Anna Andersson (C) Blerta Mlinaku (S) Margareta Warnholtz (M) Margareta Gustavsson (S) Ragnhild Lundahl (M)

Transkript

1 Protokoll Nr 11 Sammanträdesdatum Sammanträdestid ajournering Barn- och utbildningsnämnden Närvarande Ledamöter Kerstin Angel (C), ordförande Peter Dygården (S), 2:e vice ordförande Charlotta Jonson (M), 1:e vice ordförande Sara Grimpe Wernersson (S) Gejbert Strömdahl (SD) Lena Engström (L) Åsa Norberg (S) Susan Pettersson (KD) Björn Jönsson (S) Katja Geertinger (MP) Tjänstgörande ersättare Anna Andersson (C) Blerta Mlinaku (S) Margareta Warnholtz (M) Ersättare Margareta Gustavsson (S) Ragnhild Lundahl (M) Övriga förtroendevalda Tjänstemän Bengt-Erik Johansson, Lärarförbundet Jörgen Frostlund, förvaltningschef Cecilia Kjellgren, utredare Martin Lövström, planerare Helene Malmström, verksamhetschef Daniel Samuelsson, kommunikatör Johan Ahlberg, utredningssekreterare Irene Wigroth, bygg- och projektchef Angelica Forsaeus, lokalsamordnare Sofia Hedberg Broberg, översiktsplanerare Bodil Samuelsson, rektor Maria Nebel, verksamhetschef Ulf Olsson, verksamhetschef Cia Hjortsberg Vranjancu, administrativ chef Christin Öberg, verksamhetsekonom

2 Paragrafer Justering Ordföranden samt Peter Dygården Underskrifter Sekreterare... Cecilia Kjellgren Ordförande... Kerstin Angel Justerare... Peter Dygården Protokollet justerat och anslaget Underskrift... Gunvi Halltorp 2 (40)

3 Barn- och utbildningsnämnden Förvaltningschefen informerar Förvaltningschefen informerar om ett elevärende som inkommit till Skolinspektionen. Skolinspektionen har avskrivit ärendet. Förvaltningschefen lyfter frågan kring miljökonsekvensbeskrivning kring plan för förskola och grundskola, som lyfts i media. Samhällsbyggnadsavdelningen har tydliggjort att det är inget som görs i detta led, utan i samband med förstudier. Vidare berättar förvaltningschefen kring ny organisation för nyanlända inom förvaltningen, för vilken en chef kommer att rekryteras.

4 105 Nulägessituation i mottagandet av nyanlända. Dnr /60 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1 Med ett godkännande lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag Beslutsförslag Sammanfattning av ärendet Förvaltningens olika skolformer är fortfarande påverkade av den stora mängd nyanlända. Inom förskoleverksamheten är den mest ansträngda situationen i Ullared, där en tredjedel av barnen i verksamheten är nyanlända. Grundskolan har fortfarande en stor andel elever, men antalet har minska från förra mätningen i juni. Inom de frivilliga skolformerna ökar antalet elever vilket beräknas medföra ökade kostnader. Barn- och utbildningsförvaltningen har anordnat en ferieskola, som riktat sig till asylsökande ensamkommande ungdomar boende i kommunen samt sommarskola för nyanlända i de senare åren inom grundskolan. Förskoleverksamheten Nyanlända i kommunens förskoleverksamhet betecknas i vissa områden som ansträngd och har en betydande påverkan på verksamheten. Flest nyanlända finns i Ullared, Kristineslätt och Stafsinge. I Ullared är en tredjedel av förskolornas barn nyanlända. Den extra avdelning som startade i Ullared under våren, måste användas även under läsåret 2016/17 och eventuellt längre. Förskoleklass och grundskola Grundskoleverksamheten betecknas som måttlig påverkan i Länsstyrelsens gardering. Skolorna har en varierande andel nyanlända elever. Antalet nyanlända har minskat med 51 elever sedan förra avstämningen i juni. Minskningen har skett på alla skolor utom på Fageredskolan (0), Slöinge (+4) och Tullbroskolan (+5). Alla tre fristående grundskolor har nyanlända elever, totalt 6 elever. I avstämningen från augusti 2015 till september 2016 har antalet nyanlända elever i förskoleklass och grundskola ökat med 204 elever inklusive fristående skolor. Grundsärskolan Inom grundsärskolan finns två elever sedan några år tillbaka. Det kan innebära andra svårigheter att vara nyanländ och utvecklingsstörd. 4 (40)

5 Frivilliga skolformer IMSPR Det har tillkommit elever från grundskolan och ytterligare några elever väntar på startdatum. Ett nytt boende i Asige har annonserats, vilket innebär ytterligare elever. I och med att det finns en viss osäkerhet kring detta boende är dessa elever inte med i prognosen. Kostnadsbilden kommer att öka av olika skäl: Skolan har inte erbjudit eleverna full tid innevarande år. Detta kommer att justeras fr.o.m. dagsläget Hög andelen elever av de som kommer hit bedöms vara på analfabeter-/baslitterat- /absolut nybörjarnivå. Dessa grupper fordrar fler pedagoger och studiehandledare. Gymnasieskolan har identifierat ett stort behov av att arbeta främjande med attityder och värderingar. En värdegrundspedagog ska anställas. Skolan behöver erbjuda andra alternativ än enbart språkintroduktion och arbetar därför mer aktivt mot företagslivet och yrkesintroduktion SFI Elevantalet på SFI har ökat igen efter sommaren, vilket beror på att elever återvänder samt många nyinskrivningar. Elevantalet väntas att öka den närmaste tiden, men situationen är svår att bedöma i och med att det beror på hur många som får bostad i kommunen. Länsstyrelsen rapporterar inte längre till MSB och regeringen, vilket innebär att kommunerna inte längre behöver rapportera till Länsstyrelsen. Den senaste skickades i juni Ferieskolan för nyanlända ungdomar sommaren 2016 Ensamkommande ungdomar Falkenbergs kommunstyrelse beslutade i maj 2016 att starta en ferieskola för ensamkommande ungdomar sommaren Då projektet var kommunövergripande samverkade socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Innehållet i ferieskolan skulle dels innehålla undervisning och dels fritidsaktiviteter. Ferieskolans målgrupp avgränsades till att gälla asylsökande ensamkommande ungdomar år som bor i kommunen. Ferieskolan pågick dagtid under veckorna 28, 29, 30 och 31. Eleverna i målgruppen var ca 144 och varje elev skulle delta i två veckor. Varje vecka planerades att ca 70 elever delta. Närvaron blev dock lägre än beräknat. Nyanlända i årskurs 6-9 Under veckorna 25 och 31 anordnades sommarskola för nyanlända elever i grundskolan. I denna sommarskola gick totalt 43 elever en vecka vardera med fokus på svenska som andra språk (SvA) och kommunikation. Syftet med sommarskolan var att hålla igång språket. Behovet av sommarskola är stort och många fler elever än de som erbjuds vill gå. Det är ett stort värde att få en extra vecka i skolan om man är nyanländ och går i de senare åren på grundskolan. Dessutom blir det en sysselsättning under ett långt sommarlov, som en del elever mår dåligt av. 5 (40)

6 106 Plan för förskola och grundskola i Falkenbergs kommun. Dnr /64 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. Anteckna att förvaltningens utredning är genomförd och besluta att använda utredningen som underlag för att skapa en långsiktig och hållbar skolorganisation för alla barn och elever i Falkenbergs kommun. 2. Identifierat investeringsbehov fastställs för en fyraårsperiod och ska uppdateras årligen och användas som underlag i beslut av budget. 3. Införa en stadieindelning utifrån F-3/F-6/F-9 i hela Falkenbergs kommun. F-3 införs på skolor med elevunderlag i snitt under 15 elever per årskurs. Vid elevunderlag i snitt 15 elever per årskurs och uppåt införs F-6. Förvaltningen får i uppdrag att införa stadieindelningen med start från och med Förvaltningen får i uppdrag att redovisa en tidsplan för införandet. 4. Införa en F-3/F-6/F-9 stadieindelning i Söderområdet från och med Söderskolan lokalanpassas och organiseras för grundsärskola samt F-9. Slöingeskolan lokalanpassas och organiseras för F-6. Vessigebroskolan organiseras för F-6. Årstadsskolan organiseras för F-3. Föreslå tekniska nämnden att se över möjligheten att avsätta mark för framtida skola i Rinsegård. Ge förvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheten kring samarbete med Halmstad kommun och Steningeskolan för elever i närområdet. 5. Införa en F-3/F-6/F-9 stadieindelning i Ullaredsområdet från och med Organisera Fageredsskolan, Älvseredsskolan och Okomeskolan till F-3 enheter. Lokalanpassa och organisera Ätranskolan till F-6-enhet. Apelskolan organiseras och lokalanpassas för F Införa en F-6/F-9 stadieindelning i Tullbroområdet med start från och med Flytta grundsärskolan från Hjortsbergsskolan och Tullbroskolan till Söderskolan. Etappvis lokalanpassa och organisera Tullbroskolan till en F-9 enhet. Fajansskolan lokalanpassas till F-6. Lokalanpassa och organisera Hjortbergsskolan till en F-9 enhet genom utbyggnation. Hertingsskolan och Schubergstorpsskolan organiseras för F Införa en F-6/F-9 stadieindelning i Skogstorpsområdet med start från och med Långåsskolan lokalanpassas och organiseras för F-6. Långavekaskolan organiseras och lokalanpassas för F-6 genom utbyggnation. Skogstorpsskolan organiseras för F Införa en F-6/F-9 stadieindelning i Tångaområdet med start från och med Etablera en ny F-9 skola i Tröingeberg. Organisera Tångaskolan och Falkenbergs Montessoriskola 6 (40)

7 för F-9. Ljungbyskolan organiseras för F-6. Vinbergsskolan organiseras för F-6 fram till ny skola är etablerad på Tröingeberg. 9. I förskoleområde Nord avveckla Morups förskola. Ersätta nuvarande paviljong i Långås genom att etablera en ny förskola med tre avdelningar. 10. I förskoleområde Öst etablera två avdelningar förskola i Kärnhuset. Avdelningarna på Furubacken och Äppelbacken kvarstår. 11. I förskoleområde Syd utöka Slöingeskolans/Skansgårdens förskolor från totalt fyra till sex avdelningar. För att möjliggöra F-6 organisation på Slöingeskolan från hösten 2017 etablera en paviljong förskola i Slöinge för att frigöra ett klassrum i skolan. Etablera en ny förskola med två avdelningar i Ugglarp. 12. I förskoleområde Centrum Öst ersätta den nuvarande avdelningen på Vinbergs förskola genom att etablera en ny förskola med två avdelningar i Vinbergs samhälle. Etablera en ny förskola i Tröingeberg med sex avdelningar. Utöka Tröingebergs förskola med två avdelningar och Vessigebro förskola med två avdelningar. Avveckla Ringare Gustavs förskola och Regnbågens förskola. 13. I förskoleområde Centrum Syd ersätta nuvarande paviljonger med fyra avdelningar på Kristineslätts förskola och etablera en permanent förskola med sex avdelningar. Etablera en ny förskola vid Hertingsskolan med åtta avdelningar och en ny förskola i området Lyckan med sex avdelningar. Avveckla Hjortbergs förskola, Tullbro förskola och Trollgårdens förskola. 14. I förskoleområde Centrum Nord utöka Östra Gärdets förskola med två avdelningar. Ersätta nuvarande paviljongerna på Stafsinge genom att etablera en permanent förskola med sex avdelningar. Etablera en förskola med sex avdelningar vid den kommande Stafsingeskolan samt en förskola med sex avdelningar i området Krispeln i anslutning till kunskaps- och kulturcentrum. Avveckla Stenfalkens förskola, Ormvråkens förskoleavdelning och Schubergstorpsskolans förskola. Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta 15. Avveckla Vinbergsskolan när ny skola finns etablerad på Tröingeberg. Beslutsunderlag Beslutsförslag, Plan för förskola och grundskola inklusive bilagor, BUN KF (40)

8 Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en långsiktig plan för förskola och grundskola i Falkenbergs kommun. Planen innehåller förslag på framtida utformning och organisation av grundskolor och förskolor i kommunen. Detta med bakgrund i att barn- och utbildningsnämnden har gett barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att se över dagens grundskoleorganisation (BUN ) samt att kommunfullmäktige har gett barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att påbörja en F-6/F-9-stadieindelning av Falkenbergs grundskolor (KF ). Förvaltningen har även i uppdrag att ta fram en förskoleplan. Planen redovisar behov och intentioner för förskolorna och grundskolorna i Falkenbergs kommun, på lång och på kort sikt. Planen syftar till att vara ett underlag för planering och kommande beslut om behov av förskola och grundskola, nyetableringar, sammanslagningar med mera. För att få en helhetsbild av behoven har planen tagits fram i nära samarbete med Samhällsbyggnadsavdelningen. Även synpunkter från andra förvaltningar har inhämtats. I framtagandet av planen har hänsyn vidare tagits till de medborgarsynpunkter som inkom under perioden juni-augusti Enligt kommunallagen (1991:900) 9 ska kommunfullmäktige besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen [ ]. Avveckling av skolor är en sådan fråga, vilket innebär att barn- och utbildningsnämnden inte har delegation på att fatta beslut rörande avveckling. Ekonomi De ekonomiska aspekterna kring skolans organisation är många. För att skapa en ekonomiskt hållbar lösning för Falkenbergs grundskolor och förskolor krävs långsiktig planering och god framförhållning. Förslaget omfattar ett stort antal lokaler som förvaltningen disponerar. För att möjliggöra en F-6/F-9 stadieindelning samt garantera förskole- och skolplatser till alla barn i kommunen krävs både lokalanpassningar, tillbyggnationer och nybyggnationer. Dessa läggs in i kommunens femåriga investeringsplan som beslutas av kommunfullmäktige i samband med budget. Justeringar kan ske varje år i samband med att ny investeringsplan fastställs. Övervägande Plan för förskola och grundskola är framarbetad utifrån ett helhetsperspektiv med syfte att ge förslag på en långsiktig och hållbar förskole- och grundskoleorganisation i Falkenbergs kommun. Högst prioritet i detta arbete är att säkerställa att alla barn i Falkenbergs kommun har plats på förskola och skola i ändamålsenliga lokaler. För att hållas aktuell ska planen uppdateras årligen. Planen ska användas som underlag i budget. Utifrån underlag som bland annat befolkningsprognos, planerade byggnationer och detaljplaner, lokalers befintliga skick, ventilation, förändrad stadieindelning, behörighetskrav för lärare och kompetensförsörjning, behov av specialsalar etcetera har ett antal slutsatser dragits som ligger till grund för förvaltningens förslag som anges i planen. Enskilda delar i förslaget kommer att behöva fördjupas genom detaljerade förstudier. 8 (40)

9 Vad gäller planeringen av förskola så krävs flera nyetableringar och de största behoven finns på längre sikt i förskoleområdena Centrum Syd och Centrum Nord. Behoven grundar sig framförallt på planerade bostadsområden i dessa områden och därmed en förtätning av staden. På kort sikt finns det behov av både avveckling av mindre resurseffektiva enavdelningsförskolor och översyn av förskoleavdelningar som kommer att påverkas av en förändrad grundskoleorganisation i kommunen. Vad gäller planeringen av grundskola framkommer behov av såväl sammanslagningar som nyetableringar och/eller utbyggnationer för grundskolorna i kommunen. Centrum och kusten är de områden som är mest expansiva vilket innebär ett ökat behov av elevplatser. I inlandet kan snarare en stabil eller negativ trend skönjas, vilket innebär förslag på sammanslagningar och avvecklingar av skolor. Yrkanden Charlotta Jonsson (M) yrkar på Alliansens + förslag (se bilaga 1) Kerstin Angel (C) yrkar bifall till Charlotta Jonssons (M) yrkande. Peter Dygården (S) yrkar på Socialdemokraternas förslag (se bilaga 2) Gejbert Strömdahl (SD) yrkar bifall till Peter Dygårdens (S) yrkande. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att barn- och utbildningsnämnden beslutar i enlighet med Charlotta Jonssons (M) yrkande. Omröstning Omröstning begärs. Ordföranden meddelar att Charlotta Jonsson (M) yrkande är huvudförslag. För att utse motförslag till huvudförslaget ställer ordföranden proposition på förvaltningens förslag mot Peter Dygården (S) yrkande och finner att barn- och utbildningsnämnden beslutar att Peter Dygårdens (S) yrkande blir motförslag. 9 (40)

10 Ja-röst i enlighet med Charlotta Jonsson (M) yrkande. Nej-röst i enlighet med Peter Dygårdens (S) yrkande. Ledamot Ja Nej Avstår 1) Kerstin Angel (C) X 2) Peter Dygården (S) X 3) Charlotta Jonsson (M) X 4) Sara Grimpe Wernersson (S) X 5) Anna Andersson (C) X 6) Blerta Mlinaku (S) X 7) Margareta Warnholtz (M) X 8) Gejbert Strömdahl (SD) X 9) Lena Engström (L) X 10) Åsa Norberg (S) X 11) Susan Pettersson (KD) X 12) Björn Jönsson (S) X 13) Katja Geertinger (MP) X Med ett utfall om 7 Ja-röster mot 6 Nej-röster beslutar mötet i enlighet med Alliansen + förslag. Reservation Peter Dygården (S), Sara Grimpe Wernersson (S), Blerta Mlinaku (S), Åsa Norberg (S) Björn Jönsson (S) samt Gejbert Strömdahl (SD) reserverar sig för Socialdemokraternas förslag. Anteckning Ordföranden informerar om tre inkomna medborgarförslag i ärendet. Ordförande antecknar till protokollet att i enlighet med den utredning som presenterades i augusti 2015 så ska elever erbjudas att behålla fritidshemsplats på F-3-skola även under årskurs 4-6. Margareta Gustavsson (S) antecknar avvikande mening till beslutet. Beslutet expedieras till: Verksamhetschef grundskola Verksamhetschef förskola Rektorer grundskola och förskolechefer Kommunstyrelseförvaltningen, inklusive plan Stadsbyggnadsavdelningen Katarina Löfberg, inklusive plan Martin Lövström 10 (40)

11 107 Information: Skolinspektionsgranskning på Apelskolan Bodil Samuelsson, rektor på Apelskolan, informerar om den pågående skolinspektionsgranskningen på Apelskolan. Bodil upplever att skolan är på rätt väg. Skolan har gjort ett omtag för att komma åt påtalade brister. Bland annat har rutiner för utredning och förstärkning av kompetens skett för att åtgärda brister kring att tillgodose särskilt stöd. Bodil redogör vidare kring personalsituationen på skolan samt hur skolan arbetat för att få med all personal i förändringsarbetet. Arbetet med kränkningar har förbättrats, bland annat vad gäller rutiner, uppföljning och pedagogernas ansvar. Nämnden tackar för informationen. 11 (40)

12 108 Information: Organisation för central barn- och elevhälsa Maria Nebel, verksamhetschef för central barn- och elevhälsa, informerar om den nya organisationen. Tidigare låg organisationen under grundskolans verksamhetsområde. Den nya organisationen har föregåtts av en fördjupad utredning. I denna framgick önskemål om större tydlighet och likvärdighet kring elevhälsan i kommunen. Organisationen utgår från detta och innebär bland annat införandet av samordningsansvar för speciallärare/specialpedagoger, kuratorer respektive skolhälsovård liksom en chef för de särskilda undervisningsgrupperna. Nämnden tackar för informationen. 12 (40)

13 109 Ny organisation för barn- och utbildningsnämnden. Dnr /60 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1 Lägga ner gymnasieberedningen. 2 Införa en beredning för strategiska frågor kring organisation av förskola och grundskola. 3 Att antalet ledamöter i utskottet för strategiska frågor kring organisation av förskola och grundskola ska vara fem. 4 Utse Kerstin Angel (C), Susan Pettersson (KD), Charlotta Jonsson (M), Peter Dygården (S) och Björn Jönsson (S) som ledamöter i beredningen för strategiska frågor kring organisation av förskola och grundskola. 5 Ledamöterna i beredningen uppdras att i samråd med förvaltningen arbeta fram beredningens arbetsbeskrivning och däri precisera och avgränsa beredningens uppdrag och mål. Beslutsunderlag Beslutsförslag KF BUN Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2009 att barn- och utbildningsnämnden skulle utse en gymnasieberedning. Beredningens huvuduppgift var enligt beslut i KF : Beredningen har till uppgift att inom ramen för barn- och utbildningsnämndens uppdrag särskilt bereda strategiska frågeställningar/ärenden som rör utvecklingen av gymnasieskolan och dess framtid. I tider av stark konkurrens och konkurrens och förändring bör särskild tid politiskt fokus förflyttas till detta område. Ett annat centralt uppdrag är att hitta åtgärder till att få fler falkenbergsungdomar till universitet och högskola. Som en följd av detta beslut införde barn- och utbildningsnämnden en särskild beredning för gymnasiefrågor, nämnden valde även att inkludera frågor kring vuxenutbildning och gymnasiesärskola i uppdraget. Beslutet om denna organisation fattades i en tid då en ny gymnasieförordning just kommit till och gymnasieskolan stod inför ett antal större utmaningar. Vid beslut om organisation för barn- och utbildningsnämnden inför nuvarande 13 (40)

14 mandatperiod gjordes bedömningen att gymnasieskolan fortsatt stod inför stora förändringar, inte minst i och med byggnationen/ombyggnationen av Falkenbergs gymnasieskola. Därför beslutade man att fortsatt ha en gymnasieberedning knuten till barnoch utbildningsnämnden. Förvaltningen har nu gjort bedömningen att läget för de verksamheter som gymnasieberedningen behandlar har stabiliserats. Av detta skäl föreslår förvaltningen att gymnasieberedningen avskaffas. De frågor som har behandlats i gymnasieberedningen kan fortsättningsvis behandlas i barn- och utbildningsnämndens presidium eller i förekommande fall barn- och utbildningsnämnden i sin helhet. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att det däremot är angeläget att inrätta en beredning för strategiska frågor rörande organisationen av förskola och grundskola. Kommunfullmäktige har gett barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att påbörja en F- 6/7-9 stadieindelning av Falkenbergs grundskolor och arbetet med att se över dagens grundskoleorganisation, i enlighet med uppdrag från barn- och utbildningsnämnden (BUN ), förvaltningen har även i uppdrag att ta fram en förskoleplan. I och med dessa uppdrag står nämndens verksamheter inför stora organisatoriska förändringar och förvaltningen ser att det finns anledning att inrätta en beredning som ska hantera strategiska frågor kring organisation av förskola och grundskola. Förvaltningen föreslår att antalet ledamöter i den nya beredningen ska vara fem. Ekonomi Förslaget att avskaffa gymnasieberedningen innebär en effektivisering av verksamheten och leder till en liten minskning i kostnader. Förslaget att införa en särskild beredning för strategiska frågor kring organisation av förskola och grundskola innebär en liten ökning i kostnader. Sammantaget är de båda beslutsförslagen kostnadsneutrala. Yrkanden Åsa Norberg (S) yrkar på att gymnasieberedningen inte läggs ner utan kvarstår i den form som den är idag samt att antalet ledamöter i beredningen för strategiska frågor kring organisation av förskola och grundskola ska vara fem ordinarie samt två ersättare. Charlotta Jonsson (M) yrkar på liggande förslag. Propositionsordning Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att barn- och utbildningsnämnden beslutar i enlighet med Charlotta Jonssons (M) yrkande. Beslutet expedieras till: Förvaltningschef Nämndsekreterare Kommunkansliet 14 (40)

15 110 Program och platser på Falkenbergs gymnasieskola 2017/2018. Dnr /60 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1 Fastställa programutbudet på Falkenbergs gymnasieskola för läsåret 2017/18 till Program Inriktning Platser Bygg- och anläggningsprogrammet 32 Barn- och fritidsprogrammet 30 El- och energiprogrammet 16 Ekonomiprogrammet 32 Estetiska programmet 32 varav Dans, ESDAN 12 Musik, ESMUS 20 Fordons- och transportprogrammet 20 Handels- och administrationsprogrammet 20 Humanistiska programmet 15 Introduktionsprogram IMPROBF 5* Introduktionsprogram IMPROFT 5* Introduktionsprogram IMPROHA 2* Introduktionsprogram IMPROIN 2* Introduktionsprogram IMPRORL 6* Industritekniska programmet 14 Naturvetenskapsprogrammet 32 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 24 Samhällsvetenskapsprogrammet 32 Teknikprogrammet 32 Vård- och omsorgsprogrammet 10 Summa Falkenbergs gymnasieskola (exkl IMPRO) 341 *Under förutsättning att programmet inte fyller sina platser med ordinarie sökande Beslutsunderlag Beslutsförslag Programutbud 2016/17 15 (40)

16 Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden fastslår årligen ett första programutbud som grundskoleeleverna kan välja från till årskurs ett på gymnasiet. Under våren tas ytterligare beslut där platser och utbud justeras utifrån elevernas val. Ekonomi I förslaget till programutbud har gällande budget beaktats. Även samordningsvinster mellan klasser och program samt olika organisationsmöjligheter vägs in. Utifrån elevernas val görs under våren en fördjupad analys av de ekonomiska konsekvenserna. I denna analys vägs både kortsiktiga och långsiktiga ekonomiska konsekvenser och in i bedömningen av hur antalet platser fördelas mellan programmen. Övervägande Utbudet ger eleverna ett brett spektrum av olika möjligheter och utgår ifrån tidigare års val och vad som är möjligt organisatoriskt och ekonomiskt. Utifrån hur eleverna väljer på våren korrigeras antalet platser. Detta innebär att det initiala antalet platser kan komma att förändras när den slutliga organisationen fastställs. Målet är att så långt det är möjligt möta elevernas önskemål och samtidigt kunna erbjuda en god kvalitet och en budget i balans. Syftet med att starta vård- och omsorgsprogrammet är att försöka möte arbetsmarknadens behov av arbetskraft inom äldreomsorg. Jäv Katja Geertinge (MP) anmäler jäv till beslutet. Beslutet expedieras till: Antagningskansliet Verksamhetschef, gymnasieskolan Rektorer, gymnasiet Kvalificerad handläggare, gymnasiet 16 (40)

17 111 Samordning av undervisning på kulturskola och gymnasieskolans estetiska program. Dnr /65 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1 Uppdra till barn- och utbildningsförvaltningen att genomföra en utredning rörande estetisk utbildning inom verksamhetsområdet gymnasium och övriga frivilliga skolformer 2 Utredningen ska ge svar på frågorna: Hur kan en samordning av verksamheterna resultera i ett utökat och breddat utbud, med resursfördelning på nuvarande nivå? Hur kan en samordning av verksamheterna resultera i en säkrad och jämnare personalförsörjning i båda verksamheter? Hur kan en samordnad verksamhet se ut avseende tid och plats? 3 I uppdraget ingår inte frågan om lokaler på gymnasieområdet, då denna fråga nyligen genomlysts i samband med arbetet rörande ett Kunskaps- och Kulturcentrum (KKC). 4 Utredningsresultatet ska redovisas till barn- och utbildningsnämnden senast i april Beslutsunderlag Beslutsförslag Sammanfattning av ärendet Kulturskola finns sedan inom verksamhetsområdet Gymnasium och övriga frivilliga skolformer. När Kunskaps- och Kulturcentrum står färdigt 2018/19 kommer Kulturskolans verksamhet också att fysiskt ha flyttats till gymnasieskolans område. I det läget ska också berörda verksamheter ha samordnats. Ekonomi Beslutsförslaget påverkar inte nämndens ekonomi. Övervägande Med en till plats samlad verksamhet inom det estetiska området borde kulturskolans och det estetiska programmets verksamhet kunna samordnas och i vissa fall integreras. En sådan samordning och i vissa fall integration, liksom samlade resurser, ska kunna resultera i ett bredare/större utbud. Inget hindrar att detta börjar redan efter utredningens genomförande, men senast i samband med kulturskolans flytt till gymnasieområdet 2018/ (40)

18 Beslutet expedieras till: Verksamhetschef gymnasium och övriga frivilliga skolformer Rektor för Estetiska programmet Chef för Kulturskolan 18 (40)

19 112 Ekonomisk månadsuppföljning. Dnr /60 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1 Med ett godkännande lägga månadsuppföljningen för augusti 2016 till handlingarna. Beslutsunderlag Beslutsförslag Månadsuppföljning Sammanfattning av ärendet Nämnden delges uppföljning av ekonomin för verksamheterna. 19 (40)

20 113 Bidragsbelopp till fristående grundskolor BUN /60 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1 Anta nytt reviderat bidragsbelopp för grundskolor. 2 Låta nytt bidragsbelopp gälla för Thoren Framtid, Vesterhavsskolan och Morups friskola. Beslutsunderlag Bidragsbelopp till fristående förskolor, grundskolor, fritidshem samt gymnasieprogram 2015, taget i barn- och utbildningsnämnden BUN /60 Reviderat bidragsbelopp grundskola, Överklagan av beslut från Karl-Oskar utbildning, Överklagan av beslut från Vesterhavsskolan, Förvaltningsrätten i Göteborgs beslut, , rörande Karl-Oskar utbildnings överklagan Förvaltningsrätten i Göteborgs beslut, , rörande Vesterhavsskolans överklagan Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för kommunens fördelning av bidragsbelopp enligt skollagen. Det innebär att för varje barn eller elev på en enhet utgår en ersättning till huvudmannen. I november fastställer kommunfullmäktige nämndens rambudget och därefter kan bidragsbeloppen räknas fram utifrån nämndens internbudget. Utöver detta kan även tilläggsbelopp utbetalas efter ansökan från huvudman/skola. Barn- och utbildningsnämnden tog beslut om bidragsbelopp till fristående förskolor, grundskolor, fritidshem samt gymnasieprogram för Bidragsbeloppen för grundskolan har därefter överklagats av Karl-Oskarskolan ( ) och Vesterhavsskolan ( ) efter att dessa upplevt brister och otydligheter i underlagen för beräkningarna. Efter yttranden och domar från Förvaltningsrätten och har rätten valt att inte pröva överklagandena utan målen har åter visats till barn- och utbildningsnämnden för ny handläggning. Barn- och utbildningsförvaltningen har åter bearbetat och värderat de delar som överklagats från de fristående huvudmännen. Värderingar och omvärderingar är gjorda utifrån gällande lagstiftning och riktlinjer liksom tagna förvaltnings- och kammarrättsdomar inom de olika delarna. Se vidare resonemang under övervägande. 20 (40)

21 Barn- och utbildningsnämnden Grundbelopp och tilläggsbelopp Grundbeloppet till fristående och kommunala huvudmän räknas fram på samma principer. Skillnader är att för fristående huvudmän utgår även en ersättning för moms på 6 %. För kommunens egna enheter fördelas inte hela bidragsbeloppet direkt ut till enheten utan en andel behålls centralt och omfördelas utifrån kommungemensamma satsningar och organisatoriska skillnader mellan enheterna t.ex. måltid och lokaler. Barn- och utbildningsnämnden beslutar i december om bidragsbelopp för respektive skolform. Därefter har förvaltningschefen delegation på att för respektive huvudman ta ett beslut om grundbidragsbelopp. I detta görs slutliga justeringar för grundskolan gällande beslutade indexeringar, omfördelningar inom verksamheten och i vissa fall lokalersättning for nybyggda fristående enheter enligt fastställda principer. Grundbeloppet ska avse ersättning för: - Undervisning (omsorg och pedagogisk verksamhet för förskola och fritidshem). - Läromedel och utrustning (pedagogiskt material och utrustning, lek och lärverktyg för förskola och fritidshem). - Elevvård och hälsovård (gäller ej förskola, fritidshem och förskoleklass) - Måltider - Administration (en schablon enligt lag på 3 %) - Lokalkostnader som baseras på kommunens genomsnittskostnad för lokaler för respektive skolform/gymnasieprogram eller i undantagsfall den fristående skolans faktiska kostnader. År 20 l O kom ett tillägg i lagen som innebar att ersättning för lokalhyra kan medges till faktisk ersättning så länge ersättningen kan anses skälig. Utifrån detta har kommunen fastställt principer för vilka nyetableringar som kan få en hellre ersättning, hur stor ersättningen ska vara och under hur lång tid som den extra ersättningen kommer att gälla. - Moms ersätts med en schablon om 6 % på kostnaderna i punkterna ovan. Om justeringar görs i nämndens budget under året ska denna även påverka bidraget till de fristående enheterna. Kompensation för löneökningar under året ska följa resultatet av de kommunala löneförhandlingarna för aktuella yrkeskategorier. Bidragsbelopp förskoleklass och grundskola För grundskolan tillämpar barn- och utbildningsnämnden två olika bidragsbelopp för årskurserna F-5 och 6-9 (detta gäller då både fristående och kommunala enheter utifrån likvärdighetsprincipen). Det innebär att först räknas ett bidragsbelopp för F-9 ut och därefter läggs en faktor till på 0,94 till elever i F-5 och 1,08 till elever i 6-9. Faktorn innebär en något större tilldelning för de äldre eleverna utifrån att äldre elever har mer undervisningstimmar. Fördelningen innebär ändå en satsning på de yngre eleverna om hänsyn tas till antal undervisningstimmar. Barn- och utbildningsnämnden har även beslutat att ett socioekonomiskt index ska 21 (40)

22 användas vid bidragsfördelningen för elever i skolåren F-9 (detta gäller då både fristående och kommunala enheter utifrån likvärdighetsprincipen). Av det framräknade bidragsbeloppet utgår ca 80 % som grundbidrag medan 20 % omfördelas utifrån det socioekonomiska indexet. Indexet räknas på uppdrag av kommunen fram av SCB. Utifrån vilken bakgrundsstruktur elevgrupperna på en skola har får skolan en högre eller lägre tilldelning enligt indexet. Utgångspunkten för detta beslut är att skolverket och forskning visar att elevernas bakgrund påverkar hur mycket stöd de behöver i skolan och att elevernas sociala bakgrund påverkar hur väl de når målen i skolan. Genom att tillämpa ett socioekonomiskt index ges skolorna en större möjlighet att kompensera elevernas olika bakgrund. Tilläggsbelopp Enheter med barn och elever med omfattande stödbehov som inte har koppling till den vanliga undervisningen kan söka tilläggbelopp av kommunen. Modersmålsundervisning ingår i tilläggsbeloppet. Verksamhetschef för respektive skolform har delegation att besluta om dessa. I Falkenberg söker både enskilda och fristående enheter om tilläggsbelopp och vid bedömning prövas ansökan likvärdigt oavsett huvudman. En individuell prövning görs av varje ansökan. Rutiner för hur och när ansökan görs hanteras av förvaltningen. Utbetalning Bidraget avser kalenderår och betalas ut med en tolftedel varje månad. Budget utöver grundbidrag och tilläggsbelopp Det finns delar i barn- och utbildningsnämndens budget som inte ingår i fördelningen av bidragsbelopp. Dels handlar det om andra skolformer och verksamheter nämnden ansvarar för t.ex. kulturskola och dels om verksamheter knutet till det kommunala myndighetsuppdraget och verksamheter som kommer samtliga elever till del oavsett vilken förskola eller skola eleven går på. Ekonomi De ekonomiska konsekvenserna för barn- och utbildningsnämnden vid en omräkning av grundbeloppet 2015, för delar av Rodret, studie- och yrkesvägledning och elevvärd/fritidspedagog, innebär ett korrigerat grundbidrag och en extra retroaktiv utbetalning till Karl-Oskarskolan, Vesterhavsskolan och Morups friskola på ett sammanlagt belopp av kronor. Övervägande Barn- och utbildningsförvaltningen har bearbetat och värderat de delar som överklagats från de fristående huvudmännen. Värderingar och omvärderingar är gjorda utifrån gällande lagstiftning och riktlinjer liksom tagna förvaltnings- och kammarrättsdomar inom de olika delarna. Nedan redogörs för de delar som är överklagade av Karl-Oskarskolan liksom Vesterhavsskolan, liksom förvaltningens överväganden. 22 (40)

23 Skolskjuts, inackordering och reseersättning Överklagan rör kommunens prövningar av skolskjutsansökningar för elever. Barn- och utbildningsnämnden kan konstatera att reglerna för skolskjuts inte berörs av bidragsreglerna. Kommunen tillämpar lagen och prövar ansökningar från elever individuellt utifrån skollagens bestämmelser. Elevvärd och fritidsledare Överklagan rör huruvida elevvärd/fritidsledare kan betraktas som administration eller en del av undervisningen. Elevvärdarna/fritidspedagogerna är personal med uppdrag som elevvärdar på vissa skolor. Deras uppdrag omfattar endast arbetsuppgifter som sker utanför lektionstid och består i t.ex. försäljning i cafeteria, rastaktiviteter. Barn- och utbildningsförvaltningen har i samband med genomgången av överklagandet ytterligare granskat kostnaderna, inhämtat information från externa instanser m.m., vilket föranleder barn- och utbildningsnämnden att göra en förnyad bedömning av dessa kostnader. Barn- och utbildningsnämnden gör därför nu bedömningen att då denna personals arbetsuppgifter inte kan anses i huvudsak utgöras av administrativa uppgifter, bör kostnaderna ingå i grundbeloppet. Samordnare IT- och lärande Överklagan rör huruvida posten kan betraktas som undervisning eller administration. Barn- och utbildningsnämndens kostnader för satsningen 1-1 datorer till elever i åk 6-9 samt de övergripande licenskostnader för IT-system som används av den pedagogiska personalen ute i verksamheten ingår i grundbeloppet. Dessa kostnader utgör således beräkningsgrund för administrationsschablonen om 3 procent och friskolorna får ersättning för administration därigenom. Den kostnad som barn- och utbildningsnämnden låtit avgå från grundbeloppet omfattar endast kostnader för personal (vars titel är Utvecklarare IT- och lärande) som arbetar övergripande med administrativa arbetsuppgifter. Dessa arbetsuppgifter omfattar i huvudsak underhåll och utveckling av datasystem som t.ex. digital IUP, behörigheter till interna system, strategiska utvecklingsfrågor gällande digitala verktyg och skolutveckling och spridande av nya digitala arbetssätt i organisationen. De har således en administrativ funktion och är direkt underställda barn- och utbildningsförvaltningens IT-ansvarige, som är verksamhetschefen för förskolan. 23 (40)

24 Skoldatortekspedagog Överklagan rör huruvida skoldatortekspedagog kan betraktas som undervisning eller administration. Skoldatortekspedagogen arbetar med bl.a. utprovning av digitala verktyg som stöd till elever medan det är pedagogerna ute i verksamheten som arbetar rent praktiskt med elevernas användande av verktygen. Barn- och utbildningsförvaltningen har i samband med genomgången av överklagandet ytterligare granskat kostnaderna, inhämtat information från externa instanser m.m., vilket föranleder barn- och utbildningsnämnden att göra en förnyad bedömning av dessa kostnader. Barn- och utbildningsnämnden gör därför nu bedömningen att då denna personals arbetsuppgifter nog måste anses innebära utveckling av undervisningen/läromedlen, bör kostnaderna ingå i grundbeloppet. Studie- och yrkesvägledare Överklagan rör huruvida studie- och yrkesvägledare kan betraktas som undervisning eller administration. Barn- och utbildningsnämnden har i det överklagade beslutet låtit kostnaderna för studieoch yrkesvägledarna avgå från grundbeloppet. Rättspraxis kring frågan är inte speciellt omfattande och vad barn- och utbildningsförvaltningen känner till har inget fall prövats av Högsta förvaltningsdomstolen. Två förvaltningsrätter har, precis som barn- och utbildningsnämnden, bedömt att det kan ingå i administration och en förvaltningsrätt att det ingår i undervisning. Dock kan konstateras att de två fall som prövats i kammarrätterna, Stockholm och Göteborg, båda utmynnat i att kostnaderna ansetts ingå i undervisning. I ett av fallen har Skolverket uttalat sig att i den mån studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter kan hänföras till studie- och yrkesorientering, kan dessa inte betraktas som administration. Mot bakgrund härav gör barn- och utbildningsnämnden bedömningen att denna personals arbetsuppgifter borde anses som undervisning och kostnaderna bör därmed ingå i grundbeloppet. Tilläggsbelopp Överklagan rör huruvida det som bedömts ingå som tilläggsbelopp är tilläggsbelopp eller undervisning. Beträffande elever med behov av stöd i syfte att nå målen ingår kostnaderna i grundbeloppet, såväl vad gäller utredning, upprättande av åtgärdsprogram som extra undervisning eller undervisning i särskild grupp. Tilläggsbelopp däremot ska enligt skolförordningen 4 kap 9 avse ersättning för assistenthjälp, anpassning av skollokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte 24 (40)

25 har anknytning till den vanliga undervisningen. Enligt propositionen kan det också vara fråga om tekniska hjälpmedel och stödåtgärder åt elever med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. Barn- och utbildningsförvaltningen har valt att organisera sitt arbete för elever med behov av omfattande stöd dels via Rodret och dels via särskilda undervisningsgrupper (Lotsen, Rönnen och Zeta). Nedan beskrivs verksamheterna. Rodret Rodret är en specialistenhet som jobbar med elever som har behov av stöd. Enheten, som består av olika kompetenser (processhandledare, tal- och hörselpedagog, specialpedagog och psykolog), tar emot ansökningar om stöd för enskilda elever med omfattande behov av stöd eller för skolpersonal, även fristående enheter kan ansöka. Enhetens arbete för dessa elever innefattar t.ex. handledning av personal på förskolor och skolor (även vid fristående enheter), observationer av barn och elever, stöd/behandling till barn och elever, nätverk för kommunens övriga specialpedagoger, arbete med planer och rutiner, utredningar av elever utredning vid mottagning till särskola (underlag för bedömning om elev tillhör särskolans målgrupp) och de kommunövergripande undervisningsgrupperna. Lotsen, Rönnen och Zeta Verksamheten på Lotsen, Rönnen och Zeta utgörs av undervisningsgrupper som bedrivs för barn i behov av omfattande stöd. Insatserna för dessa elever är kopplade till en enskild elev och har samband med elevens särskilda behov och förutsättningar för att fullgöra sin skolgång. Elever på Lotsen, Zeta, eller Rönnen tillhör sin hemskola men får under en kortare eller längre period undervisning i undervisningsgruppen. Återintegration i hemskolan prövas löpande. Vid mottagande är både hem, skola och specialister delaktiga. En särskild ansökan görs till en mottagningsenhet på Rodret (se ovan) som prövar om eleven kan mottas utifrån ett antal kriterier bland annat att skolan ska ha prövat att vidta egna stödåtgärder. Elever som söker till Rönnen och Zeta ska ha en AD/HD eller ADD problematik/diagnos. Det faktum att kommunen, för att skapa bättre förutsättning för enskilda elever med behov av extraordinära stödinsatser för att kunna fullgöra sin skolgång, valt att organisera sitt arbete på det sätt som beskrivits ovan har enligt barn- och utbildningsnämndens mening ingen betydelse för om kostnaderna ska anses utgöra tilläggsbelopp eller ej. Barn- och utbildningsnämnden kan dock konstatera att, även om en del av ovan beskrivna verksamhet utgör tilläggsbelopp, en del av verksamheten på Rodret inte kan anses vara direkt kopplad till enskilda elever med särskilda behov utan bör ingå i grundbeloppet. Exempelvis härpå är utredningar av elevers eventuella behov av stöd, upprättande av planer, psykologinsatser och liknande. 25 (40)

26 Mot bakgrund härav gör barn- och utbildningsnämnden bedömningen att en del av verksamheten på Rodret inte kan anses vara direkt kopplad till enskilda elever med särskilda behov utan bör ingå i grundbeloppet. Socioekonomiskt index, resursfördelning och 3,5% riktade insatser nyanlända Överklagan rör synpunkter kring indexering av riktade insatser. Skollagen säger att grundbeloppet till fristående skolor ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna skolan. Enligt propositionen 2008/09:171 förfogar kommunen själva över detaljeringsgraden i resursfördelningssystemet. Kommunerna ska ha möjlighet att göra vissa riktade satsningar och välja olika slags resursfördelningsmodeller. Huvudsaken är att alla berörda elever i kommunen får samma möjlighet att ta del av medlen, oavsett om eleven går i en kommunal eller fristående skola (SKL, cirkulär 09:41 s.3). Barn- och utbildningsnämnden har för de kommunala skolorna beslutat att viktning och fördelning av socioekonomiskt index endast ska ske på den del av grundbeloppet som avser den pedagogiska verksamheten, d.v.s. undervisning och läromedel. Modellen är framtagen för att resurser ska riktas till de elever där behovet finns. Bidraget till de fristående skolorna beräknas då på samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den kommunala verksamheten. Av rättspraxis framgår att under förutsättning att kommunerna behandlar alla huvudmän lika så har socioekonomiska viktningar, strukturbidrag etc. accepterats av domstolarna. Domstolarna har lagt vikt vid om bidragen uppfyller likabehandlingsprincipen och inte kommunens rättighet att bestämma över detaljerna i resursfördelningssystemet. Beslutet expedieras till: Vesterhavsskolan Thoren Framtid Morups friskola 26 (40)

27 114 Redovisning av internkontroll för perioden Dnr /60 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1 Godkänna redovisning av genomförd internkontroll för perioden Beslutsunderlag Internkontroll för perioden Bilagor till internkontroll Sammanfattning av ärendet Den interna kontrollen syftar till att följa upp hur olika rutiner och regler efterföljs. Genom uppföljningen kan barn- och utbildningsförvaltningen/kommunen se om det behövs ytterligare insatser i form av t.ex. rutiner eller utbildning. Nämnden skall varje år, senast i september månad, behandla föregående periods granskning samt anta en särskild plan för kommande period. Granskningsperioden för den interna kontrollen är den 1 juni till den 31 maj. Ekonomi Planen innebär inga ökade kostnader för nämnden utan arbetet ska rymmas inom ordinarie budget. Kontrollen bidrar till att säkerställa att ekonomiska riktlinjer och rutiner följs. Övervägande Uppföljningen av föregående års internkontrollplan visar inte på några större brister. Avvikelser som kunnat identifieras finns inom representation. Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen 27 (40)

28 115 Internkontrollplan för perioden Dnr /60 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1 Anta ny intern kontrollplan för perioden Beslutsunderlag Internkontrollplan för perioden Sammanfattning av ärendet Den interna kontrollen syftar till att följa upp hur olika rutiner och regler efterföljs. Genom uppföljningen kan barn- och utbildningsförvaltningen/kommunen se om det behövs ytterligare insatser i form av t.ex. rutiner eller utbildning. Nämnden skall varje år, senast i september månad, behandla föregående periods granskning samt anta en särskild plan för kommande period. Granskningsperioden för den interna kontrollen är den 1 juni till den 31 maj. Den interna kontrollen inom barn- och utbildningsnämnden har tidigare omfattats av endast området ekonomi. Det finns dock ett värde i att utveckla och vidga den interna kontrollen till att vara ett levande dokument som tydligare följer omvärlden och är starkare kopplat till mål och styrning i verksamheten och som därmed kan vara en del som bidrar till att nå verksamhetsmålen. Kommunstyrelsen har också tagit beslut (KS ) om att ge kommunchefen i uppdrag att leda, samordna och utveckla arbetet med internkontroll till att innefatta fler verksamhetsområden än ekonomi. Ekonomi Planen innebär inga ökade kostnader för nämnden utan arbetet ska rymmas inom ordinarie budget. Kontrollen bidrar till att säkerställa att ekonomiska riktlinjer och rutiner följs. Övervägande Olika moment/aktiviteter av ekonomiadministrativ art följs upp och kontrolleras för att säkerställa god redovisningsed och upprätthållande av regler och riktlinjer inom ekonomiarbetet. Barn- och utbildningsförvaltningen utökar, till kontrollperioden , kontrollområden att även innefatta kontroll av vissa processer inom HR och verksamhetsutveckling. Utvecklingsenheten arbetar med att ta fram ett nytt internt kontrollreglemente som ligger i linje med kommunens nya antagna styrmodell. 28 (40)

29 Beslutet expedieras till: Kommunstyrelseförvaltningen 29 (40)

30 116 Begäran om avslut av försök med nävarosystem i förskola och fritidshem. Dnr /60 Beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att 1 I förtid avsluta den ettåriga försöksperioden av användandet av närvarosystemet Lifecare. Barn- och utbildningsnämnden beslutar 2 Uppdra till förvaltningen att en gång per termin redovisa den faktiska närvaron inom förskolan till nämnden. Beslutsunderlag Beslutsförslag BUN KF KS Sammanfattning av ärendet 2013 uppdrog kommunfullmäktige åt barn- och utbildningsnämnden att genomföra en utredning om möjligheten till kontinuerlig mätning av närvarograden för barn inskrivna i förskola och fritidshem. Barn och utbildningsnämnden konstaterade i denna utredning att det för att möjliggöra en kontinuerlig mätning med enkel rapportering krävdes någon form av digitalt stöd. Utredningen problematiserade kring om personalen skulle registrera tiden för barnen, något som skulle innebära en administrativ belastning för personalen. Utredningen poängterade också vikten av att det måste finnas digitala förutsättningar i form av datorer (ipads) och stabil uppkoppling. Barn- och utbildningsnämnden konstaterade vid denna tid att det inte fanns adekvat teknisk utrustning eller uppkoppling. Med denna utredning som underlag beslutade barn- och utbildningsnämnden att lämna följande yttrande till kommunstyrelsen (BUN ). Bedömningen är att det inte idag finns några ändamålsenliga verktyg för en enkel rapportering. Målet är att skaffa ett digitalt verktyg. [ ] Syftet med uppföljningen behöver tydliggöras. Dessutom behöver nätverksuppkopplingen stärkas på flera enheter. Kommunfullmäktige beslutade 2014 (KF 91) att barn- och utbildningsnämnden skulle pröva att hitta ett enkelt sätt att mäta närvaro på en förskola och ett fritidshem under en försöksperiod om ett år. Därefter lades inköp av ett digitalt verktyg för mätning av närvaro (Lifecare) in i kommunfullmäktiges budget för 2015 och det tidigare uppdraget avskrevs därmed. 30 (40)

31 Barn- och utbildningsnämnden har köpt in inloggningsplattor och satt upp på ett antal förskolor i kommunen. Det har dock inte varit möjligt att använda systemet fullt ut eftersom systemets tillförlitlighet inte varit tillräcklig ur driftssynpunkt, det har förekommit praktiska problem och vårdnadshavarna har ännu inte varit inkopplade. De driftsmässiga problemen består dels i att det inte har funnits eluttag i entréerna där inloggningsplattorna har satts upp, detta har inneburit att personalen har behövt plocka ner plattorna i slutet på varje dag, ladda dem över natt, och sedan sätta upp dem igen nästa morgon. Det stora problemet är dock att internetuppkopplingarna till förskolorna fortfarande inte är tillräckliga för att garantera en fullgod funktionalitet. Detta innebär i vissa fall att de trådlösa näten på förskolorna behöver ses över. I de fall det finns fiber på förskolorna har det förekommit problem med inloggningsplattornas placering i förhållande till de trådlösa accesspunkterna. När systemet tappar kontakt med nätet under längre tid innebär det en återställningsprocess för personalen som tar tid och skapar frustration. Personalen ser att det finns stor risk att vårdnadshavare kommer att missa att logga in och ut sina barn bland annat på grund av att det tar extra tid men det kan också vara så att man hämtar sitt barn ute på gården och då inte är i närheten av inloggningsplattorna. Registreringen kommer därmed bli missvisande. Ekonomi Kostnaderna för att implementera systemet är svåra att överblicka i sin helhet eftersom de till stor del kommer handla om förändringar i infrastrulturen (uppkopplingar och förändringar i det trådlösa nätet). Nödvändig eldragning till inloggningsplattorna kostar i genomsnitt 1200 kronor per platta, 88 plattor är inköpta. Vidare är kostnaden för varje platta utöver de redan inköpta 1700 kronor. Kostnad för inköpet av modulen till systemet var kronor. Utöver engångsbeloppet betalar kommunen en månadskostnad för underhåll som är kronor per månad. Kostnaden för utbildning av personal som hölls av konsulter från företaget som levererar programmet (Tieto) kostade kronor för 25 pedagoger. Vid utbildning av fler pedagoger kommer alltså denna kostnad plus tillkommande kostnad för vikariekostnad på cirka 600 kronor per personal och tillfälle. Utöver detta tillkommer kostnad för framtagande av informationsmaterial till vårdnadshavare på svenska och de vanligaste främmande språken (sju olika). Övervägande Sammantaget är det barn- och utbildningsförvaltningens bedömning att den eventuella nytta som systemet Lifecare ger på ledningsnivå inte står i paritet till de kostnader och de problem som användandet av systemet innebär för personal och vårdnadshavare i förskola och fritidshem samt för nämnden i stort. Barn- och utbildningsförvaltningen anser därför att försöksperioden bör avslutas. 31 (40)