Kallelse Omsorgsnämnden

Transkript

1 Kallelse Omsorgsnämnden Tid: måndag 5 mars 2018 kl. 15:30 Plats: Östra Roten, kommunhuset i Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och fastställande av tid för justering 3 Godkännande av dagordning Informationsärende 4 Personalavgångar 2017 Camilla Andersson och Ulrika Larsson, personalstrateger Kl Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg, ärende / Sekretess - handlingar dukas på bordet 2018/23 Maria Ljungberg, medicinskt ansvarig sjuksköterska 6 Beslutsuppföljning omsorgsnämnden 2018/65 Anna-Carin Säll, nämndsamordnare Beslutsärende 7 Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion mellan kommunerna i VG och Västra Götalandsregionen 8 Patientsäkerhetsberättelse för Lilla Edets kommun /35 Maria Ljungberg, medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018/60 Maria Ljungberg, medicinskt ansvarig sjuksköterska 1

2 9 Årsrapport 2017 för omsorgsnämnden 2018/70 Lotte Mossudd, socialchef 10 Uppföljning av internkontroll /21 Lotte Mossudd, socialchef 11 Förslag till internkontrollplan /22 Lotte Mossudd, socialchef 12 Ej verkställda beslut 2017 SoL och LSS 2018/67 13 Information Enklare metod för biståndshandläggning 14 Anmälan av inkomna skrivelser 15 Redovisning delegeringsbeslut Linda Holmer Nordlund (V) Ordförande 2

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dkod Dnr Personalavgångar 2017 Dnr Dkod Dnr Sammanfattning Camilla Andersson och Ulrika Larsson ger information om personalavgångar i omsorgsnämndens verksamheter under Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 21 februari 2018 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Omsorgsnämnden antecknar informationen. Anna-Carin Säll Nämndsamordnare anna-carin.sall@lillaedet.se

4 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr ON 2018/23 Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg, ärende / Dnr ON 2018/23 Sammanfattning Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har tagit emot en anmälan med klagomål mot den kommunala hälso- och sjukvården i Lilla Edet. Anmälan gäller vården av patient/ brukare som bor på Solängs äldreboende. IVO begär patientjournal för vårdperioden november-december 2017 samt utredning. Utredningen ska ge svar på: Om vi har kännedom om händelsen sedan tidigare? Om ja, hur vi i så fall har hanterat händelsen i vårt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete? Om vi har bedömt att händelsen har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada? Om ja, har händelsen bedömts som allvarlig och anmälts till IVO i enlighet med 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (lex Maria)? Om nej, ska vi motivera svaret och ange vilket underlag som legat till grund för vår bedömning. Beslutsunderlag Underrättelse och begäran om handlingar från IVO Utredning Ekonomiska överväganden och följder av beslut Förslag till beslut Nämnden noterar informationen Maria Ljungberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska maria.ljungberg@lillaedet.se Telefon 4

5 Beslut expedieras till Maria Ljungberg Beslutet skickas för kännedom till Yvonne Gunnarsson/Nord Lotte Mossudd 5 sid 2/2

6 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr ON 2018/65 Beslutsuppföljning omsorgsnämnden Dnr ON 2018/65 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att punkten Beslutsuppföljning ska vara en punkt på föredragningslistan för styrelse och nämnder. Vid dagens sammanträde redovisas uppdrag från omsorgsnämnden fram till dagens datum. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 19 februari 2018 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Omsorgsnämnden antecknar informationen Anna-Carin Säll Nämndsamordnare anna-carin.sall@lillaedet.se

7 Beslutsuppföljning Uppföljning av nämndbeslut - uppdrag till förvaltningen Avser: Omsorgsnämnden Uppdaterad efter nämndssammanträdet: Beslutsdatum Diarie-nummer Ärende/rubrik Handläggare Uppdraget Status /ON /ON Boende föräldre i Lilla Edets kommun, flerårsplan Flerårsplan avseende bostäder för personer med funktionsnedsättning plan för Centerpartiet - enklare modell för biståndshandläggning Verksamhetschef VoO Verksamhetschef LSS Socialchef och VC VoO Flerårsplanen ska revideras årligen Flerårsplanen ska revideras årligen Omsorgsnämnden beslutar att förvaltningen återkommer med svar till omsorgsnämndens möte den 5 mars gällande centerns fråga enligt ovan. Nämnds färdigdatum Förvaltningen s beräknade färdigdatum Färdigt datum 7

8 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr ON 2018/35 Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås-och tarmdysfunktion mellan kommunerna i VG och Västra Götalandsregionen Dnr ON 2018/35 Sammanfattning Upphandlad försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion upphör att gälla Västkom och Västra Götalandsregionen har tagit fram ett samarbetsavtal som under 2017 varit på remiss i kommunerna. Ledningsrådet Läkemedelsnära produkter gör bedömningen att avtalet är gynnsamt och effektivt för försörjningen av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland. Ledningsrådet läkemedelsnära produkter ställde sig bakom förslaget den 12 juni Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna (SRO) ställde sig bakom förslaget 22 september 2017 och Västkoms styrelse gjorde detsamma den 10 oktober Den 8 december beslutade GR:s förbundsstyrelse att ställa sig bakom förslaget och rekommendera medlemskommunerna att anta förslaget till Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion med start Beslutsunderlag Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blåsoch tarmdysfunktion mellan Kommun xxxx och Västra Götalandsregionen. Utdrag ur protokoll ( 301) från förbundsstyrelsens sammanträde 8 december Ekonomiska överväganden och följder av beslut Kostnaderna ryms inom budget. Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar teckna föreslaget samarbetsavtal med Västra Götalandsregionen för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås-och tarmdysfunktion Lotte Mossudd Socialchef lotte.mossudd@lillaedet.se Telefon 8

9 Beslut expedieras till GR Beslutet skickas för kännedom till Maria Ljungberg 9 sid 2/2

10 vid Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion mellan Kommun xxxx och Västra Götalandsregionen Gäller från och med 1 maj

11 1. Samarbetsparter I detta avtal samarbetar var och en av de 49 kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Vårdgivare är de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen. Utförare är Servicenämnden genom Område hjälpmedel och läkemedelsnära produkter inom Västra Götalandsregionen. 2. Bakgrund I Västra Götaland styrs ansvarsförhållandena av Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland (Hälso- och sjukvårdsavtalet) och relaterade handböcker vid förskrivning av; Förbrukningsartiklar vid inkontinens, blås- och tarmdysfunktion Nutritionsprodukter Stomihjälpmedel Diabeteshjälpmedel Upphandlad försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion för Västra Götalandsregionen och länets kommuner upphör Genom detta samarbetsavtal inrättas ett samarbete mellan ingående parter avseende försörjning av ovanstående produkter att träda ikraft Den gemensamma ambitionen är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog. Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienter. Detta samarbetsavtal reglerar försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion för Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna samt vårdgivarnas och Regionservice samarbete kring denna verksamhet. 3. Syfte och mål Samarbetsavtalet ska säkerställa samverkan och gemensam utveckling av försörjning för nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. 4. Samarbetsavtalets omfattning och avtalsperiod Detta samarbetsavtal med specifikationer reglerar Västra Götalands 49 kommuners och Västra Götalandsregionens gemensamma ansvar för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Parterna tecknar ett avtal för perioden Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med tre år i taget. 5. Avtalsinnehåll Förskrivning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. är en hälso- och sjukvårdsinsats som kontinuerligt påverkas av 1 11

12 förändrade förutsättningar. Förändrade förutsättningar kan ändra behovet av tjänster, produkter och volymer under avtalsperioden. Samarbetsavtalet har fyra specifikationer som komplement till huvudavtalet för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Förändring av innehållet i specifikationerna kan göras under avtalstiden. Beslut om förändring fattas av Ledningsrådet läkemedelsnära produkter (LMN). Respektive avtalspart ansvarar för att implementera beslutade förändringar. Specifikation A Finansiering av försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Specifikation B Distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Specifikation C Uppdrag för Läkemedelsnära produkter (LMN) och tjänster vid nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Specifikation D Samarbete och styrning Försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 6. Vårdgivarens ansvar Vård och behandling med nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion ska följa gällande lagar och regelverk. 7. Gemensamt finansiellt ansvar Kunskapsorganisationen för Läkemedelsnära Produkter i Västra Götaland Kundtjänst för och distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 8. Avtalsvård Avtalsvård med kontinuerliga uppföljningar både avseende ekonomi och kvalitet ska genomföras. Ekonomin ska följas upp två gånger om året. Nedanstående grupp ansvarar för uppföljning av ekonomin Verksamhetschef Skövdedepå/LMN Regionutvecklare - Kunskapsstöd för läkemedel och hjälpmedel Verksamhetsdeltagare Västra Götaland Verksamhetsdeltagare Kommun Controller Regionservice/Skövdedepå/LMN Controller Koncernstab hälso- och sjukvård Controller/ekonom kommun 1-2 st. Ledningsrådet läkemedelsnära produkter (LMN) ansvarar för uppföljning och utvärdering av samarbetsavtalet. 2 12

13 Samarbetsavtalet ska följas upp avseende patientsäkerhet och leveranssäkerhet samt ekonomi enligt vad som framgår nedan. Rapportering görs till respektive vårdgivare. Finansiering av samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Läkemedelsnära produkters (LMN) roll för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 9. IT-stöd Vårdgivarna och Regionservice har ett IT-system som ger stöd vid beställning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. 10. Uppsägning och övergång Om överenskommelse rörande fortsatt samarbete inte kan nås har parterna möjlighet att säga upp avtalet senast tolv månader innan avtalstiden löper ut. Ledningsrådet läkemedelsnära produkter ansvarar för att bevaka gällande avtalstider och i god tid initiera arbete så att beredskap finns inför nytt avtal, oavsett avtalsform. Om avtalet inte skriftligen sagts upp senast tolv månader innan avtalstiden löper ut förlängs det med tre år i taget. I det fall samarbetet kring försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion upphör ska vårdgivarna och Regionservice samverka kring hantering av administration, teknisk dokumentation, lokaler och personal. Regionservice är skyldig att till vårdgivarna överlämna uppgifter som är av betydelse inför och i samband med samarbetsavtalets upphörande. 11. Tvist I de fall tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal inte kan lösas inom ramen för samarbete och styrning (Specifikation D) i detta avtal, ska tvist avgöras av svensk allmän domstol med Göteborgs tingsrätt som första instans. 3 13

14 Detta samarbetsavtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar av vilka vårdgivaren och utföraren tagit var sitt. Ort och datum Ort och datum För xxx kommun För Västra Götalandsregionen Behörig befattningshavare Behörig befattningshavare Namnförtydligande Namnförtydligande 4 14

15 Specifikation A1 Finansiering av Kunskapsorganisationen för Läkemedelsnära Produkter i Västra Götaland 5 15

16 Specifikation A1 Finansiering av Kunskapsorganisationen för Läkemedelsnära Produkter Kunskapsorganisationen Läkemedelsnära Produkter finansieras via påslag på produktpriset per produktområde nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Finansiering av LMNs kostnader för respektive produktområde styrs av betalningsansvaret och baseras på varuvärdesomsättning per kund. Kostnaden per produktområde kan komma att ändras utifrån ändrade krav på uppdraget enligt specifikation C. Över och underskott fördelas till samtliga kunder baserat på varuvärdesomsättning. För mer information se Specifikation C. 6 16

17 Specifikation A2 Finansiering av kundtjänst för och distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 7 17

18 Specifikation A2 Finansiering av kundtjänst för och distribution av produkter ifrån Skövdedepån Kundtjänst för och distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland ska regleras enligt kravspecifikation. Skövdedepåns kundtjänst och distribution finansieras via påslag på produktpriset per produktområde nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Finansiering av Skövdedepåns kostnader för respektive produktområde styrs av betalningsansvaret och baseras på varuvärdesomsättning per kund. Över- och underskott fördelas till samtliga kunder baserat på varuvärdesomsättning. Kostnadsspecifikation för de olika extra kostnader ex. akutleverans, anskaffning mm. 8 18

19 Specifikation B Distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 9 19

20 Specifikation B Innehåll 1. Beskrivning av produktområden Krav på hantering av produktsortiment Leveransregler Kundtjänst Fakturering Kvalité och uppföljning Roller och ansvar Utveckling

21 1. Beskrivning av produktområden Blås- och tarmdysfunktion Inkontinens är ett folkhälsoproblem som finns i alla åldrar. I Västra Götaland finns idag ca individer som får produkter avsedda för behandling vid blås- och tarmdysfunktion. Det innefattar barn, unga samt vuxna individer i alla åldrar med blås- och tarmdysfunktion. Produktområdet innefattar urinkatetrar, urinpåsar, absorberande skydd samt tillbehör. Nutrition Produkter inom: Livsmedel för speciella medicinska ändamål som kosttillägg/näringsdrycker, komjölksproteinfri modersmjölksersättning, sondnäring, berikningsprodukter, produkter för metabola sjukdomstillstånd och specialprodukter med mera. Glutenfria och proteinreducerade torrvaror Sondmatningstillbehör nasogastrisk sond, gastrostomiknappar och kopplingsslangar, gaststomikatetrar, enterala sprutor, sondmatningsaggregat med mera. Patientantalet uppgår till ca individer 2. Krav på hantering av produktsortiment 2:1 Inköp av upphandlade produktsortiment VGR som distributör ska köpa produkter via Koncerninköps upphandlade leverantörer. Koncerninköp ansvarar för att förse distributören med aktuella handlingar. 2:2 Delegation kring frågor om produktleverantörens avtal Distributören äger rätt att ha till förfogande avtalshandlingar inklusive allmänna bestämmelser kopplade till produktleverantörerna under den tid som avtalet gäller. Distributören ska använda delegationen i syfte att kontinuerligt utveckla relationen med produktleverantörerna med målet att effektivisera och utvärdera logistikförutsättningar. 2:3 Anskaffning (dispensprodukter) av produkter utanför avtal ej upphandlade produkter Vid speciella behov som inte kan tillgodoses av det upphandlade sortimentet kan förskrivare beställa produkter utanför avtal. Enbart av Ledningsrådet läkemedelsnära produkter (LMN) godkända dispensprodukter kan förskrivas. Övriga produkter är ej möjligt att förskriva. Distributören ska debitera kunden enligt produktleverantörens prislista. Leveranstiden ska inte överstiga 10 arbetsdagar. Om leveranstiden överstiger 10 dagar ska återkoppling via mail till förskrivaren ske. Patienten kontaktas via telefon/mail. Distributören ska förse VGR/LMN med information om anskaffningar enligt överenskommen rutin

22 2:4 Registervård av produktavtal i Sesam Läkemedelsnära Distributören ansvarar för att artikelregistret i Sesam LMN innehåller korrekta uppgifter. Uppdatering och registervård utförs i nuläget manuellt för beställningssystemet Sesam (LMN). Samtliga artikelförändringar skall godkännas av LMN/Koncerninköp enligt överenskommen process. Processen innebär bl.a. en säkrad kommunikation via fastställd struktur i Excel. 2:5 Lagerhållning och transport av produkter Produkterna ska lagerhållas och hanteras på ett sådant sätt att dess kvalité inte riskeras. Distributören ska förpacka samtliga produkter så att de klarar transport. Kartonger ska vara av god kvalité och i neutralt emballage. 2:6 Sterila produkter och produkter med begränsad hållbarhet För sterila produkter och med begränsad hållbarhet gäller att minst 2/3 av hållbarhetstiden ska återstå vid leverans till distributör. Hållbarhetstiden för leverans ut till patient ska inte understiga den tid förskrivning har för avsikt att räcka. 2:7 Ompackning av produkter I förekommande fall ska distributören packa om produkter från produktleverantör, för leverans ut till patient. Sterila produkter som ompackas ska följa gällande regelverk. Antalet produkter som ompackas kan komma att variera över tid. 2:8 Produktförändringar Samtliga produktförändringar under pågående avtalstid ska kanaliseras från produktleverantör till LMN/Koncerninköp, där beslut om produktförändring sker. Distributören ska i samråd med produktleverantör hantera produktförändringen. Beslut om tillägg av ny produkt i produktavtal beslutas av LMN/Koncerninköp som vidarebefordrar korrekt information till distributören. 2:9 Sortimentsbyte i samband med ny produktupphandling. Process för sortimentsbyte utarbetas som i en överenskommelse mellan LMN och distributör. Ambitionen är att minska kassationen. Distributör ska förses med korrekt information i form av fastställd struktur i Excelformat minst tre månader innan nytt avtal börjar gälla. Eventuella konverteringslistor/crosstabeller och annan information i samband med sortimentsbytet utförs av LMN produktkonsulent. 2:10 Returer av produkter Retur orsakad av felplock eller transportskada En leverans som innehåller fel artiklar mot beställningsunderlaget eller om en transportskada har skett, ska distributören ta emot en returorder samt komma överens med patient om ny leverans. Den som har kostnadsansvaret krediteras varuvärdet och distributören står för distributionskostnaden

23 Retur orsakade av förskrivare eller patient Transportrelaterade returer ex. produkter som inte hämtats från utlämningsställe, felaktig portkod och adress debiteras den som har kostnadsansvaret en returkostnad. Förskrivaren/patient ska återkoppla gällande felaktig produkt inom två veckor från leveransdatum Den som har kostnadsansvaret debiteras en returkostnad enligt avtalad prislista. Retur ska inte ske: Om produkten är av ett så ringa värde att frakt och logistikkostnaderna överstiger varuvärdet. För produkter förskrivna utanför avtal. Produkter från dödsbon. 2:11 Reklamation av produkt Om levererad produkt visar sig vara behäftad med fel kontaktar patienten distributör för retur och ny leverans i enlighet med upprättad överenskommen process LMN/Distributör. Returer och reklamationer där ny leverans till patient är nödvändig skall hanteras med kortast möjliga leveranstid. Det kan innebära akuta leveranser för att inte äventyra patientsäkerheten. 3 Leveransregler. 3:1 Leverans till ordinärt boende Ska ske kl. 08:00 19:00 vardagar Samtliga beställningar ska levereras inom 4 arbetsdagar, beställningsdagen är dag 0. Beställningen ska levereras i sin helhet vid samma tillfälle. Delleveranser ska enbart ske vid restsituationer från produktleverantör. Leveransalternativ se 3:7. 3:2 Leverans till kommunala särskilda boenden Ska ske kl. 08:00-16:00 vardagar till en anvisad fast leveranspunkt. Transportören ska även kunna erbjuda inbärningstjänst till enskild avdelning/enhet om så önskas. 3:3 Akutleverans/Expressleverans Akut leverans kan enbart effektueras av lagerlagt upphandlat sortiment. Leveransen innebär att patienter får sina produkter dagen efter att beställning skett och ska även innefatta patienter boende på orter med lantbrevbärarlinje. Beställningen ska vara distributören tillhanda före kl. 14:00 vardagar. En akut leverans kan begäras av förskrivare eller patient. Expressleverans kan bara nyttjas för nutritionsområdet. Kan enbart effektueras av lagerlagt upphandlat sortiment. Leveransen innebär att patienter får sina produkter samma dag som beställningstillfället. Beställningen ska vara distributören tillhanda innan kl. 14:00 vardagar. Kan enbart begäras av förskrivare

24 3:4 Utomlänsleveranser/ Patienter som vistas utomlands Patienter som är folkbokförda i Västra Götaland kan få leverans till annan ort utanför länet inom Sverige. Leverans till utlämningsställe utanför länet medför ingen extra transportkostnad. Önskas leverans till hemadress utanför länet tillkommer ytterligare avgift. Patienter som under en tid vistas utomlands kan endast få sina beställda produkter levererade inom Sveriges gränser. Det innebär att patienten själv ansvarar för att produkter transporteras till utlandet. 3:5 Kollimärkning och följesedlar Samtliga leveranser inklusive särskilt boende ska individmärkas. Leverans ska vara försedd med en följesedel per individ. Följesedeln ska innehålla information om levererade och eventuella restnoterade produkter, uttagsnummer samt hur många antal uttag som finns kvar på förskrivningen. 3:6 Leveransförseningar Om leveranstiden överskrider 5 dagar ska patienten kontaktas. 3:7 Leveransalternativ Följande leveransalternativ skall vara möjliga. Får ställas utanför (FSU), innebär att leveransen ska ske till ordinärt boende utan mottagarkontroll (kvittens). Produkterna ska ställas skyddat för väderleksförhållanden, och om möjligt på ett sådant sätt att eventuell risk för stöld elimineras. I flerfamiljshus ska produkterna ställas utanför patientens dörr. Leverans till utlämningsställe innebär leverans till något av transportörens avtalade utlämningsställe/servicepoint för paket, inom Sverige. Avisering sker via sms om mobilnummer angivits annars aviseras leveransen med brev. 4 Kundtjänst Distributören ska driva en kundtjänst och utföra service för patienter och vårdgivare i Västra Götaland. Kundtjänst ska utföra varierande arbetsuppgifter enligt beslutad uppdragsbeskrivning. Distributören ansvarar för att kundservice har nödvändig kompetens. LMN ansvarar för information och utbildning enligt överenskommelse med distributören. LMN och distributör ansvarar för att utveckling av arbetet sker i takt med förändrade behov/förutsättningar. 4:1 Uppdragsbeskrivning Kundtjänst Ta emot beställningar via telefon/1177 på registrerade förskrivningar. Leveransavisering till patienter Leveransfrågor via e-post och telefon Registrering av manuella förskrivningar enligt gällande rutiner. Hänvisa av produktfrågor till respektive produktkonsulent inom LMN Informera förskrivare och patienter i samband med leveransförseningar Ta emot produktreklamationer enligt rutin

25 4:2 Tillgänglighet Kundservice ska vara tillgänglig via telefon och mail vardagar procent av samtalen skall besvaras inom 3 minuter. E-post skall besvaras inom 2 timmar. 5 Fakturering I Sesam LMN finns ett register över samtliga kunder/kostnadsansvariga. Samtliga kunder/ kostnadsansvarig ska faktureras en gång/månad enligt fastställd struktur av Ledningsrådet LMN. 5:1 Betalningsvillkor 30 dagar netto. 6 Kvalité och uppföljning 6:1 Kvalitetsuppföljning Ska ske månadsvis enligt fastställd struktur av Ledningsrådet LMN. Uppföljningen ska innehålla ett antal parametrar inklusive returleveranser. Statistiken redovisas totalt och separerat per produktområde. Patientsäkerhet Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Medicintekniska avvikelser Förhindra upprepning av negativa händelser Ledningsrådet LMN kvartalsvis Leveranskvalitet (Rätt produkt till rätt patient i rätt tid) Undersöka följsamhet till överenskommelse/instruktion/rutin Ledningsrådet LMN kvartalsvis 15 25

26 Leveranssäkerhet Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Andel läkemedelsnära produkter som levererats inom fastställd leveransram Säkerställa att patientens behov av läkemedelsnära produkter tillgodoses Ledningsrådet LMN kvartalsvis Tillgänglighet Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Andel telefonsamtal till kundtjänst som besvaras inom 3 minuter ska vara 85 % Säkerställa god tillgänglighet Ledningsrådet LMN kvartalsvis 7 Roller och ansvar Distributören ansvarar för att lagar, regler och riktlinjer inom ramen för uppdraget följs. 8:1 Utveckling Distributören ska samverka med Ledningsrådet LMN och kan under avtalstiden komma överens med vårdgivarna om förändringar och utveckling i syfte att öka kvalitet för patienterna samt öka kostnadseffektiviteten för vårdgivarna. Ändringar som görs förtecknas i en ändringslogg

27 8:2 Samverkan Ska ske kontinuerligt och vid särskilda behov enligt överenskommelse för samverkan. Ledningsrådet LMN Läkemedelsnära Produkter Process Distribution Process Produkt Process IT Process Ekonomi 17 27

28 Specifikation C Uppdrag för Läkemedelsnära produkter (LMN) och tjänster vid försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 18 28

29 Specifikation C Läkemedelsnära Produkters (LMN) roll och uppdrag LMNs uppdrag ska utföras enligt evidensbaserad praktik (EBP). LMN arbetar med kvalitet och kompetens kring läkemedelsnära produkter, som stöd för Västra Götalandsregionen och kommuner i Västra Götaland. Uppdraget omfattar produkter, distribution och IT-stöd. LMN ska arbeta med: Uppdrag Syfte Hur ska det utföras Produktansvar vid upphandling av läkemedelsnära produkter God livskvalité och kostnadseffektivt Enligt upphandlingsplan Uppföljning Kvartalsvis Rapportering var Ledningsrådet LMN Kravställare för distribution av läkemedelsnära produkter Rätt produkt till rätt patient i rätt tid Enligt kravspecifikation intern distribution Kvartalsvis Ledningsrådet LMN Information och rådgivning av upphandlat sortiment och övriga produkter Förskrivning med hög kvalité Omvärldsbevaka, följa behovs och produktutvecklingen Kontinuerligt LMNs hemsida Kompetenshöjande insatser kring vård, behandling och förskrivningsprocess för hela vårdkedjan. Vara ett stöd i förskrivningsprocessen Öka kompetensen inom området vilket leder till god vård Säkra att patienters behov av läkemedelsnära produkter sker säkert och på samma sätt oavsett var man bor eller var man vårdas. Utifrån behov Årligen Ledningsrådet LMN Utifrån behov Årligen LMNs hemsida Administrativ service och support av beställarsystem Säkerställa kvalitén Utifrån behov Årligen LMNs hemsida Samverka med nationella organ, utbildningsinstitutioner och liknande Kvalitetsrapport Arbeta med ökad delaktighet för patienter/användare i samband med upphandlingsprocessen. Säkerställa kompetensen för god vård inom LMN området Belysa effekten kvalité, kostnad och kunskap Öka möjligheterna för patienter/användare att få tillgång till välfungerande förbrukningsartiklar och hjälpmedel Utifrån behov Årligen LMNs hemsida Kartlägga förskrivarnas kompetens avseende Uroterapeut/distriktsjuk sköterska med förskrivnings kurs/7,5 kurs inkontinens vård. Informera om produktutveckling och bilda referensgrupper vid upphandling Årligen Årligen Ledningsrådet LMN och LMNs hemsida Ledningsrådet LMN 19 29

30 Specifikation D Samarbete och styrning Försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 20 30

31 Allmänt Specifikation D anger hur samarbete och styrning hanteras. Vårdgivarnas inflytande och medverkan inom ramen för detta samarbetsavtal säkerställs i Ledningsrådet LMN. Ledningsrådet för läkemedelsnära produkter (LMN) Ledningsrådet LMN är ett forum för utveckling av förskrivnings- och försörjningsprocesserna och frågor av övergripande karaktär avseende läkemedelsnära produkter. Arbetet ska syfta till en likvärdig grundsyn på hanteringen av läkemedelsnära produkter i Västra Götaland. Med läkemedelsnära produkter avses produkter vid blås- och tarmdysfunktion, diabetesprodukter, stomiprodukter och nutritionsprodukter. Ledningsrådet LMN består av representanter från Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner. Uppdrag Ledningsrådet LMN utgör forum för principiella frågor och frågor av övergripande karaktär avseende läkemedelsnära produkter. Arbetet ska syfta till en likvärdig grundsyn på hanteringen av läkemedelsnära produkter i Västra Götaland. Ytterligare produktområden kan tillkomma efter beslut av hälso- och sjukvårdsdirektören. Arbetsuppgifter Ledningsrådet LMN ska Ansvarar för regelverk för förskrivning och hantering av läkemedelsnära produkter Verka för evidensbaserad förskrivning och jämlik vård i Västra Götaland genom handböcker Vara uppdragsgivare för Läkemedelsnära produkter (LMN) Identifiera behov och initiera utbildningsplanering gällande läkemedelsnära produkter Initiera och följa upp upphandlingar inom området Initiera utveckling av IT-stöd inom området Initiera, prioritera och svara för utvecklingsinsatser inom området Bereda frågor för politiska beslut Omvärldsbevaka, följa och bidra till utveckling inom området Utgöra forum för informationsutbyte mellan verksamheterna i kommunerna och Västra Götalandsregionen Samverka med berörda parter inom sitt ansvarsområde

32 Arbetsorganisation Ledningsrådet LMN består av tjänstemän från VGR och VGK. Representanter Antal Utses av Ordförande 1 Koncernstaben för Hälso- och sjukvård VGK 5 Kommunalförbunden och Göteborgs stad VGR 9 VGRs förvaltning Arbetsformer Ledningsrådet för Läkemedelsnära produkter sammanträder tio gånger per år. Ordförande kan kalla till ytterligare möten vid behov. Alla beslut ska ske i enighet. Om enighet inte kan uppnås i en fråga ska ärendet återremitteras för förnyad beredning eller avföras. Beslut kan fattas när minst hälften av de utsedda representanterna från VGR respektive VGK närvarar eller på annat sätt inför mötet deltagit i avgörandet. Mötesanteckningar ska föras och rekommendationer samt beslut ska dokumenteras. Beredningsgrupper LMN ansvarar för att hantera och bereda frågor kopplade till samarbetsavtalet. Förkortningar LMN Länkar Läkemedelsnära produkter VästKom (Västsvenska kommunalförbundens samorganisation) Ledningsråd LMN Samorganisation som arbetar på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland: Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalförbund samt Skaraborgs kommunalförbund. VästKom Ledningsrådet LMN 22 32

33 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Utdrag ur protokoll ( 301) från förbundsstyrelsens sammanträde fredag 8 december 2017 på Open Lab, Kråketorpsgatan 12, Mölndal 301 Dnr: Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion med start Upphandlad försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion upphör att gälla Genom detta förslag till samarbetsavtal inrättas ett samarbete mellan ingående parter avseende försörjning av ovanstående produkter. Rekommendationen är att parterna tecknar ett treårigt avtal med start Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med tre år i taget. Ledningsrådet Läkemedelsnära produkter gör bedömningen att avtalet är gynnsamt och effektivt för försörjningen av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland. Ledningsrådet läkemedelsnära produkter ställde sig bakom förslaget den 12 juni Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna (SRO) ställde sig bakom förslaget 22 september 2017 och VästKoms styrelse gjorde det samma den 10 oktober Styrgruppen för social välfärd har fått information på styrgruppsmötet den 2 november Beslut Förbundsstyrelsen ställer sig bakom och rekommenderar medlemskommunerna att anta förslaget till Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion med start Denna protokollsparagraf justeras omedelbart. Just: 33

34 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Vid protokollet Gunnel Rydberg Justeras: Jonas Ransgård Dennis Jeryd Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i december Rätt utdraget intygar: Just: 34

35 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr ON 2018/60 Patientsäkerhetsberättelse för Lilla Edets kommun 2017 Dnr ON 2018/60 Sammanfattning Enligt patientsäkerhetslagen 2010:659 ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse i vilken det ska framgå 1. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår 2. Vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten 3. Vilka resultat som har uppnåtts Beslutsunderlag Patientsäkerhetsberättelse 2017 Ekonomiska överväganden och följder av beslut --- Förslag till beslut Omsorgsnämnden antar föreslagen patientsäkerhetsberättelse för Lilla Edets kommun Maria Ljungberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska maria.ljungberg@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Maria Ljungberg Beslutet skickas för kännedom till Lotte Mossudd 35

36 Patientsäkerhetsberättelse för Lilla Edets kommun År 2017 Datum och ansvarig för innehållet Maria Ljungberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 36

37 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 7 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 8 Struktur för uppföljning/utvärdering 9 Hur kvalitets- patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 10 Uppföljning genom egenkontroll 12 Samverkan för att förebygga vårdskador 14 Riskanalys 14 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 15 Hantering av klagomål och synpunkter 15 Sammanställning och analys 16 Samverkan med patienter och närstående 16 Resultat 16 Övergripande mål och strategier för kommande år

38 Sammanfattning Enligt patientsäkerhetslagen (PSL SOSFS 2010:659) som trädde i kraft den 1 januari 2010 är vårdgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården genom att förebygga att patienter drabbas av vårdskador och tydliggöra vårdgivarens ansvar. För att uppfylla kraven i lagen ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse där det framgår hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. Åtgärder kopplat till kvalitén och patientsäkerheten under året: Närsjukvård Närsjukvårdsgruppen i Lilla Edet består av representanter från kommun, vårdcentralerna, rehabmottagningarna, vuxenpsykiatrin och barn och ungdomspsykiatrin BUP. Vi träffas 4 ggr/ år och utgör grunden för samverkan i den öppna vård och omsorgen. Arbetet sker till viss del utifrån den handlingsplan, Det goda livet för mest sjuka äldre, som är antagen av Vårdsamverkan Fyrbodals ledningsgrupp. Våra huvudsakliga samverkansområden är. Personer med sammansatta vård- och omsorgsbehov Personer med psykisk ohälsa samt missbruk/ beroende Barn och unga, förebyggande perspektiv och barn/unga med behov av insatser från flera huvudmän Denna lokala samverkan är nyckeln till att vi ska kunna utveckla och förbättra sjukvården på hemmaplan med alla de utmaningar vi står inför. Ett exempel är den Nya lagen om trygg utskrivning som kräver att vi är överens och hittar samverkansformer för att trygga hemgången vid utskrivning från sjukhus, en lång och snårig process där vi alla bidrar och tar ansvar för att genomförandet ska ske så smidigt som det bara går. E-Hälsa En digitalisering av alla, tidigare analoga, trygghetslarm är genomförd. Sjuksköterskorna i hemsjukvården har tillgång till NPÖ, nationell patientöversikt, vilket innebär att vi kan ta del av vårddokumentation ifrån andra vårdgivare. Under 2018 kommer man att upphöra med att faxa epikriser från NÄL och Uddevalla och då blir NPÖ en möjlighet för oss att läsa oss till vårdhistoriken med åtgärder, ordinationer etc. för att kunna ge en så god och säker vård som 3 38

39 möjligt. Målet är att sjuksköterskorna även ska kunna tillgodose sig denna information mobilt vilket kräver annat teknik och tillgång till MPÖ, mobil patientöversikt. Under 2018 kommer nya mobiltelefoner att införskaffas till hemsjukvården som ett led i detta. Det finns ett önskemål om att i framtiden införskaffa digitala signeringslistor som ett led i att säkra upp läkemedelshanteringen. Samverkande sjukvård Hemsjukvården i Lilla Edet har sedan 2014 ingått i Samverkande sjukvård vars uppgift är att skapa en snabbare, säkrare och tryggare hälso- och sjukvård. Denna samverkansmodell innebär att vi tillsammans med SOS Alarm, Vårdguiden 1177, MÄVA, ambulans och vårdcentral tillvaratar sjukvårdsresurserna på effektivaste sätt och erbjuder rätt vård på rätt plats. Under 2017 har samverkan utökats med mobil närvård. Mobil närvård innebär att vi utökat möjligheterna till hembesök av läkare från vårdcentralen. Projektet har slagit väldigt väl ut och antal hembesök av läkare har ökat väsentligt. Att få en utökad och mer kontinuerlig läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården innebär att vi kan arbeta mer proaktivt med medicinsk planering och läkemedelsgenomgångar men också i förlängningen troligtvis att vi bidrar med att reducera antal onödiga inläggningar på sjukhus. Läkemedelshantering Vi har utökat antalet kommunala akutläkemedelsförråd så att vi nu har 4 läkemedelsförråd i kommunen istället för 3. Det fjärde förrådet är placerat centralt i hemsjukvårdens lokaler vilket underlättar viss överlämning och hämtning av läkemedel så att hanteringen blir effektivare och säkrare. Vi har arbetat fram nya rutiner för läkemedelsdelegering och nytt utbildningsmaterial. De nya rutinerna innebär bl.a. att all personal måste gå den webbaserade utbildningen, Jobba säkert med läkemedel, och uppvisa diplom därifrån, innan en delegering av läkemedelsgivning kan bli aktuell. Möjligheterna till webbaserade utbildningar och genomtänkt utbildningsmaterial skyndar på processen med delegering samt kvalitetssäkrar utbildningsinnehållet. En ny författning om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården, HSLF-FS 2017:37, träder i kraft den 1 januari Arbetet med att ta fram en ny rutin som möter upp de strängare kraven är påbörjat. Antal läkemedelsavvikelser är fortsatt hög men har minskat något mot föregående år. Vårdhygien Att all personal inom vården konsekvent tillämpar basala hygienrutiner är den absolut viktigaste och mest grundläggande åtgärden för att förhindra risken för smitta och förebygga vårdrelaterade infektioner. I hemtjänsten, på särskilda boenden och på boende med särskild service enligt LSS ska det finnas utsedda hygienombud enligt vår rutin. Hygienombuden får årligen utbildning av vårdhygien och har sedan i uppdrag att sprida detta till sina kollegor. Som vårdgivare är vi också skyldiga att säkra verksamheten genom uppföljning och egenkontroller. Egenkontroll som genomfördes av hygienombuden 2017 visade att vi har bra följsamhet vad gäller klädregler. Tyvärr brister det på många enheter vad gäller följsamhet hygien (långa naglar, målade naglar och lösnaglar) 4 39

40 Vår fastställda rutin att årligen genomföra en egenkontroll av den vårdhygieniska standarden, med hjälp av en checklista, brister och har endast utförts på någon enhet. Resultatet därifrån visade framförallt att det saknades rutiner för hantering av smutstvätt och på vissa enheter var det oklart vilket uppdrag/ mandat hygienombudet har. Palliativ vård Palliativ vård innebär att döden är oundviklig inom en överskådlig framtid och vården ändras då från att vara livsförlängande till att vara lindrande och stödjande. Grunden för den palliativa vården i Lilla Edet är att vi följer de nationella och regionala riktlinjer som finns upprättade. Under 2017 har vi upprättat nya rutiner, för just omhändertagandet när någon har avlidit, så att alla vet hur vi ska ta hand om den avlidne och dess närstående på ett så naturligt och värdigt sätt som möjligt. Vi registrerar alla dödsfall i palliativa registret och det vi kan se är att vi har betydligt bättre resultat i år mot föregående år. Demens vård Vi har ett demensteam i Lilla Edet med uppdrag att fånga personer med demenssjukdom så tidigt som möjligt i förloppet för att på så vis kunna vara ett stöd både för den sjuke och för närstående genom hela sjukdomsperioden. Vi använder oss av BPSD- registret (register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) och varje enhet som vårdar demenssjuka har utsedda ombud som är registeransvariga. Syftet med registreringen är att bedöma och åtgärda de bakomliggande orsakerna till beteendemässiga symtom som kan vara mycket besvärande för den demenssjuke. Registreringen förutsätter att vi arbetar i team så att alla yrkesprofessioner bidrar med sin kunskap. Denna arbetsform hjälper oss att på bästa sätt identifiera den demenssjukas specifika behov i syfte att hitta lösningar för att öka/ behålla en god livskvalité. Resultat från registrering visar förbättrade siffror vad gäller andel personer med olämpliga läkemedel, andel personer som verkar smärtfria och väldigt mycket bättre resultat vad gäller personer som har fått en läkemedelsöversyn genomförd. Nutrition Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Ett gott näringstillstånd är nödvändigt för att förebygga sjukdom, återvinna hälsa och för att medicinsk behandling ska ha största möjliga effekt. Vi har upprättade riktlinjer och rutiner för kost och nutrition. Riktlinjerna beskriver vad vi ska tänka på och hur vi ska arbeta för att uppnå en god måltidsmiljö för den vi vårdar och hur vi säkerställer en god kost och nutritionsbehandling. Rutinerna beskriver hur vi ska förebygga, upptäcka och behandla undernäring. Ett ansvarigt kostombud ska finnas på varje enhet i särskilt boende, på varje gruppboende enligt LSS och i varje hemtjänstdistrikt. Kostombudet ska årligen delta på utbildning i nutrition och ansvarar för att kontakt tas med hälso- och sjukvården när kost- och nutritionsrelaterade problem uppstår. Den enskilde ska oavsett boendeform erbjudas en riskbedömning för undernäring enligt MNA (Mini Nutritional Assessment) i samband med genomförandeplanering. För att kunna tillgodogöra sig ett gott näringstillstånd är det viktigt att regelbundet erbjudas måltider. Socialstyrelsen rekommenderar att maten fördelas 5 40

41 på tre huvudmål samt 2-3 mellanmål under dygnet. Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar. För att kvalitetssäkra och följa upp att målet med dygnsfastan efterföljs så görs årligen en dygnsfastemätning på våra äldreboenden. Resultaten från dygnsfastemätningen visar bättre resultat på någon enhet men ett sämre resultat totalt sett. Här behöver vi arbeta aktivt med lokala handlingsplaner på varje äldreboende så att vi säkerställer att de vi vårdar erhåller ett gott näringstillstånd. Informationssäkerhet En ny författning trädde i kraft den 1 mars 2017 som rör journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården, HSLF-FS 2016:40. Enligt författningen ska vårdgivaren bl.a. ansvara för att det finns en informationssäkerhetspolicy som anger vårdgivarens övergripande mål och inriktning i arbetet med informationssäkerhet. Syftet är att säkerställa personuppgifters tillgänglighet, riktighet, konfidentialitet och spårbarhet. Rutin för att säkerställa att vi lever upp till detta utifrån författningen är påbörjat 2017 men inte färdigställt. Vi har rutiner för att 2 ggr/ år granska våra journaler och sammanställa resultaten av granskningarna. Vi har också rutiner för att logga journaler minst 4 ggr/ år och i den omfattningen så att varje medarbetare blir loggad minst 1 ggr/ år. Journalgranskning under 2017 visar på flera brister i dokumentationen trots regelbundna gemensamma genomgångar/ utbildningar i vårt journalföringssystem Procapita. De områden i hemsjukvården som har större belastning (fler antal patienter/ sjuksköterska) har också större brister i sin dokumentation. En kartläggning över resursfördelningen i hemsjukvården skulle kunna vara en hjälp för att försäkra sig om att varje område verkligen har de resurser som krävs. Avvikelser Nya rutiner är upparbetade under 2017 vad gäller avvikelsehanteringen och börjar gälla år Nytt i rutinen är att varje enhetschef ansvarar för att göra en bedömning, enligt en riskmatris, av allvarlighetsgrad. Avvikelser som får låga poäng, enligt matrisen, utreder enhetschef som också vidtar åtgärder och sedan avslutar ärendet. Avvikelser med högre poäng som indikerar en större allvarlighetsgrad går vidare till MAS/ utredare för mer omfattande utredning och ställningstagande till om avvikelsen bedöms vara ett ärende till IVO enligt lex Maria eller lex Sarah. En mätning av patientsäkerhetskulturen är genomförd precis som föregående år. En säker och trygg miljö för den enskilde kan inte uppnås utan att det finns en gynnsam säkerhetskultur. En säkerhetskultur beskrivs enklast som det förhållningssätt och attityder som en organisation och dess medarbetare har till risker. Syftet med vår mätning av säkerhetskulturen är att identifiera organisationens styrkor och svagheter och de områden där ett intensifierat brukar/ patientsäkerhetsarbete behövs. Resultatet av vår mätning visar, trots stora variationer, att många upplever att de saknar mötesforum för genomgång av avvikelser och att misstag/ avvikelser inte leder till positiva förändringar. Vi har bättre resultat än föregående år vad gäller att man känner sig informerad om de avvikelser som sker på sin enhet. En sammanställning av alla våra avvikelser visar något bättre resultat vad gäller läkemedel och betydligt bättre resultat vad gäller fallrapporter. Att fallrapporterna har minskat skulle kunna ha en koppling till att vi har fler patienter som får 6 41

42 läkemedelsgenomgångar och färre patienter med olämpliga läkemedel. I takt med att vi har haft cirkelutbildningar i lex Sarah så har vi också sett att lex Sarahrapporterna ökar vilket nog till största delen beror på en ökad kunskap kring vad som faktiskt ska rapporteras enligt lex Sarah. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Genom tydlig struktur och allas delaktighet ska vi skapa en lärande organisation som ger förutsättningar för ständiga förändrings- och utvecklingsarbeten. Ansvarsfördelningen i patientsäkerhetsarbetet ska vara tydligt och fastställt. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras och kontinuerligt följas upp. All personal ska ha kunskap om de rutiner och riktlinjer som är framtagna och arbeta därefter så att vi säkerställer att god kvalitet i socialförvaltningens verksamheter uppnås och vidareutvecklas. Syftet med patientsäkerhetsarbetet i Lilla Edets kommun är att förhindra vårdskador och onödigt lidande för dem vi vårdar. Vi ska ha bra metoder och arbetssätt för att minska vårdskador och genomgående arbeta förebyggande för att uppnå detta. Prioriterade mål för 2017 kopplat till patientsäkerhetsarbete har varit: Läkemedel Andelen patienter som har 10 eller fler läkemedel, på särskilt boende, ska minska med 20 % Andelen utförd validerad smärtskattning av palliativa patienter ska uppnå 40 % Palliativ vård Andelen palliativa patienter som får utförd validerad smärtskattning ska uppnå 40 % Andelen palliativa patienter som får läkarinformation ska uppnå 63 % Andelen palliativa patienters anhöriga som får läkarinformation ska uppnå 65 % Demensvård Antal personer som är utredda och har en demensdiagnos ska vara minst 50 % Nutrition Antal brukare på särskilt boende som uppnår dygnsfasta på under 11 timmar ska vara minst 80 %. Avvikelser 7 42

43 Analyser med åtgärdsplan ska redovisas på varje enhet vad gäller avvikelser för läkemedel och fall. Organisatoriskt ansvar för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Varje medarbetare ska ges förutsättningar att kunna utföra sitt arbete på ett sådant sätt att god och säker vård kan ges. Vårdgivaren ska enligt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Individ- och omsorgsnämnderna Har det yttersta ansvaret för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Nämnderna ska fastställa övergripande mål för kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följa upp verksamheten och utvärdera målen. Verksamhetschef för hälso- och sjukvård Har ett övergripande ansvar för planering och ledning av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet i enlighet med nämndernas direktiv och gällande lagstiftning. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ansvarar för att det finns rutiner och riktlinjer för hur patientsäkerhetsarbetet ska bedrivas samt följer upp och redovisar resultat i nämnderna. Verksamhetschef/enhetschef För respektive område ansvarar för att rutiner och riktlinjer för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet följs och redovisas i verksamheterna. Verksamhetschef/ enhetschef leder och utvecklar sin verksamhet och tillser att alla medarbetare är delaktiga i kvalitetsarbetet. Övrig personal Har ansvar för att en hög kvalitets- och patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte rapportera händelser som medfört eller hade kunnat medföra vårdskada till enhetschef/ legitimerad personal. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap

44 Avvikelser både vad gäller SOL, LSS och HSL rapporteras och dokumenteras i vårt datasystem Procapita. Rapporten går till ansvarig enhetschef som utreder och vidtar lämpliga åtgärder. Samtliga rapporter/avvikelser har också gått till utredare/medicinskt ansvarig sjuksköterska som bedömt om avvikelsen varit av allvarlig grad. Rapporter av allvarlig grad anmäls till Inspektionen för vård och omsorg enligt lex Maria och lex Sarah. Utredare/ Medicinskt ansvarig sjuksköterska tar också fram rapporter, analyserar innehållet, för statistik och redovisar detta i nämnd. Klagomål som inkommer till socialförvaltningen muntligen eller skriftligen antecknas, diarieförs och överlämnas till ansvarig chef. Socialchef eller verksamhetschef utser utredare. En skriftlig bekräftelse på emottaget klagomål och vem som är ansvarig för ärendet lämnas till den enskilde inom fem dagar. Klagomålet ska sedan besvaras skyndsamt på ett lämpligt sätt med hänsyn till klagomålets art och den enskildes förmåga att tillgodogöra sig informationen Hur patientsäkerhetsarbete och har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 TEAM arbete 9 44

45 Multiprofessionellt teamarbetet är en förutsättning för att vi ska åstadkomma ett förbättringsarbete kring den enskilde brukaren/ patienten med hjälp av riskanalyser och åtgärdsplaner. Både inom äldreomsorg och funktionshinderverksamheten är rutiner upparbetade för att arbeta team-fokuserat även om man löst det på lite olika sätt. Med hjälp av riskanalyser kan vi arbeta i förbyggande syfte och vidta åtgärder för att förhindra bl.a. undernäring, trycksår, fallskador och dålig munhälsa. Personer med risk identifieras och teamet, bestående av olika yrkeskategorier, hjälps åt för att maximera insatserna så att de är individuellt anpassade och effektiva. Utbildningar: Lex Sarah Vårt förbättringsteam har i cirkelform haft träffar med baspersonal i äldreomsorgens verksamheter för att utbilda i lex Sarah. Som ett led i denna utbildningsform beskriver personalen att de även fått större inblick i vår hantering av avvikelser. Våra rutiner för begränsningsåtgärder har också diskuterats då detta går lite hand i hand. Erfarenheten är att utbildning i denna form är framgångsrik. Dialog och reflektion kring de komplexa ärenden eller etiska dilemman vi ibland ställs inför gör att personalen kan dela erfarenheter med varandra och lära tillsammans. Förflyttning och hjälpmedel Vi har haft sedvanlig årlig utbildning av hjälpmedelsombud. Utbildning i förflyttningsteknik har skett för sommarvikarier. Rätt förflyttningsteknik är viktigt ur patientsäkerhetssynpunkt. Att förflytta någon med funktionshinder, med eller utan hjälpmedel, utan kunskap i rätt teknik, innebär en stor risk för patientskada. Utbildning i förflyttning bör därför organiseras på ett sådant vis att vi kan försäkra oss om att personalen har den kunskap som krävs. Besiktningskontroller är utförda på de tekniska hjälpmedel som ligger under vårt ansvar. Personalen i hemsjukvården har fått utbildning i antidecubitushjälpmedel (madrasser, dynor etc. som förbygger trycksår) och inkontinenshjälpmedel. Vårdhygien Hygienombud har fått sedvanlig utbildning i basala hygienrutiner och har deltagit i kontrollen av följsamhet kring personalhygien. Läkemedel Utbildningar har genomförts enligt våra rutiner inför läkemedelsdelegeringar. Kost och nutrition Huvudkostombud har haft regelbundna träffar med kostchef enligt rutin. Kostombuden har i år också fått en utbildning av kommunrehab i sittställningens betydelse vid sväljsvårigheter. En mycket uppskattad och lärorik utbildning där personalen gavs möjlighet att praktiskt testa olika sittställningar ihop med att inta föda. Demens 10 45

46 Demenssjuksköterskan har haft två utbildningstillfällen under året för personal att lära sig registrera i BPSD-registret (register för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens). Att kunna BPSD har ett stort värde då det ger en kunskap i att se individen och hitta omvårdnadsåtgärder, exempelvis i miljön, som hjälper oroliga/ förvirrade demenssjuka att undvika orostillstånd. Detta är också ett led i att få ner förskrivningen av olämpliga läkemedel. Sjukvård Samtliga sjuksköterskor har genomgått en kunskapstest i akutsjukvård. Testet är en viktig del i att kvalitetssäkra deras kunskaper i samband med att de åker på SOS-uppdrag i samverkande sjukvård. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroll av hälso- och sjukvården har bedrivits genom: Rapporterade avvikelser är utredda, åtgärdade och bedömda utifrån allvarlighetsgrad. De rapporter som bedömts allvarliga är rapporterade till Inspektionen för vård och omsorg enligt lex Sarah eller lex Maria

47 Mätning av patientsäkerhetskulturen är genomförd både i äldreomsorg, funktionshinderverksamhet och IFO. Mätning av följsamhet kring personalhygien är genomförd både i äldreomsorg och funktionshinderverksamheten. Mätning av dygnsfastan på våra boendeenheter i äldreomsorgen är genomförd. Besiktningskontroller är utförda på de tekniska hjälpmedel som ligger under vårt ansvar. Vi har fått godkända besiktningsrapporter från de hjälpmedel vi inte själva kontrollerar. En granskning av vår dokumentation i hälso- och sjukvårdsjournaler är genomförd vid fyra tillfällen. Loggningskontroller av hälso- och sjukvårdsjournal har blivit genomförda i den omfattningen att all personal blivit loggad minst en gång under året. Sammanställning av resultat från palliativa registret. Sammanställning av resultat från Senior Alert. Sammanställning av resultat från BPSD registret. Sammanställning av uppdrag i samverkande sjukvård. Årsplanering för egenkontroll: 12 47

48 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 3 p Närsjukvårdsmöte Lilla Edets kommun ingår i Vårdsamverkan Fyrbodal när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågor. Samarbetet regleras i ett samverkansavtal

49 Arbetet sker utifrån av Vårdsamverkan Fyrbodals ledningsgrupp antagna dokument såsom inriktningsdokument och verksamhetsplan. Vår lokala närsjukvårdsgrupp träffas 4 ggr/ år och består av representanter från vårdcentralerna i Lilla Edet, barn och ungdomspsykiatrin BUP, rehab Närhälsan, IFO, äldreomsorg och funktionshinderverksamheten. Vid behov bjuder vi in andra externa aktörer. MAS-nätverksträffar Vi har MAS-nätverksträffar i Fyrbodal ca 8 ggr/ år. På dessa träffar bjuder vi in representanter från vårdhygien, tandvårdsenheten, palliativa enheten, MÄVA eller andra utifrån behov aktuella aktörer. Riktlinjer och rutiner arbetas fram gemensamt i de processer vi behöver samverka i. Samordnad individuell plan, SIP Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen att personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård ska få en individuell plan upprättad. Vi följer regionens riktlinje för samordnad individuell plan s.k. SIP. Samverkan kring en SIP kan vara både extern och intern, det är det individuella behovet som styr. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Genom inrapporterade avvikelser så görs fortlöpande bedömningar och analyser av brister både direkt i anslutning till händelsen och också i en årlig sammanställning. Vad gäller läkemedelsavvikelser så finns en tydlig koppling till dålig följsamhet kring läkemedelsrutiner. Slarv helt enkelt, vilket säkert i vissa fall också kan kopplas till stress och hög arbetsbelastning eller oerfaren personal. Vi har färre fallrapporter än tidigare men de är dock fortfarande många till antalet. Orsaken till fall kan vara många, allt ifrån miljön till läkemedel eller nutritionsstatus. Vi fortsätter därför aktivt och team-baserat att identifiera risker och arbeta med förebyggande åtgärder. Vi gör riskbedömning för alla brukare i äldreomsorgen över 65 med hjälp av Senior alert som är ett verktyg för att identifiera risker för trycksår, fallskador, undernäring och dålig munhälsa. På varje enhet i särskilt boende, på varje gruppboende enligt LSS och i varje hemtjänstdistrikt ska vi, enligt rutin, bedöma risken för undernäring och ha utsedda kostombud. Övriga risker som har identifierats de senaste åren är kopplat till svårigheter att rekrytera personal som har den kompetens som krävs för en god och säker vård. Vi har under året satsat på en väl genomtänkt utbildning i läkemedelshantering för personal som ska delegeras läkemedelsgivning. Trots webbutbildning, utbildning som sjuksköterska håller i på plats i kommunen och bra utbildningsmaterial så ser vi i våra kunskapstester att det finns svårigheter för många att tillgodogöra sig kunskapen

50 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 p 5 Avvikelser All hälso- och sjukvårdspersonal, vilket inbegriper även personal som av hälsooch sjukvårdspersonal är delegerad hälso- och sjukvårdsuppgifter, ska medverka och bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Hälso- och sjukvårdspersonal precis som övrig personal ska rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller kunde ha medfört en vårdskada till ansvarig enhetschef. Enhetschef ansvarar för att tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonal utreda händelsen och återkoppla till personal vid verksamhetsmöten och/ eller arbetsplatsträffar. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har bevakat alla rapporterade avvikelser och följt upp att lämpliga åtgärder vidtagits och bedömt om avvikelsen ska Lex Maria anmälas. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Synpunkter som kommer in skriftligt eller muntligt till socialförvaltningen tas emot av ansvarig chef och diarieförs. Den enskilde ska inom 5 dagar få en bekräftelse på att socialförvaltningen mottagit synpunkten och vem som handlägger ärendet. Klagomålet besvaras skyndsamt på ett lämpligt sätt utifrån klagomålets grad. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Inkomna avvikelserapporter sammanställs av medicinskt ansvarig sjuksköterska och redovisas ut till verksamheterna och till nämnd. Enhetschefer ska analysera rapporterna för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet och vidta åtgärder utifrån detta. Inkomna klagomål hanteras på liknande sätt av verksamhetschef och rapporteras ut till berörda enheter och nämnd. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap

51 Vårdtagare och närstående erbjuds att samverka enligt våra rutiner för genomförandeplaner och varje enhets egna övriga rutiner för samverkan som varje enhetschef har ansvar för. Medicinskt ansvarig sjuksköterska erbjuder vårdtagare och närstående att medverka i patientsäkerhetsarbetet vid utredningar gällande brister i hälso- och sjukvården oftast genom ett personligt möte där de får ge sin syn på händelsen. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Resultat från BPSD registret : De mål vi har kring demensvården är att 50 % av våra demenssjuka på SÄBO ska ha en diagnos. Vi har tyvärr inte fått fram korrekta uppgifter om detta. Enligt vår demenssjuksköterska så blir fler utredda, men det finns ett glapp mellan läkarens utredning och hemsjukvårdens dokumentation. Vi vet därför inte om vi lever upp till målet att 50 % har en demensdiagnos. De resultat vi kan få fram i BPSD är väldigt positiva. Andel personer med olämpliga läkemedel sjunker, läkemedelsöversynen ökar mycket positivt, vi är bra på att upprätta bemötandeplaner och ge symtomlindrande läkemedel. Andelen dementa som är smärtfria är vi tyvärr inte så bra på så här behöver vi förbättra oss

52 Resultat Senior Alert från februari 2016 till februari 2017: 17 52

53 De mål vi har kopplat till Senior Alert handlar om att vi ska arbeta strukturerat i team kring riskbedömningar och åtgärder. Alla äldreboende har nu rutiner kring team-arbete men resultaten har inte visat sig riktigt än i registret. Det borde se bättre ut nästa år. Antal utförda uppdrag Lilla Edet januari - december 2017 Här redovisas resultaten från samverkande sjukvård. Målet med samverkande sjukvård är att erbjuda rätt vård på rätt plats. Uppdragsgivare HSV Lilla Edet Single responder Lilla Edet Totalt Kommunal hälso- och sjukvård Hemtjänsten Ambulanssjukvård 1 1 SOS-Alarm AB (IVPA) SOS-Alarm AB (MÄVA) SoS Alarm (avbrutet uppdrag) 6 6 Vårdcentral/Jourcentral Totalt Uppdrag som ej kan tas

54 Antal boende i procent som uppnådde målet med en dygnsfasta under 11 timmar : Målet med dygnsfastan är att 80 % av våra brukare på äldreboenden ska ha en dygnsfasta på max 11 timmar. Vi har inte uppnått målet på några av våra äldreboenden. Boendeenhet Solängs äldreboende Lindkullens äldreboende Pilgårdens demensboende 58 % 72 % 48 % 59 % 59 % 69 % 78 % 68 % 66 % Snitt 65 % 66 % 61 % Inrapporterade avvikelser under 2016 och 2017 De mål vi har kopplat till avvikelser är att analyser och åtgärdsplaner ska upprättas för att aktivt arbeta med att förhindra läkemedelsavvikelser och fall. Överlag har det skett en positiv förändring vad gäller att snabbare rapportera, utreda och följa upp en avvikelse direkt då den har inträffat. Sammanställningar av antal avvikelser görs också och redovisas i verksamhetsberättelserna. Det saknas dock fortfarande i många verksamheter mer fördjupade analyser och genomtänkta åtgärdsplaner för förbättringsarbetet kring alla våra avvikelser

55 Chart Title Läkemedel Fall Rehab Omvårdnad Lex Sarah Analys av 483 rapporterade fall under 2017: TID PÅ DYGNET DÅ AVVIKELSEN INTRÄFFADE AVRUNDAT I PROCENT % % % % % SYNLIGA SKADOR EFTER FALLET 30 % LÄKEMEDEL SOM PÅVERKAR FALL 15 % DIABETES 13 % 20 55

56 Analys av 414 läkemedelsavvikelser: TID PÅ DYGNET DÅ AVVIKELSEN INTRÄFFADE AVRUNDAT I PROCENT % % % % % TYP AV LÄKEMEDELSAVVIKELSE DUBBEL DOS 2 % FEL ANTAL TABLETTER I DOSETT 1 % FEL LÄKEMEDEL 2 % FÅTT ANNAN PERSONS LÄKEMEDEL LÄKEMEDEL EJ GIVET ENLIGT ORDINATION 0 % 71 % ANNAT 22 % Resultat från Palliativa registret Våra prioriterade mål för den palliativa vården har varit att 40 % ska få en validerad smärtskattning, 63 % av patienterna ska få läkarinformation och 65 % av de anhöriga ska få läkarinformation. Resultaten visar att vi har nått målen i samtliga delar Hemsjukvården Lilla Edet 2017 Hemsjukvården Lilla Edet 21 56

57 2017 Västra Götalandsregionen 22 57

58 Mätning av brukar/ patientsäkerhetskulturen 2017 Vi har inget uttalat mål kring resultat av patientsäkerhetskulturen. Vi konstaterade vid mätningen 2016 att många upplever att de inte finns något forum där man går igenom avvikelser och många upplever inte heller att avvikelser leder till positiva förändringar. Vi ser samma resultat i år, även om det finns skillnader inom de olika verksamheterna. Personalen har fått gradera svaren på en femgradig skala där: 1= håller inte med 5=håller med 23 58

59 Äldreomsorg 2017 (188 svar) Min chef kompromissar aldrig med säkerhetsfrågorna för att prioritera andra arbetsuppgifter På min enhet har vi olika mötesforum där vi tillsammans går igenom och lär av våra avvikelser Jag känner mig informerad om de avvikelser som sker på min enhet Jag är alltid villig att rapportera avvikelser även om den enskilde brukaren/ patienten inte tagit skada Jag vet hur jag rapporterar avvikelser på min arbetsplats Jag uppmuntras av min chef att rapportera allt som kan innebära en risk för brukaren/ patienten Jag blir positivt bemött på min arbetsplats om jag rapporterar avvikelser Misstag/ avvikelser har lett till positiva förändringar på min arbetsplats Chefen på min enhet lyssnar på mig och bryr sig om det jag tar upp avseende patientsäkerheten. Vi arbetar aktivt med att förbättra patientsäkerheten

60 LSS ( 14 svar) Min chef kompromissar aldrig med säkerhetsfrågorna för att prioritera andra arbetsuppgifter På min enhet har vi olika mötesforum där vi tillsammans går igenom och lär av våra avvikelser Jag känner mig informerad om de avvikelser som sker på min enhet Jag är alltid villig att rapportera avvikelser även om den enskilde brukaren/ patienten inte tagit skada Jag vet hur jag rapporterar avvikelser på min arbetsplats Jag uppmuntras av min chef att rapportera allt som kan innebära en risk för brukaren/ patienten Jag blir positivt bemött på min arbetsplats om jag rapporterar avvikelser Misstag/ avvikelser har lett till positiva förändringar på min arbetsplats Chefen på min enhet lyssnar på mig och bryr sig om det jag tar upp avseende patientsäkerheten. Vi arbetar aktivt med att förbättra patientsäkerheten

61 Totalt IFO ( 26 svar) Min chef kompromissar aldrig med säkerhetsfrågorna för att prioritera andra arbetsuppgifter På min enhet har vi olika mötesforum där vi tillsammans går igenom och lär av våra avvikelser Jag känner mig informerad om de avvikelser som sker på min enhet Jag är alltid villig att rapportera avvikelser även om den enskilde brukaren/ patienten inte tagit skada Jag vet hur jag rapporterar avvikelser på min arbetsplats Jag uppmuntras av min chef att rapportera allt som kan innebära en risk för brukaren/ patienten Jag blir positivt bemött på min arbetsplats om jag rapporterar avvikelser Misstag/ avvikelser har lett till positiva förändringar på min arbetsplats Chefen på min enhet lyssnar på mig och bryr sig om det jag tar upp avseende patientsäkerheten. Vi arbetar aktivt med att förbättra patientsäkerheten

62 Resultat av egen kontrollräkning > 10 läkemedel på särskilt boende: Vi har ett mål på att andelen patienter på särskilt boende som har > 10 läkemedel ska minska med 20 %. Enligt öppna jämförelser 2016 hade 27,1 % av våra patienter på särskilt boende > 10 läkemedel Resultat från öppna jämförelser 2017 finns inte publicerat ännu så nedan tabell är ett resultat av vår egen uträkning. Den är utförd med hjälp av sjuksköterskor som har räknat antal förskrivna läkemedel på dem de har läkemedelsansvar för

63 Övergripande mål och strategier för kommande år Prioriterade fastställda mål för 2018 kopplat till patientsäkerhetsarbetet E-hälsa Socialförvaltningens status inom E-hälsa ska kartläggas, analyseras och lokal handlingsplan ska upprättas Hemsjukvården ska ha möjlighet att dokumentera mobilt Trygghetskameror ska införas 4 st. i ordinärt boende Palliativ vård Andelen palliativa patienter som får en validerad smärtskattning ska minst vara 40 % Intern utbildning i palliativ vård ska genomföras Demens Nyanställda medarbetare inom demensvården ska genomgå den webbaserade utbildningen Demens ABC och ABC+ Dygnsfasta Antal brukare på särskilt boende som uppnår dygnsfasta på under 11 timmar ska vara 68 % Avvikelser Analyser med åtgärdsplan ska redovisas på varje enhet vad gäller avvikelser för läkemedel och fall 28 63

64 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr ON 2018/70 Årsrapport 2017 för omsorgsnämnden Dnr ON 2018/70 Sammanfattning Omsorgsnämnden redovisar för 2017 ett underskott gentemot budget på 1 mnkr. Resultatet avviker från ett, vid tidpunkten för T2, förväntat överskott och beror främst på minskade intäkter från försäkringskassan för personer med insatser enligt LSS samt att behovet av hemtjänstinsatser ökat betydligt mer än förväntat under hösten. Andra orsaker till årets underskott är betydligt högre personalkostnader än förväntat till följd av ökade svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens, vilket särskilt gäller biståndshandläggare och sjuksköterskor. För att rättssäkert och patientsäkert kunna fullgöra uppdragen gentemot medborgarna har vi i perioder under året köpt tjänst från bemanningsföretag. Befintlig personal har även tvingats arbeta övertid. Viss parallelltjänstgöring i samband med förvaltningschefsbyte har även påverkat kostnaderna. Under senare år har målgruppen som erhåller hemtjänst vidgats och har mer komplexa vårdbehov. Utöver gruppen som har svårigheter i sin vardag på grund av hög ålder, får även personer med svåra diagnoser som cancer, demens och Amyotrofisk lateralskleros (ALS) stöd och vårdinsatser av hemtjänst och hemsjukvård. Verksamheten bedriver även palliativ vård. Cirka 6 % av brukarna inom hemtjänsten var under året under 65 år. Tillgången på platser i särskilt boende har under året motsvarat behovet och kommunen har haft mycket små kostnader till Regionen för medicinskt utskrivningsklara, då korttidsplatser kunnat erbjudas efter utskrivning från sjukhus. Mot årets slut ökade dock behovet av platser i såväl särskilt boende som korttidsboende markant. Flera personer har inte kunnat beredas plats inom föreskriven tid, vilket är oroande. Verksamheten följer noga utvecklingen och åtgärder har planerats om situationen blir bestående. Flera effektiviseringar har genomförts under året. Bland annat har ett nytt program som möjliggör en flexiblare schemaläggning införts. Samtliga analoga trygghetslarm i ordinärt boende har bytts ut till digitala. Särskilt glädjande är att de personer som tar del av kommunens äldreomsorg generellt är mycket nöjda. Av de som svarat i Äldreguiden för 2017 var 93 % av de som har hemtjänst nöjda med hemtjänsten som helhet och av personer i särskilt boende var 100 % nöjda med det särskilda boendet som helhet. En förbättringsåtgärd var dock att över 50 % av de svarande ansåg att möjligheten till utevistelse bör förbättras. 64

65 Under året har vård och omsorg haft statliga bemanningsmedel om 2,5 mnkr. Dessa medel har finansierat träffpunktsverksamheter och viss personalförstärkning i hemsjukvård och särskilt boende. Gentemot budget redovisar äldreomsorgen ett underskott med knappt 1.2 mkr. Verksamheten som riktar sig till funktionshindrade redovisar sammantaget ett positivt resultat för året med 1.3 mkr. Detta beror till största delen på att avsatta medel för ett nytt serviceboende inte tagits i anspråk. Kostnaderna har även kunnat minskas genom omförhandling av avtal för vård som köps externt. Personlig assistans LSS och SFB visar dock ett stort underskott. Huvudsakligen beror detta på minskade intäkter från försäkringskassan. Några personer med personlig assistans har även fått utökade behov. Beslutsunderlag Årsrapport 2017 för omsorgsnämnden Ekonomiska överväganden och följder av beslut --- Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner årsrapport för Lotte Mossudd Socialchef lotte.mossudd@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Kommunfullmäktige 65 sid 2/2

66 Dnr ON 2018/70 ÅRSRAPPORT 2017 Omsorgsnämnden Period: januari - december Datum: