SERNEKE Projektstyrning AB. Lokalklimat Karlavagnsplatsen. Version: 2 Datum:

Transkript

1 SERNEKE Projektstyrning AB Lokalklimat Karlavagnsplatsen Version: 2 Datum:

2 1 DOKUMENTINFORMATION Uppdragsgivare: Rapportens titel: Lokalklimat Karlavagnsplatsen Version/datum: 2/ Filnamn: Lokalklima Karlavagnsplatsen.doc. Arkiv-id: Projekt: analys av lokalklimat Karlavagnsplatsen, Göteborg Projektledare: Nina Rieck Avdelning: Plan och urbanism Område: Stadsutveckling (storstad) Skriven av: Nina Rieck Kvalitetskontroll: Erik Berge, CIVITAS

3 2 FÖRORD I samband med utvecklingen av Karlastaden har Asplan Viak på uppdrag av SERNEKE gått igenom flera rapporter på tema lokalklimat och luftföroreningar i syfte att sammanställa materialet i en samlad rapport. Rapporterna behandlar vindförhållanden med vindsimulering, sol/skugga, bländning/reflektioner och luftföroreningar. Alla analyser och rekommendationer är hämtade från de granskade rapporterna (se Källor s. 28). Asplan Viak har inte gjort några egna observationer eller värderingar. Hos SERNEKE har Anna Tirén och Lars Edwall varit våra kontaktpersoner för projektet. Nina Rieck har varit projektledare för Asplan Viak med Erik Berge som samarbetspartner i CIVITAS. Trondheim, Nina Rieck Erik Berge Projektledare Kvalitetssäkrare

4 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Kort presentation av planerna för Karlavagnsplatsen Lokalklimatiska data Vindförhållanden Sol/skugga Bländningar/reflektioner Luftföroreningar Källor...28

5 4

6 5 1 INLEDNING I samband med utvecklingen av den nya stadsdelen Karlastaden, närmare bestämt Karlavagnsplatsen, har inverkan på lokalklimatet och lokal luftkvalitet utvärderats. Det är först och främst de många planerade höghusen som utgör utmaningar när det gäller vindförhållande, solens/skuggornas påverkan och spridning av luftföroreningarna kvävedioxid och PM 10, men även den täta och kompakta stadsbebyggelsen är en utmaning. Ett bra lokalklimat och bra luftkvalitet är viktiga förutsättningar för en attraktiv stadsdel. Förhållandet mellan byggnader, gator, platser och vegetation har direkt inverkan på lokalklimatet och hur området upplevs. Gaturum, byggnader och vegetation påverkar spridningen av de lokala utsläppen. Det är därför viktigt att det redan på planeringsstadiet tas hänsyn till detta och att det tas fram kunskap kring lokala förhållanden. Flera studier har genomförts kring vindförhållanden vid Karlavagnsplatsen. Det nederländska företaget Peutz har gjort vindsimuleringar i en fysisk modell (vindtunnel) och i en CFD-modell baserat på byggdata i 3D. Semrén+Månsson har gjort sol- och skuggstudier, FSD har gjort studier om risken för bländning/reflektioner från höga byggnader och SWECO har utvärderat luftkvaliteten. Det har inte tagits fram ett samlat dokument som sammanfattar och presenterar de olika elementen och utredningarna. Föreliggande rapport är en presentation av de viktigaste slutsatserna. Utkastet till planen från januari 2015 reviderades i maj I den justerade planen har det bara gjorts nya utvärderingar av vindförhållandena genom ny simulering och studier av påverkan från sol/skugga.

7 6 Bild 1. Illustrationen visar stadsdelen Lindholmen i väst på norra sidan av älven en av de många stadsdelar som ska utvecklas. Bild 2. Illustrationen visar Karlavagnsplatsen centralt placerad på Lindholmen. Norrut stiger terrängen mot Ramberget. I syd rinner Göta älv. Stora delar av hamnområdet ska göras om till bostäder, kontor och näringsliv när hamnverksamheten flyttar längre ut mot havet längs älvinloppet.

8 7 2 KORT PRESENTATION AV PLANERNA FÖR KARLAVAGNSPLATSEN I den planerade nya stadsdelen ska det förberedas för en tät och grön stadsdel med blandade syften och bebyggelse som bostäder, skolor, förskolor, hotell, kontor och byggnader med kulturell inriktning. Intentionen är en stadsdel som är mer kompakt och högre än andra stadsdelar i Göteborg. Karlavagnsplatsen ska utvecklas med åtta kvarter med byggnader i olika storlekar och höjder. Det föreslås flera höghus som byggs ovanpå podiebyggnader och därför inte går ända ner till gatuplan. Det högsta, Karlatornet, har 71 våningar och er cirka 220 meter högt. Huvudriktningen i gatunätet är nord syd med ett omfattande bruk av träd längs gatorna. Det lämnas inga större öppna platser mellan kvarteren; tanken är att umgänge och lek ska finnas på podierna och därmed lyftas upp från marknivå. Podierna är planerade med flera nivåer och terrasser. Förskolor och skolor ska ligga på podierna. Bild 3. Illustrationen visar det höga Karlatornet och de omkringliggande lägre tornen längre bak.

9 8 Bild 4. Illustrationen till vänster visar fotavtrycket av Karlavagnsplatsen med kvartersstrukturen. Pilarna indikerar gatunätets huvudriktning. De gröna ytorna anger podier med planerad aktivitet. De mörkaste grå figurerna symboliserar de högsta byggnaderna. Träd är markerade med gröna cirklar och visar var det finns små platser och gatuträd. Illustrationen till höger visar en mer detaljerad plan för utomhusområdena. Norr om bebyggelsen planeras en större park. De två plankartorna är inte helt samorienterade i förhållande till varandra. Illustrationen till höger är orienterad mot norr.

10 9 3 LOKALKLIMATISKA DATA 3.1 Vindförhållanden Vinddata Analysen av lokalklimatet redogör för de lokalklimatiska förhållanden som bör tas i beaktande vid planering av en framtida stadsutveckling vid Karlaplatsen. Syftet är att ge en första utvärdering av utkastet till planen när det gäller vindförhållanden på marknivå och på takterrasserna. Använd metod: Beräkningar med CFD-modell baserad på byggdata i 3D, terrängdata och bakgrundsvinddata från Säve flygplats 9 km bort. Vindhastigheterna som har uppmätts i planområdet har jämförts med den nederländska vindkomfortstandarden NEN 8100 i syfte att utröna om komfortkriterierna uppfylls. Se tabell 1. Bild 5. Vindros från Säve flygplats. Dominerande vindriktningar under året går från syd till väst. Även vind i nordöstlig riktning förekommer ofta. Vindstyrkan kan komma upp i 10 m/s, först och främst i västlig riktning.

11 10 Bild 6. Dominerande vindriktningar under sommarhalvåret går från väst till sydväst. Bild 7. Dominerande vindriktningar under vinterhalvåret går från sydsydväst till västsydväst med inslag av vind från nordöst Komfortkriterier Vad som upplevs som behagliga vindförhållanden utomhus beror på vilken aktivitet som utförs, men det är också subjektivt. Högre vindhastigheter har exempelvis högre acceptans vid promenadstråk på torg och trottoarområden än i utomhus belägna sittområden. I tabell 1 visas vindkomfortkriterierna i NEN Vindkomfortkriterierna anges i förhållande till den andel av tiden (i procent) vindhastigheten överstiger 5 m/s. Vindhastigheterna har hämtats från en modellberäkning eller vindtunnelmätningar på två meters höjd över marken (höjdnivån för resultaten finns inte angivna i Peutz-rapporterna, men vi utgår ifrån att det är 2 meter som gäller). I tabell 1 kan vi utläsa följande:

12 11 Kategori A: Vindhastigheter över 5 m/s förekommer mindre än 2,5 % av tiden. Detta betyder god vindkomfort (good) för aktivitet i klass I (gående, normal takt), II (stående och gående, maklig takt) och III (sittande). Inga speciella åtgärder krävs i någon av klasserna. Kategori B: Vindhastigheter över 5 m/s förekommer mellan 2,5 och 5 % av tiden. Detta innebär god vindkomfort för klass I och II samt måttlig vindkomfort (moderate) för klass III. Åtgärder bör övervägas för klass III, sittande. Kategori C: Vindhastigheter över 5 m/s förekommer mellan 5 och 10 % av tiden. Enligt NEN 8100 innebär detta god vindkomfort för klass I, måttlig för klass II och dålig vindkomfort för klass III. Åtgärder bör övervägas för klass II och III. Området kan vara olämpligt för aktivitet i klass III. Kategori D: Vindhastigheter över 5 m/s förekommer mellan 10 och 20 % av tiden. Måttlig vindkomfort för klass I, dålig för klass II och III. Åtgärder bör övervägas för alla klasser. Området kan vara olämpligt för aktivitet i klass II och III. Kategori E: Vindhastigheter över 5 m/s förekommer mer än 20 % av tiden. Dålig vindkomfort för alla klasser. Området kan vara olämpligt för aktivitet i alla tre klasser. Tabell 1. Tabellen visar vindkomfortkriterier i förhållande till NEN Vid höga vindhastigheter kan det uppstå farliga situationer, exempelvis att man tappar balansen när man går runt ett hushörn. Enligt NEN 8100 betecknas vinden som farlig om vindhastigheter på över 15 m/s förekommer mer än 0,3 % av tiden under ett år (motsvarar cirka 25 timmar) Vindsimulering, gatuplan Det röda på simuleringsillustrationerna visar områden med vindhastigheter på över 5 m/s under mer än 20 % av tiden. Gult visar områden med vindhastigheter på över 5 m/s under % av tiden. Grönt visar områden med vindhastigheter på över 5 m/s under 5 10 % av tiden. Områden med vindhastigheter på över 5 m/s under 2,5 5 % av tiden samt mindre än 2,5 % av tiden är blå respektive grå. Tornen och de högsta byggnaderna är markerade med bokstäver.

13 12 Bild 9. Förväntad vindhastighet på gatunivå på Karlavagnsplatsen under året. Resultat: Avståndet mellan torn A och B och det faktum att torn A har ett podium på nordvästra sidan skapar dåliga till måttliga vindförhållanden mellan tornen. Avstånden har ökats jämfört med ett tidigare alternativ, vilket har förbättrat vindförhållandena något, dock inte tillräckligt. Längst den sydöstra fasaden på torn B är vindklimatet dåligt. Vid det sydliga hörnet av torn A kan lokalt dåligt vindklimat för gående förväntas (5 m/s under mer än 20 % av tiden). Detta skylls på nedsvepande vindar från tornet ( down wash ). Framför byggnad G mot öst förväntas också måttligt till dåligt vindklimat av samma orsak (10 20 % av timmarna per år ligger vindhastigheterna på över 5 m/s). Vid torn C och D är det lokalt dåligt vindklimat. Mönstret för hur vindarna uppträder är förhållandevis jämnt under året sommar som vinter. På vintern är genomsnittshastigheten något högre än årsgenomsnittet. På vintern särskiljer sig området sydväst om torn C med sämre vindklimat än under resten av året. På sommaren är genomsnittshastigheten något lägre än årsgenomsnittet. På sommaren förväntas vindklimatet vara måttligt (men inte dåligt) för gående runt torn A, Karlatornet. På norra och nordöstra sidan av torn C förväntas fortfarande perioder av måttligt till dåligt vindklimat.

14 13 Bild 10. Förväntad vindhastighet på gatunivå på Karlavagnsplatsen under vinterhalvåret. Bild 11. Förväntad vindhastighet på gatunivå på Karlavagnsplatsen under sommarhalvåret.

15 Vindsimulering, tak/podier Simuleringen visar att ett måttligt till dåligt vindklimat kan förväntas på många ställen på hustaken/podierna för gående. På sommaren är det något bättre än på vintern. I mitten av planområdet är vindklimatet något bättre tack vare att det avskärmas av omkringliggande byggnader. Områden med bra vindklimat för sittande finns bara på enstaka delar av taken/podierna. Ett undantag är byggnaden norr om byggnad G, då denna ligger avskärmad och därmed har ett gynnsamt vindklimat för sittande. Bild 12. Förväntad vindhastighet på tak/podier under året.

16 15 Bild 13. Förväntad vindhastighet på tak/podier under vinterhalvåret. Bild 14. Förväntad vindhastighet på tak/podier under sommarhalvåret.

17 16 Rekommendationer och åtgärder från Peutz Vindklimatet runt torn A kan förbättras genom att öppningen mellan byggnad A och en mindre byggnad på sydsidan stängs och att det då ges plats till att bygga ett podium. Placeringen av torn C skulle kunna justeras på podiet, men problemet kan då lätt uppstå på en annan plats. Vinddämpande åtgärder måste göras där simuleringen visade starkaste vindar, bland annat vid byggnad G och torn C. Podiebyggnaderna bryter vindarna som leds ned längs höghusen ( down flow = nedsvepande vindar) och gör vindarna på markplan mindre och svagare. Skärmtak över entréer och utomhusrestauranger skärmar av vinden. Vid infällda entréer blir det ännu mer lä. Vegetation dämpar vinden. Träd, buskar och häckar kan planteras vid gatustråk, på öppna platser och vid sittplatser. Vegetationen bör ha flera skikt så att vinden inte blåser rakt igenom, t.ex. under trädkronor. Hustaken rekommenderas inte som lekplatser eller terrasser för umgänge. 3.2 Sol/skugga Studie utförd av Semrén+Månsson Det är viktigt att titta på samspelet mellan sol/skugga och vindförhållanden vid planeringen av stadsrum, eftersom skugga i kombination med vind ofta skapar zoner som är olämpliga för utomhusvistelse. På Karlavagnsplatsen kommer de högsta tornen att kasta långa slagskuggor. Områdena närmast kring tornen kommer att ligga i skugga det mesta av tiden. På längre avstånd, inom de områden som påverkas, går skuggorna fortare förbi. Bild 15. Illustrationen visar de åtta kvarter som Semrén+Månsson har gjort sol-/skuggstudier för.

18 17 Bild 16. Undersökning av sol/skugga vid vår- och höstdagjämning. Vår- och höstdagjämning. Klockan och kastar alla höghus långa skuggor mot väst och norr. Områden både inom och utanför planområdet träffas. Inom planområdet ligger de flesta områden på marknivå och takterrasser i skugga. Mellan de långa slagskuggorna är det strimmor av solfyllda områden. På eftermiddagen klockan ligger hela planområdet i skugga bortsett från en liten strimma nordost om M mot Karlatornet. Taket på Karlatornet har full sol hela dagen och de övriga takterrasserna har bra solförhållanden under delar av dagen. Bild 17. Sol-/skuggstudie under sommarhalvåret. Midsommar. Klockan kastar höghusen långa slagskuggor mot väst. Mellan skuggområdena är det sol på gatuplan och på takterrasser. De mellersta kvarteren har mer sol. Klockan är det bra solförhållanden i stora delar av planområdet. Slagskuggorna från höghusen är kortare. Takterrasserna har sol. Klockan har slagskuggorna blivit längre igen och faller mot nordost. Det finns solfyllda strimmor mellan slagskuggorna, men inte många. De mellersta kvarteren har mer sol. Det är sol på många takterrasser och på Karlatornets tak.

19 18 Bild 18. Sol-/skuggstudie under vinterhalvåret. Midvinter. Klockan är det skugga i hela området förutom en smal strimma väster om Karlatornet. Klockan är det fortfarande skugga, men ett område nordväst om Karlatornet (kvarter 05) har sol både på gatuplan och på podierna. Klockan är det skugga i hela området förutom en bred strimma från nordöst till sydväst söder om kvarter 05 samt i ett område mellan kvarter 07 och 08. Taket på Karlatornet har sol från att den går upp till att den går ner Studie utförd av Stadsbyggnadskontoret Sol-/skuggstudien utförd av Stadsbyggnadskontoret skiljer sig något från Semrén+Månssons studie vid de valda tidpunkterna. Detta beror på en tidsskillnad på en timme. Då solen vid exempelvis vår- och höstdagjämningen står lågt når den bara i korta perioder ner till gatuplan på grund av den höga bebyggelsen. En tidsskillnad på en timme ger variationer. Studien omfattar ett större område där även terrängen runt Karlastaden har tagits med. Gemensamt för alla tidpunkter är att det alltid är skugga kring tornen även om slagskuggorna passerar snabbare ju mer avståndet från tornet ökar. De längsta skuggorna faller utanför planområdet och går ända ut till Frihamnen i öst, Ramberget i norr och Lundby i nordväst.

20 19 Bild 19. Sol-/skuggstudie, 1 januari kl januari klockan är det skugga i största delen av planområdet, både på gator, gårdar och takterrasser. Karlatornet kastar en lång slagskugga som faller över den stora parken och Ramberget i norr. Bild 20. Sol-/skuggstudie, 20 mars och 22 september kl (vår- och höstdagjämning). Vid vår- och höstdagjämning klockan är det skugga i stora delar av planområdet, både på gator och gårdar. Det är sol på de högsta taken. Karlatornet kastar en lång skugga mot nordväst som faller över parken i norr och mot bebyggelsen i Lundby. Det är soligt/ljust i den centrala delen av planområdet och på den öppna platsen mot sydväst.

21 20 Bild 21. Sol-/skuggstudie, 20 mars och 22 september kl (vår- och höstdagjämning). Vid vår- och höstdagjämning klockan är det sol i stora delar av planområdet, speciellt längs fasader som vetter mot söder och på taken. Skuggorna från bebyggelsen faller mot norr och slagskuggan från Karlatornet faller över parken i norr och träffar den nedre delen av Ramberget. I de östra delarna av planområdet är det mycket skugga, men strimmor av sol letar sig in mellan de höga tornen. Det centrala torget/parken ligger delvis i sol. Bild 22. Sol-/skuggstudie, 20 mars och 22 september kl (vår- och höstdagjämning). Vid vår- och höstdagjämning klockan är det solsken/ljust i stora delar av planområdets västra delar med platser och gatustråk. Mellan bebyggelsen i den östra delen är det skugga. De flesta tak ligger i sol. Långa slagskuggor från tornen faller mot öst och når ända ut till Frihamnen. Det centrala torget/parken ligger i skugga.

22 21 Bild 23. Sol-/skuggstudie, 22 juni kl juni klockan är det sol i stora delar av planområdet, både på gator, gårdar och tak förutom i de östra delarna kring tornen. Både Karlatornet och granntornet kastar långa slagskuggor mot väst, men de faller innanför planområdet. Det centrala torget/parken ligger i skugga. Bild 24. Sol-/skuggstudie, 22 juni kl juni klockan är det soligt i nästan hela planområdet förutom runt tornen i öst. De kastar korta slagskuggor mot parken i norr, men inte längre än till Lundbyleden. Det centrala torget/parken ligger i sol.

23 22 Bild 25. Sol-/skuggstudie, 22 juni kl juni klockan är det sol i största delen av planområdet, speciellt i den västra delen. Det är skugga mellan byggnaderna i sydöst, men sol på taken. Karlatornet och granntornet kastar långa slagskuggor mot väst, vilka träffar bebyggelsen längs Lindholmsallén. Delar av det centrala torget/parken ligger i sol. Bild 26. Sol-/skuggstudie, 22 juni kl juni klockan är det skugga i den östra delen av planområdet och tornen kastar långa slagskuggor över bebyggelsen nästan ända ut till Frihamnen. I den västra delen är det sol, men korta slagskuggor faller längst fasaderna vända mot väst.

24 Bländningar/reflektioner FDS Göteborg har undersökt om höghusen, och då speciellt Karlatornet, kommer att medföra reflektioner i omgivningen (andra byggnader, gator och utemiljö) på grund av den stora andelen glas på fasaderna. Dataunderlag och använda metoder utgörs av granskade artiklar på internet och samtal med en internationell fasadkonsult (IBS-consultants, Holland) och en granskning av mätningar av solreflektioner för Tellus Tower i Stockholm (Briab ). Oönskade effekter från Karlatornet kan innefatta: Bländade trafikanter i det närmaste vägsystemet kan innebära trafikfara. Risken för solreflektioner beräknas bli störst söder om Karlatornet. Där finns dock inga trafikerade gator, varför risken att trafikanter ska bländas anses som liten. Bländningar och störningar för sjöfart och luftfart. Störande reflektioner på närliggande byggnader, vilket kan medföra problem med solavskärmning. Vegetation kan i värsta fall ta skada. Det bör/ska tas hänsyn till följande: Val av fasadmaterial, t.ex. kan glas ge oönskade reflektioner. Vinkling av fasaden kan leda till reflektioner. Vertikala fasader utgör som regel ingen risk. I en senare fas av planen kommer det att göras en solreflexsimulering eller en likvärdig 3D-analys av Karlatornet. Tornets höjd och avstånd till de närmaste byggnaderna. Geografisk placering och utformning av byggnaden i förhållande till solens gång under dygnet och i förhållande till närliggande byggnader och vägar. 3.4 Luftföroreningar Sweco Environment har utfört spridningsberäkningar av luftföroreningar för Karlavagnsplatsen och området runtomkring. Avsikten med beräkningarna har varit att påvisa fördelningen av luftföroreningarna inom planområdet och att jämföra fördelningen med luftkvalitetskraven. Använd metod Spridningsberäkningarna har utförts med spridningsmodellen AERMOD. Markdata och meteorologiska data har hanterats med AERMAP respektive AERMET. Utsläppsdata har beräknats med hjälp av modellen HBEFA (Handbook Emission Factors for Road Transport) anpassad efter svenska förhållanden. De utsläppsdata som har använts gäller för den nuvarande situationen 2013/2015 och scenarier för 2020 och I scenarierna har det tagits hänsyn till förändringar i trafikmönster, omläggning av Hamnbanan och Lundbyleden samt förändringar i kollektivsystem och bränsleanvändning. Det har inte tagits hänsyn till bebyggelse, avskärmning och vegetation i spridningsberäkningarna. Luftföroreningskarta, kvävedioxid

25 24 På bild 27 och 28 visas kartor över årsmedelvärden av kvävedioxid för två av scenarierna nuvarande situation och I scenariot för 2035 har utsläpp från Lundbyleden och Hamnbanan tagits med. Utifrån bilderna kan man se att koncentrationen av kvävedioxid fram till 2035 förväntas reduceras betydligt. Enligt Swecos rapport beror detta på minskad bakgrundskoncentration i kombination med att utsläppen från fordon minskar tack vare den tekniska utvecklingen. Bild 27. Årsmedelvärden av kvävedioxid för nuvarande situation. Bilden är hämtad från Swecos rapport. Bild 28. Årsmedelvärden av kvävedioxid för Bilden är hämtad från Swecos rapport. Spridningsberäkningar av luftburna partiklar (PM 10 )

26 25 På bild 29 och 30 visas kartor över årsmedelvärden av luftburna partiklar på upp till 10 mikrometer (PM 10 ) för scenarierna nuvarande situation och 2035 där Lundbyleden (men inte Hamnbanan) är med i beräkningen. Bilderna visar att mängden partiklar inte avtar på samma sätt som kvävedioxiden. Detta beror på att en större andel PM 10 kommer från bakgrundskoncentrationer och att dessa inte reduceras på samma sätt som kvävedioxid. Den förväntade reduceringen av dubbdäcksanvändning motverkas dessutom av en ökad trafikmängd fram till Dubbdäcksanvändning bidrar till ökad förekomst av vägdamm och PM 10. Bild 29. Årsmedelvärden av PM 10 för nuvarande situation. Bilden är hämtad från Swecos rapport.

27 26 Bild 30. Årsmedelvärden av PM 10 för Bilden är hämtad från Swecos rapport. Jämförelse av luftkvalitetskrav Vi har summerat de viktigaste resultaten i Swecos rapport från alla beräkningar och jämfört dem med luftkvalitetskraven i nedanstående tabeller. Tabell 2. Kvävedio xid (μg/m 3 ) Del av planområ det Medel per år Medel per dygn, 98- percentil Medel per timme, 98- percentil 2013/ MKN 4 MKM N S N S N S N S N norra delen av planområdet S södra delen av planområdet 1 scenario 2035 utan Lundbyleden och Hamnbanan 2 scenario 2035 med Lundbyleden och Hamnbanan 3 Miljökvalitetsnormens gränsvärde (MKN) 4 Miljökvalitetsmålet Frisk Luft (MKM) Tabell 3. PM 10 (μg/m 3 ) Del av planområdet 2013/ N S N S N S N S 3 MKN 4 MKM Medel per år Medel per dygn, 90- percentil N norra delen av planområdet S södra delen av planområdet 1 scenario 2035 utan Lundbyleden 2 scenario 2035 med Lundbyleden 3 Miljökvalitetsnormens gränsvärde

28 27 4 Miljökvalitetsmålet Frisk Luft Sammanfattning och rekommendationer från Sweco I Göteborg är trafiken på vägarna den största källan till PM 10 och kvävedioxid. Andra viktiga källor är sjöfart, industri och långväga luftföroreningar. Spridningsberäkningen stämmer väl överens med tidigare genomförda mätningar i området. Beräkningarna visar att koncentrationerna inte överskrider miljökvalitetsnormen (MKN) för PM 10 eller kvävedioxid i de undersökta scenarierna. Sannolikheten att miljökvalitetsnormen ska överskridas är större för kvävedioxid än för PM 10 och det är störst sannolikhet att kvävedioxid överskrider dygnsmedelvärdet i de norra delarna av planområdet. I förhållande till Miljökvalitetsmålet Frisk Luft (MKM) är koncentrationerna högre än kravet för kvävedioxid i nuvarande situation och för 2020, medan kravet är uppfyllt för För dygnsvärden är kravet uppfyllt för alla scenarier. För PM 10 är MKM uppfyllt för dygnsvärden, medan årsmedelvärdet nästan uppnår kravet i samtliga scenarier. Man bedömer att MKN uppfylls för förskolans utomhusområden. Man bedömer också att vegetation, bullerskydd och byggnader kommer att verka avskärmande mot föroreningar från vägarna och därmed bidra till en ytterligare reducering av föroreningar inom planområdet. Det rekommenderas att entréer och luftintag till ventilation placeras så långt bort från föroreningskällorna som möjligt för att på så sätt försöka begränsa människors exponering för luftföroreningar.

29 28 4 KÄLLOR Göteborg Stad Stadsbyggnadskontoret. Diarienummer 13/0735. Planeringsförutsättningar. Detaljplan för bostäder och verksamheter vid Karlavagnsplatsen inom stadsdelen Lindholmen i Göteborg. Göteborg Stad Stadsbyggnadskontoret, samrådshandling januari Detaljplan för verksamheter vid Karlavagnsplatsen inom stadsdelen Lindholmen i Göteborg. Göteborg Stad Stadsbyggnadskontoret, juli Skuggstudier Karlavagnsplatsen. Tengbom, januari Karlavagnsplatsen. Kvalitetsprogram, koncept januari Göteborg Stad Stadsbyggnadskontoret, Illustrationsritningar, plankarta, grundkarta. Göteborg Stad Stadsbyggnadskontoret, FAQ. Detaljplan för bostäder och verksamheter vid Karlavagnsplatsen. ÅF-Infrastructure AS, Miljökonsekvensbeskrivning Karlavagnsplatsen. Peutz, Karlavagnsplatsen master plan Göteborg. Wind climate investigation using CFD. Peutz, Karlavagnsplatsen master plan, variant October Peutz, Karlavagnsplatsen master plan. Wind climate investigation using wing tunnel measurements. Peutz, Karlavagnsplatsen master plan, variant May Semrén+Månsson, Karlavagnsplatsen. Sammanfattning & översättning av vindstudie. Semrén+Månsson, Solstudie bostadsgårdar Semrén+Månsson, Lokalklimat. Bostäder och verksamheter vid Karlavagnsplatsen. Semrén+Månsson, Solstudie bostäder. Sweco, Spridningsberäkningar, Karlavagnsplatsen. Luftutredning. FDS Göteborg, PM Översikt, risk för bländning.