Samråd om ny översiktsplan för Botkyrka kommun

Transkript

1 Stockholms läns landsting 1 (5) Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Bette Lundh Malmros Tillväxt och regionplaneringsutskottet Samråd om ny översiktsplan för Botkyrka kommun Ärendebeskrivning Botkyrka kommun har arbetat fram ett samrådsförslag till kommuntäckande översiktsplan. Förslaget till översiktsplan utgörs av rapporten Botkyrkas Översiktsplan, samrådsförslag mars 2013 och analys av miljöaspekter och inledande miljöbedömning. Beslutsunderlag Bilaga 1: Förslag till yttrande Samrådsförslaget finns på: Ärendets beredning Botkyrka kommuns kommunstyrelse beslutade den 4 mars att genomföra samråd för ny översiktplan. Samråd pågår från mars till sista juni Samråd har skett med Trafikförvaltningen. Förslag till beslut Tillväxt- och regionplaneringsutskottet föreslås besluta att avge yttrande över samråd om ny översiktsplan för Botkyrka kommun i enlighet med bilaga 1. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Botkyrka kommun har arbetat fram ett samrådsförslag till ny kommuntäckande översiktsplan (ÖP). Förvaltningen ställer sig bakom huvuddragen i

2 Stockholms läns landsting 2 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE kommunens planeringsinriktning och planförslagets övergripande struktur som ligger i linje med RUFS Bakgrund Botkyrkas nya översiktsplan tar vid efter den tidigare men skiljer sig på många sätt från tidigare översiktplaner och är anpassad till nya kommunala, regionala och nationella mål med bäring på fysisk planering. Översiktplanen är uppdaterad för att summera kommunens ställningstagande inom olika frågor - klimat, kreativitet, dagvatten, naturvård med mera. Botkyrka ska växa i takt med länet men vill inte låta bebyggelsen breda ut sig. Botkyrka är en del av en storstadsregion och vill stärka förbindelserna inom kommunen, med Stockholms innerstad och tre näraliggande regionala stadskärnor. Planen innehåller olika strategier för att nå visionen; "Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid." Förslaget har huvudfokus på den fysiska utvecklingen men omfattar även planeringsstrategier för frågor av både social, ekonomisk, fysisk och ekologisk karaktär och behandlar dem integrerat. De fem planeringsstrategierna är; Leva klimatsmart Plats att växa Hemma i storstaden Nära till storstadsnatur Utrymme för kreativitet Förslaget innehåller en markanvändningsstrategi med en sammanvägning av olika allmänna intressen, både för hela kommunen och för fyra olika delområden.

3 Stockholms läns landsting 3 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE SKÄRHOLMEN**,, ^ KUNGENS KURVA ' \ NORSBORG, SÄy^ % 5 & J j HUDDINGE Boms/Ött S ;pv,it; ALBY ^ 16»* TUMBA I 17 l JMlf" - ' Målbild för Botkyrka ) Tät stadsbygd ~~ Medeltät stadsbygd 18 Specifika förändringsområden Regional stadskärna ^] Gles stadsbygd mm Ny väg Himmcr- SJÖN Nya bostäder och äretruntboende på landsbygden Storstadsnära natur gröna aktivitetsrum Idé till spårväg - Spårväg Botkyrka Gröna samband Markanvändning i Botkyrka kommun - samrådförslag för översiktsplan 2013.

4 Stockholms läns landsting 4(5) TJÄNSTEUTLÅTANDE Överväganden Sträckan som ingår i Spårväg Botkyrka är inte medtaget i det förslag till stomnätsstrategi som Trafikförvaltningen (TF) nyligen tagit fram. Det är därför inte aktuellt att utreda spårvägstrafik där. TF ser dock positivt på en satsning på framkomligheten för busstrafiken mellan Tumba och N Botkyrka, eftersom det finns 5 busslinjer med många resenärer längs sträckan. Vad gäller bussförbindelser från Riksten kan också framkomlighetsåtgärder behövas. TF har dock inte tagit ställning till val av framtida förbindelser ännu. Detta kommer att göras i samråd med kommunen. Förvaltningen håller med kommunen om att det är en balansgång mellan att skapa utrymme för en växande befolkning, att utnyttja landsbygdens potential och samtidigt inte förbruka den. Det är därför oklart vad konsekvenserna blir av förslaget att öppna upp möjligheten till nya bostäder, åretruntboende, verksamhetsområden och fritidshusområden på landsbygden längs ett antal utpekade större vägar. Förvaltningen understryker betydelsen av att koncentrera ny bebyggelse till kollektivtrafiknära lägen, för att skapa underlag för en bra kollektivtrafik, minska spridd bebyggelse på landsbygden och koncentrera nya arbetsplatser, verksamhetsområden, service mm till några utpekade noder eller knytpunkter. Detta är även en central fråga i RUFS Förvaltningen anser att planens förslag i vissa avseenden innebär en målkonflikt mellan att öppna upp för ny bebyggelse i dessa lägen och att koncentrara bebyggelsen till kollektivtrafiknära lägen. Förslaget bör därför revideras och preciseras på denna punkt till utställningsskedet. Kommunen vill göra avstegsfall från de nationella riktvärdena för buller, enligt den så kallade Stockholmsmodellen, för att klara stadsförnyelse och flera bostäder nära kollektivtrafik. Avstegsfall innebär att bostadshus med en bullrig sida också har tillgång till en mer ljuddämpande sida. Planen innehåller en karta som redovisar vilka områden detta omfattar, det vill säga huvuddelen av kommunens stadsbygd. I Boverkets allmänna råd 2008:1 "Buller i planeringen" som även Länsstyrelsen i Stockholm tillämpar, kan avsteg från riktvärden vara motiverat i centrala delar av städer och större tätorter, vid befintlig eller ny bebyggelse nära kollektivtrafikstråk, och i första hand i stationslägen. Det vill säga där möjligheten att finna alternativa lägen är begränsade. Tillämpningen av avstegsfall bör dock vara restriktiv i områden där bebyggelsetätheten är låg och där det bor färre antal människor. Förvaltningen menar därför att avsteg från de nationella riktvärdena för buller i första hand ska göras i begränsade och speciellt utsatta områden, exempelvis i stationsnära lägen. Planens riktlinjer är för oprecisa och ger utrymme för alltför vida tolkningsmöjligheter. Riktlinjerna

5 Stockholms läns landsting 5(5) TJÄNSTEUTLÅTANDE ger enligt förvaltingen därför en bristande vägledning för efterföljande detaljplaneläggning. I övrigt hänvisar förvaltningen till länsstyrelsens yttrande. Kommunen föreslår olika åtgärder för att minska ingreppet i Bornsjökilen och dess viktiga funktion för spridning av biologisk mångfald, i pågående planer för Hågelby familjepark och programarbete för Eriksberg m fl. Förvaltningen hänvisar till detta arbete och förutsätter att utskottets synpunkter inarbetas i dessa planprocesser. Förslag till yttrande följer till stora delar samma struktur och rubriksättning som samrådsförslaget. Peter Haglund Direktör SLL Tillväxt, miljö och regionplanering Bette Lundh Malmros Regionplanerare

6

7 Stockholms läns landsting 1 (6) Tillväxt- och regionplaneringsutskottet FORSLAG TILL YTTRANDE BILAGA 1 Botkyrka kommun Tumba Samråd om ny översiktsplan för Botkyrka kommun Inledning Tillväxt, miljö och regionplaneringsutskottet är övervägande positivt till samrådsförslaget för Botkyrka översiktsplan (ÖP). Förslaget ligger i linje med planeringsmål och åtaganden i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS Samrådsförslaget har ett brett och fördjupat förhållningssätt i frågor som är centrala i RUFS. För att översiktsplanen skall bli det strategiska och genomförandeinriktade dokument det är avsett att vara, bör planen preciseras och kompletteras på några punkter. Överrensstämmelse med RUFS 2010 I RUFS 2010 slås den övergripande visionen för Stockholmsregionen fast, att bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Målet är att vara: En öppen och tillgänglig region En ledande tillväxtregion En region med god livsmiljö samt En resurseffektiv region Samrådsförslaget för Botkyrka ÖP har en grundläggande utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna i arbetet med hållbar utveckling och har en målbild med år 2040 som tidshorisont. Planen har även ett stort regionalt fokus, både i struktur och i innehåll. Utskottet noterar att RUFS 2010 fungerat som utgångspunkt och hur planens strategier på olika sätt fångar ett stort spektrum av regionalt viktiga utvecklingsfrågor och implementerar dem på kommunal nivå. Utskottet ser positivt på hur planen på olika sätt bidrar till genomförandet av RUFS Översiktsplanens struktur och övergripande inriktning Samrådsförslaget har en inriktning och innehåll som ger kommunen goda förutsättningar för att driva en strategisk och genomförandeinriktad planering. Förslaget har huvudfokus på den fysiska utvecklingen men omfattar även planeringsstrategier för frågor av både social, ekonomisk,fysisk och ekologisk karaktär. De fem planeringsstrategierna Leva klimatsmart, Plats

8 Stockholms läns landsting 2 (6) FÖRSLAG TILL YTTRANDE BILAGA 1 att växa, Hemma i storstaden, Nära till storstadsnatur samt Utrymme för kreativitet behandlar olika sakfrågor på ett både innovativt och integrerat sätt. Utskottet ser särskilt positivt på planens inriktning mot en resurseffektiv bebyggelsestruktur som är tillgänglig med kollektivtrafik. Positiv är också planens ambition för hållbar utveckling genom att integrera socioekonomiska utvecklingsfrågor med fysisk planering samt att arbeta klimatsmart och tillämpa ett ekosystemtjänstperspektiv i planen. Utskottet anser att markanvändningskartan med tillhörande förklaring kan ge ett bra stöd som vägledande dokument, men bör preciseras, se rubrik Markanvändningsstrategi. Planen bör även utveckla hur kommunen ser på sin roll i östra Mellansverige, d. v. s. komplettera dokumentet med ett storregionalt perspektiv. Inledningsvis anger planen behov av ett antal satsningar på kollektivtrafik objekt, där utskottet lämnar följande synpunkter: - Fördjupade studier av Spårväg Syd kommer att påbörjas inom kort. - Sträckan som ingår i Spårväg Botkyrka är inte medtagen i det förslag till stomnätsstrategi som Trafikförvaltningen (TF) nyligen tagit fram. Det är därför inte aktuellt att utreda spårvägstrafik där. TF ser dock positivt på en satsning på framkomligheten för busstrafiken mellan Tumba och N Botkyrka eftersom det finns 5 busslinjer med många resenärer längs sträckan. Vad gäller bussförbindelser från Riksten kan också framkomlighetsåtgärder behövas. TF har dock inte tagit ställning till val av framtida förbindelser ännu. Detta kommer att göras i samråd med kommunen. - Idag finns pendeltågstrafik mellan Tumba och Arlanda/Uppsala under högtrafiktid. Det finns för närvarande inga planer på att utöka den trafikeringen. - Frågor om regionaltågen hänvisas till Mälab. - Det saknas en redovisning av Ostlänken i planen. Leva klimatsmart Utskottet stöder kommunens strategi att leva klimatsmart och ser med intresse på hur planen preciserar frågorna och hur de integreras i kommunens strategiska planering. Det gäller speciellt att bygga i kollektivtrafiknära lägen, hanteringen av vattenförsörjningsfrågan, utpekande av lägen med risk för översvämning, ras eller skred, ambitionen att satsa på cykel och ett energisnålt samhälle, dagvattenhantering etc.

9 Stockholms läns landsting 3 (6) FORSLAG TILL YTTRANDE I detta avsnitt nämns att kollektivtrafiken inte är ett tillräckligt attraktivt alternativ till bilen i delar av regionen. Utskottet bedömer att en attraktiv kollektivtrafik ibland inte är tillräcklig för att konkurrera med "bilvänliga" områden d. v. s. där framkomlighet och tillgång till billig parkering är god. Insatser som kan stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft i dessa områden bör därför prioriteras i det fortsatta planeringsarbetet. För att planen ska ge ett så bra stöd som möjligt för framtida planläggning, vill utskottet peka på möjligheten att utveckla vissa riktlinjer eller precisera dem på karta. Det gäller framförallt: Komplettera med cykelstråken i den regionala cykelstrategi som för närvarande är ute på remiss. Överväga möjligheten att i planen lyfta in de kriterier för energieffektivitet, som håller på att tas fram av kommunen. Överväga möjligheten att i planen markera områden med risk för vattenbrist Se även rubrik Markanvändningsstrategi. Plats att växa Samrådsförslaget utgår från att kommunen ska växa i takt med länet. I regeringsuppdraget "Regional bedömning av behovet av nya bostäder" anges fram till år 2030 ett årligt behov i Botkyrka av 250 bostäder per år i alternativ låg och 650 bostäder per år för alternativ hög. Samrådsförslaget ger utrymme för nya bostäder under 30 år, vilket motsvarar ett genomsnittligt tillskott av 650 bostäder per år. Detta motsvarar det angivna behovet, och utskottet ser med tillfredställelse på kommunens ansvarstagande för att minska den bostadsbrist som finns i regionen. Utskottet ser mycket positivt på planens inriktning på var och hur kommunen vill växa. Ambitionen att i först hand bygga i bra kollektivtrafiklägen, att blanda bostäder och arbetsplatser, att stärka dagens tyngdpunkter med bebyggelse, att skapa blandade upplåtelseformer i alla stadsdelar samt att förbättra de fysiska och sociala kopplingarna mellan olika områden, ligger helt i linje med RUFS Det är intressant och nytänkande hur planen lyfter fram ökad social sammanhållning som ett av motiven till förtätning och hur planen framhäver miljonprogramsområdenas utvecklingspotential i samband med bostadsförsörjningen och utpekandet av tyngdpunkter. Mot bakgrund av kommunens höga ambition att agera i nära dialog med medborgarna, kommer landstinget med stort intresse att följa process och resultat av denna förtätning, som i huvudsak kommer att ske i Norra Botkyrka. BILAGA 1

10 Stockholms läns landsting 4(6) FÖRSLAG TILL YTTRANDE BILAGA 1 Utskottet stöder däremot inte kommunens förslag på att tillämpa avstegsfall för buller, som också kallas Stockholmsmodellen, som i princip skulle omfatta all sammanhängande bebyggelse i Botkyrka. Utskottet anser att detta förslag är alltför omfattande och att avsteg från gällande riktlinjer bör ses över och preciseras, för att ge ett bättre stöd i förtätning och utveckling av olika områden. Utskottet förutsätter exempelvis att stor hänsyn tas till buller vid lokaliseringen av nya bostadsområden, framförallt i närheten av spårtrafiken, så att inte restriktioner för trafiken tvingas införas, vilket har skett i Nacka. Utskottet understryker att idé om Spårväg Botkyrka inte finns med i RUFS 2010 och bör därför inte utgöra en avgörande förutsättning för planens förtätningsstrategier. Se även rubrik Hemma i storstaden. Hemma i storstaden Utskottet ser positivt på hur planen lyfter hemkänslan som en viktig planeringsfaktor och hur detta kopplas till infrastrukturen och trafikfrågorna på både lokal och regional nivå. Detta förhållnings- och redovisningssätt är både innovativt och tänkvärt. Det är särskilt intressant hur planen beskriver hur den fysiska strukturen kan stödja hemkänslan, hur rörelsemönster skapar möten samt vikten av att medborgarna känner sig hemma både i den egna kommunen och som fullvärdig medborgare i Storstockholm. Utskottet föreslår att eventuella behov av framkomlighetsåtgärder redovisas för att kunna genomförs i vägnätet, framförallt för de vägar som trafikeras av stomlinjer. Utskottet ser positivt på kommunens satsning på attraktiva cykelparkeringar vid knutpunkter för kollektivtrafiken. Utskottet ser positivt på redovisningen av hur planeringen av mötesplatser som i Flottsbro, kan samordnas över kommungränser. Nära till storstadsnatur Planen redovisar ett genomtänkt förhållningssätt för att även i framtiden ge medborgarna nära till naturen och integrerar väl de regionalt utpekade gröna kilarna i strategin. Utskottet stöder kommunens vilja att överbrygga fysiska barriärer för ett stärka svaga samband, att öka tillgängligheten till naturen, att lyfta kulturmiljöns riksintressen som särskilt värdefulla samt att stärka tillgången till tätortsnära stränder. Avvägningen mot andra intressen skulle dock underlättas om redovisningen av kategorin Grönt aktivitetsrum och Utflyktsrum på landbygden preciseras och nyanseras i olika geografiska områden, speciellt i anslutning till förändringsområden

11 Stockholms läns landsting 5(6) FORSLAG TILL YTTRANDE och tät stadsbygd. Förslagsvis kan de prioriterade områdena markeras på karta tillsammans med de regionalt utpekade gröna kilarna med värdekärnor och svaga samband. Detta kan underlätta en framtida avvägning mellan olika intressen. Utskottet ser särskilt positivt på redovisnigen av hur de gröna stråken löper över kommungränser, eftersom en sådan redovisning kan underlätta framtida mellankommunal samordning. Utrymme f ö r kreativitet I detta avsnitt ger planen uttryck för många nya förhållningssätt och idéer om hur man i strategisk planering och med myndighetsansvar kan ge utrymme för individens kreativitet. Utskottet anser att strategin på många sätt är innovativ och stöder planens ödmjuka inställning till planering, särskilt om det handlar om vad lagrummet kan styra över om hur en plats ska bli använd eller utformad. Däremot är utskottet mycket tveksamt till planens förslag till lägen för verksamhetsområden, som i många avseenden innebär en målkonflikt med planens ambition att koncentrera ny byggelse till kollektivtrafiknära lägen och stärka de noder och tyngdpunkter som pekas ut för bebyggelse, kollektivtrafik och service. Både det stora antalet verksamhetsområden och lägena för dessa, bidrar till en utspridd bebyggelse med ökat bilberoende, sämre underlag för service och möjlighet att koncentrera urbana kvaliteter till de utpekade tyngdpunkterna. Markanvändningsstrategi Markanvändningsstrategin, både för hela kommunen och för de fyra olika delområdena, innehåller en sammanvägning av olika allmänna intressen och bör fungera som bra vägledande dokument i kommunens strategiska planarbete. För att planen ska fungera som det strategiska verktyg det är avsett att vara, såväl som för detaljplaner, bygglov och lokaliseringsprövning, bör den breddas och kompletteras på vissa punkter. Framförallt bör de allmänna intressen som innebär en restriktion eller annan form av hänsynstagande, även inarbetas i plankartorna. Det handlar om exempelvis befintliga och föreslagna vattenskyddsområden, riskområden för markstabilitet och översvämning, gröna samband, riksintresse för kulturmiljö med mera. Utskottet menar att kartmaterialet bör förtydligas, för att ge stöd i olika awägningssituationer och för att underlätta ett genomförande. Utskottet påpekar att områdena för tät stadsbygd mycket väl kan utökas i stationsnära lägen och ges en större täthet, för att ligga i linje med den i RUFS 2010 utpekade regional stadsbygd med utvecklingspotential. Det vore även en fördel att precisera skillnaden mellan tät stadsbygd och mellantät stadsbygd i förklaringen av markanvändningskartorna. BILAGA 1

12 Stockholms läns landsting 6(6) FÖRSLAG TILL YTTRANDE BILAGA 1 Utskottet håller med kommunen om att det är en balansgång mellan att skapa utrymme för en växande befolkning, att utnyttja landsbygdens potential och samtidigt inte förbruka den. Utskottet är däremot tveksamt till planens generösa inställning till att lokalisera nya bostäder, åretruntboende och fritidshusområden på landsbygden längs några större vägar. Utskottet understryker betydelsen av att koncentrera nybebyggelse till kollektivtrafiknära lägen och minska spridd bebyggelse på landsbygden som bland annat bidrar till ökat bilberoende. Synpunkter på olika delområden Markutrymme bör reserveras för en framtida utbyggnad av befintlig bussdepå i Eriksberg alternativt ny depå i annat läge. För överdäckningsprojekt i Norra Botkyrka vill utskottet framhålla att risk - och säkerhetsaspekter måste beaktas särskilt i fortsatt planering och ske i samråd med Länsstyrelsen. Område Sjönära boende i Hamringes gamla industrimiljö bör planeras så att gångavstånd till befintlig busstrafik på väg 226 erhålls, eftersom det inte finns underlag för någon ny linje till området. Område Natur och sjönära boende i östra Vårsta bör få en omfattning så att det finns underlag för en ny busslinje, vilket innebär minst 600 bostäder. Utskottet saknar en beskrivning av kollektivtrafikförsörjningen under avsnitt "Grödinge och övrig landsbygd". Större delen av området Kagghamra bör undantas från att förtätas då avståndet till busstrafiken är oacceptabelt långt. Mellankommunala och regionala intressen och riksintressen Utskottet anser att sammanställningen ger en bra och tillfredställande bild av kommunens förhållningssätt till mellankommunala intressen. Planen anger ett behov av uppgradering av väg 225 för att klara godstransporter emellan Nynäshamn och Södertälje. Behovet av logistikcentrum och godstransporter i regionen, speciellt på Södertörn, kan komma att behöva ses över mot bakgrund av lokalisering av ny hamn i Norvik. För närvarande saknas underlag att bedöma detta.