Kallelse/föredragningslista. Socialnämnden kallas till sammanträde. D a g o r d n i n g. Ledamöter kallas Ersättare underrättas

Transkript

1 Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Kallelse/föredragningslista Ledamöter kallas Ersättare underrättas Socialnämnden kallas till sammanträde Plats: Sammanträdesrummet Månljuset Tid: mars, 2018 D a g o r d n i n g Kl Kl Kl Tema Genomlysning av verksamheten inom avdelningen för funktionshindrade Verksamhetsuppföljning - Äldreomsorg Sammanträde 1. Upprop 2. Anmälan av eventuellt jäv 3. Val av protokolljusterare 4. Meddelandeärenden 5. Anmälan av beslut i delegerade ärenden 6. Bokslut/Årsredovisning 2017 Socialnämnden 7. Redovisning av investeringsbudget Begäran om att överföring av investeringspengar från 2017 till Socialnämnden 9. Uppföljning av internkontrollplan för Socialnämnden 10. Internkontrollplan för Socialnämnden 11. Redovisning av socialnämndens arbetsmiljöarbete 2017 samt plan för arbetsmiljöarbete Rapporteringsskyldighet av socialnämndens gynnade beslut som ej är verkställda inom tre månader Inspektion av socialsekreterares arbetsmiljö - Arbetsmiljöverket 14. Strategi och handlingsplan gällande införande av välfärdsteknik inom socialtjänsten i Norrbottens län - en del av digitaliseringen 15. Gemensamma riktlinjer för samverkan - Samordnad individuell plan 16. Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning 17. Rutiner för egna medel i kommunens särskilda boenden 18. Habiliteringsersättning till dem som deltar i daglig verksamhet enligt LSS 19. Hyra och bemanning i gemensamhetslokal på Nygatan Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Namn på nytt gruppboende och korttids/fritids inom AFF 22. Namnbyte på den dagliga verksamheten Åkerbäret/A-service inom AFF 23. Information om avslutat ärendet Anmälan om klagomål mot hälso- och sjukvården, Arvidsjaurs kommun 24. Information om avslutat ärende lex Sarah 25. Information om avslutat ärende lex Sarah 26. Information om avslutat ärende lex Sarah 27. Information Heltidsresan Heltid som norm

2 Sekretessärenden st utredningar SoL Handlingarna till sekretessärendena finns tillgängliga på socialkontoret för nämndens ledamöter. Sekretessdelgivningar / meddelandeärenden st Dom Vårdnadsärende st Domar Bistånd enligt socialtjänstlagen, SoL Handlingarna till sekretessärendena finns tillgängliga på socialkontoret för nämndens ledamöter. Årsredovisning 2017 fondstyrelse 31. Styrelsen för Stiftelsen Arkens donationsfond 32. Styrelsen för Stiftelsen Svea Karlssons donationsfond Arvidsjaur Leif Rönnqvist Ordförande Inga Sandström Sekreterare

3 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämnden Meddelandeärenden Sn III Meddelandeärenden * Nyhetsbrev december Norrbottens kommuner * Skrift om barnkonventionen - Sveriges kommuner och Landsting * Mål- och resursplan Hela kommunen - Kommunfullmäktige * Politisk organisation för Arvidsjaurs kommun mandatperioden Kommunfullmäktige * Sammanträdesplan 2018 Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt utskott - Kommunfullmäktige * Val av ersättare i socialnämnden - Kommunfullmäktige * Cirkulär 17:57 En ny kommunallag - Sveriges kommuner och Landsting * Månadsbrev februari 2018 (Dnr 54/2018) - Socialchef Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

4 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämnden Sn 5 Anmälan av beslut i delegerade ärenden Övriga delegeringsbeslut Delegeringsbeslut LSS Maria Rådman Avsluta insatsutredning LSS 8 Daglig verksamhet 1 Inleda insatsutredning LSS 9 Inleda utredning personkrets 1 Kontaktperson/Kontaktfamilj 6 Korttidsvistelse 2 Personkrets 1 1 Personlig assistans 3 Summa delegeringsbeslut 17 Totalt antal delegeringsbeslut LSS 17 beslut Delegeringsbeslut SoL Emelie Olsson Avlösning i hemmet 3 Avsluta utredning Ansökan återtagen 1 Avsluta utredning SoL 38 Egenvård 5 Hemtjänst i särskilt boende 3 Inleda utredning SoL 38 Korttidsboende 5 Matdistribution 4 Personlig omvårdnad, tid under 45 tim/vecka 12 Serviceinsatser 6 Särskilt boende 3 Trygg hemgång 1 Trygghetslarm 8 Summa delegeringsbeslut 127 Maria Isaksson Trygghetslägenhet Ringelsta 2 Summa delegeringsbeslut 2 forts. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

5 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämnden forts 5 forts. Sn Delegeringsbeslut SoL Marie Lidström Avsluta utredning SoL 24 Egenvård 3 Hemtjänst i särskilt boende 1 Inleda utredning SoL 22 Kontaktperson SoL 1 Korttidsboende 5 Matdistribution 2 Personlig omvårdnad, tid under 45 tim/vecka 14 Serviceinsatser 5 Särskilt boende 3 Trygghetslarm 1 Summa delegeringsbeslut 81 Emma Wendt Avsluta utredning SoL 57 Dagverksamhet 1 Egenvård 12 Hemtjänst i särskilt boende 2 Inleda utredning SoL 58 Korttidsboende 13 Matdistribution 4 Personlig omvårdnad, tid under 45 tim/vecka 18 Serviceinsatser 19 Särskilt boende 6 Trygghetslarm 6 Summa delegeringsbeslut 196 Catrin Höglander Avgiftsbeslut 132 Summa delegeringsbeslut 132 Ann-Marie Enberg Avgiftsbeslut 88 Summa delegeringsbeslut 88 forts. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

6 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämnden forts 5 forts. Sn Delegeringsbeslut SoL Nanna Rehnfeldt Avsluta utredning SoL 9 Egenvård 3 Inleda utredning SoL 11 Korttidsboende 1 Personlig omvårdnad, tid under 45 tim/vecka 4 Serviceinsatser 2 Trygghetslarm 4 Summa delegeringsbeslut 34 Totalt antal delegeringsbeslut SoL 660 beslut Delegeringsbeslut Individ- och familjeomsorgen Anna Lindbäck Avslag 4:1 1 Avsluta utredning 0-17 med insats 1 Avsluta utredning Ansökan 21- med insats 1 Avsluta utredning ekonomiskt bistånd/förmedling 2 Ekonomiskt bistånd utöver skälig levnadsnivå 4:2 5 Ekonomiskt bistånd utöver skälig levnadsnivå 4:2, mot återkrav 2 Extra kostnader vid placering 2 Förlänga utredningstid 11:2 1 Förskott på förmån 9:2 försörjningsstöd 2 Förskott på förmån 9:2 försörjningsstöd, livsföring övrigt 3 Försörjningsstöd 4:1 8 HVB SoL 3 Livsföring i övrigt 4:1 1 Särskild kostnad i samband med utredning 2 Utredning 11:1Anmälan 0-17 år 3 Utredning 11:1 Ansökan 0-17 år 1 Utredning ekonomiskt bistånd/förmedling 3 Öppenvård 1 Summa delegeringsbeslut 42 forts Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

7 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämnden forts. Sn Delegeringsbeslut Individ- och familjeomsorgen forts Mona Larsson Dahlberg Avslag 4:1 2 Avsluta utredning 0-17 med insats 1 Avsluta utredning Ansökan med insats 2 Avsluta utredning Ansökan 21- med insats 4 Avsluta utredning ekonomiskt bistånd/förmedling 4 Avsluta yttrande 3:8 körkortsförordningen 3 Ekonomiskt bistånd utöver skälig levnadsnivå 4:2 1 Extra kostnad vid placering 2 Förmedling av egna medel 1 Försörjningsstöd 4:1 19 Livsföring i övrigt 4:1 11 Utredning 11:1 Anmälan 0-17 år 3 Utredning 11:1 Ansökan Utredning 11:1 Ansökan 21-3 Utredning 11:1 Yttrande/upplysn IFO 1 Utredning ekonomiskt bistånd/förmedling 7 Öppenvård 4 Summa delegeringsbeslut 70 Åsa Lindström Avslag 4:1 8 Ekonomiskt bistånd utöver skälig levnadsnivå 4:2 1 Förskott på förmån 9:2 försörjningsstöd 5 Förskott på förmån 9;2 livsföring övrigt 3 Försörjningsstöd 4:1 41 Livsföring i övrigt 4:1 30 Utredning ekonomiskt bistånd/förmedling 6 Utredning faderskap 2 Summa delegeringsbeslut 96 Maria Isaksson Extra kostnad vid placering 1 Försörjningsstöd 4:1 1 Utredning ekonomiskt bistånd/förmedling 1 Summa delegeringsbeslut 3 forts. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

8 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämnden forts. Sn Delegeringsbeslut Individ- och familjeomsorgen forts Hedman, Britt-Inger Avslag 4:1 1 Avsluta utredning ansökan 21- med insats 1 Avsluta utredning ekonomiskt bistånd/förmedling 3 Ekonomiskt bistånd utöver skälig levnadsnivå 4:2 4 Ekonomiskt bistånd utöver skälig levnadsnivå 4:2, mot återkrav 1 Extra kostnad vid placering 1 Försörjningsstöd 4:1 27 Godkänna avtal om vårdnad 1 Livsföring i övrigt 4:1 3 Lägga ner utredning 1 Strukturerat öppenvårdsprogram 2 Utredning 11:1 Ansökan 21-4 Utredning avtal om vård/umg/bo 1 Utredning ekonomist bistånd/förmedling 3 Summa delegeringsbeslut 53 Christina Lundström Avslag 4:1 4 Avsluta utredning 0-17 med insats 1 Avsluta utredning ekonomiskt bistånd/förmedling 3 Försörjningsstöd 4:1 40 Livsföring i övrigt 4:1 10 Utredning ekonomiskt bistånd/förmedling 6 Summa delegeringsbeslut 64 Anna Nyman Avslag 4:1 6 Avslag 4:2 2 Avsluta utredning ekonomiskt bistånd/förmedling 11 Ekonomiskt bistånd ensamkommande 48 Förskott på förmån 9:2 försörjningsstöd 6 Förskott på förmån 9:2 livsföring övrigt 8 Försörjningsstöd 4:1 21 Livsföring i övrigt 4:1 28 Utredning ekonomiskt bistånd/förmedling 8 Summa delegeringsbeslut 138 forts. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

9 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämnden forts. Sn Delegeringsbeslut Individ- och familjeomsorgen forts Ann-Britt Laestander Bekräft S protokoll 1 Bekräft S protokoll gemensam vårdnad 8 Utredning faderskap 11 Summa delegeringsbeslut 20 Carina Lundmark Extra kostnad vid placering 1 Summa delegeringsbeslut 1 Susann Lundgren Utredning 11:1 Anmälan 0-17 år 1 Summa delegeringsbeslut 1 Petra Lundqvist Utredning 11:1 Anmälan 0-17 år 1 Summa delegeringsbeslut 1 Marlene Lima Avsluta utredning 0-17 med insats 14 Avsluta utredning Ansökan med insats 1 Avsluta utredning Avslag 1 Avsluta yttr/utredning övrigt IFO 1 Lägga ner utredning 4 Stödboende placering B/U SoL 9 Utredning 11:1 Ansökan år 1 Summa delegeringsbeslut 31 Socialnämndens ordförande Leif Rönnqvist Familjehem 11 LVU 2 HVB 11 LVU 1 HVB SoL 4 Omedelbart omhändertagande 6 LVU miljö 1 Övervägande LVU 13 1 st, forts vård 1 Summa delegeringsbeslut 9 Totalt antal delegeringsbeslut - IFO 529 beslut Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

10 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämnden forts. Sn Övriga delegeringsbeslut forts 5 Socialchef Ann-Sofi Levander Beslut om att föra tala i ärenden eller mål vid allmän domstol eller Förvaltningsdomstol Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

11 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämndens utskott SnB Dnr 00039/ Bokslut/Årsredovisning 2017 Socialnämnden Årsredovisning för socialnämnden år 2017 har upprättats. Årsredovisning visar att socialnämnden klarat sin budget och har ett resultat på +300 tkr. Både personal och verksamhet har kostat mer än budgeterat men hela underskottet täcks av intäkter. Inom Individ och familjeomsorgen är resultatet tkr, till största delen beroende på betydligt högre kostnader för vård av barn och unga samt personer med missbruk. Intäkterna inom IFO är 1700 tkr högre än budget, mest intäkter från Migrationsverket. Avdelningen för funktionshindrade redovisar överskott på tkr. Ca 2700 tkr av överskottet är intäkter som kom in i början av 2017 men avsåg verksamhet under Äldreomsorgen inklusive personalpool och ledningsfunktion har underskott. Redan vid årets början signalerades från verksamheten att ca 3 % saknades när internbudgeten var utlagd. Underskottet blev tkr där hemtjänsten klarar sin budget,+ 493 tkr, i övrigt har alla delar överskridande, mest på personal. Färdtjänst och hjälpmedel är två poster som visar större överskridanden. Utskottets förslag till socialnämnden 1. Årsredovisning 2017 för socialnämndens verksamheter godkänns. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

12 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning 2017 Januari December Socialnämnden 1 (26) 4 Socialnämndens verksamhetsområde Årsbudget Utfall_2017 Årsavvikelse Total Personal Verksamhet Internhyror Summa kostnader Intäkter Netto Verksamheten Socialnämndens verksamhet omfattar individ-och familjeomsorg, stöd till personer med funktionshinder, äldreomsorg samt kommunal hälso, sjukvård och rehab. Händelser av betydelse Äldreomsorgen har fått statliga stimulansmedel för ökad bemanning. Hemtjänstgruppen i Moskosel lades ner i januari då antalet brukare i området minskat. Hemtjänsten, chefer, sjuksköterskor, rehab personal och biståndshandläggare flyttade in i nya lokaler i Braxen i april. Korttidsboendet Bryggan flyttade in i större lokaler i Braxen och utökade antalet platser, från 10 till 15. Äldreomsorgen har erbjudit plats i tid till alla som fått gynnande beslut om boende. Balans mellan utbud och efterfrågan i stort sett. Länsövergripande arbete med Min plan där Norrbottens kommuner och Region Norrbotten ska genomföra samordnad planering och informationsöverföring gick in i ett intensivt skede under hösten i och med att den nya lagen införs 1 januari Hälso och sjukvårdsenheten har medverkat i e-hälsoprojektet RemoAge. Avdelningen för funktionshindrade har stora förändringar, nya ärenden som kräver nya lösningar. Boende i annan kommun är fler än under tidigare år. Försäkringskassans omprövningar av beslut har lett till att två brukare förlorat den statliga delen av assistansen de senaste åren, hela kostnaden har lagts på kommunen. Påbörjat planering för gruppbostad och korttids/fritids. Genomlysning av verksamheten genomförs med hjälp av konsult, färdig mars Individ och familjeomsorgen har högt inflöde av ärenden inom barn och unga. Vakanser på tjänster har gjort att man hyrt in socionomkonsult under hösten för att klara lagens krav på utredningstider. Antalet ensamkommande barn och unga har minskat betydligt. Arbetet med unga till arbete, DUA samt kompetens för alla, KOFA har pågått under året. Inhyrd konsult har tagits in för att klara arbetet med tillstånd och tillsyn inom alkohollagens område under våren, fram tills juli då samhällsbyggnadsenheten tog över ansvaret.

13 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden Ekonomi Bokslutet visar att socialnämnden klarat sin budget, resultat tkr. Både personal och verksamhet har kostat mer än budgeterat men hela underskottet täcks av intäkter. Inom Individ och familjeomsorgen är resultatet tkr, till största delen beroende på betydligt högre kostnader för vård av barn och unga samt personer med missbruk. Intäkterna inom IFO är 1700 tkr högre än budget, mest intäkter från Migrationsverket. Avdelningen för funktionshindrade redovisar överskott på tkr.ca 2700 tkr av överskottet är intäkter som kom in i början av 2017 men avsåg verksamhet under Äldreomsorgen inklusive personalpool och ledningsfunktion har underskott, redan vid årets början signalerades från verksamheten att ca 3 % saknades när internbudgeten var utlagd. Underskottet blev tkr där hemtjänsten klarar sin budget,+ 493 tkr, i övrigt har alla delar överskridande, mest på personal. Färdtjänst och hjälpmedel är två poster som visar större överskridanden. Investeringar Ombyggnationer och nya inventarier inom Braxen står för största delen av socialnämndens investeringar. Budgeten har hållits och allt är genomfört utom inköp av spoldecinfektorer. Personal Personalen består av chefer, handläggare, ca 300 undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter, handledare i boenden, sjukgymnast, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, vaktmästare, personliga ombud. Årsarbetare totalt 329 omräknat till heltider (motsvarande siffra för 2016 var 355) Antalet personer har ökat från 515 till 566, det betyder att vi haft inne fler korttidsanställda vikarier. Andelen män och utrikesfödda har ökat inom hela socialnämndens verksamhet. Sjukfrånvaron är lägre än 2016, 7,10 jämfört med 7,98 %, under Framtid Befolkningsprognos 2014 visar att åringarna ökar med 74 personer fram till Längst sammanhängande period med ökning förväntas (med totalt 99 personer). Antalet 85 år och äldre kan öka med 104 personer fram till Den stora ökningen av personer över 85 år gör att kommunen måste planera för mera stöd i hemmet, i kombination med korttidsvård och hemsjukvård. Vi planerar införande av mera modern teknik som stöd, både för personal och medborgare, e-hälsa. Regeringens och riksdagens olika åtgärder innebär både kostnader och intäkter. Lag om samordnad planering vid utskrivning, ersätter lagen om betalningsansvar. Vi ska vårdplanera årets alla dagar och personer ska komma hem inom 3 dagar, inte 5 arbetsdagar. Kostnaden för utskrivningsklara höjs från kr till kr/dygn Under 2018 får kommunen ca 2 miljoner till utökad bemanning inom äldreomsorgen. Vi använder pengarna på samma sätt som under Vi planerar för vad som händer när pengarna försvinner Avdelningen för funktionshindrade påverkas starkt av Försäkringskassans och i slutändan statens åtgärder inom funktionshinderområdet. Behovet av kvalificerat boende kan ibland inte tillgodoses i Arvidsjaur utan innebär kostsamma lösningar på annan ort. Försäkringskassans stramare bedömningar av rätten till personlig assistans gör att kostnader skjuts över till kommunen istället.

14 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden Vi planerar för alternativa lösningar, t.ex. gruppbostad och utökat korttids/fritids. Under våren utreder vi om f d Borgargården kan göras om till gruppbostad och eventuellt korttids/fritids. Stimulansmedel från staten för återinförande/höjning av habersättningen under Tillgång till utbildad personal är viktigt och vi tar tillvara alla medborgares resurser. Fortsatt samarbete med kommunens arbetsmarknadsenhet, HR-avdelning, Arbetsförmedlingen, Sandbackaskolan, Akademi Norr är nödvändigt för att styra utvecklingen i rätt riktning. Individ och familjeomsorgen fortsätter att utveckla stödet till barn och unga. Missbruket bland unga har ökat och här krävs både resurser på hemmaplan men även i form av behandling utanför kommunen. Under året måste lösning för socialjour komma igång. Rekrytera, introducera, handleda och behålla personal är centralt för en fungerande verksamhet. Ann-Sofi Levander Socialchef

15 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden Måluppfyllelse och kvalitet inkl nyckeltal - Socialnämnden Perspektiv KF-mål Fokusområde Socialnämndens mål Bedömning Bedömningsintervaller Medborgare/Kund Engagerade och nöjda medborgare och kunder Utveckla medborgar-/kunddialog Brukarna ska erbjudas lagstadgad omsorg Mindre än 80 resp 50 Röd Gul Grön 81-90, resp Jämförelsevärde Hemtjänst 90 % nöjda, Boende 60 % Uppföljning Perspektiv KF-mål Fokusområde Socialnämndens mål Bedömning Hemtjänst 95 % nöjda, Boende 77 % nöjda Utveckling/Tillväxt Långsiktig hållbar utveckling Underlätta för näringsliv och företagare Mer än 91 resp 63 Lagstadgad service och trygghet för Arvidsjaurbor i alla åldrar och livssituationer Röd Gul Grön Bedömningsintervaller Mer än Jämförelsevärde Uppföljning Perspektiv KF-mål Fokusområde Socialnämndens mål Bedömning Antalet ej verkställda beslut per kvartal ska inte vara högre än 5 inom någon del av socialnämndens verksamhet. Utredningstiden för barn och unga ska inte överstiga 4 månader. Ej verkställda beslut OK, under första delen av 2017 har vi inte klarat 4 månaders utredningstid finns inget ärende som fått vänta längre än lagstadgad tid. Ekonomi God ekonomisk hushållning Samverkan, effektivitet och koncerntänkande Samverkan vid utskrivning från slutenvård ska ske enligt gemensamma riktlinjer med Region Norrbotten. Röd Gul Grön Bedömningsintervaller högre Jämförelsevärde Uppföljning Perspektiv KF-mål Fokusområde Socialnämndens mål Bedömning Kostnaderna för utskrivningsklara ska vara låga. Inget betalningsansvar inom ÄO, ett långvarigt betalningsansvar inom Avdelningen för funktionshindrade Arbetsgivare Attraktiv arbetsgivare Kompetensförsörjning och arbetsmiljö Friska medarbetare Röd Gul Grön Bedömningsintervaller Högre än 9,2 8,18-9,2 Lägre än 8,17 Jämförelsevärde Genomsnittliga sjuktal inom hela verksamheten ska inte vara högre än under Uppföljning Sjuktalen har minskat

16 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden Slutredovisning av socialnämndens investeringsbudget 2016 Syftet med projekt * a, e, m, ök Investeringsprojekt 2017 Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Byte larm soc. Projektnr: Larm och hotellås, flyttat från Krehab till nya Bryggan, inkl utökat antal dörrar. Projektet blev något dyrare då vi satte lås på fler dörrar än vad som fanns på gamla Krehab. Projektet är avslutat. UH a, ök Diskdesinfektorer. Projektnr: Inköp av diskdecinfektorer ej genomfört p g a sjukdom inom ledningen. Projektet föreslås genomföras under UH a, ök Övriga projekt Soc. Projektnr: Flyttning och ombyggnation inom Braxen. Kostnader för lokaländringar för sjuksköterskor, chefer, korttidsboende biståndshandläggare. Kostnaderna betydligt lägre än beräknat. Projektet avslutat. UH a, ök Inventarier äldreomsorgen. Projektnr: Inköp av möbler och utrustning till 5 nya korttidsplatser Utbyte av möbler inom vård och omsorgsboende. Projektet avslutat. UH a, ök Omklädningsrum, dusch hemtjänstlokalen. Projektnr: 0408 Dusch och omklädningsrum finns redan i Braxen, pengar har använts till anpassning av övriga lokaler, från korttidboende till kontor för hemtjänst och chefer. Projektet avslutat. UH Socialnämnden totalt

17 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden 14 Socialnämnden Årsbudget Utfall_2017 Årsavvikelse Total Personal Verksamhet Internhyror Summa kostnader Intäkter Netto Händelser av betydelse Nämnden har fått regelbundna budgetuppföljningar samt socialchefens månadsbrev med aktuell information. Ordförande har tjänstgjort enligt plan. Både ordförande och vice ordförande har deltagit vid informationsmöte på Ringelsta inför förslaget om nedläggning av boendeenheter. Ekonomi Den politiska ledningen har klarat sin budget. Måluppfyllelse Nämnden har hållit planerade möten och även ställt upp på möten med personal och medborgare Framtiden Socialnämnden ser fortsatta utmaningar att möta den allt större andelen äldre, fler personer med funktionshinder samt barn och unga i behov av stöd. Leif Rönnqvist Ordförande i socialnämnden

18 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden 40 Socialnämndens ledning, biståndshandläggare, färdtjänst och riksfärdtjänst Årsbudget Utfall_2017 Årsavvikelse Total Personal Verksamhet Internhyror Summa kostnader Intäkter Netto Verksamhet Socialchef som även är direkt ansvarig för äldreomsorgen, biståndshandläggare inom äldreomsorgen samt kostnader för färdtjänst ingår i verksamheten. Händelser av betydelse Inga händelser att rapportera. Ekonomi Färdtjänsten har kostat betydligt mer än budget. Handläggaren hos Regionala kollektivtrafikmyndigheten lämnar som förklaring att det under 2017 är tre personer som haft färdtjänst för dagliga arbetsresor. Personal Låga sjuktal, effektiv bemanning. Framtiden Ju fler som bor hemma längre desto högre färdtjänstkostnader kan vi räkna med. Under 2018 kommer ny socialchef att rekryteras. Nya lagen om samordnad individuell planering vid utskrivning innebär nytt arbetssätt som i hög grad berör biståndshandläggarna. Vi ska kvittera meddelanden från hälso- och sjukvården årets alla dagar och patienter som är utskrivningsklara ska kunna komma hem även röda dagar. Under en testperiod från 27/2-10/4 ska biståndshandläggarna som är tre stycken turas om att arbeta varannan helg. Ann-Sofi Levander Socialchef

19 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden Personalpoolen Årsbudget Utfall_2017 Årsavvikelse Total Personal Verksamhet Internhyror Summa kostnader Intäkter Netto Verksamhet Bemanningsenhet för socialnämndens verksamheter samt kostenheten och HVB för ensamkommande. Händelser av betydelse Mesta delen av stimulansmedel för ökad bemanning i äldreomsorgen har lagts på resursteamet som utgår från personalpoolen. Utbildning i Time Care för chefer. Personalpoolens chef har deltagit i arbetsgrupp som jobbar med Heltidsresan. Måluppfyllelse och nyckeltal Poolens verksamhet är en nödvändig funktion för att uppfylla målet om god ekonomi och effektivitet. Personalpoolen är en viktig stödresurs till chefer. Målet anses uppfyllt. Ekonomi Budgeten för personalpoolen är svår att överblicka då intäkterna sker i form av omföringar mellan verksamheter. Socialnämnden har beslutat höja personalpoolens timpris då det nuvarande timpriset inte täcker kostnaden för personal. Verksamhetskostnaderna har blivit högre än väntat, Time Careutbildning är en del av förklaringen. Personal Vi har få oplacerade tillsvidareanställda. Inför framtidens pensions avgångar kommer behovet av utbildad personal att vara stor. Alla tjänster annonseras ut externt för att man ska kunna få sökande utifrån. Idag kan man få längre vikariat fast man inte har LAS-företräde. Sjuktalet för poolens anställda har ökat, till stor del beroende på långtidssjukskrivningar. Framtiden Personalpoolen ser nyttan av fortsatt samarbete med andra enheter inom kommunen. Ann-Sofi Levander Socialchef

20 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden 411 Individ och familjeomsorgen Årsbudget Utfall 2017 Årsavvikelse Personal Verksamhet Internhyror Summa kostnader Intäkter Netto Verksamhet Individ- och familjeomsorgen handlägger ärenden rörande ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd), förmedling av inkomster, skuldsanering, fastställande av faderskap, familjerätt, adoption, stöd och hjälp till barn/ungdom och föräldrar, vård i familjehem eller på institution samt missbrukarvård jml Socialtjänstlagen (SoL), Skuldsaneringslagen och Föräldrabalken. Handläggningen omfattar även utredning, placering och uppföljning av ensamkommande flyktingbarn/-ungdomar. Vård mot den enskildes vilja kan förekomma i enlighet med bestämmelserna i Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Ärenden avseende dödsbon handläggs enligt Ärvdabalken. Händelser av betydelse Samverkan med gymnasieskolan, resurscentrum och arbetsförmedlingen genom ungdomssatsningen DUA och DUNA fortsätter. Arbetet går tungt. Vissa oklarheter finns kring hur ansvarsfördelningen ser ut inom kommunen, hur flödet ska se ut kring deltagarna i deras process/väg mot självförsörjning. Den begränsade tillgången till förstärkt handledning och anpassade praktikplatser skapar långa väntetider. Vi försöker jobba framåt genom tätare träffar med styrgruppen och intern inom kommunen för att förtydliga uppdrag/ansvar. Genom fortsatt satsning på föräldrautbildning som t ex ABC och Älskade förbannade tonåring kan vi erbjuda ökat stöd till barnfamiljer. Behovet av stöd och vårdinsatser för unga med missbruk är fortsatt högt. Vår öppenvård prioriterar målgruppen och arbetar i strukturerade öppenvårdsprogram. Trots det finns behov av institutionsvård för vissa individer. Arbetsmiljöverket har vid tillsyn av socialsekreterarnas arbetsmiljö påpekat vissa brister och förbättringsområden. Arbetet fortgår enligt redovisad plan och Arbetsmiljöverket har därmed avslutat ärendet. Personal 13,7 heltid 2017, med perioder av vakans/brist på socialsekreterare. Sjuktalet har ökat, från 5,62 till 7,49 (varav 12,5 långtid). Tydligt samband mellan brist på personal och ökad arbetsbelastning. Som akut lösning har vi tagit in socionomkompetens via konsult under hösten. Nyrekrytering pågår.

21 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden Ekonomi Kostnaden för familjehemsvård (barn och unga) fortsätter att öka, medan andelen återsökningsbara placeringar minskar drastiskt. Kostnaden för institutionsvård för ungdomar ökar, både för att fler placeras till stigande kostnader och för att andelen återsökningsbara placeringar minskar drastiskt. Kostnaden för institutionsvård för vuxna med missbruksproblem är fortsatt höga. Sammanfattningsvis har Individ- och familjeomsorgens kostnader som avser bistånd till enskilda (barn och vuxna) i form av vård varit mycket höga. Minskande intäkter (som i huvudsak kommit från Migrationsverket) gör dock att vi inte klarat budget. Måluppfyllelse inkl nyckeltal 2017 Barn och unga Under 2017 har Individ- och familjeomsorgen mottagit 209 anmälningar om barn och ungdomar som kan befaras fara illa. (93 anmälningar år 2016). Förhandsbedömningar av och utredningar rörande barn som befaras fara illa ska genomföras utan dröjsmål och slutföras inom fyra månader. Alla utredningar ska ske enligt BBIC (Barns behov i centrum). Vi klarar inte att hålla lagstadgade utredningstider. Då vi fortfarande haft barnärenden i kö för bedömning/utredning, kan det ha medfört att insatser inte satts in tillräckligt snabbt. Målen rörande barn och unga kan därför bara anses delvis uppfyllda. Vård i familjehem/institution 11 barn/unga har varit placerade i familjehem (7 under 2016) och 9 i förstärkta familjehem (4 under 2016). 4 ungdomar har vårdats på institution (6 under 2016). 4 placeringar har skett med stöd av LVU (oförändrat), övriga enligt SoL. Andelen ensamkommande som placerats utanför kommunens egna grupphem har minskat. Då andelen barn och unga som behöver vård utanför det egna hemmet fortsätter att öka kan målen bara anses delvis uppfyllda Ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Netto utbetalt: tkr (4 293 tkr år 2016). Vår tillgänglighet är god och beslut delges vanligtvis inom 2 till 8 veckor. Aktiv budget- och skuldrådgivning leder till att fler kan få stöd och att kostnadsökningen för ekonomiska biståndet förhoppningsvis kan avstanna och på sikt sänkas. Målen kan anses uppfyllda. Missbrukarvård/Pärlan 15 nya ärenden (22 nya under 2016). 11 personer har erhållit bistånd i form av institutionsvård (6 personer under 2016). 11 personer har beviljats strukturerat öppenvårdsprogram (13 personer under 2016). Vår tillgänglighet är fortsatt god. Målen anser vi vara väl uppfyllda. Framtiden För att klara personalförsörjningen måste vi ge personalen förutsättningar att göra ett bra arbete och erbjuda en bra arbetsmiljö. Vi behöver avgränsa våra ansvarsområden, ta fram tydligare rutiner och ett fungerande ledningssystem. Anna Lindbäck Enhetschef IFO

22 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden 43 Avdelningen för funktionshindrade Årsbudget Utfall_2017 Årsavvikelse Total Personal Verksamhet Internhyror Summa kostnader Intäkter Netto Verksamhet Inom avdelningen för funktionshindrade ges stöd till personer med olika typer av funktionshinder. Verksamheten omfattar personlig assistans, gruppboenden, dagverksamheter, ledsagning, kontaktpersoner, kontaktfamilj, stöd i boendet m.m. I kommunen finns 14 ärenden med personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken (SFB). 9 av dessa ärenden har kommunen som utförare och därmed AFF som arbetsgivare. Händelserav betydelse Ny enhetschef, undertecknad, började i maj Områdeschefen som var tjänstledig sa upp sig till förmån för ett annat verksamhetsområde och en rekrytering genomfördes och tjänsten blev tillsatt. En av de andra Områdescheferna ska flytta från kommunen och slutar sin tjänst under våren 2018 och rekryteringen till den tjänsten är tillsatt. Under hösten har planering och budgetberäkningar av ett nytt boende och korttids/fritids pågått. Korttids/fritids startar i februari 2018 och starten för boendet hoppas vi blir senast under hösten Målgruppen för korttids/fritids är barn med funktionsnedsättning och boendet är för vuxna, år med neuropsykiatriska diagnoser och/eller psykiatriska diagnoser och/eller missbruk. Ekonomi Vi prognosticerar överskott i budgeten, mest beroende på att vi beräknar betydligt högre intäkter, det är ofta så att ersättning från Försäkringskassan släpar efter. Placeringar utanför kommunen är dyra och vi har haft 3 placeringar utanför kommunen under Under 2017 förlorade 2 brukare, en vuxen och ett barn sin rätt till personlig assistans där vi har stått för hela kostnaden under merparten av 2017.

23 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden Personal / Måluppfyllelse 2015: 82,55 årsarbetare 2016: 78,17 årsarbetare 2017: 71,378 årsarbetare Sjukfrånvaro: 2016: Korttidssjukfrånvaro, 7,28%, långtidssjukskrivna, 44,55% 2017: Korttidssjukfrånvaro, 6,76%, långtidssjukskrivna, 38,94% Ledning och administration: 2016: 19,48% respektive 65,31% 2017: 4,62% respektive 21,52% Gruppboenden: 2016: 12,24% respektive 37,84% 2017: 12,26% respektive 37,84%. Boendestödet: 2016: 4,15% respektive 2,76% 2017: 4,01% respektive 0%. Personlig assistans: 2016: 6,36% respektive 37,84% 2017: 5,98% respektive 56,03. Daglig verksamhet: 2016: 14,48% respektive 60, : 4,62% respektive 29,81 Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns variationer mellan olika verksamheter och generellt sett så har alla sjuktal minskat med undantag från gruppboendena där det skiljer lite eller är samma procent. Genomgång av siffror har gjorts och arbetet med Adato ska utvecklas ytterligare, målet är att få ner sjukantalet inom personalgrupperna under 2018 vilket vi ser som realistiskt. Arbetsbelastningen är hög och brukarna blir mer och mer komplexa och kräver mer insatser, mer avancerat stöd och oftare. Kompetenshöjning och mer stöd till personalen är en nödvändighet för att kunna utföra vårat uppdrag. AFF har ett ej verkställt beslut, gällande avlastning. Detta beslut ska verkställas när korttids verksamheten startar under våren 2018.

24 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden Framtid Stora förändringar sker inom AFF under kommande år och planering för nya verksamheter är i full gång. De som har förlorat sin assistans under 2017 behöver vi ha andra lösningar för. Arbetsbelastningen är hög för chefer och det visar sig i antal flextimmar och att de upplever att de är trötta. Omfördelning av arbetsuppgifter har gjorts under hösten av 2017 för att tillfälligt kunna avlasta de som behöver det mest. Handläggaren har lika många ärenden, 127 st, och jobbar 50% som biståndsbedömarna inom äldreomsorgen som arbetar 100%. Detta behöver vi fundera över hur vi kan lösa. Under 2018 kommer det dessutom att bli ytterligare en arbetsgrupp på ca 10 personer och i dagsläget är det väldigt svårt att ens tänka tanken på att lägga de arbetsuppgifterna på en chef. Det betyder i slutändan att det hamnar på Enhetschefen. Som det ser ut skulle vi behöva vara en till Områdeschef för att ens vara lite i närheten av en bra arbetsbelastning. Jenny Bjuhr Enhetschef Avdelningen för funktionshindrade, AFF

25 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden 451 Hemtjänst, närståendestöd Årsbudget Utfall_2017 Årsavvikelse Total Personal Verksamhet Internhyror Summa kostnader Intäkter Netto Verksamhet Hemtjänsten består av sex grupper, fem i tätorten, samt en i Glommersträsk. Beviljade insatser verkställs mellan kl och Hälso- och sjukvårds insatser utförs på delegation av distriktssköterska eller enligt SoL i form av egenvård. I Glommersträsk verkställs även beslut enligt SFB/LSS. Omsorgs- och omvårdnadsbehovet har under första delåret varit lägre jämfört med tidigare år. Vi har därför kunnat vakanshålla delar av tjänster i samband med kortare och längre frånvaro. Sista delåret har insatstiden ökat och så även möjligheterna att vakanshålla pass. Statistiken innefattar inte följeslagare till och från sjukhus, installation och åtgärd av larm samt gemensamma aktiviteter för våra brukare. Ant brukare Ant tim Jan Jan Feb Feb Mars Mars April April Maj Maj Juni Juni Juli Juli Aug Aug Sept Sept Okt Okt Nov Nov Ekonomi Personalkostnaderna är lägre än budget vilket främst beror på att vi har vakanshållit delar av tjänster, sparat timmar vid korttidsfrånvaro och lagt semesterschema med lägre bemanning. En sammanhållen hemtjänst med verksamhetsnära chefer bidrar till samarbete och att hålla nere behovet av vikarier vid korttidsfrånvaro. Vi har också haft unga outbildade semester- och timvikarier med lägre timlöner.

26 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden Trygghetslarm och Närståendestöd Inget avvikande mot budget Händelser av betydelse Hemtjänsten i Glommersträsk verkställer insatser för AFF motsvarande 75 %. I början av april flyttade Hemtjänsten till mera ändamålsenliga lokaler på Braxen. Handledarutbildningarna fortsätter och i år har vi fyra till som klarat del 1 och sju som klarat del 2. Fördjupningsutbildning i schemaläggnings-programmet Time Care har hållits med chefer samt schemaansvariga i samtliga grupper. I juli hade trygghetsboendet på sjukstugegatan 2 besök av statsminister Stefan Löfvén som tittade på lokalerna samt träffade boende, personal och chef. Efter sommaren sågs områdesindelningen över och modifierades, förändringarna gjorde att vi kunde vakanshålla vikariat i en av grupperna. I oktober stoppades insatser i ett enskilt hem då man inte tog emot nödvändiga hjälpmedel. Korttidsplats erbjöds som alternativ, men brukare/anhörig tackade nej. I november returnerades arbetsmiljöansvar från hemtjänstchef hos samma person. Personal/Arbetsmiljö Arbetsmiljön har under sommaren, i stort sett, varit bra. Undantag finns, där arbetsmiljön är psykiskt påfrestande och delvis fysisk riskabel, där finns också handlingsplaner och stöd. Personalen erbjuds bl a enskilda samtal, gruppsamtal/handledning samt utbildning i hot- och våld för hela gruppen. Även i år har man redan vid semesterplaneringen kunnat minska behovet av vikarier. Vi har överlag haft duktiga och ansvarstagande semestervikarier, och det har varit en mycket god stämning mellan grupperna och man har tillsammans hittat lösningar när det saknats vikarie eller vid tillfälliga toppar. Så även under hösten. Sjukfrånvaron lägre jämfört med samma period föregående år (6,14 jämfört med 10,1 %). En del av frånvaron beror fortfarande på långtidssjukskrivningar, inte arbetsrelaterade. Sommaravtalet, där ordinarie personal fått ersättning när man arbetat extra pass på lediga dagar, har nyttjats vid enstaka tillfällen. Omsättningen på timvikarier fortsätter att vara hög då de snabbt får tills vidare tjänster eller längre vikariat. Fem tillbud och åtta arbetsskador har rapporterats. Nödvändiga åtgärder har vidtagits. I detta är Allvarligt tillbud utan personskada ej medräknat då dessa kommer från besök hos brukare där arbetsmiljöansvar returnerats, dessa ligger dock på ett drygt tiotal. Medarbetarenkäten visar att 82 %, jämfört med medeltalet 79 % i hela kommunen, är nöjda. Måluppfyllelse och kvalitet Vi fortsätter att arbeta målinriktat för att möjliggöra kvarboende och för att våra brukare skall fortsätta att vara nöjda med utförda insatser och känna sig trygga. 95 % av brukarna är nöjda.

27 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden Framtiden Vi har under början av året genomfört många förändringar som tar tid att hitta arbetssätt och rutiner för. Vi kommer därför inte att förändra mer än nödvändigt på ett tag. Dock måste vi, i och med lagändringar från nyårsskiftet, se över och anpassa en del rutiner och arbetssätt. Omfattningen på denna förändring är fortfarande oklar. Emma Karlsson Hemtjänstchef

28 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden Bryggan Årsbudget Utfall_2017 Årsavvikelse Total Personal Verksamhet Internhyror Summa kostnader Intäkter Netto Verksamhet Bryggan, korttidsplater består av 15 bäddar som är fördelade på 7 enkelrum samt 4 dubbelrum. Avdelningen har personal dygnet runt. Att få en korttidsplats kräver biståndsbeslut. Hälso- och sjukvårds insatser utförs på delegation av patientansvarig sjuksköterska, fysioterapeut samt arbetsterapeut. Korttidsplatserna har under första delåret varit desamma som tidigare år. Senare delen har behovet ökat och avdelningen har i stort sett varit fullbelagt. Dessutom har vårdtyngden ökat, dvs omfattande vård och omsorgsbehov. Detta betyder att man har fått öka personalbemanningen. Händelser av betydelse Mars månad flyttade Korttidsverksamheten till nya lokaler på Braxen. Detta innebar att man utökade verksamheten från 11 korttidsplatser till 15. Samband med flytten bytte avdelningen namn från Krehab till Bryggan. Bryggan är fortfarande inne i en inkörs period i de nya lokalerna. Under sommaren och hösten har avdelningen i stort sett varit fullbelagd och då har det framkomit att de gemensamma utrymmen tex köket varit för litet och matplatserna har inte räckt till. Detta har vi löst genom att skaffa ett x-tra bord utanför köket som vi kallar för vardagsrummet. Under juli månad kom vi igång med tvättsamarbete med resurscentrum. Stor börda har lättats för Bryggans personal, då tvättmaskinerna flyttades till källaren på Braxen samband med flytten, dvs mindre spring mellan avdelningen och källaren. Personalrekrytering pågår, grundbemanning från 6,75 heltider har ökats till 7,75.

29 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden Ekonomi Personalkostnaderna är högre än budget vilket främst beror på att vi har högre antal brukare samt högre antal brukare med omfattande vårdbehov. Detta resulterar i högre bemanning ffa kvälltid och helger Vi har klarat verksamhetsbudgeten, även livsmedel trots att antalet gäster ökat. Personal Arbetsmiljön under sommaren har varit påfrestande. Avdelningen har många vårdtagare med omfattande hjälpbehov både fysiskt och psykiskt. Vi har samlat hela arbetsgruppen för att vädra problemen och åtgärda genom små ändringar i arbetsrutiner, tex skapa fler matbord. Vi har haft hög nivå på våra semestervikarier som har varit duktiga och ansvarsfulla. Ingen sjukfrånvaro under hela sommaren varken vikarier eller ordinarie personal! Sjuktalet har minskat totalt sett för de båda enheterna Ekan/Bryggan. Men pga hög arbetsbelastning på avdelningen har behov av extra personal uppstått i stort sett under hela sommaren. Det har varit svårt för personalpoolen att få tag på timvikarier under semesterperioderna, men vi har löst genom ett samarbete med hemtjänstens personal. Sommaravtalet, där ordinarie personal fått ersättning när man arbetat extra pass på lediga dagar, har ej nyttjats. Framtiden Beläggningen på avdelningen kommer fortsätta vara hög då flera av brukarna som är på Bryggan väntar på vård och omsorgsboende. Vid årsskiftet kommer även den nya betalningsansvarslagen att träda i kraft och det betyder att vi måste ta hem våra brukare snabbare från sjukhusen. Ann-Sofi Levander Socialchef

30 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden 4523 Länsmansgården Årsbudget Utfall_2017 Årsavvikelse Total Personal Verksamhet Internhyror Summa kostnader Intäkter Netto Verksamhet Länsmansgården A/B C/D och är ett särskilt boende som består av fyra avdelningar med totalt 42 lägenheter. Lägenheterna är anpassade för att klara personer med stort omsorgs behov. Under året 2017 har det skett 14 utflyttningar och 12 inflyttningar. Förre än Händelser av betydelse Grupperna har många biståndsbeslut som gäller hemtjänst i särskilt boende. Man jobbar för att lära sig det nya arbetssättet. Grupperna har fått egna kontor samt bättre utrymme för gemensamhets aktiviteter. Även tillgång till bärbara datorer som har bidragit till bättre möjligheter för dokumentation. Man har idag 2 grupper fått ned antalet läkemedelsavvikelser med bl a nya rutiner vid användandet av medicinvagn. Maskinparken är av äldre modell varav inköp av nya har varit nödvändigt Länsmansgården har bytt ägare vilket medfört ett bra samarbete med fastighetsförvaltningen och smidigare hantering av felanmälningar i verksamheten. Ekonomi Verksamhetskostnaderna är lägre beroende på en bättre följsamhet mot avtalen. Sjuktalet är oförändrat samt lägre än genomsnittet inom socialförvaltningen. Personalbudget har överskridits pga mindre budget än tidigare år. Personal Nyckeltal dagpersonal: 26,55 i grundtjänst 43 boendeplatser 0,61 personal per boendeplats

31 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden Personalgrupperna är ansvarsfulla grupper som tagit mycket ansvar inför bemanningen samt intag och behov av vikarier. Bra samarbete med personalpool och övriga verksamheter inom socialförvaltningen för att lösa akuta problem. Sjukfrånvaro är ungefär detsamma som förra året, lite lägre. Samarbete mellan grupperna har prioriterats Personalträffar samt teamträffar har genomförts regelbundet. Medarbetarsamtal har genomförts med samtliga anställda. Lönesamtal är genomförda med alla grupper. Samtliga boende har en genomförandeplan. Systematisk arbetsmiljöarbete pågår ständigt. Framtiden/Mål Att fortsätta jobba med och utveckla PPP Att fortsätta arbeta för att personalen ska bli trygg i dokumentationssystemet och ha en trygg arbetsmiljö. Att arbeta för ett bra teamarbete med alla yrkeskategorier för de boendes trygghet. Att nöjdheten bland boende och anhöriga skall öka Att ett nytt arbetssätt krävs för att möta upp krav på hemtjänst i särskilt boende. Att samtliga boende skall ha en genomförandeplan som är aktuell. Att vi ska fortsätta ha god samverkan med Sandbackaskolan och arbetsförmedlingen för att trygga personalförsörjningen och säkerställa kompetensen. Att fortsätta arbetet att se över rutiner vid beställningar av varor. Eva Granlund Boendechef

32 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden Ekan - Länsmansgården Årsbudget Utfall_2017 Årsavvikelse Total Personal Verksamhet Internhyror Summa kostnader Intäkter Netto Verksamheten Ekan är ett vård- och omsorgsboende med åtta boendeplatser. I gruppen arbetar sju undersköterskor/vårdbiträden och en Patientansvarig sjuksköterska är knuten till boendet. Händelser av betydelse Ekan har använt resursteamet inom äldreomsorgen, bekostat av statliga stimulansmedel. Vi gör beställningar för olika typer av aktiviteter för de boende. Det har varit mycket uppskattat hos både boende och personal. De boende har kunnat gå på konsert, besöka ishallen för att se på hockey, vara i solrummet, gå ut och fika, gå promenader eller få en pratstund ensam med personal. Förutom detta utförs det alla veckor aktiviteter i större grupp eller enbart med en individ. Dessa aktiviteter genomförs med de boende utifrån dagsform och hälsa. Vi tar även del av det som ordnas av Kultur i vården. Ekonomi Ekan har ett litet överskridande. Personal Ekan har 6,5 tjänster, något högre bemanning än på andra boenden, orsaken är att med färre tjänster går det inte att få ihop fungerande schema. Framtiden Vi ska fortsätta med att vårt arbete vad det gäller god arbetsmiljö och gott bemötande gentemot våra boende, deras anhöriga och övriga som vi möter i vårt dagliga arbete. Ann-Sofi Levander Socialchef

33 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden 4526 Ringelsta, inkl Björken och Blåklockan Årsbudget Utfall Årsavvikelse Total Personal Verksamhet Internhyror Summa kostnader Intäkter Netto Verksamhet Ringelsta är ett särskilt boende bestående av 48 lägenheter varav 22 är i gruppboendeform. Vi har sedan 2013 två korttidsplatser i huset, en på Björken och en på Blåklockan (gruppboenden), vilka har varit belagda ungefär halva året. Måltiderna äts i restaurangen eller i lägenheterna förutom de som bor i gruppboende som äter i gemensam matsal. Händelser av betydelse Time Care - inspirationsutbildning för schemaansvariga och chefer. Utbildningsdag ang lönesättning. Vi har träffat Brandombuden och gick då igenom brandrutinerna. Sköterskorna har haft internutbildningar en gång/månad för baspersonalen vilket innehöll kunskap som de är i behov av tex diabetes, palliativ vård m.m. Kultur i vården har haft många aktiviteter i huset, uppskattade aktiviteter är bl.a Dans som är en gång i månaden. Solrummet har använts, mest av pensionärer utifrån, men även från andra boenden och självklart även av boende här i huset. Det är väldigt uppskattat av dem som använder det. Sommaren är som alltid en orolig tid, svårt att rekrytera personal inför sommaren vilket även gjort att det blir problem när vikarier eller ordinarie personal blir sjuka. På grund av svårigheter att få tillräckligt med vikarier så tecknades sommaravtal med några ordinarie personal, vilket blev en ökad kostnad för verksamheten. Resursteamet, som startade i oktober 2015, har gjort att de boende har en möjlighet att få mer tid för aktivering samt få fara på aktiviteter under kvällar och helger när det är mindre personal i tjänst.

34 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden Ekonomi Vi har inte klarat budget pga att personalbudgeten inte ökat i takt med lönerna. Även fast vi har kunnat spara in del av personalkostnader i två grupper pga att en lgh på Rönnen nu används som gemensamhetslokal, att lägenheter har stått tomma kortare perioder under året, vilket gjort att vi inte behövt ta in vikarier vid frånvaro. Samt att två grupper kunnat minska bemanningen då arbetstyngden minskat. Personal Under året har vi genomfört regelbundna och tidsplanerade personalmöten samt haft planeringsdagar och medarbetarsamtal. 11 arbetsskadeanmälningar, några halkolyckor ute samt inne, belastningsskador vid förflyttning av boende m.m och 8 tillbudsrapporter har inkommit under året. Alla tillbudsrapporter beror på boendes sjukdomstillstånd. Har haft 4 långtidssjukskrivningar från 1 mån upp till 7 mån, hittills under året. Två personal har varit deltidssjukskriven 25-50% under delar av/hela året. Periodvis under året har arbetstyngden varit hög. Personal uttrycker stress, otillräcklighet för de boende vilket bl a gör att dokumentationen inte hinns med. Måluppfyllelse och kvalitet inkl nyckeltal Vi har klarat de flesta uppsatta målen under året. Personaltätheten; Ringelsta. (utan nattpersonal) antal årsarb. antal boende antal lgh täthet/bo tät/lgh Svalan ,61 0,66 Björken 6, Rönnen 8, ,70 Blåklockan 6, ,55 0,55 Ringelsta. (med nattpersonal) Ca 7,70 38,5 0,74 0,77 Nattpatrullen 1,93 Vi försöker se till så att alla grupper i huset hjälper varandra, när möjlighet finns, istället för att ta in extra personal. Då vårdtyngden varit lättare periodvis under året har vi kunnat lägga viss tid Disponibel vilket innebär att vi kunnat sälja tid till andra grupper eller täcka upp frånvaro i huset.

35 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden Framtiden Vi fortsätter att se över bemanningen i alla grupper och även arbeta för att få personalgrupperna att bli bättre på att samarbeta. Vi måste även fortsätta arbeta med arbetsmiljön både den psykiska och fysiska för att personalen ska känna arbetsglädje och orka med arbetsbelastningen eftersom vi ser att de som flyttar in på Ringelsta har stora vård- och omsorgsbehov. Vi fortsätter att arbeta enligt PPP (praktisk professionell planering), vilket innebär att strukturera verksamheterna och planera vardagen på ett bättre sätt. Vissa av grupperna har kommit längre i att planera, och vi fortsätter att jobba med PPP för att utveckla arbetssättet. Vi hoppas att detta gör så att personalen får mer arbetsglädje, samt att ambitionen att genomföra individuella/gemensamma aktiviteter för de boende ökar. Baspersonalen har möjlighet att göra webutbildningar för att uppdatera sin kunskap. Maria Östman Boendechef Anja Utsi Boendechef

36 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden 453 Hälso och sjukvårdsenheten, rehabenheten Årsbudget Utfall_2017 Årsavvikelse Total Personal Verksamhet Internhyror Summa kostnader Intäkter Netto Verksamhet Kommunens hälso- och sjukvårdsenhet innefattar all kommunens legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal, sjukvårdsansvar upp till sjuksköterskenivå dygnet runt i kommunens särskilda boenden för äldre och funktionshindrade samt hembesök/hemsjukvård i ordinärt boende för personer över 18år. Händelser av betydelse Hemsjukvården har flyttat till Braxen. Finns på entréplanet i närheten av hemtjänst och biståndshandläggare. Medverkan i projektet RemoAge i samarbete med Norrbottens kommuner och Region Norrbotten. IT-lösning inom den palliativa vården. God kontinuitet i bemanningen under hela året. Förbättrat samarbetet med Arvidsjaurs Hälsocentral. Enhetschefen har varit långtidssjukskriven under tiden september-december, ingen vikarie har tagits in. Arbetsuppgifterna har till stor del lagts på MAS/biträdande socialchef samt vikarierande chef på Bryggan/Natten/Ekan. Ekonomi Resultatet visar på överskridande med -568 tkr. Personalbudget visar överskott. Lägre avgiftsintäkter, -90 tkr. De stora kostnaderna ligger på hjälpmedel mm. Även kostnaden för fordon har ökat. Medverkan i RemoAge har kostat ca 50 tkr. Fler som vårdas inom enhetens ansvarsområde är svårt sjuka och behöver mer resurser i form av hjälpmedel, sjukvårdsmaterial, syrgas och personal. Vi utför mer sjukvårdsinsatser och är bättre på att ta hem från sjukhus snabbt vilket ökar resursförbrukningen hos oss. Verksamhetskostnaderna ökar fortfarande. Personal Rekrytering av arbetsterapeut genomförd då en av våra medarbetare går i pension vid årsskiftet. Sjuktalet inom enheten 3,89, har ökat från 2,92 under 2016.

37 Arvidsjaurs kommun Årsredovisning (26) Januari December Socialnämnden Måluppfyllelse Trygg och säker vård- antalet avvikelser har minskat. Fullständig kvalitetsredovisning finns i patientsäkerhetsberättelsen. Framtiden Förändrad lagstiftning från lag om samverkan vid utskrivning från slutenvård kommer att påverka hälso-, sjukvårds och rehabpersonalen. Utbildning i verksamhetssystemet Lifecare påbörjas under januari. Viktoria Norberg Chef hälso- och sjukvårdsenheten Ann-Sofi Levander Socialchef

38 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämnden Sn 4 Dnr / Redovisning av investeringsbudget 2017 Redovisning av socialnämndens investeringsbudget 2017 har upprättats. Investeringsprojekt - Socialnämnden Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Byte larm soc. Projektnr: Larm och hotellås, flyttat från Krehab till nya Bryggan, inkl utökat antal dörrar. Projektet blev något dyrare då vi satte lås på fler dörrar än vad som fanns på gamla Krehab. Projektet är avslutat. UH Diskdesinfektorer. Projektnr: Inköp av diskdecinfektorer ej genomfört p g a sjukdom inom ledningen. Projektet föreslås genomföras under UH Övriga projekt Soc. Projektnr: Flyttning och ombyggnation inom Braxen. Kostnader för lokaländringar för sjuksköterskor, chefer, korttidsboende biståndshandläggare. Kostnaderna betydligt lägre än beräknat. Projektet avslutat. UH Inventarier äldreomsorgen. Projektnr: Inköp av möbler och utrustning till 5 nya korttidsplatser Utbyte av möbler inom vård och omsorgsboende. Projektet avslutat. UH Omklädningsrum, dusch hemtjänstlokalen. Projektnr: Dusch och omklädningsrum finns redan i Braxen, pengar har använts till anpassning av övriga lokaler, från korttidsboende till kontor för hemtjänst och chefer. Projektet avslutat. UH Socialnämnden totalt Utskottets förslag till socialnämnden 1. Redovisningen godkänns. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

39 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämndens utskott SnB Dnr 00090/ Begäran om att överföring av investeringspengar från 2017 till Socialnämnden Socialchef Ann-Sofi Levander har sammanställt redovisning av investeringsbudget för 2017 och föreslår socialnämnden att begära överflyttning av kvarvarande investeringspengar, tkr till 2018; Diskdesinfektorer Inköp av diskdecinfektorer ej genomfört 2017 p g a sjukdom inom ledningen. UH kr Nytt projekt Gruppbostad/korttidsfritids kr Socialnämnden har fattat beslut att ny gruppbostad och korttidsfritids inom avdelningen för funktionshindrade ska komma igång under Den lokal som finns tillgänglig är Borgargården där socialnämnden har hyresavtal fram till Lokalen står tom just nu sedan verksamheten för ensamkommande flyttat ut. En gruppbostad måste ha fullvärdiga bostäder och idag finns inte kök för de fem bostäder som AFF planerar för. Vissa andra justeringar måste också göras för att fastigheten ska passa för det nya ändamålet. Utskottets förslag till socialnämnden 1. Hos kommunfullmäktige begära överföring av kvarvarande investeringspengar; 60 tkr för diskdesinfektorer samt tkr till nytt projekt Gruppbostad/korttidsfritids, från 2017 till 2018 års investeringsbudget. Justerandes sign Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse socialchef Utdragsbestyrkande

40 Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Handläggare Ann-Sofi Levander Socialnämnden SOCIALNÄMNDEN Inkom: Dnr 00090/ Direktval Begäran om överflyttning av investeringsmedel från 2017 till 2018 inom socialnämndens verksamheter 1. Bakgrund/sammanfattning Socialnämnden har inte förbrukat tkr av de medel som avsattes för investeringar under Alla investeringar är genomförda utom inköp av spoldecinfektorer, 60 tkr som föreslås överförs till Socialnämnden har fattat beslut att ny gruppbostad och korttidsfritids inom avdelningen för funktionshindrade ska komma igång under Den lokal som finns tillgänglig är Borgargården där socialnämnden har hyresavtal fram till Lokalen står tom just nu sedan verksamheten för ensamkommande flyttat ut. En gruppbostad måste ha fullvärdiga bostäder och idag finns inte kök för de fem bostäder som AFF planerar för. Vissa andra justeringar måste också göras för att fastigheten ska passa för det nya ändamålet. 2. Ekonomisk analys Det finns ingen kostnadsberäkning klar på vad ombyggnationen kommer att kosta. Syftet med projektet är ny verksamhet. 3. Miljöaspekt I projektet kommer vi att ta tillvara så mycket som möjligt av det som redan finns. 4. FN:s barnkonvention Korttids/fritids vänder sig till barn och unga. Vi ska hitta möjligheter för samråd med barnen och deras föräldrar för att miljön ska bli så bra som möjligt för de som ska vistas där. 5. Slutsats samt förslag till beslut Socialnämnden föreslås begära överflyttning av investeringsmedel; 60 tkr för diskdesinfektorer samt tkr till nytt projekt Gruppbostad/korttidsfritids, från 2017 till 2018 års investeringsbudget. Ann-Sofi Levander Socialchef Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur.se

41 Investeringsredovisning Socialnämnden Investeringsprojekt - Socialnämnden Budget 2017 (tkr) Investerat t.o.m (tkr) Kvar av budget 2017 (tkr) Byte larm soc. Projektnr: Larm och hotellås, flyttat från Krehab till nya Bryggan, inkl utökat antal dörrar. Projektet blev något dyrare då vi satte lås på fler dörrar än vad som fanns på gamla Krehab. Projektet är avslutat. UH Diskdesinfektorer. Projektnr: Inköp av diskdecinfektorer ej genomfört pga sjukdom inom ledningen. Projektet föreslås genomföras under UH Övriga projekt Soc. Projektnr: Flyttning och ombyggnation inom Braxen. Kostnader för lokaländringar för sjuksköterskor, chefer, korttidsboende biståndshandläggare. Kostnaderna betydligt lägre än beräknat. Projektet avslutat. UH Inventarier äldreomsorgen. Projektnr: Inköp av möbler och utrustning till 5 nya korttidsplatser Utbyte av möbler inom vård och omsorgsboende. Projektet avslutat. UH Omklädningsrum, dusch hemtjänstlokalen. Projektnr: Dusch och omklädningsrum finns redan i Braxen, pengar har använts till anpassning av övriga lokaler, från korttidsboende till kontor för hemtjänst och chefer. Projektet avslutat. UH Socialnämnden totalt

42 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämndens utskott SnB Dnr 00022/ Uppföljning av internkontrollplan för Socialnämnden Kommunfullmäktige har antagit reglemente för intern kontroll. Med intern kontroll menas kommunens organisation, rutiner och system som syftar till att: Trygga kommunens tillgångar, förhindra förluster Säkerställa att lagar, bestämmelser och överenskommelser efterlevs Minimera risker, stärka systern och rutiner Säkra att resurser används i enlighet med tagna beslut styra Säkra en rättvisande redovisning Skydda politiker och personal från oberättigade misstankar Reglementet ska säkerställa att styrelsen får en tillfredställande kontroll över ekonomi, prestationer och kvalité samt en relevant och rättvisande information om verksamheten. Nämnderna har det yttersta ansvaret för den intern kontroll inom respektive verksamhetsområde. I detta ansvar ligger att engagera sig i hur den interna kontrollen fungerar och utifrån principerna för intern kontroll utforma ett ledningssystem för all verksamheten. Alla komponenter måste finnas och fungera för ett effektivt ledningssystem. Interna kontrollens aktiviteter ska vara systematiska, ordnade, konsekventa och sammanhängande. Socialnämnden har antagit internkontrollplan för Uppföljning av planen skall regelbundet ske till nämnden. Utskottets förslag till socialnämnden 1. Uppföljningen godkänns. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

43 Bilaga till socialnämndens protokoll Uppföljning - Internkontrollplan 2017 Socialnämnden Mål/Styrdokument Riskområde Kontrollmoment Uppföljning God service och trygghet Handläggningstid för utredningar av barn och unga Bemötande Uteblivna insatser Förvaltningen har skickat in Lex Sarah anmälan till Inspektionen för vård och omsorg. Påtaglig risk för missförhållande. Åtgärder har vidtagits. Totalt 3 beslut inom ÄO, 1 beslut inom AFF. God ekonomisk hushållning Beslut Personalplanering Kontroll mot budget Time careplanering Socialnämnden klarar sin budget, högre intäkter än beräknat. Bristfälliga prognoser under året. Attraktiv arbetsgivare Kontroll av sjukfrånvaro, både korta och långa sjukfall samt totalt. Sjuktalen något lägre än 2016 från 7,98 till 7,1. Anställda med många sjukfall har ökat, liksom antalet dagar för dessa personer. Medarbetarenkäten visar nöjdhet på samma nivå som i kommunen som helhet, index 79, där delindex för styrning ligger högre än i kommunen som helhet 81, jämfört med 79.

44 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämndens utskott SnB Dnr 00027/ Internkontrollplan för Socialnämnden Kommunfullmäktige har antagit reglemente för intern kontroll. Med intern kontroll menas kommunens organisation, rutiner och system som syftar till att: Trygga kommunens tillgångar, förhindra förluster Säkerställa att lagar, bestämmelser och överenskommelser efterlevs Minimera risker, stärka systern och rutiner Säkra att resurser används i enlighet med tagna beslut styra Säkra en rättvisande redovisning Skydda politiker och personal från oberättigade misstankar Reglementet ska säkerställa att styrelsen får en tillfredställande kontroll över ekonomi, prestationer och kvalité samt en relevant och rättvisande information om verksamheten. Nämnderna har det yttersta ansvaret för den intern kontroll inom respektive verksamhetsområde. I detta ansvar ligger att engagera sig i hur den interna kontrollen fungerar och utifrån principerna för intern kontroll utforma ett ledningssystem för all verksamheten. Alla komponenter måste finnas och fungera för ett effektivt ledningssystem. Interna kontrollens aktiviteter ska vara systematiska, ordnade, konsekventa och sammanhängande. Förslag till internkontrollplan år 2018 för socialnämndens verksamheter har upprättas. Utskottets förslag till socialnämnden 1. Internkontrollplan år 2018 för socialnämndens verksamheter fastställs. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

45 Bilaga till socialnämndens protokoll (2) Internkontrollplan Socialnämnden Riskanalysmodell KONSEKVENS 4 Allvarlig Kännbar Lindrig Försumbar SANNOLIKHET 1 Osannolik 2 Mindre sannolik 3 Möjlig 4 Sannolik Styrdokument/ Lagstiftning/ Polices Rutin/Process Uttryckt risk Sannolikhet God service och trygghet Behörighet i verksamhetssystemen Obehöriga kommer in i systemen Konsekvens Riskvärde Kontrollansvarig Metod Rapport till När Systemansvarig Sammanställning av stickprovskontroll Enhetschef, Förvaltningschef Stickprov månadsvis God service och trygghet God service och trygghet God service och trygghet Genomförandeplaner Hygienrond och följsamhetsobservationer Ärenden avseende våld i nära relation Genomförandeplaner upprättas inte Enhetschef Granskning av att de upprättas och dess kvalitet. Stickprov kontinuerligt Smittspridning Enhetschef 10 följsamhetsobservationer/månad och avd. Granskning av hygienronder sker samt säkerställa kvalitén i hygienrutinerna 2 ggr/år Skyddsbehovet kan inte tillgodoses Uppföljning av aktuella ärenden kontinuerligt Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Vid delårs och årsbokslut Delårs och årsbokslut Delårs och årsbokslut God service och trygghet God service och trygghet Jävsituation Antal placerade barn, ungdomar och vuxna Risk för jäv vid handläggning och genomförande av insatser Hög andel placerade barn, ungdomar och vuxna Enhetschef Stickprovskontroll Förvaltningschef December Enhetschef Sammanställning av placerade Förvaltningschef, KS

46 Forts. 2 (2) Riskanalysmodell KONSEKVENS 4 Allvarlig Kännbar Lindrig Försumbar SANNOLIKHET 1 Osannolik 2 Mindre sannolik 3 Möjlig 4 Sannolik Styrdokument/ Lagstiftning/ Polices Rutin/Process Uttryckt risk Sannolikhet God service och trygghet Engagerade och nöjda medborgare och kunder Engagerade och nöjda medborgare och kunder Engagerade och nöjda medborgare och kunder Attraktiv arbetsgivare Utredningar barn, unga och vuxna Uppföljning av klagomål, utredning och anmälan Lex Sarah och Lex Maria Biståndsbeslut Biståndsbeslut och följsamhet till domar Personalförsörjning och arbetsmiljö Lagstadgad utredningstid hålls inte (max tre månader) Åtgärder vidtas inte och återkoppling uteblir Beslut verkställs inte inom lagstadgad tid med risk för straffavgift Felaktiga beslut fattas vilket innebär dålig vård och omsorg. Brist på personal, höga sjuktal Konsekvens Riskvärde Kontrollansvarig Metod Rapport till När Enhetschef Uppföljning av aktuella ärenden kontinuerligt MAS, Enhetschef Kvartalsvis granskning av antal ärenden och att åtgärd/återkoppling gjorts Enhetschef Kvartalsvis uppföljning via verksamhetssystemet att beviljade insatser verkställs Enhetschef Domar i förvaltningsrätt och kammarrätt bevakas Enhetschef Uppföljning i personaladministrativa system. medarbetarenkät Förvaltningschef, KS Förvaltningschef Förvaltningschef, KS, KF Förvaltningschef Förvaltningschef Patientsäkerhets berättelse Kontinuerligt, rapporteras till årsbokslut Delårs och årsboklsut

47 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämndens utskott SnB Dnr 00038/ Redovisning av socialnämndens arbetsmiljöarbete 2017 samt plan för arbetsmiljöarbete 2018 Enligt det personalpolitiska handlingsprogrammet avseende systematiskt arbetsmiljöarbete i Arvidsjaurs kommun ska utvärdering för 2017 redovisas för nämnden samt plan för 2018 upprättats. Utvärdering för 2017 och förslag till plan för 2018 har upprättats. Utskottets förslag till socialnämnden 1. Godkänna redovisningen av arbetsmiljöarbetet för Plan för arbetsmiljöarbetet för 2018 antas. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse socialchef

48 Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Handläggare Ann-Sofi Levander Socialnämnden SOCIALNÄMNDEN Inkom: Dnr 00038/ Direktval Arbetsmiljöredovisning 2017 inom socialnämndens verksamheter Personalmöten Det finns inte samverkansöverenskommelse med de fackliga organisationerna. Det innebär att många frågor som tidigare kunde lösas på arbetsplatsträffar nu hamnar på skyddsombudsnivå istället för direkt med berörd personal. Personalmöten hålls regelbundet i alla grupper. Risk och konsekvensanalyser Genomförs kontinuerligt i samband med förändringar. Exempel under 2017; lokalbyte hemtjänsten och Bryggan. Medarbetarsamtal Genomförda inom hela socialnämndens verksamhetsområde. Skyddsronder och möten med skyddskommitté Socialnämndens skyddskommitté har träffats 4 gånger, i samband med 19 informationer inför socialnämndens sammanträden. Exempel på vad som tagits upp: -Tillbud och arbetsskador sedan föregående möte -Hot och våld -Resultat av fördjupad undersökning av socialsekreterarnas arbetsmiljö -Uppföljning av enskilda löneavtal/sommaravtal Skyddsronder har genomförts i samband med flytt av verksamheter inom Braxen. Medarbetarundersökning Under hösten 2017 skickdes en medarbetarundersökning ut från HR enheten. HME enkäten- efter många påminnelser kom vi upp i 70 % svar så resultaten går att använda. Varje chef får ta upp detta i sina grupper. Vi har genomgående nöjda medarbetare, som är motiverade, känner till målen och har stöd från sin chef. Returnering av arbetsmiljöansvar En av hemtjänstcheferna har returnerat arbetsmiljöansvaret hos en enskild. Socialnämnden har nu det direkta ansvaret men chefen tar naturligtvis hand om det löpande i form av att se till att skyddskläder mm finns på arbetsplatsen samt att det finns aktuella rutiner. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur.se

49 2 (3) Ärenden hos Arbetsmiljöverket Inspektion av arbetsmiljön inom Individ-och familjeomsorg, åtgärder påbörjade för både personal och chef. Tillbud och arbetsskador 16 tillbud, betydligt färre än arbetsskador, fler än (4 under 2016)rör färdolyckor, halka eller biltrafik. Ansvariga chefer har vidtagit nödvändiga åtgärder på arbetsplatserna Inom en arbetsplats i hemtjänsten har åtgärder vidtagits i samband med att Kommunal lämnat in en anmälan enligt arbetsmiljölagen 6 6 a. Sjukskrivningar Sjuktalet har ökat inom socialnämndens verksamhet Kostnader Bokförda driftskostnader under aktivitet arbetsmiljö uppgår till 114 tkr. Största delen av detta är arbetskläder, larm inom Individ och familjeomsorgen, ytterligare en leasingbil. Socialnämndens investeringar på drygt 1 miljon har också gått till arbetsmiljöförbättringar. Större lokaler, bättre möjligheter till omklädningsrum för hemtjänstpersonal, större lokaler och fler toaletter för kortidsvården, nya möbler inom flera verksamheter. Kostnader för företagshälosvårdens insatser finns inte med i den bokförda kostnaden. Uppföljning av åtgärder som planerades 2017 Rekrytering av administrativt stöd till socialnämndens chefer samt omfördelning av arbetsuppgifter. I socialnämndens mål och resursplan finns inlagt att en administratör ska anställas under Delvis genomfört, 50 % administratör anställd Förslag att Avdelningen för funktionshindrade får anställa en chef till. Åtgärderna finns i ett separat förslag som går till socialnämnden. Ej genomfört Planering för att skapa god arbetsmiljö för de verksamheter som ska flytta i och till Länsmansgärdan 9, hemtjänst, korttidsplatser, chefer och biståndshandläggare. Vi äskar ännu en gång pengar till att bygga tak över hemtjänstens parkering, även detta som ett separat ärende till Socialnämnden. Genomfört Åtgärder med utgångspunkt i den handlingsplan som IFO chefen upprättar och som ska sändas in till Arbetsmiljöverket under mars Genomfört Uppföljning av arbetsmiljön inom hemtjänsten, f f a inom grupp 5 som fått utökat antal medarbetare sedan Moskoselsgruppen las ner. Gruppindelningen ses över kontinuerligt eftersom andelen äldre ökar mer inom vissa områden. Genomfört Fortsatt köp av platser för vårdkrävande brukare inom Avdelningen för funktionshindrade, vi har inte kompetens eller lokaler för att klara komplexa behov utan att arbetsmiljön blir mycket lidande. Genomfört

50 3 (3) Brandskyddsutbildning- Ej genomfört Utbildning i HLR-Ej genomfört Utbildning inom området förebyggande skadedjurshantering- Genomfört Införa tvätt och serviceteam tillsammans med arbetsmarknadsenheten- Genomfört Fortsatt arbete tillsammans med A-hälsan för att förebygga ohälsa.-genomfört Övriga åtgärder som inte fanns med i planen Utbildning Hot och våld- Handledning-biståndshandläggare Larm på socialkontoret Ann-Sofi Levander Socialchef

51 Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Handläggare Ann-Sofi Levander Socialnämnden SOCIALNÄMNDEN Inkom: Dnr 00038/ Direktval Plan för arbetsmiljöarbete inom socialnämndens verksamheter Åtgärder med utgångspunkt i inspektionsmeddelande 2017/ IFO chef 2. Fortsatt arbete med att se över åtgärder som underlättar administrationen för socialnämndens chefer. Kan bl a innebära vidareutbildning i ekonomisystemet för rationellare hantering. 3. Risk och konsekvensanalys inför samt uppföljning av arbetsuppgifterna kvittera och åtgärda i Lifecare under helger. 4. Fortsatt arbete för att säkra upp arbetsmiljön hos enskilda brukare, bl a inköp av rökrenare på Ringelsta. 5. Risk och konsekvensanalys ska tas fram i samband med inrättande av ny gruppbostad samt korttids/fritids inom AFF. 6. Se till att grupper som har behov av fordon får service-bilpool ska användas. 7. Utökad service vad gäller tvätt av personalkläder- kan utföras av Resurscentrum 8. Brandskyddsutbildning med hjälp av kommunens brandskyddsinspektörer. 9. Inköp av arbetskläder i den omfattning som är nödvändig för att hålla tillräcklig kvalitet och tillräckligt stort lager. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur.se

52 2 (2) Ekonomisk analys Det är svårt att beräkna kostnader för arbetsmiljöåtgärderna under 2018 då de flesta åtgärder inte avser inköp av hjälpmedel utan handlar om bemanning, schemaläggning, stödfunktioner. I samband med planering för ny gruppbostad kommer vissa arbetsmiljöåtgärder att genomföras där kostnaden hamnar på investeringsbudgeten. De inköp vi gör under året som avser direkta arbetsmiljöåtgärder konteras på aktivitet arbetsmiljö och går att följa i efterhand. Socialnämnden föreslås anta plan för arbetsmiljöarbetet 2018 Ann-Sofi Levander Socialchef

53 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämndens utskott SnB Dnr / Rapporteringsskyldighet av socialnämndens gynnade beslut som ej är verkställda inom tre månader Socialnämnden har rapporteringsskyldighet av nämndens gynnande beslut enligt 4 kapitlet, 1 socialtjänstlagen som ej är verkställda inom 3 månader efter att beslutet tagits och rapportering enligt 16 kapitlet 6 f socialtjänstlagen inom äldreomsorgen. Ändringarna i socialtjänstlagen och kommunallagen trädde i kraft den 1 juli Antal gynnande beslut enligt 4 kapitlet 1 Socialtjänstlagen (SoL) samt 9 Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som ej är verkställda inom 3 månader: * Inom äldreomsorgen finns 2 ej verkställda beslut att rapportera fjärde kvartalet * Inom AFF finns 1 ej verkställt beslut och IFO finns 0 ej verkställda beslut att rapportera fjärde kvartalet Rapportering enligt 16 kapitlet 6 f Socialtjänstlagen: (D.v.s. gynnande beslut som inte verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts.) * Det finns 0 avbrott i verkställigheten att rapportera för fjärde kvartalet Utskottets förslag till socialnämndens 1. Ovanstående rapport beaktas. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

54 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämndens utskott SnB Dnr 00019/ Inspektion av socialsekreterares arbetsmiljö - Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket har genomfört en inspektionsuppföljning av arbetsmiljöarbetet gällande socialsekreterarna. Vid inspektionen såg Arbetsmiljöverket att det vidtagits åtgärder för att komma till rätta med de brister som de ställt krav på vid tidigare inspektion. Arbetsmiljöverket hittade också en del som behöver förbättras gällande socialsekreterarnas närmaste chefs arbetsförhållanden. Inspektionsmeddelande redovisar bristerna och de krav de ställer på arbetsgivaren. Socialchefen har lämnat förslag till svar i tjänsteskrivelse daterat Utskottets förslag till socialnämndens 1. Godkänna socialchefens svar och överlämna det till Arbetsmiljöverket. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

55 Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna SOCIALNÄMNDEN Inkom: Dnr 00019/ Handläggare Ann-Sofi Levander Direktval Arbetsmiljöverket att: Eva Hortell Stockholm Svar på inspektionsmeddelande 2017/ Dnr 19/2018 Arbetsmiljöverket har redovisat brister och krav utifrån resultat av inspektion Arvidsjaurs kommun, socialnämnden lämnar följande svar utifrån de angivna bristerna; Riskbedömning Riskkälla Riskbedömning Åtgärd vem När låg medel hög Utför socialsekreteraruppgifter X Rekrytering av socsekr. IFO Chef Jan 2018 Fortsatt tillgång till inhyrd konsult Tillgång till administrativ handläggare Uppföljning av antal egna ärenden samt omfördelning Handledning till socialsekreterare IFO Chef Chef IFO chef Jan 2018 Klart Jan 2018 och framåt 2018 Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur.se

56 2 (4) Riskkälla Riskbedömning Åtgärd vem När låg medel hög Svårighet att planera arbetsdagen X Erbjudande om stöd från A hälsan samt stöd från socialchef Chef Jan 2018 Svårt att prioritera arbetsuppgifter Arbetstidens förläggning i form av arbete under kvällar nätter och helger X X Kompetensutveckling i form av nationella påbyggnadsutbildning för individ och familjeomsorgens chefer Stöd av socialchef Handläggning och tillsyn enligt alkohollagen överfört till annan enhet Avtal med SOS Alarm att joursamtal går till mobiltelefon som socialchef har hand om under 6 månader medan permanent lösning på socialjouren utreds och inleds. IFO chef Chef Chef Ht2017 -vt 2018 Jan 2018 Klart Dec dec Hög arbetsbelastning och risker för ohälsa, IFO chef Åtgärder som vidtagits under 2017 eller planeras under 2018; -alkoholhandläggning och tillsyn flyttad till samhällsbyggnadsenheten juli Under hösten 2016 och våren 2017 fanns inhyrd konsult som handläggare och utförare av tillsynsbesök. -socionomkonsult arbetat 50 % sept-dec för att ersätta vakant tjänst. Timanställd januari -ff -rekrytering av 2 socialsekreterare vintern 2018, inte nya tjänster men då det varit svårt att fylla vakanser under 2017 ser vi nu en ljusning. -sedan 2016 är ytterligare 100 % administrativ handläggare anställd inom IFO. Totalt finns därmed 2 x 100% tjänst som administratör på enheten som totalt har 14 årsarbetare. -IFO chefen ges möjlighet till komptensutveckling i form av nationella påbyggnadsutbildningen för IFO chefer.

57 3 (4) -IFO chefen ges möjlighet att i samråd med socialchef prioritera bland arbetsuppgifter. -minskat inflöde av ärenden rörande ensamkommande barn och unga, ingen åtgärd men en faktor som kan göra att arbetsbelastningen inom enheten minskar. Statistik från verksamhetssystemet ger en grov bedömning av arbetsbelastningen när det gäller enskilda ärenden men ger en viss insyn i hur ärenden fördelats totalt 416 enskilda ärenden 2229 beslut IFO chef 5,5 % ,5 % ,3 % ,3 % Ärendenas svårighetsgrad framgår inte men personalens bedömning är att ärenden som rör barn och familj ökat och blivit mer komplexa. Arbetsgivarens bedömning är att resurserna inom IFO är tillräckliga under förutsättning att vi får bemanning på vakanta tjänster. 2. Arbetstidens förläggning Under 2017 har IFO-chefen haft 21 tillfällen som inneburit arbete under jourtid. De flesta tillfällena var under jan, februari och maj. Från början av oktober till slutet av december finns ingen arbetstid noterad under kvällar och helger. 14 januari har IFO chefen blivit uppringd av polis nattetid under en helg, det har inneburit arbete under natten och påföljande dag, ett par timmar per insats. IFO chefens arbetstid följs upp kontinuerligt är flexsaldot 20,36, antalet övertidstimmar uppgår till 23,06 för Påbörjad lösning socialjour löses under 6 månader genom att socialchef har hand om jourtelefon dit SOS Alarm hänvisar hjälpsökande på jourtid. Antalet samtal samt vad som bedömts som akuta insatser följs upp med start då SOS Alarm tagit över hänvisningen på jourtid. Fortfarande finns tillfällen då polisen eller anställda ringer IFO chefen under kvällar, nätter och helger. Under 2018 pågår planering för en lösning som kan innebära gemensam jour mellan flera kommuner i Norrbotten. Norrbottens kommuner utreder frågan och väntas komma med förslag under Ett annat förslag är politikerjour, d v s att politiker i socialnämnden delar på jouren. Arbetsgivarens bedömning är att lösningen bör avlasta IFO chefen när det gäller arbetstidens förläggning. Ann-Sofi Levander Socialchef

58 Synpunkter från facklig organisation Vision är positiva till de föreslagna åtgärderna och vill särskilt understryka vikten av att komma igång med extern handledning för socialsekreterare för att kunna avlasta chefen. Även hjälp till IFO chefen att prioritera sina arbetsuppgifter, och uppföljning av hur ärendena fördelas så inte IFO chefen har egna ärenden ser vi som mycket viktiga punkter. 4 (4) Ann-Britt Laestander Vision

59 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid / (5) Avdelningen för inspektion Eva Hortell, arbetsmiljoverket@av.se ARVIDSJAURS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN ARVIDSJAUR Resultatet av inspektionen 12 oktober 2017 Ert organisationsnummer: Arbetsställe: ARVIDSJAURS KOMMUN KOMMUNALHUS Besöksplats: STORGATAN 13, ARVIDSJAUR Besöksdatum: 12 oktober 2017 Deltagare i inspektionen: Anna Lindbäck, IFO chef Ann-Britt Laestander, SKO Eva Hortell, arbetsmiljöinspektör Vi var hos er den 12 oktober 2017 och genomförde en inspektionsuppföljnig av ert arbetsmiljöarbete, gällande socialsekreterarna. Vid inspektionen såg vi att ni vidtagit åtgärder för att komma till rätta med de brister som vi ställt krav på. Vi hittade också en del som ni behöver förbättra, gällande socialsekreterarnas närmaste chefs arbetsförhållanden. I det här inspektionsmeddelandet redovisar vi de brister vi såg och de krav vi nu ställer. Ni ska skicka ett svar till oss Ni ska före nedan angivna datum informera oss om vad ni har gjort med anledning av de brister och krav vi redovisar här. hur ni har uppfyllt kraven hur skyddsombud och arbetstagare har varit delaktiga i åtgärderna. Ert svar bör vara underskrivet av skyddsombudet så att vi kan se att skyddsombudet har läst det. Skriv vår beteckning 2017/ i svaret. Reglerna om att vi har rätt att få den information som vi behöver för vår tillsyn finns i 7 kap. 3 arbetsmiljölagen. Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: Organisationsnummer:

60 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid / (5) Arbetsgivaren har alltid ansvaret för arbetsmiljön Ni som arbetsgivare ska göra det som behövs för att ingen av era arbetstagare skadar sig eller blir sjuk på grund av arbetet. Reglerna om detta finns i 3 kap. 2 arbetsmiljölagen. Ert ansvar för arbetsmiljön gäller även under tiden ni har på er att åtgärda bristerna. Brister och krav 1 Hög arbetsbelastning och risker för ohälsa, chef Individ och familjeomsorgen (IFO chef) Brist Vid inspektionen framkom att IFO chefen vid socialtjänsten i Arvidsjaur riskerar ohälsa till följd av hög arbetsbelastning. Arbetsmängden är stor. IFO chefen har ett brett arbetsinnehåll med många olika arbetsuppgifter. Det framkom vidare att IFO chefen utför socialsekreteraruppgifter i syfte att avlasta och minska arbetsbelastningen hos socialsekreterarna och fylla igen för de vakanser som finns i verksamheten. IFO chefens arbetssituation uppgavs präglas av högt arbetstempo och svårigheter att hinna med alla arbetsuppgifter. IFO chefen har svårigheter att planera arbetsdagen eftersom det ofta uppstår situationer där akuta problem måste lösas, släcka bränder. Vilket kan medföra risk för ohälsa. Arbetsmiljöverket bedömer att det råder oklarheter beträffande vilka arbetsuppgifter som ingår i IFO chefens arbete samt att det finns oklarheter om vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras respektive väljas bort när tillgänglig arbetstid inte räcker till. Vid inspektionen påtalade både skyddsombudet och socialsekreterare oro över IFO chefens arbetssituation och att det behöver vidtas åtgärder för att förebygga ohälsa. Mot bakgrund av de uppgifter som framkom vid inspektionen om IFO chefens arbetssituation och hälsa bedömer Arbetsmiljöverket att ni behöver vidta åtgärder för att förebygga ohälsa till följd av den arbetsbelastning som IFO chefen arbetar under. Krav 1.1 Ni ska vidta åtgärder för att anpassa arbetsmängden och kraven i arbetet för IFO chefen i syfte att undanröja risker för ohälsa relaterad till hög arbetsbelastning. Kommentar Åtgärder för att anpassa krav och resurser till varandra kan vara att ta bort arbetsuppgifter, upprätta en prioriteringsordning där exempelvis vissa

61 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid / (5) arbetsuppgifter väljs bort, tillämpa andra arbetssätt, tillsätta olika former att stöd t ex medhandläggare, administrativt stöd, teknikstöd, ökad bemanning e t c. Se 9 AFS 2015:04. Svar till Arbetsmiljöverket senast den 31 mars Arbetstidens förläggning Brist Vid inspektionen framkom att IFO chefens arbete kräver arbete utanför ordinarie arbetstidens slut. Detta på grund av brister organisering och tillgång till de stödfunktioner som behövs för verksamheten, som exempel det finns inte någon socialjour organiserad i kommunen utan vid händelser inom det sociala området hos medborgare kontaktas IFO chefen på kvällar, helger och nätter. Tid som inte är planerad och ligger utanför den ordinarie arbetstidens förläggning, vilket påverkar IFO chefens behov av fritid och återhämtning och kan medföra risk för ohälsa. Arbetsmiljöverket bedömer att det är viktigt att ni inom ramen för ert systematiska arbetsmiljöarbete undersöker, riskbedömer och åtgärdar risker som är relaterade till arbetstidens förläggning som påverkar arbetsbelastning. Mot bakgrund av de uppgifter som framkom vid inspektionen bedömer Arbetsmiljöverket att IFO chefen utsätts för sådan psykiska påfrestning i arbetet att det finns stora risker att hen utvecklar ohälsa. Krav 2.1 a) Ni ska se till att en undersökning görs av arbetsförhållandena med avseende på arbetstidens förläggning samt kraven i arbetet. Ni ska vidare undersöka om resurserna för arbetet är anpassade till kraven och tillgång till stödfunktioner. b) Ni ska utifrån resultatet av undersökningen bedöma om det finns risker för ohälsa och olycksfall. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt och det ska av den framgå vilka riskerna är och om de är allvarliga eller inte. c) Ni ska därefter, med utgångspunkt från resultatet av undersökningen och riskbedömningen, i en tidsatt skriftlig handlingsplan ange de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa och olycksfall och som inte genomförs omedelbart. I handlingsplanen ska också

62 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid / (5) anges vem som ska se till att åtgärderna genomförs. d) Ni ska kontrollera att åtgärderna har haft avsedd effekt. Upplysning och råd Arbetsgivaren bör redan vid planeringen av arbetet ta hänsyn till hur arbetstidens förläggning kan inverka på arbetstagarnas hälsa. Exempel på förläggning av arbetstider som kan medföra risker för ohälsa är: Stor omfattning av övertidsarbete Långa arbetspass Långgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntningar på att vara ständigt nåbar. Arbetsgivaren bör särskilt uppmärksamma möjligheterna till återhämtning. Denna bör också ta hänsyn till att arbetstidens förläggning påverkar riskerna för olyckor. Se 8 och 10 AFS 2001:01, 12 AFS 2015:04, 2 kap. 1 samt 3 kap. 2 AML. Svar till Arbetsmiljöverket senast den 31 mars 2018 Vad kan hända om ni inte åtgärdar bristerna? Det här inspektionsmeddelandet är en uppmaning till er att åtgärda de brister och risker som vi såg vid inspektionen. Kraven är ställda utifrån vår tillämpning av arbetsmiljöreglerna. Om ni inte åtgärdar bristerna och riskerna kan vi komma att besluta om ett föreläggande eller förbud. Vad är föreläggande och förbud? Ett föreläggande är ett beslut av en myndighet som innebär att den som beslutet gäller ska genomföra en viss åtgärd. Ett föreläggande kan förenas med vite, vilket betyder att den som inte följer föreläggandet kan tvingas betala en summa pengar. Ett förbud är ett beslut av en myndighet som innebär att den som beslutet gäller inte får lov att göra en viss handling. Ett förbud kan förenas med vite, vilket betyder att den som inte följer förbudet kan tvingas betala en summa pengar.

63 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid / (5) Läs mer om arbetsmiljö och reglerna på Läs gärna mer om oss och om arbetsmiljöreglerna på vår webbplats Där kan ni också hämta arbetsmiljölagen och våra föreskrifter. Har ni frågor går det bra att kontakta oss. Eva Hortell Arbetsmiljöinspektör Sändlista epost anna.lindback@arvidsjaur.se annsofi.levander@arvidsjaur.se ann-britt.laestander@arvidsjaur.se

64 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämndens utskott Strategi och handlingsplan gällande införande av välfärdsteknik inom socialtjänsten i Norrbottens län - en del av digitaliseringen SnB Dnr 00018/ I april 2016 enades regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL om att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att främja en jämlik hälsa och välfärd samt att ta tillvara och stärka individens egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. För att nå visionen så krävs en verksamhetsutveckling utifrån individers och personalens behov där nyttan av digitaliseringen blir synlig. Digitaliseringen kan, när den används på rätt sätt, göra att vården blir säkrare, av högre kvalitet, mer effektiv, tillgänglig och mer individanpassad samtidigt som patientens/brukarens möjlighet till delaktighet, insyn och inflytande kan stärkas. Norrbotten står inför en demografisk utmaning där det blir allt fler äldre i kommunerna samtidigt som tillgången till personal minskar. För att överbrygga glappet och klara av att erbjuda kvalitativt bra service och tjänster till medborgarna så behövs alternativa arbetssätt. Det krävs att takten i digitaliseringsprocessen ökar. Ledorden bör vara; Digitalt först personligt där det behövs. En strategi gällande införande av välfärdsteknik inom socialtjänsten i Norrbottens län samt en handlingsplan för år har tagits fram. Socialberedningen inom Norrbottens kommuner föreslår att kommunerna ska anta strategin och den gemensamma handlingsplanen. Socialchefen har inlämnat tjänsteskrivelse i ärendet. Utskottets förslag till socialnämndens 1. Strategi och handlingsplan gällande införande av välfärdsteknik inom socialtjänsten i Norrbottens län antas. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

65 Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna SOCIALNÄMNDEN Inkom: Dnr 00018/ Handläggare Ann-Sofi Levander Socialnämnden Direktval Förslag att anta strategi gällande införande av välfärdsteknik inom socialtjänsten i Norrbottens län, en del av digitaliseringen Dnr 00018/ Bakgrund/sammanfattning Socialberedningen inom Norrbottens kommuner föreslår att kommunerna ska anta strategin och den gemensamma handlingsplanen. 2. Ekonomisk analys En försiktig bedömning är att digitalisering på sikt kan innebära effektivisering och bättre ekonomi. I uppstartsfasen kan man räkna med viss kostnadsökning för införandet av olika digitala lösningar som åtminstone under en period måste användas parallellt med våra nuvarande lösningar. 3. Miljöaspekt Distanslösningar kan innebära positiva effekter för miljön i närområdet. Ser man globalt är it-lösningar ibland till nackdel för miljön då det krävs råvaror som ibland orsakar negativa miljöeffekter. 4. FN:s barnkonvention Lokalt positiv påverkan, ökar tillgängligheten för barn och unga. Globalt kan det finnas negativa effekter, miljö och eventuell förekomst av barnarbete vid produktion av produkter. 5. Övrigt 6. Slutsats samt förslag till beslut Socialnämnden föreslås anta den gemensamma strategin samt ge förvaltningen i uppdrag att vid varje bokslut rapportera vad som gjorts inom den lokala handlingsplanen. Ann-Sofi Levander Socialchef Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur.se

66 PROTOKOLL STYRELSEN SAMMANTRÄDESDATUM Strategi gällande införande av välfärdsteknik inom socialtjänsten i Norrbottens län, en del av digitaliseringen Bilagor: a) Strategi gällande införande av välfärdsteknik inom socialtjänsten i Norrbottens län, en del av digitaliseringen, b) Handlingsplan I april 2016 enades regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL om att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att främja en jämlik hälsa och välfärd samt att ta tillvara och stärka individens egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. För att nå visionen så krävs en verksamhetsutveckling utifrån individers och personalens behov där nyttan av digitaliseringen blir synlig. Digitaliseringen kan, när den används på rätt sätt, göra att vården blir säkrare, av högre kvalitet, mer effektiv, tillgänglig och mer individanpassad samtidigt som patientens/brukarens möjlighet till delaktighet, insyn och inflytande kan stärkas. Norrbotten står inför en demografisk utmaning där det blir allt fler äldre i kommunerna samtidigt som tillgången till personal minskar. För att överbrygga glappet och klara av att erbjuda kvalitativt bra service och tjänster till medborgarna så behöver vi införa alternativa arbetssätt. Det krävs att takten i digitaliseringsprocessen ökar. Ledorden bör vara; Digitalt först personligt där det behövs. Digitala tjänster ska, så långt det är möjligt och relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med medborgare utan att vi glömmer bort att medborgare som inte har tillgång till internet/digitala tjänster ska få likvärdig service och tjänster utifrån sina förutsättningar. Handlingsplanen är tänkt som stöd för kommuner i fortsatt planering och arbete för digitalisering inom socialtjänsten. Samverkan och gemensamma alternativ skall genomsyra hela arbetet för att på bästa sätt tillvarata länets gemensamma resursers och på ett samordnat sätt möta marknaden som en part. Via Norrbottens e-nämnd kan formaliserad samverkan ske inom digitaliseringen. Genom samverkan, Norrbottens Kommuner och Norrbottens e-nämnd som plattform kan länets kommuner tillsammans driva gemensamma initiativ som sedan blir gemensamma alternativ för alla kommuner. Socialberedningen har beslutat föreslå styrelsen Att rekommendera länets kommuner att anta strategin och den gemensamma handlingsplanen för införande av välfärdsteknik inom socialtjänsten Norrbottens Kommuner, Kungsgatan 23 B, Box 947, Luleå. Telefon: E-post: info@kfbd.se (110)

67 PROTOKOLL STYRELSEN SAMMANTRÄDESDATUM Ordföranden föreslår att Socialberedningens förslag bifalls Styrelsen beslutar Att rekommendera länets kommuner att anta strategin och den gemensamma handlingsplanen för införande av välfärdsteknik inom socialtjänsten Norrbottens Kommuner, Kungsgatan 23 B, Box 947, Luleå. Telefon: E-post: (110)

68 Strategin gällande införande av välfärdsteknik inom socialtjänsten i Norrbotten, en del av digitaliseringen

69 Bakgrund I april 2016 enades regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL om att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att främja en jämlik hälsa och välfärd samt att ta tillvara och stärka individens egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Denna vision inkluderar även socialt arbete. För att nå visionen krävs en verksamhetsutveckling utifrån individers och personalens behov där nyttan av digitaliseringen blir synlig. Digitaliseringen kan, när den används på rätt sätt, göra att vården blir säkrare, av högre kvalitet, mer effektiv, tillgänglig och mer individanpassad samtidigt som patientens/brukarens möjlighet till delaktighet, insyn och inflytande kan stärkas. Vi vet också att vi står inför en demografisk utmaning där det blir allt fler äldre i kommuner samtidigt som tillgången till personal minskar. För att överbrygga glappet och klara av att erbjuda kvalitativt bra service och tjänster till medborgarna så behöver vi införa alternativa arbetssätt. Redan 2013 i samband med överenskommelsen mellan Socialdepartementet och SKL ställdes krav på att kommunerna skulle etablera konceptet trygghet, service och delaktighet i hemmet med digital teknik. I konceptet skulle ingå en långsiktig plan för finansiering, organisation och samverkan inom ehälsaområdet. Alla kommuner i länet beslutade att påbörja processen och har i detta arbete erbjudits stöd från länets ehälsasamordnare att arbeta fram en lokal handlingsplan. Erfarenheter i kommuner om arbetet inom ehälsaområdet har visat att trots intresset och förväntningarna i olika projekt har det varit svårt att förvandla dessa till implementerade lösningar i verksamheter. Erfarenheterna visar behov av att samla resurser på länsnivå och att i samverkan med andra kommuner genomföra digitalisering inom socialtjänsten. I länet finns Norrbottens e-nämnd och ehälsasamordnaren på Norrbottens Kommuner som gemensamma resurser att tillgå i arbetet. Denna strategi och bifogad handlingsplan är ett resultat av deltagande kommuners behovsanalyser inklusive prioritering och är framtagen genom gemensamt arbete med IT-chefer och socialchefer i länet. Handlingsplanen, bilaga 1 är framtagen som en mall, ett förslag. Varje kommun kan själv använda denna mall utifrån lokala förutsättningar. Strategin är tänkt som stöd för kommuner i fortsatt planering och arbete för digitalisering inom socialtjänsten. Syftet är att på effektivare sätt nyttja resurser i länets kommuner och påskynda processen med digitaliseringen och införandet av nya arbetsmetoder i verksamheter med stöd av välfärdsteknik. Övergripande mål Den demografiska utvecklingen i samhället innebär en stor utmaning för vård och omsorg. För att säkra kvalitet och tillgång till vård och omsorg krävs att takten i digitaliseringsprocessen ökar. Ledorden bör vara; Digitalt först personligt där det behövs. Digitala tjänster ska, så långt det är möjligt och relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med medborgare utan att vi glömmer bort att medborgare som inte har tillgång till internet/digitala tjänster ska få likvärdig service och tjänster utifrån sina förutsättningar. 2

70 Digitalisering inom socialtjänsten ger möjligheter till personer som är behov av tjänster inom socialtjänstens ansvarsområde att ha enkel tillgång till service och tjänster inom sakområdet oavsett var man bor bibehålla och öka trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet bo kvar i sin hemmiljö skapa bättre förutsättningar för egenvård och ökat ansvarstagande för den egna hälsan få möjlighet till ett fortsatt aktivt och socialt liv Samverkan och gemensamma alternativ skall genomsyra hela arbetet för att på bästa sätt tillvarata länets gemensamma resurser och på ett samordnat sätt möta marknaden som en part. Via Norrbottens e-nämnd kan formaliserad samverkan ske inom digitaliseringen. Genom samverkan, Norrbottens Kommuner och Norrbottens e-nämnd som plattform kan länets kommuner tillsammans driva gemensamma initiativ som sedan blir gemensamma alternativ för alla kommuner. Exempelvis kan utredningar samordnas så att kommunerna tillsammans gör en i stället för att alla ska driva var sin egen utredning. Samordning och konsolidering av IT-systemstöd är ett annat viktigt område, där samordningen inte bara leder till gemensamma system utan även ger kommunerna möjlighet att samverka kring process- och metodikutveckling. Syftet med en formaliserad samverkan är att skapa förutsättningar för: att minska kostnader för initiativ som kan ske gemensamt att säkra kompetensförsörjning att effektivare utnyttja resurser genom samverkan att bidra till en snabbare utveckling inom e-förvaltning och digitalisering att implementera intentionerna i den nationella strategin för e-samhället Infrastruktur och kommunikation Kommunikation och tillgången till internet är viktigare än någonsin. Viktiga samhällstjänster flyttar ut i internet precis som våra privata banktjänster gjort för många år sedan. Åtkomst till dessa samhällstjänster blir viktiga och kritiska. När även grundläggande välfärdstjänster så som trygghetslarm, trygghetskameror, tillsynsbesök, läkarbesök via video etc. blir ett naturligt förhandsval i omsorgen så måste infrastrukturerna och kommunikation säkras och samordnas. Mål och syfte; Målet är att ha tillgång till en robust infrastruktur så att möjlighet till mobilt arbetssätt är säkrad vid behov hos brukare/patienter. Syftet är att med utbyggnad av bredband säkra åtkomsten till en stabil internetåtkomst och skapa förutsättningar till digitalisering som är till nytta både för brukare och personal. 3

71 Informationssäkerhet Informationssäkerheten är givetvis mycket viktig. Riktigheten och kvalitén på information som kommer att ligga till grund för olika insatser måste gå att lita på. Att endast behöriga personer har tillgång till tilldelad information är en självklarhet. Inloggning, informationsutbyte med andra myndigheter och funktioner, meddelanden till medborgare, patienter, brukare, anhöriga och andra samverkande parter måste vara säker. Mål och syfte; Målet är att ha tillgång till en infrastruktur som tillhandahåller säkerhet på tillämpad nivå men som inte gör avkall på användarbarhet. Syftet är att kunna garantera tillgång och riktighet till kritisk information på ett så enkelt sätt som möjligt. Upphandling av gemensamma lösningar Upphandling av välfärdsteknik är viktig och resurskrävande då området är i snabb utveckling och komplext. Inom socialtjänsten har kommunerna i Norrbotten använt sig av möjligheten att upphandla med stöd av Norrbottens Kommuner och Norrbottens e-nämnd vid några tillfällen, exempelvis vid införandet av digitala trygghetslarm och nattillsyn via trygghetskamera. Här finns även möjlighet till ökad samverkan med Region Norrbotten, en nödvändighet då gränsen mellan välfärdsteknik och personliga hjälpmedel suddas ut. Grundläggande upphandlingskrav och metodik bör utvecklas tillsammans för att möta marknaden på ett bättre sätt. Mål och syfte; Målet är att kommunerna i allt större utsträckning kan enas om gemensamma lösningar i sina verksamheter och därmed med stöd av Norrbottens e-nämnd införa gemensamma systemlösningar där systemadministration, kompetens, resurser och arbetssätt kan delas och utvecklas i samverkan. Att gå ihop i länet gör att vi blir en starkare partner i både dialog och inköp med leverantörerna. En prioriterad fråga här är gemensamt verksamhetssystem för socialtjänsten i kommunerna i Norrbotten. Syftet är att minska kostnader för drift och förvaltning och skapa möjlighet till gemensam support, samt skapa förutsättningar för kompetensutväxling i länet. Logistik/försörjning Socialtjänsten har ett samverkansavtal med Region Norrbotten gällande försörjning av personliga hjälpmedel och medicintekniska produkter. I takt med utveckling av välfärdsteknik har gränsdragningen mellan produkter inom välfärdsteknik och personliga hjälpmedel blivit svårare. Utbudet av produkter växer hela tiden och det är svårt både för medborgare och personal att hålla sig uppdaterad med vad som finns till buds. Med tanke på det har en utredning startats i samverkan mellan kommuner och Region Norrbotten för att undersöka möjligheterna till att hantera frågorna som gäller produktförsörjning av hjälpmedel och välfärdsteknik inom samma organisation, d v s inom Länsservice. Mål och syfte; 4

72 Målet är att kommuner i allt större utsträckning kan enas om enhetliga lösningar i sina verksamheter där logistik av alla personliga hjälpmedel, välfärdsteknik och medicintekniska produkter samordnas. Syftet är att minska kostnader och förenkla administrationen av försörjning av hjälpmedel, välfärdsteknik och medicintekniska produkter samt att göra produkterna mer tillgängliga för medborgarna. Tjänster och produkter (för kund, brukare, anhörig, etc) Få kommuner i Norrbotten erbjuder e-tjänster gentemot medborgarna idag, något som dock kommer att förändras under 2017 då länets kommuner får tillgång till en gemensam e- tjänsteplattform. E-tjänster som efterfrågas är t ex säkra meddelanden, kommunikation med brukare, olika typer av ansökningar, tillgång till Mina sidor o s v. Satsningar som hittills gjorts inom socialtjänsten är investeringar i välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Införandet går dock trögt och används i mycket mindre omfattning än vad skulle kunna vara möjligt. Målgruppen för socialtjänsten är väldigt stor och bred och ibland kan det vara svårt att avgränsa hur långt kommunens ansvar sträcker sig. Digitala lösningar som hittills införts i många kommuner är bl a nattillsyn via kamera, mobila trygghetslarm, videokonsultation i olika situationer och anhörigstöd via video. Mål och syfte; Målet är att nyttja distansöverbryggande teknik för att kunna erbjuda likvärdig tillgång till vård, service och tjänster oavsett var man bor. Syftet är att förenkla vardagen för medborgarna och frigöra personalresurser för att säkra personaltillgången till framtida efterfrågan på vård och omsorg. Ledning och styrning För att nya arbetssätt med stöd av digitalisering ska kunna breddinföras, bli en normal del av den löpande verksamheten och få full genomslagskraft behöver vi förståelse för mekanismer som försvårar implementeringen och möjlighet att stödja förändringsarbetet. Det systematiska kvalitetsledningsarbete som sker i socialtjänsten ska omfatta även uppföljning och utvärdering av nyttan av digitalisering. Mål och syfte; Mål; Ett ledarskap och organisation som stöder förändringsarbete och stimulerar flexibilitet samt där vård och omsorg drivs utifrån personcentrerat arbetssätt. Syfte; En organisation som har kompetens att bedöma nyttan av välfärdsteknik och digitalisering i sina verksamheter. 5

73 Samverkan För att lyckas med den digitala utvecklingen krävs en satsning på att ta fram gemensamma förutsättningar för utvecklingen. Samverkan med andra kommuner, andra vårdgivare och aktörer, såsom LTU och näringslivet är viktiga aspekter i fortsatt utveckling. Samverkan är ett av de övergripande målen, en strategisk inriktning. Inom socialtjänsten finns en lång tradition om samverkan mellan kommuner och med Region Norrbotten. Länsnätverket via Norrbottens Kommuner har snart funnits i över 20 år där socialchefer och nämndsordförande har träffats och samverkat. Utvecklingen har gått från att ha varit ett informationsnätverk till styrgrupper för gemensamma frågor i länet. Brukare/patienter är aktuella hos båda aktörer i olika skeden av t ex en vårdprocess och det krävs ett nära samarbete där aktörerna samarbetar för att tillgodose behoven hos individen. För att utveckla verksamheterna krävs utöver denna samverkan även samarbete med aktörer som arbetar med innovation och utveckling av digitala lösningar. Viktiga samverkanspartners i utvecklingsarbetet utöver Region Norrbotten är t ex Luleå tekniska universitet, SKL, Norrbottens Kommuner och Norrbottens e-nämnden. Mål och syfte; Målet är att initiativ och idéer alltid prövas mot samverkan. Syftet är att skapa likvärdiga förutsättningar i länet samt snabba upp en effektiv utveckling av vård och omsorg. Kompetensförsörjning För att öka medvetenheten om möjligheterna till digitala lösningar behöver vi öka kunskapen om dessa hos medborgarna, personalen och beslutsfattarna. För att öka efterfrågan på produkterna behöver medborgarna få kunskap om vad som finns på marknaden och hur de fungerar för att skapa trygghet, självständighet och delaktighet för dem. Om kunskapen om produkterna blir mer tillgänglig för medborgarna ökar förutsättningar för dem och deras anhöriga att anskaffa dem i tidigare skede och därmed öka självständigheten och tryggheten både hos brukarna och anhöriga. För att personalen ska införliva nya arbetssätt med stöd av digitala lösningar krävs att de känner att tekniken skapar nytta för dem i deras arbetssituation och att de får utbildning/introduktion i utrustning så att de kan känna sig trygga med tekniken. Det behöver finnas en utvecklad samverkan mellan verksamheten och IT-enheten så att personalen får supportstöd vid behov. Teknikutvecklingen sker snabbt idag och nya produkter kommer ständigt ut på marknaden. Digitala verktyg kan t ex förenkla för beslutsfattare och arbetsledning att ha omvärldsbevakning inom sakområdet och att följa upp/utvärdera implementering av nya arbetssätt för fortsatt utvecklingsarbete. Mål och syfte; Målet är att öka möjligheterna till lätt tillgänglig kunskap om utvecklingen i sakområdet samt att nyttja resurser gemensamt i länet för att säkra kompetensen. Syftet är att göra verksamheterna mer rustade för digitalisering. 6

74 Handlingsplan, bilaga 1 Aktiviteter De konkreta åtgärder och uppgifter som ska genomföras. Genomförandet sker i huvudsak av kommunen själv. Förslag till särskilda samverkansinitiativ ges i separat kolumn. I huvudsak beskrivs aktiviteter inom området e-hälsa. I de fall som aktiviteter inte ska hanteras inom en förvaltning utan behöver hanteras i kommunen som helhet uppges detta. En gemensam processmodell för att alla är medvetna om vilka delar man behöver beakta för att komma från idé till implementering. Finansiering En uppskattning som beskriver kommunens eget åtagande i frågan. Uppskattade antal timmar kan utföras av en eller flera personer. Behöver kompletteras med egen uträkning och inkluderas i såväl ordinarie verksamhetsutveckling som budget. En modell för att beräkna nyttan av insatser på sikt. Tidsperiod Den period som föreslås för genomförandet Mål Beskriver den effekt som förväntas komma ut ur aktiviteten på längre sikt. Effektmål kan syfta på förbättrad kvalitet, ekonomi, säkerhet och miljö. Uppföljning Regionalt stöd Regional samarbetsorganisation e-nämnden tillsammans med Norrbottens Kommuner i länet ansvarar för en regional samarbetsorganisation som stödjer kommunerna i länet. Kategorin beskriver den förväntan som kommunen har på samverkansorganisationen. Kommunen ansvarar att kommunicera behov av stöd i beslutade aktiviteter. 7

75 Handlingsplan OMRÅDE AKTIVITET ANSVARI G INFRASTRUKT Säkerställa åtkomst till internet UR oavsett boendeform INFORMATIO Införa säker inloggning för berörd NSSÄKERHET personal Utbilda personal i säker hantering INKÖP/UPPHA NDLING KOMPETENS INOM DIGITALISERIN G av information Delta i arbete att ta fram underlag för gemensamma upphandlingar och avtal Omvärldsbevakning inom digitalisering och förankring Utbildning medarbetare för att kunna uppmuntra användning av välfärdsteknik och andra ITlösningar Informera och utbilda politiker om välfärdsteknik och nyttan MÅL FINANSIERI NG TIDPLAN UPPFÖLJ NING REGIONALT SAMARBETE

76 OMRÅDE AKTIVITET ANSVARI G Kunskap till invånare MÅL FINANSIERI NG TIDPLAN UPPFÖLJ NING REGIONALT SAMARBETE Support och teknikstöd ORGANISATIO N TJÄNSTER OCH PRODUKTER MEDBORGART JÄNSTER Funktion med uttalat övergripande samordningsansvar för ehälsa/digitalisering - implementeringsstöd Införa systemförvaltningsmodell för tjänster, produkter och ITsystem i kommunen Delta i arbete med att ta fram gemensam beställnings- och kompetensfunktion för upphandlingar Införa möjlighet till digitala ansökningar Möjlighet till att boka/avboka/omboka tid Införa självservice t ex utbetalningar Påminnelse via sms Säker meddelandefunktion En väg in/digital guide OMRÅDE Aktivitet Ansvarig Mål Finansierin g Tidplan Uppföljni ng Regionalt samarbete

77 Möjlighet till digital anmälan Att kunna läsa sin journal Information om ärendegång Beställa mat/matdistribution Anhörigportal TJÄNSTER OCH PRODUKTER Anhörigstöd via video Samordnade individuella planer TripleA Elektronisk medicinutdelning Digitala tolkar Konsultation i olika former; Läkarronder på säbo Konsultation mellan hemtjänst/usk i säbo och kommunens sjuksköterska Planerade läkarbesök inom hemsjukvård Planerade uppföljningsbesök inom specialistvården Konsultation i palliativ vård Mobila trygghetslarm med GPS Nattillsyn via kamera/sensorer Musikdocka Hotell lås Sensorer för att förebygga fall Digitala träningsprogram

78 STÖD FÖR PERSONAL Datorer, surfplattor, smarttelefoner till personal Införa systemstöd för IBIC och BBIC LSS-app Mobil dokumentation Införa ICF-klassifikation i HSLdokumentation Säker inloggning Videomöten Digital medicinsignering Personliga överfallslarm Arbetsschema i telefon Digital behörighetsansökan Statistiköverlämning till nationella register Kvalitetsledningssystem

79 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämndens utskott SnB Dnr 00014/ Gemensamma riktlinjer för samverkan - Samordnad individuell plan Ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har trätt i kraft Inför nya lagen har samverkansriktlinjer tagits fram av representanter från Region Norrbotten och Norrbottens kommuner. Ett bra samarbete och gemensamt ansvarstagande för den enskildes hälsooch sjukvård och socialtjänst är angeläget och nödvändigt för att säkerställa en samordnad vård, stöd och omsorg av god kvalitet. Genom tydliga uppdrag och ansvarsfördelning skapas förutsättningar för en god och trygg vård och omsorg för den enskilde. Vidare stärks och underlättas det goda samarbetet. En annan fördel är att resurser används på rätt sätt, vilket gynnar hela samhället. Vårt förhållningssätt ska utgå från att: Vi har tillit till att alla gör sitt bästa Vi utgår från den enskildes behov Vi har förtroende för varandras kompetens Vi är lojala mot fattade beslut och gällande rutiner Vi pratar gott om varandra För att lyckas behöver vi varandra Målet för samverkan är att den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet ska tillgodoses. Den enskilde med behovsanpassade insatser ska få möjlighet att leva självständigt under trygga förhållanden och bli bemött med respekt för sitt självbestämmande och integritet. Lagen innebär att kommunerna ska kunna ta emot utskrivningsklara och även vårdplanera årets alla dagar. Kostnaden för detta har inte beräknats i detalj och är till viss del avhängigt vilka befattningshavare som ska utföra uppgifterna under helgdagar. Under en testperiod från början av mars till mitten av april 2018 kommer biståndshandläggare och sjuksköterskor att dela på uppgiften, varannan helg för respektive personalgrupp. För båda grupperna innebär arbetssättet utmaningar; sjuksköterskorna anser att de saknar kompetens för uppgiften samt att de har för låg bemanning på helgerna. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

80 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämndens utskott forts 15 SnB forts. Biståndshandläggarna har i sina tjänster arbetstid under måndag till fredag, arbete under helgerna innebär att de får ett annat arbetstidsmått och att deras arbete under resten av veckan förändras till det sämre, tillgängligheten minskar. Kostnaden för utskrivningsklara ökar, från kr till kr/dygn. Socialchefen har inlämnat tjänsteskrivelse i ärendet. Utskottets förslag till socialnämndens 1. Samverkansriktlinjer för samordnad individuell planering i Norrbotten antas. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

81 Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna SOCIALNÄMNDEN Inkom: Dnr 00014/ Handläggare Ann-Sofi Levander Socialnämnden Direktval Förslag att anta Samverkansriktlinjer för samordnad individuell planering i Norrbotten Dnr 14/ Bakgrund/sammanfattning Ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjukvård har trätt i kraft Inför nya lagen har samverkansriktlinjer tagits fram av representanter från Region Norrbotten och Norrbottens kommuner. Ett bra samarbete och gemensamt ansvarstagande för den enskildes hälso- och sjukvård och socialtjänst är angeläget och nödvändigt för att säkerställa en samordnad vård, stöd och omsorg av god kvalitet. Genom tydliga uppdrag och ansvarsfördelning skapas förutsättningar för en god och trygg vård och omsorg för den enskilde. Vidare stärks och underlättas det goda samarbetet. En annan fördel är att resurser används på rätt sätt, vilket gynnar hela samhället. Vårt förhållningssätt ska utgå från att: Vi har tillit till att alla gör sitt bästa Vi utgår från den enskildes behov Vi har förtroende för varandras kompetens Vi är lojala mot fattade beslut och gällande rutiner Vi pratar gott om varandra För att lyckas behöver vi varandra Mål Målet för samverkan är att den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet ska tillgodoses. Den enskilde med behovsanpassade insatser ska få möjlighet att leva självständigt under trygga förhållanden och bli bemött med respekt för sitt självbestämmande och integritet. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur.se

82 2 (2) 2. Ekonomisk analys Lagen innebär att kommunerna ska kunna ta emot utskrivningsklara och även vårdplanera årets alla dagar. Kostnaden för detta har inte beräknats i detalj och är till viss del avhängigt vilka befattningshavare som ska utföra uppgifterna under helgdagar. Under en testperiod från början av mars till mitten av april kommer biståndshandläggare och sjuksköterskor att dela på uppgiften, varannan helg för respektive personalgrupp. För båda grupperna innebär arbetssättet utmaningar; sjuksköterskorna anser att de saknar kompetens för uppgiften samt att de har för låg bemanning på helgerna. Biståndshandläggarna har i sina tjänster arbetstid under måndag till fredag, arbete under helgerna innebär att de får ett annat arbetstidsmått och att deras arbete under resten av veckan förändras till det sämre, tillgängligheten minskar. Kostnaden för utskrivningsklara ökar, från 4700:- till 7100:-/dygn. 3. Slutsats samt förslag till beslut Socialnämnden föreslås anta samverkansriktlinjerna Ann-Sofi Levander Socialchef

83 Till Socialnämnden SOCIALNÄMNDEN Inkom: Dnr 00014/ Vi skriver till er på grund av socialchefens förslag gällande den nya lagen om utskrivning från sjukhus. Vi sjuksköterskor samtycker ej till förslaget på grund av att arbetsuppgifter som tillkommer under helger och röda dagar innefattar myndighetsutövning enligt SOL och LSS, vilket vi saknar kompetens för. Förslaget innebär också att vi riskerar att bryta mot sekretesslagen. Bifogar socialchefens förslag samt sjuksköterskornas risk- och konsekvensanalys, se bilaga 1 och 2. Mvh Sjuksköterskorna Hälso- och sjukvårdsenheten

84 Bilaga 1 Datum Handläggare Ann Sofi Levander Vision Vårdförbundet Direktval Kallelse till MBL 11 angående förändringar för arbetstagare i samband med nya riktlinjer och tillämpning av lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjukvård Tid : Måndag 29/1 kl Plats: Norrskenet Ärende och förslag Lagen träder i kraft vid årsskiftet, regionala samverkansriktlinjer är under utarbetande och ska antas av kommunerna och Region Norrbotten under december 2017 mars Grunden är att Norrbotten ska följa lagen vilket bl a innebär att vi ska säkerställa funktion/-er som bevakar Lifecare 7 dagar/vecka säkerställa funktion/-er som kvitterar/skickar meddelande i Lifecare 7 dagar/vecka, säkerställa funktion/-er som ansvarar för informationsutbytet med de övriga aktörerna 7 dagar/vecka. Under en testperiod föreslås att 3 biståndshandläggare i äldreomsorgen delar ansvaret med sjuksköterskorna i HSV enheten. Biståndshandläggarna föreslås ha ansvar lö-sö 3-4/3, 17-18/3 samt 31/3-1/4( påskafton och påskdagen) Sjuksköterskorna föreslås ansvara 10-11/3, 24-25/3, 30/3( långfredag) 2/4 (annandag påsk) samt 7-8/4 Utvärdering 11/4 tillsammans med berörd personal och fackliga organisationer.

85 Den som arbetar ska logga in senast kl. 09:00 och 14:00 och kvittera eventuella in-, utskrivningsklar- och utskrivningsmeddelanden. Det kan även handla om att via ett formulär i Lifecare återkoppla till slutenvården om personen är känd/okänd för kommunen sedan tidigare. Vid inskrivningsmeddelande kvittera meddelandet. Observera när personen anges vara utskrivningsklar. Om personen är känd, skicka meddelande om att personen är inlagd till dennes utförarenhet via Treserva. Underlag återkoppla till slutenvården om personen är känd/okänd av oss sedan tidigare (ja/nej). Biståndshandläggare bör kunna komplettera formuläret senare. Vid utskrivningsklarmeddelande Kolla av med utförarenheten att de är redo att ta emot och hjälpa personen, informera om att personen kommer hem. Kvittera meddelandet senast kl. 9:00 och 14:00. Den egna planeringen av biståndshandläggare ska i detta fall vara gjord och återkopplad till slutenvården sedan tidigare. Vid utskrivningsmeddelande Kvittera utskrivningsmeddelandet senast kl. 9:00 och 14:00. OBS! det är inget som hindrar att Lifecaremeddelande kvitteras tidigare än 0900, man kan kvittera tidigt på morgonen, kan även göras av nattsköterska. Vid akut behov av chef Kontakta socialchef Bilagor: Underlag för risk och konsekvensanalys samt Min plan-interna rutiner Haparanda Ann-Sofi Levander Socialchef

86 Bilaga 2 Plats för företagets logotyp Dokumentnamn Riskbedömning och handlingsplan vid ändring av verksamheten Företag Arvidsjaurs Kommun Datum Version Beskrivning av planerad ändring Förändrad lagstiftning, sjuksköterska ska under helger kontrollera LifeCare x2/dag, kvittera utskrivningsmeddelanden, återkoppla till slutenvården, kontakt med utförarenheter Framtagen av Hälso och sjukvårdsenheten Godkänd av Deltagare Anna Sandgren, Pernilla Berggren, Malin Lestander, Kerstin Granberg Sjuksköterskor i särskilt boende och hemsjukvård ingår i en organisation. Kvällstid vardagar tjänstgör en ensam sjuksköterska, så även helger, kl helger tjänstgör två sjuksköterskor. Under helger och kvällar ansvarar en ensam sjuksköterska för ca 120 patienter i särskilt boende samt ca 80 patienter i hemsjukvård. Verksamheten under kvällar och helger utgörs endast av akut verksamhet, ej planerade insatser. Riskkälla Riskbedömning Åtgärd Ansvarig Klart när? Kontroll låg med hög utfört. Datum. Arbetsuppgiften innefattar myndighetsutövning enligt SoL och LSS vilket sjuksköterskorna saknar kompetens för. x För att utföra uppgiften krävs utbildning om Socialtjänstlagen.? Ökad arbetsbelastning i den egna verksamheten när patienter skrivs ut 7 dagar/vecka. Den förändrade lagstiftningen medför risk för att belastningen på sjuksköterskorna ökar under helgerna, bl a med fler hembesök (beställda av primärvården) samt mottagande av patienter även under helger. Sjuksköterskorna ska också själva påbörja sin egna planering för mottagande av patienter. Att då dessutom ta på sig annan yrkeskategoris arbetsuppgifter i annat lagrum ökar belastningen på sjuksköterskorna. x Utökad bemanning sjuksköterskor helger. Detta medför ökade kostnader. När bemanning flyttas från vardagar till helger riskerar vi att inte klara hälso- och sjukvårdsuppdraget vilket medför behov av rekrytering När patienter kommer hem även röda dagar ökar risken att sjuksköterskorna även måste utföra delar av chefs arbetsuppgifter, ex fatta beslut om extra personal samt rekrytering av personal vilket tar mycket tid Otydligt ledarskap gentemot omvårdnadspersonalen när arbetsuppgifter blandas vhef-biståndshandläggare-sjuksköterska Antalet hembesök som beställs via primärvården ökar vilket ökar belastningen på sjuksköterskorna, vilket kan göra det svårt att hinna med den planerade verksamheten ex. att kontrollera Life Care Sekretessgränser mellan SoL och HSL blir otydliga. Brott mot gällande lagstiftning x Utökad bemanning sjuksköterskor helger. Se ovan. x x Utökad bemanning sjuksköterskor helger. Se ovan.

87 Kommentar: Hälso och sjukvårdsenheten föreslår att arbetsuppgifterna fördelas på biståndshandläggare och chefer i äldre och handikappomsorgen som alla arbetar inom det lagrum och verksamhetsområde som den nya lagstiftingen omfattar. Sjuksköterskorna gör sin del enligt hälso och sjukvårdslagen. Sjuksköterskorna behöver sin arbetstid under helger och röda dagar till att ta mot de patienter som kommer hem, kvittera hälso och sjukvårdens meddelanden i LifeCare samt påbörja sin egen planering inför hemgång. De behöver också arbetstiden till att ta hand om de ca ca 200 patienter som de ansvarar för samt utföra de hembesök som primärvården beställer enligt avtal. Vidare anser vi att arbetsuppgifterna ligger inom Visions avtalsområde.

88 PROTOKOLL STYRELSEN SAMMANTRÄDESDATUM Gemensamma riktlinjer för samverkan - Samordnad individuell plan Bilaga: Förslag enligt rubrik En lagstiftningsförändring sker 1 januari 2018 som reglerar samverkan, delaktighet, betalningsansvar mm. Samverkansriktlinjerna hanterar samverkan mellan kommunerna och Region Norrbotten. Samverkansriktlinjerna berör innehållet i hur samverkan ska ske. Ärendet har behandlats av Samverkansberedningen Protokollet är ännu inte justerat. Styrelsens ordförande, Socialberedningens ordförande och samverkansledaren för Social välfärd har diskuterat ärendet och föreslår Att styrelsen rekommenderar kommunerna att anta Samverkansriktlinjerna Att utvärdering av Samverkansriktlinjerna sker senast Styrelsen diskuterar ärendet, varefter ordföranden föreslår styrelsen besluta Att Att Att rekommendera kommunerna att anta Samverkansriktlinjerna utvärdering och eventuell revidering av Samverkansriktlinjerna sker senast samverkansledaren får uppdraget att genomföra en kartläggning och analys av kommunernas betalningsansvar gällande utskrivningsklara patienter. Tiden omfattar 6 månader from Resultatet redovisas för styrelsen Styrelsen beslutar Att Att rekommendera kommunerna att anta Samverkansriktlinjerna utvärdering och eventuell revidering av Samverkansriktlinjerna sker senast Att samverkansledaren får uppdraget att genomföra en kartläggning och analys av kommunernas betalningsansvar gällande utskrivningsklara patienter. Tiden omfattar 6 månader from Resultatet redovisas för styrelsen Norrbottens Kommuner, Kungsgatan 23 B, Box 947, Luleå. Telefon: E-post: info@kfbd.se 93 (110)

89 Gemensamma riktlinjer för samverkan-samordnad individuell plan Bilaga: Förslag enligt rubrik En lagstiftningsförändring sker 1 januari 2018 som reglerar samverkan, delaktighet, betalningsansvar mm. Samverkansriktlinjerna hanterar samverkan mellan kommunerna och Region Norrbotten. Samverkansriktlinjerna berör innehållet i hur samverkan ska ske. Ärendet har behandlats av Samverkansberedningen Protokollet är ännu inte justerat. Styrelsens ordförande, Socialberedningens ordförande och samverkansledaren för Social välfärd har diskuterat ärendet och föreslår Att styrelsen rekommenderar kommunerna att anta Samverkansriktlinjerna Att utvärdering av Samverkansriktlinjerna sker senast

90 Gemensamma riktlinjer för samverkan Samordnad individuell plan 1

91 Dokumentinformation Huvudmän: Region Norrbotten och länets kommuner i Norrbottens län Upprättat på uppdrag av: Länsstyrgruppen November 2017 Godkänt av: Regionstyrelsen och socialnämnd/kommunstyrelse i respektive kommun Ansvariga för revidering: Länsstyrgruppen Datum: November 2017 Version: Dokumenttyp: Riktlinjer 2

92 Inledning De gemensamma riktlinjerna för samverkan är framtagna av Länsstyrgruppen som består av representanter från Region Norrbotten och länets kommuner. Riktlinjerna är antagna av Politiska samverkansberedningen för hälsooch sjukvård, socialtjänst och skola och därefter beslutade i regionstyrelsen och socialnämnd/kommunstyrelse i respektive kommun. 3

93 Innehåll Dokumentinformation... 2 Inledning... 3 Samverkan... 5 Samverkansorganisation... 6 Fullmakt, framtidsfullmakt, god man, förvaltare och anhörigbehörighet... 8 Hälso- och sjukvård i ordinärt boende Hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer Samordnad individuell plan Fast vårdkontakt IT-stöd Lifecare Samordnad individuell planering efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Egenvård Kommunens betalningsansvar Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Definitioner Lagar och förordningar Bilaga 1 Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Bilaga 2 Rutiner med spårförklaringar och patient Bilaga 3 Det goda mötet

94 Samverkan Ett bra samarbete och gemensamt ansvarstagande för den enskildes hälso- och sjukvård och socialtjänst är angeläget och nödvändigt för att säkerställa en samordnad vård, stöd och omsorg av god kvalitet. Genom tydliga uppdrag och ansvarsfördelning skapas förutsättningar för en god och trygg vård och omsorg för den enskilde. Vidare stärks och underlättas det goda samarbetet. En annan fördel är att resurser används på rätt sätt, vilket gynnar hela samhället. Vårt förhållningssätt ska utgå från att: Vi utgår från den enskildes behov Vi har förtroende för varandras kompetens Vi har tillit till att alla gör sitt bästa Vi är lojala mot fattade beslut och gällande rutiner Vi pratar gott om varandra För att lyckas behöver vi varandra Mål Målet för samverkan är att den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet ska tillgodoses. Den enskilde med behovsanpassade insatser ska få möjlighet att leva självständigt under trygga förhållanden och bli bemött med respekt för sitt självbestämmande och integritet. Personcentrering Personcentrerad vård och omsorg innebär att flytta fokus från sjukdom till personens erfarenheter och resurser. Genom att utgå från personens individuella resurser och behov anpassas åtgärder och förhållningssätt till individen och den aktuella situationen. Personcentrerad vård och omsorg innebär att en överenskommelse görs med den enskilde (ofta tillsammans med närstående) där denne är aktiv i planering och genomförande av den egna vården och omsorgen. Med utgångspunkt från den enskildes beskrivning av sitt hälsotillstånd upprättas en samordnad individuell plan. Den är viktig för att säkerställa den enskildes delaktighet och rättigheter. För att samordnad individuell plan ska användas i en omfattning som motsvarar behoven behöver enskilda vara medvetna om rätten att begära en samordnad individuell plan och verksamheter behöver ha kunskap och kompetens att erbjuda en sådan. Norrbus Region Norrbotten och länets kommuner har gemensamma riktlinjer för samverkan för barn och unga, Norrbus. Målgruppen omfattar alla barn och unga, upp till och med 20 års ålder, som är i behov av stöd och hjälp från fler än en aktör. Målet för arbetet kring barn och unga i Norrbottens län är att alla barn och unga har ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin närmiljö/klass som de tillhör. 5

95 Samverkansorganisation För att samverkan ska resultera i mervärde för den enskilde krävs engagemang och tydlig styrning på alla ledningsnivåer inom respektive huvudmans ansvarsområde. Politiska samverkansberedningen: Består av ledande förtroendevalda från Region Norrbotten och länets kommuner. Beredningens uppdrag är att säkerställa och utveckla samverkan mellan Region Norrbotten och länets kommuner, fastställa gemensamma politiska styrdokument och vara styrgrupp för länsstyrgruppen. Länsnivå: I Norrbotten finns en länsstyrgrupp på tjänstepersonsnivå som hanterar samverkansfrågor mellan Region Norrbotten och länets kommuner. Länsstyrgruppen ska fastställa och följa upp länsövergripande överenskommelser och rekommendationer som därefter kommer att ligga till grund för lokala avtal. I länsstyrgruppen ingår socialchefer, barn- och utbildningschefer, chefer från regionens hälso- och sjukvård samt samordnare. Samordningsansvarig för länets kommuner är Norrbottens Kommuner. Länsdel-/kommunnivå: Med länsdel avses de fem geografiska närsjukvårdsområdena som finns i länet; Piteå, Luleå-Boden, Kalix, Gällivare och Kiruna. Närsjukvårdschefen i respektive område har ett övergripande samordningsansvar mellan Region Norrbotten och länets kommuner. Socialchefer, barn- och utbildningschefer, medicinskt ansvarig sjuksköterska och verksamhetschefer i regionen har ett gemensamt ansvar för samverkan på länsdelsnivå. Verksamhetsnivå: Verksamheterna ansvarar för samverkan på individ- och gruppnivå. Samverkan styrs av lokala förutsättningar utifrån de gemensamt upprättade riktlinjer för samverkan. Lokala rutiner: Respektive huvudman är ansvarig för att introducera och följa upp antagna samverkansriktlinjer. Verksamhetschefen/motsvarande är ansvarig för att rutiner finns för den egna verksamheten. Lokala rutiner ska förtydliga vem som gör vad på lokal nivå. Avvikelsehantering: Vid brister i samverkan ska avvikelserapport skrivas så att förbättringar kan ske. Avvikelser som gäller Region Norrbotten hanteras enligt Region Norrbottens generella rutiner för avvikelsehanteringsprocessen. Avvikelserapport som gäller kommunen skickas till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i kommunen. Avvikelser som gäller kommunen hanteras enligt kommunens lokala rutiner för avvikelsehantering. Avvikelser från kommunerna skickas till verksamhetschef på respektive enhet eller utsedd funktion i läns- alternativt närsjukvården. Uppföljning av avvikelser: Uppföljning av avvikelser som berör samarbetet hanteras i samverkansorganisationen på respektive nivå. Oenighet vid tillämpning av samverkansriktlinjer: Frågor angående tillämpning av samverkansrutiner i enskilda ärenden avseende verksamhets- och kostnadsansvar som inte kan lösas i samförstånd ska lyftas till närmaste verksamhetsnivå. I de fall frågan inte kan lösas lyfts frågan till samverkansgrupp på länsdelsnivå. Om frågan ändå inte kan lösas ansvarar en särskilt utsedd gemensam arbetsgrupp på länsnivå för att hantera samverkansfrågor kopplat till riktlinjerna. 6

96 Uppföljning: Uppföljning av följsamhet till processerna kommer att ske via gemensamt fastställda indikatorer. 7

97 Fullmakt, framtidsfullmakt, god man, förvaltare och anhörigbehörighet Den enskilde företräder sig själv gällande vård-, stöd och omsorg, men om denne behöver stöd kan detta ges av någon som erhållit nedanstående förordnande eller uppdrag. Fullmakt ska användas om den enskilde förstår vad denne skrivit på. Fullmakten ska gälla att sörja för person och bevaka den enskildes rätt. Om det finns fullmakt behövs ej god man. Om den som har fullmakt missköter sig ska anmälan göras om behov av god man/förvaltare. Framtidsfullmakt är en fullmakt som den enskilde i förväg ger till en person att företräda denne om behov av detta uppstår i framtiden. Behovet kan uppstå om den enskilde drabbas av sjukdom, försvagat fysiskt eller psykiskt hälsotillstånd eller något liknande varaktigt förhållande. Fullmakten träder i kraft då den enskilde inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Fullmakten får omfatta ekonomiska och personliga angelägenheter. Den får inte omfatta medicinska åtgärder eller utpräglade personliga angelägenheter ex att upprätta testamente. Framtidsfullmakt är ett alternativ till god man och förvaltare, när behovet uppstår. Lag 2017:310 om framtidsfullmakter trädde i kraft 1 juli God man är en person som av tingsrätten förordnats för att tillvarata en annan persons rättsliga eller ekonomiska intressen eller sörja för hans person. God man får inte förordnas utan den enskildes samtycke om inte medicinska skäl föreligger. Om samtycke inte kan fås måste det framgå av läkarintyg att det föreligger medicinska skäl som gör att den enskilde behöver god man. God man är inte istället för utan ska alltid stå vid sidan om den enskilde. Den som ska tolka den enskildes vilja är gode mannen, inte personal inom hälso- och sjukvård eller socialtjänst. En god man skiljer sig från en förvaltare genom att den enskilde behåller rätten att representera sig själv. Förvaltare är en person som av tingsrätten förordnats för att företräda den enskilde i rättsliga och ekonomiska angelägenheter. I vård, stöd och omsorg samt boendefrågor bör förvaltaren inhämta den enskildes inställning om så är möjligt. En förvaltare får inte anordnas om god man är tillräckligt. Den enskildes rättsförmåga går förlorad vid förvaltarskap. Vid förvaltarskap krävs alltid läkarintyg. Ansökan om god man/förvaltare I varje kommun finns en överförmyndare eller överförmyndarnämnd. Ansökan om god man/förvaltare skickas till tingsrätten eller överförmyndaren i kommunen. Tingsrätten fattar sedan beslut. Tingsrätten kan i brådskande ärenden besluta om interimistiskt beslut. Ange då att det rör sig om interimistiskt beslut i ansökan. Det är möjligt att lämna förslag på lämplig person som kan utses till god man eller förvaltare för att snabba på processen. Det finns ingenting som säger att släkting har företräde att bli god man eller förvaltare för en anhörig. 8

98 Den som i sin yrkesutövning uppmärksammar att den enskilde har behov av en företrädare i form av god man eller förvaltare är ansvarig för att föra ärendet vidare till överförmyndarnämnden i kommunen. För att få information om en person har god man eller förvaltare kan kontakt tas med överförmyndare/överförmyndarnämnden i kommunen. Anhörigbehörighet Innebär att anhöriga får vidta vardagliga rättshandlingar för den enskildes räkning när denne inte längre kan ta hand om sina ekonomiska angelägenheter. Den omfattar inte personliga angelägenheter så som vård och omsorg. Turordning för vem som får företräda den enskilde är enligt följande: make/maka eller sambo, barn, barnbarn, föräldrar, syskon och sist annan närstående. 9

99 Hälso- och sjukvård i ordinärt boende Från och med 1 februari 2013 övertog länets kommuner ansvaret för hälso-och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå i ordinärt boende för personer 18 år och äldre. Överföringen av ansvaret för hälso- och sjukvård i ordinärt boende i Norrbottens län omfattar både oplanerade och planerade hembesök och hemsjukvårdsbesök. Hemsjukvård definieras som hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska insatserna är sammanhängande över tid. Kommunernas ansvar gäller för hälso- och sjukvårdsinsatser som omfattar sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Kommunen ansvarar för den hälsooch sjukvård som ges i det egna hemmet till personer som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller social situation (t ex psykiska besvär, saknar stöd från anhöriga) inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka hälsocentral. Hemsjukvårdsavtalet reglerar att kommunaliseringen avser endast de hembesök och hemsjukvårdsbesök som primärvården ansvarar för. Varje hemsjukvårdspatient ska ha en behandlingsansvarig läkare i primärvård och/eller specialiserad öppenvård. Läkarmedverkan i ordinärt boende finns reglerat i ett upprättat samverkansavtal mellan Region Norrbotten och länets kommuner. Befolkningen ska i första hand vända sig till primärvården för hälso- och sjukvård. Det innebär att kommunen inte har ansvar för patienter som på egen hand kan ta sig till hälsocentralen. 10

100 Hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer Kommunens hälso-och sjukvårdsansvar omfattar de personer som bor i särskilda boendeformer eller bostad med särskild service och de som vistas i dagverksamheter. Ansvaret omfattar insatser till och med sjuksköterskenivå. Kommunens ansvar omfattar även habilitering, rehabilitering och hjälpmedel som utförs av legitimerad arbetsterapeut och legitimerad fysioterapeut. Läkarmedverkan i kommunernas hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer finns reglerat i ett upprättat samverkansavtal mellan Region Norrbotten och länets kommuner. I uppdraget ingår fast konsultationstid och rutiner för samverkan mellan hälsocentralen och det särskilda boendet. Tillgång till läkarmedverkan ska finnas dygnet runt alla dagar men ska planeras och utföras så långt det är möjligt under kontorstid. Det geografiska upptagningsområdet är grunden för hälsocentralens ansvar för kommunens särskilda boendeformer. Den enskildes val av hälsocentral sammanfaller inte alltid med den hälsocentral som har det geografiska ansvaret för boendet. Det är den behandlingsansvarige läkaren som ansvarar för frågor som berör den enskilde. 11

101 Samordnad individuell plan De personer som har behov av samordnade insatser ska erbjudas en samordnad individuell plan, SIP. Detta ska ske när en person själv önskar eller personal uppmärksammat behovet. Målet är att den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet ska tillgodoses. Den gemensamma planen ska bygga på delaktighet och samtycke från den enskilde. Den enskilde ska ge sitt samtycke för att informationsöverföring mellan berörda parter ska kunna göras. Samordnad individuell plan ska klargöra den enskildes mål, vilka insatser som behövs, vem som ska samordna insatserna samt vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för. Det kan vara insatser från flera verksamheter och yrkesföreträdare. För personer med sammansatta behov är det angeläget att de sociala, medicinska, psykiska och fysiska behoven, inklusive habilitering och rehabilitering tillgodoses ur ett helhetsperspektiv. Arbetet ska utföras utifrån ett etiskt förhållningssätt baserat på personcentrerad vård, likabehandling och icke diskriminering. Om den enskilde i särskilda boendeformer för äldre önskar eller om hälso- och sjukvårdspersonal/enhetschef ser ett behov av samordnad planering ska samordnad individuell plan upprättas. För bistånd enligt Socialtjänstlagen, SoL eller insatser enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS ska den enskilde själv eller genom en ställföreträdare ansöka om detta. En ansökan kan om inte annat är möjligt ske muntligt av den enskilde eller närstående/godman/förvaltare med giltig fullmakt/förordnande och kan senare följas av skriftlig ansökan. 12

102 Fast vårdkontakt Fast vårdkontakt regleras i Patientlagen och Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. När En fast vårdkontakt ska utses av verksamhetschef om det är nödvändigt för att tillgodose den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet eller om den enskilde begär det. Den enskildes önskemål ska så långt som det är möjligt respekteras när den fasta vårdkontakten utses. Fast vårdkontakt ska utses i samband med upprättande av samordnad individuell plan. Den fasta vårdkontakten bör finnas där den huvudsakliga vården bedrivs dvs där grundsjukdomen behandlas eller där personen huvudsakligen vistas. Den fasta vårdkontakten ska dokumenteras i journalen och i samordnad individuell plan. Den enskilde kan ha flera fasta vårdkontakter. Det är viktigt att det framgår i den samordnade individuella planen vem av de fasta vårdkontakterna som har samordningsuppdraget. För personer med livshotande tillstånd ska en fast vårdkontakt utses på läkarnivå. Samordningsuppdraget kan ligga på en annan fast vårdkontakt än läkaren. Ansvar Den fasta vårdkontaktens ansvar är att bistå den enskilde i att samordna dennes behov av hälso- och sjukvårds insatser, informera om vårdsituationen, förmedla kontakter med andra relevanta personer inom hälso- och sjukvården och vara kontaktperson mot andra berörda aktörer. En fast vårdkontakt ska vara en namngiven person. Den enskilde ska erhålla tydlig information om vem/vilka som är fast vårdkontakt (namn, arbetsplats, telefonnummer). Fast vårdkontakt i öppenvård för personer i ordinärt boende För den enskilde i ordinärt boende ska den fasta vårdkontakten utses i den landstingsfinansierade öppna vården. Alla patienter inom hemsjukvården ska ha en fast vårdkontakt med samordningsansvar i den kommunala hälso- och sjukvården och en behandlingsansvarig läkare inom primärvård eller specialiserad öppenvård. Fast vårdkontakt för personer i särskilda boendeformer För den enskilde i särskilda boendeformer utses den fasta vårdkontakten inom kommunen. Fast vårdkontakt vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård I samband med utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska den fasta vårdkontakten utses i den landstingsfinansierade öppna vården. I samband med utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska den fasta vårdkontakten ansvara för att kalla till samordnad individuell planering. 13

103 IT-stöd Lifecare För en säker informationsöverföring mellan Region Norrbotten och länets kommuner ska ett gemensamt IT-stöd användas, Lifecare. IT-stödet ska användas både vid samordnad individuell planering i öppenvård och vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård för alla personer oavsett ålder och diagnos. Det gäller även för öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. För att möta det behov som finns för att tillgodose planering utifrån den enskildes samlade behov. En samordnad individuell plan ska upprättas i Lifecare. För att öka den enskildes delaktighet ska denne erhålla sin plan utskriven på papper och/eller kunna ta del av den via visning på 1177 Vårdguiden. För hälso- och sjukvårdspersonal samt socialtjänstpersonal gäller även dokumentation av uppgifter i journalsystem/verksamhetssystem enligt gällande regelverk och lokal rutin. Support Användarstöd och superanvändare är första linjens support till användare på respektive enhet. Uppdraget är att ge användare stöd vid problem med IT-stödet. Vid störningar/driftavbrott i Lifecare Region Norrbotten - kontaktar Teknikakuten via mail eller per telefon. Länets kommuner under utredning. När Lifecare inte går att använda på grund av driftavbrott måste nödvändiga kontakter ske via telefon mellan aktörerna. Detta dokumenteras i respektive journalsystem/verksamhetssystem. 14

104 Samordnad individuell planering i öppen hälso- och sjukvård och socialtjänst När den enskilde, oavsett ålder och/eller diagnos, har behov av samordnade insatser ska en samordnad individuell plan upprättas i Lifecare. Om den enskilde önskar eller personal uppmärksammar att den enskilde har behov av samordning ansvarar behörig personal för att inhämta samtycke till att upprätta en samordnad individuell plan. Detta ska dokumenteras i Lifecare innan kallelse skickas. Respektive aktör kan tillsammans med den enskilde registrera den enskildes förmågor och begränsningar. Denna del är inte obligatorisk. Detta kan underlätta för kallade aktörer att få en uppfattning om den enskildes behov och vilka insatser som kan bli aktuella. Genom god och sammanhållen planering ska onödiga inskrivningar på sjukhus undvikas. Samordnad individuell planering i öppen hälso- och sjukvård och socialtjänst sker vardagar måndag till fredag. Vid samordning av insatser kring habilitering och rehabilitering ska särskild hänsyn tas till enskilda med långvariga behov. Insatserna kan vara arbetslivsinriktade, medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska och ska utgå från den enskildes behov, förutsättningar och intressen. När samordning av insatser för ett barn planeras ska barnets inställning till samordningen så långt som möjligt klarläggas. Ett barn som har uppnått tillräcklig ålder, mognad och utveckling ska ges möjlighet att själv delta aktivt i planeringen av samordningen. Enligt gällande avtal ska en samordnad individuell plan alltid upprättas/följas upp för hemsjukvårdspatienter. Om den enskilde i särskilda boendeformer för äldre önskar eller om hälso- och sjukvårdspersonal/enhetschef ser ett behov av samordnad planering ska samordnad individuell plan upprättas. Kallelse - Samordnad individuell planering Ansvarig Ansvarig för att kallelse till samordnad planering skickas är den personal som uppmärksammar behovet av nya eller förändrade insatser av vård, stöd och omsorg. Den personen blir initialt samordningsansvarig. I ansvaret ingår att i samråd med den enskilde bedöma vilken eller vilka aktörer som ska närvara för att den samordnade planeringen ska kunna genomföras och den enskildes behov bli tillgodosedda. 15

105 När Kallelse ska skickas när det finns behov av samordning för att tillgodose den enskildes behov. Kallelse till samordnad planering ska skickas snarast, dock senast inom tre arbetsdagar från det att behovet blivit känt. Själva mötet bör äga rum inom 3-21 dagar. Med påbörjad planering avses en aktiv kontakt (via Lifecare) mellan aktörer som har mandat att företräda respektive huvudman. Till Det är den enskildes behov som avgör vilka professioner som ska kallas till möte. Kallelse till samordnad individuell planering kan skickas till: den enskilde och/eller närstående eller legal företrädare socialtjänst kommunal hälso- och sjukvård landstingsfinansierad öppenvård ex primärvård, psykiatrisk öppenvård eller annan öppenvård annan aktör ex skola, försäkringskassa och arbetsförmedling Hur Den samordningsansvarige ska skicka en kallelse till samordnad planering till de aktörer som bedöms behöva delta i planeringen. Uppföljning av samordnad individuell plan Kallelse till uppföljning ska skickas utifrån tidigare överenskommet datum för uppföljning eller när den enskilde tillsammans med den samordningsansvarige beslutat om datum för uppföljning. Kallelsen ska skickas så snart beslut om datum för uppföljning finns överenskommet mellan den enskilde och samordningsansvarig. Ansvarig Ansvarig för att kalla till uppföljning av samordnad individuell plan är den samordningsansvarige. I Lifecare Registrera kallelsen i Lifecare. Välj mötesform, plats, mötet avser, datum, starttid och sluttid. Lägg till vilka aktörer som ska delta vid mötet. Kontrollera att uppgifter om folkbokförd adress stämmer och registrera den enskildes telefonnummer för att säkerställa att denne kan kontaktas vid behov. Registrera kontaktuppgifter till närstående, framförallt att telefonnummer finns tillgängligt. Kontrollera att kommuntillhörighet och listad hälsocentral stämmer. 16

106 Möte Samordnad individuell planering Mötet genomförs utifrån den enskildes behov, resurser och önskemål. Mötet kan genomföras i den enskildes hem, på hälsocentralen/öppenvårdsmottagning eller annan lokal den enskilde finner lämpligast. Mötesform kan variera; möte fysiskt i samma lokal, videomöte alternativt telefonmöte. Om den enskilde önskar så kan närstående delta vid mötet. Ansvarig Ansvarig för att leda mötet är den samordningsansvarige, som också kallat till mötet. Den aktör som kallas till samordnad individuell planering är skyldig att delta och ska bidra till mötet på ett konstruktivt sätt utifrån den enskildes behov. Vid mötet kan ny samordningsansvarig utses. Se bilaga Det goda mötet. När Mötet ska äga rum överenskommen tid och plats. Hur Mötet äger rum på den plats och i den form den enskilde önskar. Det är den enskildes behov som avgör valet av mötesform. Fysiskt möte: alla kallade närvarar i samma fysiska lokal. Kan ske i hemmet, hälsocentral, mottagning, kommunal lokal eller annan plats. Videomöte: den samordningsansvarige ansvarar för att de deltagare som ska delta på distans har tillgång till det virtuella mötesrummets möteslänk. Telefonkonferens: den samordningsansvarige ansvarar för att alla deltagare, inklusive patienten och dennes närstående, har kännedom om telefonnummer och möteskod till mötet. Respektive huvudman ansvarar för den egna digitala tekniska utrustningen. Riktlinjer för mötet För den enskilde som har behov av kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser/socialtjänstinsatser i hemmet ansvarar kommunens personal för mottagandet och svarar för att ansluta ansvarig läkare till mötet. För barn och unga under 18 år ansvarar den landstingsfinansierade öppna vården för att delta i mötet tillsammans med barnet/den unga och ansluta andra aktörer. För den enskilde med behov av socialtjänst och landstingsfinansierad hälso- och sjukvård bistår den personal som deltar i mötet tillsammans med den enskilde för att ansluta andra aktörer. Mötet kan exempelvis hållas på hälsocentralen, i den enskildes hem eller i skolan utifrån personens behov. För den enskilde som själv, eller med hjälp av närstående, klarar av att koppla upp sig till ett samordnat planeringsmöte via telefon eller video kan övriga deltagare medverka via digital teknik. 17

107 Samordnad individuell plan - SIP Upprättande av samordnad individuell plan får endast göras om den enskilde har lämnat samtycke. Den enskilde kan välja att anta eller avstå erbjudna insatser. En huvudman kan inte erbjuda eller fatta beslut om insatser som någon annan ska tillhandahålla. Ansvarig Att en samordnad individuell plan utformas är ett gemensamt ansvar för de aktörer som företräder berörda huvudmän. Huvudregeln är att den aktör som har mest kontakt med den enskilde får det övergripande ansvaret för samordningen. Den som kallat till mötet (den samordningsansvarige) har ansvaret att göra den enskilde delaktig i den samordnade individuella planeringen. Den samordningsansvarige har ansvar för att upprättad plan lämnas till den enskilde. När Samordnad individuell plan ska upprättas när samordning behövs för att den enskilde ska få sina behov av samordning tillgodosedda. Samordnad individuell plan ska upprättas inom 3-21 dagar från det att behovet blivit känt. Samordnad individuell plan ska vara dokumenterad av deltagande aktörer inom tre dagar efter det att mötet ägt rum. Den samordnade individuella planen ska kontinuerligt följas upp av berörda aktörer tillsammans med den enskilde. Vad Samordnad individuell plan ska innehålla uppgifter om den enskildes egna mål, beskrivna behov och egna resurser. Respektive aktör ska tillsammans med den enskilde planera insatser för att möta beskrivna behov. I den samordnade individuella planen ska uppgifter om vilken enhet som är ansvarig för respektive insats dokumenteras. Uppföljning Vid upprättande av den samordnade individuella planen ska datum för uppföljning beslutas och dokumenteras, samt vem som ansvarar för vad. I den samordnade individuella planen ska det framgå: den enskildes huvudmål och delmål vilka insatser som behövs vilka insatser som respektive aktör eller den enskilde själv ska svara för vilka åtgärder som vidtas av någon annan än Region Norrbotten eller kommunen vilken aktör som ska samordningsansvaret tidsplan för måluppfyllelse, insatser, uppföljning och utvärdering Avsluta samordnad individuell plan När målen är uppfyllda och det inte längre finns behov av insatser som behöver samordnas eller om den enskilde drar tillbaka sitt samtycke ska den samordnade individuella planen avslutas. Den samordningsansvarige ansvarar för att avsluta planen och ska även ange orsak. När den enskilde avlider ska den samordnad individuella planen avslutas. 18

108 I Lifecare Respektive aktör ska dokumentera sin del i den samordnade individuella planen i Lifecare inom tre dagar från det att mötet ägt rum. Planen ska kommuniceras muntligt och skriftligt med den enskilde. 19

109 Samordnad individuell planering efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Från och med 1 januari 2018 träder lagen om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. Betalningsansvarslagen 1990:1404 upphör därmed. En förändring blir att den enskilde får en samordnad individuell plan som följer denne oavsett om den upprättas i öppenvård eller i anslutning till utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. En samordnad individuell plan ska erbjudas utifrån behov oavsett ålder och diagnos. Utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska kunna ske årets alla dagar. Lagen syftar till att: Säkerställa en god samordning av hälso- och sjukvårdsinsatser utifrån patientens behov efter utskrivning från sjukhus. Öka patientens delaktighet. Främja korta ledtider och att patienten ska skrivas ut från den slutna vården så snart som möjligt efter det att den behandlande läkaren bedömt att patienten är utskrivningsklar. Den landstingsfinansierade öppna vården ska aktivt medverka och därigenom nå en ökad delaktighet. Samordnad individuell planering ska i möjligaste mån upprättas i den enskildes hem. Samordnad individuell plan ska upprättas tillsammans med patienten inom 0-21* dagar efter utskrivning från slutenvård för de som har behov av samordnad planering. Detta gäller även för patienter i LSS- och psykiatriboenden. Har patienten en upprättad plan ska denna följas upp 1-21 dagar efter utskrivning från slutenvården. Vid samordning av insatser kring habilitering och rehabilitering ska särskild hänsyn tas till enskilda med långvariga behov. Insatserna kan vara arbetslivsinriktade, medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska och ska utgå från den enskildes behov, förutsättningar och intressen. När samordning av insatser för ett barn planeras ska barnets inställning till samordningen så långt som möjligt klarläggas. Ett barn som har uppnått tillräcklig ålder, mognad och utveckling ska ges möjlighet att själv delta aktivt i planeringen av samordningen. Om den enskilde i särskilda boendeformer för äldre önskar eller om hälso- och sjukvårdspersonal/enhetschef ser ett behov av samordnad planering ska en samordnad individuell plan upprättas. Det är patientens behov som kommer att styra huruvida det räcker med ett inskrivningsmeddelande, meddelande om utskrivningsklar samt utskrivningsmeddelande till primärvård och det särskilda boendet. Det blir den landstingsfinansierade öppna vården tillsammans med patienten och ansvarig sjuksköterska/chef på boendet som avgör om kallelse till samordnad individuell planering ska skickas i samband med utskrivning från sjukhus. För den enskilde i särskilda boendeformer för äldre som inte har behov av samordnad individuell plan sker 20

110 samverkan, planering, genomförande och uppföljning utifrån upprättade avtal. Planeringen dokumenteras i respektive journalsystem/verksamhetssystem. *Se bilaga Rutin spår Målet är att patienten ska känna sig trygg och vara delaktig i sin planering vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. För att åstadkomma en god vård ska ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilda boendeformer hållas så korta som möjligt. Onödig vistelse på sjukhus ska undvikas. OBS-platser För utskrivningsklara patienter vid hälsocentralernas OBS-platser ska samordnad individuell planering vid utskrivning genomföras på samma sätt som för patienter på sjukhus. Behandlande läkare Ansvar Den behandlande läkaren ska ansvara för att bedöma: Om patienten kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och/eller den landstingsfinansierade öppna vården efter det att patienten har skrivits ut. Den behandlande läkaren ska även bedöma preliminärt utskrivningsdatum. När Bedömningen ska ske i samband med det att patienten skrivs in i sluten hälso- och sjukvård eller så snart det är lämpligt utifrån patientens hälsotillstånd. Inskrivningsmeddelande Inskrivningsmeddelande ska skickas för en patient där den behandlande läkaren bedömer att nya eller fortsatta insatser från socialtjänst och/eller kommunal hälso- och sjukvård och landstingsfinansierad öppenvård kan komma att bli aktuella efter sjukhusvistelsen för att patientens hemgång ska bli trygg och säker. För att skicka inskrivningsmeddelande i Lifecare krävs att patientens samtycke till informationsöverföring och sammanhållen journal först inhämtas och registreras. Säger patienten nej till informationsöverföring kan vissa uppgifter trots det skickas. Görs menprövning ska detta även journalföras. Patienten ska göras delaktig i processen. Utrednings- och planeringsarbetet ska starta så snart inskrivningsmeddelandet är skickat. Ansvarig Ansvarig för bedömning om patienten har behov av insatser efter utskrivning är den behandlande läkaren. Det innebär att läkaren ska avgöra om ett inskrivningsmeddelande ska skickas. De administrativa uppgifterna kan utföras av alla yrkesprofessioner. När Inskrivningsmeddelande ska skickas inom 24 timmar efter det att den behandlande läkaren bedömt att patienten har behov av fortsatta eller nya insatser efter utskrivning från följande: socialtjänst kommunal hälso- och sjukvård personer som bor i särskilda boendeformer 21

111 landstingsfinansierad öppenvård ex primärvård, psykiatrisk öppenvård eller annan öppenvård Mottagande enheter/professioner ska kvittera inskrivningsmeddelandet senast kl respektive kl Verksamheterna ska påbörja den egna planeringen tillsammans med patienten och/eller dess närstående snarast efter det att inskrivningsmeddelandet är skickat. Till Inskrivningsmeddelande skickas endast till kommunens socialtjänst när patienten enbart har behov av sociala insatser. Inskrivningsmeddelande skickas alltid till både den landstingsfinansierade öppenvården och den kommunala hälso- och sjukvården när patienten har behov av kommunens hälso- och sjukvård. Inskrivningsmeddelande skickas alltid till socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården samt den landstingsfinansierade öppenvården när patienten har behov av både socialtjänst och kommunens hälso- och sjukvård. Vem Inskrivningsmeddelandet skickas av utsedd funktion på vårdavdelningen. Inskrivningsmeddelandet kvitteras av utsedd funktion vid mottagning/enhet. Vad I inskrivningsmeddelandet ska preliminärt utskrivningsdatum framgå. När inskrivningsmeddelandet är skickat ska mottagande aktörer påbörja den egna planeringen omgående i samråd med patienten och/eller dess närstående. Den egna planeringen ska kunna genomföras årets alla dagar. Den egna planeringen syftar till att varje aktör själv planerar för de insatser/åtgärder som är aktuella för patienten för att denne ska kunna komma hem på ett tryggt och säkert sätt efter slutenvårdsvistelsen. Samtliga berörda enheter ansvarar för att genomföra effektiva planeringsprocesser. Professioner kan utbyta information med varandra. Riktmärke för när dessa insatser/åtgärder ska finnas på plats är det preliminära datum för utskrivning som framgår i inskrivningsmeddelandet. I Lifecare Uppgifter som ska finnas med och kan skickas utan samtycke: - patientens namn, personnummer och folkbokföringsadress - beräknad tidpunkt för utskrivning (kan kompletteras inom 24 timmar eller registreras så snart behov av insatser efter utskrivning identifierats) Om beräknad tidpunkt för utskrivning förändras ska inskrivningsmeddelandet uppdateras och skickas på nytt så snart det är möjligt. - inskrivningsorsak (kräver att samtycke finns) Kontrollera att patientens eventuella mobilnummer finns tillgängligt för att säkerställa att denne kan kontaktas vid behov. Kontrollera att kontaktuppgifter till närstående, framför allt att mobilnummer finns tillgängligt. 22

112 Underlag I samband med att slutenvården skickar inskrivningsmeddelande ska de också upprätta ett underlag. Underlaget innehåller att antal frågor om den enskildes hälsotillstånd, resurser och behov. I Lifecare fungerar underlaget som ett beslutsstöd genom att föreslå ett färgspår utifrån svaren på frågorna. Färgspåret ger en rekommendation till öppenvården när i tid de behöver kalla till ett samordnat individuellt planeringsmöte efter patientens utskrivning från slutenvården. Ansvarig Ansvarig funktion för att underlaget registreras ska utses på respektive vårdavdelning av verksamhetschef i den slutna vården. När Underlaget ska fyllas i av slutenvården inom 24 timmar efter det att inskrivningsmeddelandet är skickat. Underlaget ska uppdateras så snart som möjligt när patientens tillstånd, behov eller resurser förändras. När mottagare av inskrivningsmeddelandet kvitterar detta får de svara på ett antal frågor som adderas till det påbörjade underlaget. Vad Av underlaget framgår patientens bedömda behov av fortsatta insatser och åtgärder efter utskrivning. I Lifecare Svara på de ja/nej frågor som ingår i underlaget samt lämna kommentarer om det behövs för att tydliggöra patientens bedömda behov. Fast vårdkontakt När den landstingsfinansierade öppna vården tagit emot ett inskrivningsmeddelande ska verksamhetschefen vid enheten utse en fast vårdkontakt för patienten innan denne skrivs ut från den slutna vården. Om patienten redan har en fast vårdkontakt vid enheten kan denne fortsätta vara patientens fasta vårdkontakt. Även om patienten sedan tidigare har en fast vårdkontakt utsedd inom den kommunala hälso- och sjukvården ska den landstingsfinansierade öppna vården utse en fast vårdkontakt för patienten i samband med utskrivning från slutenvård. Ansvarig Verksamhetschefen ansvarar för att utse den fasta vårdkontakten i den landstingsfinansierade öppenvården. Den fasta vårdkontakten blir ansvarig för att kalla till samordnad planering om patienten samtycker till detta. När Den fasta vårdkontakten i öppenvården ska utses när inskrivningsmeddelandet är mottaget och måste vara utsedd innan patienten skrivs ut från den slutna vården. 23

113 Utskrivningsklar När den behandlande läkaren bedömt att patienten är utskrivningsklar ska meddelande om detta skickas till de enheter/professioner som mottagit inskrivningsmeddelandet. När meddelande om utskrivningsklar är skickat ska mottagande aktörers egna planering vara klar så att patienten kan komma hem samma dag. Nödvändiga dokument inför hemgång ska vara klara, t ex patientinformation (PINF), uppdaterad läkemedelslista och vid behov egenvårdsintyg. Det preliminära datum för utskrivning som anges i inskrivningsmeddelandet bör överensstämma med faktiskt datum för utskrivningsklar. Om preliminärt datum för utskrivning ändras måste meddelandet uppdateras för att ge mottagande enheter möjlighet att ändra planeringen. Ansvarig Det är den behandlande läkaren i den slutna hälso- och sjukvården som bedömer när patienten är utskrivningsklar. Den bedömningen kan inte göras av andra yrkesprofessioner. Mottagande enheter/professioner ansvarar för att meddela vårdavdelningen när och hur de kan ta emot patienten i hemmet efter utskrivning. Den egna planeringen ska vara klar och patienten ska kunna erbjudas att komma hem samma dag som meddelande om utskrivningsklar skickats. Det gäller årets alla dagar. När Meddelande om att patienten är utskrivningsklar ska skickas samma dag som denna är utskrivningsklar. Om meddelande om utskrivningsklar skickas före kl räknas den dagen som dag ett vid beräkning av betalningsansvar och betalningsansvaret inträder på dag fyra. Om meddelandet skickas efter kl räknas den dagen som dag ett men betalningsansvaret inträder på dag fem. Mottagande enheter/professioner ska kvittera meddelandet om utskrivningsklar snarast, dock senast kl och kl årets alla dagar. I Lifecare Utskrivningsklar registreras i Lifecare och skickas till de enheter/professioner som mottagit inskrivningsmeddelandet. Uppgifter som ska finnas med: - datum för när patienten är bedömd som utskrivningsklar - ansvarig läkare/kontaktperson inom den slutna vården - ansvarig sjuksköterska inom den slutna vården - läkaransvar överlämnat till (namngiven person inom landstingsfinansierade öppna vården) Mottagande enheter/professioner av meddelande om utskrivningsklar ska i formuläret Patientinformation dokumentera den egna planeringen som slutenvården ska skriva ut och ge patienten vid utskrivning. Utskrivningsmeddelande De enheter/professioner som mottagit inskrivningsmeddelandet ska meddelas om att patienten blir utskriven från den slutna vården. Ansvarig Ansvarig för att meddelande skickas är den slutna vården där patienten är inskriven. 24

114 När Utskrivningsmeddelande ska skickas senast samma dag som patienten skrivs ut från den slutna vården. Mottagande enheter/professioner ska kvittera utskrivningsmeddelandet snarast, dock senast kl och årets alla dagar. Utskrivning ska kunna ske årets alla dagar. Till Utskrivningsmeddelande skickas till de enheter/professioner som mottagit inskrivningsmeddelandet. Observera Har patienten tackat nej till att medverka i samordnad individuell planering ska det registreras i Lifecare. Om patienten avlidit ska detta registreras i Lifecare under avliden. Det avslutar då vårdtillfället och eventuellt pågående samordnad individuell plan. I Lifecare Utskrivningsmeddelandet registreras i Lifecare. Uppgifter om datum för hemgång samt nödvändig information ska dokumenteras. Kallelse Tänk på att minimera antalet professioner som kallas till planeringen eftersom det är en utsatt situation för patienten. Ansvarig Ansvarig för att kallelse till samordnad individuell planering skickas är den utsedda fasta vårdkontakten i den landstingsfinansierade öppenvården. I ansvaret ingår att i samråd med patienten bedöma vilken eller vilka aktörer som ska närvara för att den samordnade planeringen ska kunna genomföras och patientens behov bli tillgodosedda. När Kallelse ska skickas när det finns behov av samordning av insatser från olika huvudmän för att tillgodose patientens behov. Kallelse ska inte skickas när patienten endast har behov av socialtjänst eller för patient i särskild boendeform för äldre där behov av samordnad individuell planering inte bedöms behövas. Kallelse till samordnad individuell planering ska skickas senast tre dagar efter det att underrättelse om att patienten är utskrivningsklar är skickat. Till Det är patientens behov som avgör vilka professioner som ska kallas. Kallelse till samordnad individuell planering kan skickas till: den enskilde och/eller närstående eller legal företrädare socialtjänst kommunal hälso- och sjukvård landstingsfinansierad öppenvård ex primärvård, psykiatrisk öppenvård eller annan öppenvård 25

115 annan aktör ex skola Hur Den fasta vårdkontakten ska skicka en kallelse till berörda enheter/professioner. Till patienten och annan aktör skrivs kallelsen ut på papper och skickas som brev. Om kallelse skickas innan patienten är utskriven från den slutna hälso- och sjukvården ska den fasta vårdkontakten meddela slutenvården datum och tid för det samordnade individuella mötet. I Lifecare Registrera kallelsen i Lifecare. Välj mötesform, plats, mötet avser, datum, starttid och sluttid utifrån vad som är överenskommet med patienten. Lägg till vilka enheter/professioner som ska delta vid mötet. Möte Samordnad individuell planering Mötet genomförs utifrån patientens behov, resurser och önskemål. Mötet kan genomföras i patientens hem, på hälsocentralen/öppenvårdsmottagning eller annan lokal patienten finner lämplig. Mötesform kan variera; möte fysiskt i samma lokal, telefonkonferens alternativt via videomöte. Mötet sker nästan uteslutande efter det att patienten skrivits ut från den slutna hälso- och sjukvården. Närstående kan delta vid planeringsmötet om patienten önskar. Ansvarig Ansvarig för att leda mötet är den fasta vårdkontakten, som också kallat till mötet. Alla medverkande ska bidra i mötet på ett konstruktivt sätt utifrån ett personcentrat förhållningssätt se bilaga Det goda mötet. Den aktör som kallas till samordnad individuell planering är skyldig att delta. När Mötet ska äga rum överenskommen tid och plats. Hur Mötet äger rum på den plats och i den form patienten önskar. Det är patientens behov som avgör valet av mötesform. Fysiskt möte: alla kallade närvarar i samma fysiska lokal. Kan ske i hemmet, hälsocentral, mottagning, kommunal lokal eller annan plats. Videomöte: den samordningsansvarige ansvarar för att de deltagare som ska delta på distans har tillgång till det virtuella mötesrummets möteslänk. Telefonkonferens: den samordningsansvarige ansvarar för att alla deltagare, inklusive patienten och dennes närstående, har kännedom om telefonnummer och möteskod till mötet. Det viktiga är att det finns ett deltagande från enhetens professioner som är kallade så att den samordnade individuella planen kan upprättas tillsammans med patienten. Respektive huvudman ansvarar för den egna digitala tekniska utrustningen. 26

116 Riktlinjer för mötet När den egna planeringen är genomförd och patienten är aktuell för utskrivning och är bedömd att ha behov av kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet ansvarar kommunens hälso- och sjukvårdspersonal för mottagandet och svarar för att ansluta ansvarig läkare till mötet. För barn och unga under 18 år ansvarar den landstingsfinansierade öppna vården för att delta i mötet tillsammans med patienten och ansluta andra aktörer. För patient som har behov av landstingsfinansierad hälso-och sjukvård och socialtjänst ska den personal som deltar i mötet tillsammans med patienten, svara för att ansluta andra aktörer. Det kan vara ansvarig inom hälsocentral/öppna mottagningar eller inom socialtjänsten, på den plats den enskilde väljer. Exempelvis hälsocentral, hemmet, skola etc. För patient som skrivs ut från Beroendecentrum ska en samordnad individuell plan upprättas innan utskrivning. För patient som själv, eller med hjälp av närstående, klarar av att koppla upp sig till ett samordnat planeringsmöte via telefon eller video kan övriga deltagare medverka via digital teknik. Samordnad individuell plan - SIP Med samordnad individuell planering avses samordning mellan patientens behov och önskemål och aktörernas planerade insatser. Upprättande av samordnad individuell plan får endast göras om patienten har lämnat samtycke. Patienten kan välja att anta eller avstå erbjudna insatser. En huvudman kan inte erbjuda eller fatta beslut om insatser som någon annan ska tillhandahålla. Ansvarig Att en samordnad individuell plan utformas är ett gemensamt ansvar för berörda huvudmän. Den fasta vårdkontakten i den landstingsfinansierade öppna vården som kallat till mötet (den samordningsansvarige) har ansvaret för att göra patienten delaktig i planeringen. Den samordningsansvarige i den landstingsfinansierade öppna vården har ansvar för att den upprättade planen lämnas till patienten. Huvudregeln är att den aktör som framgent har mest kontakt med den enskilde får det fortsatta övergripande ansvaret för samordningen och utses till fast vårdkontakt. När Samordnad individuell plan ska upprättas när samordning behövs för att patienten ska få sina behov av samordning tillgodosedda. Samordnad individuell plan ska vara dokumenterad av deltagande aktörer inom tre dagar efter det att mötet ägt rum. Den samordnade individuella planen ska kontinuerligt följas upp av berörda aktörer tillsammans med patienten. Vad Den samordnade individuella planen ska innehålla uppgifter om patientens egna mål, beskrivna behov och egna resurser. Respektive aktör ska tillsammans med patienten planera insatser för att möta beskrivna behov. I den samordnade individuella planen ska uppgifter om vilken enhet som är ansvarig för respektive insats dokumenteras. 27

117 Uppföljning Vid upprättande av den samordnade individuella planen ska datum för uppföljning beslutas och dokumenteras, samt vem som ansvarar för vad. I den samordnade individuella planen ska det framgå: patienten huvudmål och delmål vilka insatser som behövs vilka insatser som respektive aktör eller patienten själv ska svara för vilka åtgärder som vidtas av någon annan än Region Norrbotten eller kommunen vilken enhet/profession som ska ha det övergripande ansvaret för planen tidsplan för måluppfyllelse, insatser, uppföljning och utvärdering Avsluta samordnad individuell plan När målen är uppfyllda och det inte längre finns behov av insatser som behöver samordnas eller om den enskilde drar tillbaka sitt samtycke ska den samordnade individuella planen avslutas. Den samordningsansvarige ansvarar för att avsluta planen och ska även ange orsak. När patienten avlider ska den samordnad individuella planen avslutas. I Lifecare Respektive aktör ska dokumentera sin del i den samordnade individuella planen i Lifecare inom tre dagar från det att mötet ägt rum. Planen ska kommuniceras muntligt och skriftligt med patienten. 28

118 Egenvård Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en person själv kan utföra eller med hjälp av någon annan. Ett sätt att skilja på hälso- och sjukvård och egenvård är att bedöma om åtgärden kräver legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Om det krävs sådan personal är det fråga om hälso- och sjukvård och då omfattas den av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Bedömning av om en åtgärd kan utföras som egenvård är en uppgift för hälso- och sjukvården. Detsamma gäller för planering och uppföljning. Egenvård innebär en juridisk förflyttning av ansvaret från hälso- och sjukvården till den enskilde. Ansvar Verksamhetschefen ansvarar för att upprätta och införa de rutiner som behövs i verksamheten för att underlätta bedömning, samråd och planering för egenvård. Den som gör egenvårdsbedömning ansvarar för att ta del av och följa de sju steg som ingår i bedömningen vilka beskrivs nedan. Vem kan bedöma egenvård? Den behandlande legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen Den som har förskrivit läkemedlet till patienten Den behandlande läkaren i samband med utskrivning från slutenvård 1. Individuell bedömning Den behandlande legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen ska, inom sitt ansvarsområde, bedöma om en insats är egenvård eller hälso- och sjukvård. Det är alltså hälso- och sjukvården, inom landsting eller kommun, som bestämmer vilken åtgärd som kan utföras som egenvård i varje enskilt fall. Egenvårdsbedömningen ska göras i samråd med den enskilde utifrån dennes fysiska och psykiska hälsa samt med hänsyn till livssituationen i övrigt. När bedömningen görs i samband med slutenvård är det endast den behandlande läkaren som kan bedöma om åtgärden kan utföras som egenvård. Denna bedömning kan inte delegeras. I de fall en egenvårdsbedömning är svår att göra redan på sjukhus så kan den ske i öppen vård av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som känner den enskilde väl. Vid de tillfällen egenvårdsbedömning ska utföras är det den som förskriver läkemedelet till den enskilde som ansvarar för att en egenvårdsbedömning görs. När läkemedelsbehandlingen ska utföras som egenvård ansvarar förskrivaren för att instruera utföraren. Bedömningen gäller bara den aktuella situationen och en specifik åtgärd. Den specifika åtgärden ska preciseras tydligt, t ex vilket läkemedel eller träningsprogram som avses och i vilken omfattning. Det kan även gälla hantering av ortopedtekniska hjälpmedel eller olika typer av träningsredskap. 2. Analys av risker Den som gör bedömningen ska analysera om det finns några risker med att åtgärden bedöms som egenvård. Riskbedömning ska göras i alla steg. 29

119 En hälso- och sjukvårdsåtgärd kan bedömas som egenvård om svaret är ja på någon av frågorna nedan: 1. har den enskilde förutsättningar att själv klara av att utföra egenvården på ett säkert sätt? 2. kan den enskilde instruera eller få hjälp av någon att hjälpa till på ett säkert sätt? I de fall den enskilde får hjälp med egenvårdsinsatsen av personal, till exempel i hemtjänst eller på ett vård- och omsorgsboende, ska den person som gör riskbedömningen bedöma om egenvården kan utföras på ett säkert sätt. Personalomsättning är en viktig faktor att ta hänsyn till i riskbedömningen. Vid eventuellt tillbud kan den som fattat beslut om egenvård bli ansvarig om omständigheterna visar att egenvårdsbeslutet inte skulle ha fattats. 3. Samråd och planering med berörda Den enskilde kan behöva praktiskt stöd för att utföra egenvården. Den som gör egenvårdsbedömningen ska samråda med den som ska hjälpa till, med hänsyn till reglerna om sekretess och tystnadsplikt. Det kan vara en närstående, socialtjänsten eller en ansvarig hos annan aktör. Dessa aktörer måste även få kunskap om vad de ska vara uppmärksamma på och veta när de ska kontakta ansvarig inom hälso- och sjukvård. Närstående till en vuxen person har ingen skyldighet att hjälpa till vid egenvård. För barn har vårdnadshavare ett tillsynsansvar. Vårdnadshavare kan inte lämna över ansvar för egenvård till annan utförare, t ex skola eller till personal på ett boende, utan att ordinerande legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har gjort en ny egenvårdsbedömning. Det är viktigt att hälso- och sjukvården, skola och vårdnadshavare tillsammans planerar för egenvården i skolan och att samarbetet sker utifrån barnets bästa. Någon från hälso- och sjukvården kan till exempel åka till skolan och instruera personalen så att egenvården kan utföras på ett säkert sätt. Det är alltid legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedömer vad som är hälso- och sjukvård och vad som är egenvård. I vissa fall kan den enskilde behöva ansöka om en insats enligt SoL eller LSS för att få hjälp med att utföra egenvården. Den enskilde ansöker själv om insats för att få hjälp att utföra egenvård. Medan den enskilde väntar på ett beslut ligger ansvaret kvar på hälsooch sjukvården. 4. Av planeringen av egenvården ska det framgå: 1. Vilken åtgärd som har bedömts som egenvård 2. Om den enskilde själv eller med hjälp av någon annan ska utföra egenvården 3. Hur information och instruktioner ska ges till dem som ska utföra egenvården 4. Vilka åtgärder som ska vidtas och vem som kontaktas, om den enskilde har drabbats av, eller har utsatts för risk att drabbas av, skada eller sjukdom i samband med egenvården 5. Vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om den enskildes situation förändras 6. Hur och när bedömningen av egenvården ska följas upp 7. När en omprövning av bedömningen av egenvården ska göras 5. Information Den enskilde ska få information om vad egenvården innebär. Den som gör bedömningen ska säkerställa att den enskilde förstår att ansvaret för insatsen överförs från hälso- och sjukvårdspersonal till denne. Den enskilde ska veta hur egenvården ska utföras och vart denne ska vända sig om något känns oklart eller inte fungerar som planerat. Teachbackmetoden ska användas för att säkerställa att den enskilde, eller den som utför 30

120 egenvård i dennes ställe, uppfattat instruktionen korrekt. Instruktioner och handledning ska ges till den enskilde/annan utförare av den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal som gjort egenvårdsbedömningen. Den som gjort egenvårdsbedömningen ska också informera den enskilde att denne själv gör ansökan om insats från SoL eller LSS och att kopia av egenvårdsintyget/planeringen krävs. 6. Dokumentation Dokumentationen ska ske i journalsystemet enligt gällande dokumentationsrutin för egenvård i respektive huvudmans journalsystem. Dokumentation är inte ett krav när det är uppenbart obehövligt. Finns det anledning att anta att bedömningen inte är självklar, utan att den i något sammanhang kan ifrågasättas, ska bedömningen dokumenteras. När den enskilde ansöker om insats via SoL eller LSS, ska dokumentation finnas. Den enskilde ska ha en kopia av egenvårdsbedömningen/planeringen utskriven för att kunna ansöka om praktisk hjälp för egenvård. Det kan vara ett utdrag ur journalen eller ett egenvårdsintyg. För personer som har behov av samordnad planering ska beslutade egenvårdsinsatser framgå i den samordnade individuella planen. 7. Uppföljning och utvärdering Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal som beslutat om en egenvårdsåtgärd är ytterst ansvarig för regelbunden uppföljning och utvärdering av egenvårdsbedömningen. Om den som gjort egenvårdsbedömningen anser att uppföljning och utvärdering kan göras av annan, ska detta framgå av planeringen, t ex att behandlande läkare ger uppdrag till legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal att följa upp och utvärdera för att sedan återrapportera detta till den behandlande läkaren som ansvarar för det fortsatta beslutet. Om förutsättningarna ändras ska egenvårdsbedömningen omprövas. Den utförande personalen ska informera den som utfärdat egenvårdsbedömningen om förutsättningarna ändras och egenvården inte kan utföras som planerat. 31

121 Kommunens betalningsansvar Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård SFS 2017:612 reglerar kommunens betalningsansvar. Kommunens betalningsansvar omfattar patienter som är folkbokförda i kommunen. Kommunens betalningsansvar förutsätter att: Den slutna vården har underrättat kommunen om att en patient har skrivits in. Den slutna vården har underrättat berörda enheter i kommunen om att patienten är utskrivningsklar, d v s patient som av behandlande läkare inte längre bedöms behöva sluten vård. Den fasta vårdkontakten i den landstingsfinansierade öppna vården har kallat till samordnad individuell planering inom tre dagar från det att utskrivningsklar meddelats. För de patienter som endast har socialtjänstinsatser skickas ingen kallelse till samordnad individuell planering. Betalningsansvaret inträder då tre dagar efter det att underrättelse om att patienten är utskrivningsklar har skickats. För sluten psykiatrisk vård kommer betalningsansvaret för kommunen under 2018 att inträda 30 veckodagar (inkl röda dagar och helger) efter det att meddelande om att patienten är utskrivningsklar är skickat, förutsatt att punkt ett till tre är uppfyllda. Kommunens betalningsansvar uteblir om patienten inte kan skrivas ut från den slutna vården på grund av att insatser som den landstingsfinansierade öppna vården är ansvarig för inte är tillgängliga. Kommunens betalningsansvar inträder tre dagar efter det att en underrättelse om att en patient är utskrivningsklar har skickats. Detta gäller under förutsättning att underrättelsen skickats senast kl Kommunens betalningsansvar inträder fyra dagar efter det att en underrättelse om att en patient är utskrivningsklar har skickats efter kl Ersättning för vård av utskrivningsklara patienter ska motsvara genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården och fastställs årligen av regeringen. 32

122 Uppsökande munhälsobedömning och nödvändig tandvård Landsting har från och med 1 januari 1999 enligt 8 i tandvårdslagen (SFS 1998:554) ansvar för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård för äldre och personer med funktionsnedsättning. Genom införande av 12 i tandvårdsförordningen föreskrivs att kommunen är skyldig att ge landstinget de uppgifter som behövs för den uppföljning av nödvändig tandvård som ges till personer som omfattas av reformen. Munhälsobedömning är ett erbjudande och en förebyggande insats som innebär att legitimerad tandvårdspersonal årligen kommer hem till den berättigade och kostnadsfritt gör en bedömning av munhälsan, ger tips och råd till den berättigade och/eller den som utför omvårdnaden. Målet med nödvändig tandvård är att den ska medverka till en påtaglig förbättring av förmågan att tillgodogöra sig föda. Nödvändig tandvård ges till samma avgifter som för den öppna hälso- och sjukvården, d v s avgifterna ingår i högkostnadsskyddet. 33

123 Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Öppen psykiatrisk tvångsvård (ÖPT) och öppen rättpsykiatrisk vård (ÖRV) Om patienten inte längre har ett oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård(sluten) kan tvångsvården under vissa förutsättningar omvandlas till öppen psykiatrisk tvångsvård. Så är även fallet med sluten rättpsykiatrisk vård. Om patient som ges sluten rättpsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning inte har ett oundgängligt behov av kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård kan tvångsvården under vissa förutsättningar omvandlas till öppen rättpsykiatrisk vård. I vissa fall behöver en patient en längre anpassningsperiod för ett liv utanför vårdinrättningen. Andra patienter som inte är i behov av att vistas på en sjukvårdsinrättning men som under en längre tid behöver en tydlig struktur kring medicinering, boende eller sysselsättning för att inte försämras i sin psykiska sjukdom. Syftet med denna vårdform är att för dessa patienter skapa bättre förutsättningar för utslussning och rehabilitering till ett liv utanför sjukvårdsinrättningen och minska behovet av återkommande återintagningar i tvångsvård. Avgränsning Öppen rättpsykiatrisk vård kan inte ges till den som på annat vis är frihetsberövad, är anhållen, häktad eller intagen på en enhet för rättpsykiatrisk undersökning. Vårdformen kan heller inte ges den som är intagen eller ska förpassas till kriminalvårdsanstalt. Beslut Beslut att ansöka om öppen psykiatrisk tvångsvård respektive öppen rättpsykiatrisk tvångsvård görs av chefsöverläkaren eller specialist inom psykiatri med chefsöverläkaruppdrag. Ansökan ska göras i det syfte som beskrivs ovan för de patienter där det inte går att bedriva vård på frivillig basis och som, utan villkor i öppenvård, snabbt återinsjuknar eller inte kan skrivas ut från slutenvård. Ansökan görs till Förvaltningsrätten. Förvaltningsrättens beslut skall omedelbart meddelas alla inblandade aktörer. I ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård ska det anges/beskrivas vilka omständigheter som utgör grund för tvångsvården och vilka särskilda villkor som rätten bör föreskriva. Till ansökan ska det fogas en sådan samordnad vårdplan som avses nedan. Det är även chefsöverläkaren eller specialist inom psykiatri med chefsöverläkaruppdrag som beslutar om förlängd ansökan om ÖPT och ÖRV. Då skall ny samordnad individuell plan göras. Samordnad vårdplanering Om denna vårdform är aktuell kallar chefsöverläkare/specialist i psykiatri med chefsöverläkaruppdrag (eller enligt rutin som finns på arbetsplatsen) till samordnad vårdplanering. Aktuella aktörer kan vara handläggare och/eller chefer inom socialtjänsten, primärvård, närpsykiatrin och försäkringskassan m.fl. I normalfall skall patienten lämna sitt samtycke till informationsutbyte mellan parterna. Om patienten motsätter sig informationsutbyte skall detta i normalfallet respekteras, men utbyte av 34

124 sådan information som är oundgänglig för att genomföra en samordnad vårdplanering hindras inte av sekretesslagen. Det är chefsöverläkaren som svarar för att en samordnad vårdplan upprättas om han eller hon bedömer att patienten kommer att vara i behov av insatser från andra enheter i samband med den öppna psykiatriska tvångsvården. Ansvaret innebär även att berörda instanser kontaktas. Vårdplanen är upprättad när den har justerats av enheterna. Om inga insatser behövs från andra instanser skall inget samråd ske, dock skall en samordnad vårdplan upprättas och bifogas ansökan till förvaltningsrätten. Kontinuerlig information En förutsättning för att chefsöverläkaren ska kunna veta om en patient åter behöver vårdas på sjukvårdsinrättningen är att han eller hon håller sig löpande informerad om patientens situation. En lämplig ordning kan vara att det anges i den samordnade vårdplanen hur informationsutbytet ska ske mellan landstinget och kommunen. Genom kontakter med patienten, närstående, psykiatrisk öppenvård och socialtjänsten kan chefsöverläkaren skaffa sig en kontinuerlig bild av patientens sjukdomsförlopp och livssituation. Av 43 LPT (och genom hänvisning i 24 LRV) framgår att uppgifter om en patient ska lämnas utan hinder av sekretess från hälso- och sjukvården och socialtjänsten om det behövs för att chefsöverläkaren ska kunna fullgöra sina åligganden enligt lagen. Chefsöverläkaren ansvarar för att fatta beslut om fortsatt anmälan/ansökan eller avslutande av tvångsvården. Ett sådant åliggande får anses vara att fatta beslut alternativt ansöka om sluten psykiatrisk tvångsvård eller sluten rättspsykiatrisk vård när chefsöverläkaren bedömer att det finns förutsättningar för det. För att kunna göra en sådan bedömning. Villkor Vid beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård ska förvaltningsrätten föreskriva de särskilda villkor enligt 3 1 st. 2 p. LPT som ska gälla för vården. Rätten får överlämna åt chefsöverläkaren att besluta om dessa villkor. Exempel på villkor som får föreskrivas får avse: Skyldighet att underkasta sig medicinering eller annan vård och behandling Skyldighet att vistas på ett hem eller annan institution för vård eller att besöka en vårdcentral eller anlita socialtjänsten. Skyldighet att vistas på bestämd vistelseort, bostad, arbete eller delta i utbildning. Förbud mot att använda berusningsmedel. Förbud mot att vistas på en viss plats eller ta kontakt med en viss person, eller Annat som är nödvändigt eller följer av vårdplanen. När det gäller patient som vårdas enligt LRV med särskild utskrivningsprövning (SUP) skall i bilaga redogöras för återfallsrisken enligt 16 LRV. Även en särskild redogörelse lämnas för den utredning som har gjorts avseende återfallsrisken och för de insatser som har planerats för att motverka att patienten återfaller i brottslighet av allvarligt slag. De villkor som kan komma ifråga kan därmed avse förutom medicinering och andra sjukvårdsinsatser även boende, sysselsättning, stöd och service, social rehabilitering eller andra insatser enligt SoL och LSS. Även andra åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att en patient inte skall återinsjukna eller återfalla i missbruk och tidigare socialt mönster kan bli aktuella. I varje enskilt fall bör det noga prövas om villkoren uppfyller dessa krav och syften. 35

125 Villkoren anger endast vad patienten ur ett tvångsvårdsperspektiv måste göra eller inte får göra. Villkoren styr därmed i praktiken endast i begränsad utsträckning det faktiska innehållet i vården. I den samordnade vårdplanen framgår innehållet. Om behov av att ändra villkor under pågående öppen psykiatrisk tvångsvård/ öppen rättspsykiatrisk vård uppkommer får en ny ansökan om öppen psykiatrisk/öppen rättspsykiatrisk vård med nya villkor lämnas in till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten kan enligt 26 LPT, 12 a och 16 a LRV överlämna åt chefsöverläkaren att besluta om villkoren. I sådana situationer kan chefsöverläkarens beslut om villkor överklagas av patienten till förvaltningsrätten(33 andra stycket 5 LPT och 18 andra stycket 9 LRV). Tvångsåtgärder Under vårdformen öppen psykiatrisk tvångsvård respektive öppen rättpsykiatrisk tvångsvård får inga tvångsåtgärder tillgripas. 36

126 Definitioner Trygghetsboende Trygghetsboende är för äldre som vill ha mer trygghet och social samvaro. Till skillnad från äldreboenden ingår varken mat, service, omvårdnad eller sjukvård. Däremot är det ett krav att bostäderna ska vara funktionellt utformade, att boendet ska ha gemenskapslokaler för måltider, samvaro, hobby och rekreation samt personal/bovärd på angivna tider. Korttidsvistelse barn och unga enligt LSS Korttidsvistelse utanför det egna hemmet innebär att en person med funktionsnedsättning tillfälligt bor utanför det egna hemmet under kortare och längre tider. Insatsen kan beviljas till personer med fysisk och psykisk funktionsnedsättning som tillhör personkretsen enligt LSS. Syftet är att anhöriga ska få avlastning och att personen med funktionsnedsättning ska få rekreation och miljöombyte. Region Norrbotten ansvarar för hälso-och sjukvårdsinsatser. Särskilda boendeformer Särskilt boende enligt SoL är anpassade för äldre med stort behov av omsorg. Bostäderna är för heldygnsvistelse tillsammans med insatser i form av vård och omsorg. Gruppbostad/stödboende enligt SoL. Boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av tillsyn, vård och stöd. Bostad med särskild service för vuxna och annan särskilt anpassad bostad, är en insats enligt LSS. Bostaden är anpassade för vuxna personer med fysisk och psykisk funktionsnedsättning. Det finns tre olika boendeformer för vuxna där de kan få stöd: Gruppbostad, som kan erbjudas om den enskilde har så stora behov av tillsyn och omvårdnad att det är nödvändigt att personal finns till hands dygnet runt. En gruppbostad består av ett mindre antal lägenheter som är samlade kring gemensamma utrymmen. Då finns det en fast personalgrupp. Servicebostad, som består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Lägenheterna är i regel anpassade efter den enskildes behov. De kan få det stöd de behöver dygnet runt i den egna lägenheten. Annan särskilt anpassad bostad, som innebär att den enskilde kan beviljas en egen lägenhet som är anpassad till dennes behov. Ingen fast personalgrupp ingår. Korttidsboende enligt SoL för vuxna. En tillfällig vistelse utanför det egna boendet avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt. Korttidsboende beviljas enligt socialtjänstlagen och beslutas av biståndshandläggare. Habilitering Insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Rehabilitering Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, 37

127 återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Funktionsnedsättning Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuellfunktionsförmåga. Insats Handling som är inriktad på visst resultat. 38

128 Lagar och förordningar Riktlinjerna bygger på lagstiftning, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt cirkulär från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I PDF-format fungerar punkterna som hyperlänkar. Klicka på dem för att öppna en webbsida med respektive dokument. Lagar Hälso- och sjukvårdslagen HSL 2017:30 Hälso- och sjukvårdsförordningen SFS 2017:80 Socialtjänstlagen SoL 2001:453, SFS 2017:809 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1993:387, SFS 2017:735 Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård SFS 2017:612, Betänkande 2017/18:SoU11 Lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT 1991:1128, SFS 2017:373 Lagen om rättspsykiatrisk vård LRV 1991:1129, SFS 2017:374 Patientsäkerhetslag 2010:659, SFS 2017:786 Patientlagen 2014:821 Offentlighet och sekretesslag 2009:400 Tandvårdslagen (SFS 1998:554) Föreskrifter och allmänna råd Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård SOSFS 2005:27, HSLF-FS 2017:23 Livsuppehållande behandling SOSFS 2011:7 Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård SOSFS 2009:6, HSLF-FS 2017:22 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering SOSFS 2007:10, SOSFS 2008:20, HSLF-FS 2017:19 Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård SOSFS 2008:18, SOSFS 2013:8, SOSFS 2014:1 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård SOSFS 1997:14 Ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvård HSLF-FS 2017:37 Kvalitetsledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOFSFS 2011:9 Meddelandeblad och cirkulär Om fast vårdkontakt och samordnad individuell plan (Socialstyrelsen 2017 nationell vägledning) Meddelandeblad egenvård Nr 6/2013 Meddelandeblad tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna Nr 12/2013 Gemensamma överenskommelser om samarbete och gemensam individuell planering mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten SKL Cirkulär 09:66 Egenvård SKL Cirkulär 09:

129 Bilaga 1 Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Svensk författningssamling Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård; utfärdad den 22 juni Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens innehåll och tillämpningsområde 1 I denna lag finns bestämmelser om 1. samverkan vid planering av insatser för enskilda som efter att de skrivits ut från sluten vård kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården, 2. hur insatserna ska planeras för enskilda som efter utskrivning behöver insatser från flera berörda enheter inom de aktuella verksamheterna, och 3. kommunens betalningsansvar för vissa utskrivningsklara patienter. Det som i denna lag sägs om landsting gäller även kommuner som inte ingår i ett landsting. Lagens syfte 2 Denna lag syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. I detta syfte ska lagen särskilt främja att en patient med behov av insatser skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter det att den behandlande läkaren bedömt att patienten är utskrivningsklar. Uttryck i lagen 3 I denna lag avses med 1. hälso- och sjukvård: åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador samt sjuktransporter, 2. socialtjänst: insatser för en enskild enligt författningarna om socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade samt insatser enligt de särskilda författningarna om vård utan samtycke av unga eller av missbrukare, 1 Prop. 2016/17:106, bet. 2016/17:SoU18, rskr. 2016/17:326. SFS 2017:612 Utkom från trycket den 30 juni SFS 2017: sluten vård: hälso- och sjukvård som ges till en patient som är intagen vid en vårdinrättning, 4. öppen vård: annan hälso- och sjukvård än sluten vård, och 40

130 5. utskrivningsklar: att en patients hälsotillstånd är sådant att den behandlande läkaren har bedömt att patienten inte längre behöver vård vid en enhet inom den slutna vården. 2 kap. Inskrivningsmeddelande och planering Inskrivningsmeddelande 1 Om den behandlande läkaren, när en patient skrivs in i den slutna vården, bedömer att patienten kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården efter det att patienten har skrivits ut, ska den slutna vården underrätta de berörda enheterna om denna bedömning genom ett inskrivningsmeddelande. Om insatser bedöms behövas från den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården, ska inskrivningsmeddelandet även skickas till den landstingsfinansierade öppna vården. 2 Ett inskrivningsmeddelande ska innehålla upplysningar om patientens namn, personnummer och folkbokföringsadress samt om beräknad tidpunkt för utskrivning. 3 Ett inskrivningsmeddelande ska skickas senast 24 timmar efter det att patienten har skrivits in i den slutna vården. Om den behandlande läkaren först senare under vårdförloppet bedömer att en patient kan komma att behöva insatser enligt 1, ska den slutna vården skicka inskrivningsmeddelandet senast 24 timmar efter det att den behandlande läkaren gjorde den bedömningen. 4 Om den beräknade tidpunkten för utskrivning ändras efter det att ett inskrivningsmeddelande har skickats, ska den slutna vården så snart det är möjligt underrätta de berörda enheterna om den nya beräknade tidpunkten för utskrivning. Fast vårdkontakt i den öppna vården 5 När en enhet i den landstingsfinansierade öppna vården har tagit emot ett inskrivningsmeddelande i fråga om en patient, ska verksamhetschefen vid den enheten utse en fast vårdkontakt för patienten. Verksamhetschefen ska utse den fasta vårdkontakten innan patienten skrivs ut från den slutna vården. Om patienten redan har en fast vårdkontakt vid enheten, får denne fortsätta att vara patientens fasta vårdkontakt. Planering inför patientens utskrivning 6 När en berörd enhet inom socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården har fått ett inskrivningsmeddelande, ska enheten börja sin planering av de insatser som är nödvändiga för att patienten på ett tryggt och säkert sätt ska kunna lämna den slutna vården och efter utskrivningen få sina behov av socialtjänst eller hälso- och sjukvård tillgodosedda. 3 kap. Åtgärder vid utskrivning Underrättelse om att en patient är utskrivningsklar 1 När den behandlande läkaren har bedömt att en patient är utskrivningsklar, ska den slutna vården så snart som möjligt underrätta berörda enheter om denna bedömning, om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar det. En underrättelse i enlighet med 7 a tredje stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård ska motsvara en underrättelse enligt första stycket. 41

131 Informationsöverföring vid utskrivning 2 Om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar det, ska den slutna vården till berörda enheter överföra den information som är nödvändig för att ge patienten socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Informationen ska överföras senast samma dag som patienten skrivs ut från den slutna vården. Information till patienten 3 Närmare bestämmelser om den information som ska ges till patienten och dennes närstående vid utskrivning anges i 3 kap. patientlagen (2014:821). 4 kap. Samverkan mellan landsting och kommun Samordnad individuell planering 1 Om patienten efter utskrivningen behöver insatser från både landsting och kommun i form av hälso- och sjukvård eller socialtjänst, ska en samordnad individuell planering genomföras av representanter för de enheter som ansvarar för insatserna. Om insatser behövs från den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården, ska även den landstingsfinansierade öppna vården medverka i den samordnade individuella planeringen. För patienter som behöver insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård, ska planeringen i stället genomföras enligt bestämmelserna om en samordnad vårdplan i 7 a lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och 12 a lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. 2 Vid den samordnade individuella planeringen ska enheterna upprätta en individuell plan i enlighet med bestämmelserna i 16 kap. 4 tredje och fjärde styckena hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och 2 kap. 7 andra och tredje styckena socialtjänstlagen (2001:453). Planen får upprättas om patienten samtycker till det. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. 3 En kallelse till den samordnade individuella planering som avses i 1 första stycket ska skickas till berörda enheter av patientens fasta vårdkontakt i den landstingsfinansierade öppna vården. Kallelsen ska skickas senast tre dagar efter det att en underrättelse enligt 3 kap. 1 om att patienten är utskrivningsklar har lämnats. Riktlinjer och överenskommelser 4 Landsting och kommun ska i samråd utarbeta gemensamma riktlinjer till vårdgivare och till dem som bedriver socialtjänst avseende samverkan enligt denna lag. 5 Landsting och kommun får träffa en överenskommelse om att kommunens betalningsansvar ska inträda vid en annan tidpunkt än den som anges i 5 kap. 4 eller med ett annat belopp än det som bestäms enligt 5 kap kap. Kommunens betalningsansvar 1 En kommun betalar i enlighet med 2 6 ersättning till ett landsting för en patient som vårdas inom den slutna vården efter det att den behandlande läkaren har bedömt att patienten är utskrivningsklar. 2 En kommuns betalningsansvar omfattar patienter som är folkbokförda i kommunen. Den kommun som har beslutat att en patient ska vistas i en annan kommun i sådan särskild boendeform eller bostad som avses i 5 kap. 5 andra stycket, 5 kap. 7 tredje 42

132 stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2 socialtjänstlagen (2001:453), har betalningsansvaret för den patienten oavsett var patienten är folkbokförd. 3 Kommunens betalningsansvar förutsätter att den slutna vården har 1. underrättat kommunen om att patienten har skrivits in i enlighet med 2 kap. 1 3, och 2. underrättat berörda enheter i kommunen om att patienten är utskrivningsklar i enlighet med 3 kap. 1. I de fall en samordnad individuell planering ska genomföras enligt 4 kap. 1 och 2 är kommunen betalningsansvarig endast om den fasta vårdkontakten i den landstingsfinansierade öppna vården har kallat till samordnad individuell planering i enlighet med 4 kap Om det inte finns någon överenskommelse om tidpunkten enligt 4 kap. 5, ska kommunens betalningsansvar inträda tre dagar efter det att en underrättelse enligt 3 kap. 1 har skickats. Om en sådan underrättelse skickas efter klockan 12.00, ska kommunens betalningsansvar emellertid inträda fyra dagar efter det att underrättelsen har skickats. 5 Kommunens betalningsansvar ska inte inträda om patienten inte kan skrivas ut från den slutna vården på grund av att sådana insatser som den landstingsfinansierade öppna vården är ansvarig för inte är tillgängliga, eller det inte är klarlagt om sådana insatser är tillgängliga. 6 Om det inte finns någon överenskommelse om belopp enligt 4 kap. 5, ska kommunen lämna ersättning för vård av utskrivningsklara patienter med det belopp som motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Detta belopp ska räknas om årligen med hänsyn till utvecklingen av kostnader för vårdplatser i den slutna vården.regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det belopp som avses i första stycket. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari Lagen tillämpas dock inte fram till och med den 31 december 2018 för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård. 3. Genom lagen upphävs lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. 4. Den upphävda lagen ska dock fortsätta att tillämpas fram till och med den 31 december 2018 för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård. På regeringens vägnar MORGAN JOHANSSON ANNIKA STRANDHÄLL (Socialdepartementet) 43

133 Bilaga 2 Rutiner med spårförklaringar och patient 44

134 Bilaga 3 Det goda mötet Stöd för att leda och genomföra SIP-möte utifrån ett personcentrerat arbetssätt. Utgångspunkten är att vården utgår från den unika personen och dennes rätt till hälsa, att vården efterfrågar personens förmågor och är aktiverande, att vården är sammanhållen och att vården alltid möter varje människa med värdighet, medkänsla och respekt. Patienten är en roll medan personen är en identitet. Mötet kräver ett aktivt lyssnande där personalen är lyhörd, tolkande och försöker förstå den enskildes berättelse. Personalen ska se världen från den enskildes perspektiv och utgå från det när vård, stöd och omsorg ska planeras genom att inkludera den enskilde i planering och beslut. Att leda mötet: Hälsa alla välkomna Presentationsrunda, alla deltagare inkl patient/närstående - vem är jag och vad är min roll Förklara syftet med mötet och informera om tänkt mötesupplägg - varför möts vi - hur går mötet till - vem som ansvar för vad Inbjud patienten att ge sin berättelse Hjälp patienten genom att ställa frågor - vill du berätta varför. - vill du berätta hur - vad är viktigt för dig - kan du ge exempel.. - kan du förklara.. Fördela ordet beroende på patientens behov och mål Ställ kontrollfrågor/stödfrågor till patienten för att hjälpa denne i planeringen - tror du att xx.. skulle hjälpa dig att nå målet xx - kan du tänka dig att. - hur känner du om.. - vad är viktigast för dig att uppnå - vilka mål och förväntningar har du.. - vilka egna resurser har du som kan hjälpa dig uppnå målet Sammanfatta vad ni kommit överens om - vilka är patientens huvudmål och delmål - vilka insatser har ni kommit överens om - vem ansvarar för vad - när i tid ska ni göra en uppföljning av insatser och utvärdering av huvudmål/delmål - vem är fortsatt samordningsansvarig Kontrollera med patienten att ni har uppfattat samma saker och att denne är nöjd med planeringen 45

135 - känner du dig trygg i det vi nu har planerat och kommit överens om - är det något mer du funderar över - vet du var du kan vända dig med frågor om. Avsluta mötet Dokumentera i SIP och ge till patienten Uppföljning av SIP Hälsa alla välkomna Presentationsrunda, alla deltagare inkl patient/närstående - vem är jag och vad är min roll Förklara syftet med mötet och informera om tänkt mötesupplägg - varför möts vi - hur går mötet till - vem som ansvar för vad Inbjud patienten att ge sin berättelse hjälp patienten genom att ställa frågor - vill du berätta hur det går med. - har du nått dina mål med.. - anser du att planen har följts. - kan du ge exempel.. - kan du förklara.. - vad önskar du. Fördela ordet beroende på patientens behov och mål Ställ kontrollfrågor/stödfrågor till patienten för att hjälpa denne i planeringen - tror du att xx.. skulle hjälpa dig att nå målet xx - kan du tänka dig att. - hur känner du om.. Sammanfatta vad ni kommit överens om - vilka är patientens huvudmål och delmål och har dessa nåtts - vilka fortsatta insatser har ni kommit överens om - vem ansvarar för vad - när i tid ska ni göra en ny uppföljning av insatser och ny utvärdering av huvudmål/delmål - vem är fortsatt samordningsansvarig Kontrollera med patienten att ni har uppfattat samma saker och att denne är nöjd med planeringen - känner du dig trygg i det vi nu har planerat och kommit överens om - är det något mer du funderar över - vet du var du kan vända dig med frågor om. Avsluta mötet Dokumentera i SIP och ge till patienten 46

136 47

137 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämndens utskott SnB Dnr 00013/ Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning Översyn av riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning görs årligen med den gemensamma värdegrunden och hjälpmedelspolicyn som underlag för eventuella förslag till förändringar. Inför år 2018 har revideringen av de gemensamma riktlinjerna utarbetats i samverkan mellan vårdaktörerna i Norrbottens län. Förslaget tas fram av representanter från länets kommuner och Region Norrbotten. Förändringar av riktlinjer som riktar sig enbart till regionens förskrivare ingår inte i uppdraget. Förslag inför 2018 innehåller endast förtydliganden som innebär förbättringar för förskrivaren att göra individuella behovsbedömningar i samverkan med patienten. Tydligheten är också viktig så att ändamålsenliga produkter upphandlas. Enligt strategin för patient och brukarmedverkan i Norrbottens län sker samverkan med handikapp- och pensionärsorganisationerna, medverkan har skett vid tre möten under året. Organisationerna har inga synpunkter på de förtydliganden som föreslås inför Dokumentet riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel 2018 publiceras på hjälpmedelsportalen. Socialberedningen inom Norrbottens kommuner föreslår att kommunerna antar 2018 års riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Utskottets förslag till socialnämndens års riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning antas. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

138 PROTOKOLL SOCIALBEREDNINGEN Sammanträdesdatum Sida 41 av Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning 2018 Bilaga: Förslag enligt rubrik Översyn av riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning görs årligen med den gemensamma värdegrunden och hjälpmedelspolicyn som underlag för eventuella förslag till förändringar. Inför år 2018 har revideringen av de gemensamma riktlinjerna utarbetats i samverkan mellan vårdaktörerna i Norrbottens län. Förslaget tas fram av representanter från länets kommuner och Region Norrbotten. Förändringar av riktlinjer som riktar sig enbart till regionens förskrivare ingår inte i uppdraget. Förslag inför 2018 innehåller endast förtydliganden som innebär förbättringar för förskrivaren att göra individuella behovsbedömningar i samverkan med patienten. Tydligheten är också viktig så att ändamålsenliga produkter upphandlas. Standarden SS-EN ISO 9999:2016, klassificering och terminologi har nyligen översatts till svenska, justeringar i riktlinjerna kommer att göras från Enligt strategin för patient och brukarmedverkan i Norrbottens län sker samverkan med handikapp- och pensionärsorganisationerna, medverkan har skett vid tre möten under året. Organisationerna har inga synpunkter på de förtydliganden som föreslås inför Dokumentet riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel 2018 publiceras på hjälpmedelsportalen. Ordföranden föreslår Att Att förtydligandena fastställs rekommendera kommunerna att anta 2018 års riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning Socialberedningen beslutar att Att förtydligandena fastställs Att rekommendera kommunerna att anta 2018 års riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning Norrbottens kommuner, Kungsgatan 23 B, Box 947, Luleå. Telefon: E-post: info@kfbd.se

139 16 OKTOBER 2017 Förslag 2018 Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning Översyn av riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning görs årligen med den gemensamma värdegrunden och hjälpmedelspolicyn som underlag för eventuella förslag till förändringar. Förslagen till förändringar av de riktlinjer som är gemensamma för vårdgivarna i Norrbotten tas fram av representanter från Norrbottens kommuner och Region Norrbotten i samråd med Länshjälpmedelsgruppen. Förslag till förändringar av riktlinjer som riktar sig till enbart regionens förskrivare ingår i hjälpmedelskonsulentverksamhetens uppdrag. Enligt strategin för patient och brukarmedverkan i Norrbottens län sker samverkan med handikapp- och pensionärsorganisationerna i arbetet med förslag till riktlinjeförändringar. Medverkan har skett vid tre möten under året. De synpunkter som organisationerna lämnar gällande riktlinjerna ska tydligt framgå i den fortsatta beredningen. Handikapp- och pensionärsorganisationernas synpunkter: Handikapp- och pensionärsorganisationerna har vid årets tre möten informerats om förslag Inga synpunkter på förslagen har inkommit. Översikt Förslag inför 2018 innehåller endast förtydliganden. Motivering till förtydliganden, se respektive ISO-kod. Förtydliganden är viktiga för att förskrivaren ska kunna göra en individuell behovsbedömning i samverkan med patienten. Tydliga riktlinjer är också viktigt så att ändamålsenliga produkter upphandlas. Den svenska standarden SS-EN ISO 9999:2016, Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning klassificering och terminologi, har nyligen uppdateras med svensk översättning. Justeringar av ISO-koderna i de för Region Norrbotten och Norrbottens kommuner gemensamma Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning kommer att göras Markeringar är gjorda nedan med * för förändringar jämfört med tidigare versioner i de förslag som är framtagna. Genomgång och justering kommer att göras även för övriga ISO-koder i riktlinjerna. Ändringar/Förtydligande per ISO-kod ISO-kod Norrbottens kommuner Region Norrbotten Ändring Förtydligande Generella riktlinjer X X X Respiratorer* X X Slemsugar X X kompressionsstrumpor..* X X X Tränings- och ergometercy.* X X X Ståbarrar och ståstöd* X X X 0603 Spinala ortoser och huvudortoser* X X X 1

140 16 OKTOBER 2017 ISO-kod Norrbottens kommuner Region Norrbotten Ändring Förtydligande Hjälpmedel vid bråckbehandl* X X Fingerortoser X X X Hand- handledsortoser X X X Armbågsortoser X X X Skulderortoser X X X Fotledsortoser X X X Knäortoser X X X Ortopediska skor * X X Manuella..rullstolar* X X X Eldrivna rullstolar. man.styrn.* X X X Eldrivna rullstolar. mot.styrn.* X X X Eldrivna vårdarman. rullstolar* X X X Drivaggregat för man. rullstol* X X X Ryggstöd* X X X Sängar,elektriskt reglerbara* X X X Sänggrindar.* X X X Förstorande videosystem X X Hörglasögon X X Hörapparater som används X X Utrustning för att spela in.* X X X Slutna TV-system X X IR-system för ljudinformation* X X Tillbehör till ljud X X Samtalsapparater* X X X Programvara för närkommun.. X X X Telefoner för fasta nätet* X X X Texttelefoner* X X Programvara för telekomm * X X Totalkonversationsenheter* X X Indikatorer med mek. signaler* X X Almanackor, kalendrar och..* X X X Läsmaskiner X X Stationära datorer X X X 2

141 16 OKTOBER 2017 ISO-kod Norrbottens kommuner Region Norrbotten Ändring Förtydligande Bärbara datorer och hand- X X X Taktila displayer* X X Skrivare X X Fjärrstyrsystem* X X X Understruken text = Ny text Överstruken text = Text strykes Generella riktlinjer för förskrivare Personer som flyttar inom länet Då en person flyttar inom länet tar han/hon med sig sina hjälpmedel. Personen ansvarar själv för flytt av hjälpmedel, speciella rutiner gäller för fast monterade hjälpmedel. Kontakta hjälpmedelskonsulent för information. Hjälpmedelsanvändaren ska kontakta sin förskrivare och meddela den förestående flyttningen. Förskrivaren överrapporterar de aktuella hjälpmedlen och uppföljningsansvaret till den nya förskrivaren. Betalningsansvaret flyttas över till mottagande enhet. Hjälpmedelsanvändare som är bosatt i Norrbotten och besöker annan ort inom länet Huvudprincipen är att personen tar med sig sina hjälpmedel vid besök inom länet. Är detta inte möjligt ska hjälpmedelsanvändaren i god tid innan resan kontakta sin förskrivare som undersöker möjligheten att använda sig av en enklare/alternativ lösning. låna hjälpmedel på besöksorten. Förskrivaren ska kontakta hjälpmedelskonsulent inom NLL Region Norrbotten för rådgivning. Hjälpmedelsanvändare som är bosatt i Norrbotten och besöker annat län Huvudprincipen är att personen tar med sina hjälpmedel vid besök i annat län. Är detta inte möjligt ska hjälpmedelsanvändaren i god tid innan resan kontakta sin förskrivare på hemorten som undersöker möjligheten att använda sig av en enklare/alternativ lösning. låna hjälpmedel på besöksorten. Förskrivaren ska kontakta hjälpmedelskonsulent inom NLL Region Norrbotten för rådgivning. 3

142 16 OKTOBER 2017 Hjälpmedelsanvändare som är bosatt i kommunernas särskilda boendeformer och besöker närstående Patient som bor i kommunernas särskilda boendeformer och besöker närstående ska precis som övriga bosatta i länet ta med sig sina hjälpmedel vid besök. Är inte det möjligt ska patienten i god tid innan besöket kontakta sin förskrivare som undersöker möjligheten att använda sig av en enklare/alternativ lösning. låna hjälpmedel på besöksorten. Vid behov kan förskrivaren kontakta hjälpmedelskonsulent för rådgivning. Dubbelutrustning av hjälpmedel som fyller samma funktion kan endast förskrivas i undantagsfall. Särskilda omständigheter behandlas i Länshjälpmedelsgruppen. Motivering: Ingen ändring, endast förtydligande för förskrivare Respiratorer Apparater för att hjälpa en person med andningssvårigheter att andas genom näsan, munnen eller genom ett framopererat hål i luftstrupen (trakeostomi).en trakeostomi i luftstrupen. Här ingår t.ex. ventilatorer och respiratorer som filtrerar och/eller renar inandningsluften, Continuous Positive Airway Pressure (CPAP) och Bilevel Positive Airway Pressure (BiPAP). Egenavgift LandstingetRegion Norrbotten: Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 20 år och patienter i palliativ vård. En egenavgift på 500 kr/st tas ut vid behandling av symtomgivande sömnapné från och med 1 januari En provbehandling på en månad görs innan egenavgift tas ut. Förskrivningsrätt Läkare i lungmedicin Förskrivningsrätten avser överläkare vid Medicinsk Lungmottagning, Sunderby sjukhus. Kriterier för förskrivning Respiratorer förskrivs till patient med stora problem* av b440 andningsfunktioner* d.v.s. allvarlig andningssvikt av typ respiratorisk insufficiens med underventilering (koldioxidansamling) som dominerande problem. Hostmaskiner förskrivs till patient med speciella neuromuskulära sjukdomar som medför stora problem* vid b4501 transport av slem i luftvägarna* d.v.s. nedsatt hostförmåga. 4

143 16 OKTOBER 2017 CPAP och Bilevel förskrivs till personer med stora problem* av b440 andningsfunktioner* d.v.s. symtomgivande sömnapné och/eller underventilering. CPAP och Bilevel apparat förskrivs komplett med förbruknings-material t.ex. mask. Förnyad förskrivning av förbrukningsmaterial kan ske efter individuell behovsbedömning. Hjälpmedel mot snarkning: Förbrukningsmaterial t.ex. mask, kan förnyas tidigast efter ett år. Eget ansvar Önskar personen hjälpmedel/förbrukningsmaterial mot snarkning utan att kriterierna för förskrivning är uppfyllda ska personen hänvisas till öppna marknaden. Motivering: Ingen ändring. Hostmaskiner flyttas till rätt ISO-kod Slemsugar Slemsugar Utrustning för att suga sekret och/eller slem ut ur lungorna. Egenavgift Ingen egenavgift Förskrivningsrätt Läkare i lung-, invärtes-, barnmedicin eller ÖNH-sjukdomar eller läkare inom neurologi. Kriterier för förskrivning Slemsugar kan förskrivas till patient med svår* funktionsnedsättning av b445 andningsmuskelfunktioner* och/eller b450 övriga andningsfunktioner*. Hostmaskiner förskrivs till patient med speciella neuromuskulära sjukdomar som medför stora problem* vid b4501 transport av slem i luftvägarna* d.v.s. nedsatt hostförmåga. Motivering: Ingen ändring. Flyttat från Respiratorer Stödstrumpor och kompressionsstrumpor för armar och ben och andra delar av kroppen Kläder som ger ett gradvis ökande tryck mot kroppen för att bota eller förhindra ödem efter operationer och sår av åderbråck. Här ingår t.ex. tubliknande elastiska bandage och strumpor för armar och ben för att reducera eller förhindra svullnad orsakad av cirkulationsstörningar. 5

144 16 OKTOBER 2017 Egenavgift Ingen egenavgift Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser förskrivning av kompressionsstrumpor/handskar till patienter med svår* funktionsnedsättning av: b4352 lymfkärlsfunktion* och/eller, b4353 lymfkörtelsfunktion* d.v.s. lymfödem och/eller, b funktioner i hjärt-kärlsystemet* d.v.s. venösa eller arteriella ödem oberoende av diagnos. LandstingetRegion Norrbotten: Leg. hälso- och sjukvårdspersonal (inom sjukhusvård nivå 3) med lymfterapeututbildning. Förskrivning av kompressionsstrumpor/handskar vid: lymfödem förskrivning av måttbeställda kompressionsstrumpor/handskar vid venösa eller arteriella ödem Landstinget och kommunerna Region Norrbotten och Norrbottens kommuner: Leg. hälso- och sjukvårdspersonal med erfarenhet/utbildning inom området. Förskrivning av kompressionsstrumpa/handskar klass II i standardstorlekar vid venösa eller arteriella ödem Kriterier för förskrivning LandstingetRegion Norrbotten: Förskrivning av kompressionsstrumpor/handskar ska ske enligt landstingets Handläggning och behandling av ödem. Landstinget och kommunerna Region Norrbotten och Norrbottens kommuner: Kompressionsstrumpor/handskar kan endast förskrivas som hjälpmedel vid varaktigt behov av kompressionsbehandling. Patientens individuella behov avgör när ny förskrivning ska ske. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hälsocentral i första hand Eget ansvar Stödstrumpor/handskar kompressionsklass I är eget ansvar. Motivering: Ingen ändring. Förtydligande. Förskrivning ska ske efter individuell behovsbedömning Tränings och ergometercyklar Stationära cyklar för fysisk träning. Egenavgift Ingen egenavgift Särskild förskrivning Ja, för avancerad eldriven träningscykel (t.ex. Motomed/Theratrainer) 6

145 16 OKTOBER 2017 Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser manuell armtränare/bentränare/manuped för aktiv träning eller eldriven träningscykel för aktiv/passiv träning. Sjukgymnast/Fysioterapeut Kriterier för förskrivning Träningscykel kan förskrivas till patient med måttlig* eller svår* funktionsnedsättning som medför behov av daglig träning för att förbättra, upprätthålla och/eller motverka försämring av b 730 muskelkraftsfunktioner*, dvs. muskelstyrka, och/eller b 735 muskeltonusfunktioner* ex spasticitet och/eller b7101 rörlighet i flera leder* och/eller b455 funktioner relaterade till tolerans för fysiskt arbete* ex kondition Vid förskrivning av träningscykel ska enklaste alternativet provas först. Patienten ska vara motiverad att använda hjälpmedlet dagligen utifrån överenskommelse med förskrivaren. Avancerad eldriven träningscykel kan förskrivas till personer med svår* funktionsnedsättning och att denna träningsform är den enda möjligheten att få delaktighet i träningen. Vid bedömt behov av avancerad eldriven träningscykel kontaktas hjälpmedelskonsulent. Avancerad eldriven träningscykel kan förskrivas för en tidsbegränsad period på 4 månader. Vid förskrivning av träningscykel ska enklaste alternativet provas först. Patienten ska vara motiverad att använda hjälpmedlet frekvent och regelbundet. Hjälpmedlet ska kunna användas av patienten själv eller med hjälp av någon annan enligt överenskommelse med förskrivaren. Avancerad eldriven träningscykel kan förskrivas till personer med svår* funktionsnedsättning där behovet av daglig träning är långvarigt och allmäntillståndet är nedsatt och gör att man inte kan åka till allmänna träningslokaler. Denna träningsform bedöms vara den enda möjligheten att få delaktighet i träningen. Vid bedömt behov av avancerad eldriven träningscykel kontaktas hjälpmedelskonsulent. Avancerad eldriven träningscykel kan förskrivas för en tidsbegränsad period med obligatorisk uppföljning efter 3 månader ev. förlängning av träningsperioden utifrån måluppfyllelse och nytta med träningsperioden. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas Motivering: Förtydligande. Förstärkt krav på uppföljning. 7

146 16 OKTOBER Ståbarrar och ståstöd Stationär utrustning som ger stöd till en person för att hålla en upprätt position. Egenavgift Ingen egenavgift Särskild förskrivning Ja, för avancerat ståstöd. Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser ståstöd. Sjukgymnast/Fysioterapeut Kriterier för förskrivning Ståstöd kan förskrivas för ståträning till patient med måttlig/svår* funktionsnedsättning för d4104 att stå* och/eller d4154 att bibehålla stående ställning* när enklare ståhjälpmedel inte uppfyller behovet. Vid förskrivning av ståstöd ska enklare alternativ provas först. Patienten ska vara motiverad att använda hjälpmedlet regelbundet utifrån överenskommelse med förskrivaren. Avancerat ståstöd kan förskrivas till personer med svår* funktionsnedsättning och där behovet finns av ett stabilt och kroppsnära stöd under hela uppresningsfasen. Vid bedömt behov av avancerat ståstöd kontaktas hjälpmedelskonsulent. Avancerat ståstöd kan förskrivas för en tidsbegränsad period med obligatorisk uppföljning efter 3 månader ev. förlängning utifrån måluppfyllelse och nytta med hjälpmedlet. Ordinärt boende: Behovet att stå ska vara regelbundet, minst en gång om dagen. minst 3-4ggr/v. Särskilt boende: Enligt lokal tillämpning/rutin i respektive kommun. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hembesök krävs Motivering: Ingen ändring. Förtydligande gällande avancerat ståstöd. Förstärkt krav på uppföljning Spinala ortoser och huvudortoser Ortoser som är utformade för att ändra ryggradens och huvudets strukturella och funktionella egenskaper. Ortoser som är utformade för att ändra de strukturella och funktionella egenskaperna hos ryggradens och huvudets neuromuskuloskeletala system. Hjälpmedlet kan vara individuellt tillverkat för att uppfylla den enskilde brukarens användarens behov eller prefabricerat för att motsvara en speciell uppsättning funktionella krav. De prefabricerade hjälpmedlen kan vara justerbara för att kunna anpassas till en enskild brukare användare eller de kan vara färdiga för omedelbart bruk så att justering inte är möjlig eller så att ingen justering behövs för någon brukareanvändare. 8

147 16 OKTOBER 2017 Egenavgift LandstingetRegion Norrbotten: Ortoser som förskrivs som hjälpmedel är belagda med egenavgift. Maximal avgift per år är 750 kr se Avgiftshandboken. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 20 år. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter Förskrivningsrätt Ortopedingenjör/ortopedtekniker efter remiss från behandlande läkare. Mjuka ryggortoser: sjukgymnast/fysioterapeut Kriterier för förskrivning Spinala ortoser kan förskrivas vid kronisk sjukdom och varaktigt behov av ortos. Max två st/år kan förskrivas. Mjuka ryggortoser kan endast förskrivas som en del i en behandlingsplan. Patienter med diffusa symtom som t.ex. rygginsufficiens eller lumbago chronica, bör i första hand remitteras till sjukgymnast/fysioterapeut. Formgjuten sits Innan förskrivning av formgjuten sits ska en bedömning vara gjord av landstingets Region Norrbottens sitteam. Formgjuten sits kan förskrivas till patient med svår funktionsnedsättning* med sittproblematik och behov av ett individanpassat sittande. Förskrivning av formgjuten sits kan göras när andra hjälpmedel inte kan tillgodose behovet av sittande i rullstol, arbetsstol eller hygienstol. Översyn av behovet i kombination med förskrivna hjälpmedel ska göras. Formgjuten sits kan förskrivas för behov i olika aktiviteter t.ex. förflyttning och hygien. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hälsocentral i första hand Eget ansvar Ortoser vid tillfälliga besvär, vissa enklare ortoser t.ex. mjuka halskragar och ortoser som endast syftar till att möjliggöra/underlätta fritids- och motionsaktiviteter samt idrott är eget ansvar. Ortoser vid tillfälliga besvär, vissa enklare ortoser t.ex mjuka halskragar är eget ansvar. Ortoser som endast syftar till att möjliggöra/underlätta fritids-, motionsaktiviteter och idrott är eget ansvar. Motivering: Förtydligande. Ingen ändring Hjälpmedel vid bråckbehandling Hjälpmedel för att stödja och hålla bråck på plats. Här ingår t.ex. bråckband och bråckgördlar. Egenavgift Landstinget: Region Norrbotten: Ortoser som förskrivs som hjälpmedel är belagda med egenavgift se Avgiftshandboken. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 20 år. 9

148 16 OKTOBER 2017 Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter Förskrivningsrätt Läkare i kirurgi, Läkare i allmänmedicin med erfarenhet av bråckbehandling. Sjukgymnast/Fysioterapeut har endast förskrivningsrätt vid förnyad förskrivning av standardprodukt när behovet av bråckband/bråckgördel är oförändrat. Kriterier för förskrivning Bråckbandage kan förskrivas när operativ behandling inte är möjlig eller då operationen inte gett tillräcklig effekt. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hälsocentral i första hand Motivering: Ingen ändring. Förtydligande Fingerortoser Egenavgift LandstingetRegion Norrbotten: Ortoser som förskrivs som hjälpmedel är belagda med egenavgift. Maximal avgift per år är 750 kr se Avgiftshandboken. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 20 år. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter Förskrivningsrätt Arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut Ortopedingenjör/ortopedtekniker efter remiss från behandlande läkare. Kriterier för förskrivning Ortoser inom denna produktgrupp kan förskrivas vid kronisk sjukdom och varaktigt behov. Ortos kan förskrivas för smärtlindring och för att kompensera eller korrigera en nedsatt eller förlorad funktion i armen/handen för att möjliggöra aktiviteter i det dagliga livet. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hälsocentral i första hand Eget ansvar Ortoser vid tillfälliga besvär och vissa enklare ortoser t.ex. epicondylitbandage samt ortoser som endast syftar till att möjliggöra/underlätta fritids- och motionsaktiviteter samt idrott är eget ansvar. Ortoser vid tillfälliga besvär och vissa enklare ortoser är eget ansvar. Ortoser som endast syftar till att möjliggöra/underlätta fritids-, motionsaktiviteter och idrott är eget ansvar. Motivering: Förtydligande. Fingerortoser förskrivs inte av ortopedingenjör/ortopedtekniker. Ingen ändring Hand- handledsortoser Handledshandortoser Egenavgift LandstingetRegion Norrbotten: Ortoser som förskrivs som hjälpmedel är belagda med egenavgift. Maximal avgift per år är 750 kr se 10

149 16 OKTOBER 2017 Avgiftshandboken. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 20 år. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter Förskrivningsrätt Arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut Ortopedingenjör/ortopedtekniker efter remiss från behandlande läkare. Kriterier för förskrivning Ortoser inom denna produktgrupp kan förskrivas vid kronisk sjukdom och varaktigt behov. Ortos kan förskrivas för smärtlindring och för att kompensera eller korrigera en nedsatt eller förlorad funktion i armen/handen för att möjliggöra aktiviteter i det dagliga livet. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hälsocentral i första hand Eget ansvar Ortoser vid tillfälliga besvär och vissa enklare ortoser t.ex. epicondylitbandage samt ortoser som endast syftar till att möjliggöra/underlätta fritids- och motionsaktiviteter samt idrott är eget ansvar. Ortoser vid tillfälliga besvär och vissa enklare ortoser är eget ansvar. Ortoser som endast syftar till att möjliggöra/underlätta fritids-, motionsaktiviteter och idrott är eget ansvar. Motivering: Förtydligande Armbågsortoser Egenavgift LandstingetRegion Norrbotten: Ortoser som förskrivs som hjälpmedel är belagda med egenavgift. Maximal avgift per år är 750 kr se Avgiftshandboken. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 20 år. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter Förskrivningsrätt Arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut Ortopedingenjör/ortopedtekniker efter remiss från behandlande läkare. Kriterier för förskrivning Ortoser inom denna produktgrupp kan förskrivas vid kronisk sjukdom och varaktigt behov. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hälsocentral i första hand Eget ansvar Ortoser vid tillfälliga besvär och vissa enklare ortoser t.ex. epicondylitbandage är eget ansvar. samt ortoser Ortoser som endast syftar till att möjliggöra/underlätta fritids- och motionsaktiviteter samt idrott är eget ansvar. Motivering: Förtydligande. 11

150 16 OKTOBER Skulderortoser Egenavgift LandstingetRegion Norrbotten: Ortoser som förskrivs som hjälpmedel är belagda med egenavgift. Maximal avgift per år är 750 kr se Avgiftshandboken. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 20 år. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter Förskrivningsrätt Arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut Ortopedingenjör/ortopedtekniker efter remiss från behandlande läkare. Kriterier för förskrivning Ortoser inom denna produktgrupp kan förskrivas vid kronisk sjukdom och varaktigt behov. Ortos kan förskrivas för smärtlindring och för att kompensera eller korrigera en nedsatt eller förlorad funktion i skuldran och att möjliggöra aktiviteter i det dagliga livet. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hälsocentral i första hand Eget ansvar Ortoser vid tillfälliga besvär och vissa enklare ortoser t.ex. epicondylitbandage samt ortoser som endast syftar till att möjliggöra/underlätta fritids- och motionsaktiviteter samt idrott är eget ansvar. Ortoser vid tillfälliga besvär och vissa enklare ortoser är eget ansvar. Ortoser som endast syftar till att möjliggöra/underlätta fritids-, motionsaktiviteter och idrott är eget ansvar. Motivering: Förtydligande Fotledsortoser Fotleds-fotortoser Ortoser som omfattar fotleden och hela eller delar av foten. Egenavgift LandstingetRegion Norrbotten: Ortoser som förskrivs som hjälpmedel är belagda med egenavgift. Maximal avgift per år är 750 kr se Avgiftshandboken. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 20 år. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter Förskrivningsrätt Ortopedingenjör/ortopedtekniker efter remiss från behandlande läkare. Sjukgymnast/Fysioterapeut endast för elastisk fotledsortos och enkel dorsalskena/ortos vid droppfot. Kriterier för förskrivning Fotledsortos och dorsalskena kan förskrivas till patient med neurologisk funktionsnedsättning och/eller varaktigt behov av ortos. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hälsocentral i första hand 12

151 16 OKTOBER 2017 Eget ansvar Ortoser vid tillfälliga besvär och vissa enklare ortoser t.ex. fotledsbandage/elastiska fotledsortoser är eget ansvar. samt ortoser Ortoser som syftar till att möjliggöra/underlätta fritids-, motionsaktiviteter och idrott är eget ansvar. Motivering: Förtydligande Knäortoser Ortoser som omfattar knäleden. Egenavgift LandstingetRegion Norrbotten: Ortoser som förskrivs som hjälpmedel är belagda med egenavgift. Maximal avgift per år är 750 kr se Avgiftshandboken. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 20 år. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter Förskrivningsrätt Ortopedingenjör/ortopedtekniker efter remiss från behandlande läkare. Sjukgymnast/Fysioterapeut endast för elastisk knäortos. Kriterier för förskrivning Knäortoser kan endast förskrivas vid kronisk sjukdom och varaktigt behov där stor* instabilitet kvarstår efter träning och/eller när svår* felställning/instabilitet kan påverkas med ortos. Vid ligamentär skada i knä, bör patienten i första hand hänvisas till sjukgymnast/fysioterapeut för att träna upp sin muskulära styrka om det är möjligt. Gränsdragning kommun - landsting avtal 2013: Hälsocentral i första hand Eget ansvar Vid tillfälliga besvär och vissa enklare ortoser samt ortoser som endast syftar till att möjliggöra/underlätta fritids-, motionsaktiviteter och idrott är eget ansvar. Ortoser vid tillfälliga besvär och mjuka ortoser som inte kräver individuell anpassning är eget ansvar. Ortoser som endast syftar till att möjliggöra/underlätta fritids-, motionsaktiviteter och idrott är eget ansvar. Motivering: Förtydligande. Enligt kriterierna för förskrivning krävs stabilare ortos som förskrivs av ortopedingenjör/ortopedtekniker Ortopediska skor för att förhindra missbildning Här ingår t.ex. skor med stort lästdjup, mjukt foder och lång snörning Fotortoser Ortoser som omfattar hela eller delar av foten. Här ingår t.ex. ortopediska skor, inlägg och insatser till skor, kuddar, hålfotsstöd, häldynor, hälskydd och ortopediska inlägg. 13

152 16 OKTOBER 2017 Egenavgift Ortopediska skor är belagda med egenavgift per par skor. Vuxna 800 kr, barn och ungdomar under 20 år 500 kr Anpassning av patientens egen standardsko betalas enligt egenavgift ortoser. Se Avgiftshandboken Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser anpassning av patientens egen standardsko eller förskrivning av bekvämsko/specialtillverkad sko. Ortopedingenjör/ortopedtekniker efter remiss från behandlande läkare. Kriterier för förskrivning Förskrivning av ortopedisk sko innebär att enklast möjliga lösning som uppfyller behovet utprovas. Det innebär: 1. att i första hand görs anpassning av patientens egen standardsko (t.ex. skoförhöjning, utlästning), 2. därefter utprovas bekvämsko 3. och sist specialtillverkad sko För vuxna kan två par skor per år, samt för barn tre par skor per år förskrivas. Ytterligare par kan förskrivas av medicinska skäl, på grund av onormal skoförslitning föranledd av funktionsnedsättningen, eller till barn och ungdomar under 18 år vid förändrad skostorlek. För anpassning av standardskor gäller anpassning av två par skor per år för vuxna samt anpassning av tre par skor per år för barn. Skillnad i fotstorlek: För barn och ungdomar till och med 19 år med funktionsnedsättning som innebär skillnad i fotstorlek på minst två skonummer kan landstinget bekosta det ena skoparet max 500 kr. Detta gäller skor inköpta i öppna handeln samt max tre par skor per år. Ortopediska skor kan endast förskrivas till personer med svår* funktionsnedsättning av: b280 smärtförnimmelse*, b415 blodkärlsfunktioner*, b710 funktioner för rörlighet i leder*, b 735 muskeltonusfunktioner* och, fotdeformitet, risk för fotdeformitet eller, vid benlängdsskillnad som kräver klack/skoförhöjning på minst 15 mm eller mer. OBS! Mätning av benlängdsskillnad ska göras med patienten stående. som t.ex.: diabetes mellitus med komplikation: clavusbildning med sårhot, mikroangiopathirelaterade besvär, känselrubbningar osv. inflammatorisk ledsjukdom med fotdeformitet och besvär relaterad till grundsjukdomen. 14

153 16 OKTOBER 2017 neurologisk sjukdom med fotdeformitet och besvär och/eller medfödd deformitet med besvär. grav pes planovalgus med clavusbildningar och besvär. barn med fotdeformitet eller sjukdom/skada som medför funktionella svårigheter att stå/gå. status post fot/fotledsfraktur med felställning och besvär. Eget ansvar Vid anpassning av standardsko står personen själv för inköpskostnaden av skon och anpassningen betalas enligt egenavgift ortoser. Anpassning av skor vid tillfälligt behov och/eller lätt* eller måttlig* funktionsnedsättning är eget ansvar. t.ex.: Personer med välreglerad, tablett- eller kostbehandlad diabetes mellitus med vanlig framfotsinsufficiens utan neuropathi kan inte få ortopediska skor förskrivna. Personer med framfotsinsuffiens, d.v.s. nedtrampat främre fotvalv utan påtaglig felställning kan inte få ortopediska skor förskrivna. Motivering: Förtydligande. Ingen ändring. På grund av den nya versionen av ISO 9999 kommer texten att justeras för att passa både nuvarande fotortoser och ortopediska skor till den sammanslagna ISO-koden Fotortoser Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar Egenavgift Ingen egenavgift Särskild förskrivning Ja, för rullstol med uppresningsfunktion Ja, för Freewheel eller motsvarande produkt Förskrivningsrätt Arbetsterapeut Kriterier för förskrivning Förskrivning kan ske för d465 att förflytta sig med hjälp av utrustning* d.v.s. rullstol när andra förflyttningssätt inte är tillräckliga och för d4153 att bibehålla sittande ställning*. Den enklaste modellen av rullstol som tillgodoser förflyttningsbehovet och behovet av sittkomfort förskrivs i första hand. Förskrivning av mer än en manuell rullstol för samma funktion kan endast göras när andra alternativ till förflyttning i den dagliga livsföringen inte finns. För rullstol med uppresningsfunktion ska målsättningen vara att underlätta i dagliga livets aktiviteter. Rullstolen ska ge patienten ökad självständighet. Behovet av d4104 att stå* ska vara regelbundet, flera gånger per dag. Rullstol med uppresningsfunktion kan inte förskrivas för enbart ståträning. Freewheel eller motsvarande produkt kan förskrivas som tillbehör till förskriven rullstol för att underlätta förflyttning utomhus. Individuell behovsbedömning med översyn av patientens förflyttningsmöjligheter utomhus ska göras. 15

154 16 OKTOBER 2017 Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas Motivering: Förenklad rutin Eldrivna rullstolar med manuell direktstyrning Egenavgift Ingen egenavgift Särskild förskrivning Ja, vid ny förskrivning. Nej, vid byte. Vid byte av elrullstol ska kontakt tas med hjälpmedelskonsulent. Landstinget: Ja, både vid ny förskrivning och vid byte. Kommunerna: Ja, vid ny förskrivning. Rekommenderas vid byte. Förskrivningsrätt Arbetsterapeut i samråd med läkare. Kriterier för förskrivning Eldriven rullstol kan förskrivas vid stor* eller total* nedsatt d450 förmåga att gå* och behov finns av d465 att förflytta sig med hjälp av utrustning* för d460 att röra sig omkring på olika platser* när andra förflyttningssätt enligt nedanstående kriterier inte är tillräckliga för förflyttning i den dagliga livsföringen. Kriterier: behovet av förflyttning ska inte kunna tillgodoses av andra förflyttningshjälpmedel såsom manuell rullstol, rollator, käppar o dyl. vid förskrivning av elrullstol för utomhusanvändning ska andra förflyttningsmöjligheter i den dagliga livsföringen, t.ex. cykel, buss, bil eller färdtjänst tas i beaktande elrullstol för inomhusanvändning kan förskrivas när andra förflyttningshjälpmedel inte tillgodoser behovet behovet att förflytta sig med elrullstol ska vara frekvent (flera gånger i veckan) och regelbundet patienten ska själv kunna framföra elrullstolen utan fara för sig själv eller annan Läkare ska bedöma om medicinska hinder föreligger för att framföra elrullstol på ett säkert sätt t.ex. syn, kognition, psykisk hälsa, missbruk. förvaringsutrymme för elrullstolen ska vara lättillgängligt utrymmet ska ha eluttag, vara torrt samt ha sådan temperatur att det aldrig blir minusgrader den enklaste modellen av elrullstol som tillgodoser förflyttningsbehovet och sittkomfort förskrivs i första hand Byte av elrullstol kan ske då elrullstolen blivit utsliten, brukaren vuxit ur den eller då behoven förändrats. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs. 16

155 16 OKTOBER 2017 Eget ansvar Eldriven rullstol som enbart ska användas för rekreation eller i fritidsaktiviteter, till idrottsutövning är eget ansvar. Övrigt Hjälpmedel på arbetsplatsen regleras av annat regelverk. Motivering: Förenklad rutin Eldrivna rullstolar med motoriserad elektronisk styrning Egenavgift Ingen egenavgift Särskild förskrivning Ja, vid ny förskrivning. Nej, vid byte. Vid byte av elrullstol ska kontakt tas med hjälpmedelskonsulent. Landstinget: Ja, både vid ny förskrivning och vid byte. Kommunerna: Ja, vid ny förskrivning. Rekommenderas vid byte. Förskrivningsrätt Arbetsterapeut i samråd med läkare. Kriterier för förskrivning Eldriven rullstol kan förskrivas vid stor* eller total* nedsatt d450 förmåga att gå* och behov finns av d465 att förflytta sig med hjälp av utrustning* för d460 att röra sig omkring på olika platser* när andra förflyttningssätt enligt nedanstående kriterier inte är tillräckliga för förflyttning i den dagliga livsföringen. Kriterier: behovet av förflyttning ska inte kunna tillgodoses av andra förflyttningshjälpmedel såsom manuell rullstol, rollator, käppar o dyl. vid förskrivning av elrullstol för utomhusanvändning ska andra förflyttningsmöjligheter i den dagliga livsföringen, t.ex. cykel, buss, bil eller färdtjänst tas i beaktande elrullstol för inomhusanvändning kan förskrivas när andra förflyttningshjälpmedel inte tillgodoser behovet behovet att förflytta sig med elrullstol ska vara frekvent (flera gånger i veckan) och regelbundet patienten ska själv kunna framföra elrullstolen utan fara för sig själv eller annan Läkare ska bedöma om medicinska hinder föreligger för att framföra elrullstol på ett säkert sätt t.ex. syn, kognition, psykisk hälsa, missbruk. förvaringsutrymme för elrullstolen ska vara lättillgängligt utrymmet ska ha eluttag, vara torrt samt ha sådan temperatur att det aldrig blir minusgrader den enklaste modellen av elrullstol som tillgodoser förflyttningsbehovet och sittkomfort förskrivs i första hand Elrullstol med uppresningsfunktion 17

156 16 OKTOBER 2017 För elrullstol med uppresningsfunktion ska målsättningen vara att underlätta i dagliga livets aktiviteter. Rullstolen ska ge patienten ökad självständighet. Behovet av d4104 att stå* ska vara regelbundet, flera gånger per dag. Elrullstol med uppresningsfunktion kan inte förskrivas för enbart ståträning. Byte av elrullstol kan ske då elrullstolen blivit utsliten, brukaren vuxit ur den eller då behoven förändrats. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs. Eget ansvar Eldriven rullstol som enbart ska användas för rekreation eller i fritidsaktiviteter, till idrottsutövning är eget ansvar. Övrigt Hjälpmedel på arbetsplatsen regleras av annat regelverk. Motivering: Förenklad rutin Eldrivna vårdarmanövrerade rullstolar Egenavgift Ingen egenavgift Särskild förskrivning Ja, vid ny förskrivning. Nej, vid byte. Vid byte av elrullstol ska kontakt tas med hjälpmedelskonsulent. Landstinget: Ja, både vid ny förskrivning och byte. Kommunerna: Ja, vid ny förskrivning. Rekommenderas vid byte. Förskrivningsrätt Arbetsterapeut Kriterier för förskrivning Eldriven vårdarmanövrerad rullstol kan förskrivas vid stor* eller total* nedsatt d450 förmåga att gå* och behov finns av d465 att förflytta sig med hjälp av utrustning* för d460 att röra sig omkring på olika platser* när andra förflyttningssätt enligt nedanstående kriterier inte är tillräckliga för förflyttning i den dagliga livsföringen. Kriterier: Behovet att förflytta sig med eldriven vårdarmanövrerad rullstol tillsammans med närstående/personal ska vara för att upprätthålla dagliga aktiviteter. När manuellt tvåhjulsdriven eller vårdarmanövrerad rullstol inte kan användas utomhus När enklare förflyttningshjälpmedel inte fungerar och när patienten inte självständigt kan framföra elrullstol på ett säkert sätt. Behovet att förflytta sig med elrullstol ska vara frekvent (flera gånger i veckan) och regelbundet Eldriven vårdarmanövrerad rullstol kan inte förskrivas för vardagliga aktiviteter som sker någon eller några gånger/vecka. Undantag är om 18

157 16 OKTOBER 2017 sammanboende inte kan lämna patienten ensam för att uträtta vardagliga aktiviteter. När inte närstående/personal kan skjutsa patienten i en manuell rullstol på grund av patientens vikt eller funktionshinder hos närstående/personal. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs. Motivering: Förenklad rutin Drivaggregat för manuella rullstolar Hjälpmedel som monteras på en manuell rullstol för att hjälpa brukaren användaren eller vårdaren att köra rullstolen, eller för att köra rullstolen utan manuell kraft. Egenavgift Ingen egenavgift Särskild förskrivning Ja, vid ny förskrivning. Nej, vid byte. Vid byte av elrullstol ska kontakt tas med hjälpmedelskonsulent. Ja både vid ny förskrivning och byte Förskrivningsrätt Arbetsterapeut Kriterier för förskrivning Drivaggregat för vårdarmanövrering se kriterier för förskrivning Drivaggregat kan monteras på rullstol för att underlätta förflyttning av annan person. Drivaggregat kan förskrivas som alternativ till elrullstol med vårdarstyrning. Drivaggregat för självständig förflyttning se kriterier för förskrivning och Drivaggregat som består av drivhjul (eldriven enhet som aktiveras med drivringarna) kan förskrivas till manuell rullstol för att underlätta för patienten att själv manövrera rullstolen. Drivhjul Drivaggregat kan förskrivas som ett alternativ till eldriven rullstol. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs. Motivering: Förenklad rutin Särskild förskrivning. Drivaggregat finns i olika utföranden. Ingen ändring Ryggstöd Här ingår t.ex. ryggstöd (och komponenter till ryggstöd) som är fästa eller integrerade i en stol eller sits, svankstöd, ryggdynor och ryggkuddar. Ryggkuddar och ryggdynor avsedda för trycksårsprevention ingår i nedanstående text. 19

158 16 OKTOBER 2017 Egenavgift Ingen egenavgift Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser ryggkuddar och ryggdynor till rullstol. Arbetsterapeut. Kriterier för förskrivning Avancerad ryggdyna eller fast rygg i rullstol kan förskrivas för d4153 att bibehålla en sittställning* i rullstol när standardrygg inte är tillräcklig. Gränsdragning kommun- landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas Eget ansvar Ryggdynor till möbler är eget ansvar. Motivering: Förtydligande. Kriterier har saknats Sängar och lösa sängbottnar, elektriskt reglerbara Sänggrindar och lyftbågar att fästa på egen säng se Egenavgift Ingen egenavgift Förskrivningsrätt I förskrivningsrätten ingår även tillbehör till elektriskt reglerbara sängar t.ex. sänggrindar. Arbetsterapeut, Sjukgymnast/Fysioterapeut Kriterier för förskrivning Patientens Brukarens befintliga säng skall i första hand anpassas med enklare lösningar. Säng kan förskrivas till person med funktionsnedsättning för d410 att ändra grundläggande kroppsställning* eller för d415 att bibehålla en kroppsställning* och/ eller underlätta personlig vård. Patienten ska själv kunna reglera sängen och därigenom bli mer oberoende av hjälp. Säng kan också förskrivas till person i eget boende när vården sköts av närstående/personal. Hjälpbehovet skall vara omfattande och omvårdnaden utföras huvudsakligen i sängen. Gränsdragning kommun- landsting avtal 2013: Hembesök krävs Eget ansvar Ordinärt boende: Standardmadrass är personens eget ansvar. Motivering: Förtydligande. 20

159 16 OKTOBER Sänggrindar och lyftbågar att fästa på sängar Nedfällbara och/eller löstagbara grindar som förhindrar att personen ramlar ur sängen samt lyftbågar som underlättar för att en person att sätta sig upp i sängen och/eller förflytta sig i sängen. Här ingår stöd/vändhandtag som monteras på privat säng. Tillbehör till elektriskt reglerbara sängarna se Egenavgift Ingen egenavgift Förskrivningsrätt Arbetsterapeut, Sjukgymnast/Fysioterapeut. Kriterier för förskrivning Sänggrind kan förskrivas för att förhindra fall ur säng och/eller för att underlätta d410 att ändra grundläggande kroppsställning*. Gränsdragning kommun- landsting avtal 2013: Hembesök krävs Motivering: Förtydligande. Ny version av ISO 9999 Texten kommer att justeras till och Förstorande videosystem Hjälpmedel som förstorar bilden av objektet som har uppfångats av en videokamera. Ingen egenavgift Egenavgift Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser stationärt eller bärbart system och bärbart handhållet elektroniskt förstoringsglas till patient med nedsatt b210 synfunktion* och/eller nedsatt b1561 visuell perception*. Till patient med svår funktionsnedsättning* och stor svårighet*att läsa med läs-tv kan läs-tv med talsyntes förskrivas för att få texten på skärmen uppläst. Till studerande kan extern avståndskamera förskrivas till stationärt system. Synpedagog Kriterier för förskrivning Förstorande videosystem (CCTV/läs-TV) är ett hjälpmedel som kompenserar personens synförmåga. Det är ett hjälpmedel för kommunikation: att läsa, skriva eller att kommunicera med bilder. Bärbart Handhållet elektroniskt förstoringsglas kan förskrivas för att underlätta ett aktivt dagligt liv, och kan förskrivas som enskilt hjälpmedel eller som komplement till ett stationärt system. Krav som ska vara uppfyllda: Behovet ska inte kunna tillgodoses av andra förstoringshjälpmedel som t.ex. förstoringsglas eller lupp. 21

160 16 OKTOBER 2017 Utredning Behovet att använda CCTV/läs-TV i den dagliga livsföringen ska vara frekvent (flera gånger i veckan). Begagnat system som uppfyller behovet förskrivs i första hand. Byte av CCTV/läs-TV kan ske då den blivit utsliten eller när behovet har förändrats. Läs-TV:n ska kunna hanteras självständigt. Vid behov ska samråd ske med t ex barnhabilitering och/eller ansvarig läkare. I särskilda fall ska utredning via Resurscenter syn (specialpedagogiska institutet) ligga till grund för bedömning av behov av CCTV/läs-TV. Eget ansvar Lämpligt bord för placering av stationär CCTV/läs-TV är personens eget ansvar. Motivering: stryks, texten flyttas till Byte till rätt ISO-kod. Förtydliganden, inga ändringar Hörglasögon Hjälpmedel där ljudförstärkaren är inbyggd i glasögonbågarna. Egenavgift Hörapparat är belagd med en egenavgift på 500 kr/st. från och med 1 januari Ljudstimulerare (tinnitusmaskerare) är belagd med en egenavgift på 500 kr/st. från och med 1 januari Barn och ung-domar under 20 år är befriade från egenavgift. Se Avgiftshandboken. Egenavgift tas ut vid: nyförskrivning och, vid byte av hörglasögon Förskrivningsrätt Audionom Kriterier för förskrivning Hörglasögon kan förskrivas till patient i behov av stöd för b230 hörselfunktioner*. En (1) hörapparat per öra kan förskrivas. Motivering: Produkten förskrivs inte. Ingen ändring. 22

161 16 OKTOBER Hörapparater som används tillsammans med implantat Hjälpmedel som understödjer hörandet genom att stimulera implanterade mottagare placerade i t.ex. innerörat. Egenavgift Hörapparat är belagd med en egenavgift på 500 kr/st. från och med 1 januari Ljudstimulerare (tinnitusmaskerare) är belagd med en egenavgift på 500 kr/st. från och med 1 januari Barn och ungdomar under 20 år är befriade från egenavgift. Se Avgiftshandboken. Egenavgift tas ut vid: nyförskrivning och, vid byte av hörapparat Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser olika typer av benförankrade hörapparater. Audionom Kriterier för förskrivning Hörapparat kan förskrivas till patient i behov av stöd för b230 hörselfunktioner*. En (1) hörapparat per öra kan förskrivas. Motivering: Det finns olika typer av benförankrade hörapparater. Ingen ändring Utrustning för att spela in och återge ljud Egenavgift Landstinget: Region Norrbotten: Daisy-spelare förskrivs som hjälpmedel med en egenavgift på 500 kr från och med 1 januari Daisy spelare som även kan användas som fickminne förskrivs med egenavgift. Barn och ungdomar under 20 år ska inte betala någon egenavgift. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter. Särskild förskrivning Ja, för Daisy-spelare med och utan fickminne Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser Daisy-spelare och fickminne. Endast synpedagog för patienter med nedsatt b210 synfunktion* och nedsatt b1561 visuell perception*. Arbetsterapeut, Logoped för andra funktionsnedsättningar. Kriterier för förskrivning Daisyspelare: Daisy-spelare kan endast förskrivas när alternativ lösning till Daisy-spelare inte kan användas. Patienten ska kunna hantera hjälpmedlet självständigt. Fickminne: Digitalt fickminne kan förskrivas för att självständigt kunna göra anteckningar och ta del av egna anteckningar då man inte kan använda svartskrift. Patienten ska självständigt kunna hantera fickminnet. 23

162 16 OKTOBER 2017 För barn/ungdom upp till och med 17 år kan fickminne förskrivas i samband med orientering och förflyttningsträning samt för att skapa ljudalbum. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hälsocentral i första hand Eget ansvar CD/MP3/DVD-spelare och Daisy-programvara/Daisy-applikation eller motsvarande för användning i dator/surfplatta/telefon är eget ansvar. Motivering: Förtydligande, produkten finns i olika utföranden, inga ändringar Slutna TV-system Slutna system för bildöverföring med en kamera till en inspelningsapparat eller direkt visning via en monitor. Egenavgift Ingen egenavgift Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser stationärt eller bärbart system och bärbart elektroniskt förstoringsglas till patient med nedsatt b210 synfunktion* och/eller nedsatt b1561 visuell perception*. Till studerande kan extern avståndskamera förskrivas till stationärt system. Synpedagog Kriterier för förskrivning Förstorande videosystem (CCTV/läs-TV) är ett hjälpmedel som kompenserar personens synförmåga. Det är ett hjälpmedel för kommunikation: att läsa, skriva eller att kommunicera med bilder. Bärbart elektroniskt förstoringsglas kan förskrivas för att underlätta ett aktivt dagligt liv och kan förskrivas som enskilt hjälpmedel eller som komplement till ett stationärt system. Krav som ska vara uppfyllda: Behovet ska inte kunna tillgodoses av andra förstoringshjälp-medel som t.ex. förstoringsglas eller lupp. Behovet att använda CCTV/läs-TV i den dagliga livsföringen ska vara frekvent (flera gånger i veckan). Begagnat system som uppfyller behovet förskrivs i första hand. Byte av CCTV/läs-TV kan ske då den blivit utsliten eller när behovet har förändrats. Utredning Vid behov ska samråd ske med t ex barnhabilitering och/eller ansvarig läkare. I särskilda fall ska utredning via Resurscenter syn (specialpedagogiska institutet) ligga till grund för bedömning av behov av CCTV/läs-TV. Eget ansvar Lämpligt bord för placering av stationär CCTV/läs-TV är personens eget ansvar. Motivering: Texten flyttad till rätt ISO-kod

163 16 OKTOBER IR-system för ljudinformation Egenavgift Ingen egenavgift Förskrivningsrätt Hörselpedagog För hörselpedagog på Pedagogiska hörselvården avses förskrivning i skolmiljö. Kriterier för förskrivning IR-system kan förskrivas till elever med måttlig eller svår funktionsnedsättning av b230 hörselfunktioner*, där magnetiska störningar i lokalen omöjliggör användning av andra system, ex. hörslinga. Motivering: Produkten förskrivs inte. Ingen ändring Tillbehör till ljud-, video- och bildsystem Egenavgift Ingen egenavgift Förskrivningsrätt Audionom Kriterier för förskrivning Tillbehör till hörselslinga kan förskrivas till de patienter som är berättigad till benförankrad hörapparat och har behov av att använda hörselslinga. Motivering: Förtydligande. Tillbehör till benförankrad hörapparat Samtalsapparater Egenavgift Ingen egenavgift. Särskild förskrivning Samtalsapparater utanför sortimentet. Förskrivningsrätt Arbetsterapeut, Logoped Kriterier för förskrivning Samtalsapparat förskrivs när patienten har behov av att komplettera, förtydliga eller ersätta talat språk för när- och fjärrkommunikation. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hälsocentral i första hand Eget ansvar Applikation understigande en kostnad av 300 kr till en persons privata smartphone, surfplatta eller motsvarande är eget ansvar. Motivering: Samtliga applikationer under 300 kr föreslås vara eget ansvar. Förenklar administrativa rutiner. 25

164 16 OKTOBER Programvara för närkommunikation Egenavgift Ingen egenavgift. Förskrivningsrätt Arbetsterapeut, Logoped Kriterier för förskrivning Programvara för närkommunikation förskrivs när patienten har behov av att komplettera, förtydliga eller ersätta talat språk för när- och fjärrkommunikation. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hälsocentral i första hand Eget ansvar Applikation understigande en kostnad av 300 kr till en persons privata smartphone, surfplatta eller motsvarande är eget ansvar. Motivering: Samtliga applikationer under 300 kr föreslås vara eget ansvar. Förenklar administrativa rutiner Telefoner för fasta nätet Egenavgift Ingen egenavgift Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser bildtelefon, telefax och IR-styrd telefon. Arbetsterapeut för patient med funktionsnedsättning av neuromuskeloskeletala och rörelserelaterade funktioner* Hörselpedagog vid Pedagogiska hörselvården för döva, gravt hörselskadade och dövblinda Logoped för patient med funktionsnedsättning av röst- och talfunktioner* Kriterier för förskrivning Som komplement till omgivningskontroll kan IR-styrd telefon förskrivas om personen inte kan telefonera med telefoner från öppna handeln. Fjärrsystem kan inte förskrivas enbart i pedagogiskt syfte i en aktiveringssituation. Statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation lämnas till landsting enligt SFS 2001: :298.3 Bidrag lämnas för anskaffningskostnaden för 1. utrustning som möjliggör en dialog i realtid via ett kommunikationsnät och som skall användas av personer som är döva, eller gravt hörselskadade personer och personer med dövblindhet, dövblinda, talskadade eller språkstörning som inte kan, språkstörda och inte, eller endast med betydande svårighet, kan kommunicera utan sådan utrustning., 26

165 16 OKTOBER utrustning enligt första punkten om den ska användas av närstående till personer som avses där, 3. anpassning och iordningställande av utrustning samt utbildning för den som har utrustning enligt första eller andra punkten, och 4. stöd och utbildning till den som själv har införskaffat sådan utrustning som avses i första punkten och hör till den krets av personer som enligt första och andra punkten avses använda utrustningen. Bidrag enligt första stycket 1 lämnas även för utrustning som möjliggör en dialog som inte är i realtid om sådan utrustning på ett mer ändamålsenligt sätt tillgodoser individens behov av att fjärrkommunicera med andra personer. Med utrustning avses även mjukvara eller en kombination av hårdvara och mjukvara, som produkt eller tjänst. Bidrag lämnas för anskaffningskostnaden för sådan utrustning i de fall den ska användas av närstående till personer som avses i ovanstående stycke. Med utrustning avses även datorprogram i maskinläsbar form. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hälsocentral i första hand Eget ansvar Telefoner och tillbehör som finns att köpa i öppna handeln är eget ansvar. Motivering: Ingen ändring. Fjärrsystem inte aktuellt för denna ISOkodsgrupp. Uppdatering enligt Förordning om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation SFS 2014: Texttelefoner Egenavgift Ingen egenavgift. Förskrivningsrätt Hörselpedagog vid Pedagogiska hörselvården för döva, gravt hörsel-skadade och dövblinda Logoped för patient med funktionsnedsättning av röst- och talfunktioner* Kriterier för förskrivning Texttelefon kan förskrivas till personer som är döva, gravt hörselskadade, dövblinda och/eller talskadade som inte, eller endast med stor svårighet kan kommunicera med vanlig telefon. Om det bedöms att personen inte kan hantera en texttelefon kan telefax förskrivas. Till personer som har egen dator kan istället modem och texttelefonprogram förskrivas. Alternativt kan dator med modem och texttelefonprogram förskrivas om kostnaderna inte överskrider normal kostnad för texttelefon. Statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation lämnas till landsting enligt SFS 2001: :298.3 Bidrag lämnas för anskaffningskostnaden för 5. utrustning som möjliggör en dialog i realtid via ett kommunikationsnät och som skall användas av personer som är döva, eller gravt hörselskadade personer och personer med 27

166 16 OKTOBER 2017 dövblindhet, dövblinda, talskadade eller språkstörning som inte kan, språkstörda och inte, eller endast med betydande svårighet, kan kommunicera utan sådan utrustning., 6. utrustning enligt första punkten om den ska användas av närstående till personer som avses där, 7. anpassning och iordningställande av utrustning samt utbildning för den som har utrustning enligt första eller andra punkten, och 8. stöd och utbildning till den som själv har införskaffat sådan utrustning som avses i första punkten och hör till den krets av personer som enligt första och andra punkten avses använda utrustningen. Bidrag enligt första stycket 1 lämnas även för utrustning som möjliggör en dialog som inte är i realtid om sådan utrustning på ett mer ändamålsenligt sätt tillgodoser individens behov av att fjärrkommunicera med andra personer. Med utrustning avses även mjukvara eller en kombination av hårdvara och mjukvara, som produkt eller tjänst. Bidrag lämnas för anskaffningskostnaden för sådan utrustning i de fall den ska användas av närstående till personer som avses i ovanstående stycke. Med utrustning avses även datorprogram i maskinläsbar form. Motivering: Uppdatering enligt Förordning om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation SFS 2014:298. Justering enligt ISO 9999 senaste version kommer att ske Programvara för telekommunikation och telematik Programvara för verbal och/eller visuell kommunikation mellan datorer via datornätverk. Här ingår t.ex. Internet Protocol (IP) eller Voice over Internet Protocol (VoIP) telefoni. Programvara för närkommunikation, se Egenavgift Ingen egenavgift Förskrivningsrätt Logoped: För personer med nedsatt röst- och talfunktion*. Hörselpedagog: För personer som är döva, gravt hörselskadade eller dövblinda. Kriterier för förskrivning Programvara kan förskrivas till personer som är döva, gravt hörselskadade, dövblinda eller talskadade som inte, eller endast med stor svårighet kan kommunicera med vanlig telefon. Om det bedöms att personen inte kan hantera bildtelefon kan telefax förskrivas. Till personer som har egen dator kan istället programvara med modem förskrivas. Statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation lämnas till landsting enligt SFS 2001: :298.3 Bidrag lämnas för anskaffningskostnaden för 1. utrustning som möjliggör en dialog i realtid via ett kommunikationsnät och som skall användas av personer som är döva, eller gravt hörselskadade personer och personer med dövblindhet, dövblinda, talskadade eller språkstörning som inte kan, 28

167 16 OKTOBER 2017 språkstörda och inte, eller endast med betydande svårighet, kan kommunicera utan sådan utrustning., 2. utrustning enligt första punkten om den ska användas av närstående till personer som avses där, 3. anpassning och iordningställande av utrustning samt utbildning för den som har utrustning enligt första eller andra punkten, och 4. stöd och utbildning till den som själv har införskaffat sådan utrustning som avses i första punkten och hör till den krets av personer som enligt första och andra punkten avses använda utrustningen. Bidrag enligt första stycket 1 lämnas även för utrustning som möjliggör en dialog som inte är i realtid om sådan utrustning på ett mer ändamålsenligt sätt tillgodoser individens behov av att fjärrkommunicera med andra personer. Med utrustning avses även mjukvara eller en kombination av hårdvara och mjukvara, som produkt eller tjänst. Bidrag lämnas för anskaffningskostnaden för sådan utrustning i de fall den ska användas av närstående till personer som avses i ovanstående stycke. Med utrustning avses även datorprogram i maskinläsbar form. Motivering: Uppdatering enligt Förordning om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation SFS 2014:298. Justering enligt senaste version ISO 9999 kommer att ske Totalkonversationsenheter Nationell kod. Mjukvara och/eller hårdvara för bildtelefoni, texttelefoni eller en kombination av bild och texttelefoni över IP-nät. Egenavgift Ingen egenavgift Förskrivningsrätt Logoped: För personer med nedsatt röst- och talfunktion*. Hörselpedagog: För personer som är döva, gravt hörselskadade eller dövblinda. Kriterier för förskrivning Programvara kan förskrivas till personer som är döva, gravt hörsel-skadade, dövblinda eller talskadade som inte, eller endast med stor svårighet kan kommunicera med vanlig telefon. Om det bedöms att personen inte kan hantera bildtelefon kan telefax förskrivas. Till personer som har egen dator kan istället programvara med modem förskrivas. Statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation lämnas till landsting enligt SFS 2001: :298.3 Bidrag lämnas för anskaffningskostnaden för 1. utrustning som möjliggör en dialog i realtid via ett kommunikationsnät och som skall användas av personer som är döva, eller gravt hörselskadade personer och personer med dövblindhet, dövblinda, talskadade eller språkstörning som inte kan, språkstörda och inte, eller endast med betydande svårighet, kan kommunicera utan sådan utrustning., 29

168 16 OKTOBER utrustning enligt första punkten om den ska användas av närstående till personer som avses där, 3. anpassning och iordningställande av utrustning samt utbildning för den som har utrustning enligt första eller andra punkten, och 4. stöd och utbildning till den som själv har införskaffat sådan utrustning som avses i första punkten och hör till den krets av personer som enligt första och andra punkten avses använda utrustningen. Bidrag enligt första stycket 1 lämnas även för utrustning som möjliggör en dialog som inte är i realtid om sådan utrustning på ett mer ändamålsenligt sätt tillgodoser individens behov av att fjärrkommunicera med andra personer. Med utrustning avses även mjukvara eller en kombination av hårdvara och mjukvara, som produkt eller tjänst. Bidrag lämnas för anskaffningskostnaden för sådan utrustning i de fall den ska användas av närstående till personer som avses i ovanstående stycke. Med utrustning avses även datorprogram i maskinläsbar form. Motivering: Uppdatering enligt Förordning om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation SFS 2014:298. Justering enligt senaste version ISO 9999 kommer att ske Indikatorer med mekaniska signaler Hjälpmedel som indikerar med taktila signaler att något händer på platsen där sändaren är, de kan omvandla t.ex. ljudsignaler eller visuella signaler till vibrationer eller andra taktila signaler. Här ingår t.ex. vibrationsindikatorer. Egenavgift Ingen egenavgift Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser taktil mottagare för dörrsignal, telefonsignal, väckningsanordning och elektronisk barnvakt till patient med svår nedsättning av b230 hörselfunktioner* Audionom, Hörselpedagog Kriterier för förskrivning Kan förskrivas till patient med svår nedsättning av b230 hörselfunktioner* Brandvarnare är eget ansvar. Eget ansvar Motivering: Kriterier för förskrivning har saknats. Inga ändringar. Justering enligt senaste version ISO 9999 kommer att ske Almanackor, kalendrar och planeringssystem Kalendrar och tidtabeller Hjälpmedel för att lagra och organisera data över planerade aktiviteter. Här ingår även t.ex.särskilda speciella kalenderprogramvaror. 30

169 16 OKTOBER 2017 Egenavgift Ingen egenavgift Särskilt förskrivning Ja, för elektroniska almanackor Ja, för avancerade elektroniska almanackor Förskrivningsrätt Arbetsterapeut Kriterier för förskrivning Planeringshjälpmedel som kognitivt stöd kan förskrivas till personer som har nedsättning av: b144 minnesfunktioner*, b1641 organisering och planering* och/eller b1642 tidsplanering* och som med hjälp av planeringshjälpmedel blir mer självständig i dagliga aktiviteter. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hälsocentral i första hand. Eget ansvar Produkter på öppna marknaden som normalt används är eget ansvar. Applikation understigande en kostnad av 300 kr till en persons privata smartphone, surfplatta eller motsvarande är eget ansvar. Motivering: Ingen ändring, förtydligande gällande särskild förskrivning. Samtliga applikationer under 300 kr föreslås vara eget ansvar. Förenklar administrativa rutiner. Justering enligt senaste ISO 9999: Läsmaskiner System som läser och överför skriven text till ett alternativt kommunikationssystem som kan vara läsbart, hörbart och/eller taktilt. Egenavgift Ingen egenavgift Förskrivningsrätt Synpedagog Förskrivningsrätten avser system som läser och överför tryckt text till tal. Kriterier för förskrivning Systemet läser och överför tryckt text till tal. Läsmaskin kan förskrivas till patient med svår funktionsnedsättning av b210 synfunktioner * som inte kan d166 att läsa* med hjälp av förstoringshjälpmedel och inte använder synanpassad dator men har behov av att självständigt kunna ta del av tryckt text. Läsmaskin kan förskrivas till patient med svår funktionsnedsättning av b210 synfunktioner * som har stor svårighet att d166 att läsa* med hjälp av förstoringshjälpmedel. Motivering: Förtydligande, inga ändringar. 31

170 16 OKTOBER Stationära datorer Vid behov av anpassning av egen dator se Egenavgift Ingen egenavgift. Särskild förskrivning Ja Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser dator för närkommunikation när samtalshjälpmedel inte täcker behovet. Arbetsterapeut, Logoped Kriterier för förskrivning Dator för närkommunikation kan förskrivas för patienter med svår och varaktig nedsättning av b167 psykiska språkfunktioner* eller b310 röstfunktioner*. I första hand anpassas personens egen dator med programvara. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hälsocentral i första hand. Eget ansvar Övriga användningsområden för dator är eget ansvar. Motivering: Ingen ändring. ISO-koden används inte. Ögonstyrningsdatorer och ipads är klassificerade under samtalsapparater Bärbara datorer och hand- och fickdatorer Vid behov av anpassning av egen dator se Egenavgift Ingen egenavgift. Särskild förskrivning Ja Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser dator för närkommunikation när samtalshjälpmedel inte täcker behovet. Arbetsterapeut, Logoped Kriterier för förskrivning Dator för närkommunikation kan förskrivas för patienter med svår och varaktig nedsättning av b167 psykiska språkfunktioner* eller b310 röstfunktioner*. I första hand anpassas personens egen dator med programvara. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hälsocentral i första hand. Eget ansvar Övriga användningsområden för dator är eget ansvar. 32

171 16 OKTOBER 2017 Motivering: Ingen ändring. ISO-koden används inte. Ögonstyrningsdatorer och ipads är klassificerade under samtalsapparater Taktila datordisplayer Egenavgift Ingen egenavgift Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser punktdisplay Synpedagog Kriterier för förskrivning Punktdisplay kan förskrivas till person med nedsatt b210 synfunktion* och/eller nedsatt b1561 visuell perception* som är i behov av punktanpassning i dator för d140 att lära sig läsa*, d166 att läsa* punktskrift och/eller d3610 som medel för kommunikation* i mobiltelefon. Motivering: Förtydligande, inga ändringar. Justering enligt senaste ISO 9999: Skrivare Egenavgift Ingen egenavgift Förskrivningsrätt För synpedagog avser förskrivningsrätten punktskrivare. För hörselpedagog avser förskrivningsrätten skrivare i kombination med elektronisk kommunikation för dövblinda. Synpedagog, Hörselpedagog Kriterier för förskrivning Punktskrivare kan förskrivas till person med nedsatt b210 synfunktion* och/eller nedsatt b1561 visuell perception* som huvudsakligen förväntas komma att, eller redan kommunicerar med hjälp av punktskrift och som vill tillgodogöra sig information från dator via punktskrift på papper. Punktskrivare kan förskrivas när alternativ lösning inte kan användas t.ex. punktdisplay, text uppläst via talsyntes, MTM:s punktskrifts- och prenumerationsservice. Behovet av att använda punktskrivare i hemmiljö i den dagliga livsföringen ska vara regelbundet minst en gång per månad. Motivering: Förtydligande, inga ändringar Fjärr Miljöstyrsystem System för att styra hjälpmedel och produkter från ett på avstånd. 33

172 16 OKTOBER 2017 Egenavgift Ingen egenavgift. Särskild förskrivning Ja Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser system för omgivningskontroll. Arbetsterapeut Kriterier för förskrivning Fjärrsystem för omgivningskontroll kan förskrivas till patient för att självständigt styra funktioner i sin bostad. Omgivningskontroll för orsak-verkan och delaktighet kan förskrivas till barn/ungdom t.o.m.17 år för d880 engagemang i lek*. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs. Eget ansvar Produkter t.ex. timer och fjärrkontroll som normalt används och finns i öppna handeln är eget ansvar. Omgivningskontroll för orsak-verkan till vuxen är eget ansvar. Motivering: Ingen ändring. Omgivningskontroll har förskrivits till barn/ungdom, riktlinjer har saknats. Justering enligt senaste ISO 9999:

173 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämndens utskott SnB Dnr 00036/ Rutiner för egna medel i kommunens särskilda boenden De som har sin bostad i kommunens särskilda boenden har ofta behov av hjälp med ekonomin. Huvudansvaret för skötseln av detta har om den enskilde ej klarar detta själv någon anhörig eller särskilt förordnad förmyndare. Socialnämnden har antagit rutiner för egna medel i kommunens särskilda boenden. Rutinerna har reviderats och nytt förslag har upprättats. Rutinerna är en del av ledningssystemet för kvalitet och har till uppgift att säkerställa hur personal handskas med boendes pengar. Utskottets förslag till socialnämndens 1. Rutiner för egna medel i kommunens särskilda boenden antas. 2. Rutinerna ska ingå som en del i socialnämndens ledningssystem. 3. Socialnämndens enhetschefer bemyndigas att i fortsättningen själva revidera rutinerna när behov finns. 4. Socialnämndens beslut upphör att gälla. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

174 Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna SOCIALNÄMNDEN Inkom: Dnr 00036/ Handläggare Ann-Sofi Levander Socialnämnden Direktval Förslag till rutiner för egna medel inom vård och omsorgsboenden 1. Bakgrund/sammanfattning Rutiner för egna medel fastställdes senast De har nu reviderats av berörda chefer. Rutinerna är en del av ledningssystemet för kvalitet och har till uppgift att säkerställa hur personal handskas med boendes pengar. 2. Slutsats samt förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att fastställa rutinerna samt att beslutet från 2012 ska upphöra att gälla. Socialnämnden föreslås ge enhetscheferna i uppdrag att i fortsättningen själva revidera rutinerna när behov finns samt att rutinerna ska ingå som en del i socialnämndens ledningssystem. Ann-Sofi Levander Socialchef Postadress Telefon Telefax E-post Plusgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur.se

175 Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 1 (3) Rutiner för egna medel i kommunens särskilda boenden Fastställd av socialnämnden Rutiner för egna medel i kommunens särskilda boenden Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrande dokument Rutin Sn Socialnämnden Dokumentansvarig Socialnämnden Dokumentinformation Dnr 36/2018 Giltig till Tills vidare

176 Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 2 (3) Rutiner för egna medel i kommunens särskilda boenden Fastställd av socialnämnden Rutiner för egna medel i kommunens särskilda boenden 1. Kontaktperson utses av boendechef och uppgiften delegeras skriftligt. Sparas hos boendechef. Bilaga Varje boende har ett värdeskåp i sin bostad där pengar och kvitton tillsammans med bokföringen förvaras. Här kan även andra värdesaker som smycken förvaras, detta skrivs även in i noteringshäftet/bokföringsbladet och signeras av två personal. 3. Storleken på ev. fickpengar överenskommes med den enskilde/god man/förvaltare eller närstående. Dokumenteras i Treserva. Verksamheten tar dock endast ansvar för ett belopp av kronor som förvaras i värdeskåpet. Inga pengar eller värdeföremål får förvaras i medicinskåpet. 4. Mottagandet av kontanta medel från god man/närstående ska kvitteras i kvittensblock, underskrivet av både den som lämnar pengarna och den som tar emot pengarna, en kopia ska lämnas till den som lämnar pengarna och originalet ska lämnas in i Värdeskåpet tillsammans med pengarna. Under helger stoppar man in det i värdeskåpet i den springa som finns mellan dörr och skåp, och bokför det första vardagen då man kan kvittera ut nyckeln till Värdeskåpet. 5. All bokföring sker i noteringshäften(från banken) eller bokföringsblad och signeras av två personal. Alla uppgifter ska styrkas med kvitto/verifikat som signeras av två personer. Kvitton sorteras i verifikatnummerordning som skrivs in i kanten på noteringshäftet eller specifik kolumn i bokföringsbladet. Även om man ej gjort uttag/insättning när man kvitterat ut nyckeln ska man dokumentera det i bokföringen. Vid brister i redovisningen anmäls detta omgående till boendechefen som tar ställning till eventuell polisanmälan och Lex Sarah-anmälan. Vid rättelser sker detta genom överstrykning och notering om anledning till rättelsen. Felet och rättelsen ska vara fullt läsliga. 6. Nyckel till värdeskåpet kvitteras hos boendechef vid varje uttag/insättning av pengar. Vill den boende eller närstående själv ta hand om värdeskåpsnyckel, ska båda nycklarna kvitteras ut. Allt ansvar för det som förvaras i värdeskåpet överlämnas då till den boende eller anhörig. 7. Kontaktpersonen reviderar räkenskaperna 3 gånger/år (januari, maj och september) genom att kontrollräkna och sedan lämna kvitton och bokföringen till den enskilde/god man/närstående. Kopia på bokföringen lämnas till boendechefen. Boendechef reviderar räkenskaperna slumpvis samt när kontaktpersonen lämnar sitt uppdrag genom en kontrollräkning som signeras.

177 Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna 3 (3) Rutiner för egna medel i kommunens särskilda boenden Fastställd av socialnämnden Vid dödsfall/utflytt ska ett bokslut som innefattar kontrollräkning göras och det underskrivna bokföringsbladet /noteringshäftet samt kvitton lämnas till enskilde/god man/närstående och kopia till boendechefen. Underskrift ska alltid ske av kontaktperson/den enskilde/god man/närstående. 9. Uttag från konto, inlösen av checkar och utbetalningsanvisningar ska ej utföras av personalen. Eventuella undantag kan ske efter överenskommelse med boendechef. Detta dokumenteras i den enskildes journal. 10. Vid större inköp som ska dessa överenskommas med god man/förvaltare/närstående och butiken uppmanas att fakturera den enskilde. 11. Inköp ska helst ske tillsammans med vårdtagaren och alltid under tjänstetid. 12. Där boende har betalkort istället för kontanter ska personalen dokumentera köp i noteringshäfte/bokföringsblad samt spara kvitto som verifikat. 13. Koden till kortet ska endast kontaktperson ha, vid behov även vice kontaktperson.

178 Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna Bilaga - Rutiner för egna medel i kommunens särskilda boenden Fastställd av socialnämnden Bilaga 1 Delegering från Boendechef till kontaktperson av ansvaret för boendes privata medel Kontaktpersonen har skriftligt och muntligt informerats om de rutiner som gäller för uppdraget. Kontaktperson Gruppbostadens/Äldreboendets namn Som kontaktperson har jag ansvar för: Att revidera räkenskaperna 3 gånger/år, januari, maj och september. Vid dödsfall/utflyttning göra bokslut som KP, God man/anhörig/den enskilde skriver under. Detta lämnas sedan till boendechef. Arvidsjaur den Kontaktperson Boendechef

179 ARV1DSJAURS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sartanantrildesdaturn Sida Socialnämnden Tidigare Sn 35 Dnr 00116/ Rutiner för egna medel i kommunens särskilda boenden Socialnämnden har antagit rutiner för egna medel kommunens särskilda boenden. Rutinerna har reviderats och nytt förslag har upprättats. De som har sin bostad i kommunens särskilda boenden har ofta behov av hjälp med ekonomin. Huvudansvaret för skötseln av detta har om den enskilde ej klarar detta själv någon anhörig eller särskilt förordnad förmyndare. På boendet finns fickpengar till olika ändamål. Beroende på vilken person det är varierar beloppen. Summorna kan röra sig mellan Dessa pengar firms inlåsta i personens medicinskåp och nyekel till denna har de som har delegation på medicinutdelning. Socialförvaltning har vid genomgång av rutiner kring detta konstaterat att dessa behöver förbättras. Förslag till "nya" rutiner har upprättats. Socialnämnden beslutar./. att anta rutiner för egna medel i kommunens särskilda boenden, enligt bilaga till protokollet. att socialnämnden beslut upphör att gälla. Exp till Berörda Justerandes sign Utdragsbestyrkande

180 Bilaga till socialnamodens protokoll Rutiner för egna medel i kommunens särskilda boenden 1. Stödperson utses av boendechef och uppgiften delegeras skriftligt. Bilaga En förteckning över kontaktpersonerna som delegerats uppgiften ska upprättas och revideras av boendechefen. Bilaga Storleken på fickpengarna överenskommes skriftigt med den enskilde/god man/förvaltare eller närstående. Verksamheten tar dock endast ansvar för ett belopp av kronor som förvaras i värdeskåpet. Inga pengar eller värdeföremål får förvaras i medicinskåpet. Bilaga Mottagandet av kontanta medel från god man/närstående ska kvitteras på bokföringsblad. Bilaga 4. All bokföring sker på bokföringsblad, Bilaga 5. Alla uppgifter ska styrkas med kvitto. Två personer signerar alla verifikat. Kvitton sorteras i verifikatnummerordning. Vid brister i redovisningen anmäls detta omgående till boendechefen som tar ställning till eventuell polisanmälan och Lex Sarah-anmälan. Vid rättelser sker detta genom överstrykning och notering om anledning till rättelsen. Felet och rättelsen ska vara fullt läsliga. 5. Varje boende har ett värdeskåp i sin bostad där pengar och kvitton tillsammans med bokföringen förvaras. 6. Nyckel till värdeskåpet kvitteras hos boendechef och förvaras av kontaktpersonen. Kontaktpersonen ansvarar för nyckeln på ett betryggande sätt. Vid längre ledighet ska nyckeln återlämnas till boendechefen. Alternativt kvitteras värdeskåpsnyckel ut hos boendechefen vid varje uttag/insättning av pengar. Vill den boende eller närstående själv ta hand om värdeskåpsnyckel, ska båda nycklarna kvitteras ut. Allt ansvar för det som förvaras i värdeskåpet överlämnas då till den boende eller anhörig. 7. Kontaktpersonen reviderar räkenskaperna 3 gånger/år (april, augusti och deeember) till den enskilde/god man/närstående. Kopia lämnas till boendechefen. Boendechef reviderar räkenskaperna slumpvis samt när kontaktpersonen lämnar sitt uppdrag. 8. Vid alla avslutade uppdrag ska ett bokslut göras och det underskrivna bokföringsbladet lämnas till boendechefen. Underskrift ska alltid ske av kontaktperson/den enskilde/god man/närstående. 9. Uttag från konto, inlösen av checkar och utbetalningsanvisningar ska ej utföras av personalen. Eventuella undantag kan ske efter överenskommelse med boendechef. Detta dokumenteras i den enskildes journal. 10. Vid större inköp som ska dessa överenskommas med god man/förvaltare/närstående och butiken uppmanas att fakturera den enskilde. 11. Inköp ska helst ske tillsammans med vårdtagaren och alltid under tjänstetid.

181 Delegering från Boendechef till kontaktperson av ansvaret för boendes privata medel Bilaga 1 Kontaktpersonen har skriftligt och muntligt informerats om de rutiner som gäller för uppdraget. Vårdtagarens namn alt. lägenhetsnummer Gruppbostadens/Äldreboendets namn Kontaktpersonen är fr o rn dagens datum delegerad ansvaret för den boendes privata medel Arvidsjaur den Kontaktperson Boendechef Ovanstående delegering upphör fr o m dagens datum Arvidsjaur den Kontaktperson Boendechef na

182 Förteckning över Kontaktpersoner vid socialförvaltningens verksamhet Bilaga 2 Äldreboende/Grupphoende Följande personer har uppdrag som kontaktpersoner vid äldreboendet/gruppboendet. Personnuminer Namn

183 Bilaga 3 Överenskommelse om kontanta medel för den som bor i gruppbostad för funktionshindrade/personliga assistenter alt äldreboende Överenskommelse har i dag träffats med den enskilde/god man/fdrvaltare eller närstående om fickpengar för boende vid socialförvaltningens verksamhet Namn Gruppbostad/Äldreboende Belopp fickpengar Kontaktperson Arvidsjaur den Den enskilde/god man/förvaltare eller närstående

184 Bilaga 4 Kvitto Undertecknad har i dag emottagit fickpengar i form av kontanter från god man/förvaltare/anhörig. Vårdtagare Äldreboende/Gruppboende Datum Belopp Underskrift kontaktpersonperson Kvitto Undertecknad har i dag emottagit fickpengar i form av kontanter från god man/förvaltare/närstående Vårdtagare Äldreboende/Gruppboende Datum Belopp Underskrift kontaktpersonperson

185 Arvidsjaurs kommun BOKFÖRINGSBLAD Bilaga 5 Socialförvaltningen Namn Gruppboende/Äldreboende Kontaktpersonperson Två personer signerar inkomster och utgifter. Nya verifikatnummer vid nytt år. År Blad nr Datum Text Verifikat nr Inkomst Utgift Saldo SignlSign Anteckning...

186 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämndens utskott SnB Dnr 00040/ Habiliteringsersättning till dem som deltar i daglig verksamhet enligt LSS Arvidsjaurs kommun har tidigare gett habiliteringsersättning till dem som deltar i daglig verksamhet enligt LSS men ersättningen togs bort i samband med socialnämndens sparbeting. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2018 fördela medel till kommunerna i stimulansbidrag för habiliteringsersättning. Statsbidraget får användas av kommunerna i syfte att införa eller höja en låg dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet enlig LSS (habiliteringsersättning). Från verksamhetens sida ser man positivt på återinförande av habiliteringsersättningen. När ersättningen togs bort var det personer som inte längre var motiverade att gå till den dagliga verksamheten. Personer med funktionsnedsättning har ofta låga inkomster och för dem kan habiliteringsersättningen betyda mycket. Enligt fördelningsnyckel som baseras på antalet deltagare kan Arvidsjaur rekvirera 245 tkr som ska användas under Storleken på stimulansmedlen gör att habiliteringsersättningen om den fördelas på 33 personer som är aktuella idag, kan uppgå till mellan 60-70kr/dag för heldag och mellan kr/dag för halvdag. Återinförande innebär att socialnämnden redan nu bör tas ställning till att habiliteringsersättningen ska finnas kvar under längre tid än bara ett år. Utskottets förslag till socialnämndens kr rekvireras från Socialstyrelsen för Habiliteringersättning införs från Habiliteringsersättning för hel dag blir 70 kr/dag och för halv dag 35 kr/dag. 4. Budget för habiliteringsersättningen ska finnas under ansvar Viljeinriktningen är att habiliteringsersättningen ska vara densamma även under Habiliteringsersättningen kommer att behandlas i samband med kommande års budgetprocess. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

187 Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna SOCIALNÄMNDEN Inkom: Dnr 00040/ Handläggare Ann-Sofi Levander Socialnämnden Direktval Stimulansmedel till införande av habiliteringsersättning 1. Bakgrund/sammanfattning Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2018 fördela medel till kommunerna som stimulansbidrag för habiliteringsersättning. Statsbidraget får användas av kommunerna i syfte att införa eller höja en låg dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet enlig LSS (habiliteringsersättning). Arvidsjaurs kommun har tidigare gett habersättning till de som deltar i daglig verksamhet men ersättningen togs bort i samband med socialnämndens sparbeting Ekonomisk analys Enligt fördelningsnyckel som baseras på antalet deltagare kan Arvidsjaur rekvirera 245 tkr som ska användas under Storleken på stimulansmedlen gör att habersättningen om den fördelas på 33 personer som är aktuella idag kan uppgå till mellan kr/dag för heldag och mellan kr/dag för halvdag. Återinförande innebär att socialnämnden redan nu bör tas ställning till att habersättningen ska finnas kvar under längre tid än bara ett år. 3. Slutsats samt förslag till beslut Från verksamhetens sida ser man positivt på återinförande av habersättningen. När ersättningen togs bort var det personer som inte längre var motiverade att gå till den dagliga verksamheten. Personer med funktionsnedsättning har ofta låga inkomster och för dem kan habersättningen betyda mycket. Socialnämnden föreslås besluta att rekvirera hela summan från Socialstyrelsen för Socialnämnden föreslås besluta att habersättningen för heldag blir 70 kr/dag samt för halvdag 35 kr/dag Socialnämnden föreslås återinföra habersättningen från och att den ska vara oförändrad även Budget för habersättningen ska finnas under ansvar 431. Ann-Sofi Levander Socialchef Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur.se

188 Dnr /2018 1(2) Anvisningar för att rekvirera statsbidrag för 2018 till kommuner för habiliteringsersättning Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2018 fördela medel till kommunerna i stimulansbidrag för habiliteringsersättning. Statsbidraget får användas av kommunerna i syfte att införa eller höja en låg dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet enlig LSS (habiliteringsersättning). Bidragets storlek Statsbidraget som ska fördelas efter rekvisition omfattar totalt kronor under Hur mycket pengar som varje kommun kan rekvirera för 2018 framgår av Socialstyrelsens fördelningsnyckel för ändamålet. Denna är framräknad utifrån antalet deltagare som finns i daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kommunen, enligt den senaste statistik som Socialstyrelsen har. Vilka kan rekvirera medlen? Samtliga kommuner som avser att betala eller betalar ut dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet. Vad kan ni rekvirera medel för? Statsbidraget får rekvireras för att införa eller höja en låg dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet enlig LSS (habiliteringsersättning). När kan ni använda medlen? Socialstyrelsen betalar ut medlen under 2018 och de kan användas till och med den 31 december Hur får ni del av medlen? Medlen till kommuner betalas ut engångsvis efter rekvisition ställd till Socialstyrelsen. 1. Varje kommun får rekvirera medel genom den blankett som Socialstyrelsen tillhandahåller och publicerar på Socialstyrelsens webbsida för statsbidraget. 2. Av Socialstyrelsens fördelningsnyckel framgår hur mycket medel som varje kommun kan rekvirera för Endast en rekvisition per kommun ska lämnas till Socialstyrelsen. 4. Rekvisitionen ska ha kommit in till myndigheten senast den 1 juni 2018 och medlen betalas ut vanligtvis inom 15 arbetsdagar. 5. Rekvisitionen ska vara undertecknad av behörig företrädare för respektive kommun. Behörig företrädare framgår av er delegationsordning. SOCIALSTYRELSEN Telefon socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Stockholm Fax

189 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2018 2(2) Om inte alla medel rekvireras? Medel som inte har rekvirerats senast den 1 juni 2018 kommer Socialstyrelsen att fördela till de kommuner som har angivit i rekvisitionsblanketten att de önskar ta del av dessa medel. Vad gäller för återrapportering och återbetalning av medel? Under våren 2019 ska ni återrapportera till Socialstyrelsen hur ni har använt 2018 års medel. Ett formulär för återrapportering kommer att skickas till er i december. Frågorna gäller i huvudsak vilka aktiviteter som ni har genomfört och hur aktiviteterna, och i den mån det är möjligt hur resultatet, förhåller sig till de ändamål som anges ovan. Om ni inte har använt hela statsbidraget under perioden den 1 januari den 31 december 2018 ska ni återbetala återstoden till Socialstyrelsen. Ni kan också bli återbetalningsskyldiga om medlen inte används i enlighet med syftet för statsbidraget. Återbetalningen ska ske senast vid den tidpunkt som Socialstyrelsen meddelar. Socialstyrelsen kommer att fakturera eventuellt återstående medel. Information Frågor om statsbidraget kan ställas till utredare Peter Redving, telefon , e-post peter.redving@socialstyrelsen.se

190 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämndens utskott SnB Dnr 00041/ Hyra och bemanning i gemensamhetslokal på Nygatan 26 Arvidsjaurhem AB kan frigöra en hyresfastighet där det redan idag bor många äldre och göra om en lägenhet till gemensamhetslokal med stöd av pengar från Boverket. I så fall vill man skriva avtal med socialnämnden om tillgång till daglig personal. Ekonomiskt stöd för att tillskapa trygghetsbostäder utgår från Boverket via ansökan hos Länsstyrelsen. Utdrag från Boverkets hemsida: Man kan bl a bygga om en byggnad med vanliga hyreslägenheter, så att den istället innehåller lägenheter för äldre. De som ska bo i huset måste ha fyllt 65 år. Det ska finnas utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation som främjar gemenskap och trygghet. I eller i anslutning till bostadslägenheterna och de gemensamma utrymmena ska det antingen finnas daglig personal som på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider, eller tillgång till andra gemensamma tjänster. Daglig personal innebär att det ska finnas personal alla dagar i veckan, inklusive på helgerna. Det finns inga särskilda krav på personalens arbetsuppgifter, utbildning eller kompetens, eller på hur många timmar de ska vara på plats. Länsstyrelsen bedömer om den dagliga personalen uppfyller kraven för att få stöd. Arvidsjaurhem föreslår att socialnämnden bekostar hyra av gemensamhetslokal då kostnaden för den i annat fall hamnar på befintliga och kommande hyresgäster. Hyran för den tilltänkta gemensamhetslokalen ligger idag på ca 65 tkr/år. Till detta kommer kostnad för lokalvård. Om matsalen kan skötas av Resurscentrum som anställer personer på extratjänster hålls kostnaden låg för måltidsservicen som är en viktig del av innehållet i trygghetsbostaden. Totalkostnaden för socialnämndens del kan bli ca 100 tkr högre per år. Några ekonomiska vinster som kompenserar för kostnadsökningen kan inte beräknas. Tillkomsten av trygghetslägenheter på Nygatan 26 innebär en kvalitetshöjning. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

191 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämndens utskott forts 19 Forts. SnB Socialnämnden h ta ställning till om förslaget från Arvidsjaurhem ska genomföras utifrån de ekonomiska konsekvenser det innebär för socialnämnden, med ökande lokalkostnad samt ansvar för gemensamhetslokal och bemanning av den. Utskottets förslag till socialnämnden 1. Ärendet hänskjuts för fortsatt politisk beredning i socialnämnden. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande

192 Datum Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Handläggare Ann-Sofi Levander Socialnämnden SOCIALNÄMNDEN Inkom: Dnr 00041/ Direktval Förslag att medverka till lägenheter för personer som fyllt 65 år i Arvidsjaurhems fastighet på Nygatan Bakgrund/sammanfattning Trygghetslägenheter finns idag inom Ringelsta, 23 st samt Solbacken 16 st. Kön till Ringelsta är ca 70 personer, till Solbacken ca 50. Omsättningen av hyresgäster är låg, särskilt på Ringelsta. Under tiden har endast två lägenheter bytt hyresgäst. Solbacken har haft högre omsättning, 6 lägenheter under Hyresnivåerna är: Ringelsta 1:or kr Ringelsta 2 :or kr Solbacken 1:o kr Solbacken 2:or kr Många hyresgäster har rätt till bostadstillägg för pensionärer. Bostadstillägget är skattefritt och betalas ut med maximalt kronor per månad. Det genomsnittliga beloppet 2017 var cirka kronor per månad. Hur bor de äldre i Arvidsjaur? Enligt områdeskarta med ålder på bosatta i olika fastigheter ser man att det finns ca 50 fastigheter, villor, på Sandbacken och Nyborgsheden där någon av de boende är mellan 81-85, ca 20 fastigheter där någon i hushållet är mellan samt 3 fastigheter där någon är över 91 år. Dessutom finns relativt många äldre bosatta i Arvidsjaurs byar. Socialnämnden har under många år genomfört förebyggande hembesök/hälsosamtal med äldre. Under 2016 har personer som är födda 1934 fått besök. 59 % av målgruppen, 23 personer har tackat ja till besök. 15 av dessa bor i villa, 7 bor i byar. Hälsosamtalen visar att man är nöjd med sitt boende även om det finns en del praktiska problem för vissa, med snöskottning, badrum i källaren mm. Vid besöken som gjordes 2014, hos personer som är födda 1929, bodde något färre i villa, kanske beroende på att det var något färre som bodde i byar av de som tackade ja till besök. Allt faktaunderlag visar att en stor del av äldre personer bor i villa och hemtjänsten ser också ökande behov av insatser hos personer som bor bl a på Nyborgsheden och Sandbacken. För att möta behovet har man gjort om gruppindelningen för hemtjänsten. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro ARVIDSJAUR , växel kommun@arvidsjaur.se

193 2. Ekonomisk analys Ekonomiskt stöd för att tillskapa trygghetsbostäder utgår från Boverket via ansökan hos Länsstyrelsen. Utdrag från Boverkets hemsida: Man kan bl a bygga om en byggnad med vanliga hyreslägenheter, så att den istället innehåller lägenheter för äldre. De som ska bo i huset måste ha fyllt 65 år. Det ska finnas utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation som främjar gemenskap och trygghet. I eller i anslutning till bostadslägenheterna och de gemensamma utrymmena ska det antingen finnas daglig personal som på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider, eller tillgång till andra gemensamma tjänster. Daglig personal innebär att det ska finnas personal alla dagar i veckan, inklusive på helgerna. Det finns inga särskilda krav på personalens arbetsuppgifter, utbildning eller kompetens, eller på hur många timmar de ska vara på plats. Länsstyrelsen bedömer om den dagliga personalen uppfyller kraven för att få stöd. Nybyggnation är kostsamt och en del kommuner som planerat för byggande, t ex Kiruna, har fått göra omtag då hyresnivåerna förväntades bli för höga. Hyresnivåerna i Luleås nybyggda trygghetsboende är också höga, det får till följd att boende i trygghetslägenhet kan komma ifråga bara för dem med höga pensioner eller för par där båda kan bidra till hyran. Arvidsjaurhem kan frigöra en hyresfastighet där det redan idag bor många äldre och göra om en lägenhet till gemensamhetslokal med stöd av pengar från Boverket. I så fall vill man skriva avtal med socialnämnden om tillgång till daglig personal. Ekonomiska konsekvenser för socialnämnden Arvidsjaurhem föreslår att socialnämnden bekostar hyra av gemensamhetslokal då kostnaden för den i annat fall hamnar på befintliga och kommande hyresgäster. Hyran för den tilltänkta gemensamhetslokalen ligger idag på ca 65 tkr/år. Till detta kommer kostnad för lokalvård. Om matsalen kan skötas av Resurscentrum som anställer personer på extratjänster hålls kostnaden låg för måltidsservicen som är en viktig del av innehållet i trygghetsbostaden. Totalkostnaden för socialnämndens del kan bli ca 100 tkr högre per år. Några ekonomiska vinster som kompenserar för kostnadsökningen kan vi inte beräkna. Tillkomsten av trygghetslägenheter på Nygatan 26 innebär en kvalitetshöjning. 3. Slutsats samt förslag till beslut Socialnämnden får ta ställning till om förslaget från Arvidsjaurhem ska genomföras utifrån de ekonomiska konsekvenser det innebär för socialnämnden, med ökande lokalkostnad samt ansvar för gemensamhetslokal och bemanning av den. Ann-Sofi Levander Socialchef

194 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämnden Sn Dnr 00056/ Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2017 Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Enligt den nya lagen ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för år 2017 har upprättats. De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten: - Genomförd extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering äldreomsorg. - Utbildning avvikelsehantering, klagomålshantering och Lex Sarah, personal Hemtjänsten, Borgen, Lärkan samt några personlig assistans grupper - Flytt av korttidsplatser till bättre anpassade lokaler, utökning av antalet platser. - Hur patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll - Egenkontroll har genomförts enligt plan ex. jämförelser av resultat i nationella kvalitetsregister och öppna jämförelser. Journalgranskning och granskning av annan dokumentation. Uppföljning av övergripande mål och strategier. Uppföljning av rapporterade avvikelser, fel och brister. Deltagande i punktprevalensmätning vecka Egenkontroll hygien, månadsvis infektionsregistrering. Övergripande mål och strategier för kommande år Samverkan samordnad individuell planering - Mål SIP upprättas vid inskrivning i hemsjukvård - Anpassning av den kommunala organisationen för att möta lagstiftningens krav (SFS 2017:612)med bibehållen patientsäkerhet - Fast vårdkontakt dokumenterad i verksamhetssystemet Läkemedelshantering - Fortsatt arbete med processer och rutiner på enhetsnivå för att minska antalet avvikelser. - Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering i vård & omsorgsboende - Slutföra revidering av läkemedelsrutiner forts. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande Patientsäkerhetsberättelse

195 ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Árviesjávrien kommuvdna Sammanträdesdatum Blad Socialnämnden forts 20 forts. Sn Basala hygienrutiner - Uppföljning av tillämpning av basala hygienrutiner i särskilda boenden. - Fungerande rutiner för tvätt och förvaring av arbetskläder. Avvikelsehantering, rapportering enligt Lex Sarah - Översyn av riktlinjer för hantering av klagomål i socialnämndens verksamheter. - Strategisk plan för utbildning avseende Lex Sarah samt avvikelsehantering. Palliativa registret - Utvecklingsarbete möta kvalitetskrav vid vård i livets slutskede. Justerandes sign Beslutsunderlag Utdragsbestyrkande Patientsäkerhetsberättelse

196 SOCIALNÄMNDEN Inkom: Dnr 00056/ Arvidsjaur kommun Árviesjávrien kommuvdna Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 Datum och ansvarig för innehållet Pernilla Berggren Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting, reviderad