Protokoll /25 Arbetsutskott

Transkript

1 71 Organ Regionförbundets arbetsutskott Plats och tid Hotell Borgholm, Borgholm Torsdagen den 24 augusti Fredagen den 25 augusti ande Ulf Nilsson ordförande Akko Karlsson vice ordförande Harald Hjalmarsson vice ordförande Leif Larsson Lena Granath Åke Nilsson Ann-Marie Fagerström ej tjänstgörande ersättare Mathias Karlsson ej tjänstgörande ersättare Övriga Helena Nilsson regiondirektör Ulrika Cederholm sekreterare Utses att justera Harald Hjalmarsson Paragrafer

2 Val av justerare et utser Harald Hjalmarsson (M) att tillsammans med ordförande justera protokollet. 112 Fastställande av dagordning Dagordningen fastställs med följande tillägg: Inbjudan Regiondagar 2017 Inbjudan South Baltic Green Tech D 2016/ Regional Utvecklingsstrategi 2030 Föredragande: Helena Nilsson, Anna Carin Påhlsson, Nina Öhrn Karlsson Regionförbundet i Kalmar län har som regionalt utvecklingsansvarig aktör uppdraget att ta fram en regional utvecklingsstrategi (RUS) enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete (2017:583). Ansvaret för RUS kommer gå över till den nya regionkommunen vid dess bildande. Landstinget i Kalmar län kommer att behandla ärendet parallellt och landstinget medverkar vid framtagandet. Den regionala utvecklingsstrategin ska vara en samlad och sektorsövergripande strategi för det regionala tillväxtarbetet och innehålla mål och långsiktiga prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet. Strategin ska bidra till sektorsövergripande samverkan mellan länen och mellan aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Den ska ligga till grund för strukturfondsprogrammen inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning och inom målet Europeiskt territoriellt samarbete, och beaktas när man tar fram andra regionala strategier och program. Den regionala utvecklingsstrategin ska vara utgångspunkt vid urvalet av insatser när länsstyrelserna och den som har ansvaret för det regionala tillväxtarbetet fattar beslut om statliga medel för regionala tillväxtåtgärder. Statliga myndigheter ska inom sina verksamhetsområden verka för att målet för den regionala tillväxtpolitiken uppnås. Myndigheterna ska i sin verksamhet i så stor utsträckning som möjligt ta hänsyn till regionala förutsättningar. I myndigheternas verksamhetsplanering ska insatser som bidrar till att uppnå målen i de regionala utvecklingsstrategierna och till det regionala tillväxtarbetet i övrigt beaktas.

3 73 Under det senaste året har regionförbundet fört dialog med kommunerna och en rad olika intressenter inom offentlig sektor, näringsliv samt det civila samhällets organisationer om länets utmaningar och möjligheter. Med stöd av dessa dialoger och en nulägesanalys har ett förslag på regional utvecklingsstrategi tagits fram. Strategin anger en långsiktig riktning för utvecklingsarbetet i Kalmar län med hållbar regional tillväxt och utveckling som mål. Hur arbetet ska genomföras beskrivs vidare i fördjupade strategier och planer. Målet med den regionala utvecklingsstrategin är att skapa livskvalitet för invånarna och en hållbar samhällsutveckling, inom ramen för ekologins gränser och med en stark ekonomi som medel. Målbilden är Klimat att växa i. Strategin pekar ut fyra prioriterade utvecklingsområden för att nå målbilden: Delaktighet, hälsa och välbefinnande God miljö för barn och unga Hållbar samhällsplanering Stärkt konkurrenskraft Strategin kommer att skickas ut för förankring och eventuella synpunkter. Efter beslut i regionförbundets och landstingets styrelser, kommer strategin åter att skickas till organisationer enligt sändlista, som då ges möjlighet att anta den. Svaren ska vara skriftliga och ha kommit in till regionförbundet senast den 17 november et diskuterar innehållet i förslaget till regional utvecklingsstrategi och den fortsatta processen. et anser att förslaget till RUS, förutom att skickas till namngivna organisationer, också ska finnas tillgängligt på regionförbundets hemsida och att de som så önskar får komma in med synpunkter. Vidare anser arbetsutskottet att landsbygdsperspektivet ska arbetas in för att tydligare visa på samhällsutvecklingens möjligheter samt att det i dokumentet ska ges tydligare kopplingar till demokratiaspekter. Nina Öhrn Karlsson redogör för förslag till indikatorer. Det finns övergripande indikatorer och indikatorer för varje utvecklingsområde. Indikatorerna ska följa trender och inte specifika mål. De specifika målen kommer finnas i handlingsplanerna. et anser att indikatorerna är bra och önskar ytterligare någon indikator som kan följa upp kultur.

4 74 et föreslår styrelsen att skicka förslaget till regional utvecklingsstrategi till länets kommuner, Företagarna, Linnéuniversitetet, LRF, Länsstyrelsen i Kalmar län, Svenskt Näringsliv samt Sydsvenska Industri- och Handelskammaren för förankring och eventuella synpunkter, samt att materialet görs tillgängligt på regionförbundets hemsida för andra organisationer som önskar lämna synpunkter. Svar ska vara inne senast fredagen den 17 november. et beslutar att landsbygdsperspektivet ska arbetas in för att tydligare visa på samhällsutvecklingens möjligheter samt att det i dokumentet ska ges tydligare kopplingar till demokratiaspekter. et ger kansliet i uppdrag att undersöka möjligheten att ta fram en indikator för att följa upp kultur. sunderlag Följebrev för utskick enligt sändlista Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030 Diskussionsunderlag Bilaga 2 Indikatorer för uppföljning av regional utveckling (Bilaga 1 avser nulägesanalysen som bifogades som beslutsunderlag i juni) Skickas till Borgholms kommun Emmaboda kommun Företagarna Hultsfreds kommun Högsby kommun Kalmar kommun Linnéuniversitetet LRF Länsstyrelsen i Kalmar län Mönsterås kommun Mörbylånga kommun Nybro kommun Oskarshamns kommun Svenskt Näringsliv Sydsvenska Industri- och Handelskammaren Torsås kommun Vimmerby kommun Västerviks kommun Landstinget i Kalmar län, för kännedom

5 D 2015/ Utvärdering Småland China Support 2017 Föredragande: Louise Fabricius, analytiker på Oxford research AB, Wang Zhi, Smålands Shanghaikontor, Matthias Nylander, regionförbundet Oxford Research har genomfört en utvärdering av Smålands Shanghaikontors näringslivsrelaterade verksamhet från 2015 till Under denna period har kontoret drivits och finansierats gemensamt av Regionförbundet i Kalmar län och Region Kronoberg. Linnéuniversitetet är också med i projektet. Kontoret arbetar både med branschorganisationer och enskilda företag, framförallt inom de områden som regionerna arbetar med även i Sverige, så som träindustrin, besöksnäringen, livsmedelsindustrin och miljöteknikbranschen. Smålands Shanghaikontor erbjuder en rad olika tjänster såsom marknadsanalyser, rådgivning, och förmedling av kontakter och genomför en rad arrangemang, däribland investeringsmöten och studieresor, allt med målsättningen att skapa en plattform för samarbete mellan köpare och säljare i Småland och Kina. Företagen och branschorganisationerna som varit i kontakt med Smålands Shanghaikontor uppskattar de olika former av stöd som finns att tillgå, samt medarbetarnas höga kulturella kompetens och djupa kännedom om de regionala näringslivsförhållandena i Småland och Kina. Smålands Shanghaikontors syfte är att erbjuda en tjänst som inte är tillgänglig för de flesta företag i regionen idag. Företagen uppfattar tjänsten som en unik service, som är personlig, praktisk, kostnadsfri och modern, och fungerar som en accelerator i kontaktskapande. I och med att företagen ser sin egen satsning på Kina ur ett långsiktigt perspektiv är det även viktigt att kontoret kan tillämpa ett sådant perspektiv. Det finns därför överlag en mycket positiv inställning till en permanentering av kontoret. På bakgrund av den samlade utvärderingen rekommenderar Oxford Research att: 1. Smålands Shanghaikontor permanenteras så att verksamheten kan drivas på ett processorienterat sätt med långsiktiga målsättningar. 2. Det görs upp en konkret översikt över vilken typ av tjänster Shanghaikontoret kan erbjuda enskilda företag som sedan kommuniceras via hemsidan och mailutskick och även utgör ett underlag för vilka tjänster som det bör tas betalt för. 3. Kontoret inför betalning för vissa tids- och resurskrävande tjänster såsom arrangemang av studieresor, deltagande vid mässor samt större marknadsanalyser.

6 76 4. Det genomförs en kartläggning av vilka typer av företag som skulle kunna gynnas särskilt av kontakt med kontoret och genomför en riktad satsning för att säkra att kontorets resurser används på det mest effektiva sättet. 5. Kontoret undersöker intresset för en riktad satsning gentemot IT- och teknikbranschen, då utvärderingen indikerar att det finns ett bredare intresse för ett sådant. 6. Marknadsföringen och den externa kommunikation förbättras så att det blir tydligare för både de företag som redan varit i kontakt med kontoret samt potentiella nya företag vad kontorets övergripande uppdrag är, vilka konkreta resultat som uppnåtts samt vilka tjänster som erbjuds. Wang Zhi informerar arbetsutskottet om några av de case de arbetar med. Bland annat inom träbranschen och inom turism. Mattias Nylander informerar om möjliga lösningar för kontorets fortsatta arbete och finansiering. Den 5 oktober kommer frågan upp för beslut på arbetsutskottet. et diskuterar verksamheten och dess framtid, bland annat om man kan organisera arbetet på motsvarande sätt som kontoret i Bryssel, samt att det är viktigt med förankring i den kommande regionen. Vidare önskar arbetsutskottet att kansliet tittar vidare på hur man kan arbeta mer strategiskt med besöksnäringen. et tar informationen till protokollet. 115 D 2017/ Unika historiska Kalmar Öland Föredragande: Mattias Nylander Unika historiska Kalmar Öland är en fortsättning på förstudien med samma namn. Förstudien medfinansierades av regionförbundet. Förstudiens syfte var att undersöka förutsättningarna att gå vidare att skapa en gemensam syn på hur Kalmar och Ölands osedvanligt rika kulturhistoriska arv kan användas för att skapa utveckling och identitet. I arbetet med förstudien deltog förutom Kalmar kommun också Borgholms kommun, Mörbylånga kommun, Länsstyrelsen, Landstinget, Kalmar Läns Museum, Kalmar Slott, Statens Fastighetsverk, Regionförbundet och Linnéuniversitetet. Samma parter kommer att delta i och medfinansiera det nu aktuella projektet.

7 77 Projektets syfte är att förbättra förutsättningarna för att använda kulturarvet som ett verktyg i samhällsutvecklingen. Det ska i första hand ske genom att bättre koppla ihop besöksmål och teman till större och mer intressanta berättelser och upplevelser. Det ska i sin tur skapa bättre förutsättningar för utveckling av kunskap, identitetsbyggande, attraktionskraft samt kommersiella och ickekommersiella upplevelser och produkter riktade mot besökare och innevånare. Det viktigaste verktyget i projektet är att skapa verklig samsyn mellan centrala kulturarvsaktörer där varje aktör bidrar till den gemensamma berättelsen som därigenom blir betydligt mer värdefull än delarna var och en för sig. Total omslutning uppgår till kronor, fördelat över perioden et beslutar att avsätta sammanlagt kronor till Kalmar kommun, kultur och fritidsförvaltningen för projektet Unika historiska Kalmar Öland för perioden till enligt förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken (s k 1:1- medel). enligt nämnda förordning kan inte överklagas. sunderlag Checklista för jämställda beslut 116 D 2017/ Växande Besöksnäring Föredragande: Mattias Nylander Växande Besöksnäring bygger på förstudien Besöksnäringen 2.0 som drivs av Regionförbundet i Kalmar län under Förstudiens syfte var att undersöka förutsättningarna för att skapa kraftfulla insatser för att bidra till en väsentligt mycket större förnyelseförmåga i besöksnäringen i Kalmar län. Arbetet med förstudien har genererat många värdefulla möten med andra regioner i Sverige och runt Östersjön. Möten med Region Gotland har utmynnat i att det finns ett stort intresse för samverkan vilket lett till att även Region Gotland kommer att ingå i projektansökan. Projektet kommer att arbeta med: näringslivsdialog, kartläggning, affärsutvecklingsinsatser, produktutveckling, FoU-insatser, internationell utveckling och Centrumbildning. Arbetet på Gotland kommer inte att omfatta samtliga aktiviteter ovan beroende på skillnader i regionala prioriteringar och förutsättningar. Budget kommer att vara

8 78 klar i början av september. Bland annat återstår frågetecken runt vilka delar Gotland kommer att delta i och frågan hur gemensamma kostnader ska fördelas mellan medfinansiärerna. Region Gotland fattar sitt beslut parallellt med Regionförbundet i Kalmar län. Kalmar län är under säsongen Sveriges största besökslän utanför storstäderna. Besöksnäringen är en basnäring i stor tillväxt och med betydande utvecklingspotential. Trots detta finns mycket små resurser för regional utveckling och samordning. Exempelvis satsar flera av grannlänen, trots att deras siffror är bråkdelar av Kalmar läns, flera gånger mer på sina regionala strukturer. Bristerna på regional nivå kompenseras i viss utsträckning av lokala insatser på destinationsnivå men tillgången till dessa är mycket ojämn. Kalmar län har flera starka varumärken och destinationer men det är långt ifrån något självspelande piano med hård internationell konkurrens och stora satsningar i många andra svenska och europeiska regioner. et beslutar att tillsammans med Region Gotland ansöka om 50 % medfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden för projektet Växande Besöksnäring för perioden till Budget är inte fastställd men projektets totala omslutning kommer att ligga i intervallet kr årligen varav regionförbundets medfinansiering torde uppgå till kr årligen. Medfinansiering från Regionförbundet i Kalmar län kommer att preciseras till nästkommande möte i arbetsutskottet och föreslås tas från regionala projektmedel (1:1 medel). enligt nämnda förordning kan inte överklagas. sunderlag Checklista för jämställda beslut 117 D 2012/ Tema digital omställning ur ett regionalt utvecklingsperspektiv Digitala agendan uppföljning Föredragande: Stefan Wittlock Regional Digital Agenda för Kalmar län , presenterar hur Kalmar län på bästa sätt ska dra nytta av de möjligheter digitaliseringen erbjuder arbetar fem temagrupper med utvärdering och uppdatering. En uppdaterad Regional Digital Agenda kommer enligt planen att presenteras för regionförbundets styrelse i första kvartalet 2018.

9 79 Enligt utvärderingen har värdet av dokumentet varit en politisk reflektion och politiska beslut, många innovativa tankar har fötts, utredningar har genomförts och åtgärder har vidtagits för att komma närmare uppsatta mål. Det som kunnat göras bättre är att man tydligare utpekat övergripande ansvar för agendan, målformuleringar och indikatorer för att mäta utfall samt att resursbehov och finansieringsmodeller är oklara. Vidare presenterar Stefan Wittlock de fem arbetsgrupperna, dess medlemmar, mål och vad som hänt. Grupperna arbetar inom följande områden; kompetens, näringsliv, e-hälsa, kommunal e-utveckling samt infrastruktur. Bredbandsstrategi och målbeskrivning Föredragande: Magnus Hammarstedt Magnus Hammarstedt redogör för den regionala bredbandsstrategin samt för den nationella bredbandsstrategin. Han tydliggör att bredband är mycket mer än fiber, det handlar om att göra det tillgängligt att koppla upp sig i hela länet. Även bredbandsstrategin planeras att uppdateras. Magnus redogör för tänkbara förslag på mål. Förslag på mål, år procent av hushållen och företagen har tillgång till minst 100 Mbit/s bredband. minst 85 procent av alla hushåll är anslutna med mycket snabbt bredband. Minst 98 procent av alla hushåll är anslutna med minst snabbt bredband. bör alla regionala och kommunala (fasta) arbetsställen vara anslutna med minst 100 Mbit/s (symmetriskt). uppkopplade stråk, vilka ger situationsanpassad uppkoppling för resande. etablerat processer för riskhantering, säkerhet och robusthet inom digital infrastruktur i regionen. etablerat processer och ekosystem för utveckling av digital infrastruktur till stöd för digital omställning i regionen. bör länet ha minst 12 uppkopplade öppna testbäddar för främjande av smarta samhällen. bör samtliga kommuner ha uppdaterat kommunala bredbandsstrategier enligt aktuell regional bredbandsstrategi. Förslag på mål, år 2023 bör hela Kalmar län ha tillgång till situations- och applikationsanpassad uppkoppling av god kvalitet där alla och allt normalt befinner sig. bör samtliga kommuner ha integrerat digital infrastruktur i översiktsplanering enligt aktuella regionala och kommunala bredbandsstrategier.

10 80 bör användare och kunder ha tillgång till alternativa leverantörer och tjänstevillkor till skäliga erbjudanden på alla nivåer i produktionskedjan. Förslag på mål, år 2025 bör hela Kalmar län ha tillgång till situations- och applikationsanpassad uppkoppling av god kvalitet. bör hela Kalmar län ha tillgång till snabbt bredband och minst 98 procent av alla hushåll och företag samt publika platser ha anslutning och/eller uppkoppling om minst 1 Gbit/s. Smart samhälle Föredragande: Christian Wictorin, konsult, WSP Christian Wictorin, konsult på WSP ger en föreläsning kring digitala smarta samhällen. Han visar bland annat på hur tekniken kan hjälpa till i nya klimatsmarta lösningar. et tar informationen till protokollet. 118 D 2017/ REDIT Regional digital transformation Föredragande: Lena Westman Basen för REDIT-projektet är en förstudie finansierad av regionförbundet, regionala fonden samt Linnéuniversitetet. Med digitalisering följer nya möjligheter och utmaningar inom konkreta områden som resurseffektivitet, möjlighet att skapa nya innovativa produkter/tjänster samt att nätverka över organisatoriska, kulturella som nationella gränser, få tillgång till stora datamängder etc. Dess påverkan och betydelse ses i allt högre utsträckning i ett större miljömässigt, ekonomiskt såväl som ett socialt hållbarhetsperspektiv. Projektet REDIT ska drivas perioden av Linnéuniversitetet i Kalmar, Ekonomihögskolans Institution för organisation och entreprenörskaps ämnes- och forskargrupp inom Affärsinformatik. Fokus är på det regionala näringslivets digitala transformation. Sökt belopp förslås minskas så regionförbundet främst täcker direkt tillkommande projektkostnader samt prioriterar löner till nyanställda assistenter/studenter istället för Linnéuniversitetets redan fast anställda personal avsatta att arbeta i projektet. Sökande uppmanas öka sin egen finansiering och/el minska (personal)kostnader. Projektet har sin förankring och sitt ursprung från diskussioner mellan akademi och aktörer inom regionalt näringsliv. Trots befintlig forskning och erfarenhet är

11 81 kunskapsgapet stort och fler initiativ för att förstå komplexiteten i företagens digitalisering efterfrågas för att bättre navigera digitaliseringsprocesserna så att nytta och värde genereras, samtidigt som risker och hot minimeras. Utmaningens komplexitet är relaterad till hur väl företag förstår och hanterar den digitaliserade möjlighetens föränderliga natur. et beslutar att avsätta sammanlagt kronor, enligt förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken (s k 1:1-medel), till Linnéuniversitetet för projektet REDIT för perioden som medfinansiering till ansökan till regionala fonden. enligt nämnda förordning kan inte överklagas. sunderlag Checklista för jämställda beslut 119 D 2017/ Program för nyanlända nyföretagare Föredragande: Lena Westman Program för nyanlända nyföretagare är ett större samverkansprojekt som drivs av Västervik Framåt i fortsatt samarbete med Vimmerby kommun och Hultsfred kommun. Nämnda kommuner och regionförbundet finansierade våren 2016 en två månaders förstudie; Förstudie entreprenörscollege för att undersöka förutsättningarna för ett större integrationsprojekt inriktat på bättre matchning av utbildningsutbudet till nyanlända och invandrare mot verklig efterfrågan från regionalt arbetsliv. Aktuellt 3-årigt projekt syftar till att testa och genomföra de modeller som de tre kommunerna Västervik, Vimmerby och Hultsfred kommit fram till passar deras förutsättningar och näringslivsbehov. Projektet görs i samarbete med finansiärer som Sparbanksstiftelsen Tjusbygden och AF. Nära dialog/samarbete sker med Campus Småland, Almi Företagspartner Kalmar län, företag och ideell sektor. Målet är att få fler entreprenörer med rätt förutsättningar att stanna i vår region. Projektet ger snabbare integration och underlättar deras process att bli företagare med hög överlevnadsgrad genom ett anpassat utbildningsprogram och engagerad coachning. Språk, kunskap, coachning och nätverk är nyckeln till framgång. Även deltagare som ej startar företag, blir mer anställningsbara genom ökad kunskap. Total omslutning uppgår till kronor fördelat på 3 år. Förstudierna påvisar att det saknas ett anpassat stöd för de entreprenörer som vill bli företagare i regionen och som då kan bidra till att det blir fler invånare och fler

12 82 företag på våra orter. Aktuellt modellskapande projekt vill möta det behovet. Erfarenheterna från samarbetet över kommungränserna i tidigare två förstudier är mycket positiva och säkrar en kritisk massa av deltagare samt ett brett kollegialt lärande inom olika kommunsektorer samt med och mellan olika företagsaktörer. et beslutar att avsätta sammanlagt 3 miljoner kronor till Västervik Framåt för projektet Program för nyanlända nyföretagare för perioden till , enligt förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken (s k 1:1-medel). enligt nämnda förordning kan inte överklagas. sunderlag Checklista för jämställda beslut 120 D 2017/ , 2017/ Bolagsordning, samverkansavtal samt ägaranvisning för Almi Företagspartner Kalmar län Föredragande: Helena Nilsson Företrädare för Almis moderbolag och kansliet på regionförbundet har gemensamt arbetat fram ett förslag till ägaranvisning för Almi Företagspartner i Kalmar län Detta beslut gäller ägardirektiv t o m punkt 6 då beslut om budget fattas senare i samband med att regionförbundets budget antas. Dessutom har en uppdatering gjorts av bolagsordning samt ett samverkansavtal för perioden Förändringen i bolagsordningen rör enbart utskick av kallelse till årsstämma. I samverkansavtalet föreslås att ägarna på sikt ska verka för att styrelsen ska bestå av 6 ledamöter och inte 8 som i dagsläget. et föreslår styrelsen att anta bifogade förslag till, bolagsordning, samverkansavtal, ägaranvisning för Almi Företagspartner Kalmar län. sunderlag Checklista för jämställda beslut Förslag till bolagsordning Förslag till samverkansavtal Förslag till ägaranvisningar Skickas till Almi Företagspartner Kalmar län

13 Rapport från styrgruppsmöte för Brysselkontoret Föredragande: Helena Nilsson Helena Nilsson redogör för de beslut som fattades på styrgruppsmötet för Brysselkontoret i juni. De rörde bland annat vad som ska prioriteras inom bioekonomi, OECD studien, Hälsa och regional utveckling, positionspapper för strukturfonder samt kommande Europaforum I samband med forumet arbetar styrgruppen för att få till ett handslag med regeringen om EU-frågor. et lyfter frågan om man kan använda sig av ett annat namn än begreppet Europaforum. et tar informationen till protokollet samt lyfter frågan om ändrat namn på Europaforum till styrgruppen för Brysselkontoret. 122 D 2017/ Yttrande Förslag till förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism från Kalmar kommun Kalmar kommuns handlingsplan syftar till att hjälpa såväl kommunen med dess medarbetare som samverkansaktörer att konkretisera och samverka i det förebyggande arbetet inom området. Ett väl samordnat och tydligt agerande mot den våldsbejakande extremismen är en prioriterad fråga i Kalmar kommun. I december 2016 kom utredningen En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism med bland annat förslag kring att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska ta över samordningsuppdraget att värna demokratin mot våldsbejakande extremism och att länsstyrelserna får en roll som länsvisa samordnare gentemot kommunerna. Delbetänkandet, som är på remiss; Värna demokratin mot våldsbejakande extremism Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92) pekar i sin tur ut tre förutsättningar som måste vara uppfyllda för att ett konkret arbete mot våldsbejakande extremism ska kunna utföras i kommunerna; 1) Kommunal samordnare eller kontaktperson, 2) Kommunal lägesbild 3) Kommunal handlingsplan. SKL har i sitt yttrande till delbetänkandet (170407) uttalat att man delar uppfattningen att ett strukturerat arbete bör finnas lokalt, men att erfarenheterna i

14 84 landet pekar på att det är det praktiska arbetet på lokal nivå som ger resultat, och inte formerna för det. et ställer sig bakom det upplägg till handlingsplan för förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism som Kalmar kommun presenterar. sunderlag Handlingsplan från Kalmar kommun Skickas till Kalmar kommun 123 D 2017/ Sammanträdesplan 2018 Förslag till sammanträdesplan för 2018 avseende regionförbundets styrelse och arbetsutskott har tagits fram med hänsyn tagen till Sveriges kommuner och landstings mötesdagar och landstinget i Kalmar läns förslag på mötesdagar. et föreslår styrelsen att godkänna sammanträdesplanen för 2018 samt uppdrar åt kansliet att tillsammans med landstinget skicka ut sammanträdesplanen till kommunerna. sunderlag Sammanträdesplan D 2017/ Samrådsyttrande Cykla i Gröna Kronoberg Genom dokumentet lägger Region Kronoberg grunden för inriktningen när det gäller att utveckla cykelvägarna i regionen. Förutom att ge grunden för prioriteringar i Länstransportplanen finns en tydlig koppling till Regionens trafikförsörjningsprogram och den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg Regionförbundet i Kalmar län antog sin cykelstrategi 2015 och ser likt Kronoberg att cykeln som transportmedel har en given plats i en attraktiv och långsiktigt hållbar region. Den utgör ett effektivt sätt att resa till jobb och skola, eller för nöjes skull till fritidsaktiviteter och utflyktsmål. Dessutom bidrar ökad cykling till bättre folkhälsa, attraktiva stadsmiljöer, minskade koldioxidutsläpp och minskad trängsel.

15 85 Utpekade cykelstråk i Cykla i Gröna Kronoberg är utpekade för regional cykling och berör inte Kalmar län. et beslutar att inte lämna några synpunkter på planen. sunderlag Remissbrev Samrådsremiss Cykla i Gröna Kronoberg Skickas till Region Kronoberg Paragrafen förklaras omedelbart justerad. 125 D 2017/ Yttrande förslag till Länstransportplan för Blekinge Region Blekinge har likt Regionförbundet i Kalmar län uppdrag att ta fram en transportplan för åren Region Kronobergs plan är på remiss fram till den 2 oktober Region Blekinge och Regionförbundet i Kalmar län har flera gemensamma stråk vars utveckling berör båda länens regionala utveckling. Regionförbundet i Kalmar län instämmer i ställningstaganden kring utveckling av de europeiska transportkorridorerna, speciellt Baltic Link. Kopplingen länen emellan med både E22 och Kust till kustbanan är av största vikt för våra regioners funktionella utveckling. Regionförbundet i Kalmar län ser det som en förutsättning att det gemensamma påverkansarbetet för stråkens utveckling fortgår. et beslutar att lämna yttrande på förslag till Länstransportplan för Blekinge enligt kansliets förslag. sunderlag Remiss Länstransportplan för Blekinge Skickas till Region Blekinge

16 D 2017/ Yttrande förslag till Länstransportplan för Kronobergs län Föredragande: Lina Andersdotter Region Kronoberg har likt Regionförbundet i Kalmar län uppdrag att ta fram en transportplan för åren Region Kronobergs plan är på remiss fram till den 22 september Region Kronoberg och Regionförbundet i Kalmar län har flera gemensamma stråk vars utveckling berör båda länens regionala utveckling. Stråket Kust till kustbanan och riksväg 25 är av stor vikt för utvecklingen av Linnéuniversitetet, arbetspendling och funktionella regionala samband mellan Kronoberg och Kalmar län. Vi behöver därför göra gemensamma insatser för att förstärka utvecklingen av Linnéuniversitetet i båda länen. Ett exempel är att verkställa regional trafik mellan återstående sträckan Emmaboda-Växjö. På sidan 14 står att ingen plattform kommer att byggas i Skruv, på grund av att inga planer finns på att trafikera sträckan med tåg som kan stanna i Skruv. Regionförbundet i Kalmar län hoppas att skrivningen syftar endast till en eventuell station i Skruv och inte till trafikering av sträckan i stort. Gällande riksväg 25 vill Regionförbundet i Kalmar län även påpeka vikten av kapacitetshöjande åtgärder Hovmantorp-Eriksmåla och att detta lyfts gemensamt vid olika former av påverkansarbete. et beslutar i enlighet med upprättat förslag att lämna yttrande på förslag till Länstransportplan för Kronobergs län enligt kansliets förslag. sunderlag Remissbrev Remiss Länstransportplan för Kronobergs län Skickas till Region Kronoberg 127 D 2017/ Yttrande förslag till Länstransportplan för Region Halland Region Halland har likt Regionförbundet i Kalmar län uppdrag att ta fram en transportplan för åren Region Kronobergs plan är på remiss fram till den 1 oktober 2017.

17 87 Region Halland tillsammans med Regionförbundet i Kalmar län, Region Blekinge, Region Kronoberg, Region Skåne och Region Jönköpings län samarbetar i Regionsamverkan Sydsverige, bland annat inom området infrastruktur och kollektivtrafik. et beslutar att lämna yttrande på förslag till Länstransportplan för Region Halland enligt kansliets förslag. sunderlag Remiss Länstransportplan för Region Halland Skickas till Region Halland 128 D 2017/ Yttrande Ny målstyrning för transportpolitiken Föredragande: Lina Andersdotter Trafikanalys har preciserat de Transportpolitiska målen till tre prioriteringar: Tillgänglighet för ökad tillväxt, sysselsättning och bostadsförsörjning Ett klimatneutralt transportsystem Ett hälsofrämjande och säkert transportsystem Prioriteringen baseras på en samlad analys av regeringens prioriteringar gällande transportpolitiken samt i kombination med önskad utveckling inom andra politikerområden. Till dessa tre prioriteringar har tagits fram 15 indikatorer med underliggande mått för mätning. Syftet med måtten är att årligen kunna följa upp transportpolitiken. Regionförbundet i Kalmar län ställer sig positiva till uppdraget att definiera de transportpolitiska målen. Den transportpolitiska målstyrningen är idag svår att arbeta med och att inkorporera i beslutsfattande åtgärder. God målstyrning kan dock göra stor nytta för transport och infrastrukturarbetet; på lokal, regional och nationell nivå, om bra underlag och åtgärder tas fram. Trafikanalys har haft för avsikt att inte öka antalet mål för transportpolitiken, detta för att skapa en tydlighet i målsystemet kring vilka åtgärder som är viktiga. Preciseringarna av målen är bra men Regionförbundet i Kalmar län anser att antalet indikatorer är för många för att skapa den tydlighet som Trafikanalys eftersträvar. Regionförbundet anser även att årlig uppföljning av mål som rör transportpolitiken är en alltför snäv tidsram kring frågor som kräver långsiktiga beslut och åtgärder.

18 88 Regionförbundet i Kalmar län anser att det är alltför lite tyngd i dokumentet och i indikatorerna kring kollektivtrafik. Ur ett regionalt perspektiv arbetar vi flitigt med att öka det kollektiva resandet och använder devisen att kollektivtrafiken är strukturbildande för samhällsplaneringen. God kollektivtrafik är en avgörande faktor för flera av de föreslagna indikatorerna. et beslutar att lämna yttrande på Ny målstyrnings för transportpolitiken enligt kansliets förslag. sunderlag Trafikanalys rapport 2017:1 Ny målstyrning för transportpolitiken Skickas till Näringsdepartementet 129 D 2017/ Förslag till nya föreskrifter för väg E22, Kalmar län Remissen gäller förslag till nya föreskrifter för väg E22, Kalmar län samt upphävande av Trafikverkets föreskrifter (TRVTFS 2011:27) om hastighetsbegränsning på väg E22 i Kalmar län. et anser att målet och vägstandarden för E22 ska vara att hastigheten alltid är minst 100 km/tim. sunderlag Förslag till nya föreskrifter för väg E22, Kalmar län Skickas till Trafikverket Paragrafen förklaras omedelbart justerad. 130 Strategi för infrastruktur, positionspapper Stångådal-Tjustbanan samt insatser för påverkansarbete Föredragande: Lina Andersdotter et diskuterar strategi för infrastruktur, positionspapper Stångådal- Tjustbanan samt insatser för påverkansarbete. Arbetet kommer fortgå under hösten.

19 89 et tar informationen till protokollet. 131 D 2017/ Yttrande Förslag på kärnavfallsavgifter, finansierings- och kompletteringsbelopp för Enligt 6 förordningen (2008:715) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet ska Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) för var och en av reaktorinnehavarna upprätta ett förslag till den kärnavfallsavgift som reaktorinnehavaren ska betala. SSM ska ge reaktorinnehavaren, berörda myndigheter, kommuner och organisationer tillfälle att yttra sig över avgiftsförslaget. Förslaget ska, enligt 8 förordningen, sedan synpunkter inhämtats, överlämnas till regeringen för beslut. Tillsammans med förslaget till avgifter ska enligt 20 förordningen lämnas förslag till finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp (för vilka säkerheter ska ställas) för varje reaktorinnehavare. SSM:s beräkningar och de slutsatser myndigheten dragit vid granskningen av SKB:s och tillståndshavarnas inlämnade underlag beskrivs i rapporten Förslag på kärnavfallsavgifter, finansierings- och kompletteringsbelopp för (SSM ). Efter dialog med representanter från Granskningsgruppen i Oskarshamn så bedöms denna remiss inte ha någon inverkan på det arbete som bedrivs inom slutförvarsfrågan i länet. Eftersom remissen enligt ovan inte bedöms ha någon inverkan på Kalmar läns arbete med slutförvarsfrågan beslutar arbetsutskottet att inte lämna några synpunkter. sunderlag Förslag på kärnavfallsavgifter, finansierings- och kompletteringsbelopp för forslag-pa-karnavfallsavgifter-finansierings--och-kompletteringsbelopp-for / Skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

20 Information om förslag till plan- och byggsamverkan Föredragande: Carolina Gunnarsson Det har via primärkommunala nämnden väckts en fråga om regional plan och byggsamverkan likande den som finns inom miljö, Miljösamverkan Sydost. Regionförbundet har ställt frågan vidare till länets kommuner om de önskar en sådan samverkan och också om de kan tänka sig samverkan med andra län. Syftet är att få en effektivare plan- och bygglovstillsyn, kompetenshöjning, samsyn, rättssäkerhet samt effektivare arbete inom och mellan länen. et tar informationen till protokollet. 133 D 2017/ Yttrande Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län, Ds 2017:20 Föredragande: Helena Nilsson Stockholms, Blekinge och Kalmar läns landsting har hos regeringen ansökt om att få överta det regionala utvecklingsansvaret i sina respektive län. Regionförbundet i Kalmar län har fått möjlighet att yttra sig över regeringens promemoria där lagen om regionaltutvecklingsansvar föreslås ändras så att lagen omfattar dessa län. Förslaget innebär även att berörda landsting får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige respektive regionstyrelse. Vid val ska dock beteckningen landstingsfullmäktige fortsatt användas. Regionförbundet ställer sig bakom upprättat förslag att landstingen i Stockholms län, Kalmar och Blekinge län från och med 1 januari 2019 övertar ansvaret för regionala utvecklingsfrågor. et föreslår styrelsen att ställa sig bakom förslaget att landstingen i Stockholms, Kalmar och Blekinge län från och med 1 januari 2019 övertar ansvaret för regionala utvecklingsfrågor. sunderlag Departementspromemorian Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län (Ds 2017:20)

21 91 Skickas till Finansdepartementet 134 D 2015/ Aktuellt angående bildande av regionkommun Föredragande: Helena Nilsson Arbetet med bildandet av regionkommun pågår. Flera arbetsgrupper är tillsatta. Inom kort väntas arbetet kring hur den politiska organisationen ska se ut vara klart och efter det kommer tjänstemannaorganisationen att formeras. et tar informationen till protokollet. 135 Inbjudningar 1. Stora tillväxtdagen, 26 oktober 2017 i Umeå, Tillväxtverket. et konstaterar att det krockar med styrelsen. 2. Nya infrastrukturplaner nationellt och regionalt för perioden , remisseminarium 7 september, Region Östergötland. Harald Hjalmarsson (M) deltar. 3. När barnkonventionen blir lag en konferens om att förverkliga barns rätt i Vimmerby den 26 oktober, Vimmerby kommun. et konstaterar att det krockar med styrelsen. 4. Regiondagar 2017, oktober, Rock City, Hultsfred. et erbjuds att delta. 5. Kalmarsundsveckan 2017, 29 augusti 2 september. Akko Karlsson (MP) redogör för veckans innehåll. 6. Akko Karlsson (MP) deltar i den 11 september på Fossilfritt Sveriges temadag i Stockholm. 7. Akko Karlsson (MP) deltar på South Baltic Green Tech 2017 i Roskelde den 12 september. 8. Leif Larsson (C) deltar den 6 oktober på seminarium om superbussar 9. Lena Granath (V) deltar på jämställdhetskonferens den 11 oktober i Kalmarsalen.

22 Anmälningsärenden A. Budgetläget för företags- och projektstöd (1:1) B. Förteckning över aktuella ärenden för information till arbetsutskottet C. Protokoll från Primärkommunala nämnden D. Återkoppling av ansvarsfrihet för regionförbundet 2016 samtliga medlemsorganisationer har beviljat ansvarsfrihet för regionförbundets styrelse 2016, D 2015/ E. Svenska kraftnät avbryter arbetet med den planerade elförbindelsen mellan fastlandet och Gotland, D 2017/ F. Uppdrag om metoder och modeller för utvärderingar och analyser av statliga insatser, D 2016/ G. Uppdrag att kvalitetsgranska förslag till planer inom åtgärdsplaneringen för transportinfrastruktur, D 2016/ H. för att tydliggöra ansvarsförhållandet mellan regionförbundet och Tillväxtverket, D 2016/ I. Informationsresa till slutförvaret i Finland som var planerad nu till hösten är inställd på begäran av mottagande organisation. Nytt datum är möjligt till våren et tar anmälningar med godkännande till protokollet. 137 Tema gröna näringar Håkan Larsson, skogsdirektör, Södra informerar om deras verksamhet och vad de ser för möjliga utvecklingar i framtiden. Johan Wendell, landsbygdsdirektör och Johanna Backlund, utvecklingsenheten, Länsstyrelsen i Kalmar län informerar om hur de arbetar med lantbruk och landsbygd. Jonas Tunestål, VD på KLS Ugglarps informerar om deras verksamhet och vad de ser för möjliga utvecklingar i framtiden. Carolina Gunnarsson, områdeschef, regionförbundet informerar om den nationella livsmedelsstrategin.

23 93 Dagen avslutas med ett studiebesök i Spjutterum hos Daniel Andersson och Axel Cedergren, lantbrukare, som visar sitt ekologiska lantbruk. et tar informationen till protokollet. Ulf Nilsson Harald Hjalmarsson Ulrika Cederholm ordförande justerare sekreterare