PLAN FÖR NYTTJANDE OCH VÅRD
|
|
- Sara Lundgren
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PLAN FÖR NYTTJANDE OCH VÅRD PLANERINGSDEL INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNNA MÅL FÖR UTNYTTJANDET OCH VÅRDEN AV FISKBESTÅNDET 2. ORDNANDET AV FISKET 2.1 FISKETILLSTÅND 2.2 ÖVERVAKNING 3. FISKE OCH FISKEVÅRD 3.1 FÅNGSBOKFÖRING 3.2 FISKUTPLANTERINGAR 3.3 FÖRSLAG TILL VÅRD AV LEKPLATSER 3.4 FÖRBÄTTRANDE AV VATTENKVALITETEN 3.5 SÄKRANDE AV FISKENS VANDRING 3.6 FREDNINGSOMRÅDEN 3.7 BEGRÄNSNINGAR 3.8 NATURNÄRINGSDAMMAR 4. MATFISKUPPFÖDNING 5. FINANSIERING 6. ÖVERSYN AV PLANEN
2 1. ALLMÄNNA MÅL FÖR UTNYTTJANDET OCH VÅRDEN AV FISKBESTÅNDEN Målet för fiskeområdets arbete är ett ändamålsenligt och uthålligt fiske. De olika typerna av fiske skall gynnas enligt metoder som Lagen om fiske medger. Fiskområdets avsikt är att arbeta för en fiskevård som möjliggör uppnåendet av dessa mål. Härvid kommer stor uppmärksamhet att fästas vid vården av fiskens yngelproduktionsområden och restaureringen av fiskens livsmiljöer. Detta innebär att fiskeområdet även satsar på att initiera undersökningar och på aktivt vattenvårdsarbete. Fiskeområdets fungerar som en koordinerande kraft för sina medlemmar och bistår dessa i ärenden som rör fiskevården. 2. ORDNANDET AV FISKET 2.1 FISKETILLSTÅND Fiskområdet rekommenderar att fiskeorganisationerna tar ibruk villkor för inlösande av fiskekort som stadgar att fiskaren inlämnar en årsberättelse om fångst, samt använda redskap årligen INFORMATION OCH ÖVERVAKNING Fiskeområdet ger ut en förnyad broschyr där nya bestämmelser uppmärksammas. Fiskeområdet ansöker om medel för att t.ex. informationstavlor för fredade områden iordningställs. Vid behov skolar fiskeområdet egna övervakare. 3. FISKE OCH FISKEVÅRD 3.1. FÅNGSTBOKFÖRING Bokföring av fångsten inom området är viktig av tre orsaker 1. För att kunna påvisa fiskets betydelse och eventuella fiskevårdsbehov. 2. För att kunna följa upp utförda fiskevårdsåtgärder. 3. För att kunna påvisa eventuella effekter av ingrepp i miljön. I fråga om fisket sköts insamlingen av fångsdata så att de berörda fiskarorganisationerna årligen rapporterar sina fångster till fiskeområdet. Det är synnerligen viktigt att detta görs då fångstatistiken även kan tjäna som underlag i ersättningsfrågor i samband med vattenrättsliga processer. Vidare utgör en tillförlitlig fångstatistik basen för planering av nya fiskevårdsåtgärder och för utvärdering av de åtgärder som vidtagits. Uppgifterna kan även vid behov kompletteras med uppgifter om den inköpta fiskmängder från fiskuppköparna. Österbottens fiskarförbund har dessvärre varit tvunget att upphöra med sin sammanstälning av fångststatistik i slutet av 1990-talet. Detta berodde på att tillförlitliga uppgifter inte erhölls i tillräcklig mån. I dagens läge finns det flere viktiga områden från vilka ingen fångstatistik erhålls. Fiskeområdet strävar efter att åtgärda detta.
3 3.2. FISKUTPLANTERINGAR Då det gäller fiskutplanteringar strävar fiskeområdet till följande: 1. Valet av fiskart och utsättningsstorlek samt metodik skall medföra ett optimalt resultat bygga på vetenskapligt verifierade undersökningar. Fiskeområdet strävar likväl till att medverka i att undersökningsmaterialet kompletteras så att man i framtiden bättre kan utvärdera verksamheten. 2. I fall det är möjligt bör lokala bestånd användas för utplanteringsverksamheten. 3. Innan en utplantering görs bör det finnas tillräckligt med uppgifter om vattenkvaliteten och livsmiljöerna för att möjliggöra en utvärdering av möjligheterna att utplanteringen skall kunna bli framgångsrik. Detta gäller för såval åläggandeutsättningar som för utplanteringar som görs för privata och kommunala medel. Överfört på artnivå innebär detta att: Havsöring För utplantering används 25 cm långa tvååriga yngel De bästa återfångsterna har erhållits med yngel som planteras ut på våren. Återfångsprocenten kan då vara 300 kg/1000 kg utsatta yngel. Utsättningsplatserna bör ha vägförbindelse och utplanteringarna kan göras på olika ställen för att minimera inverkan av preatorer. Sk delayed release utsättningar har gett goda återfångster på Åland. Denna metod har testats av Björköby Fiskelag samt i Maxmo. Enligt Leif Kaarto gav det 3 år långa försöket i Björköby ett något bättre resultat än tidigare utplanteringar. Ynglen hölls i nätkassar i maj-augusti och matades via en foderautomat. De märktes och på basen av återfynden flyttade de norrut mot Maxmonejden. Havsöringsfångsten var något högre i Björkö efter dessa utplanteringar. Villkoren för att att delayed release utsättningar skall kunna göras är till gång på elström för foderautomat, övervakning för att hindra fritidsfiske i kassarna samt närhet till öppna havsområden. Kassarna bör även vara täckta med nät för att hindra att måsarna tar av ynglen. Lämpliga områden där detta kunde testas på t.ex. åläggande utsättningar är Inre Bergskär, Gertruds, Fäbodaområdet eller Mässkär. Bäcköring I fall man inte vill ha ett havsvandrande öringsbestånd I ett rinnande vattendrag kan det löna sig att satsa på bäcköring. Från Laukaa centralfiskodlingsanstalt kan man få bäcköringar som är anpassade till varma humusfärgade vattendrag. Vandringssik och skärgårdssik För utplantering används försträckta yngel av vandringssik. För närvarande är de flesta av Ijoälvs stam. Strävan är dock att man istället skall använda lokala s.k. skärgårdssikar som är mer stationära och därmed ger en lokalt sett bättre fångst. En utvärdering av vilken betydelse de utplanterade vandringssikarna har för den totala sikfångsten pågår. Detta projekt leds av Richard Hudd på VFFI. Genom att en bestämd mängd av de utplanterade ynglen sprutmålas kan de särskiljas från de sikar som härrör från naturlig förökning.
4 Fiskeområdet har tagit initiativet till en motsvarande undersökning besträffande försträckta yngel av skärgårdssik. Hösten 1999 färgmärktes st vid Inre Bergskär. Fångstens storlek och fördelning kommer att utvärderas så snart sikarna är i fångstbar storlek. Denna undersökning görs med åläggandemedel. Lake Beståndet kan förstärkas genom ett sätt som R.Hudd rekommenderat. Detta kan innebära att: 1. Vuxen fisk inplanteras 2. Nysskläckta eller försträckta yngel inplanteras 3. Kläckningsmogen rom placeras i naturnäringsdamm Inplantering av vuxen fisk kan ge goda resultat i fall det i vattendraget finns ett vandringshinder ovanför vilket det finns stora områden med god vattenkvalitet och lämpliga lekunderlag. Utplantering av nysskläckta yngel har testats I Sundom och I Björkö. 4-5 miljoner nysskläckta yngel planterades ut vid lämpliga yngelmiljöer under 2-3 år i mitten av 1990-talet. Under en period på 4-5 år förekom dessa yngel I fångsten, som kunde uppgå 0,2-1 ton per år. Inplanteringen ledde inte till ett självreproducerande bestånd. Detta ansåg L.Kaarto att berodde på att utflöde och sedimentation av humus från bäckar och diken kväver lakens rom. Gös Gösen föredrar brunt syrerikt inte allför surt vatten. Sådana finns inom fiskeområdet Vanligen rekommenderas att försträckta yngel används för inplanteringen och yngel från Keskisuomen kalatalouskeskus har givit goda resultat i Närpes. De lovande försök som gjorts i Larsmosjön borde fortsätta. Storvuxna abborrar I fall det kan klarläggas att de storvuxna abborrar som finns I t.ex.larsmosjön och I Huvudsjön växer bra pga genetiska egenskaper vore det motiverat att försöka förstärka dessa bestånd. Ett sätt att förstärka beståndet är att hålla lekmogna abborrar I nätkassar av gardinstyg där de kan leka på en risbädd. De vuxna fiskarna kan sedan fiskas bort och ynglen kan då de vuxit till sig transporteras ut till havet eller till en lämplig sjö. En annan möjlighet är att föra lekfisken till en icke sur sjö dit lekfisken inte kan stiga men som har en utloppsbäck som ynglem kan vandra ut längs. Lekförutsättningarna kan förbättras genom utplanteringar av vasar FÖRSLAG TILL VÅRD AV LEKPLATSER ALLMÄNNA PRINCIPER De åtgärder som i första hand är att rekommendera är förebyggande vård. Dränering och dikningar kan orsaka försurning, erosion, igenslamning av forsar och igenväxning av leksjöar. Återställande av dylika ingrepp i miljön blir dyrt och arbetsdrygt. I fall man försöker återställa markförsurade sjöar med kalkning kan man räkna med en skadeperiod på åtminstone år. I detta nu stöds den förebyggande vården i flere fall av förändringar i Vattenlagen och av existerande skyddsprogram.
5 Enligt Vattenlagen 15a är det förbjudet att vidta åtgärder som påverkar naturtillståndet hos flador och glosjöar som är mindre än 10 ha och detsamma gäller sk bäddar dvs bäckfåror som inte nödvändigtvis har vattenföring året om. Detta borde innebära att de inte längre får förstöras med hjälp av skogsdikning eller sänkning. Vidare ingår flere av de små vattendragen och en del som är större än 10 ha i strandskyddsprogrammet och i förslaget till Natura Samtidigt borde detta innebära att man vid restaureringar beaktar områdets naturvärden och noggrant utreder olika alternativ och sedan anhåller om behövliga tillstånd för åtgärden. Vidare kan det finnas möjligheter att via ett LIFE-projekt få medel för att restaurera småvattendrag inom Natura-områden i fall man kan åstadkomma ett tillräckligt omfattande och välmotiverat projekt. Esse ås mellersta lopp ingår i Natura 2000 och forsskyddslagen innefattar Esse ås mellersta lopp och det nedre loppet av Perho å. En positiv följd av forsskyddet är att vattenöverdomstolen inte tillät att dygnsreglering inleddes vid Kattilakoski kraftverk. De flesta rinnande vattendrag och särskilt bäckarna har dock inget lagligt skydd såvida de inte rätt långt är i naturtillstånd. De åtgärder som kan vidtas är att kontrollera om skogs- och jordbrukets allmänna vattenskyddsmålsättningar tillämpas i praktiken. I fall så inte är fallet kan saken tas upp till diskussion med ansvariga myndigheter och i massmedia PERHO Å Fiskeområdet har på styrelsemötet den godkänt den restaureringsplan som uppgjorts dåvarande Karleby vatten- och miljödistrikt (Aronen & Ruhanen 1995). Enligt denna skall 17 områden i själva huvudfåran återställas i naturenligt tillstånd. I detta ingår återställande av såväl lekplater i forsar genom att stensätta fåror som nu är som släta rännr. I selavsnitt höjs vattennivån så att vegetationrika grunda strandzoner hålls täckta med vatten. Avsikten är också att förbättra livsmiljöer för nejonögats larver. Deras viktigaste livsmiljö har varit grunda sedimentbottnar. Som en följd av dygnsregleringen har sedimenten sköljts bort och då det inte funit livsmiljöer för larverna har beståndet minskat kraftigt. Restaureringen gör genom att gräva små sedimentfällor vid stränderna. Vidare skall 2 bäckavsnitt restaureras. I första hand skall sidofåran Värabäcken-Kålabäcken restaureras men i framtiden skall möjligen även Hakokurubäcken återställas. Såkabäcken som mynnar i Kålabäcken har dålig vattenkvalitet och fiskeområdet avser att verka för att effekterna av den markbundna försurningen på Perho ås nedre lopp skall kunna minimeras. I planen ingår även förstärkning av fiskbestånd genom inplantering samt inplantering av flodkräfta. Västra Finlands vattendomstol har beviljat tillstånd för denna restaurering (Dnr 727/1998/1). Förverkligandet av denna plan har redan inletts och enligt meddelande från Västra Finlands miljöcentral borde arbetet vara klart år HAVSOMRÅDET Fiskeområdet uppgör en förteckning över vilka småvattendrag som man i första hand tänker försöka restaurera. I småvattendragsutredningen (Wistbacka & Snickars 2000) finner man närmare uppgifter om nuläget och restaureringsbehovet för vattendragen De vattendrag som i första hand borde restaureras är följande: 1. Hermansund- Mellansund och Storträsket i Larsmo. Storträsket är skyddsområde i regionalplan (SU-1)
6 2. Fingersöflagan i Öja ( Ingår i strandskyddsprogrammet och i Natura 2000.) 3. Kvänusträsk i Larsmo 4. Myllyperä i Jakobstad 5. Fjälaholmflagan i Eugmo, Larsmo En utvärdering om kalkning kan ge en varaktig effekt på vattenkvaliteten borde göras för följande vattendrag: 1. Bergöflagan i Öja 2. Mörholmsflagan- Bastuflagan i Öja 6. Edsflagan i Öja 7. Molnviken i Larsmo (Skyddsområde i regionalplanen) 8. Degelträsket i Larsmo 9. Möllersfjärden i Rödsö 10. Laxåbacksfjärden i Rödsö 11. Mjosundsträsket i Öja I fråga om dessa vattendrag tas kontakter med vederbörande myndigheter i god tid före restaureringen inleds och en miljökonsekvensbeskrivning och en plan för uppföljning av åtgärden skall ingå i restaureringsplanen. Vidare avser fiskeområdet att följa med tillståndet i småvattendragen ( försurning, övergödning etc) och med de medel som står till buds vidtaga förebyggande åtgärder, om någon fisklekplats hotas. Denna verksamhet utförs i samarbete med de kommunala miljövårdsbyråerna och med Västra Finlands miljöcentral LARSMO-ÖJASJÖNS VATTENDRAGSOMRÅDE LARSMO-ÖJASJÖN Även om dessa vattendrag i praktiken utgör ett stort sammanhängande labyrintlikt vattendrag har de planeringsmässigt delats i två delar. De har också en skild historik och deras specifika särdrag kan delvis motivera en uppspjälkning. Fiskeribiologiskt sett utgör området likväl ett stort och potentiellt sett mycket produktivt område. Därför är det skäl att målsättningarna i planerna koordineras sinsemellan LARSMOSJÖN Under perioden skall fiskeområdet göra en särskild vård- och nyttjandeplan för Larsmosjön. Den skall sammanjämkas med målsättningarna i den plan som fiskeområdet redan godkänt för Öjasjöns del. Om skyldighet att uppgöra en dylik plan stadgas i Vattendomstolens beslut angående ersättning av fiskeriskador (Dnr 96/1998/1 ) Planen skall ha följande huvudmålsättningar: 1. Förbättrande av fiskens vandringsmöjligheter vid Hästgrundet. Kontroll av fiskvandringen med provfiske görs vid Hästgrundet och vid Gertruds. 2. Kartläggning av de viktigaste lekplatserna och yngelproduktionsområdena för de olika arterna och en kartering av vad som eventuellt hotar deras funktion. En kartering av utvandrande fiskyngel bör också göras. Av intresse är speciellt yngelinsuget i vattenintaget till UPM.
7 3. Utvärdering av förekomsten av sik- och siklöja under tiden före invallningen genom intervjuundersökningar. 4. En utvärdering av möjligheterna att återställa bestånden av sik- och siklöja. 5. Kartläggning av de sura alunjordarna i tillrinningsområdet (både i skogs- och åkermark) för att kunna motverka deras försurande inverkan. I denna bör ingå pumpstationerna och de muddringar som gjorts vid Esse- och Purmo åars mynningar. 6. Kartläggning av vad som gjorts för att motverka den diffusa närsaltsbelastningen från jord- och skogsbruk samt försök att ytterligare förbättra situationen. 7. En utvärdering av vilka arter och raser det är värt att försöka förstärka eller införa i området bör göras. 8. En sak som aktualiserats i stora delar av området men speciellt i Larsmosjön är olika projket som syftar till att förbättra vattencirkulationen. I fråga om dessa projekt är det mycket viktigt att man gör en helhetsutredning över deras effekter på fisket och att restaureringen bygger på en noggrann dokumentering av läget innan - så att man kan utvärder om det har någon positiv inverkan. Vidare bör en plan uppgöras och godkännas innan projektet utförs. Detta är också ett villkor för att fiskeområdet skall kunna diskutera en finansiering av denna typ av projekt ÖJASJÖN Fiskeområdet har på sin årsstämma 1997 godkänt en Nyttjande- och vårdplan för Öjasjön (Wistbacka 1996). Planen betonade behovet av tilläggsundersökningar gällande vattenkvaliteten, fiskvandringen, yngelproduktionen och sjöns ekologiska särdrag. Den utgår ifrån att huvudmålsättningen borde vara att återskapa Bysundet som ett mynningsområde samt att fiskuppvandringen borde förbättras. Detta skulle ske med hjälp av en likadan, som finns vid Gertruds(dvs som den år 1999 förbättrade modellen). Viktigt vore också att sjön skulle delas i olika vattensystem dvs Bysundet och Ängöfjärden-Bredviken. Inplantering av fisk eller fiskyngel (sik, öring, lake) konstaterades vara oändamålsenlig pga den tidvis dåliga vattenkvaliteten och då fisken inte hade möjlighet att undvika denna genom att vandra mellan Öjasjön och havsområdet i norr. De dåliga vandringsmöjligheterna hindrar även uppkomsten av stora fiskbestånd, som skulle nyttja Öjasjön som reproduktionsområde ESSE Å För Esse å har dåvarande Karleby vatten- och miljödistrikt gjort en plan för fiskeriekonomisk restaurering och upphävande av flottningsstadgan (FN:r 349 Kovy 1:1). I denna plan konstateras att fiskens vandring i ån avbrutits redan på 1930-talet då ett kraftverk byggdes i dammen vid Herrfors. Vattenkvaliteten i avsnittet nedanför denna damm är dålig pga den försurande inverkan av de dränerade alunjordarna invid Bäckbybäcken och i området nedanför i t.ex. Dalabäck, Kållby, Lassfolk och Fors. I planen finns ett förslag till en kalkningsstation i Bäckbybäcken. Pga vandringshindren ingick en plan för fiskleder förbi Herrfors och Långfors. Vidare ingick förslag till åtgärder för att minska den diffusa närslatsbelastningen från jord- och skogsbruk.
8 I stora delar av fåran har gjorts omfattande rensningsarbeten i samband med flottningen och kraftverksbyggena och rätt avsevärda avsnitt (12 km) är i praktiken raka kanaler eller torrlagda naturfåror. Därför ingick i planen också återställande av 10 forsavsnitt inom fiskeområdets verksamhetsområde. Vidare skulle även selavsnitt återställas bl.a. med tanke på kräftproduktionen. För att förstärka, eller egentligen återinföra, beståndet av nejonögon föreslogs att vuxna individer flyttas över till området mellan Långfors och Pölsfors samt till området mellafinnholm och Björkfors. Västra Finlands miljöcentral har sett över denna plan och delat den i två delar. En plan för fiskeriekonomisk restaurering (Dnr 0897V ) är avsedd att utföras sedan flottningsstadgan upphävts. Västra Finlands miljöcentral har därför även gjort en plan för upphävandet av flottningsstadgan för Esse å (DNR 0896V ). I de fall arbeten berör samma delområden är avsikten att de skall koordineras sinsemellan. I planen för upphävande av flottningstadgan för Esse å ingår återställande av 9 forsavsnitt inom fiskeområdets verksamhetsområde. Dessa är: Byfors (Punsarfors), Gersfors, Maansfors, Kungsfors, Pölsfors, Smedasfors, Lillhasa-Storhasa-Hyndhålet, Jöuskosk, Hjulfors. I det första skedet återställs de skador som flottningsrensningarna åstadkommit och därefter görs de åtgärder som nämns i den fiskeriekonomiska restaureringsplanen. I planen nämns åtgärder för att bevara berörda bestånd av den utrotningshotade flodpärlmusslan, ersättning av skador som arbeten på strandområden orsakar etc. I planen för en fiskeriekonomisk restaurering ingår restaurering av: Byfors (Punsarfors), Gersfors, Maansfors, Kungsfors, Pölsfors, Oxhålsfors, Smedasfors, Lillhasa-Storhasa-Hyndhålet, Jöuskosk, Hjulfors. Vidare är avsikten att vatten skall ledas via den torrlagda fåran vid Björkfors och att fåran skall stensättas. Fiskerienheten vid Vasa Landsbygdsnäringsdistrikt (nuv. TE-centralen) har gjort en plan för åtgärder mot fiskfaunan. TE-Centralen har år 1997 åtagit sig att göra en plan för att förstärka fiskbestånden i samband med restaureringsåtgärderna. Denna har ännu inte färdigställts och fiskeområdet kan därför inte ta ställning till planen. Planerna behöver tillstånd av vattendomstol men fiskeområdet anser att man innan detta görs borde komma överens om en helhetsmålsättning för restaurerandet av ån. Fiskeområdet gör likväl en helhetsmålsättning gällande ån och i denna ingår följande: 1. Förbättring av fiskens vandringsmöjligheter skall ordnas vid Herrfors och Långfors. 2. Ovannämnda planer för upphävande av flottningsstadgan och för den fiskeriekonomiska restaureringen skall genomföras. Fiskeområdet anser att även Åminnefors borde omfattas åt upphävande av flottningsstadgan med motiveringen att ett av de största enskilda muddringsprojekten gjordes just i Åminnefors (pkt 4.2. i planen för upphävande av flottningsstadgan) 3. Den fiskeriekonomiska planeringen kompletteras senare med en plan för åtgärder för att förstärka fiskbestånden samt beståndet av nejonöga och flodkräfta. Fiskeområdet tar skilt ställning till denna plan.
9 4. En plan för förbättrande av fiskeriekonomin i åns nedre lopp borde göras. I denna borde ingå restaurering av förstörda forsar och motverkan av försurningen. Det som särskilt borde utvärderas är vilken effekt det sura vattnet från Purmo å har på åarnas gemensamma mynningsområde. Vidare bör man även utvärdera i fall öppnandet av den s.k. Strömmen vid Östensö medför att ännu surare vatten från Kovjoki och pumpstationen vid dess myning påverkar fisk och fiskyngel i Esse ås mynningsområde. 5. Restaureringen av Huvudsjöbäcken slutförs enligt den plan som dåvarande karleby vatten och miljödistrikt uppgjorde. För sjöarna Huvudsjön, Vitsjön och Hörningen görs skilda nyttjande och vårdplaner under perioden Fiskeområdet anser även att åtgärder bör vidtagas för att förbättra vattenkvaliteten i ån. I dessa åtgärder skall ingå : - en kartering av alla alunjordar i tillrinningsområdet såvål i åkermarker som i skogsmarker - en utvärdering av de sura alunjordarnas inverkan på vattenkvaliteten och möjligheterna att motverka den - etablerandet av en kalkstation i Bäckbybäcken för att kunna motverka de mest sura flödena. - en plan för motverkande av den diffusa belastningen av närsalter från jord-och skogsbruk Härvid bör en inventering av befintliga skyddsbårder på basen av jordbrukets miljöstöd göras och man borde även aktivt arbeta för att skyddszoner anläggs. För att ordna nödvändiga resurser för denna helhetslösning avser fiskeområdet utreda huruvida de olika delprojektena kunde sammanslås till ett LIFE-projekt. I detta avseende skall fiskeområdets styrelse kontakta Västra Finlands miljöcentral KRONOBY Å För Kronoby å görs för närvarande en helhetsplanering. Den fiskeriekonomiska delen av detta arbete sammanställs av Mikko Koivurinta vid Västra Finlands miljöcentral. Målsättningen med restaureringen är att möjliggöra uppkomsten av starka självförökande bestånd av fisk och flodkräfta genom att: 1. Avlägsna vandringshinder De viktigaste vandringshindren är enligt utredningen fiskleden vid Kräkilä som är öppen under för kort tid och som dessutom enligt en utredning gjord av Norra Svenska fiskeområdet inte fungerar ens för de vårlekande arterna (NSF 1997). Enligt samma utredning har inte heller Gertruds fiskled fungerat år då nivåskillnaden mellan sjön och havet överstigit 30 cm. I ån finns vandringshinder i form av kvarndammar vid Biskops och Åminne i Kronoby samt Sandkulla kvarn och dammar vid Grundfors och Hanikoski i Terjärv. Utöver dessa finns mindre konstruktioner som han hindra fiskvandring vid lågvattenföring. 2. Restaurera lekplatser I första hand avses att undersöka möjligheterna att restaurera forsarna i huvudfåran. I de avnitt som går genom skogsområden finns de forsar som för närvarande är närmast naturtillstånd.
10 Minska på variationerna i åns vattenflöde Detta görs genom att ändra regleringen av sjögrupperna längs åns huvudfåra. Vidare vill man förbättra möjligheterna till fritidsfiske genom att: 1. Förstärka befintliga fiskebestånd och införa nya fiskbestånd Avsikten är att åstadkomma ett bestånd av havsöring samt även stationär bäcköring och harr i ån. Detta skulle göras efter restaureringsåtgärderna. Vidare är avsikten att försträckta ensomriga yngel av vandringssik skall planteras i ån eller i mynningsområdet. En eventuell utplantering av planktonsik bör avvägas mot möjligheterna att åstadkomma ett starkt bestånd av gös i vattendraget. Gös och planktonsik är svåra att kombinera i ett vattendrag då gös innebär att ett fiske med små maskor bör stävjas medan planktonsiken uttryckligen bör fångas med småmaskiga nät. Avsikten är även att förstärka och återinföra flodkräftan till så stor del av ån som möjligt. Vidare föreslås ett system för att minska risken för kräftpest i vattendraget. 2. Införa ett fungerande fiskekortssystem 3. Åstadkomma en fungerande turistservice En mycket viktig målsättning är att följa med och utvärdera effekterna av den fiskeriekonomiska restaureringen. Detta görs genom att ordna: 1. Uppföljning av fiskfångsterna och fiskbestånden 2. Uppföljning av fiskledernas funktion En viktig problematik är även de dränerade sura alunjordarna vid ån nedre lopp. De kan innebära ett vandringshinder i och med att upvandrande fisk kan dö. Likaså kan utvandrande nysskläckta yngel dö på våren i fall ph-värdet är lågt och de giftiga aluminiumjonerna löser sig i vattnet. Fiskeområdet deltar aktivt i uppgörandet av planen och tar vid behov ställning till planens innehåll PURMO Å I fråga om Purmo å är inga statlligt understödda restaureringsåtgärder aktuella. Förutsättningarna att utföra sådana torde försämras då de omfattande rensnings- och dräneringsåtgärdrna som planeras i åns övre lopp i Kortesjärvi kommun genomförts. Det som borde göras är en helhetsinventering av Purmo ås vattendrag där fisktillgångarna, vattennaturen och vattenkvaliteten studeras för att se om det finns förutsättningar för att utföra en noggrannare helhetsplanering eller om det lönar sig att satsa på att inleda små delprojekt gällande en sjö eller en bäckfåra KOVJOKI Å I fråga om Kovjkoi å är inga statligt understödda restaureringsåtgärder aktuella. Förutsättningarna att utföra sådana torde inte vara de bästa pga omfattande rensnings- och dräneringsåtgärdrna som planeras i åns tillrinningtsområde.
11 3.4. FÖRBÄTTRANDE AV VATTENKVALITETEN Förbättrande av vattenkvaliteten kan utgå ifrån fiskeområdets egna provtagningar enligt pkt 3.3. men vattenskyddet kan också vara förebyggande genom att fiskeområdet tar ställning till föreslagna utsläppsgränser i aktuella vattenrättsliga ärenden. På basen av sina provtagningar, eller som en följd av rappporter om tillståndet i vattendrag på fiskeområdets område, kan fiskeområdet ta initiativ till olika vattenskyddskampanjer och projekt. Till stor del ingår dessa målsättningar i målsättningarna för de enskilda vattendragen i pkt 3.3. Fiskeområdet samarbetar med kommunernas miljövårdsbyråer, Västra Finlands miljöcentral och Österbottens vattenskyddsförening i vattenskyddsfrågor SÄKRANDE AV FISKENS VANDRINGAR Säkrandet av fiskens vandringar till potentiella lekområden ingår i målsättningara för alla de restaureringsplaner, som ingår i pkt 3.3. Övervakning av att kungsådran hålls öppen i de större vattendrag där fisken vandrar görs regelbundet FREDNINGSOMRÅDEN FREDNINGAR UNDER LEKTIDEN Fiskeområdet strävar till att området utanför de bäckar som fisken vandrar upp längs skall vara fredat från fiske med stående bragder under lektiden. Detsamma gäller de småvattendrag där fisken leker. Det är dock skäl att vidta ett visst provfiske eller annan övervakning för att följa med utvecklingen i bestånden vid de olika lekplatserna. En kollaps i bestånden som en följd av försurning av lekplatsen kan förbli oupptäckt länge i fall ingen övervakning sker TOTALFREDNING ÅRET OM För att kontrollera att vissa fiskstammar inte blir överstora, eller att åldersfördelningen i populationerna inte snedvrids, i de vattendrag som är fredade från allt fiske året om, bör provfiske ske. I fall ogynnsamma förhållanden konstateras kan åtgärder vidtagas för motverka dem NATURNÄRINGSDAMMAR Fiskeområdet anser att naturnäringsdammar inte kan anläggas där den naturliga fiskbestånd förekommer eller leker. Inte heller borde naturnäringsdammar anläggas så att naturvärden i naturliga vattendrag riskeras. T.ex. sandfladan i Replot har kraftigt vuxit igen bl.a. pga regleringen och slammet från de nya diken man drog dit för att få mera vatten till sjön. De ingrepp som måste göras i sjäns utlopp är heller inget att eftersträva. De alternativ som fiskeområdet avser undersöka är torrlagda småsjöar, gamla sandtag, översvämningsområden eller motsvarande. 4. MATFISKUPPFÖDNING Fiskeområdet rekommenderar att vattenägare gynnar den lokala befolkningen i fall det blir aktuellt med arrendering av vattenområden för matfiskodling. Fiskeområdet anser att matfiskodlingens omfattning bör bestämmas av huruvida de omgivande havsområdena tål denna belastning. I övriga delar av området anser fiskeområdet att matfiskodling inte bör bedrivas pga riskerna för den omgivande vattenmiljkön.
12 5. FINANSIERING Fiskeområdet kommer i första hand att finansiera genomförandet av denna plan med medel enligt 91 och 83 i lagen om fiske samt med projektspecifika medel från bl.a. stat och kommun. Finansiering kan även prövas via EU-life fonder, medel för vård av naturskyddsområden, skärgårdens miljövårdsbidrag, etc. 6. ÖVERSYN AV PLANEN Planen förnyas efter 5 år och den prövas vid varje årsmöte.
BAKGRUND TILL PROJEKT FISKTRAPPA FÖRBI KRAFTVERKET I NYKARLEBY
BAKGRUND TILL PROJEKT FISKTRAPPA FÖRBI KRAFTVERKET I NYKARLEBY NYKARLEBY ÄLV Nykarleby älv har historiskt sett varit ett viktigt vattendrag i fiskerihänseende. Detta vittnade redan bl.a. Topelius om i
Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten
Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten Projekttid 1.7.2015-31.12.2019 Fångster (kg) BAKGRUND kommersiellt fiske Tyngdpunktsskifte i det österbottniska kustnära fisket 800000 700000 600000
övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)
Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.
Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax
Restaurering av fiskvandringsleder i Malax 1 Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Malax Fiskargille r.f. har ansökt och erhållit finansiering för ett ERUF-finansierat projekt 2007-2013 via Södra
1. Inledning. 2. Plan för delområde 1 ( Kustvatten ) Nyttjande- och vårdplan för Kvarkens Fiskeriområde
Nyttjande- och vårdplan för Kvarkens Fiskeriområde 1. Inledning 2. Plan för delområde 1 ( Kustvatten ) Kvarkens fiskeriområde är till största delen havsområde med en stor andel skärgård, men även några
Plan för fiskeriekonomisk restaurering av Kronoby å inom Terjärv delägarlags område. Kronoby
(översättning) 1 Plan för fiskeriekonomisk restaurering av Kronoby å inom Terjärv delägarlags område Kronoby Västra Finlands miljöcentral oktober 2007 INNEHÅLL: 1. Inledning... 3 2. Kronoby å... 3 2.1.
FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet
FRESHABIT 2016-2022 Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet FRESHABIT 2016-2022 Landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet
Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland
Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland Pertti Sevola Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Flisik Workshop 24.-25.5.2012 Skellefteå Närings-, trafik- och miljöcentralen
VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 59/2009/3 LSY-2007-Y-275
VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors BESLUT Nr 59/2009/3 Dnr LSY-2007-Y-275 Givet efter anslag 30.11.2009 ÄRENDE SÖKANDE Yrkande om rättelse av Österbottens arbetskrafts- och näringscentrals
Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder.
Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. Fiskevårdsplan. Verksamhetsplan för Volgsjöns fiskevårdsområdesförening. Sida 1 Innehållsförteckning Flik 1 Sida 2 Sida 3 Inledning med kort efterföljande
Vårdplan NORRA KVARKENS FISKEOMRÅDE
Vårdplan NORRA KVARKENS FISKEOMRÅDE 1 INNEHÅLL Del 1. Planeringsdel 1. PLANERINGSOMRÅDET OCH PLANENS MÅLSÄTTNING... 3 2. STYRELSEN OCH BEFATTNINGSHAVARE... 4 3. FÖRVERKLIGANDE, FINANSIERING OCH UPPFÖLJNING...
Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING
Fiskeplan Allmänningen 2016 2016 1 SAMMANFATTNING Under en lång följd av år har allmänningen genom statligt stöd arbetet med fiskevård i allmänningens vatten. Verksamheten har ett stort allmänt intresse.
FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet
FRESHABIT 2016-2022 Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet Freshabit samarbete för Svartåns bästa Varför är vi här? Föreningen Projektet Markägarna Framåt
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad
Inspektion av fiskleden i Norrfjärden
Inspektion av fiskleden i Norrfjärden 17 maj 2013 RALF WISTBACKA Innehåll Bakgrund... 2 Resultat... 3 Avsnitt 1... 3 Punkt 0-1B... 4 Punkt 1B-2... 4 Utvärdering... 4 Åtgärdsförslag... 5 Källförteckning...
Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.
FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall
Förslag Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag
Förslag 15.3.2012 Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag HANDLINGSPLAN FÖR UNDANTAGSAVTAPPNING FRÅN LARSMO-ÖJASJÖN 2 Larsmo-öjasjöns normala reglering Regleringen av Larsmo-Öjasjöns vattennivå verkställs enligt
Beslut Nr 88/2012/2 Dnr LSSAVI/17/04.09/2011. Givet efter anslag 9.11.2012
Västra och Inre Finland Beslut Nr 88/2012/2 Dnr LSSAVI/17/04.09/2011 Givet efter anslag 9.11.2012 ÄRENDE SÖKANDEN ANSÖKAN Ändring av tillståndsvillkoren vid Stadsfors kraftverk samt byggande av tilläggsmaskineri
Projekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Referens: Nylands landsbygdsnäringsdistrikts beslut av om att följande vattendrag är laxförande:
BESLUT Dnr 28/5715-2014 Nyland/Fiskeritjänster 23.9.2014 Enligt sändlista Referens: Nylands landsbygdsnäringsdistrikts beslut av 25.4.1997 om att följande vattendrag är laxförande: Sjundeå å (Dnr 2786/97/97)
Rapport över projekt romtagning, kläckning och utplantering av lakyngel i Larsmo-Öjasjön 2011
Rapport över projekt romtagning, kläckning och utplantering av lakyngel i Larsmo-Öjasjön 2011 Detta är en sammanställning av projektet Romtagning, kläckning och utplantering av lakyngel i Larsmo-Öjasjön
Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)
Område: BRATTEFORSÅN Ur centralt innehåll: Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat flera vattendrag. De inventerade vattendragen är Knaverstabäcken, Trankärrsbäcken, Välabäcken, Vallerån, Solbergsån
Fiskevård i Moälven. Miljö och hälsoenheten
Fiskevård i Moälven 2018 Fiskevård i Galasjöån. Foto Anders Forsberg. Örnsköldsviks kommun fortsätter arbetet för att skapa livskraftiga bestånd av lax och öring i Moälven. I det här utskicket hittar du
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10 Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007 Rapport 2007:10 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö Fiskinventering
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.
Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Utlåtande om förslag till Lag om fiske
Borgå den 23.01.2014 Jord- och skogsbruksministeriet/ Centralförbundet för fiskerihushållning Nylands Fiskarförbund tackar för möjligheten att ge våra synpunkter på förslaget till lag om fiske. Lagen är
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.
Praxis i samband med inbjudan till samverkan - FINLAND
Praxis i samband med inbjudan till samverkan - FINLAND Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus Lotta Haldin / Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Lotta Haldin /
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Redovisning av delprojekt: Trolling
ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera
Fiskvandring i Smedjeån
1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp
P och P till Gustav Hartzell Tel: 0611-18 5 E-post: gustav.hartzell@fiskeriverket.se YTTRANDE Datum Beteckning 007-11-1 Dnr 61/48-8-06 Ert Datum Er beteckning 007-07-16 M 15-07 Östersunds tingsrätt Miljödomstolen
Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland
Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland Ledande naturvårdsspecialist Matti Seppälä Finlands skogscentral OFFENTLIGA TJÄNSTER Om att efterfölja lagar och förordningar i småvattendrags
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb
Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund 2002-06-25 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån
28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Ume älv/hörnån Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha)
Stöd till fiskevården
Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk
Statsrådets förordning
Statsrådets förordning om fiske I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om fiske (379/2015): 1 kap. Bestämmelser om fångsten 1 Fredade fiskarter och fiskbestånd Följande fiskar är
Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet
Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Fiskerichef Kari Ranta-aho/ Närings-, trafik- och miljöcentralen ; Egentliga Finland Intersik, slutkonferens i Umeå 20.10. 2011
Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun
Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun Insjööringen; En övergripande bedömning Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvård AB 2005-12-20 1 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Metoder 3 Lygnöån 3 Maryd å 4 Resultat
En miljon vattenägare i tusen sjöars land
En miljon vattenägare i tusen sjöars land - om vattenägandet i Finland Malin Lönnroth Centralförbundet för Fiskerihushållning En historisk tillbakablick Finland var länge en del av Sverige, många historiska
Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng
Sebastian Bolander Diarienr 11SPN/0074 Datum 2011-08-02 Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Innehållsförteckning Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng...1 Innehållsförteckning...1 Introduktion
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Dysåns avrinningsområde (677921-141225)
Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Havsöringens tillstånd och havsöringsfisket i Bottniska viken
KALATUTKIMUKSIA FISKUNDERSÖKNINGAR 182B Irma Kallio-Nyberg, Eero Jutila och Ari Saura (red.) Havsöringens tillstånd och havsöringsfisket i Bottniska viken Helsingfors 2003 Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet
Råd i anslutning till muddrings- och slåtterarbeten
Råd i anslutning till muddrings- och slåtterarbeten Tillståndsplikt i enlighet med vattenlagen (en anmälan räcker inte) En muddring där mängden muddringsmassor uppgår till mer än 500 m³ fordrar alltid
VERKSAMHETSPLAN 2018
VERKSAMHETSPLAN 2018 Allmänna målsättningar Föreningen Rädda Lumparn grundades på våren 2014 av invånare runt Lumparn som var bekymrade för sina närvatten, dvs själva Lumparn och dess vikar. Föreningens
Flodkräftfiskevård i praktiken!
Flodkräftfiskevård i praktiken! Tomas Jansson biolog/limnolog Vatten, kräftor, fisk & naturvård Hushållningssällskapet i Värmland Plantera ut mera kräftor så ordnar det sig!! - Riktigt så enkelt är det
Kalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning
Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning Erik Degerman & Ingemar Näslund Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017
Skarvens inverkan på fisket i kustområdet i Österbottens
Skarvens inverkan på fisket i kustområdet i Österbottens FM Carina Rönn, 2013 Innehåll Bakgrund... 2 Metoder... 2 Sammanställning av bakgrundsinformation... 2 Intervju-undersökning av yrkesfiskare... 2
Allmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:
V e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e f ö r år 2009
V e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e f ö r år 2009 Styrelsen : Efter fiskeområdets stämma i Karleby den 28.4 2009, där 15 delegater och 6 övriga närvarande deltog, består styrelsen av följande personer:
Släketäkt gynnar gäddlek
Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår
Plan för fiskeriekonomisk restaurering av Kronoby å i Kronoby delägarlags område
(översättning) 1 Plan för fiskeriekonomisk restaurering av Kronoby å i Kronoby delägarlags område Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Enheten för vattenresurser Tommi Seppälä Mars
Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Beskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Fiskeplan. Siksjönäs FVO
Fiskeplan Siksjönäs FVO Bakgrund Under de senaste åren har behovet av en Fiskeplan ökat i och med att medlemmarna i föreningen samt boende i området mer aktivt deltar i fiske-vårdsarbetet och diskussionen
Öring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 7 juni 2011 587/2011 Vattenlag Utfärdad i Helsingfors den 27 maj 2011 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Allmänna bestämmelser 1
Mörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Triple lakes vattenvård för levande sjöar
Triple lakes vattenvård för levande sjöar Foto: Lars Häreblad Triple Lakes vattenvård i tre sjöar Triple Lakes eller Tre Sjöar är ett samverkansprojekt för friskare vattenmiljöer och renare vatten. Vi
I november 2006 börjar döda fiskar flyta upp till ytan i många Österbottniska vattendrag
I november 2006 börjar döda fiskar flyta upp till ytan i många Österbottniska vattendrag Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi Foto: Peter Österholm 29.5.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500
Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm
Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Bjevröds kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-5 Sid 2 Innehållsförteckning
Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken
Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars
Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd
Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka
Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde Botkyrka Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: rickard.gustafsson@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
PROTOKOLL FRÅN ÅR 2007: (3 ST) Norra svenska fiskeområde
PROTOKOLL FRÅN ÅR 2007: (3 ST) Norra svenska fiskeområde STYRELSEN ÄRENDE SIDA 1 (5) Paragraf 1-7; Mötesdatum 8.2 2007 1 Mötets öppnande. Mötet öppnades av ordförande Fagerholm 2 Mötets stadgeenlighet
Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar
Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007
Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.
Björnån Björnån avvattnar Stora Granesjön m.fl. sjöar och rinner till Hjortesjön och Virserumssjön. Härifrån rinner sedan Virserumsån som via Gårdvedaån mynnar i Emån söder om Målilla. Åns längd inklusive
DVVF Provfiske sammanfattning
DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två
Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten
Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Ytvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Tämnarån i norr till Kilaån i söder, mynnar till både
Hur påverkas fisk av ett kraftverk?
Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?
Torvtäkter och vattenmiljö Erfarenheter från Finland
Torvtäkter och vattenmiljö Erfarenheter från Finland Torvseminarium i Lycksele 9.2.2012 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten,Karl-Erik Storberg, miljö och naturresurser 1 Torvtäkten
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti
Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering
Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,
ANHÄNGIGGÖRANDE AV ANSÖKAN
Beslut Västra och Inre Finland Nr 36/2013/2 Dnr LSSAVI/103/04.09/2012 Givet efter anslag 20.5.2013 ÄRENDE Förlängning av tidfristen att inleda och slutföra byggandet av Djupsjöbacka vattenkraftverk, Kronoby
VERKSAMHETSPLAN 2017
VERKSAMHETSPLAN 2017 Bakgrund Föreningen Rädda Lumparn grundades på våren 2014 av invånare runt Lumparn som var bekymrade för sina närvatten, dvs själva Lumparn och dess vikar. Allmänna målsättningar Föreningens
Rymman respektive Dyvran
Rymman respektive Dyvran Översiktlig beskrivning Rymman och Dyvran är vattensystem som återfinns inom fvof. norra delar. Denna beskrivning berör enbart de delar som ingår inom Mora/Våmhus fvof., vilket
Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Fiskelov och lag om fiske
Fiskelov och lag om fiske Innehåll Rätt till fiske Ägarens rätt till fiske Allmänna fiskerättigheter Fiskelov Fiskevårdsavgiften Förbjudna fiskemetoder Fiskvandring Fredningstider och fångstmått Fiskeförseelser
Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan
PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag
Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun
Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd