Kommunstyrelsen Protokoll 1 (37) Sammanträdesdatum Plats och tid: Konferensrum Glan, den 5 september 2016, kl.

Transkript

1 Kommunstyrelsen Protokoll 1 (37) Plats och tid: Konferensrum Glan, den 5 september 2016, kl. 13:00-15:30 Beslutande: Anders Härnbro (S) Herman Vinterhjärta (MP) Inge Jacobsson (M) Ulrika Jeansson (S) Britt-Marie Jahrl (S) Rune Adamsson (S) ersätter Patrik Karlsson (S) Stefan Carlsson (V) Carl-Gustaf Mörner (M) Hugo Andersson (C) Larseric Ramlöv (L) Torgny Maurer (SD) Ersättare: Övriga deltagare: Senad Bosnjakovic (S) Ann-Britt Wrenner Karlsson (S) Conny Lindgren (V) Christer Lundström (L) Freddy Leijon (SD) Anders Axelsson, kommundirektör Robin Levander, kommunsekreterare Berit Martinsson, kommunfullmäktiges ordförande Anette Asklöf, ekonomichef Jan-Erik Heintze, sektorchef Plats och tid för justering: Kommunstyrelsekontoret, , kl. 17:30 Annica Ottosson, sektorchef Mikael Hultberg, sektorchef Kristina Muda, handläggare Mikaela Maglica-Carlberg, handläggare Underskrifter: Sekreterare Robin Levander Paragraf Ordförande Anders Härnbro (S) Justerare Hugo Andersson (C) ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla Datum när anslaget sätts upp Datum när anslaget tas ner Förvaringsplats för protokoll Kommunhuset Finspång

2 Kommunstyrelsen Protokoll 2 (37) Innehållsförteckning Fastställande av föredragningslistans innehåll Rapportering enligt internkontrollplan 2016 sektor vård och omsorg - anmälningar enligt Lex Sarah, Lex Maria och verkställda beslut Rapportering enligt internkontrollplanen sektor barn och utbildning - kränkande behandling Rapportering enligt internkontrollplanen - Antal placerade barn och unga Rapportering enlig internkontrollplanen - Uppföljning av klagomål, Lex Sarah och Lex Maria Brukarundersökning 2015 Socialtjänsten Sakområdessamråd vård och omsorgs arbetsplan 2016/ Länsgemensamt regelverk för hjälpmedelsförskrivning Svar på motion - årlig rapportering av migrationsrelaterade kostnader och intäkter för Finspångs kommun Ombudget av investeringsmedel till Detaljplan för Lillängsskolan, fastigheten Statorn Informationsärenden Kartläggning med fördjupad analys av individ- och familjeomsorgen Kommunala regler för hemsändningsbidrag Medel för genomförande av handlingsplan giftfri förskola Riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal Anhållan om ägartillskott för investering i fiberstamnät

3 Kommunstyrelsen Protokoll 3 (37) Delårsrapport Anmälan av delegationsbeslut Delgivningar

4 Kommunstyrelsen Protokoll 4 (37) Fastställande av föredragningslistans innehåll 1. Att lägga till informationsärendena: 12 b) Avstängning av elev 12 c) Deltagande i upphandling av varudistribution 2. Att ta bort ärendet: Svar på granskning av kommunens åtgärder för att minska sjukfrånvaron 3. Att inte anse följande delegationsbeslutet anmält: Användning av det särskilda statsbidraget med anledning av flyktingsituationen barn och omsorg

5 Kommunstyrelsen Protokoll 5 (37) Dnr: Rapportering enligt internkontrollplan 2016 sektor vård och omsorg - anmälningar enligt Lex Sarah, Lex Maria och verkställda beslut Uppföljning av internkontrollplanen angående sektor vård- och omsorgs ärenden gällande Lex Maria och Lex Sarah, samt uppföljning av icke verkställda biståndsbeslut. Lex Maria och Lex Sarah Som en del i sektorns kvalitets och ledningssystem utreds samtliga avvikelser och klagomål. Under andra kvartalet 2016 finns ingen Lex Maria eller Lex Sarah anmäld till IVO. Icke verkställda biståndsbeslut Kommunerna har enligt socialtjänstlagen (SoL) skyldighet att kvartalsvis redovisa gynnande biståndsbeslut, som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum, till inspektionen för vård och omsorg. Besluten skall även redovisas till kommunens revisorer och till kommunfullmäktige. Under andra kvartalet 2016 fanns inga beslut som inte kunnat verkställas inom tre månader inom sektor vård och omsorg. Kommunstyrelsens beslut 1. Att fastställa uppföljning enligt internkontrollplan

6 Kommunstyrelsen Protokoll 6 (37) Dnr: KS Rapportering enligt interkontrollplanen Sektor barn och utbildning - kränkande behandling Samtliga enheter inom sektor BoU följer en gemensam plan med rutiner och mallar i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Planen omfattar alla verksamhetsformer inom sektorn, vilket innebär förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan samt grundsärskolan. Planen innehåller rutiner för hur kränkande handlingar ska rapporteras, utredas, åtgärdas, följas upp och redovisas. Inkomna rapporter har redovisats varje vecka på förvaltningens strategiska möte. Bedömning har gjorts kring behovet av åtgärder och utredningar från förvaltningen. Aktiviteter har inletts vid bedömt behov. I tabellen nedan redovisas en sammanställning av inkomna anmälningar om kränkande behandling från samtliga verksamhetsområden inom sektor Barn och utbildning. Förvaltningen har infört denna systematiska rapportering under våren 2016, därför finns det inga jämförbara siffror från föregående år. Det är svårt att dra några långtgående slutsatser då inget relevant jämförelseunderlag finns. En första analys visar att det är överrepresentation på några grundskoleenheter som står för merparten av rapporterna. Det finns också enheter där inga rapporter förekommer. På de enheter där många rapporter finns har förvaltningsledningen arbetat tillsammans med rektorer för att komma tillrätta med eventuella missförhållanden. Det är möjligt att vissa enheter tagit till sig de nya rutinerna och direktiven, om att incidenter ska rapporteras, på ett tydligare sätt än andra. Det kommer vi kunna följa upp under kommande läsår. Det är allvarligt att elever upplever sig kränkta av andra elever i relativt stor omfattning. Det är ett prioriterat arbetsområde att jobba vidare med under hösten. Anmälan om kränkande behandling Barn/elev kränker barn/ elev Personal kränker barn/elev Barn/elev kränker personal Vdh kränker elev Utomstående kränker elev Totalt Förskola 2 2 Grundskola Förskoleklass 0 Fritidshem 1 1 Grundsärskola 1 1 Antal

7 Kommunstyrelsen Protokoll 7 (37) Från förskoleklass har inga anmälningar mottagits av huvudman. Av 68 inkomna anmälningar om kränkningar mellan elever på grundskolan har 9 st inträffat på 7-9 skolor. Övriga 59 i F-6 skolor. Kommunstyrelsens beslut 1. Att fastställa uppföljning enligt internkontrollplan

8 Kommunstyrelsen Protokoll 8 (37) Dnr: KS Rapportering enligt internkontrollplanen - Antal placerade barn och unga Perioden avser Antal placerade barn och unga under perioden Placeringtyp Antal 2016 (Q1) Antal 2016 (Q2) HVB (offentlig huvudman/ SiS) HVB (enskild huvudman/ privat) Konsulentstött familjehem Släktinghem 9 10 Familjehem Beredskap/ jourplaceringar 0 4 Vårdnadsöverflyttade Summa Ett barn/ ungdom är placerad under Q1 inom båda kolumnerna HVB (enskild huvudman) och i Konsulentstött familjehem. Under Q2 har flera avslut skett avseende placeringarna. Det finns under kvartalet inget barn som är noterad i olika placeringsformer.

9 Kommunstyrelsen Protokoll 9 (37) Antal placerade barn och unga under 2015 Placeringtyp Antal 2015 (Q1) Antal 2015 (Q2) HVB (offentlig huvudman/ Sis) HVB (enskild huvudman/ privat) Konsulentstött familjehem Antal 2015 (Q3) Släktinghem Familjehem Privat placering Beredskap/ jourplacering Vårdnadsöverflyttade Summa Antal 2015 (Q4) Tre av barnen/ ungdomarna som är placerade under Q4 är räknade inom både kolumnerna för familjehem och inom släktinghem. Ett av barnen/ ungdomarna som är placerade under Q4 är räknad inom kommunerna för HVB (enskild), HVB (offentlig) och konsulentstött familjehem. Antalet vårdnadsöverflyttade att minskat med två från Q3 då de avslutat gymnasiet och är i ca 20 års ålder.

10 Kommunstyrelsen Protokoll 10 (37) Antal placerade barn och unga under 2014 Placeringtyp Antal placerade 2014 (Q1) Antal placerade 2014 (Q2) Antal placerade 2014 (Q3) HVB (offentlig huvudman/ SiS) HVB (enskild huvudman/ privat HVB) Konsulentstött familjehem Släktinghem Familjehem Privat placering Beredskap/ jourplacering Vårdnadsöverflytt ade Summa Antal placerade 2014 (Q4)

11 Kommunstyrelsen Protokoll 11 (37) Antal placerade ensamkommande barn och unga under 2016 Placeringtyp Antal 2016 (Q1) Antal 2016 (Q2) HVB (offentlig huvudman/ egen regi) HVB (enskild huvudman/ privat) Konsulentstött familjehem 5 6 Familjehem Släktinghem 4 4 Beredskap/ jourplacering 0 0 Summa I och med att Lillängsskolan lades ned skedde en flytt för flera av ungdomarna som hade sitt boende där. Detta bidrog till en fördelning av ungdomarna mellan offentlig huvudman och enskild huvudman under Q1 och Q2. Antal placerade ensamkommande barn och unga under 2015 Placeringtyp Antal 2015 (Q1) Antal 2015 (Q2) Antal 2015 (Q3) Antal 2015 (Q4) HVB (offentlig huvudman/ egen regi) HVB (enskild huvudman/ privat) Konsulentstött familjehem Familjehem Släktinghem Beredskap/ jourplacering Summa

12 Kommunstyrelsen Protokoll 12 (37) Antal placerade ensamkommande barn och unga under 2014 Placeringtyp Antal 2014 (Q1) Antal 2014 (Q2) Antal 2014 (Q3) Antal 2014 (Q4) HVB (offentlig huvudman/ egen regi) HVB (enskild huvudman/ privat) Konsulentstött familjehem Familjehem Släktinghem Beredskap/ jourplacering Summa Kommunstyrelsens beslut 1. Att fastställa uppföljning enligt internkontrollplanen

13 Kommunstyrelsen Protokoll 13 (37) Dnr: KS Rapportering enlig internkontrollplanen - Uppföljning av klagomål, Lex Sarah och Lex Maria. Uppföljning av interkontrollplanen angående sektor social omsorgs ärenden gällande Lex Maria och Lex Sarah, samt uppföljning av icke verkställda biståndsbeslut. Lex Maria och Lex Sarah Som en del i sektorns kvalitets och ledningssystem utreds samtliga avvikelser och klagomål. Under andra kvartalet 2016 finns ingen Lex Maria anmäld till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Ingen Lex Sarah har anmälts till IVO under kvartalet. Icke verkställda biståndsbeslut Kommunerna har enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) skyldighet att kvartalsvis redovisa gynnande biståndsbeslut, som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum, till IVO. Besluten skall även redovisas till kommunens revisorer, sociala myndighetsnämnden och till kommunfullmäktige. Tabellerna nedan visar icke verkställda biståndsbeslut kvartal Insatskategori (LSS, SoLpsykiatri) Bostad för vuxna LSS Daglig verksamhet Daglig verksamhet Daglig verksamhet Bostad för vuxna LSS Bostad för vuxna LSS Lägesrapport Man Kvinna Verkställt, avvaktar inflytt önskan fr brukare och godman Verkställt 1 Verkställt 1 Verkställt dagar sedan beslut. Inflytt planerad dagar sedan beslut. Avser äldre person. Verkställt boende på SoL boende för äldre

14 Kommunstyrelsen Protokoll 14 (37) Bostad för vuxna LSS Kontaktperson Daglig verksamhet Daglig verksamhet Daglig verksamhet Daglig verksamhet Daglig verksamhet Blivit erbjuden plats, avböjde pga en tillgodosåg behov. 88 dagar sedan beslut. Resursbrist, saknar ledigt boende. Planerat att flytta till ny gruppbostad årsskiftet 2016/ dagar sedan beslut. Brukaren avvaktar insats, eget initiativ. 77 dagar sedan beslut. Har daglig verksamhet fr o m v 34, brukaren är nöjd med det pga privata skäl. 91 dagar sedan beslut. Erbjudits plats, avvaktar svar från brukaren 71 dagar sedan avbrott i verkställighet. Avslutat flera verkställigheter på egen begäran. 92 dagar sedan avbrott i verkställighet. Fick avsluta verkställigheten pga stor frånvaro. 88 dagar sedan avbrott i verkställighet. Blev uppsagd. Tilltänkt att ingå i ny verkställighet

15 Kommunstyrelsen Protokoll 15 (37) Insatskategori (SoL individoch familjeomsorg) Kontaktperson Lägesrapport Man Kvinna Avslutats då insats varit tidsbegränsad. Kontaktfamilj Återtagit, avsäger sig kontaktperson. 1 Kontaktfamilj Kontaktfamilj Kontaktfamilj Kontaktfamilj Kontaktfamilj Kontaktperson Återtagits av föräldrarna, då behov ej längre finns. Återtagits av föräldrarna, då behov ej längre finns. 233 dagar sedan beslut. Saknar lämplig uppdragstagare. 296 dagar sedan beslut. Avvaktar svar från tilltänkt uppdragstagare. 100 dagar sedan beslut. Avvaktar svar från tilltänkt uppdragstagare. 351 dagar sedan avbrott. Uppdragstagare har presenterats, föräldrarna avböjt Kommunstyrelsens beslut 1. Att fastställa uppföljning enligt internkontrollplan

16 Kommunstyrelsen Protokoll 16 (37) Dnr: KS Brukarundersökning 2015 Socialtjänsten Under hösten 2014 gjordes en gemensam brukarundersökning inom individ- och familjeomsorgen i 30 av landets kommuner. Syftet var att komplettera öppna jämförelser i socialtjänsten med resultatmått för hur brukarna upplever kvaliteten i verksamheten. Frågor och metoder för undersökningen arbetades fram av SKL och Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA, tillsammans med ett 15-tal kommuner. Under oktober 2015 genomfördes brukarundersökningen igen och det var då öppet för alla kommuner som ville delta. Finspång kommun valde att genomföra undersökningen. Syftet var att ta del av hur de personer som kommer i kontakt med individ- och familjeomsorgen upplever kvaliteten i verksamheterna. Brukarenkäten skulle vara en del av uppföljningen av verksamheten och resultatet skulle bli ett underlag för fortsatt utveckling. Brukarenkäten genomfördes för följande områden: Social barn- och ungdomsvården: Ungdomar och Vårdnadshavare Missbruks- och beroendevård Ekonomiskt bistånd För att sammanfatta resultatet av 2015 års brukarundersökning inom socialtjänsten görs slutsatsen att resultatet inom ekonomiskt bistånd visar på ett positivt resultat. Positivt är även den höga svarsfrekvensen på antalet besvarade inkomna brukarenkäter. Antalet utlämnade enkäter och låg svarsfrekvens inom social barnoch ungdomsvård och inom missbruks- och beroendevård. Det resulterade i att ingen generell slutsats kan utläsas om hur individer som har kontakt med dessa verksamheter kan uppfatta kvaliteten i verksamheterna. Inom ekonomiskt bistånd kommer resultaten kopplas samman med Finspång kommuns framtagna Strategiska plan och styrkort som innefattas av nöjdhet och tillgänglighet. Resultat som sedan kommer införas i verksamhetsplanen upprättas på ekonomiskt bistånd. På grund av det uteblivna resultatet för sociala barn- och ungdomsvården finns ingen möjlighet att bygga ett framtida arbete. Inom sociala barn- och ungdomsvården finns behov av att en kvalitetssäkring sker inom ramen av kommunens framtagna Strategiska plan Kommunstyrelsens beslut 1. Att ta informationen till protokollet 2. Att uppdra till förvaltningen att utvärdera metoden för brukarundersökningen.

17 Kommunstyrelsen Protokoll 17 (37) Dnr: KS Sakområdessamråd vård och omsorgs arbetsplan 2016/2017 Sakområdessamråd vård och omsorg mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland, är ett samråd under länets kommunstyrelser och regionens hälsooch sjukvårdsnämnd. Det övergripande uppdraget för sakområdessamrådet är att vara ett organ för samråd och överläggningar mellan regionen och länets kommuner, i vård och omsorgsfrågor, att vara huvudmännens gemensamma organ för ledning och styrning av länsövergripande utvecklingsarbeten och aktiviteter, ett kunskapsuppdrag gentemot huvudmännen. Kunskapsuppdraget består av aktiviteter för gemensam kunskapsstyrning och kunskapsutveckling och ger möjligheter att lägga grunden för gemensamt politiskt agerande vilket t.ex. kan ske genom temakonferenser och kunskapssammanträden. Arbetsplanen beskriver huvudmännens gemensamma utvecklingsområden och särskilt utvalda och prioriterade områden för inom vård och omsorg. Fokus ligger på folkhälsa samt en jämlik vård och omsorg med individfokus. Länets kommuner och regionen har gemensamt arbetat fram planen med syfte att ge invånarna i Östergötland god vård och omsorg där huvudmannaskapsgränserna inte är ett hinder. Sakområdessamråd vård och omsorg föreslår Region Östergötlands hälso- och sjukvårdsnämnd och kommunstyrelserna i länet att godkänna arbetsplanen inklusive de gemensamma målen och utredningsuppdragen. Kommunstyrelsens beslut 1. Att godkänna arbetsplanen för Sakområdessamråd vård och omsorg, inklusive de gemensamma målen och utredningsuppdragen. Yrkande Torgny Maurer (SD) yrkar på en återremiss med motiveringen att Sverigedemokraterna inte kan gå med på att Finspångs kommun frånsäger sig beslutanderätten angående storleken på asylinvandring, boenden, utbildning med mera till Region Östergötland, enligt punkt 7.7 i vård och omsorgs arbetsplan. Etablering i utveckling 2020 en regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland.

18 Kommunstyrelsen Protokoll 18 (37) Ulrika Jeansson (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut: 1. Att godkänna arbetsplanen för Sakområdessamråd vård och omsorg, inklusive de gemensamma målen och utredningsuppdragen. Beslutsgång Ordförande Anders Härnbro (S) ställer först proposition på Torgny Maurers (SD) återremissyrkande och om det faller på förvaltningens förslag till beslut. Omröstning Ordförande Anders Härnbro (S) ställer proposition på Torgny Maurers (SD) återremissyrkande och finner att kommunstyrelsen avslår återremissyrkandet. Sedan ställer han proposition på förvaltningens förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Reservation Torgny Maurer (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget återremissyrkande.

19 Kommunstyrelsen Protokoll 19 (37) Dnr: KS Länsgemensamt regelverk för hjälpmedelsförskrivning I samband med kommunaliseringen av hemsjukvården i Östergötland i januari 2014 övergick en stor del av ansvaret för rehabilitering och hjälpmedel till länets kommuner och då beslutades att en revidering av befintligt länsgemensamt regelverk skulle påbörjas och beredas av Hjälpmedelsrådet. Som stöd i revideringsarbetet har Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård 2011:4 använts. Region Östergötland och kommunernas Hjälpmedelspolicy beskriver huvudmännens synsätt och viljeinriktning kring hjälpmedel och är utgångspunkten för regelverket som består av Hjälpmedelsguide och Förskrivningsanvisningar. Det länsgemensamma regelverket för hjälpmedelsförskrivning ska vara ett verktyg för att säkerställa att personer med funktionsnedsättningar/hinder får en likvärdig bedömning och tillgänglighet till hjälpmedel. Regelverket ska ge vägledning åt medarbetare inom hälso- och sjukvården som arbetar med hjälpmedelsförskrivning men ska också tjäna som allmän informationsskrift till brukare, deras anhöriga, intresseorganisationer med flera. Regelverket är framtaget gemensamt mellan länets kommuner och regionen, med syfta att ge invånarna i Östergötland god vård och omsorg och en likvärdig bedömning och tillgänglighet till hjälpmedel. I anvisningarna föreslås viss utökning av hälso- och sjukvårdens ansvar när det gäller förskrivning av hjälpmedel. Det handlar bland annat om produkter som idag ingår som grundutrustning på vissa särskilda boenden eller är produkter som finns på marknaden men där man ser fördelar med hälso- och sjukvårdens kompetens vid bedömning, utprovning och information. De förslag till förändringar som Hjälpmedelsrådet föreslår i det gemensamma regelverket kommer att medföra en kostnadsökning för kommunerna. För Finspångs del handlar det om en uppskattad summa om knappt kr. Hjälpmedel är en individuellt utprovad produkt med syfte att bibehålla eller öka aktivitet, delaktighet eller självständighet genom att kompensera för en funktionsnedsättning. Det gör att en ökad kostnad för hjälpmedel kan ge en besparing på till exempel bostadsanpassning. Exempel på hjälpmedel som föreslås ingå efter revideringen är positioneringskuddar, fallmattor och höftskyddsbyxor men även badkarslyftar som antas minska kostnaden för bostadsanpassning.

20 Kommunstyrelsen Protokoll 20 (37) Kommunstyrelsens beslut 1. Att godkänna Regelverk för hjälpmedelsförskrivning inklusive den gemensamma Hjälpmedelspolicyn. Yrkande Torgny Maurer (SD) yrkar på en återremiss med motiveringen att Sverigedemokraterna inte under några omständigheter ställer upp på att godkänna en skrivning som uppmuntrar till brottslig verksamhet. (SD) vill därför att följande punkter stryks ur - Hjälpmedelguide, Region Östergötland och länets kommuner: 4.7 Asylsökande- utländska personer som söker uppehållstillstånd, Enligt beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Östergötland har asylsökande samma rätt till vård och hjälpmedel som personer folkbokförda i länet. 4.8 Gömda och papperslösa personer som vistas i Östergötland Enligt beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Östergötland har gömda och papperslösa personer samma rätt till vård och hjälpmedel som personer folkbokförda i länet. Vid hjälpmedelsförskrivning till gömda och papperslösa ska Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning och fastställt hjälpmedelssortiment följas. Hjälpmedlen ska återlämnas senast då brukaren lämnar länet. Personer som i dagligt tal kallas för papperslösa är i huvudsak: Personer som har sökt asyl i Sverige, fått avslag på ansökan, men ändå valt att stanna i landet. Dessa kallas ofta för gömda personer. Personer som har kommit till Sverige utan att söka asyl, men som ändå vistas i landet för att till exempel arbeta svart. Personer som har kommit till Sverige legalt och som söker vård utan att uppge sin riktiga identitet. Herman Vinterhjärta (MP) yrkar avslag på Torgny Maurers (SD) återremissyrkande. Beslutsgång Ordförande Anders Härnbro (S) ställer först proposition på Torgny Maurers (SD) återremissyrkande och om det faller på förvaltningens förslag till beslut. Omröstning Ordförande Anders Härnbro (S) ställer proposition på Torgny Maurers (SD) återremissyrkande och finner att kommunstyrelsen avslår återremissyrkandet. Sedan ställer han proposition på förvaltningens förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Reservation Torgny Maurer (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget återremissyrkande.

21 Kommunstyrelsen Protokoll 21 (37) Dnr: KS Svar på motion - årlig rapportering av migrationsrelaterade kostnader och intäkter för Finspångs kommun Torgny Maurer och Freddy Lejion, båda representanter för Sverigedemokraterna i kommunfullmäktige i Finspång, har inkommit med motionen. Bakgrunden till önskemålet är bland annat en studie som SKL genomfört på uppdrag av Migrationsverket för att undersöka hur väl schablonersättningarna från Migrationsverket täcker kommunernas kostnader. Av studien framgår att kommunerna har ett antal kostnader för de asylsökande som inte täcks av statliga ersättningar. Då de asylsökande inte omfattas av det kommunala utjämningssystemet blir effekten att ersättningarna inte täcker kostnaderna, antingen undanträngning i den kommunala verksamheten eller ett ökat skatteuttag i de berörda kommunerna. Motionärerna framför också att kommunen bör ha bättre kontroll på vad avtalen med Migrationsverket genererar för kostnader och intäkter, och att Finspångs medborgare har rätt till mer transparens och öppenhet kring vad dessa avtal innebär. Med hänvisning till detta förslår man att kommunfullmäktige ska besluta: Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att årligen presentera en rapport där alla verkliga migrationsrelaterade kostnader och intäkter specificeras gällande de avtal kommunen har med Migrationsverket Att arbetet med denna rapport påbörjas skyndsamt Förvaltningens beredning Finspångs kommun får varje år många miljoner i riktade statsbidrag för att bedriva verksamhet som pekats ut av staten. I vissa fall är bidragen villkorade så till vida att kommunen måste redovisa hur bidragen använts och eventuella överskott ska återredovisas. Detta gäller framförallt bidrag som man måste ansöka om. Ibland krävs ingen återredovisning av bidragen men det kan ske en kontroll att kommunen genomfört det som var avsikten med bidraget t ex maxtaxa inom barnomsorgen. En annan variant är att kommunen erhåller schablonbidrag via den kommunalekonomiska utjämningen som ska täcka kostnader för viss verksamhet t.ex. allmän förskola för 3-åringar. Det sker ingen central uppföljning av hur erhållna statsbidrag används och om de täcker kostnaderna för avsedd verksamhet. En anledning till detta är att många av de riktade statsbidragen går in i den gemensamma statsbidragspåsen och det kan vara svårt att särredovisa kostnader för viss del-verksamhet som kommunen erhållit bidrag till.

22 Kommunstyrelsen Protokoll 22 (37) Kopplat till motionärernas fråga kan påpekas att det i årsbokslutet för 2015 redovisas ett stort överskott på statsbidragen från Migrationsverket. Dessa medel har fonderats. Förvaltningen håller på att sammanställa en rapport för att visa på hur överskottet uppkommit och hur medlen ska användas för integrationsinsatser. Förvaltningen anser dock att det kan finnas anledning att redovisa vilka riktade statsbidrag som har sökts och erhållits, oavsett verksamhet, hur de använts och om bidragen täcker kostnaderna för den verksamhet som ska bedrivas. Förvaltningen föreslår därför att en sådan redovisning läggs in i kommunens internkontrollplan för 2016 och att en första redovisning görs för räkenskapsåret Kommunstyrelsens beslut 1. Att komplettera internkontrollplanen för 2016 med redovisning av hur statsbidragsmedel används. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige 2. Att anse motionen besvarad. Yrkande Torgny Maurer (SD) yrkar på en återremiss med motiveringen att svaret inte motsvarar syftet med motionen, att ta upp alla kostnader och intäkter. Anders Härnbro (S) yrkar avslag på Torgny Maurers (SD) återremissyrkande. Beslutsgång Ordförande Anders Härnbro (S) ställer först proposition på Torgny Maurers (SD) återremissyrkande och om det faller på förvaltningens förslag till beslut. Omröstning Ordförande Anders Härnbro (S) ställer proposition på Torgny Maurers (SD) återremissyrkande och finner att kommunstyrelsen avslår återremissyrkandet. Sedan ställer han proposition på förvaltningens förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Reservation Torgny Maurer (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget återremissyrkande.

23 Kommunstyrelsen Protokoll 23 (37) Dnr: KS Ombudget av investeringsmedel till 2016 Ekonomiavdelningen har gjort en genomgång av samtliga pågående investeringsprojekt. Vid årsskiftet 2015/2016 fanns 78 pågående investerings-projekt, 12 av dessa är pågående försäljningsprojekt och de är inte med i bifogad lista. Den totala budgetsumman för de återstående 66 projekten uppgår till 188 miljoner kronor (mkr) varav 107 mkr avser budget från 2014 eller tidigare medan 81 mkr avser budgetbeslut från Nedlagda kostnader på projekten uppgick till 90 mkr. Av medel för fastighetsinvesteringar/energieffektiviseringar återstår 9,7 mkr, bland annat ventilation av golv på Lekeberga förskola. Övriga medel kan ombudgeteras om det upprättas en plan för hur dessa ska användas. Ett av de större pågående projekten är ombyggnad av Bergska skolan där budgeten har överskridits med 14,5 mkr. Några stora projekt har inte påbörjats, ny förskola vid Lillängen och ombyggnad av Solgläntan till förskola. Ekonomiavdelningen har gått igenom projekten ihop med ansvariga för att säkerställa att projekten alltjämt pågår. Totalt föreslås att kronor överförs till Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige 1. Att kvarvarande investeringsbudget för pågående projekt enligt bilaga 1 om totalt kronor förs över från 2015 till 2016.

24 Kommunstyrelsen Protokoll 24 (37) Dnr: KS Detaljplan för Lillängsskolan, fastigheten Statorn 5 Syftet med detaljplanen är att uppföra en skolbyggnad. Nuvarande byggnad Lillängsskolan avses rivas och ersättas med ny byggnad för förskola. Aktuellt planområde är sedan 1963 planlagt som Område för allmänt ändamål och den gällande detaljplanen medger 5 m byggnadshöjd. På en stor del av tomten medges ej byggnation enligt den gällande detaljplanen från I nu upprättad detaljplan justeras markanvändningen i området från Område för allmänt ändamål till S1, Skola/Förskola. Dessutom medges utifrån önskemål enligt aktuellt projekt en högre byggnation än vad dagens byggnad är. Vidare ger nu upprättad detaljplan en något större byggrätt/yta för byggnation och placeringsmöjlighet för tänkt planering. På ekbacken i öster medges ej byggnation (i likhet med gällande detaljplan), utan marken avses enligt planerat projekt nyttjas som lekområde för barn. Detaljplanen handläggs med standardförfarande enligt plan- och bygglagen. Skälet är att planen är av begränsad betydelse, saknar intresse för den bredare allmänheten, att planen är förenlig med gällande översiktsplan samt inte antas medföra betydande påverkan på miljön. Detaljplaneförslaget har varit utställd för samråd/underrättelse under våren Inkomna synpunkter har enbart medfört redaktionella förändringar i planhandlingarna. Detaljplanen har även varit utställd för granskning under två veckor under juni Inkomna synpunkter har enbart medfört redaktionella förändringar i planhandlingarna. Kommunstyrelsens beslut 1. Att anta detaljplanen för Lillängsskolan (fastigheten Statorn 5) i enlighet med 5 kap 27 plan- och bygglagen. Yrkande Herman Vinterhjärta (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. 1. Att anta detaljplanen för Lillängsskolan (fastigheten Statorn 5) i enlighet med 5 kap 27 plan- och bygglagen. Beslutsgång När förhandlingarna är avslutade konstaterar ordföranden att det endast finns ett förslag och att kommunstyrelsen beslutar enligt detta.

25 Kommunstyrelsen Protokoll 25 (37) Informationsärenden Kommunstyrelsen informeras om informationsärendena Följande förtroendevalda och tjänstemän biträder vid informationen: 12 a) Ny administrativ organisation inom social omsorg, Annica Ottosson informerar och svarar på frågor. b) Avstängning av elev, Mikael Hultberg informerar och svarar på frågor. c) Deltagande i upphandling av varudistribution, Anders Axelsson informerar och svarar på frågor. Kommunstyrelsens beslut 1. Att anteckna informationen till protokollet.

26 Kommunstyrelsen Protokoll 26 (37) Dnr: KS Kartläggning med fördjupad analys av individ- och familjeomsorgen På uppdrag utifrån den Strategiska planen mål nr 16: Effektivt resursutnyttjande, gjordes denna kartläggning. Till målet finns ett prioriterat uppdrag för sektorn: Fördjupad analys av barn- och ungdomsvård som leder till grund för en handlingsplan Finspång kommun påvisar en hög kostnad i relation med riket för flera av kommunens utbildnings- och omsorgsverksamheter. Kommunens nettokostnader för individ- och familjeomsorgen ligger långt över vad det borde kosta med vår struktur. I kartläggningen ingick: Översyn kring placeringar och inkomna anmälningar under bestämd period Aktgranskning på kommunens barn och unga Socioekonomiska jämförelser mellan Finspång kommun, andra kommuner och riket Arbetsklimatanalys genomfördes utifrån dialog i personalgrupp inom individ- och familjeomsorgens verksamheter Det framkommer fler förbättringsområden som åligger sektorn: Behov av utbildning i BBIC 2.0 och övrig dokumentation enligt SOSFS 2014:5 Det framkommer socioekonomiska skillnader mellan Finspång och andra jämförbara kommuner och riket, avseende barn inom ekonomiskt bistånd. Behov finns att utveckla samverkan mellan sektorer Social omsorg och Kultur och bildning Fortsatt arbete kring att utveckla olika hemmaplanslösningar Fortsatt arbete för god kommunikation och samverkan inom sektorn Kommunstyrelsens beslut 1. Att ta informationen till protokollen

27 Kommunstyrelsen Protokoll 27 (37) Dnr: KS Kommunala regler för hemsändningsbidrag Finspångs kommuner erbjuder sedan många år tillbaka möjlighet för livsmedelsbutiker på landsbygden att få ett bidrag för att leverera varor till kunder som inte kan ta sig till affären. Bidraget är sedan 2005 (KF 107, Dnr ) 120 kr per hemsändning. Bidraget finansieras till 65 procent av kommunen och till 35 procent av statliga bidrag som söks i efterhand årligen via Region Östergötland. Ett krav för att få ersättning från Region Östergötland är att kommunen har en aktuell varuförsörjningsplan. Finspångs kommun har idag ingen aktuell varuförsörjningsplan för landsbygden som bland annat anger riktlinjer för hemsändningsbidraget och som ger livsmedelsbutikerna och kommunen förutsättningar att söka andra statliga bidrag. En aktuell varuförsörjningsplan planeras att ingå i den fördjupade översiktsplan för landsbygden som arbetas fram med start hösten De föreslagna reglerna för varuhemsändningsbidraget är en del av den kommande varuförsörjningsplanen. Hitintills under 2016 har tre butiker använt sig av möjligheten att söka bidrag för varuhemsändning på landsbygden. Genom att ta fram regler för vilka butiker som kan söka bidraget och vilka krav som ställs på butiken, samt att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommunen, butiken och den privatperson som handlar, är förhoppningen att fler butiker på landsbygden ska använda möjligheten att erbjuda denna service. Fastställda regler ger även kommunen möjlighet att följa upp utbetalningar av bidraget och säkerställa att dessa används på rätt sätt. Kommunstyrelsens beslut 1. Att återremittera ärendet med motiveringen att förtydliga riktlinjerna över vilka butiker och avstånd som ärendet gäller. Yrkande Anders Härnbro (S) yrkar på en återremiss med motiveringen att riktlinjerna över vilka butiker och avstånd som ärendet gäller behöver förtydligas. Beslutsgång När förhandlingarna är avslutade konstaterar ordföranden att det endast finns ett förslag och att kommunstyrelsen beslutar enligt detta.

28 Kommunstyrelsen Protokoll 28 (37) Dnr: KS Medel för genomförande av handlingsplan giftfri förskola Sammanfattning Sektor barn och utbildning har, utifrån ett politiskt beslut i kommunstyrelsen, arbetat fram en handlingsplan för att minska miljögifterna på förskolorna i Finspång. Handlingsplanen är ett verktyg och ett hjälpmedel för förskolorna att inventera verksamheten och rensa bort sådant som barnen inte bör ha i sin omgivning och leka med. Genom att fasa ut miljögifter i förskolans inne- och utemiljö minskar barnens exponering för dessa. Att minska mängden farliga kemikalier är viktigt utifrån risken för den så kallade cocktaileffekten. Den innebär att även om varje enskilt ämne inte överstiger tillåtna gränsvärden, så kan de tillsammans få en mycket större effekt och vara potentiellt farligare än det enskilda ämnet. Barn är mer känsliga för kemikalier och miljögifter än vuxna. Barn andas snabbare och äter och dricker mer i förhållande till sin vikt jämfört med vuxna. De utforskar sin omgivning genom att smaka och suga på saker och har en tunn och ömtålig hud. Det medför att om de exponeras för samma mängd av ett ämne som en vuxen kan de ändå få i sig mer. Den framtagna handlingsplanen presenterar ett antal åtgärder för en giftfri förskola. Att implementera planen är ett långsiktigt arbete där några åtgärder kan göras direkt medan andra kommer att kunna genomföras på sikt. En del åtgärder är enkla att utföra och innebär ingen större kostnad. Här handlar det om att förändra rutiner, öka medvetenheten och göra mer genomtänkta inköp. Andra åtgärder är mer omfattande och kommer att innebära en hel del kostnader. Dessa åtgärder bedömer förvaltningen inte genomförbara inom ordinarie budgetram. Handlingsplanen implementeras i organisationen under våren och i samverkan med miljöenheten påbörjas under våren en inventering på varje förskola som beräknas pågå under hela Bedömningen är att förskolornas arbete med att rensa bort och fasa ut farliga kemikalier i förskolemiljön kommer innebära att många förskolor blir av med mycket leksaker och pedagogiskt material på kort sikt. Större möbler såsom soffor, madrasser och kuddar ska bytas ut och ersättas på längre sikt. Kostnaden för ersättningsmaterial ser olika ut inom respektive förskoleområde. Då inventeringen i dagsläget inte är klar är det svårt att bedöma behoven av stora utbyten av inventarier samt kostnader för dessa.

29 Kommunstyrelsen Protokoll 29 (37) För att kunna starta upp arbetet under 2016 och byta ut leksaker och pedagogiskt material på varje avdelning söker sektor Barn och utbildning utvecklingsmedel. Sektorn föreslår att varje avdelning inom förskolan får 5000 kr per avdelning för att sortera ut olämplig lekutrustning och material och ersätta med ny. Den totala kostnaden för att genomföra handlingsplanen bedöms ligga betydligt över detta, men dessa medel skulle innebära en positiv start på arbetet och ge energi och likvärdiga förutsättningar till samtliga barn inom kommunen. Förvaltningen vill motverka att barn på enheter med tillfälligtvis dålig ekonomi, inte får en giftfri miljö av den anledningen. Kostnad för samtliga 20 förskolor i kommunen, alla 56 avdelningar x 5000 kronor beräknas till totalt kronor. Kommunstyrelsens beslut 1. Att anteckna informationen till protokollet. 2. Att ärendet tas upp för beslut vid kommunstyrelsens sammanträde

30 Kommunstyrelsen Protokoll 30 (37) Dnr: KS Riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal Sammanfattning Den 1 januari 2015 trädde två nya lagar i kraft, lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar 2014:899 och ändring av plan-och bygglagen 2010:900. Lagstiftningen innebär att en kommun som genomför markanvisningar och/eller använder exploateringsavtal skall anta riktlinjer för sådana åtgärder. Riktlinjer för markanvisning ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av mark för bebyggelse, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. Riktlinjer för exploateringsavtal ska ange grundläggande principer för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplaner samt andra förhållanden som har betydelse för bedömning av konsekvenserna för att ingå exploateringsavtal. Då det finns ett ökat intresse för att bygga i kommunen uppkommer behovet av att ta fram riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal. Förvaltningen har därför i samverkan med Mjölby kommun med konsultstöd arbetat fram förslag till riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal. Förutom gemensamma möten har det också hållits en workshop med inbjudna byggherrar dels för att skapa delaktighet och dels för att ta tillvara byggherrarnas synpunkter. Efter det att riktlinjerna antagits kommer dessa att läggas ut på kommunens hemsida och användas i kontakter med byggherrar och andra intresserade. Kommunstyrelsens beslut 1. Att anteckna informationen till protokollet. 2. Att ärendet tas upp för beslut vid kommunstyrelsens sammanträde

31 Kommunstyrelsen Protokoll 31 (37) Dnr: KS Anhållan om ägartillskott för investering i fiberstamnät Anette Asklöf informerar och svarar på frågor. Kommunstyrelsens beslut 1. Att ärendet tas upp för beslut vid kommunstyrelsens sammanträde

32 Kommunstyrelsen Protokoll 32 (37) Dnr: KS Delårsrapport 2016 Kommunens resultat per 30 juni uppgår till 98 miljoner kronor. I detta resultat ingår 39 miljoner kronor av de 42 miljoner kronor i särskilt statsbidrag för flyktingverksamhet som kommunen mottagit. Utöver detta hamnar också stora kostnadsposter såsom till exempel semestervikarier på andra halvåret, vilket förklarar en del av differensen mellan resultatet per 30 juni jämfört med prognosticerat resultat per 31 december Resultatet på helår beräknas uppgå till 42 miljoner kronor. I detta resultat ingår kvarvarande medel för det särskilda statsbidraget på knappt 14 miljoner kronor. Jämfört med kommunens senaste prognos efter första kvartalet är det en förbättring med ca 1 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget enligt den nya prognosen uppgår till 30 miljoner kronor. Fortfarande har kommunen verksamheter där avvikelserna är stora. De största avvikelserna finns inom placeringar, försörjningsstöd, gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen. Ledningsstaben beräknas redovisa ett överskott med 4,4 miljoner kronor vid årets slut. Merparten av överskottet kommer från förvaltade fastigheter (2,7 miljoner kronor) och beror främst på ledigt investeringsutrymme. Avdelningarna redovisar alla överskott eller nollresultat. Även här spelar ledigt investeringsutrymme in men även vakanta tjänster, vilket ger lägre personalkostnader. Sektor social omsorg beräknar ett underskott på ca 21 miljoner kronor. Av dessa utgör 28 miljoner kronor placeringar av barn och ungdomar och 3 miljoner kronor placeringar av vuxna. I prognosen för barn och ungdomar ingår 6 miljoner kronor för nya placeringar under hösten, för vuxenplaceringar finns ingen buffert. Myndighetskontoret arbetar tillsammans med familjeenheten för att hitta nya arbetssätt. Fokus är att systematiskt se över samtliga placeringar med början på det dyraste. Verksamheten har ett intensivbehandlingsteam, ett aktivt samarbete med LSS-handläggare och myndighetshandläggare, utvecklar familjehem på hemmaplan samt följer upp varje placering för att finna alternativa placeringsformer. Även enheterna för personlig assistans, daglig verksamhet och gruppbostäder/ servicebostäder beräknas visa underskott vid årets slut. Orsaken är en kombination av volymökning och ökade personalkostnader på grund av frånvaro och övertid. Sektor kultur och bildning redovisar en årsprognos på -18 miljoner kronor. Av dessa står gymnasieverksamheten för 8,4 miljoner kronor, vuxenutbildningen för 3,2 miljoner kronor och försörjningsstödet för 5 miljoner kronor. Gällande gymnasieverksamheten kommer täta uppföljningar att göras under året för att följa utvecklingen. Den beräknade ökningen av elever kommer inte att förbättra

33 Kommunstyrelsen Protokoll 33 (37) resultatet i år då en utökning av personal görs i samband med denna ökning. Vuxenutbildningen växer i omfattning, dels på grund av ökad intagning, dels på grund av ökning av SFI-undervisning. Kostnaderna för försörjningsstöd har under årets första sex månader varit lägre än motsvarande period föregående år. Sektor samhällsbyggnad prognostiserar överskott med 1,8 miljoner kronor. En större negativ avvikelse på nästan 2 miljoner kronor återfinns på lokalvårdsenheten. Som ett led i detta kommer en översyn av prissättningen att göras. Kostenheten beräknas visa ett överskott med 1,1 miljon kronor till följd av ökade försäljning. Sektorn visar också överskott inom några av de andra enheterna till följd av bland annat ledigt investeringsutrymme, tjänstledigheter och vakanta tjänster. Sektor barn och utbildning prognostiserar överskott med 5 miljoner kronor. Grundskolan står för merparten av överskottet. Rektorsområdena visar tillsammans underskott med 2,7 miljoner kronor men grundskolan övergripande visar totalt sett ett överskott med 7,3 miljoner kronor. Bidragen från Migrationsverket för asylsökande elever har trefaldigats under terminen. Ersättningen för asylsökande elever höjdes med 53% inför 2016 och antalet elever är i princip fördubblat. Totalt beräknas dessa intäkter överstiga budget med 6,6 miljoner kronor. Inom förskolan förekommer avvikelser, både positiva och negativa, inom de olika områdena men på totalen beräknas ett knappt överskott. Detsamma gäller den centrala barn- och elevhälsan. Sektor vård och omsorg beräknas redovisa en dryg miljon kronor i överskott vid årets slut. Sedan 2012 arbetar sektorn med biståndsbedömda timmar för att minska volymerna inom hemtjänsten. Detta har gett gott resultat, vilket inneburit kostnadsminskningar för sektorn. Inom hemtjänsten arbetas kontinuerligt med att effektivisera scheman och planering av brukartiden. Detta har dessvärre ännu inte medfört större kostnadsminskningar ännu. Dessutom ligger kostnaderna för sjukfrånvaro och övertid fortfarande på en förhållandevis hör nivå. Sektorn har tillsammans med HR-avdelningen vidtagit åtgärder för att kunna sänka kostnaderna. Underskottet inom särskilda boenden beror på hög sjukfrånvaro och effektiviseringsproblem till följd av småskalighet inom en av kommunens enheter. Kommunens hälso- och sjukvårdsorganisation visar ett underskott på knappt 0,3 miljoner kronor. Politiska verksamheten beräknas redovisa ett underskott på knappt 0,3 miljoner kronor, vilket beror på ökade kostnader för överförmyndarverksamheten. De ökade kostnaderna täcks delvis av kvarvarande medel inom kommunfullmäktige. I budget för 2016 finns 49,3 miljoner kronor avsatta för kommungemensamma kostnader. 21, 5 miljoner kronor av dessa är en omställningsbuffert och de beräknas bli ett överskott på kontot. Avsatta medel för nya avskrivningar beräknas ge ett överskott på 3 miljoner kronor till följd av släpande investeringar. Anslaget för volymjusteringar i resursfördelningen beräknas ge ett överskott med 6 miljoner

34 Kommunstyrelsen Protokoll 34 (37) kronor då ramarna kunde minskas med 3 miljoner kronor istället för att öka. Av utvecklingsmedel- och omställningsmedel har hittills 4,2 miljoner kronor beviljats för olika insatser, den största posten för arseniksanering i Lotorp på 3,1 miljoner kronor. Resterande 3,5 miljoner kronor förbrukas enligt prognosen, flera ärenden är på väg fram. Av utvecklingsmedel för IFO har 1,3 miljoner kronor beviljats till utvecklingsarbete, resterande medel beräknas inte förbrukas. För tomma lokaler är avsatt 1 miljoner kronor, dessa medel beräknas inte täcka kostnaderna för tomma lokaler på Bergska skolan, Metallen och kommunhuset plan 2, prognosen för helårskostnad är 2,3 miljoner kronor. Totalt ger detta ett överskott på 30 miljoner kronor på kommungemensamma medel. Skatter och statsbidrag beräknas enligt senaste prognosen från SKL bli 3,4 miljoner kronor lägre än budgeterat. Nettot av fastighetsförsäljningar och nedskrivningar beräknas till 9,2 miljoner kronor, det är framförallt Hindö/Kalvholmen och Majorsvillan som ger överskottet. Årets andel av det extra statsbidraget till följd av flyktingsituationen är 39,3 miljoner kronor. Kostnader för olika integrationsåtgärder i den mån de hinner genomföras under året beräknas till 25,4 miljoner kronor, vilket ger ett överskott på statsbidraget på ca 14 miljoner kronor. Resultatet under finansiella kostnader och intäkter beräknas bli 3,3 miljoner kronor sämre än budget till följd av lägre interna ränteintäkter än budgeterat. Avkastningen på pensionsmedelsportföljen beräknas bli 0,8 miljoner kronor lägre än budgeterat och räntekostnaderna på upplånat kapital beräknas bli 5,3 miljoner kronor lägre än budgeterat, båda till följd av det låga ränteläget. Kommunstyrelsens beslut 1. Att anteckna informationen till protokollet. 2. Att ärendet tas upp för beslut vid kommunstyrelsens sammanträde

35 Kommunstyrelsen Protokoll 35 (37) Anmälan av delegationsbeslut Gemensamt regionalt yttrande avseende RUFS och ÖMS Ramjustering för kapitalkostnader inventarier nya biblioteket Dnr KS Medel för integration i Finspång - "Fem miljoner till föreningarna" Beslut för ansökningar juni 2016 Dnr KS Tillsynsbesök fristående förskolor Dnr KS Arbetsgivardelegationen protokoll Dnr KS Ungdomscheck - Sommarprojekt, Victims of gaming, Finspångs spelförening Dnr KS Marknadsföringsbidrag FAIK Bandy 2016/2017 Dnr KS Finspångs kommun flaggar med anledning av skolavslutning Delegationsbeslut tecknade kollektivavtal Förlängd studietid för elev vid Film- och musikgymnasiet Yttrande gymnasium annan kommun Yttrande gymnasium annan kommun Yttrande gymnasium annan kommun Yttrande gymnasium annan kommun

36 Kommunstyrelsen Protokoll 36 (37) Yttrande gymnasium annan kommun Ramjustering bidrag till vuxenföreningar/kulturföreningar Dnr KS Ersättning för förlängd studietid för elev vid gymnasieskolan Dnr KS Fastsällande av läsårstider 2017/2018 Dnr KS Kommunstyrelsens beslut 1. Att delegationsbeslut, tagna i enlighet med kommunstyrelsens delegationsbemyndigande redovisats.

37 Kommunstyrelsen Protokoll 37 (37) Delgivningar 1. Protokoll Cesam Protokoll Cesam Sammanträdesprotokoll arbetsgivardelegationen Förmånsbil i Finspångs kommunkoncern 4. Sammanträdesprotokoll arbetsgivardelegationen Lärarlyftet 5. Finspångs kommun Rapport Stormen Helga 6. Samverkansgruppen för Finspångs landsbygd - Skrivelse till kommunstyrelsen angående räddningstjänst på landsbygden 7. Dagarna mot diskriminering Folkhälsomyndigheten - Länsrapport 2015 Östergötlands län 9. SCB Demokratidagen 10. Länsstyrelsen Östergötland Ny samlad nationell strategi för ANDTpolitiken Kommunstyrelsens beslut 1. Att anteckna ovanstående cirkulär och skrivelser till protokollet: