdigt. Några representanter ur teamet uppger att det då blev bättre, men att de inte vet om man på skolan har fortsatt och lyckats upprätthålla förbättringen. Rektorn uppger i intervju med Skolinspektionen att tryggheten för eleverna inte är tillfredställande på Tolgs skola. Rektorn berättar att läsåret 2017/2018 var det lärarbrist på skolan och många lärarbyten vilket medförde att det då blev oroligt i vissa klasser. En analys av situationen på skolan gjordes, bland annat med hjälp av en specialpedagog från områdets övergripande elevhälsoteam, och på så sätt fick rektorn ett underlag som presenterades för områdeschefen. Vissa åtgärder vidtogs såsom höjda löner till nyanställda lärare för att underlätta rekrytering av lärare, och att någon klass delades. Rektorn säger att trots att insatser har gjorts så saknas förutsättningar i form av lärarkompetens, lokaler och resurser för att möta varje barns behov, vilka enligt honom alla är faktorer som föranleder otrygghet. Skolinspektionen observerar vid besöket att personal finns ute på rasterna och vid förflyttningar till lektioner i andra lokaler. Skolinspektionen observerar också att elever leker men att situationer uppstår där elever råkar i konflikt, vilket ibland leder till svordomar, nedsättande uttryck, knuffar och ibland även till att sparkar och föremål riktas mot andra även mot personal. Skolinspektionen noterar tillfällen då personal ingriper, men även det motsatta. Det finns tillfällen när konflikter fortgår efter personals ingripande. På rasterna finns också elever som gråter och som kommer till Skolinspektionen och berättar att de är rädda för andra elever. Elever tillförsäkras inte studiero I båda elevintervjuerna uppges att det inte är studiero på lektionerna, även om det varierar mellan olika klasser, ämnen och lärare. Elever säger att det är så här på lektionerna varje dag och ger exempel på elever som skriker, springer runt, drar i varandra, tacklar varandra, blir arga på varandra och att det ofta är hög ljudnivå. Eleverna uppger att konsekvenserna av detta blir att det är svårt att koncentrera sig och att de inte lär sig. Enligt elever säger lärarna till när elever stör på lektionerna, men det hjälper inte. Elever berättar också att lärarna skriker att de ska vara tysta, och att

124 Skolinspektionen Beslut Dnr : (8) lärarna blir arga. Eleverna ger också exempel på när elever som stör lektioner får lämna klassrummet. De säger även att elever från andra klasser stör pågående lektion. Några elever, som beskriver att det inte är studiero, berättar att de har fått hörselskydd och skärmar. Elever känner inte till att det finns några gemensamma ordningsregler på skolan, men säger att de har regler för klassen och rasten. Vissa elever tycker att det var bättre studiero förra året, medan andra tycker att det var sämre, vilket de beskriver har med vilka klassammansättningar de gick i föregående år jämfört med i år. Det framgår av intervjuer med lärarna att avsaknad av studiero är ett problem på skolan. Vissa lärare beskriver att det är mer studiero nu än förra året och att bland annat de ändrade rasttiderna för de olika klasserna har bidragit till det. En del lärare säger att de tillsammans med eleverna har skapat ramar och rutiner, som exempelvis att inte springa ut och in i klassrummet. De nämner också att de arbetat med skolans fem principer, vilka i Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Söraby skola och Tolg skola beskrivs som principer för respektfullt bemötande, såsom exempelvis att säga hej till varandra och säga stopp om någon blir illa behandlad. Samtidigt som lärarna beskriver att det blivit bättre så säger de också att det är många elever på liten yta, och att det saknas grupprum. Lärare säger även att det finns elever i varje klass som skriker och kastar saker på lektionerna. Lärare uppger vidare att det är svårt när det inte finns tillräckligt med personal att tillgå, att de inte räcker till och att de inte orkar upprätthålla studiero. Några lärare uppger att avsaknad av studiero är ett jätteproblem, och att det har varit kaos i elevgrupperna. Dessa lärare säger också att eftersom det är trångt i skolan, och att undervisning får ske i trappor, personalrum och i matsal påverkas studieron. De ger exempel på att de har fått avbryta lektioner och ställa in lektioner för att elever håller på att riva allt. Även om några lärare säger att de har skapat ramar och rutiner i klasserna, uppger andra lärare att arbetssätt och förhållningssätt är otydliga, exempelvis när det gäller trygghet och studiero. Lärarna berättar att även studieron, tillsammans med tryggheten, är ett av skolans utvecklingsmål som de arbetar med på arbetsplatsträffarna tillsammans med personal på Söraby skola. Enligt några lärare behöver målet dock riktas tydligare mot behoven på Tolg skola, genom att exempelvis Tolg har egna möten. Elevhälsans representanter säger att det saknas studiero i ett par klasser. De berättar också att de under förra terminen arbetade med några klasser på skolan, bland annat genom handledning av personal. När Skolinspektionen uppger att elever i flera klasser i intervjuer sagt att det inte är studiero så att de kan lära sig, säger en representant i elevhälsan att det händer så mycket i klassrummet att eleverna inte får arbetsro. Enligt representant från elevhälsan blir eleverna trötta och aggressiva och säger fula ord till varandra när de blir irriterade. På fråga från Skolinspektionen var skolledningen finns i detta arbete svarar en representant att lärarna behöver stöd och ledning. Vidare uppger elevhälsan att det inte håller som det är nu bland annat för att lärarna inte har några raster, all tid försvinner till att vakta och prata med elever och vårdnadshavare. På fråga från Skolinspektionen hur elevhälsan finns med i arbetet säger några representanter att deras insatser är förlagda till en annan skola och att de i nuläget inte har något uppdrag på Tolg skola. För att skapa studiero så saknas enligt elevhälsans representanter stödfunktioner kring eleverna och undervisningen, exempelvis så finns

125 Skolinspektionen Beslut Dnr : (8) det behov av en kurator och någon med specialpedagogisk kompetens som både kan handleda lärarna och ge stöd till enskilda elever. Rektorn säger i intervju att han har fått signaler från lärare om att det är oroligt i vissa klasser, och att lärarna i dessa klasser inte hinner möta eleverna utifrån elevernas behov. Rektorn säger även att det finns lärare som känner sig otillräckliga utifrån kompetens och som inte klarar ledarskapet. Allt detta gör enligt rektorn att eleverna blir utåtagerande, gör uppror och inte sitter på sin stol. Dock säger rektorn att han inte har en klar bild av de senaste tre veckorna på grund av att han inte har varit på skolan. Däremot säger rektorn att han har fått information av biträdande rektorn. Rektorn instämmer i Skolinspektionens beskrivning av uppgifter från övriga intervjuer om att det saknas studiero i flera årskurser, och säger att konsekvenserna blir att det är svårt för eleverna att koncentrera sig vilket leder till att måluppfyllelsen blir lidande. Rektorn säger att det hände något på skolan vid sportlovet förra terminen som gjorde att lärarna inte orkade upprätthålla studieron. Åtgärder för studiero har genomförts, vilka sammanfaller med åtgärder för trygghet, enligt rektorn. Exempelvis delades en åldersblandad grupp, vilket gjorde att det blev bättre för en årskurs, men inte för den andra årskursen. En förstelärare har även anställts. Trots vidtagna åtgärder har det enligt rektorn inte blivit bättre. Han säger även att huvudmannen har fått information om situationen. I inskickad information till Skolinspektionen skriver rektorn att riskbedömningar har gjorts och skickats in till huvudmannen under läsåret 2017/2018. Rektorn skriver även att riskerna i huvudsak handlar om lokalerna, samt om behov av att säkerställa trygghet och studiero. Vid flertalet av de lektioner som Skolinspektionen observerade pratar elever vid lärares genomgångar. Lärare säger till, men elever fortsätter att prata. Under flera lektioner finns exempel på att elever under långa stunder inte arbetar med lektionsuppgifterna. Vid flertalet lektioner förekommer svordomar och på några lektioner är det ofta förekommande att elever använder svordomar och nedsättande uttryck gentemot varandra. På flertalet lektioner går och kommer elever, samt förflyttar sig i klassrummet utan att det ingår i lärarens lektionsinstruktioner. Vid dessa tillfällen är det vanligt förekommande att elever pratar med andra elever om annat än lektionsuppgiften och även vidrör andra elever så de tappar koncentrationen från lektionsuppgifterna. Vid flertalet lektioner lämnar lärare/resursperson lektionssalen i samband med att elever lämnar lektionen. Vid någon lektion sitter elever vid sidan om och vill inte delta. Det finns också lektioner där elever uttrycker verbalt att de inte vill delta eller arbeta med uppgiften. Skolinspektionen observerar också exempel på att elever från andra klasser stör pågående undervisning. Brist i arbetet med att anmäla kränkande behandling I intervju med en lärargrupp sägs att inte alla kränkningar anmäls till rektorn. Enligt lärare är det inte möjligt att anmäla allt som händer, för då skulle de inte hinna göra något mer. Lärare uppger att arbetet är övermäktigt och att de inte orkar. I intervju ger även lärare exempel på kränkningar från denna termin, mellan elever, som inte anmälts

126 Skolinspektionen Beslut Dnr : (8) till rektorn. Bland de kränkningar som beskrivs finns både verbala och fysiska kränkningar. Rektorn uppger vid intervju att det inte har rapporterats några kränkningsanmälningar till honom under innevarande termin men när han får in kränkningsanmälningar så anmäls dessa vidare till huvudmannen. Rektorn säger även att han inte heller fick kännedom om alla kränkningar under föregående termin. Biträdande rektorn säger att hon har sagt till lärarna att de måste skriva kränkningsanmälningar, men att lärarna då svarar att de inte orkar göra det på grund av arbetsbelastningen. I Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Söraby och Tolg skola, som Skolinspektionen har tagit del av, finns rutiner för åtgärder vid kränkande behandling beskrivna. I inskickad dokumentation, Nulägesbedömning för Tolg skola 2017/2018, skriver dock rektorn att arbetsgången vid kränkningar inte följdes på ett tillfredsställande sätt under vårterminen då antalet kränkningar var många samtidigt som lärare var sjukskrivna och ersattes med vikarier. Motivering till föreläggande vid vite som ingripande Skolinspektionen får enligt 26 kap. 10 skollagen förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 27 skollagen får ett föreläggande förenas med vite. Skolinspektionen ska förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen med utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Då verksamheten vid Tolg skola inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, finns skäl att förelägga Växjö kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att åtgärda bristerna. Utredningen visar att det finns brister i skolans arbete med att utforma utbildningen så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero, samt i arbetet med att motverka kränkningar. Bristerna gällande trygghet och studiero samt i arbetet med att motverka kränkningar, leder till att elevernas möjligheter att nå målen för utbildningen försvåras. Enligt uppgift från elever, lärare, elevhälsa och rektorn har dessa brister förelegat i vart fall från och med februari Mot denna bakgrund bedömer Skolinspektionen bristerna som allvarliga och föreläggandet ska därför förenas med vite.

127 Skolinspektionen Beslut Dnr : (8) På Skolinspektionens vägnar Björn Persson Beslutsfattare Ulrika Bohlin Föredragande Hur man överklagar, se bilaga 2 Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på Bilagor Bilaga 1: Fakta om Tolg skola Bilaga 2: Överklagandehänvisning

128 Skolinspektionen Bilaga Dnr : (3) Fakta om Tolg skola Skolinspektionen har genomfört en regelbunden kvalitetsgranskning av Tolg skola under höstterminen Tolg skola besöktes av Skolinspektionen den 3, 4 och 6 september Vid besöket framkom uppgifter om missförhållanden avseende trygghet och studiero samt arbetet för att motverka kränkande behandling varför beslut fattades om att hantera dessa uppgifter inom ramen för en regelbunden tillsyn. Tillsynen har omfattat områdena trygghet och studiero samt arbetet för att motverka kränkande behandling. Tolg skola är belägen i Växjö kommun, 25 kilometer norr om centralorten Växjö. Vid tidpunkten för Skolinspektionens besök har skolan 4 elever i förskoleklass och 65 elever i årskurserna 1 6. I några av skolans klasser bedrivs åldersblandad undervisning. Den pedagogiska personalen är organiserad i ett arbetslag som leds av en arbetslagsledare. På skolan finns en förstelärare. Skolledningen består av en rektor och en biträdande rektor. Rektorn och biträdande rektorn har även ansvar för Söraby skola i Rottne, på vilken Tolg skolas elever har undervisning i några ämnen. Måluppfyllelse Årskurs 6 Nationell statistik visar att den genomsnittliga betygspoängen för läsåret 2016/2017 varierar mellan som lägst 11,3 (hem- och konsumentkunskap och kemi) och som högst 13,4 (matematik och geografi). Enligt nationell statistik för årskurs 6 läsåret 2016/2017 var den genomsnittliga betygspoängen på nationella proven i engelska 13,9 vilket kan jämföras med rikets 14,9, i matematik 14,2 vilket kan jämföras med rikets 12,1 och i svenska 12,2 vilket kan jämföras med rikets 13,0. Årskurs 3 Enligt nationell statistik för årskurs 3 läsåret 2016/2017 gällande de nationella ämnesproven har som lägst 76,5 och som högst 100 procent av eleverna nått kravnivån i matematik i de olika delproven och i svenska har som lägst 58,8 och som högst 100 procent av eleverna nått kravnivån i de olika delproven. Trygghet och studiero Skolinspektionen genomförde Skolenkäten för elever i årskurs 5, en enkät för pedagogisk personal och en enkät för vårdnadshavare till elever i grundskolan hösten Skolenkäten för elever årskurs 5 redovisas i form av medelvärden (0-10). Ett högt medelvärde indikerar en positiv uppfattning. Skolenhetens index och medelvärden på Skolenkäten kan jämföras med resultatet för samtliga skolor som medverkade i samma enkätomgång. Svaren från pedagogisk personal gällande studiero gav indexvärdet 5,4 vilket kan jämföras med samtliga skolenheters indexvärde som var 6,6. Den pedagogiska

129 Skolinspektionen Bilaga Dnr :8011 personalens svar gällande trygghet gav indexvärdet 5,9 vilket kan jämföras med samtliga skolenheters indexvärde som var 7,8. Svaren från vårdnadshavare till elever i grundskolan gällande studiero gav indexvärdet 5,5 vilket kan jämföras med samtliga skolenheters indexvärde som var 6,3. Vårdnadshavarna till elever i grundskolans svar gällande trygghet gav indexvärdet 7,2 vilket kan jämföras med samtliga skolenheters indexvärde som var 8,1 Det finns inte något enkätresultat för elever i åk 5, Tolg skola, på gå grund av för få svarande. 2 (3)

130 Skolinspektionen Bilaga Dnr :8011 Överklagandehänvisning Skolinspektionens beslut om föreläggande vid vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till Skolinspektionen, Box 156, Lund. Överklagandet ska ha inkommit till Skolinspektionen inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha inkommit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud. 3 (3)

131 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Dnr Delårsrapport för Växjö kommun till och med augusti 2018 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige godkänner delårsrapporten för Växjö kommun januari augusti Bakgrund Enligt kommunal redovisningslag ska kommuner minst en gång under räkenskapsåret upprätta en delårsrapport för verksamheten från räkenskapsårets början. Delårsrapporten ska innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Enligt kommunens riktlinjer för ekonomisk uppföljning ska nämnder som prognosticerar ett underskott i förhållande till budget presentera förslag till åtgärder. Dessa ska vara så utformade att nämnden, om möjligt, senast till utgången av innevarande budgetår når en överensstämmelse med budget, alternativt ianspråktar positivt eget kapital. Utöver tilldelad budgetram får nämnder och styrelse förbruka eget kapital till engångsinsatser efter beslut i respektive nämnd eller styrelse. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen har i 361/2018 föreslagit att kommunfullmäktige godkänner delårsrapporten för Växjö kommun januari augusti Kommunchefen har i en skrivelse daterad 24 september 2018 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att Växjö kommun bedöms uppnå god ekonomisk hushållning. De i budgeten identifierade verksamhetsmålen/indikatorerna för god ekonomisk hushållning samt de finansiella målen i form av ett överskottsmål är uppfyllda och prognosticeras att uppnås för verksamhetsåret. Efter åtta månader redovisar kommunen ett resultat om 96 miljoner kronor. Det prognosticerade resultatet för helåret uppgår till 70 miljoner kronor vilket är 63 miljoner kronor högre än budgeterat resultat. Den sammanlagda helårsprognosen för nämnderna visar ett underskott om 1 (2)

132 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige miljoner kronor jämfört med budget. Nämnderna har beslutat att disponera 57 miljoner kronor av det egna kapitalet. Omsorgsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, tekniska nämnden och kommunens revisorer prognosticerar negativa budgetavvikelser. Med undantag för omsorgsnämnden är budgetavvikelser planerade då nämnderna har beslutat att disponera eget kapital. Av beslut att använda 57 miljoner kronor av det egna kapitalet prognosticeras 16 miljoner kronor att användas under Resultatet i kommunkoncernen uppgår efter åtta månader till 292 miljoner kronor. Helårsprognosen för kommunkoncernen uppgår till 364 miljoner kronor före bokslutsdispositioner och skatt. VKAB-koncernen står för större delen av överskottet. Beslutet skickas till För kännedom Alla nämnderna Kommunchefen Ekonomi-och finanschefen 2 (2)

133

134 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Omvärld... 4 God ekonomisk hushållning och balanskravsutredning... 6 Finansiell analys Växjö kommunkoncern... 8 Finansiell analys Växjö kommun Verksamhetsredovisning Personalredovisning Skapa förutsättningar för ett växande näringsliv och en fungerande arbetsmarknad Utbilda för ett livslångt lärande Utveckla och förvalta en växande stad, tätort och landsbygd Stödja individen för ett tryggt och självständigt liv Möjliggöra en aktiv fritid Ett tryggt och hållbart samhälle för alla Räkenskaper Kommunkoncernen resultat- och balansräkning Kommunkoncernen noter resultat- och balansräkning Resultat- och balansräkning Växjö kommun Kassaflödesanalys Växjö kommun Noter resultat- och balansräkning Växjö kommun Redovisningsprinciper Växjö kommun, Delårsrapport januari-augusti (64)

135 Sammanfattning Uppföljning av god ekonomisk hushållning Växjö kommun bedöms uppnå god ekonomisk hushållning. De i budgeten identifierade verksamhetsmålen/indikatorerna för god ekonomisk hushållning samt de finansiella målen i form av ett överskottsmål samt effektivitetsmål är uppfyllda och prognosticeras uppnås för verksamhetsåret. Ekonomisk uppföljning Efter åtta månader redovisar kommunen ett resultat om 96 miljoner kronor. Det prognosticerade resultatet för helåret uppgår till 70 miljoner kronor vilket är 63 miljoner kronor högre än budgeterat resultat. Jämfört med prognosen i april är det en förbättring med 20 miljoner kronor. Den sammanlagda helårsprognosen för nämnderna visar ett underskott om 21 miljoner kronor jämfört med budget. Nämnderna prognosticerar att disponera 16 miljoner kronor av eget kapital. Omsorgsnämnden prognosticerar en negativ budgetavvikelse. Resultatet i kommunkoncernen uppgår efter åtta månader till 292 miljoner kronor. Helårsprognosen för kommunkoncernen uppgår till 364 miljoner kronor före bokslutsdispositioner och skatt. VKAB-koncernen står för större delen av överskottet. Verksamhetsuppföljning Samtliga riktningsmål inom huvudprocesserna och inom områdena för Tryggt och hållbart samhälle för alla och Växjö kommun som arbetsgivare utvecklas i rätt riktning. Det innebär att minst hälften av indikatorerna för resultat och kvalitet kopplade till varje riktningsmål har utvecklats i positiv riktning sedan senaste mätning eller är lika bra eller bättre än snittet för jämförbara städer i kommungruppen större stad i Kolada. Det finns enstaka nyckeltal som både redovisar negativ utveckling och ett sämre utfall än jämförbara städer inom ramen för flera processer. Analys och åtgärdsförslag kopplade till dessa mått presenteras i verksamhetsredovisningen. Växjö kommun, Delårsrapport januari-augusti (64)

136 Omvärld I ekonomirapporten från Sveriges kommuner och landsting (SKL) i maj gjordes beskrivningen att högkonjunkturen och den svenska ekonomin nu går in i en fas med lägre tillväxttal. Det innebär att sysselsättningen utvecklas svagare liksom det reala skatteunderlaget. Antalet unga och äldre i befolkningen ökar kraftigare jämfört med de i arbetsför ålder. Det gör att finansieringen av välfärdsuppdraget blir svårt att säkerställa liksom att klara bemanningen. Kommunerna har ett starkt finansiellt utgångsläge men nu väntar ökande befolkning och stora investeringsbehov. För att klara av de ökande behoven menar SKL att det krävs bättre utnyttjande av teknikens möjligheter, ökad samverkan, statlig styrning utifrån lokala behov samt rekryteringsstrategier för välfärdsjobben. Skatteunderlaget utvecklas betydligt svagare de närmaste åren Källa: SKL I SKL:s Makronytt från augusti beskrivs läget på samma sätt som tidigare. Skatteunderlaget förväntas ha ökat relativt kraftigt både 2017 och 2018, vilket förklaras av stark sysselsättningstillväxt. Åren 2019 och 2020 förutses en betydligt svagare ökning av skatteunderlaget. Det beror på att arbetade timmar utvecklas betydligt mindre gynnsamt när konjunkturen kulminerat. Arbetade timmar stagnerar 2019 (Miljoner timmar per kvartal) Källa: SKL Konjunkturinstitutet publicerar varje månad statistik över företagens och hushållens syn på den ekonomiska utvecklingen. Enligt konjunkturbarometern i augusti syns det inga tecken på att det starka läget är på väg att avta. Inflation och reporänta Riksbanken har som huvuduppgift att upprätthålla ett fast penningvärde och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Det fasta penningvärdet ska upprätthållas genom att inflationstakten hålls stabil på en låg nivå. Inflationstakten, mätt som förändring av konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, ska hållas på 2 procent per år. Inflationstakten enligt KPIF uppgick till 2,2 procent i augusti. Riksbankens sätt att påverka inflationstakten är genom justeringar av reporäntan. Riksbankens reporänta uppgår till -0,50 procent. Om Riksbanken bedömer att det framtida inflationstrycket bör dämpas höjs reporäntan. Eftersom bankernas Växjö kommun, Delårsrapport januari-augusti (64)

137 utlåningsräntor följer reporäntan så medför det troligtvis en minskad investeringsvilja, dämpad konsumtion och sjunkande börskurser. Det minskar i sin tur det allmänna efterfrågetrycket och då även inflationen. Befolkning Kommunens befolkning ökade med 168 personer under första halvåret Befolkningstillväxten är vanligtvis lägre de första kvartalen för att återigen öka under kvartal tre och fyra. Folkökningen under första halvåret drevs nästan uteslutande av ett positivt födelseöverskott medan flyttningsnettot endast bidrog marginellt. Under våren har utflyttningen ökat främst av personer i åldrarna år, vilket inte är något ovanligt för en universitets- /högskolestad. En förklaring till den höga utflyttningen kan vara att barnkullarna i början av nittiotalet var stora. Budget 2018 bygger på en årlig befolkningsökning med personer. Skatteintäkterna 2018 påverkas inte av ökat antal invånare under 2018 utan baseras på de personer som fanns skrivna i Växjö kommun den 1 november Befolkningsökningen fram till 1 november 2018 påverkar skatteintäkterna i budget Prognosen för antalet invånare 2018 ligger mellan för Hanteringen av aktuell statistik hanteras i samband med beslut om budget Växjö kommun, Delårsrapport januari-augusti (64)

138 God ekonomisk hushållning och balanskravsutredning I kommunallagen fastställs att kommuner och landsting ska ta fram särskilda mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Det innebär finansiella mål för ekonomin och mål för verksamheten. God ekonomisk hushållning innebär för Växjö kommun att ha en hållbar utveckling och ett effektivt resursutnyttjande. Verksamheten ska vara inriktad mot ett långsiktigt hållbart samhälle såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt. Verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt där samband finns mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Metod utvärdering ekonomisk hushållning För att bedöma om Växjö kommun har god ekonomisk hushållning används sju indikatorer vid utvärderingen av verksamhetsmålen samt två finansiella mål. För att kommunen ska anses ha god ekonomisk hushållning måste både indikatorerna (verksamhetsmålen) och de finansiella målen vara uppnådda. De sju indikatorerna är knutna till de fem huvudprocesserna, området för "Tryggt och hållbart samhälle" och "Växjö kommun som arbetsgivare". Om hälften av dessa indikatorer har en positiv utveckling eller är minst i nivå med jämförbara kommuner anses kommunen ha god ekonomisk hushållning. De finansiella målen är att kommunens överskott över en rullande femårsperiod ska uppgå till minst en procent av summan av skatteintäkter och utjämning samt att effektiviteten ska öka och vara minst i nivå med genomsnittet i kommungruppen större städer. Utfall indikatorer Indikator Förvärvsarbetande invånare år Andel som avslutats till egen försörjning från ekonomiskt bistånd Andel förvärvsarbetande vistelsetid 4-9 år Andelen gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel Fossila koldioxidutsläpp från kommunkoncernen Sjukfrånvaro, andel av den tillgängliga ordinarie arbetstiden Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara en procent av summan av skatteintäkter och utjämning Effektiviteten ska öka och vara minst i nivå med genomsnittet i kommungruppen större städer. Prognos och analys av god ekonomisk hushållning Verksamhetsmål/indikatorer för god ekonomisk hushållning Av de sju indikatorerna som kopplas till resultat- och kvalitetsmått inom kommunens huvudprocesser utvecklas fem av sju i rätt riktning sedan senaste mätning eller är minst i nivå med jämförbara kommuner/accepterat värde. Två av sju indikatorer indikerar både en negativ utveckling sedan senaste mätning och är sämre än jämförbara kommuner/accepterat värde. De mått som indikerar både en negativ utveckling och en lägre nivå än jämförbara städer/accepterat värde är: Andel som avlutas till egen försörjning från ekonomiskt bistånd. Andelen gymnasieelever med examen eller studiebevis inom fyra år Andel som avslutas till egen försörjning från ekonomiskt bistånd är ett lokalt mått som avser gruppen individer i åldern 29 år och uppåt. Detta nyckeltal jämförs med hittills bäst inrapporterad data som utgör jämförelsebas i avsaknad av genomsnittsvärde för jämförbara kommuner. Finansiella mål Överskottsmålet beräknas att uppfyllas vid årsskiftet. Aktuell prognos för 2018 ger ett utfall på 2,2 procent av skatteintäkter och utjämning. Vid beräkning av utfall per uppgår överskottet till 2,3 procent. Effektivitetsmålet bedöms vara uppnått då 80 procent av indikatorerna (märkta med E i verksamhetsredovisningen) Växjö kommun, Delårsrapport januari-augusti (64)

139 utvecklas antingen i rätt riktning sedan senaste mätning eller är minst i nivå med jämförbara kommuner/accepterat värde. Sammantagen bedömning Prognosen för helåret 2018 visar att kommunens verksamhetsmål och finansiella mål kommer att uppnås. Genom att utvärdera ett antal indikatorer görs en översiktlig bedömning av god ekonomisk hushållning. För att få en mer komplett bedömning och se möjliga förbättringsåtgärder kan ytterligare faktorer vägas in. Exempelvis kan kommunens ekonomiska läge beskrivas med hjälp av ett spindeldiagram i databasen Kolada (Rådet för kommunal analys) bestående av finansiella nyckeltal och ett som beskriver kostnadsläget i kommunens verksamheter. De finansiella nyckeltalen speglar kommunens ekonomiska läge på kort och lång sikt. Diagrammet visar Växjö kommuns förhållande till de 10 procent av kommunerna som har bäst respektive sämst resultat Detta är en annan form av värdering av god ekonomi. Växjö kommun hade 2017 en jämförelsestörande post avseende bidrag till statlig infrastruktur för trafikplats Fagrabäck med 78 mkr som inverkar på resultatnivån och självfinansieringsgraden. Hela kommunsektorn har haft positiva resultat de senaste åren. Källa: Kolada Vid årsskiftet kan utfallet av medborgarenkäten beaktas. Undersökningen genomförs och sammanställs under hösten. Möjliga förbättringar finns inom flera områden och det krävs insatser för att höja nivån på nyckeltal. Växjö kommunkoncern har inlett ett förbättringsarbete enligt ett processorienterat arbetssätt som syftar till en effektiv förvaltning och kvalitet i de tjänster och den service som Växjö kommun tillhandahåller gentemot medborgare, företag och organisationer. Genom att arbeta med processer flyttas fokus från organisation till mottagare genom att säkerställa leverans till mottagaren över ansvars- och organisationsgränser samt att använda resurser effektivt. Från och med verksamhetsåret 2018 är styrmodellen och budgeten uppbyggd utifrån processer. Balanskravsutredning Enligt balanskravet i kommunallagen måste kommunen ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det anges när och på vilket sätt det negativa resultatet ska regleras. Realisationsvinster får inte räknas med i resultatet. Prognosen för 2018 visar på ett samlat resultat om mkr. Mkr prognos Årets resultat Realisationsvinster Balanskravsresultat Synnerliga skäl Ackumulerade överskott Summa ackumulerade överskott Växjö kommun, Delårsrapport januari-augusti (64)

140 Finansiell analys Växjö kommunkoncern Resultatet för kommunkoncernen uppgår per den 31 augusti till 292 mkr. Prognosen för helåret visar ett resultat om 364 mkr. Växjö kommunkoncern består av kommunen, de kommunala bolagen och ett kommunalförbund. Koncernrapporten ska spegla kommunkoncernens relationer till omvärlden. Därför elimineras alla interna mellanhavanden. För att beskriva Växjö kommunkoncern och förmågan att upprätthålla en god ekonomisk hushållning används en finansiell analysmodell som bygger på fyra olika aspekter: Resultat, Kapacitet, Risk och Kontroll. Analysen inom varje perspektiv grundas på ett antal finansiella nyckeltal vilkas uppgift är att belysa ställning och utveckling inom respektive aspekt. Resultat och kapacitet Mkr Resultat 1708 Resultat 1808 Växjö kommun VKAB Övriga 0 0 Koncernelimineringar Totalt Före bokslutsdispositioner och skatt uppgår resultatet för kommunkoncernen till 292 mkr. Resultatet för samma period föregående år var 241 mkr. Koncernelimineringar har gjorts med 62 mkr varav 74 mkr avser utdelning och 12 mkr avser justering av nedskrivning aktier i dotterbolag. Några bokslutsdispositioner och skattekostnader har inte belastat resultatet vad gäller koncernbolagen i delårsbokslutet. Prognostiserat resultat för helåret 2018 uppgår till 364 mkr vilket exklusive realisationsvinster från försäljningar är i linje med resultatet för föregående år. Verksamhetens intäkter och kostnader Kommunkoncernens omsättning utgörs av kommunens verksamhetskostnader samt bolagens rörelseintäkter exklusive intern försäljning mellan bolagen och kommunen. Periodens omsättning uppgår till mkr jämfört med mkr föregående år där kommunens verksamhetskostnader står för den största ökningen. Koncernens nettokostnad uppgår till mkr vilket är en ökning med 5 procent jämfört med samma period föregående år. Finansnetto Finansnettot är negativt till följd av extern upplåning och uppgår till -54 mkr. Extern upplåning sker främst av bolagen i VKAB-koncernen. Begränsningar av ränteavdrag Nya skatteregler för företagssektorn gäller från den 1 januari De nya reglerna innebär sänkt bolagsskatt samt utökade regler för ränteavdragsbegränsningar. Vad de nya reglerna kommer att innebära för Växjö kommun och bolag håller på att utredas. VKAB har för inkomståren 2014 och 2015 nekats avdrag avseende räntekostnader för interna lån från kommunen. VKAB har överklagat och ärendet ligger hos Förvaltningsrätten för avgörande. Växjö kommun, Delårsrapport januari-augusti (64)

141 Risk och kontroll Soliditet Soliditeten visar den långsiktiga betalningsförmågan, det vill säga hur stor del av tillgångarna som har finansierats med eget kapital. Koncernens soliditet, inklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner, uppgår till 26,2 procent per den 31 augusti. Den ökning av soliditeten som skedde 2016 beror på höga realisationsvinster i VKABkoncernen under Balanslikviditet Bokslut % Balanslikviditet Balanslikviditeten definieras som omsättningstillgångar / (kortfristiga skulder - skuld för intjänad semester och okompenserad övertid). Balanslikviditeten beskriver betalningsförmågan inom det närmaste året. Balanslikviditeten uppgår per den 31 augusti till 143 procent. Kommunkoncernen har en god likviditet. Likvida medel, inklusive kortfristiga placeringar, uppgår till mkr. Rörelsekapital Rörelsekapitalet, skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, är positivt, 475 mkr vilket innebär en god beredskap för att betala kortfristiga skulder. Investeringar och långfristiga skulder Nettoinvesteringarna under perioden uppgår till 924 mkr (785 mkr). Större del är hänförligt till VKAB-koncernen med investeringar utförda framförallt i Videum, Växjöbostäder och Vöfab. Mer information finns under respektive bolag. De långfristiga skulderna uppgår till mkr per den 31 augusti vilket är en minskning jämfört med årsskiftet med 102 mkr. Växjö kommunkoncern har högre lån kronor per invånare än övriga större städer, se diagram nedan. En förklaring är att universitetslokaler ingår i Växjös siffror. Växjö är också en expansiv kommun med en hög investeringsnivå. Växjö kommun, Delårsrapport januari-augusti (64)

142 Utfall och prognos I tabellen nedan visas resultat vid bokslut 2017, utfall per den 31 augusti 2018 samt prognos för helåret 2018 (före bokslutsdispositioner och skatt). För delägda bolag och förbund redovisas kommunens andel. Mkr Utfall 2017 Utfall 1808 Prognos 2018 VKAB-koncernen Växjöbostäder VÖFAB Vidingehem Videum VEAB-koncernen Övriga bolag Växjö Småland Airport AB Växjö Teateraktiebolag Värends Räddningstjänst AB Regionteatern Kulturparken Småland AB VKAB-koncernen VKAB-koncernen visar ett resultat på 258 mkr per den 31 augusti. Prognosen för helåret uppgår till 441 mkr vilket är 244 mkr mer jämfört med budget vilket beror på försäljningar som har skett och kommer att ske under året. Samtliga bolag visar bättre resultat i prognosen än i budget. Växjöbostäder Utfallet för Växjöbostäder per den 31 augusti uppgår till 101 mkr. Resultatet i prognosen för Växjöbostäder är 261 mkr jämfört med 101 mkr i budget. Denna ökning på 160 mkr beror främst på realisationsvinster från försäljning av Hovskulle som såldes den 31 augusti och gav en realisationsvinst på 10 mkr och försäljningen av Norrelid som skedde den 3 september med en realisationsvinst på 143 mkr. Investeringstakten är lägre än föregående år men ligger på en fortsatt hög nivå. Inflyttning har gjorts i Kvarteret Docentens 248 lägenheter den 1 september Nybyggnationen i kvarteret Arken bestående av 79 lägenheter vid Trummens strand fortsätter med beräknad inflyttning från februari VÖFAB Utfallet för VÖFAB per den 31 augusti uppgår till 25 mkr. Prognosen för helåret visar på ett resultat på 108 mkr, en ökning med 98 mkr jämfört med resultatet i budgeten på 10 mkr. Förändringen mot budget beror på realisationsvinster vid försäljning av Bergundaskolan och Kommunhuset som sker den 1 oktober. Även VÖFAB har en hög investeringsnivå där byggnationen av det nya kommunhuset är en stor del av dessa. Nybyggnationen av Välluddens förskola och ombyggnad av Elin Wägners skola tillhör också de stora investeringarna under året. Vidingehem Utfallet för Vidingehem per den 31 augusti uppgår 68 mkr. Resultatet i prognosen för helåret uppgår till 67 kr jämfört med budgeten på 10 mkr. Avvikelsen beror på realisationsvinsten vid försäljningen av Åbovägens vårdboende som har gjorts under året. Större investeringar som skett under året är nybyggnationen av Sjöborgsvägens förskola i Braås där inflyttning skedde i början av maj. Videum Utfallet för Videum är 12 mkr per den 31 augusti. Prognosen för helåret visar på ett resultat om 8 mkr och är en Växjö kommun, Delårsrapport januari-augusti (64)

143 ökning av budgeten där resultatet var 5 mkr där prognosen påverkas av med försäljning av Stenladan som genomfördes i april. Stora investeringar har gjorts under året där Hus O hade inflyttning den 1 februari och Epic hade inflyttning den 1 april. Inflyttning i Hus Charlie planerar i början av oktober. VEAB-koncernen Utfallet för VEAB-koncernen per den 31 augusti uppgår till 57 mkr. Prognosen för helåret visar ett resultat på 88 mkr vilket är 9 mkr bättre än budget. Samtliga verksamhetsområden går bättre än budget. Växjö Energis ökning beror i huvudsak på ökade fjärrvärmeintäkter samt ökade intäkter för utsläppsrätter och elintäkter till följd av högre marknadspriser. Detta trots minskade elvolymer. I Elnät väntas både nätintäkterna och anslutningsavgifterna bli högre. Även i Wexnet visar prognosen högre intäkter främst avseende löpande intäkter på grund av fler aktiva kunder samt högre anslutningsavgifter. Övriga bolag Växjö Småland Airport AB Utfallet per den 31 augusti uppgår till -3,2 mkr varav kommunens andel är -1,3 mkr. Prognosen för helåret uppgår till -6,5, varav kommunens del är -2,7 mkr. Resultatet i prognosen är lägre än budgeten på 1 mkr vilket till stor del beror på att postflyget från Växjö har avvecklats samt kostnad för lansering av KLM:s satsning på ny flyglinje till Amsterdam. Passagerarvolymen har under året ökat med 35 procent jämfört med föregående år vilket beror på en utökning av destinationer. Bolaget har erhållit ett driftbidrag på 10 mkr, varav 4,2 mkr från kommunen. Detta tillskott ska i första hand finansiera årets underskott samt linjesatsningar. Värends Räddningstjänst Utfallet per den 31 augusti uppgår till 0,2 mkr varav kommunens andel är 0,2 mkr. Prognosen för helåret uppgår till 0,3 mkr, varav kommunens del är 0,2 mkr. Resultatet i prognosen visar ett överskott jämfört med budgeten på 0 mkr. AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg Utfallet per den 31 augusti uppgår till 2,5 mkr varav kommunens andel är 0,5 mkr. Prognosen för helåret uppgår till -0,8 mkr, varav kommunens del är -0,2 mkr och är i linje med budget. Kulturparken Småland AB Utfallet per den 31 augusti uppgår till 0,6 mkr varav kommunens andel är 0,2 mkr. Prognosen för helåret uppgår till -0,2 mkr, varav kommunens del är -0,1 mkr vilket är bättre än i budget där utfallet uppgick till -0,4 mkr, varav kommunens del är -0,2 mkr. Södra Smålands Avfall och Miljö AB Växjö, Lessebo, Älmhult, Markaryd och Tingsryd kommuner har beslutat att slå samman sina respektive verksamheter inom avfallshantering som idag drivs i förvaltningsform. Ett gemensamt regionalt avfallsbolag har bildats med namnet Södra Smålands Avfall och Miljö AB. Verksamheten och personalen i de fem kommunernas renhållningsverksamheter övergår den första januari 2019 till bolaget. Växjö kommun, Delårsrapport januari-augusti (64)

144 Finansiell analys Växjö kommun Resultatet för Växjö kommun uppgår per den 31 augusti till 96 miljoner kronor. Prognosen för helåret visar ett resultat om 70 miljoner kronor. För att beskriva Växjö kommun och förmågan att upprätthålla en god ekonomisk hushållning används en finansiell analysmodell som bygger på fyra olika aspekter: Resultat, Kapacitet, Risk och Kontroll. Analysen inom varje perspektiv grundas på ett antal finansiella nyckeltal vilkas uppgift är att belysa ställning och utveckling inom respektive aspekt. Resultat och kapacitet Periodens resultat Mkr Period budget Resultat Budgetavvikelse Resultat Resultatet efter åtta månader uppgick till 96 mkr. Skillnaden mellan periodiserad budget och utfall uppgår till 91 mkr och beror framförallt på överskott inom kommunens gemensamma finansiering. Jämfört med budget uppvisas bättre utfall för utjämningssystemet, statsbidrag för välfärd, återbäring från Kommuninvest och lägre pensionskostnader. I resultatet ingår också ej budgeterade exploateringsresultat med 21 mkr. Jämförelsestörande poster För att resultatet ska vara jämförbart mellan åren justeras vissa nyckeltal för jämförelsestörande poster, resultat från händelser som stör jämförelser med andra perioders resultat. I kommunens resultat per augusti 2018 ingår jämförelsestörande kostnader i form av exploateringsvinster med 21 mkr. År Jämförelsestörande post + intäkt, - kostnad mkr Exploateringsresultat Medfinansiering statlig infrastruktur Exploateringsresultat Exploateringsresultat Återbetalning av premier för avtalsförsäkringar från AFA Nedskrivning av anläggningstillgångar -44 Bokslut per nämnd Efter åtta månader visar nämnderna ett positivt utfall på 53 mkr om påverkan av intjänad semester exkluderas. De största positiva avvikelserna har kommunstyrelsen på 34 mkr, utbildningsnämnden på 18 mkr och nämnden för arbete och välfärd på 17 mkr. Omsorgsnämnden har en negativ budgetavvikelse om 30 mkr. Därutöver redovisar kommunfullmäktige, överförmyndarnämnd och teknisk nämnd mindre underskott. Utveckling av nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Resultatet behöver därför över tiden vara positivt för att finansiera exempelvis investeringar och de Växjö kommun, Delårsrapport januari-augusti (64)

145 pensionsåtaganden som inte är skuldförda (intjänade pensioner före 1998). Det är också viktigt att det finns en buffert för att kunna möta konjunktursvängningar. Verksamhetens nettokostnader och finansnetto i relation till skatteintäkter, generella statsbidrag och skatteutjämning bör därför understiga 100 procent. Vid beräkning av nettokostnadsandel exkluderas jämförelsestörande poster. Efter åtta månader uppgick nettokostnadsandelen till 98 procent. Helårsprognosen indikerar en nettokostnadsandel om 99 procent. Om finansnettot exkluderas uppgår nettokostnadsandelen till 102 procent per den 31 augusti. Helårsprognosen indikerar en nettokostnadsandel på 104 procent. Verksamhetens nettokostnader per invånare har de senaste åren varit lägre i Växjö kommun jämfört med kommungrupp större städer. Ökning från föregående år, %, exkl. jämförelsestörande poster Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 4,2 0,9 4,1 6,4 5,0 Nettokostnad inkl. finansnetto 2,5 1,0 0,2 7,2 8,9 Nettokostnad exkl. finansnetto 3,3 2,1 1,8 6,5 7,5 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ökar med 5 procent jämfört med föregående år. Nettokostnad inklusive finansnetto ökar med 9 procent. Om finansnettot exkluderas har nettokostnader ökat med 7 procent jämfört med föregående år. Verksamhetens intäkter och kostnader Från och med räkenskapsår 2018 bruttoredovisas exploateringsintäkter och kostnader. Per den 31 augusti uppgår exploateringskostnader till 161 mkr. Exploateringsintäkter uppgår till 182 mkr. Verksamhetens bruttokostnader uppgick efter åtta månader till mkr om exploateringskostnader exkluderas. Detta är en ökning med 186 mkr, 5 procent, jämfört med föregående år. Ökningen beror huvudsakligen på volymökningar och ökade personalkostnader. Intäkterna minskar med 33 mkr, 3 procent, om exploateringsintäkter exkluderas. Minskningen beror huvudsakligen på lägre statsbidrag från Migrationsverket jämfört med föregående år. Skatteintäkter och utjämning Skatten är den dominerande intäktskällan och är beroende av utdebiteringens nivå samt skatteunderlaget. I jämförelse med augusti 2017 ökade skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning med 153 mkr eller med 5 Växjö kommun, Delårsrapport januari-augusti (64)

146 procent til mkr. Finansnetto Kommunen har ett positivt finansnetto bestående av ränteintäkter vid utlåning till de kommunala bolagen, aktieutdelningar från kommunala bolag, borgensavgifter samt räntekostnader. Finansnettot uppgick till 123 mkr per den 31 augusti. Utdelningar från de kommunala bolagen uppgick till 74 mkr. Vid samma tid föregående år hade kommunen erhållit 105 mkr i utdelning från de kommunala bolagen. Investeringar Bokslut, mkr Nettoinvesteringar Nettoinvesteringar definieras som bruttoinvestering - försäljningsintäkter avseende anläggningstillgångar. Bruttoinvesteringar i anläggningar har under perioden gjorts med 200 mkr. Inom VA har 50 mkr investerats varav 36 mkr inom exploateringsområden. I gator, vägar och parker har investeringar skett med 67 mkr varav 38 mkr inom exploateringsområden. I ÅVC Norremark har 37 mkr investerats. Förvärv av inventarier, bilar, IT med mera har gjorts med 31 mkr. Inkomster har influtit med 47 mkr varav 36 mkr avser ersättningar inom exploateringen och 5 mkr i anläggningsavgifter. Under perioden redovisas en nettoutgift av investeringar på 153 mkr. Skattefinansieringsgrad av investeringar Bokslut % Skattefinansieringsgrad investeringar Skattefinansieringsgrad av investeringar definieras som (årets resultat + avskrivningar) / (nettoinvesteringar + försäljning av anläggningstillgångar) När den löpande driften har finansierats bör det återstå en tillräckligt stor andel av skatteintäkter och statsbidrag för att investeringarna ska kunna finansieras med egna medel. En finansieringsgrad över 100 procent innebär att kommunen kan egenfinansiera investeringarna utan att låna eller att minska likviditeten. En hög finansieringsgrad innebär också att det finansiella handlingsutrymmet kan bibehållas inför framtiden. Den större delen av investeringarna görs i de kommunala bolagen varvid kommunens nyckeltal är höga avseende egen- finansiering av investeringar. Nettoinvesteringar/ avskrivningar Bokslut % Nettoinvesteringar/avskrivningar Växjös nya station och kommunhus Efter beslutet i kommunfullmäktige hösten 2017 har arbetet med Växjös nya station och kommunhus framskridit enligt presenterad tidplan. Det vinnande arkitektförslaget Under ett tak som var ett innovativt arkitektförslag, har utvecklats vidare av arkitekter från Sweco och Skanska teknik som har ansvaret för detaljprojekteringen och bygglovsansökan. Byggnadens utformning utvecklas nu vidare i dialog med stadsarkitekt. Entreprenaden med schaktning och spontning är upphandlad och är i full gång efter att ha erhållit marklov och bygglov på dessa delar av projektet. Vi har valt att dela upp bygglov i delar för att spara tid. Arbetet med utformningen av byggnaden kan på så sätt pågå parallellt med schaktningen och byggandet av källaren. Länsstyrelsen valde i mitten av september att skicka tillbaka bygglovet för källaren till byggnadsnämnden, ett beslut som Vöfab överklagat. Bygglovet för helheten är insänt till byggnadsnämnden men har ännu inte behandlats, då vi arbetar med kompletteringar kring utformningen och utseende. Den ekonomiska kontrollorganisation och den externa granskningen är uppstartad och redovisning sker kontinuerligt till den operativa styrgruppen och den politiska styrgruppen. Risk och kontroll Soliditet Den långsiktiga betalningsförmågan mäts genom soliditeten som visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Soliditeten är beroende av resultatutvecklingen och förändringen av tillgångarna. En Växjö kommun, Delårsrapport januari-augusti (64)

147 försämrad soliditet är en varningssignal som måste beaktas. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelser för pensioner uppgick till 29 procent per den 31 augusti vilket är något bättre än vid årsskiftet. Soliditeten i Växjö kommun har de senaste fem åren legat i nivå eller något högre jämfört med kommungrupp större städer. Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad och beskriver kommunens finansiella risk eller räntekänslighet. Beräkningen görs genom att summan av kort- och långfristiga skulder samt avsättningar sätts i relation till totala tillgångar. Växjö kommun har en låg skuldsättningsgrad, 42 procent, som en följd av att kommunens bolag äger större del av verksamhetslokalerna. Lån har tagits upp för vidareutlåning till SEB som en del i finansieringen av kraftvärmeverket Sandvik 3. Växjö kommun, Delårsrapport januari-augusti (64)

148 Balanslikviditet Bokslut % Balanslikviditet Balanslikviditet definieras som omsättningstillgångar/ (kortfristiga skulder - skuld för intjänad semester och okompenserad övertid). Balanslikviditeten beskriver betalningsförmågan inom det närmaste året. Skulden för intjänad semester och okompenserad övertid har exkluderats eftersom skulden inte bedöms resultera i några större utbetalningar det närmaste året. Likviditet krävs för att klara av stora utbetalningar under året exempelvis löner, hyror och större investeringar. Den finansiella beredskapen bedöms vara mycket god. Utlåning Per den 31 augusti uppgår utlåningen till mkr varav till de kommunala bolagen 663 mkr, SEB, 736 mkr och till Arendastadsprojektet 501 mkr. Gröna obligationer I ett medborgarförslag föreslås att Växjö kommun undersöker möjligheten att satsa på gröna obligationer. Kommunchefen har i uppdrag av kommunstyrelsen att återrapportera ärendet. Då kommunen har en stor överskottslikviditet har det inte varit aktuellt att ge ut ett eget grönt obligationsprogram för vidareutlåning till bolagen. Där så är möjligt uppmanas bolagen att låna via Kommuninvests så kallade gröna lån som är en finansiering som är billigare jämfört med om kommunen skulle ge ut egna gröna obligationer. De kommunägda bolagen har idag gröna lån från Kommuninvest för 630 mkr. Dessutom har kommunen gröna lån på 600 mkr från Nordiska Investeringsbanken som en del i leasingupplägget för Sandvik 3. Borgensåtagande Mkr Borgensåtagande Koncernresultat Kommunen går i borgen för extern upplåning i de kommunala bolagen. Höga borgensåtaganden kan anses utgöra ett potentiellt risktagande. Räknat per invånare är borgensåtagande för kommunen betydligt högre än genomsnittet i landet. Den goda ekonomin i de kommunägda bolagen medför dock en lite risk för kommunens åtagande. Pensioner Kommunens pensionsåtagande redovisas enligt blandmodellen. Modellen innebär att intjänade pensionsförmåner före 1998 tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen är viktig att beakta ur risksynpunkt eftersom skulden ska finansieras de kommande femtio åren. Per den 31 augusti uppgår ansvarsförbindelsen till mkr. Pensionsförpliktelser och löneskatt som ej är Växjö kommun, Delårsrapport januari-augusti (64)

149 redovisade i balansräkningen uppgår per den 31 augusti till 18 tkr per invånare. Kommunens förpliktelse per invånare har de senaste fem åren legat på nivå eller lite lägre jämfört med kommungrupp större städer. Prognos för Växjö kommun helår 2018 Budgeterat resultat för 2018 uppgår till 7 mkr. Nämnder och styrelser har därutöver beslutat att disponera 57 mkr av eget kapital. I resultatet ingår beräknat underskott för biogas och skog samt natur med 6 mkr. Dessa anslag ingår inte i tekniska nämndens budget utan är budgeterade under gemensam finansiering. Prognosen för helåret 2018 baseras på nämnders och styrelsens bedömning efter åtta månader och indikerar ett resultat på 70 mkr vilket är 63 mkr bättre än budget. Sammantaget visar verksamheterna underskott med 21 mkr. Av de beslutade disponeringarna av eget kapital prognostiseras 16 mkr att användas inom omsorgsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, kommunens revisorer och tekniska nämnden (skog och natur). Omsorgsnämnden, avfallshantering marknad och biogas är verksamheter som visar underskott. Enligt gällande redovisningsprinciper ska överskottet inom den taxefinansierade verksamheten redovisas som en skuld till abonnenterna och inte resultatföras. Gemensam finansiering I nedanstående tabell redovisas de avvikelser som finns under gemensam finansiering. Prognosen visar på sämre utfall av skatteintäkter, fastighetsavgiften och LSS-utjämning än budgeterat. Det uppvägs av bättre utfall för utjämningssystemet, statsbidraget för välfärd, återbäring från Kommuninvest och lägre pensionskostnader. De beräknade underskotten för biogas och skog kompenseras av en pluspost på gemensam finansiering. Skatteintäkterna är beräknade efter SKL:s prognos för slutavräkningar I finansnettot ingår utdelning från de kommunala bolagen med 144 mkr. I prognosen ingår jämförelsestörande exploateringsöverskott med 21 mkr. Enligt kommunens modell vinstavräknas projekt där upparbetningsgraden av kostnader är lika med eller överstiger 70 procent av totalt prognosticerade kostnader. Vidare görs avräkning först när minst 70 procent av försäljningen är gjord. Befarade förluster bokförs direkt. Mkr Budget Prognos +/- Skatt Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsavgift LSS-utjämning Fastighetsavgift Statsbidrag välfärd Byggbonus Finansnetto Återbäring Kommuninvest Växjö kommun, Delårsrapport januari-augusti (64)