Dnr UTB /410. Beslut om modell för systematiskt utbildningsnära kvalitetsarbete vid LS

Transkript

1 Dnr UTB /410 Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle Beslut om modell för systematiskt utbildningsnära kvalitetsarbete vid LS BESLUTANDE Anders Linde Laursen, dekan FÖREDRAGANDE Anders Olsson, utbildningschef Bakgrund Se bilaga: Systematiskt utbildningsnära kvalitetsarbete för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Fakulteten för lärande och samhälle Beredning En ny modell för LS systematiska kvalitetsarbete diskuterades vid fakultetsledningens internat , i utbildningsnämnden samt i fakultetsstyrelsen Ett skriftligt underlag diskuterades i strategigruppen och därefter tillsattes en skrivargrupp bestående av två prefekter en biträdande prefekt, utbildningschef samt dekan för att arbeta vidare med förslag till beslut. Beslutet har beretts i utbildningsnämnden , i strategisk grupp samt tillstyrkts av fakultetsstyrelsen Beslut Modell för systematiskt utbildningsnära kvalitetsarbete vid LS Ett utbildningsnära kvalitetsarbete i enlighet med högskolans ramverk ska bygga på att lärare bedriver ett kollektivt arbete och har kontroll och inflytande över utvecklingsarbetet i den egna utbildningen. En förutsättning för att detta ska kunna åstadkommas är att lärarna i arbetslagen har ett reellt utrymme i sina tjänster för ett strukturerat och långsiktigt kvalitetsarbete. Prefekterna ansvarar för det utbildningsnära kvalitetsarbetet. Arbetet med att säkra och utveckla kvaliteten i förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet och ämneslärarprogrammet, som är omfattande och komplexa, ställer särskilda krav på samordning av organisation och uppföljning. Även KPU och kurserna i utbildningsvetenskap inom huvudområdena pedagogik, specialpedagogik och ämnesdidaktik, som kan ingå i en generell examen, genomförs i samarbete mellan fakultetens institutioner vilket ställer krav på samordning av organisation och uppföljning. Postadress Malmö högskola Fakulteten för Lärande och samhälle Malmö Besöksadress Nordenskiöldsgatan 10 Telefon Webb

2 Kvalitetssäkringen ska bygga på tydlig ansvarsfördelning samt på uppföljningar och dialoger i enligt med högskolans ramverk. De interna kvalitetsprinciperna i Mau s ramverk inbegriper studentinflytande och samverkan med externa partners. Figur 1: Modell över systematiskt utbildningsnära kvalitetsarbete Uppföljning på institutionen (1) Navet i det systematiska utbildningsnära kvalitetsarbetet är institutionernas kontinuerliga arbete med ämnesutveckling och forskningsanknytning samt uppföljning av kvaliteten i kurser inom institutionens ämnesområden och huvudområden. Prefekten ansvarar för institutionens kvalitetsarbete. Uppföljning i programnämnden (2) Dagens programråd ersätts av programnämnder där det systematiska kvalitetsarbetet och kvaliteten i programmet i dess helhet följs upp. Denna uppföljning sker löpande samt vid ett årligt uppföljningsmöte. Vid det årliga uppföljningsmötet deltar prefekter från de institutioner där programmets kurser genomförs. Det årliga uppföljningsmötet baseras på programsamordnarens redogörelse av programmets kvalitet baserad på relevant dokumentation såsom kursutvärderingar/kursrapporter där lärarnas analys ingår, student- och alumnenkäter, programutvärderingar, nyckeltal (söktryck, antagna och

3 registrerade studenter samt prestationsgrad och genomströmning), lärarlagets analyser och förslag till handlingsplan. Redogörelsen omfattar: Identifierade styrkor, brister och utvecklingsområden i utbildningen i enlighet med de interna kvalitetsprinciperna i högskolans ramverk för utbildning, lärandemiljö och lärarkompetens samt gällande regelverk och relaterade interna styrdokument (högskolans och fakultetens). Styrkor, brister och utvecklingsområden i det systematiska kvalitetsarbetet vilket inbegriper arbetet i lärarlaget, studenters inflytande och samverkan med representanter från arbetsmarknaden och alumner. Förslag till handlingsplan för planerade åtgärder och aktiviteter. Behov av stöd i kvalitetsarbetet. Beslut fattas om handlingsplan för planerade åtgärder och aktiviteter samt om eventuellt behov av stöd för fortsatt kvalitetsarbete. Handlingsplanen används i fortsatt uppföljning och vid nästkommande års uppföljningsdialog. Berörda prefekters medverkan garanterar att handlingsplanen är genomförbar på respektive institution. Följande programnämnder inrättas vid Fakulteten för lärande och samhälle: Historia (generella examina) Idrottsvetenskap (generella examina) Speciallärar- och specialpedagogprogrammen Studie- och yrkesvägledarprogrammet Förskollärarprogrammet Grundlärarprogrammet Ämneslärarprogrammet KPU Yrkeslärarprogrammet Därutöver en nämnd för: Utbildning inom det utbildningsvetenskapliga området på avancerad nivå Dialog i fakultetsstyrelsen (3) De uppgifter som idag åligger utbildningsnämnden delas mellan programnämnderna och fakultetsstyrelsen. Fakultetsstyrelsen följer upp utbildningarnas kvalitet i en årlig dialog. Vid den årliga dialogen medverkar programnämndens ordförande, berörda prefekter, programsamordnare, och utbildningsledare med ansvar för kvalitetsfrågor. Dialogen sker vid ett styrelsemöte och baseras på programnämndens ordförandes redovisning av utbildningen: Identifierade styrkor, brister och utvecklingsområden i enlighet med de interna kvalitetsprinciperna i högskolans ramverk samt gällande regelverk och interna relaterade styrdokument (högskolans och fakultetens). Handlingsplan för planerade åtgärder och aktiviteter. Eventuella behov av stöd i kvalitetsarbetet.

4 LS-dialog (4) Dekan sammankallar årligen till en LS-dialog där frågor rörande ekonomi, utbud samt kompetensförsörjning följs upp. I dialogen medverkar prefekter, vicedekan, prodekan/ordförande i anställningsnämnden, utbildningschef, samordnare för UVK och föreståndare för RUC. Uppföljning av kompetensförsörjning: I dialogen sker en uppföljning av lärarnas vetenskapliga, professionsrelevanta och högskolepedagogiska kompetens för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Dialogen ska säkerställa att det finns systematik och strategier för kompetensförsörjning på fakultetsnivå baserat på underlag från prefekter, nämndsordförande, utbildningschef (VFU), samordnare för UVK och föreståndare för RUC. Beslut fattas om en kompetensförsörjningsplan som säkerställer en adekvat lärarkompetens för undervisning och examination som ger studenterna/kursdeltagare förutsättningar att nå examensmålen i reguljär utbildning, kompletterande utbildning och i uppdragsutbildning. Generella kompetenskrav för examinator fastställs och följs upp. Utifrån en analys av kompetensutvecklingsbehov som har identifieras under dialogerna görs varje år ett urval av teman för kompetensutveckling vid fakultetens årliga gemensamma utbildningsdagar. Teman väljs för att täcka behov både inom fakultetens reguljära utbildningar och uppdragsutbildningar. Resurser både från fakulteten och från andra, tex universitetets enhet för Akademisk lärarskap (AKL), används i genomförandet av utbildningsdagarna. Uppföljning av utbildningsutbud: Dialogen om utbildningsutbud baseras på prefekters och föreståndarens för RUC analyser av nuvarande och planerat utbildningsutbud utifrån en omvärldsanalys. Planerade åtgärder och aktiviteter i institutionernas verksamhetsplaner är kopplade till budget. Mau-dialog (5) I enlighet med Mau s kvalitetsramverk kallar prorektor till en årlig dialog som fokuserar kvalitet i utbildning. Syftet är att säkerställa att fakultetens utbildningar håller hög kvalitet, att utbildningsutbudet är ändamålsenligt och att lärandemiljön är främjande och effektiv för studenterna. Ansvarsfördelning och arbetsuppgifter kopplade till kvalitetsarbete Kursledare Ett utbildningsnära kvalitetsarbete ska involvera studenterna. Studenterna genomför kursvärdering efter varje kurs. I en kursrapport sammanställer kursledaren studenternas synpunkter samt lärarlagets analys tillsammans med förslag på åtgärder på kort och lång sikt. Kursledaren återkopplar till studenterna som genomfört kursen och redovisar för studenter nästa gång kursen ges. Beslut om kursutvärderingsprocessen vid Fakulteten för lärande och samhälle (dnr UTB /148). Kursrapporterna ingår i det vidare kvalitetsarbetet.

5 Prefekt Prefekt ansvarar för/fattar beslut om: ämnesutveckling och forskningsanknytning samt kvalitet i planering, genomförande och utvärdering i kurser inom institutionens ämnesområden och huvudområden. tjänsteläggning av lärare i programkurser, fristående kurser och kurser inom uppdragsutbildningar kompetensförsörjning och kompetensutveckling av lärare utifrån utbildningens behov samtal om studiesituation och upprättande av särskild studiegång (i samverkan med studievägledare och kursledare/ämnesansvarig) hantering av student- och disciplinärenden hantering av tillgodoräknande och bedömning utifrån kartläggning i valideringsprocess tillstyrkan av nya kursplaner för fristående kurser samt för programkurser inom institutionens ämnesområden med beaktande av programnämndens rekommendationer. Tillstyrkan sker efter granskning av utskott knutet till dekan. Prefekt kan överlämna en del av det ovan beskrivna ansvaret till exempelvis biträdande prefekt eller ämnesansvarig enligt gällande delegationsordning. Prefekt medverkar i årliga dialoger/uppföljningsmöten och följer upp beslut/handlingsplaner från dessa. Programnämnd Programnämnden ansvarar för att följa upp kvaliteten i programmet i dess helhet. Denna uppföljning sker fortlöpande samt i ett årligt uppföljningsmöte där beslut fattas om handlingsplan för planerade åtgärder och aktiviteter enligt beskrivning ovan. I det löpande arbetet ingår att behandla förslag på nya och reviderade kursplaner inom programmet vilket utmynnar i en rekommendation. Programnämnden leds av en programnämndsordförande. Tillfälliga och/eller permanenta utskott och arbetsgrupper kan knytas till nämnden (så som t ex det permanent Utskott inom grundlärarprogrammet och de Workshoppar som bedrivs inom ämneslärarprogrammet se vidare ovan s 4-5). Dekan utser programnämndens ordförande samt beslutar om nämndens sammansättning efter samråd med prefekt/erna på berörda institutioner. Beslutet förankras i strategigruppen. Utöver ordförande ingår programsamordnare, lärare från berörda institution(er), representanter från yrkeslivet (som kan adjungeras) samt studenter. Studenterna kan antingen företräda sig själva eller utses som representanter i ett studentforum/motsvarande. Utbildningsledare med ansvar för kvalitetsfrågor kan adjungeras. Studievägledare kan adjungeras.

6 Programsamordnare Programsamordnare ansvarar för: att organisera kvalitetsarbetet i lärarlaget och upprätta förslag till en handlingsplan med åtgärder på kort och lång sikt att löpande rapportera till programnämnden och prefekt(er) samt till dekan (beroende på program) att vara föredragande i programnämnden studentens väg genom utbildningen: Introduktion (upprop, introduktionsprogram), avslutning, information (om t ex programsidor och studiehandledning, prov och omprov, information om och uppföljning av Studenternas rättigheter och skyldigheter) formativ och summativ programutvärdering sammanställning och analys av kursutvärderingsprocessen sammanställning och analys av statistik och nyckeltal utifrån underlag från studieadministrationen alumnverksamhet anordna mötesplatser med studenter för ökat studentinflytande att vara en ingång för studenters programfrågor Programsamordnaren erhåller stöd i sitt arbete av fakultetens studieadministration och studie- och yrkesvägledning. Ovanstående uppgifter kan efter särskilt beslut av dekan efter samråd med prefekt/erna på berörd institution/er anpassas till programmens olika förutsättningar och behov. Dekan utser programsamordnare samt samordnare för utbildning i utbildningsvetenskap på avancerad nivå efter samråd med prefekt/erna på berörda institution/er och förankring i strategigruppen. Fakultetsstyrelse Fakultetsstyrelsen, som har ett övergripande ansvar för utbildningarnas kvalitet, följer upp dessa i en årlig dialog (ett styrelsemöte). I det löpande arbetet ingår att tillstyrka nya och reviderade utbildningsplaner och examensbeskrivningar. Fakultetsstyrelsen ansöker om inrättande och avvecklande av utbildningsprogram, generella examina och nya huvudområden hos rektor. Dekan Dekan följer upp frågor rörande ekonomi, utbud samt kompetensförsörjning i den årliga LS-dialogen. Dekan fastställer utbildningsplaner och kursplaner samt beslutar om inrättande och avveckling av kurser. Till dekan knyts ett utskott som granskar nya kursplaner. Dekan utser programnämndsordförande och programsamordnare samt beslutar om programnämndens sammansättning efter samråd med berörda prefekter

7 och förankring i strategigruppen. Programnämndernas sammansättning kan variera utifrån programmens olika förutsättningar och behov. Dekan har ytterst ansvar för kvalitetsutveckling och forskningsanknytning av utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå inom fakulteten. Dekan kan delegera en del av detta ansvar till andra, t ex till prefekter som har ansvar för institutionernas kvalitetsarbete och till utbildningschef som i sitt arbete får stöd av utbildningsledare samlade i enheten PLUS. Efter förankring i strategigruppen inrättar dekan grupper och ger uppdrag till individer som arbetar med specifika kvalitetsfrågor som t ex VFU-råd; råd för VAL- och ULV-utbildningarna; Kvalex som samordnar kvalitetsarbetet för självständiga arbeten (genom kursplaner och kursguider, utveckling av former för arbeten, kollegialt forum/läsgrupp, seminarier) och en samordningsgrupp för UV-kurserna i grundlärarprogrammet och ämneslärarprogrammet. Implementering Beslutet träder i kraft Under våren 2018 fattas beslut om utökat uppdrag till fakultetsstyrelsen, inrättande av programnämnder samt om avveckling av utbildningsnämnd och programråd. Vidare fattas beslut om uppdrag för programsamordnare. Underskrift av beslutande Underskrift av föredragande

8 BILAGA Systematiskt utbildningsnära kvalitetsarbete för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Fakulteten för lärande och samhälle Bakgrund och förutsättningar Det finns ett antal faktorer som påverkar dels utformningen av fakultetens systematiska kvalitetsarbete, dels tidplan för beslut och implementering. Faktorerna beskrivs i korthet nedan. - Malmö universitets (Mau s) ramverk för kvalitetsarbete Ramverk för kvalitetsarbete inom grundnivå och avancerad nivå vid Malmö högskola ( har beslutats av rektor (D.nr LED /356). Se också bilaga. Detta dokument ger generella riktlinjer för fakulteternas egna kvalitetssäkringssystem vilka ingår i detta större sammanhang/ramverk. LS har remissbehandlat ramverket och uttryckt stöd för en del aspekter såsom att kvalitetsarbetet ska bedrivas så nära lärarlagen och studenterna som möjligt. - Mau s samlade kvalitetssystem ramverket samt fakulteternas egna kvalitetssäkringssystem vilka klargör och konkretiserar kvalitetsarbetet på respektive fakultet kommer utvärderas av UKÄ 2018 (informationsmöte i mars). Det betyder att LS måste ha beslutat om ett kvalitetssäkringssystem före den 1 januari 2018 och ha beredskap att implementera det hösten För att denna tidplan ska kunna hållas måste fakultetens kvalitetssäkringssystem diskuteras och tillstyrkas i Fakultetsstyrelsen den 24 november. - Eftersom UKÄ även fortsättningsvis kommer att utvärdera professionsutbildningar ska LS kvalitetssäkringssystem omfatta kvalitetsarbete som förbereder för UKÄ:s utvärderingar för förskollärar- och lärarutbildning. Dubbelarbete ska inte förekomma. UKÄ kommer att utvärdera förskollärar- och lärarutbildning under Se bilaga. - LS grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i årskurserna 4-6 har ingått i UKÄs pilotutvärdering för lärarutbildning I de sakkunnigas preliminära yttrande framhålls att den s k Malmömodellen har visat sig fungera väl. Integrationen mellan den utbildningsvetenskapliga kärnan och de ämnesdidaktiska studierna, progressionen och de lokala målen om interkulturalitet, medborgarskap samt förhållandet mellan ett första- och andraspråksperspektiv framhålls som styrkor. Bedömargruppen pekar på att LS bedriver ett omfattande kvalitetsarbete men att tydligheten och systematiken i arbetet saknas eller är osynlig. Det

9 systematiska kvalitetsarbetet bedöms som bristfälligt. Man rekommenderar också en strategisk plan för rekrytering och anställning på grundval av personalens profil. LS kvalitetssäkringssystem ska bygga på och synliggöra det kvalitetsarbete som sker samt kompletteras med en systematik för kvalitetsarbete i enlighet med Mau s ramverk och med beaktande av bedömargruppens synpunkter och rekommendationer. - Rektor har tydligt signalerat att det ska finnas programansvariga på LS i överensstämmelse med gängse praxis på såväl Mau som andra lärosäten. På LS finns programansvariga/motsvarande på samtliga program med undantag av grundlärarprogrammet och ämneslärarprogrammet. Kvalitetssäkringssystemet ska omfatta programansvariga för samtliga program. LS bör ha de bästa förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete med beaktande av ovanstående faktorer. Lärarutbildningen vid Mau är koncentrerad till en fakultet med ansvar för planering, genomförande och kvalitetssäkring av sammanhållna program. LS kvalitetssäkringssystem innebär en möjlighet att åstadkomma ett utvecklingsarbete med bred delaktighet och kollegialt samarbete både inom och mellan institutionerna. UKÄs bedömargrupp (pilotutvärderingen av GL (4-6) framhåller systematiken i programrådsutskottets arbete: Integrationsarbetet stärks vidare genom att lärare från samtliga ämnen samarbetar med att utforma examinationsuppgifter och formulera betygskriterier (s. 1). Kollegiala institutionsövergripande samarbeten finns också i ämneslärarprogrammets workshopserie, referensgruppen för kurser i utbildningsvetenskaplig kärna i grundlärarutbildning (GL) och ämneslärarutbildning (ÄL) och i ett kollegialt forum för samsyn och rättssäker bedömning av examensarbeten (Kvalex läsgrupp). Det föreslagna kvalitetssäkringssystemet är en vidareutveckling av redan pågående kvalitetsarbete. Det synliggör arbetet med systematik i dokumentation, uppföljning och återkoppling. Kvalitetssäkringssystemet bygger på institutionernas arbete och därmed på prefekternas ansvar för kvalitet i institutionens forskningsbaserade ämnen och kurser, forskning och samverkan, kompetensförsörjning (kompetensutveckling och anställningar). Processen med att ta fram ett kvalitetssäkringssystem har pågått under ett par års tid i möten mellan prefekterna och dekan och i strategigruppen inklusive internatmöten 2016 och Det föreliggande förslaget bygger vidare på dessa diskussioner samt arbetet med remissen på Mau s ramverk. Utbildningsnämnden och fakultetsstyrelsen har diskuterat de bärande principerna och efterfrågat ett förslag på kvalitetssäkringssystem.

10 Utmaningar/Problembild Problembeskrivningen nedan bygger på diskussioner i strategigruppen, prefektgruppen, verksamhetsrådet, programråd, grundlärarprogrammets utskott, ämneslärarprogrammets workshopserie, referensgruppen för UVkurser (GL och ÄL) och Kvalex. Problembeskrivningen är också baserad på bedömargruppens preliminära yttrande i pilotutvärderingen (GL 4-6). LS saknar hållbara strukturer för fakultetsgemensamt kvalitetsarbete baserat på ett samlat analys- och strategiarbete. De befintliga rutinerna är sårbara och otillfredsställande. Se också ovan under rubriken Bakgrund och förutsättningar. Studenters förmåga att överblicka sin utbildning blir problematisk när de möts av institutionernas olika rutiner och praxis. För studenter i framför allt grundlärarprogrammet och ämneslärarprogrammet kan det vara svårt att veta vem man ska vända sig till med olika frågor och problem. Bedömargruppen i pilotutvärderingen ställer frågan om den låga svarsandelen på utvärderingar och studenternas svaga engagemang i utbildningen kan ha något att göra med att de är osäkra på vem de ska vända sig till (Bedömargruppens preliminära yttrande s. 12). LS saknar strategier för kompetensförsörjning på fakultetsnivå baserat på analyser för reguljär utbildning och uppdragsutbildning. Kompetensförsörjningen i utbildningsvetenskaplig kärna och i utbildning på avancerad nivå är ett återkommande problem. Ett annat återkommande problem är bemanningen av uppdragskurser. Det finns inte heller ett utvecklat system för optimalt utnyttjande av fakultetens samlade lärarkompetens. Det saknas således ett system för kompetensförsörjning utifrån programmens/utbildningarnas behov och för lärarlag med medverkan av lärare från olika institutioner. Följande områden har definierats av bl a lärarna själva (i olika fora) som särskilt sårbara vad gäller lärarkompetens: - Utbildningsvetenskaplig kärna: kunskapsområdena vetenskapsteori och forskningsmetodik (särskilt kvantitativa metoder), utvärdering och utvecklingsarbete, bedömning och betyg (det innehåll som inte ryms inom ämnesdidaktik), sociala relationer, konflikthantering och ledarskap (grupprocesser i lärarutbildning som praktik och som forskningsbaserat kunskapsområde inklusive examination av uppgifter som görs i grupp): Jfr Med tanke på att yrket i ökande grad utövas av ett team efterlyser bedömargruppen en strategisk plan för gemensamma övningar (Bedömargruppens preliminära yttrande s.7). - Examensmålet: Studenten ska visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna.

11 - Lokala examensmål: innebörden av interkulturalitet, medborgerlig bildning samt lärande för hållbar utveckling i pedagogisk yrkesverksamhet samt sambandet mellan det ämnesspecifika språket och elevers kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv. - Lärare i uv-kurserna behöver kunskap om det fritidspedagogiska området och om studenternas blivande yrkesroll (arbete i fritidshem). - Lärare i F-3 och i förskollärarutbildning behöver kunskap om förskoleklass. Nuvarande modell för kvalitetsarbete LS bedriver utbildningar som leder till generella examen: tre kandidatexamina (historia, idrottsvetenskap och pedagogik), fem magisteroch masterexamina (historia, idrottsvetenskap, pedagogik, specialpedagogik och ämnesdidaktik) samt åtta program som leder till yrkesexamen på grundnivå (GN) och/eller avancerad nivå (AN): förskollärarexamen (FÖ), grundlärarexamen (GN och AN), yrkeslärarexamen (GN), ämneslärarexamen (GN och AN), specialpedagogexamen (AN), speciallärarexamen (AN) samt studie- och yrkesvägledarexamen (GN). Vissa utbildningar är helt eller i huvudsak placerade på en institution, medan andra genomförs på eller genom ett samarbeta mellan flera institutioner. Det utbildningsnära kvalitetsarbetet sker på kursnivå i mötet mellan kursledare och studenter och på institutioner i lärarlag för olika utbildningar, ämnen och huvudområden under ledning av prefekten. Fakultetens studenter ska möta och ingå i en sammanhållen och överblickbar utbildning. Därför ska utveckling och samordning av program kvalitetssäkras genom programråd. Vidare finns en utbildningsnämnd som arbetar övergripande med kvalitetssäkring av fakultetens utbildningar. Det finns idag åtta programråd på LS: Idrottsvetenskapligt program, Studieoch yrkesvägledarutbildning, Speciallärar- och specialpedagogprogrammen, Förskollärarprogram, Grundlärarprogram, Ämneslärarprogram, Yrkeslärarprogram och Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Enligt dekans beslut om uppdrag för programråd (Dnr LS /318 och LS /1617) ska programrådet inom ramen för fakultetens beslutsordning och delegation verka för att programmen genomförs, utvärderas och utvecklas i enlighet med kvalitetsarbetet vid Malmö högskola och inom fakulteten. Riktlinjer för kvalitetsarbete och kvalitetssäkring av utbildningar vid Lärande och samhälle utgör utgångspunkten för programrådens och de eventuella till programråden hörande utskottens kvalitetsarbete.

12 Programrådet ska: ansvara för introduktion och avslutning av program fortlöpande tillhandahålla information rörande programfrågor till studenten samordna och säkra progression i programmets kurser mot utbildningsplanens mål följa upp eventuell verksamhetsförlagd utbildnings relationer till övrigt kurs- och programinnehåll identifiera utvecklingsområden och föreslå åtgärder utifrån underlag såsom statistik, kursvärderingar, kursrapporter och programutvärderingar årligen rapportera verksamheten i utbildningsnämnden För lärarprogramråd gäller även: medverka vid årligt studentrådslag för lärarprogram (gäller FÖ, GL och ÄL) följa upp den verksamhetsförlagda utbildningens relationer till övrigt kurs- och programinnehåll följa upp den utbildningsvetenskapliga kärnan i relation till övrigt kurs- och programinnehåll Av beslutet framgår även att institutionerna ansvarar såväl för genomförande och utvärdering av programmens kurser som för genomförande och uppföljning av programrådens åtgärdsförslag. För lärarprogrammen ansvarar enheten för planering, uppföljning och samordning (PLUS) för genomförande och uppföljning av programrådens åtgärdsförslag i samarbete med berörda institutioner och funktioner. Institutionerna ansvarar för studentuppföljning utifrån underlag från LS verksamhetsstöd. Enheten PLUS ger programråden konsultativt stöd och utbildningschef sammankallar till möten med programrådens ordförande minst 2 ggr/termin. Utöver programråden finns följande fakultetsövergripande expertgrupper: - Referensgrupp för samordning i kvalitetsarbete med UV-kurser i grundlärarprogrammet och ämneslärarprogrammet (övriga lärarprogram adjungeras) - Kvalex för samordning i kvalitetsarbete med självständiga arbeten För lärarprogrammet finns en för lärarutbildningen fakultetsövergripande VFU-organisation. Grundlärarprogrammet har ett permanent utskott knutet till sig. Utskottet består av ansvariga för fördjupningsämnena som systematiskt arbetar med att säkra och utveckla den del av UVK som är gemensam för samtliga fördjupningsämnen, IKT, akademisk litteracitet samt praktisk-estetiska läroprocesser. Expertis adjungeras vid behov. Under 2017 har t ex en lärare med särskild kunskap om estetiska läroprocesser adjungerats. Säkerställande av forskningsanknytningen avseende kunskapsområdet bedömning och betyg har skett genom att professorer (en intern och en extern) gjort en genomlysning av kunskapsområdet vilken resulterade i en förstärkning av forskningsbaserad litteratur, examination och kravnivå. Utskottet arbetar

13 också med att ta fram gemensamma betygskriterier för att säkerställa en adekvat kravnivå och ge förutsättningar för en likvärdig bedömning av studenter. Utskottets medlemmar fungerar som länkar mellan utskottet och respektive ämnesgrupp. Även ämneslärarprogrammet har en kollegial lärargrupp knuten till sig i form av en workshopserie där ämnesansvariga samarbetar med att säkerställa den UVK som ska integreras i förstaämnet. Lärarna har kommit överens om lärandemål och kurslitteratur för den integrerade uvk:n på grundnivå och avancerad nivå. I workshopserien förs också en diskussion om ämnesdidaktik relaterat till allmändidaktik. Kunskapsområden, som har definierats som ämnesdidaktik av lärargruppen, har också behandlats i workshopserien. Det handlar om det lokala målet om ämnesspecifikt språk och elevers kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv, undervisning om pedagogisk kartläggning av nyanlända samt akademisk litteracitet. Lärare med fördjupad kunskap om dessa områden har medverkat i workshoppar samt lämnat underlag för ämnesgrupperna att arbeta med. För utbildningsvetenskap (generella examina) finns en grupp bestående av lärare från olika institutioner och huvudområden (pedagogik, specialpedagogik och ämnesdidaktik). Gruppen ansvarar för kvalitetsarbete i huvudområdenas obligatoriska kurser. Vidare finns på fakulteten ett regionalt utvecklingscenter (RUC) för uppdragsutbildning och två särskilda utbildningar: Utländska lärares vidareutbildning (ULV) och Vidareutbildning av obehöriga lärare (VAL). En ny modell för systematiskt utbildningsnära kvalitetsarbete Ett utbildningsnära kvalitetsarbete i enlighet med högskolans ramverk ska bygga på att lärare bedriver ett kollektivt arbete och har kontroll och inflytande över utvecklingsarbetet i den egna utbildningen. En förutsättning för att detta ska kunna åstadkommas är att lärarna i arbetslagen har ett reellt utrymme i sina tjänster för ett strukturerat och långsiktigt kvalitetsarbete. Prefekterna ansvarar för det utbildningsnära kvalitetsarbetet. Arbetet med att säkra och utveckla kvaliteten i förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet och ämneslärarprogrammet, som är omfattande och komplexa, ställer särskilda krav på samordning av organisation och uppföljning. Även KPU och kurserna i utbildningsvetenskap inom huvudområdena pedagogik, specialpedagogik och ämnesdidaktik, som kan ingå i en generell examen, genomförs i samarbete mellan fakultetens institutioner vilket ställer krav på samordning av organisation och uppföljning. Kvalitetssäkringen ska bygga på tydlig ansvarsfördelning samt på uppföljningar och dialoger i enligt med högskolans ramverk. De interna kvalitetsprinciperna i Mau s ramverk inbegriper studentinflytande och samverkan med externa partners.

14 Figur 1: Modell över systematiskt utbildningsnära kvalitetsarbete 4. Dialog LS 3. Dialog fakultetsstyrelse 1. Uppföljning institutionen 5. Dialog Mau 2. Uppföljning programnämnden Uppföljning på institutionen (1) Navet i det systematiska utbildningsnära kvalitetsarbetet är institutionernas kontinuerliga arbete med ämnesutveckling och forskningsanknytning samt uppföljning av kvaliteten i kurser inom institutionens ämnesområden och huvudområden. Prefekten ansvarar för institutionens kvalitetsarbete. Uppföljning i programnämnden (2) Dagens programråd ersätts av programnämnder där det systematiska kvalitetsarbetet och kvaliteten i programmet i dess helhet följs upp. Denna uppföljning sker löpande samt vid ett årligt uppföljningsmöte. Vid det årliga uppföljningsmötet deltar prefekter från de institutioner där programmets kurser genomförs. Det årliga uppföljningsmötet baseras på programsamordnarens redogörelse av programmets kvalitet baserad på relevant dokumentation såsom kursutvärderingar/kursrapporter där lärarnas analys ingår, student- och alumnenkäter, programutvärderingar, nyckeltal (söktryck, antagna och registrerade studenter samt prestationsgrad och genomströmning), lärarlagets analyser och förslag till handlingsplan. Redogörelsen omfattar: Identifierade styrkor, brister och utvecklingsområden i utbildningen i enlighet med de interna kvalitetsprinciperna i högskolans ramverk

15 för utbildning, lärandemiljö och lärarkompetens samt gällande regelverk och relaterade interna styrdokument (högskolans och fakultetens). Styrkor, brister och utvecklingsområden i det systematiska kvalitetsarbetet vilket inbegriper arbetet i lärarlaget, studenters inflytande och samverkan med representanter från arbetsmarknaden och alumner. Förslag till handlingsplan för planerade åtgärder och aktiviteter. Behov av stöd i kvalitetsarbetet. Beslut fattas om handlingsplan för planerade åtgärder och aktiviteter samt om eventuellt behov av stöd för fortsatt kvalitetsarbete. Handlingsplanen används i fortsatt uppföljning och vid nästkommande års uppföljningsdialog. Berörda prefekters medverkan garanterar att handlingsplanen är genomförbar på respektive institution. Följande programnämnder inrättas vid Fakulteten för lärande och samhälle: Historia (generella examina) Idrottsvetenskap (generella examina) Speciallärar- och specialpedagogprogrammen Studie- och yrkesvägledarprogrammet Förskollärarprogrammet Grundlärarprogrammet Ämneslärarprogrammet KPU Yrkeslärarprogrammet Därutöver en nämnd för: Utbildning inom det utbildningsvetenskapliga området på avancerad nivå Dialog i fakultetsstyrelsen (3) De uppgifter som idag åligger utbildningsnämnden delas mellan programnämnderna och fakultetsstyrelsen. Fakultetsstyrelsen följer upp utbildningarnas kvalitet i en årlig dialog. Vid den årliga dialogen medverkar programnämndens ordförande, berörda prefekter, programsamordnare, och utbildningsledare med ansvar för kvalitetsfrågor. Dialogen sker vid ett styrelsemöte och baseras på programnämndens ordförandes redovisning av utbildningen: Identifierade styrkor, brister och utvecklingsområden i enlighet med de interna kvalitetsprinciperna i högskolans ramverk samt gällande regelverk och interna relaterade styrdokument (högskolans och fakultetens). Handlingsplan för planerade åtgärder och aktiviteter. Eventuella behov av stöd i kvalitetsarbetet. LS-dialog (4) Dekan sammankallar årligen till en LS-dialog där frågor rörande ekonomi, utbud samt kompetensförsörjning följs upp. I dialogen medverkar prefekter,

16 vicedekan, prodekan/ordförande i anställningsnämnden, utbildningschef, samordnare för UVK och föreståndare för RUC. Uppföljning av kompetensförsörjning: I dialogen sker en uppföljning av lärarnas vetenskapliga, professionsrelevanta och högskolepedagogiska kompetens för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Dialogen ska säkerställa att det finns systematik och strategier för kompetensförsörjning på fakultetsnivå baserat på underlag från prefekter, nämndsordförande, utbildningschef (VFU), samordnare för UVK och föreståndare för RUC. Beslut fattas om en kompetensförsörjningsplan som säkerställer en adekvat lärarkompetens för undervisning och examination som ger studenterna/kursdeltagare förutsättningar att nå examensmålen i reguljär utbildning, kompletterande utbildning och i uppdragsutbildning. Generella kompetenskrav för examinator fastställs och följs upp. Utifrån en analys av kompetensutvecklingsbehov som har identifieras under dialogerna görs varje år ett urval av teman för kompetensutveckling vid fakultetens årliga gemensamma utbildningsdagar. Teman väljs för att täcka behov både inom fakultetens reguljära utbildningar och uppdragsutbildningar. Resurser både från fakulteten och från andra, tex universitetets enhet för Akademisk lärarskap (AKL), används i genomförandet av utbildningsdagarna. Uppföljning av utbildningsutbud: Dialogen om utbildningsutbud baseras på prefekters och föreståndarens för RUC analyser av nuvarande och planerat utbildningsutbud utifrån en omvärldsanalys. Planerade åtgärder och aktiviteter i institutionernas verksamhetsplaner är kopplade till budget. Mau-dialog (5) I enlighet med Mau s kvalitetsramverk kallar prorektor till en årlig dialog som fokuserar kvalitet i utbildning. Syftet är att säkerställa att fakultetens utbildningar håller hög kvalitet, att utbildningsutbudet är ändamålsenligt och att lärandemiljön är främjande och effektiv för studenterna. Ansvarsfördelning och arbetsuppgifter kopplade till kvalitetsarbete Kursledare Ett utbildningsnära kvalitetsarbete ska involvera studenterna. Studenterna genomför kursvärdering efter varje kurs. I en kursrapport sammanställer kursledaren studenternas synpunkter samt lärarlagets analys tillsammans med förslag på åtgärder på kort och lång sikt. Kursledaren återkopplar till studenterna som genomfört kursen och redovisar för studenter nästa gång kursen ges. Beslut om kursutvärderingsprocessen vid Fakulteten för lärande och samhälle (dnr UTB /148). Kursrapporterna ingår i det vidare kvalitetsarbetet.

17 Prefekt Prefekt ansvarar för/fattar beslut om: ämnesutveckling och forskningsanknytning samt kvalitet i planering, genomförande och utvärdering i kurser inom institutionens ämnesområden och huvudområden. tjänsteläggning av lärare i programkurser, fristående kurser och kurser inom uppdragsutbildningar kompetensförsörjning och kompetensutveckling av lärare utifrån utbildningens behov samtal om studiesituation och upprättande av särskild studiegång (i samverkan med studievägledare och kursledare/ämnesansvarig) hantering av student- och disciplinärenden hantering av tillgodoräknande och bedömning utifrån kartläggning i valideringsprocess tillstyrkan av nya kursplaner för fristående kurser samt för programkurser inom institutionens ämnesområden med beaktande av programnämndens rekommendationer. Tillstyrkan sker efter granskning av utskott knutet till dekan. Prefekt kan överlämna en del av det ovan beskrivna ansvaret till exempelvis biträdande prefekt eller ämnesansvarig enligt gällande delegationsordning. Prefekt medverkar i årliga dialoger/uppföljningsmöten och följer upp beslut/handlingsplaner från dessa. Programnämnd Programnämnden ansvarar för att följa upp kvaliteten i programmet i dess helhet. Denna uppföljning sker fortlöpande samt i ett årligt uppföljningsmöte där beslut fattas om handlingsplan för planerade åtgärder och aktiviteter enligt beskrivning ovan. I det löpande arbetet ingår att behandla förslag på nya och reviderade kursplaner inom programmet vilket utmynnar i en rekommendation. Programnämnden leds av en programnämndsordförande. Tillfälliga och/eller permanenta utskott och arbetsgrupper kan knytas till nämnden (så som tex det permanent Utskott inom grundlärarprogrammet och de Workshoppar som bedrivs inom ämneslärarprogrammet se vidare ovan s 4-5). Dekan utser programnämndens ordförande samt beslutar om nämndens sammansättning efter samråd med prefekt/erna på berörda institutioner. Beslutet förankras i strategigruppen. Utöver ordförande ingår programsamordnare, lärare från berörda institution(er), representanter från yrkeslivet (som kan adjungeras) samt studenter. Studenterna kan antingen företräda sig själva eller utses som representanter i ett studentforum/motsvarande. Utbildningsledare med ansvar för kvalitetsfrågor kan adjungeras. Studievägledare kan adjungeras. Programsamordnare Programsamordnare ansvarar för: att organisera kvalitetsarbetet i lärarlaget och upprätta förslag till en handlingsplan med åtgärder på kort och lång sikt

18 att löpande rapportera till programnämnden och prefekt(er) samt till dekan (beroende på program) att vara föredragande i programnämnden studentens väg genom utbildningen: Introduktion (upprop, introduktionsprogram), avslutning, information (om t ex programsidor och studiehandledning, prov och omprov, information om och uppföljning av Studenternas rättigheter och skyldigheter) formativ och summativ programutvärdering sammanställning och analys av kursutvärderingsprocessen sammanställning och analys av statistik och nyckeltal utifrån underlag från studieadministrationen alumnverksamhet anordna mötesplatser med studenter för ökat studentinflytande att vara en ingång för studenters programfrågor Programsamordnaren erhåller stöd i sitt arbete av fakultetens studieadministration och studie- och yrkesvägledning. Ovanstående uppgifter kan efter särskilt beslut av dekan efter samråd med prefekt/erna på berörd institution/er anpassas till programmens olika förutsättningar och behov. Dekan utser programsamordnare samt samordnare för utbildning i utbildningsvetenskap på avancerad nivå efter samråd med prefekt/erna på berörda institution/er och förankring i strategigruppen. Fakultetsstyrelse Fakultetsstyrelsen, som har ett övergripande ansvar för utbildningarnas kvalitet, följer upp dessa i en årlig dialog (ett styrelsemöte). I det löpande arbetet ingår att tillstyrka nya och reviderade utbildningsplaner och examensbeskrivningar. Fakultetsstyrelsen ansöker om inrättande och avvecklande av utbildningsprogram, generella examina och nya huvudområden hos rektor. Dekan Dekan följer upp frågor rörande ekonomi, utbud samt kompetensförsörjning i den årliga LS-dialogen. Dekan fastställer utbildningsplaner och kursplaner samt beslutar om inrättande och avveckling av kurser. Till dekan knyts ett utskott som granskar nya kursplaner. Dekan utser programnämndsordförande och programsamordnare samt beslutar om programnämndens sammansättning efter samråd med berörda prefekter och förankring i strategigruppen. Programnämndernas sammansättning kan variera utifrån programmens olika förutsättningar och behov. Dekan har ytterst ansvar för kvalitetsutveckling och forskningsanknytning av utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå inom fakulteten. Dekan kan delegera en del av detta ansvar till andra, t ex till prefekter som har ansvar för institutionernas kvalitetsarbete och till utbildningschef som i sitt arbete får stöd av utbildningsledare samlade i enheten PLUS. Efter förankring i strategigruppen inrättar dekan grupper och ger uppdrag till individer som arbetar med specifika kvalitetsfrågor som t ex VFU-råd; råd

19 för VAL- och ULV-utbildningarna; Kvalex som samordnar kvalitetsarbetet för självständiga arbeten (genom kursplaner och kursguider, utveckling av former för arbeten, kollegialt forum/läsgrupp, seminarier) och en samordningsgrupp för UV-kurserna i grundlärarprogrammet och ämneslärarprogrammet.