KALLELSE. Ledamöter kallas Ersättare informeras. Utdelning av stipendier ur Per Ahlquists donationsfond samt förta ring med smörgåstårta och cider

Transkript

1 o J U KALLELSE BARN OCH UTBILDNING Ledamöter kallas Ersättare informeras Barn- och utbildningsnämnden OBS! Heldag Nämndsammanträde: , kl 09:00-11:30 Information och utbildning: , kl 13:00-16:00 Kl 11:30 på Rådhuset Plats: Inbjudna personalföreträdare: Utdelning av stipendier ur Per Ahlquists donationsfond samt förta ring med smörgåstårta och cider Kommunfullmäktiges sessionssal, Rådhuset, Söderhamn Beatrice Hagström, SACO Thomas Eriksson, TCO Agneta Höglin, LO Särskilt kallade: Kerstin Vennberg, punkt 3, kl 09:00 Ewa Sanderhäll, punkt 4 och 5, kl 09:15 Carin Mellqvist, punkt 6 och 7, kl 10:00 Johan Rasmussen, punkt 10, 11 och 12, kl 10:45 Markus Thorsteinsen, punkt 14 och 15, kl 11:00 Aleandra Gard Ordförande OBS! Eventuellt förhinder anmäls till barn- och utbildningsnämndens förvaltningskontor, telefon eller för inkallande av ersättare. 1

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Barn- och utbildningsnämnden BARN OCH UTBILDNING 1. Val av justerare 2. Upprop 3. Ekonomisk rapport BUN/2015/0018 Handlingar skickas separat med e-post (till de förtroendevaldas soderhamn.se-adress) 4. Yttrande över förslag till ANDT-strategi för Söderhamns kommun BUN/2015/ Yttrande över motion om möjligheten för barn i behov att få tillgång till ett barnombud BUN/2015/ Yttrande över motion om införande av 20-timmarsregel inom förskolan BUN/2015/ Yttrande över medborgarförslag om att återinföra möjligheten till gratis pedagogiska måltider BUN/2015/ Avgifter för lokalupplåtelser BUN/2015/ Yttrande över remiss från Skolinspektionen om Friskolan Lust & Lära i Bollnäs AB ansökan om att ta över verksamheten vid Söderhamns friskola BUN Yttrande över ansökan från Lärande i Sverige AB om godkännande av utökning av befintlig verksamhet som huvudman för en fristående gymnasieskola i Gävle kommun BUN/2013/ Yttrande över ansökan från Plusgymnasiet AB om godkännande av utökning av befintlig verksamhet som huvudman för en fristående gymnasieskola i Gävle kommun BUN/201 1/ Yttrande över ansökan från ThorenGruppen AB om godkännande av utökning av befintlig verksamhet som huvudman för fristående gymnasieskola i Gävle kommun BUN/201 1/0032 2

3 l1/\t] U FÖREDRAGNINGSLISTA Barn- och utbildningsnämnden BARN OCH UTBILDNING 13. Begäran om igångsättningstillstånd för projektering av ombyggnation av Stentägtskolan BUN/2015/ Systematiskt kvalitetsarbete - bedömning av kunskapsresultat i årskurs 6 BUN/2015/ Systematiskt kvalitetsarbete - bedömning av kunskapsresultat i årskurs 9 BUN/2015/ Anmälan av delegationsbeslut BUN/2015/ Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m BUN/2015/OO Rapporter a) Hälsinglands utbildningsförbund b) Tillsynsrapport Bustrollets förskola 3

4 Ärende 4

5 - Nämnden [Ju - D) TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) /J\ j1 Datum Dnr 1_Jj BU N/201 5/0024/600 j Barn- och utbildningsförvaltningen Ewa Sanderhäll Yttrande över lokal ANDT-strategi för Söderhamns kommun Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt barn- och utbildningsförvaltningens förslag till yttrande över lokal ANDT-strategi för Söderhamns kommun. Ärendet Söderhamns kommunfullmäktige antog 2005 ett lokalt drogpolitiskt program som sträckte sig fram till Under år 2013 gav kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en ANDT-strategi (alkohol, narkotika, droger och tobak) som följer såväl regeringen som länsstyrelsens struktur. Framtaget förslag till strategi har tagits fram i samråd med nämndernas ordförandegrupp och föreslås gälla under innevarande mandatperiod. Kommunstyrelsen har skickat framtagen ANDT-strategi på för remissbehandling till nämnder, bolag och föreslagna myndigheter och aktörer i civilsamhället. Tidigare beslut Barn- och utbildningsnämnden 2011, 91 föreslår kommunfullmäktige att säga nej till motion om drogtester i skolan Kommunfullmäktige 2011, Kommunfullmäktige beslutar att säga nej till motionen om drogtester i skolan Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Barn- och utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till den framtagna ANDT-strategin. Den är framtagen i samverkan med andra aktörer, och samverkan är nyckelordet, det ökar möjligheterna att nå framgång och utveckling inom dessa komplea problemområden. Ett antal nya intressanta insatser föreslås i ANDT-strategin för där skolan är inblandad på ett eller annat sätt. Projekt Drogfri skola, ett projekt genom socialtjänsten som inledningsvis vänder sig till tre skolor. Norrtull, Stenberga och Staffangymnasiet. Projekt enligt Gävle modell Varje skola ska utarbeta en aktiv ANDT-policy som är känd för alla elever och deras vårdnadshavare och för all personal i skolan.

6 Sida 2(2) 1 ovan nämnda projekt Drogfri skola, enligt Gävlemodell finns det ett moment som innefattar drogtester för elever. Barn- och utbildningsförvaltningen tar bestämt avstånd från drogtester i enlighet med Skolinspektionens ställningstagande och tidigare beslut i barn- och utbildningsnämnden, dåvarande socialnämnden samt i kommunfullmäktige. Projektet innehåller emellertid så många fler intressanta och viktiga delar varför det också kan vara värt att genomföra dessa delar i Söderhamns kommun med undantag för drogtester. Samarbete med olika aktörer pågår och önskvärt är att det fortsätter, bl a BeSmart, Bildabomman. Samarbete mellan socialförvaltning och rektorer och verksamhetschefer är viktigt eftersom det ökar kunskapen om och kring våra uppdrag. Gemensamma möten sker med en regelbundenhet och översyn och uppdatering av handläggningsrutiner görs. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt barn- och utbildnings förvaltningens förslag till yttrande över lokal ANDT-strategi för Söderhamns kommun. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Arbetsmarknads- och socialnämnden Ewa Sanderhäll Verksamhetschef

7 Kominunfullmäktige O1lO6-27 Daniel Persson (SD) Rreslår i en motion att kommunfullmäktige uppdrar till berörd nämnd Ärendet Motion om frivilliga drogtester i skolan 127 Dnr2Oll/0032 n5 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Att genomfiira drogtester i skolan ställer stora krav på rutinerna vid utförandet av testet då att införa drogtester i grundskolans senare år och i gymnasieskolan. gränsdragningen i hanteringen för vad som är tillåtet enligt lagen jämte vad som strider mot grundlagen är hårfin. Testerna kan upplevas kränkande och i strid mot grundlagen. Barn- och dessutom mycket kritisk till drogtester varför Söderhamns kommun i nuläget bör avstå från lagiig och olagligt är komplicerad. Skolinspeklonen, som är skolans til[svnsmyndighet, är skolan som oklar och hanteringen vid testning är vansklig. Gränsdragningen för vad som är utbildningsförvaltningen bedömer att kunskaperna om insatsernas effekt vid drogtester i (Barn- och utbildningsnärnndens protokoll 91/2011) Barn- och utbildningsnärnnden anfi5r i huvudsak följande. polis och sociala myndigheter. Skolans uppgifter bör tydligt avgränsas från polisens och socialtjänstens uppgifter. Det finns risker med att skolans relation till barn och föräldrar kan bli lidande om skolhälsovården diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Skolans ansvar är, enligt kommunicera med elev/vårdnadshavare i frågor om behandlingsmetoder, tillsammans med gällande styrdokument, att förebygga, i förekommande fall beivra drogmissbruk och genomr5r allmänna drogtester, inte minst mot bakgrund av lagen om Rirbud mot Socialnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. stöd för att sådana tester reducerar ungdomars bruk av narkotika. Kravet på vetenskapligt stöd Det är oklart om allmänna drogtester i skolan har effekt. Statens folkhälsoinstitut, blir strängare om en insats riskerar skada och om den är resurskrävande. När det gäller att med socialtjänstens intentioner. Inom ramen för ungdomssamverkan förekommer drogtester redan idag. Det sker individuellt som en del i en handlingsplan och helt på frivillig basis. (Socialnämndens protokoll 123/2011) Socialnämnden anför i huvudsak f1jande. Skolinspektionen och Utbildningsdepartementet har kritiserat metoden bland annat med argumentet att evidens för preventiv effekt saknas. Det saknas tillfredsställande vetenskapligt uppdra åt kommunen att söka samarbete med företagare för att gemensamt ha samma riktlinjer om drogtester som krav för sommarjobb är den frågan svår och inte helt förenlig Beredande organs förslag högstadium och i gymnasieskolan, samt att kommunen söker samarbete med f&etagare f& att gemensamt ha samma riktlinjer om frivilliga drogtester som krav för sommaijobb. att utreda möjligheterna att irift5ra slumpmässiga frivilliga drogtester i grundskolans SÖDERHAMNS KOMMUN PROTOKOLL 2

8 Yrkanden Kornrnunfullmäktige föreslås besluta att avslå motionen. Kommunstyrelseus förslag till beslut att avslå motionen. Barn- och utbildningsnämnden f&eslår kommunstyrelsen besluta föreslå komniunliillmäktige Kommunfullmäktige Justerandes sign Daniel Persson, Bo Dahlin, Börje Strömberg, Kenneth Thuring, Christina Thuring och Bernt Åke Orest (SD) reserverar sig mot beslutet. Reservationer Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen. Kommunfullmäktiges beslut Ordförande ställer proposition på Daniel Perssons och Kenneth Thurings bifallsyrkande och beslutar avslå motionen. Mattias Benkes och Magnus Svenssons avslagsyrkande och finner att komrnunfullmälctige Propositionsordning Daniel Persson och Kenneth Thuring (SD) yrkar bifall till motionen och Mattias Berike (S) och Magnus Svensson (C) yrkar avslag till motionen. SÖDERHAMNS KOMMUN PROTOKOLL 2

9 SÖDERHAMNS KOMMUN PROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden Dnr 2011/0030/600 Yttrande över motion om drogtester Ärendet Daniel Persson, Sverigedemokratema, har till kommunfullmiiktige inkommit med en motion med förslag att kommunen ska utreda möjligheten att införa slumpmässiga drogtester i högstadiet och gymnasieskolan samt att kommunen ska söka samarbete med företagare för att utforma samma riktlinjer för drogtest när det gäller sommarjobb. Kommunstyrelsen har till barn- och utbildningsniimnden överlämnat motionen på remiss för yttrande. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Att drogtesta elever är en högaktuell fråga för riksdagen, justitieombudsmannaämbetet och för flera andra myndigheter. Frågan är också granniaga eftersom rättsläget anses oklart. Allmänna drogtester i skolan är en mycket ovanlig åtgärd i det förebyggande arbetet mot droger. Anledningen är att skolmyndigheterna bedömt att drogtester strider mot grundlagens skydd av den personliga integriteten. 1 de få kommuner som tillämpar drogtester i skolan är det frivilligt för eleven att delta i testerna. Frivilligheten är också en knäckfråga där Skolinspektionen kritiserat skolor och kommuner som tillämpar slumpmässiga och frivilliga drogtester, eftersom det i princip är omöjligt att säkerställa att testerna sker med fullt och reellt samtycke från eleven, och vårdnadshavare för omyndiga elever. Slumpvisa och frivilliga drogtester bland elever har som preventiv metod kritiserats av Skolinspektionen, Utbildningsdepartementet, Statens follchälsoinstitut och Sveriges elevers centralorganisation (SECO) bl a med argumentet att det saknas evidens för preventiv effekt. Justitieombudsmannen hari samband med ett ärende (Dnr: ) på Brinellskolan i Niissjö kommun uttalat att frivilliga och slumpmässiga drogtester inte strider mot grundlagen och därfbr gett kommunen rätt att fortsätta tillämpa frivilliga och slumpmässiga drogtester. Dessa tester ska omfattas av rigorösa skydd för individen och frivilligheten måste återkommande prövas. Det är endast skolhälsovården och skolläkaren som kanlfår genomföra dessa tester. Den stränga sekretess som råder inom skolhälsovården gör att informationen inte får spridas vidare utan samtycke från eleven. Skolverket och Skolinspektionen har av regeringen begärt ett klarläggande av rättsläget när det gäller drogtester i skolan. Riksdagen avslog så sent som den 31/ en motion (2010/1 1:Ub278) från Christian Holm (M) och Pia Hallström (M) om att införa allmänna drogtester på gymnasieskolan. Ordfärandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

10 SÖDERIIAMNS KOMMUN PROTOKOLL 12 Barn- och utbildningsnämnden Forts 91 Barn- och utbildningsförvaltningen delar motionärens uppfattning om att skolan ska vara drogfri och att det förebyggande arbetet måste ges hög prioritet. Skolorna i Söderhamns kommun har etablerade handlingsplaner mot droger och grundskolan har ett effektivt förebyggande arbete mot droger genom Be Smart. Drogtester ska kunna genomföras på förekommen anledning vid misstanke om drogmissbruk, om de sker med fullt och reellt samtycke från eleven, och vårdnadshavare för omyndiga elever. En elev har emellertid alltid rätt att avstå från att delta i testet, utan att behöva förklara varför och utan att utsättas för bestraffruingar. Vid misstanke om drogmissbruk hos en elev tas kontakt med vårdnadshavare och sociala myndigheter. Om en elev påträffas påverkad i skolan kontaktas alltid polisen, vilken är den instans som har den lagliga rätten att genomföra drogtester. Det måste dock övervägas vad socialtjänsten ska göra, vad polisen ska göra och vad sjukvården ska göra. Skolans uppgifter bör tydligt avgränsas från polisens och socialtjänstens uppgifter. Det fmns risker med att skolans relation till barn och föräldrar kan bli lidande om skolhälsovården genomför allmänna drogtester. Inte minst mot bakgrund av lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Skolans ansvar är, enligt gällande styrdokument, attförebygga, i förekommande fall beivra drogmissbruk och kommunicera med elev/vårdnadshavare i frågor om behandlingsmetoder, tillsammans med polis och sociala myndigheter. Att genomföra drogtester i skolan ställer stora krav på rutinerna vid utförandet av testet då gränsdragningen i hanteringen för vad som är tillåtet enligt lagen jämte vad som strider mot grundlagen är hårfin. Testerna kan upplevas kränkande och i strid mot grundlagen. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att kunskaperna om insatsernas effekt vid drogtester i skolan som oklar och hanteringen vid testning är vansklig. Gränsdragningen för vad som är lagligt och olagligt är komplicerad. Skolinspektionen, som är skolans tillsynsmyndighet, är dessutom mycket kritisk till drogtester varför Söderhamns kommun i nuläget bör avstå från att införa drogtester i grundskolans senare år och i gymnasieskolan. Konsekvensbeskrivniugar Frivilliga och slumpmässiga drogtester som ska genomföras i skolan kräver resurser både materiellt och personellt. Dessutom kräver genomförda tester analys. Lönekostnader för skolsköterskor och skolläkare ökar. Instrument för analys måste inhandlas alternativt så köps analystjänsten av landstinget. Barn- och utbildningsförvaltningen har inte i detalj beräknat vad eventuella kostnader för tester skulle kunna innebära. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

11 SÖDERHAMNS KOMMUN PROTOKOLL 13 Barn- och utbildningsnämnden Forts 91 Finansiering Vid eventuellt beslut om genomförande av drogtester bör barn- och utbildningsnämndens ram utökas i motsvarande grad. Perspektiv Förslag till beslut har konsekvensbeskrivits/analyserats utifrån ett: Perspektiv Anmärkning Miljöperspektiv X Hälsoperspektiv Ingen inverkan X Barnperspektiv Positiv inverkan Jämstälidhetsperspektiv Tillgänglighetsperspektiv Barn- och utbildningsförvaltningens förslag tifi beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Beslut Nämnden beslutar enligt barn- och utbildningsförvaltningens förslag.

12 ANDT-strategi för Söderhamns kommun r rj ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak JJJ\JJJJ

13 AN DT-strateg i, innehåll Innehåll Sid. Bakgrund 3 Dagligrökare 17 Sammanfattning 6 Snusning 18 Alkoholkonsumtion 7 Daglig snusning 19 Intensivkonsumtion alkohol 8 Tobakskonsumtion 20 Högkonsumtion av alkohol 9 Tobakskonsumtion kommentar 21 Illegal smuggelsprit 10 Debutålder alkohol 22 Hembränt 11 Anskaffning av alkohol och tobak 23 Alkoholkonsumtion kommentar 12 Konsekvenser av berusningsdrickande 23 Narkotikakonsumtion 13 Undervisning om ANDT 24 Nätdroger 14 Bedömning av resurser 25 Dopning 15 Slutsatser och rekommendationer 26 Tobaksrökning 16 Källor och definitioner 27 Förslag till strategi Bilagor: Sociala insatsteam och Drogfri skola

14 Söderhamns ANDT-strategi Bakgrund Söderhamns kommunfullmäktige antog 2005 ett lokalt Drogpolitiskt program som sträckte sig fram till Programmet var en följd av regeringens satsning på drogförebyggande arbete genom Alkoholkommitten och Mobilisering mot narkotika, kombinerat med riktade statsbidrag till kommunerna under 2000-talets början. 1 Drogpolitiskt program konstateras att: Söderhamns förebyggande arbete mot droger syftar till att ge befolkningen möjlighet till en god livskvalitet. Detta ska ske genom såväl hälsofrämj ande som förebyggande insatser. Vidare konstateras att: Söderhamns kommuns inställning till tobak, alkohol och andra droger är tydlig. Totalkonsumtion av alla former av droger och därmed dess medicinska och sociala skadeverkningar ska minska. Allt ickemedicinskt bruk av läkemedel, narkotika, lösningsmedel och dopnings preparat är ett missbruk som ska bekämpas. Det förebyggande arbetet mot droger ska enligt Drogpolitiskt program riktas till hela befolkningen med barn, ungdomar och föräldrar som särskilt prioriterade målgrupper, utvecklas, samordnas och vara ett gemensamt ansvar för kommunen, landstinget, polisen, andra myndigheter och organisationer i samverkan med föreningslivet och samhället i övrigt, innehålla främj ande och förebyggande insatser lika väl som insatser för tidig upptäckt och stöd, vård och behandling, innehålla insatser för att minska både tillgänglighet och efterfrågan av droger, i första hand baseras på metoder som har vetenskapligt stöd i forskning eller väl beprövad erfarenhet

15 Bakgrund, fortsättning Ovanstående ställningstaganden i Drogpolitiskt program äger i högsta grad fortsatt giltighet. Den aktuella strategin har sin utgångspunkt i den struktur som används såväl nationellt som i länet, och ur en workshop som ägde rum under Effekt av tidigare insatser Som en direkt effekt av det Drogpolitiska programmet beslutade kommunfullmäktige bland annat om den nu väletablerade verksamheten BeSmart, riktad till ungdomar. Det avsattes även medel för Studieförbundet Bildas förebyggande gruppverksamheter för barn, unga och vuna. God hälsa och trygghet tillhör de viktigaste grundstenarna i ett välfärdssamhälle och bidrar till att skapa ett attraktiv kommun och god tillvät. Alkohol och droger leder ofta till kriminalitet och våld och utgör ett hot mot tryggheten i samhället. Det ANDT-förebyggande arbetet är därför ett viktigt inslag för arbetet med att ge barn och ungdomar en god uppvätmiljö. Alla barn har rätt att väa upp under trygga förhållanden i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Vidare har arbetet präglats av informations- och opinionsinsatser (till eempel mot langning) och erbjudande av fritidsaktiviteter i drogfri miljö. Som framgår av nedanstående komrnunanalys går trenderna när det gäller ANDT åt rätt håll i kommunen. Vad som bidragit till denna positiva utveckling är det naturligtvis svårt att dra säkra slutsatser om. Delvis handlar det om nationella trender, delvis om effekter av lokalt drogförebyggande arbete. Det brukar sägas att varje krona som satsas i folkhälsoarbete ger 5 tillbaka. 1 denna lokala ANDT-strategi föreslås två nya insatser: Sociala insatsteam och införandet av verksamheten Drogfri skola (se bilagor)

16 Arbetet med aktuell strategi 1 samband med första utbildningsträffen för arbetet med skolelevsundersökningen (CAN 20 13) presenterade Samhällsmedicin Gävleborg (SMG) en ny modell för kvalitetssäkring av drogprevention, European Drug Prevention Quality Standards (EDPQS). Tre kommuner (Gävle, Sandviken och Söderhamn) nappade på erbjudandet. Vi hade en första träff 19 april 2013 på Samhällsmedicin Gävleborg då vi gick igenom modellen och bestämde hur vi tillsammans ska arbeta vidare. Vi kommer att ha fortlöpande träffar där vi arbetar igenom modellen steg för steg. Länsnätverket var intresserade av att se om modellen är användbar för att utveckla och kvalitetssäkra det lokala drogförebyggande arbetet i länets kommuner med utgångspunkt i siffrorna från våra CAN-undersökningar. 1 steg 1 och 2 ligger en kommunanalys och resursbedömning till grund för det fortsatta arbetet i varje kommun. SMG bjöd in alla kontaktpersoner för att tillsammans med SMG arbeta kring modellen i en studiecirkel - ett forum där vi tillsammans kan utveckla ny kunskap med de gemensamma problemen i fokus. 1 Bediamk, av behev 2. Bedm&n av reser Våra olika erfarenheter och kunskaper innebär att vi kan skapa något nytt och så allsidigt som möjligt belysa preventionsarbetet, öka kunskaperna och se om modellen är användbar för att kvalitetsäkra det pågående förebyggande arbetet. M G. Ve*iistä.de ed. itinmq * 1 Hlib.ht Ka,wI 1 ed. 1n c 0 *e_ 4. UIt.f,..M. av

17 Sammanfattning Denna strategi redovisar resultat från en serie drogvaneundersökningar i årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet, som genomförts i länet sedan Samhällsmedicin Gävleborg har haft ansvaret för undersökningarna, som en del i uppdraget att följa drogutveckiingen i länet. Mätningarna samfinansieras med länets kommuner. Undersökningarnas syfte är i första hand att belysa utvecklingen av drogvanorna och att studera skillnader mellan olika åldersgrupper. Enkäten är en totalundersökning i högstadiets årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2. 1 denna strategi ligger fokus på djupare analys av alkohol-, narkotika-, tobaks- och dopningsutvecklingen. Fokus ligger på utvecklingen sedan år 1999/2000, det vill säga under en period med mycket stora förändringar i alkoholvanor bland unga. Vi har i denna strategi valt ut vissa centrala områden och indikatorer framför andra. Ett centralt område som belyses är utvecklingen av ungdomars alkoholvanor och utvecklingen av bruk av illegal (smugglad) alkohol. Ett annat område som belyses är vilken betydelse debutåldern har för elevernas aktuella vanor. Ett avsnitt belyser narkotikautvecklingen och användningen av nätdroger. 1 strategin analyseras förutom konsumtionsnivåerna även Tobaksfrågorna har också analyserats, där både rökning förändringar i debutålder, hur ungas anskaffning av och snusning står i blickpunkten. alkohol och tobak ser ut samt analys av utvecklingen. Analysen skall ligga till grund för det fortsatta arbetet med att kvalitetssäkra det drogförebyggande arbetet. Söderhamns kommun deltar i arbetet med att utveckla en kvalitetsstandard med hjälp av European Drug Prevention Quality Standards (EDPQS) i samarbete med Samhälismedicin Gävleborg och kommunerna Gävle och Sandviken

18 Alkoholkonsumtion 2012 års undersökning visar fortsatt minskad alkoholkonsumtion och berusningsdrickande i riket. Hand i hand med den utvecklingen har också andelen högkonsumenter och riskkonsumenter sjunkit kraftigt. Högstadiet årskurs 9 Nedgången är som tydligast i högstadiet men syns också i gymnasiet. Andelen unga som dricker alkohol har sjunkit under den senaste tolvårsperioden. Detta är de lägst uppmätta nivåerna sedan starten av mätningarna år Gymnasiet årskurs 2 Här har andelen alkoholkonsumenter i riket minskat sedan mätningarna startade Detta motsvarade i Söderhamn totalt 280 ungdomar Alkoholkonsumenter % Riket Pojkar Alkoholkonsumenter Riket % Pojkar Flickor Gävleborg Pojkar Flickor Söderhamn Pojkar Flickor Söderhamn har haft samma utvecklingstrend för flickor men fortsatt höga siffror för pojkar. År 2002 motsvarade detta 250 och ungdomar vilket är de lägsta uppmätta nivåerna sedan starten av mätningarna år Söderhamn har högre siffror än riket och länet. Flickor Gävleborg Pojkar Flickor Söderhamn Pojkar Flickor Söderhamn har här lägre siffror än länet och riket och följer trenden med sjunkande siffror

19 Intensivkonsumtion av alkohol Gymnasiet årskurs 2 Andelen som druckit alkohol motsvarande minst en flaska Andelen som intensivkonsumerar alkohol ligger stilla vin eller motsvarande mängd ren alkohol i andra drycker för pojkar och ökar något för flickor. vid ett och samma tillfälle en gång/månad eller oftare. Intensivkonsumtion riket % Hogstadiet arskurs 9 Andelen som intensivkonsumerar har sjunkit. Intensivkonsumtion riket % Pojkar Flickor Gavleborg Pojkar Flickor Söderhamn har samma trend som riket men högre siffror. lntensivkonsumtion Söderhamn % Pojkar Flickor Pojkar OBS! års undersökning har frågorna kring Flickor intensivkonsumtion ändrats och siffrorna är inte jämförbara med tidigare år. Söderhamn Pojkar Intensivkonsumtion % 2013 Riket Länet Söderhamn Flickor Pojkar Söderhamn har samma utvecklingstrend. Detta är de lägst uppmätta nivåerna sedan starten av Flickor mätningarna år 1996 (undantaget flickor 1999). Här visar Söderhamn en sänkning men har högre värden än i länet och riket, Intensivkonsumtionen bland flickor i Söderhamn är fortsatt högre än riket och länet och lägre hos pojkarna

20 Högkonsumtion av alkohol Högkonsumtion är ett annat konsumtionsmått byggt på ett samlat alkoholinde med 6 klasser där högkonsumtion är klass 5+6. Högstadiet årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2 Andelen högkonsumenter sjunker Andelen högkonsumenter sjunker något bland pojkar men ökar för flickor. Högkonsumtion % Högkonsumtion riket % Riket Pojkar Pojkar Flickor 17 9 Flickor Gävleborg Gävleborg Pojkar Pojkar Flickor Flickor Söderhamn Högkonsumtion Söderhamn % Pojkar Flickor Pojkar Flickor motsvarade detta totalt 60 ungdomar Söderhamn har samma sjunkande trend som riket motsvarade detta 120 och ungdomar. Söderhamn har samma utvecklingstrend med sjunkande siffror men fortsatt höga värden för pojkar Under perioden har siffrorna i i förhållande till länet och riket och för flickor Söderhamn förbättrats både för pojkar och flickor. förhållande till riket

21 Illegal smuggelsprit Smuggelsprit uppvisade ökningar i början av 2000-talet under en tid då andelen som druckit hembränt minskade kraftigt. Andelen 2011 är högre än i början av 2000-talet. Högstadiet årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2 Andelen som druckit smuggelsprit sjunker bland pojkarna Andelen som druckit smuggelsprit sjunker bland och ökar bland flickorna, pojkarna och ökar bland flickorna. Smuggelsprit% Smuggelsprit% Riket Riket Pojkar Pojkar Flickor Flickor Gävleborg Gävleborg Pojkar Pojkar Flickor Flickor Söderhamn Söderhamn Pojkar Pojkar Flickor Flickor Söderhamn har samma utvecklingstrend med ökande Söderhamn hade 2010 kraftiga ökningar när det siffror, men högre siffror för pojkar och lägre siffror gäller smuggelsprit, för pojkar och flickor. Värdena för flickor än länet och riket, för pojkar och flickor sjunker och är lägre än länet och riket

22 Hembränt Konsumtionen av hembränt har sjunkit rejält i riket både i högstadiet och gymnasiet. Högstadiet årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2 Andelen som druckit hembränt sjunker. Andelen som druckit hembränt sjunker. Hembränt % Hembränt % Riket Riket Pojkar Pojkar Flickor Flickor Gävleborg Gävleborg Pojkar Pojkar Flickor Flickor Söderhamn Söderhamn Pojkar Pojkar Flickor Flickor motsvarade detta 130 och ungdomar Söderhamn har samma trend som riket men med Söderhamn har samma utvecklingstrend som riket mycket kraftigare sänkningar. med kraftigt sjunkande siffror men fortsatt högre siffror än i länet och riket innebar detta 150 och ungdomar. Söderhamns siffror ligger under läns- och rikssiffror för pojkar och under Iänssiffrorna för flickor

23 Alkoholkonsumtion Kommentar 2012 års undersökning visar på fortsatt minskad alkoholkonsumtion och fortsatt minskat berusningsdrickande. Hand i hand med den utvecklingen har också andelen högkonsumenter och riskkonsumenter sjunkit kraftigt. Nedgången är som tydligast i grundskolans år 9 men syns också i gymnasiet. Konsumtionen har sjunkit i alla grupper. Det innebär att det inte finns tecken på ökad polarisering i termer av att de som dricker mycket ökar sin konsumtion i volym medan andra minskat. Nedgången har i procent räknat varit som minst bland dem som dricker mest, vilket lett till en ökad spridning av konsumtion under senare år. 1 antal liter (absoluta tal) har dock nedgången varit som störst bland dem som dricker mest. Kommentar Söderhamn Högstadiet årskurs 9 Söderhamns siffror ligger över rikets när det gäller alkoholkonsumtion. Söderhamn har högre värden för intensivkonsumtion än i riket. Söderhamns siffror avviker från den sjunkande rikstrenden och högkonsumtionen ligger stabilt för pojkar men ökar för flickor. Söderhamn har fortsatt höga siffror för konsumtion av hembränt, speciellt för flickor, men följer den sjunkande rikstrenden. Gymnasiet årskurs 2 Söderhamns siffror ligger över rikets när det gäller alkoholkonsumtion. Söderhamns siffror avviker från rikstrenden, intensivkonsumtionen ökar och ligger över rikets värden. Söderhamns siffror innebär en positiv trend för flickor som nu har samma andel högkonsumenter som i riket. Andelen som dricker hembränt är mycket högre både för pojkar och flickor i Söderhamn än i riket men följer utvecklingstrenden. Smuggelspriten har kommit till Söderhamn och etablerat en stabil marknad i nivå med riket

24 cannabis Narkotikakonsumtion När det gäller användningen av narkotika är utvecklingen inte lika positiv som för alkohol och tobak. Högstadiet årskurs Gymnasiet årskurs 2 När det gäller erfarenhet av narkotika är läget stabilt. Ser man på det i särklass vanligaste preparatet så ökade andelen som använt cannabis någon gång 2010 för aff återigen sjunka 2013 Narkotika % Narkotika % Riket Riket Pojkar 8 9 Pojkar Flickor 8 6 Flickor Gävleborg Gävleborg Pojkar 6 7 Pojkar Flickor 8 5 Flickor Söderhamn Söderhamn Pojkar 6 10 Pojkar Flickor 7 *Söderhamns siffror från 2011 är osäkra för flickor. * Flickor * 9 9 *Söderhamns siffror från 2004 är osäkra för flickor. Söderhamn har sjunkande siffror för pojkar och lägre 2002 var Söderhamns siffror i nivå med riket var siffror än i länet och riket för både pojkar och flickor. pojkarnas siffror högre än i länet och riket. Både 2002 och 2011 motsvarade detta 20 ungdomar med narkotikaerfarenhet i Söderhamn

25 Nätdroger Nätdroger, Internetdroger, designerdroger eller Gymnasiet årskurs 2 liknande Nätdroger Någon Någon Använt års undersökning ställde för första gången CAN riket % 2012 nätdrog gång narkotika fördjupade frågor om nätdroger. totalt köpt via någon Internet gång Begreppet nätdroger används både om narkotikaklassade, Pojkar 5,5 1,0 20,2 icke klassade substanser och substanser klassade som Flickor 2,7 0,3 14,8 hälsofarlig vara och som saluförs via Internet. Spice eller liknande rökmiar är den vanligaste preparatgruppen. Skillnaden är stor mellan andelen som anger att de någon gång har använt en nätdrog och de som anger att Högstadiet årskurs de själva har köpt lagliga eller olagliga droger på nätet. Nätdroger Någon Någon Använt riket % 2012 nätdrog gång narkotika Det troliga är därför att unga får tag på nätdroger på totalt köpt via någon samma sätt som de får tag på till eempel cannabis, det Internet gång vill säga genom kompisar eller bekanta. Pojkar 3,0 1,2 7,6 Flickor 2,2 0,4 6,7 Använt Riket Länet Söderhamn nätdroger 2013 Pojkar Flickor L7tflLfl ananfli lina.al % 0flLtL JL till itihlti S%11 t flflt#l at,. pojkar

26 Dopning Erfarenhet av anabola steroider har alltsedan 1990-talet varit relativt sällsynt bland skolelever. Eempelvis bland gymnasieeleverna är erfarenhet av narkotika i jämförelse normalt 20 gånger så vanligt. Det är främst pojkar som har erfarenhet av ariabola steroider, bland flickorna är det sällan över en halv procent som svarar att de prövat preparatet. Högstadiet årskurs När det gäller erfarenhet av anabola stereoider ser vi en liten ökning bland pojkarna. Dopning riket % 2000 Pojkar 1 Flickor Söderhamn har ännu lägre siffror. Dopning Söderhamn % 2011 Pojkar <1 Flickor < hade under 1 % av ungdomarna i Söderhamn använt anabola stereoider. < <1 Gymnasiet årskurs 2 När det gäller erfarenhet av anabola stereoider ligger pojkarna stra över 1 procent både 2004 och 2012 och flickorna under 1 procent. Dopning riket % 2004 Pojkar 1 Flickor Gävleborg Pojkar 1 Flickor 0 Söderhamn Pojkar Flickor *Dopningsiffror från 2004 redovisades inte på kommunnivå. Sammantaget har eleverna rapporterat en konstant och förhållandevis låg erfarenhet av anabola steroider över tid. Uppenbart är i alla fall att pojkar prövat anabola steroider i större utsträckning än flickor; talen är tre gånger så höga har Söderhamn samma låga siffror som riket. 1 % av både pojkar och flickor hade använt anabola steroider. <1 * * <

27 Tobaksrökning Högstadiet årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2 När det gäller tobaksrökning visar 2012 års undersökning Har ser vi en mer stabil nivå sedan 2004 då på en positiv utveckling när det gäller grundskolan. mätningarna startade och sänkningar Tobaksrökning % Tobaksrökning % Riket Riket Pojkar Pojkar Flickor Gävleborg Flickor Pojkar Gävleborg Pojkar Flickor Flickor Söderhamn Pojkar Söderhamn Flickor Pojkar motsvarade det totalt 100 mot 70 ungdomar Flickor Söderhamn har lyckats sänka sina höga tobakssiffror för flickor 2002 till en nivå lägre än i riket och länet Pojkarnas rökande är i nivå med länet och riket motsvarar detta totalt 180 och ungdomar i Söderhamn. Söderhamn har sänkningar både för pojkar och flickor Tobaksrökningen i Söderhamn ligger fortsatt något högre än riket och länet för flickor men lägre för pojkar

28 Dagligrökare Högstadiet årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2 Dagligrökandet sjunker i riket Dagligrökandet ökar bland pojkar men ligger stabilt hos flickor. Dagligrökare % Dagligrökare % Riket Riket Pojkar 6 5 Pojkar Flickor 12 8 Flickor Gävleborg Gävleborg Pojkar 4 5 Pojkar Flickor 11 8 Flickor Söderhamn Söderhamn Pojkar 3 7 Pojkar Flickor 11 4 Flickor Söderhamn har haft samma utvecklingstrend som Dagligrökande flickor och pojkar i gymnasiet 2013 riket för flickor men en höjning för pojkar. ligger på riks- och länsnivå. Låga siffror för flickor i årskurs

29 Snusning Högstadiet årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2 Snusningen sjunker i riket Snusningen sjunker i riket Snusning% Snusning% Riket Riket Pojkar Pojkar Flickor 5 3 Flickor Gävleborg Gävleborg Pojkar Pojkar Flickor 6 5 Flickor Söderhamn Söderhamn Pojkar Pojkar Flickor 4 4 Flickor Söderhamn har inte samma utvecklingstrend utan har Sandviken har inte samma utvecklingstrend. ökningar och höga siffror för pojkar motsvarar detta totalt 100 ungdomar. Snusningen ökar bland pojkar i Söderhamn och både pojkar och flickor ligger över siffrorna för länet och riket

30 Daglig snusning Högstadiet årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2 Dagligsnusningen sjunker i riket Dagligsnusningen sjunker i riket Dagligsnusning % Dagligsnusning % Riket Riket Pojkar 15 5 Pojkar Flickor 1 <1 Flickor Gävleborg Gävleborg Pojkar 17 7 Pojkar Flickor 1 <1 Flickor Söderhamn Söderhamn Pojkar Pojkar Flickor <1 <1 Flickor 2011 motsvarar detta totalt 20 ungdomar motsvarar detta totalt 50 ungdomar. Flickorna har osäkra värden. Söderhamn har inte samma utvecklingstrend utan höga siffror för pojkar och låga siffror för flickor. Söderhamn följer inte rikstrenden utan har en ökning bland pojkar för dagligsnusning. Dagligsnusningen i Söderhamn ligger kvar på en hög nivå för pojkar i förhållande till länet och riket

31 Tobakskonsumtion Andelen som använder tobak i någon form. Högstadiet årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2 Tobakskonsumtionen sjunker Tobakskonsumtionen i gymnasiet ligger högt men sjunker Tobak i någon form % Tobak i någon form % Riket Riket Pojkar Pojkar Flickor Flickor Gävleborg Gävleborg Pojkar Pojkar Flickor Flickor Söderhamn Söderhamn Pojkar Pojkar Flickor Flickor Sandviken har haft samma utvecklingstrend motsvarade detta totalt 190 och ungdomar i Soderhamn motsvarade det totalt 120 mot 90 ungdomar Soderhamn foljer inte den sjunkande riks- och länstrenden för pojkar utan har höga siffror men lägre siffror än länet och riket för flickor. Soderhamn har hogre siffror an i lanet och riket for pojkar och men i nivå med länet och riket för flickor

32 2012. Tobakskonsumtion Kommentar Andelen som använder tobak totalt sjunker i grundskolan men ligger stabilt och högt i gymnasiet. När det gäller tobak visar 2012 års undersökning på en positiv utveckling för årskurs 9. 1 gymnasiet ser vi en mer stabil nivå sedan 2004 då mätningarna startade. Utvecklingen av det totala tobaksbruket, dvs, elever som röker och/eller snusar, följer samma mönster av minskningar i årskurs 9 och en stabil utveckling i gymnasiet. När det gäller dagligt bruk av rökning och av tobak (rökning och/eller snus) har andelarna i årskurs i stort sett halverats under åren 2000 Detta gäller både pojkar och flickor. 1 gymnasiet syns ingen minskning av andelen dagligrökare , snarare en viss ökning bland pojkarna. Kommentar Söderhamn Högstadiet årskurs 9 Söderhamn har närmat sig riksgenomsnittet när det gäller räkning, vilket i praktiken innebär en försämring av tobakssiffrorna. Bägge könen har högre siffror på rökning jämfört med riket. Snusningeri sjunker inte i Söderhamn utan ligger på en hög nivå. Dagligsnusningen i Söderhamn ligger på en hög nivå. Gymnasiet årskurs 2 Söderhamn har en kraftig ökning av rökning bland pojkar och en sänkning för flickor. Bägge könen har högre siffror än i riket. Snusningen sjunker inte i Söderhamn och det finns en mycket större andel flickor som snusar än i riket. Dagligsnusningen i Söderhamn ligger på en hög nivå. Det totala dagliga tobaksbruket uppvisar dock något minskade andelar även i gymnasiet

33 Debutålder alkohol 1 takt med den minskade alkoholkonsumtionen har debutåldern höjts, mätt som andelen som druckit alkohol eller som druckit sig berusade före eller vid 13 års ålder. Ett av målen i regeringens ANDT-strategi är att höja debutåldern för alkohol och tobak. Det finns studier som visar på att de som alkoholdebuterat tidigare än andra har en högre alkoholkonsumtion i vuen ålder och också löper risk att utveckla ett skadligt bruk, dvs, ju tidigare debut desto större skador. Högstadiet årskurs 9 Gymnasiet år 2 Andelen skolelever som berusat sig före eller vid 13 års Andelen skolelever som berusat sig före eller vid 13 års ålder sjunker och har halverats för pojkar. ålder sjunker och har halverats för pojkar. Debutålder <13 alkohol % Debutålder <13 alkohol Riket % Pojkar Riket Pojkar Flickor Flickor Gävleborg Gävleborg Pojkar Pojkar Flickor Flickor 22 9 Söderhamn Söderhamn Pojkar Pojkar 9 7 Flickor Flickor 24 9 Sandviken har samma utvecklingstrend Sänkningar 1 Söderhamn under perioden dvs. debutåldern har höjts. Sänkningar i Söderhamn under perioden dvs. debutåldern har höjts. Andelen skolelever som berusat sig före eller vid 13 års ålder i Söderhamn ligger under riksnivå för både pojkar och flickor

34 Anskaffning av alkohol och tobak Många elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 får tag på alkoholen från syskon eller kompisar års undersökning har man med hjälp av nya frågor försökt ringa in varifrån alkoholen ursprungligen kommer, för att få en bättre bild av fördelningen mellan anskaffning av smugglad alkohol och alkohol från Systembolaget i olika åldersgrupper. Ingenting i 2012 års undersökning tyder på att alkohol och tobak blivit mer lättillgängligt via de kanaler som finns tillgängliga för vuna: livsmedelsbutiker, Systembolagets butiker och restauranger. Snarast tyder data på den motsatta riktningen, nämligen att tillgången minskat. Väger man in tillgången till insmugglad alkohol och tobak förändras bilden något, men anskaffning och konsumtion av smuggelalkohol har efter de ökningar som noterades fram t.o.m sjunkit signifikant. Användningen av smuggelsprit ökade i början av 2000 talet, under samma tid som andelen som druckit hembränt minskade kraftigt. Sedan 2007 syns ingen ökning andelen som druckit smuggelsprit har tvärtom minskat. Anskaffning av smuggeicigaretter visar ingen ökning. Konsekvenser av berusningsdrickande 1 takt med den minskande alkoholkonsumtionen bland ungdomar rapporterar också färre ungdomar alkoholrelaterade problem. Trenden är tydligare bland elever i årskurs 9 än i gymnasiets år 2 och beror högst sannolikt på en kraftigare minskning över tid i årskurs 9. Resultaten från analyserna av hur problemen är fördelade i olika konsumtionsgrupper visar att problemen för ungdomar i hög grad är en funktion av alkoholkonsumtionen, där en högre konsumtion leder till fler problem. Detta styrks även av skillnaderna mellan eleverna i årskurs 9 och gymnasiets år 2 i hur många som uppgett att de fått problem till följd av att de druckit alkohol. 1 gymnasiets år 2, där konsumtionen är högre, är det också en större andel elever som uppgett att de haft problem. Vidare kan det konstateras att det finns tydliga skillnader mellan flickor och pojkar. Fler flickor än pojkar uppger att de fått negativa konsekvenser på grund av att de druckit alkohol, ett resultat som återfinns i båda årskullarna

35 Undervisning om ANDT Andelen elever som uppger sig ha fått någon ANDT-undervisning minskar, såväl i riket som i Söderhamn. Av Skollagen och läroplaner framgår att skolan har ett sådant uppdrag. 1 regeringens ANDT-strategi för en hälsofrämjande skola fastslås bland annat: Under strategiperioden bör grund- och gymnasieskolor få möjlighet att ta del av utbildningsinsatser för att stödja generell skolutveckling och utveckla undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak. Utbildningsinsatserna bör ta sin utgångspunkt i förebyggande åtgärder som bygger på forskning och beprövad erfarenhet Undervisning om ANDT - pojkar Har du haft någon undervisning om ANDT? Nej % pojkar Undervisning om ANDT - flickor Har du haft någon undervisning om ANDT? Nej % flickor Hela landetl Gävleborg 1 Söderhamn ii i ii i rli I ii riii iii iiiiiiiiii IIIIII!jIL. Hela landet Gävleborg Söderhanm, e, 4$

36 Bedömning av resurser Kommunen har sedan ett flertal år ett antal förebyggande Förutom kommunens myndighetsansvar genom verksamheter i skarp drift. socialtjänstlagen finns även efter kommunstyrelsens initiativ en centrumvärd. Centrumvärden arbetar utan Här bör särskilt BeSmart framhävas. BeSmart bygger på myndighetsutövning uppsökande och stödjande bland kontraktsmetoden, där runt 800 ungdomar mellan årskurs öppet utslagna i centrum. Arbetet sker i nära samverkan 4 och 9 aktivt är medlemmar. med ideella aktörer. Vidare har Söderhamn långsiktigt arbetat med den så 1 Söderhamn finns också flera ideella aktörer som kallade Bildablomman, där förebyggande medverkar till att förebygga missbruklstötta till gruppverksamhet för barn, unga och vuna erbjuds. drogfrihet. Här kan bland annat nämnas Föräldrar på stan, Kommunen har även 2 fältartjänster som jobbar uppsökande mot ungdomsgrupper i syfte att slussa dem till meningsfulla fritidssysselsättningar. När det gäller vård och behandling har kommunen sedan flera år en samverkan med landstinget genom Söderhamns beroendecenter och socialtjänsten. Socialtjänsten erbjuder vidare öppenvårdsbehandling för barn, ungdomar och familjer genom BUC. Här har neddragningar skett det sista året kritiserats bland annat av brukare. IOGT och Stenbackens boende- och arbetskooperativ

37 Slutsatser och rekommendationer Sammanfattning Analyser av data från 2000 (2004 för gymnasiet) visar att den totala droganvändningen av alkohol och/eller narkotika och/eller tobak har sjunkit kraftigt. Den kraftigt minskade alkoholkonsumtionen har inte ersatts av en liknande ökning av andra droger. Summan av (drog)lasterna är inte konstant. Sammanfattning Söderhamn

38 a Kommuner Källor EMCDDA Manuals (201 1). European Drug Prevention Quality Standards manual for professionals. Luembourg. European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction. Leifman H (red.) (2013). Skolelevers drogvanor Rapport 133. Stockholm. CAN Östlund L (2011). Skolelevers drogvanor - i Gästrikland, länet och riket. Gävle. Samhälismedicin Gävleborg. Definitioner Alkoholkonsumtion Andelen konsumenter av alkohol har mätts på två olika sätt. Det ena baseras på svaren på frågor om man druckit folköl, starköl, vin, sprit eller starkcider/ alkoläsk någon gång under de senaste 12 månaderna. Det andra måttet bygger på andelen som svarat ja på en inledande alkoholfråga om man under de senaste 12 månaderna druckit öl, alkoläsk, starkcider, vin eller sprit. Högkonsumtion Högkonsumtion är ett annat konsumtionsmått byggt på ett samlat alkoholinde med 6 klasser där högkonsumtion är klass 5+6. Med hög alkoholkonsumtion avses här en månatlig konsumtion motsvarande minst 14 standardglas i veckan för pojkar och 9 standardglas för flickor, dvs. de gränsvärden som brukar användas på den vuna befolkningen. Intensivkonsumtion Andelen som druckit alkohol motsvarande minst en heiflaska vin eller motsv. mängd ren alkohol i andra drycker te. 18 cl sprit (en halv kvarting) eller fyra stora flaskor stark cider/ alkoläsk eller fyra burkar starköl eller se burkar folköl vid ett och samma tillfälle en gång/månad eller oftare

39 Förslag till lokal strategi Tillaåna till alkohol, narkotika och tobak ska minska Pågår/Ny! Insatser nsvarig Uppföljning Ingen insats Regelbunden samverkan i regionen, landet och internationellt ( e. LSTs träffar, ECAD) Ungdomskoordinator! Socialnämnd Pågår Kontinuerlig Utveckla informationen om ANDT/Folkhälsofrågor på uppdatering kommunens hemsida soderhamn.se Ungdomskoordinator/Folkhälsostrateg av webbplatsen Pågår Utveckla samverkan med ideella organisationer Gemensamma genom bildandet av ett lokalt ANDT-råd Undomskoordinator aktiviteter Ny Samverkansavtal Kommunchef/Ledningsgrupp Barn & Regelbundna kommun-polis Unga avstämningar Pågår Förstärkt ordningshållning i centrum Återrapportering efter genom ordningsvakter Ungdomskoordinator det la halvåret. Ny Förstärka myndighetssamverkan Återrapport efter kring Centrumvärden Ungdomskoordinator )rojekttiden Pågår.. Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, doping eller tobak Pågår/Ny! Insatser nsvarig Uppföljning Ingen insats Erbjuda stöd till föräldrar med missbruksproblematik Socialtjänsten/BUC/Beroendecenter Årlig återrapportering Pågår Erbjuda stödgruppsverksamhet till barn, tonåringar Studieförbundet Bilda i samverkan med Årlig rapport, ch vuna genom den sk Bilda-blomman BUN, SN, KS regelbundna träffar Pågår Utveckla samverkan med brukarorganisationer i ommunen Socialtjänsten Årlig återrapportering Pågår

40 4. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel ller debuterar tidicit med alkohol eller tobak ska successivt minska Pågår/Ny/ Insatser Ansvarig Uppföljning Ingen insats Implementera Cannabisstrategin vad gäller informationsspridning till föräldrar BeSmart, Fältare i samverkan Ny Utbildninsinsatser kring narkotika/drogtecken för )ersonal och intresserad allmännhet Ungdomskoordninator/Fältare Fortgående Pågår Förstärkt arbete genom metoden BeSmart vad gäller BeSmart i samverkan med Barn- och -ilkohol, tobaks och narkotikaprevention utbildningssförvaltningen Pågår illhandahålla och skapa drogfria VerkstädernalKultu rskolan/ Komtek/Kultur- och mötesplatser/evenemang tillsammans med ungdomar samhällsutvecklingsförvaltningen Fortgående Pågår (arje skola utarbetar en aktiv ANDT-policy som öräldrar, elever och personal informeras om Barn- och utbildningsförvaltningen Ny nförande av projekt Drogfri skola efter Gävles modell Socialförvaltningen Projektutvärdering Ny Fältare & socialförvaltning i rbeta nära ungdomar i riskmiljöer/riskhelger. Kontakta samverkan Regelbundna öräldrar, motverka lagning genom e. kampanjarbete. med Polisen och ideella föreningar. 3vstämningar Pågår Fortsatt arbete med kontraktsmetoden via BeSmart BeSmart Årlig återrapport Pågår Erbjuda utbildningsinsatser e Drogtecken Ungdomskoordinator/Fältare Fortgående Pågår ka andelen elever som uppger sig ha fått ANTD- Barn- och undervisning i högstadiet/gymnansiet utbildningsförvaltningen/rektor DAN-undersökningen NY Starta arbetet med sociala insatsgrupper Socialförvaltningen/Polisen Projektutvärdering Pågår

41 1. Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende walkohol. narkotika. dooninasmedel eller tobak ska succesivt minska Pågår/Ny! Insatser nsvarig Uppföljning Ingen insats 5. Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet iii vård och stöd av god kvalitet Insatser nsvarig Uppföljning Inaen insats Pågår/Ny! Ingen insats i. Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av dkohol. narkotika. donincismedel eller tobak ska mir ska. Insatser Ansvarig Uppföljning Ingen insats Pågår/Ny! Ingen insats I.En folkhälsobaserad och restriktiv syn nå ANDT inom EU och internationellt PågårlNyl Insatser Ansvarig Uppföljning Ingen insats ktivt verka för efterlevnaden av FNs riarkotikakonvention genom aktivt deltagande i European Cities agianst drugs (ECAD). Kommunstyrelse/Socialnämnd Ungdomskoordinator Pågår

42 Ärende 5

43 , i. Sida rj r 1 1 ) TJANSTEUTLATANDE 1(2) Datum Dnr JJJJIJ BUN/2015/0027/600 Barn- och utbildningsförvaltningen Yttrande över motion om möjligheten för barn i behov att få tillgång till ett barnombud Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige säga NEJ till motionen om att inrätta ett barnombud. Ärendet Anders Ramstrand (KD) har lämnat en motion där han föreslår att socialnämnden ska utreda möjligheten att ge barn i behov rätt till stöd i form av en utomstående person, ett barnombud, som hjälper, stödjer och deltar i barnets samtal med myndighet. Tidigare beslut Kommunfullmäktige , 203 Kommunstyrelsen , 41 Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Anders Ramstrand (1(D) hänvisar i sin motion om barnombud till uppgifter om att barn i Sverige lever i sammanhang där en eller båda föräldrarna har ett missbruk eller är psykiskt sjuk. Ramstrand hänvisar till rapporter från Folkhälsoinstitutet och från organisationen Maskrosbarn. Barn- och utbildningsförvaltningens uppfattning är att barn och ungdomars behov är många och olika och ofta mycket komplea. Under åren har det utarbetats olika metoder/modeller för att möta dessa olika behov och situationer. Skolan har utifrån sin roll och ansvar utarbetar nya rutiner i sin elevhälsa. Elevhälsan personal har god kunskap om när och hur de ska bistå en elev i behov av särskilt stöd. Skolan har i samarbete med omvårdnadsnämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden den så kallade samordningsmodellen. Där samordnas insatser över förvaltningsgränserna för barn och unga med funktionsnedsättning och social problematik. Andra samverkansformer finns i den samordnande individuella planen (SIP) där även landstinget ingår. Barn- och utbildningsförvaltningens uppfattning att ett barnombud väl kan fylla sin funktion gentemot utsatta barn och ungdomar, men socialtjänsten kan redan idag tillgodose möjligheten att barn och ungdomar kan ha med sig en stödperson, i mötet med myndighet. Socialtjänsten har en god kunskap om och kring barn och ungdomars utsatthet och vet därför deras behov av att känna sig trygg och att bli lyssnad på.

44 Sida 2(2) Ett barnombud innebär ytterligare en person som barnet/ungdomen ska ha kontakt med. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att säga NEJ till motionen med hänvisning till att socialtjänsten redan idag kan tillgodose möjligheten för barn och ungdomar att ha med sig en stödperson, i mötet med myndighet. Ekonomiska konsekvenser Inga ekonomiska konsekvenser. Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Ingen påverkan Tillvät är en ökning av kommunkoncernens gemensamma ekonomi. Ingen påverkan Hållbar utveckling stårför ett långsiktigt, ansvarastagande arbete för och med människor tillsammans för och med biologisk och social mångfald. Ren luft, mark och vatten, minskat beroende avfossila bränslen och god hälsa för hela befolkningen ska främjas. Ingen påverkan Kvalitet är att tillfredsställa eller överträffa medborgarnas behov och förväntningar. Ingen påverkan Beslutet skickas till Kommunstyrelsen S(li Verksamhetschef

45 Söderhamn Motion om möjligheten för barn i behov att få tillgång till ett Barnombud barn i Sverige lever i sammanhang där en eller bägge föräldrar missbrukar alkohol, droger eller är psykiskt sjuka. Ofta talas det om vart femte barn. Det innebär att en eller flera barn i varje klass lever i en dålig uppvätmiljö. Skolan har kontakt med dessa barn och ofta är barnen och familjerna kända av sociaftjänsten. 1 en nyligen gjord undersökning gjord av föreningen Maskrosbarn visade det sig dock att 94 % av de tillfrågade ungdomarna inte känner till Barnkonvektionen eller sina rättigheter. 80 % av ungdomarna har inte fått berättat för sig av en vuen vad deras förälder har för sjukdom, diagnos eller problematik. 73 % av ungdomarna tycker inte att vuna lyssnar på deras behov och rättigheter. En majoritet av de tillfrågade ungdomarna har dåliga erfarenheter av det bemötande och stöd de fått från professionella vuna. 89 % av de tillfrågade ungdomarna tycker att det skulle vara skönt att ha med sig en annan vuen som stöd vid möten på t.e. socialkontoret, skolan eller BUP. En majoritet av ungdomarna upplever även att de inte blir lyssnade på eller tagna på allvar på socialtjänsten. Källor: Rapport Barn ifamiljer med alkohol och narkotikaproblem, Foikhälsoinstitutet Rapport Frågar man inget får man in get veta, organisationen Maskrosbarn Vi vill att Socialnämnden utreder möjlighet till att - ge barn i behov rätt till stöd i form av en utomstående person, ett barnombud, som hjälper, stödjer och deltar i barnets samtal med myndigheter. fn Knstdemkra1\erna \ 1 J Anders Ramstrand (KD) SoderI\amn ariders.ramstrand@soderhamn.se

46 9 puøjv ) )

47 TJÄNSTEUTLÅTANDE Il 0 Dnr BUN/ JU U Datum CD 1 (3) /IJJ U Barn och Utbildning Carin Mellqvist, Ing Marie Sundling Yttrande över motion om 20-timmarsregel inom förskolan Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att säga NEJ till motionen. Ärendet Anders Ramstrand (KD) har lämnat in en motion om införande av 20-timmarsregeln inom förskolan. Han skriver att situationen på Söderhamns förskolor kraftigt försämrats efter borrtagandet av 15-timmarsregeln och att många barn som är i förskolan hela dagar hade tidigare en lugn morgonstund eller en lugn eftermiddagsstund, numera är det full fart hela dagen. Många föräldrar menar att deras barn numera är betydligt tröttare efter en dag på förskolan än tidigare. Vidare skriver Anders Ramstrand att även personalens arbetssituation har försämrats och att den tid som tidigare fanns på morgonen eller på eftermiddagen för planering, dokumentation inte finns längre. Införandet av en 20-timmars regel innebär att alla barn får möjlighet till en bra förskola, det ger också barn och personal en lite lugnare vardag. Regeln ska kunna undantas där det finns särskilda skäl. Anders Ramstrand vill i sin motion att barn- och utbildningsnämnden: snarast inför en 20-timmarsregel som ger alla barn rätt till 20 timmars förskola. ger förslag på tydliga riktlinjer för hur en 20-timmars regel ska användas. Tidigare beslut Barn- och utbildningsnämnden, Kommunfullmäktige, , 136 Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande På barn- och utbildningsnämndens februarisammanträde 2015 redovisades en rapport om effekterna av borttagandet av den så kallade 15-timmarsregeln. 1 5-timmarsregeln i förskolan har inneburit att barn vars vårdnadshavare har varit föräldralediga eller arbetssökande har haft begränsad vistelsetid i förskolan. Barnets vistelsetid har varit begränsad till 15 timmar per vecka och den har bestämts av förskolan tillsammans med barnets vårdnadshavare. För det mesta har det inneburit att barnens vistelsetid har varit begränsad till tre dagar per vecka och fem timmar per dag. Det har varierat mellan förskolorna vilka veckodagar som 15-timmarsbarnen har varit närvarande.

48 2 (3) Rapport Mätningar av barnens närvaro i de kommunala förskolorna har gjorts under två veckor åren en mätvecka ijanuari och en i oktober. Slutsatsen från mätningarna är att det inte är några stora skillnader i barnens närvaro före och efter borttagandet av 15-timmarsregeln, men en viss ökning av barnens närvaro kan man se mellan kl Utredning och kommentarer Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och har en egen läroplan att följa. Forskning har påvisat att förskolan lägger grunden för det fortsatta lärandet. Barn som har deltagit i förskolans verksamhet har lättare att tillgodogöra sig undervisning i grundskolan jämfört med barn som inte har deltagit. Barns språkliga och sociala utveckling påverkas positivt av att finnas i stimulerande och utvecklande förskolemiljö. Tidiga insatser för barnen kan förhindra utanförskap och utsatthet senare i livet. Det kan på sikt generera kostnadsminskningar inom kommunens verksamheter och även för andra delar av samhället. Politiska och ideologiska grunder för beslutet att ta bort 15-timmarsregeln var att alla barn skulle få samma rätt till förskola. Att ekludera barn på grund av vårdnadshavares levnadsvillkor kan för en del barn vara negativt. Ur ett likvärdighetsperspektiv är det därför viktigt att förskolan är tillgänglig för alla barn. Innan 15-timmarsregeln togs bort hade ca 20 % av barnen begränsad vistelsetid i förskolan på grund av att deras vårdnadshavare var arbetssökande eller föräldralediga. Kommunfullmäktige beslutade 2013 i samband med att budget för 2014 fastställdes, att 15-timmarsregeln i förskolan skulle tas bort från 1 augusti Samtidigt med att regeln togs bort utökades barn- och utbildningsnämndens budgetram för förskolan med 10 Mkr, det så kallade Förskolelyftet. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att säga NEJ till motionen. Ekonomiska konsekvenser Om en 20-timmarsregel införs på motsvarande grunder som 15-timmarsregeln skulle det kunna innebära en stor minskning av barn- och utbildningsförvaltningens utökade budgetram för Förskolelyftet. Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Ingen påverkan Tillvät är en ökning av kommunkoncernens gemensamma ekonomi. Ingen påverkan

49 3 (3) Hållbar utveckling står för ett långsiktigt, ansvarastagande arbete för och med människor tillsammans för och med biologisk och social mångfald. Ren luft, mark och vatten, minskat beroende avfossila bränslen och god hälsa för hela befolkningen ska främjas. Ingen påverkan Kvalitet är att tillfredsställa eller överträffa medborgarnas behov och förväntningar. Negativ påverkan. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Carin Mellqvist Verksamhetschef Ing Marie Sundling Utredningssekreterare

50 1 KrisdcTnokrawrna SÖDERHAMN Söderhamn Motion om införande av 20 timmars regel inom förskolan. Söderhamns förskola ska vara en förskola för afla barn oavsett föräldrars arbets- och livssituation. Alla barn ska ha möjlighet och rätt till en bra förskola. Våra och även de fria förskolorna är dock överfulla och i dagsläget har Barn och Utbildningsnämnden svårt att tillgodose behovet av förskola för alla. Efter borttagandet av 15 timmars regeln har situationen på våra förskolor kraftigt försämrats. Många barn som är i förskolan hela dagar hade tidigare en lugn morgonstund eller en lugn eftermiddagsstund, numera är det full fart hela dagen och många föräldrar menar att deras barn numera är betydligt tröttare efter en dag på förskolan. Personalens arbetssituation har också försämrats. Den tid som tidigare fanns på morgonen eller eftermiddagen för planering, dokumentation eller kvalitetstid med enstaka barn finns inte längre. Införandet av en 20 timmars regel innebär att alla barn får möjlighet till en bra förskola, det ger också barn och personal en lite lugnare vardag. Givetvis ska regeln kunna undantas där det finns särskilda skäl. Vi vill att - Barn - Barn och Utbildningsnämnden snarast inför en 20-timmars regel som ger alla barn rätt till 20 timmars förskola och Utbildningsnämnden ger förslag på tydliga liktlinjer för hur en 20 timmars regel ska användas. K1stdemcraterna i Söderhamn hi1 / \ (; J \/ j Anders Ramstrand (KD) 1 15 timmars regeln innebar att barn, vars föräldrar som av olika anledningar inte arbetade, ändå hade rätt att vara på förskolan, dock högst 15 timmar per vecka. anders.ramstrand@soderhamn.se

51 Arende 7

52 TJÄNSTEUTLÅTANDE (j [ D Dnr BUN/2015/0032/022 OLD U U Datum UitR1 U Barn och Utbildning Carin Mellqvist 1 (3) Yttrande över medborgarförslag om att återinföra möjligheten till gratis pedagogiska måltider Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att säga NEJ till medborgarförslaget. Ärendet Linus E Ohison, Söderhamn har lämnat in ett medborgarförslag, där han föreslår att kommunfullmäktige beslutar att: häva förbudet och återinföra möjligheten till gratis pedagogiska måltider i kommunens samtliga egna skolor samt det ska vara upp till varje rektor att bestämma över denna möjlighet Linus E Ohlson har tidigare lyft frågan i barn- och utbildningsnämnden, om att återinföra gratis pedagogiska måltider i för personal inom barn- och utbildningsförvaltningen. Nämnden beslutade då att inte behandla frågan om återinförande av pedagogiska måltider för personalen. Linus besökte som dåvarande ledamot i barn- och utbildningsnämnden några av kommunens skolor och var med under luncher. Med sitt medborgarförslag vill han skapa en bra personalpolitik och en bra arbetsmiljö för elever och personal. Tidigare beslut Barn- och utbildningsnämnden, , 36 Barn- och utbildningsnämnden, , 28 Barn- och utbildningsnämnden, , 11 Barn- och utbildningsnämnden, , 135 Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Från har personal inom barn- och utbildningsförvaltningen möjlighet att äta pedagogisk måltid till självkostnadspris under förutsättning att den äts tillsammans med barn och elever. Gratis pedagogiska måltider upphörde Priset enligt 2015-års kosttaa för pedagogisk lunch är 53 kronor per lunch. Enligt medborgarförslaget bör varje rektor själv få bestämma om skolan ska ha gratis pedagogiska måltider eller inte. Det kan innebära att det inte blir likvärdiga förutsättningar i kommunen.

53 2(3) Utredning och kommentarer Måltiden är en viktig del i utbildningen. Det är också viktigt att rektor ser till att förutsättningarna för skolmåltiden är sådana att den ger mätta elever som får ork att vara fokuserade under skoldagen. Trivsel i matsalen och tidpunkt för måltiden är av betydelse. Rasttillsyn och tillsyn vid måltider finns redan idag. Det är rektors ansvar att fördela pedagogernas arbetstid så att tillsyn på raster och måltider tillgodoses. För personalen är det också viktigt att rektor vid schemaläggning säkerställer den lagstadgade rätten till minst 30 minuters lunchrast. 1 Skolverkets skrift Skolmåltiden en viktig del av en bra skola finns goda eempel på hur skolor medvetet använder måltiden för att höja trivseln och skapa relationer. Bland annat är en respektfull syn på eleverna i kombination med en pedagogisk ambition med måltiderna av betydelse. Skolledarna ser även att måltiderna inte bara är en fråga för köket utan att samverkan mellan köket, eleverna och den pedagogiska verksamheten är viktig. Slutsats Oavsett om det finns gratis pedagogiska måltider eller inte, har skolmåltiden betydelse för elevens hälsa och förutsättning för trivsel och lärande. Mycket finns att utveckla och lära utifrån Skolverkets skrift. Beslutsalternativ 1 Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att säga NEJ till medborgarförslaget. Ekonomiska konsekvenser Inga ekonomiska konsekvenser. Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Ingen påverkan Tillvät är en ökning av kommunkoncernens gemensamma ekonomi. Ingen påverkan Hållbar utveckling står för ett långsiktigt, ansvarastagande arbete för och med människor tillsammans för och med biologisk och social mångfald. Ren luft, mark och vatten, minskat beroende avfossila bränslen och god hälsa för hela befolkningen ska främjas. Ingen påverkan Kvalitet är att tillfredsställa eller överträffa medborgarnas behov och förväntningar. Ingen påverkan Beslutsalternativ 2 Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att säga JA till medborgarförslaget.

54 3(3) Ekonomiska konsekvenser För att återinföra gratis pedagogiska måltider kommer barn- och utbildningsförvaltning att få en årlig ökad kostnad på ca 2 Mkr (beräknat på 177 skoldagar). Nedan visas eempel på konsekvenser av en ökad kostnad som ska rymmas inom skolornas ordinarie budgetram. Kostnaden tas från skolans budget för övrigtpengar och inget tas från budget som påverkar skolans personaltäthet. Kostnad för en stor åk F-9-skola motsvarar ca 50 % av övrigt-budget som skolans elever genererar. Kostnad för en liten åk F-6-skola motsvarar 80 % av den övrigt-budget som skolans elever genererar. Slutsatsen är att barn- och utbildningsförvaltningen behöver en ökad budgetram motsvarande ca 2 Mkr för att återinföra gratis pedagogiska måltider. Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Ingen påverkan Tillvät är en ökning av kommunkoncernens gemensamma ekonomi. Ingen påverkan Hållbar utveckling stårför ett långsiktigt, ansvarastagande arbete för och med människor tillsamnzans för och med biologisk och social mångfald. Ren luft, mark och vatten, minskat beroende avfossila bränslen och god hälsa för hela befolkningen ska främjas. Ingen påverkan Kvalitet är att tillfredsställa eller övertriiffa medborgarnas behov och förväntningar. Ingen påverkan Barn- och utbildningsförvaltningen förordar beslutsalternativ 1. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen /L Carin Mellqvist / Verksamhetschef

55 in \ 711 Lj] \LJ Datum rj Kostnadsberäkning för pedagogiska luncher 1 kostnadsberäkningen för pedagogiska luncher ingår följande antaganden: Kostpriset enligt 2015 års kosttaa för pedagogisk lunch: 53 kr/st Beräkning av personalåtgång/pedagogisk lunch Årskurs F-3: 1 personal per grupp om 10 barn Årskurs 4-6: 1 personal per grupp om 12 barn Årskurs 7-9: 1 personal per grupp om 20 barn Totalt elevantal ca 2600 inklusive ca 120 asylsökande elever. Årskurs Antal elever Antal ped luncher Kostnad per dag F kr kr kr skoldagar per år ger en årlig kostnad på ca kronor för de kommunala grundskolorna.

56 Skolmåltiden en viktig del av en bra skola LIVSMEDELSVERKET Skcrtverket Stöd och inspiration till skolledare

57 SKOLMÄLTIDEN EN VIKTIG DEL AV EN BRA SKOLA Bra mat i skolan ger näring åt lektionerna SKOLMÅLTI DEN är en del av utbildningen. Måltiden har betydelse för hälsan, men är också en förutsättning för trivsel och lärande. Oavsett hur mycket resurser skolan lägger på skickliga pedagoger och bra läromedel är det svårt för en hungrig elev att ta till sig kunskap. Den 1 juli 2011 trädde en ny skollag i kraft, med bland annat krav på att skolmåltiderna ska vara näringsriktiga. Men ingen mat ger tillräckligt med näring förrän den är uppäten och för det krävs rätt för utsättningar. Pengarna som läggs på maten i skolan är bortkastade om måltiderna inte kommer eleverna till godo. Ansvaret för att måltiderna ska bli bra vilar på hela skolan, men skolledaren håller i några av de vikti gaste nycklarna. Med det här inspirationsmaterialet vill Livsmedelsverket och Skolverket ge skolledare och pedagoger verktyg för att utveckla skolmåltiden till en resurs på skolan. Vi vill också visa på de möjligheter en bra skolmåltid ger. Mat och måltider kräver kunskap, organi sation och engagemang, men med detta på plats är de bästa lösningarna oftast enkla! En bra måltid behöver inte kosta mer än en dålig. Skill naden handlar snarare om vad skolledare och beslutsfat tare förväntar sig av de redan satsade kronorna. Genom att integrera skolmåltiderna i skolans övriga verksamhet skapas mervärden, utan att det behöver kosta mer. Att satsa på måltiden är att satsa på hela verksamheten. Som skolledare och pedagog är det lätt att tappa bort skolmåltiden. Den finns ju där hela tiden och har alltid funnits där. Jag tror att vi är så vana vid att det varje dag serveras lagad lunch i skolrestaurangen att vi inte ser möjligheterna med att använda sig av måltiden. Inte bara för att eleverna behöver mat för att må bra och för att kunna prestera i skolan, utan lika mycket ur ett socialt och pedagogiskt perspektiv. ANN-CHR1STIN P1NOLA, SKOLLEDARE ALINGSÅS Innehåll Bra mat i skolan ger näring åt lektionerna 2 A Skolmåltiden bidrartill 5kolans uppdrag 8 Skolmåltidens koppling till kurspianerna 10 Så härharandra gjort. 12 Mer information om måltiderna i skolan 18 Livsmedelsverket, Uppsala oktober2013 Foto: Jeanette Hägglund, omslag, sid 3,5-6,9 Katja Rangstam, sid 13-14,17 Karin Alfredsson, sid 18 Björn Lundquist, sid 5, 11,20 Layout: Björn Lundquist, Malmö Tryck: Edita Västra Aros AB, Västerås ISBN:

58 _y

59 EN SKOLMÄLTIDEN - VIKTIG DEL AV EN BRA SKOLA Skolledarens checklista För att skolmåltiden ska bli bra och maten uppäten behövs fler ingredienser än goda råvaror och skicklig måltidspersorial. Skolledaren håller i några av de viktigaste nycklarna. Fungerar idag Åtgärdas direkt Åtgärdas på sikt Alla elever kan äta i lugn och roi åtminstone 20 minuter Luncherna ligger mellan klockan 11 och 13 Varje klass äter ungefärsamma tid varje dag Lunchernaärschemalagda,skildafrån rasten D Måltidspersonalen kan påverka schemaläggningen av lunchen Måltidsmiljön är sådan att eleverna verkligen trivs eleverna själva helst utformad i samarbete med Bemötandet i skolrestaurangen är positivt och respektfullt fl För skolrestaurangen finns tydliga trivselregler gärna utarbetade tillsammans med eleverna, som också följs Ljudnivån hålls låg med hjälp av ljuddämpande åtgärder, rumsindelare och hög vuennärvaro 1 Logistiken och tagordningen ger ett effektivt flöde med minimala köer och en lugn miljö för de som äter Samsyn kring vad en pedagogisk måltid innebär och vilka arbetsuppgiftersom ingår (eem pelvis tillsyn, undervisning, relationsbyggande) EJ Vuna som äter pedagogiska måltider tillsammans med elever i alla åldrar 1 Måttidspersonalen involveras i skolans dagliga verksamhet, eempelvis genom att delta i arbetsgrupper, på planeringsdagar och vid föräldramöten Eleverna medverkar i måltidsverksamheten, eempelvis genom elevråd, matråd, praktik och elevenkäter Föräldrar informeras om skolmåltiden som resurs och de bidrar genom att uppmuntra eleverna att äta skollunch Måltidspersonalen har kompetens och engagemang Måltiderna håller hög kvalitet, dvs är goda, näringsriktiga, säkra, trivsamma, integrerade och miljömässigt hållbara Elever med allergi och överkänslighet har samma möjlighetertill positiva måltidsupplevelser som alla andra Elevenkäter och konsumtionsmätningar görs regelbundet EJ GUD fl EJ u EJ EJ Måltidernas kvalitet utvärderas regelbundet, eempelvis med verktyget och tas med i kvalitetsuppföljningen fl EJ 4

60 4J ?

61 SKOLMÄLTIDEN EN VIKTIG DEL AV EN BRA SKOLA Fakta om svensk skolmat 1 korthet: 1946 infördes statliga bidrag till kom muner som erbjöd kostnadsfria skol måltider 1997 lagstiftades om alla elevers rätt till kostnadsfria skolmåltider lagstiftades om måltidernas näringsriktighet 1 1 Sverige serveras nästan 1,4 miljoner skolmåltider en vanlig skoldag 1 Den årliga kostnaden för skolmåltider i grundskolan uppgår till drygt 5 miljar der kronor (inklusive mat, personal och transporter). Det motsvarar cirka se procent av skolans totala kostnader och mer än vad som läggs på läromedel och skolbibliotek. Skolmåltidens betydelse för hälsa och inlärning Det är ingen som tror att man kan springa maraton eller åka ett Vasalopp, utan att samtidigt bry sig om vad man stoppar i sig. Men att skolelever ska klara hela skoldagen utan att få i sig tillräckligt med energi och näring det tänker man inte alltid på, menar professor Maria Lennernäs som forskar om måltidsmönstrets betydelse för prestation och hälsa. En bra skollunch ger mätta elever med goda förut sättningar för att orka vara fokuserade och då blir lek tionerna också lugnare. Lunch som serveras i stressig och högljudd miljö och ibland för tidigt på dagen gör att många elever fr i sig för lite mat eller helt hoppar över lunchen. Kroppen har en naturlig dygnsrytm som behöver följas för att hjärnan och magen ska må bra. Att äta i lugn och ro och på regelbundna tider är viktigt för alla. Utan näring och sömn riskerar kroppen att bli 1 ett fuskbygge med risk för ohälsa i framtiden. Det handlar om att bli mätt på rätt sätt. Att skollunchen är näringsriktig har särskild betydelse för vissa elever och är ett viktigt led i arbetet för att öka jämlikheten i hälsa. Bra skolmat ger alltså en bättre skola för alla. Måltiden som arbetsmiljö En undersökning från Statistiska Centralbyrån att endast procent av eleverna (10 18 år) upp lever skolrestaurangen som lugn. Fjorton procent av eleverna anser att det är svårt att hinna äta på lunchen. 2 visar 6

62 Collective Livsmedels- EN SKOLMÅLTIDEN - VIKTIG DEL AV EN BRA SKOLA Således kan en dålig måltidsmiljö orsaka både trötta och hungriga elever vilket i sin tur inte gynnar inlär ning och gör den lagade maten till en bortkastad resurs. Alltför många elever går hungriga från skolrestaurangen De få studier som gjorts av elevernas lunchkonsumtion i skolan visar att långt ifrån alla elever äter tillräckligt vid lunchen, 3 1 Det gör att de lämnar skolrestaurangen hungriga och får i sig för lite 1 av både energi och närings ämnen. En del barn hop SÄKER par helt över lunchen vissa dagar. Det verkar vara ett beteende som grundläggs i 1 mellanstadiet. 5 1 en enkätundersökning från 20 skolor i Stockholms län 2005, uppgav endast 47 procent av eleverna att de var mätta när de lämnade skolres taurangen. 6 Orsakerna till att maten inte äts upp kan vara många. Själva maten är bara är en liten del av upplevelsen och även den mest välkompo nerade måltid går att förstöra med en otrevlig måltids miljö. De elever som hoppar över lunchen i skolan är ofta de som inte heller äter frukost och denna grupp har ett sämre näringsintag än de med mer regelbundna måltidsvanor. 7 Attityder och lärarroller Forskaren Christine Persson Osowski har undersökt den allmänt negativa bilden av skolmat. Hon konsta terar att de negativa attityderna råder både inom och utanför skolans värld, men att bilden sällan stämmer överens med verkligheten. Skolmåltiden ses ofta som en andra klassens måltid på grund av egna dåliga erfarenheter i stället för en positiv och viktig del av skoldagen. 1 avhandlingen studerades även lärarnas agerande vid måltiden. Det kategoriserades i tre olika typer: den sociala lärarrollen (hög grad av interaktion med elev erna), den utbildande lärarrollen (medelhög grad av interaktion med barnen) och den undvilzande lärar rollen (lägst grad av interaktion med barnen). Forsk ningen kan med fördel användas i diskussioner kring vad en pedagogisk måltid är. Vad är en bra måltid? Vad som definierar en bra måltid är unikt för var och en. Som stöd för skolan att skapa en gemensam målbild har Livsmedelsverket tagit fram en modell i form av ett pussel, där alla bitar är nödvändiga för att eleverna ska må bra av maten och känna matglädje. Modellen visar tydligt att en bra skolmåltid är så mycket mer än det som ligger på tallriken. Läs mer om varje område i skriften Bra mat i skola,, på 1 Lennermis, Maria (2011) Lunch och larande skollun chens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet. Livsmedelsverkets rapport nr 1/ SCB (2012> Levnadsförhållanden rapport 125, Barns upplevelser av skolan. Camilla Wåhlander och Cathrin Wahlstedt (2012) Äter mellanstadieelever enligt näringsrekommendationerna? Institutionen för livsmedelsteknik, Livsmedelsteknisk hög skoleutbildning vid Campus Helsingborg. 4Brown och Georgson (2008) Vad har du på brickan? Institutionen för Kostvetenskap, Uppsala universitet. Enghardt Barbieri, H. Pearson, M. Becker, W. (2003). Riksmaten barn 2003 och näringsintag bland barn i Sverige. Livsmedelsverket i skolmatsalen Till dig som vill förbättra miljön i skolans matsal. Centrum för arbets- och miljömedicin, Sjoberg A, Hallberg L, Hoglund D, Hulthen L. (2003) Meal pattern, food choice, nurrienr intake and lifestyle factors in The Goteborg Adolescence Study. European journal of clinical nutrition; 57(12): Persson Osowski, C (2012). The Swedish School Meal as a Public Meal Thinking, Actions and Mcal Patterns. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. 7

63 EN SKOLMÄLTIDEN - VIKTIG DEL AV EN BRA SKOLA Skolmåltiden bidrar till skolans uppdrag SKOLMÅLTIDEN är en del av utbildningen i skolan. Detta står angivet i förarbetet till den nya skollagen.9 Det innebär att skollagens och läroplanens skrivelser om utbildningen även omfattar skolmåltiderna. Detta medför att även arbetet med måltidernas kvalitet ska göras systematiskt och dokumenteras. Demokratiska värderingar Skollagen anger att utbildningen ska se till barnens bästa, ta tillvara barnens åsikter och utgå från demokratiska värderingar. 1 läroplanen poängteras också att det inte är tillräckligt att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar, utan att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer. Även måltidsverk samheten bör bedrivas utifrån dessa värderingar. Det är skolledarens ansvar att skolans arbetsformer utvecklas så att de gynnar aktivt elevinflytande. Genom att låta elever engagera sig i måltidsfrågor i matråd eller lyfta frågorna på klass- och elevråd utvecklas både måltiderna och elevernas kunskap på området. Matrådet kan ha i uppdrag att arbeta för att alla skolans elever ska äta och trivas i skolrestaurangen. Det är bra om matrådet utgörs av representanter från elever, pedagoger, måltidsverksamhet, skolledning, elevhälsa och föräldrar. Måltiden som arbetsmiljö Skolmåltiden är en viktig del av skolans fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Bra måltidsmiljöer skapas genom att eempelvis lämplig schemaläggning, triv sam fysisk måltidsmiljö, låg ljudnivå, ett bra bemö tande och en trygg stämning i skolrestaurangen. Målti den kan vara en viktig arena i värdegrundsarbetet och skolans arbete mot kränkande behandling. Skolmåltiden ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. 1 det individuellt riktade arbetet har skolmåltiden särskild betydelse för att undanröja hin der för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elever med allergi och överkänslighet har samma rätt till en bra måltid som alla andra. Skolan ska ha rutiner för att det fungerar, gärna i samverkan med elevhälsan. Om en elev blir sjuk av maten ska behörig kontrollmyndighet (den kommunala livsmedelsinspektören) informeras och all varliga fall ska dessutom anmälas till Arbetsmiljöverket. Kunskap om hållbar livsstil Förutom att ge energi och näring kan måltiden också användas som pedagogiskt verktyg, eempelvis inom skolans uppdrag att ge eleverna kunskap om en hållbar livsstil. 1 läroplanen anges att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola 1...! har fått kunskaper om och förståelse för den egna livssti lens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Måltiden som integrationsverktyg Maten och måltiderna kan även användas som ett inte grationsverktyg. 1 läroplanens första kapitel lyfts sko lan fram som en social och kulturell mötesplats i ett internationellt och rörligt samhälle. Skolan har möjlig het och ansvar för att stärka människors förmåga att se de värden som ligger i kulturell mångfald. Skolmål tiden ger unika möjligheter att lära och uppleva andra kulturer, värderingar och livsvillkor på ett naturligt och intresseväckande sätt. Ämnesövergripande Läroplanen uppmanar till ett ämnesövergripande arbetssätt där alla som arbetar i skolan ska 1...! sam verka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta ämnes övergripande. Måltiden är en arena, där många av skolans ämnen samspelar i praktiken och kan bidra till ett ämnesövergripande arbetssätt. 9 Prop. 2009/10:165, sid

64 4 1. T 4

65 EN SKOLMÄLTIDEN - VIKTIG DEL AV EN BRA SKOLA Skolmåltidens koppling till kursplanerna 1 DEN LÄROPLAN som gäller för grundskolan sedan 1 juli 2011 finns nyckelbegreppen förmågor och cen tralt innehåll. Det här avsnittet ger förslag på hur arbetet med skolmåltider kan bidra till att utveckla elevernas förmågor i olika ämnen och hur skolmåltider kan användas för att genomföra kursplanernas cen trala innehåll och bidra till ökad måluppfyllelse. För varje ämne inleds teten med ett eempel på en för måga och därefter eempel från ämnets centrala inne håll som måltiden kan bidra till. Bild Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder. Framställning av berättande informativa och sam hällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsik ter och upplevelser (Åk 7 9). Engelska/moderna språk Reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kultu rella företeelser i olika sammanhang och delar av värl den där engelska/språket används. Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där engelska/språket används (Åk 7 9/4 9). Hem- och konsumentkunskap Planera och tillaga mat och måltider för olika situatio ner och sammanhang. Olika mattraditioner, till eempel vid firande av högtider (Åk 1 6). Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande (Åk 7 9). Idrott och hälsa Planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil. Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroende framkallande medel och ohälsa (Åk 7 9). Matematik Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer (Åk 4 6). Strategier för problemlösning i vardagliga situatio ner (Åk 7 9). Modersmål Reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas uti från jämförelser med svenska förhållanden. f Seder, bruk och traditioner i områden där moders målet talas i jämförelse med svenska seder, bruk och traditioner (Åk 4 6). Naturorienterande ämnen/biologi Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i männis kokroppen, naturen och samhället. 1 Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och soci ala relationer för att må bra (Åk 1-3). Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroen deframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas (Åk 4 6). lo

66 Naturorienterande ämnen/kemi Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Innehållet i mat och dryck och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till eempel matspjälkning (Åk 7 9). Samhällsorienterande ämnen/geografi Värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrå gor utifrån överväganden om etik och hållbar utveck ling. Var olika varor och tjänster produceras och konsu meras samt hur varor transporteras. Hur människ ors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid (Åk 7 9). Samhällsorienterande ämnen/historia Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid människor lever i påverkar deras villkor och värde ringar (Åk 7 9). Svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande teter, till eempel tidningsar tiklar, vetenskapliga teter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Teternas syften, innehåll, uppbygg nad och språkliga drag (Åk 4-6). II

67 SKOLMÄLTIDEN EN VIKTIG DEL AV EN BRA SKOLA Så här har andra gjort HÅR FÖLJER ETT PAR goda eempel från verklig heten. Eempelen visar på insikten om att skolan hat mycket att vinna på att eleverna är mätta och trygga. Dessutom använder dessa skolor medvetet måltiden för att höja trivseln och skapa relatio ner. Det finns också en respektfull syn på eleverna i kombination med en pedagogisk ambition med måltiderna. Skolledarna i eemplen ser att måltiderna inte bara är en fråga för köket, utan det sker i samver kan mellan köket, eleverna och den pedagogiska verksamheten. Ann-Christin Pinola, skolledare på Gustav Adolfsskolan, åk 6 9 i Alingsås: Skolmåltiden är vårt guldägg! HÄR PÅ GUSTAV ADOLFSSKOLAN har skolmåltiden bli vit ett riktigt guldägg. Vi har upptäckt att det inte finns något bättre sätt att bygga relationer än just under en måltid. Det händer något när man sitter och äter till sammans något som aldrig skulle hända i ett klass rum, där både elever och lärare har sina roller. Och som definitivt inte händer om de vuna går runt och agerar vakter i stället för att äta tillsammans med eleverna. Vi har sedan flera år tillbaka valt att schemalägga skol måltiden. Det innebär att varje klass går till skolrestau rangen tillsammans med sin lärare och äter på lektionstid. En lektion kan antingen börja med lunch eller sluta med lunch. Vid längre lektionspass kan vi lägga lunchen mitt i lektionen i stället. Då äger lunchen rum under schemalagd tid och blandas inte ihop med rast. Det gör att alla elever alltid äter! Alla äter kanske inte alltid så mycket, men eftersom de ändå sitter i skolrestaurangen i en halv timme så kan de ju lika gärna äta något. Tidigare var det många som inte ens såg efter vad som serverades, utan gick direkt ut på stan i stället. När elever hoppar över lunchen eller ersätter den med godis, så märks det direkt i klassrummen. Ju mer blod sockret åker upp och ned, desto fler konflikter blir det. Nu har vii stället fått lugn och ro i både klassrum, skolrestaurang och korridoren Eleverna orkar med skol arbetet på ett annat sätt och presterar betydligt bättre. När vi lägger schemat i augusti utgår vi alltid från lunchen. Varje lärare har två schemalagda lunchpass i veckan, då de äter tillsammans med den klass som de just då undervisar. Deras uppgift är att under skolmål tiden samtala och bygga relationer med eleverna. Det ingår på så vis i ett av skolans viktigaste uppdrag: att lära ut ett humanistiskt och demokratiskt förhållnings sätt och göra det genom praktisk handling varje dag. Att de flesta pedagoger väljer att äta i skolrestau rangen även när de inte har lunchen schemalagd tror 12

68 1 fr

69 tvärtom. både SKOLMALTIDEN EN VIKTIG DEL AV EN BRA SKOLA jag beror på det goda sociala klimatet på skolan. Vi har en helhetssyn på verksamheten, där bemötandet är oerhört viktigt. För mig är det viktigt att som skolledare finnas till gänglig för eleverna, och vid lunchtiden är det lättast att hitta mig och prata med mig. Just lunchen ser jag som det bästa möjliga tillfället att komma nära och verkligen tala med eleverna. Många klagar på skolmaten, även föräldrar kan ifrågasätta kvaliteten, men så är det inte hos oss längre. Vi bjuder alltid in den nya årskursens föräldrar till ett möte då vi bjuder på skollunch på kvällen. Efter det vet de hur bra maten faktiskt är. På vår skola levereras maten av en entreprenör. Det är klart att jag hade föredragit ett eget tillagningskök, inte minst för att få alla de där härliga matdofterna. Samtidigt visar detta att man inte måste ha ett eget kök för att integrera skolmåltiderna i verksamheten. Att utnyttja skollunchen, så som vi gör, innebär var ken mera jobb eller ökade kostnader Skol måltiderna kostar mer per elev än alla andra läromedel i skolan. Då är det slöseri att inte använda dem som en pedagogisk resurs. Färre konflikter och bättre studieresultat DETTA ÄR SKOLLEDARE Ann-Christin Pinolas erfaren het av de största vinsterna med att satsa på schemalagda skolmåltider: 1 Alla elever äter lunch i skolan. r Mer lugn och ro i klassrummen, vilket ger ökad koncentration. Eleverna presterar bättre, vilket märks på skolresultaten. Färre konflikter i klassrum, korridorer och skolrestaurang. Bygger bättre och tryggare relationer, vilket ger trevligare klimat. Mindre stress under måltiden när lunch inte är lika med rast. 1 Minskad skadegörelse, både i och utanför skolan. Väldigt litet tallriksvinn. Skolans rykte är gott, personalomsättningen låg och kölistan lång. 14

70 - SJÄLVA På Vi De En EN SKOLMÅLTIDEN - VIKTIG DEL AV EN BRA SKOLA Skilj eboskolan i Västerås SKILJEBOSKOLAN 1 VÄSTERÅS är en högstadieskola med 300 elever från årskurs 6 till 9 som länge har dra gits med ett ganska dåligt rykte. För ett och ett halvt år sedan bestämde skolledningen att ändra på det. började med att förändra rutinerna i skolres taurangen, berättar skolledare Lars Nordin. Från att nästan inga lärare ville sitta och äta i den stojiga miljön i skolrestaurangen så äter numera alla pedagoger lunch i skolan på betald arbetstid. Uppgif ten är att sitta tillsammans med eleverna, att samtala och bygga relationer. De 35 kronor som lunchen kostar för varje lärare ingår i skolans budget. pengarna plockade jag tillbaka direkt genom minskad skadegörelse. Dessutom har vi inte längre så många konflikter och det har också ett värde, säger Lars. Atheneskolan på Gotland MATLAGNI NGEN är kökets uppgift, men tiden, atmosfären och organisationen runt skolmåltiden det ligger på skolledaren. Det säger Maria ivesterlund, skolledare på Atheneskolan i Visby. den här skolan har vi bestämt oss för att maten ska lagas från grunden av närproducerade råvaror. Det är lika mycket för att den ska vara god som för att den ska vara en del av pedagogiken, säger Maria, som vill öka både kunskap och intresse för frågor kring hållbar utveckling. Tanken är att eleverna, frän förskoleklass och upp till årskurs 9, ska lära sig hur mat produceras från jord till bord och sedan återgår till jord. Det görs genom besök på gårdar och hos lokala matproducenter, men också genom att eleverna har en aktiv roll i planeringen av mat och meny. av skolans viktigaste uppgifter är att förmedla demokratiska värderingar och jobba med elevinfly tande. Skolmåltiderna är ett område som är mycket lämpligt att låta eleverna vara delaktiga i, säger Maria, men tillägger att skolan aldrig ger avkall p sina kärn värden: Att maten ska lagas från grunden och vara näringsriktig. Eleverna är med och tycker till om menyn och ansvarar för kafeterian på skolan. Man arbetar även med önskeluncher och begreppet våga smaka, för att inspirera till nya smakupplevelser. Arbetet görs främst via elevrådet. Dessutom är varje elev måltids värd någon gång varje termin, för att få bättre inblick i matlagning och allt runt omkring. 15

71 Därför Frågor Även SKOLMÄLTIDEN EN VIKTIG DEL AV EN BRA SKOLA Lindåsskolan i Göteborg 1 1 BERIT ROMAN är skolledare på Lindåsskolan och hon vill skapa goda spiraler genom pedagogiska samarbe ten med köket. måste dialogen mellan kök, elever och pedagoger vara på topp, säger hon. Eftersom kökspersonalen tillhör en annan organisa tion är det etra viktigt med god kommunikation. Att inte tala om varandra, utan med varandra. Köksmäs taren är därför med på samordningsmöten med peda gogerna och det är alltid någon från köket som deltar i brukarrådsträffar. kring maten är något som engagerar både elever och föräldrar. Just därför är det så oerhört vik tigt att man kan förklara och bemöta och få igång en god spiral runt måltiden, säger Berit. På Lindåsskolan, finns elever från förskoleklass till årskurs nio. Skolan jobbar med delaktighet och positiv förstärkning. Det finns både matråd och elevråd som är med och påverkar skolmåltiderna. Personalen sitter tillsammans med eleverna och äter, man talar positivt om maten och tackar efteråt kockarna för den goda maten. Genom att arbeta med olika teman kopplas målti den ihop med pedagogiken. Det kan handla om barns livsvillkor i världen som knyts ihop med mat från olika hörn av världen. Eller ett Astrid Lindgren-tema då köket serverar traditionell svensk husmanskost. miljöfrågor kan knytas till skolmåltiden. Vi arbetar mycket med klimatfrågor och med att minska matsvinnet. Då skapar kockarna delaktighet genom att vara ute i klassrummen och prata med eleverna, säger Berit och menar att det är väelverkan mellan kök och pedagogik när det är som bäst. 1 Berit Roman, skolledare på Lindåsskolan 1 Göteborg, 16

72 Det Matresorna SKOLMÅLTIDEN EN VIKTIG DEL AV EN BRA SKOLA Runstensskolan i Haninge PÅ RUNSTENSSKOLAN är skolledaren, pedagogerna och kökspersonalen ett väl sammansvetsat team som gör skolmåltiden till en del av undervisningen. De använder sig av matresor, utmaningar och gissnings tävlingar. är kockarna i köket som initierar alla akti viteter, eftersom de tycker att det är kul. Sedan är det upp till varje lärare att fånga upp bollen. Det finns inga krav, utan det ska vara lustfyllt och enkelt, säger skolledare Ewa Martinsson. Matresorna är särskilt uppskattade, eftersom de kan utnyttjas på så många kreativa sätt. Köket bestäm mer sig för ett visst land eller kontinent, sätter upp en karta i skolrestaurangen och markerar alla stopp under resans gång. Ungefär en dag i veckan blir det ett stopp och då bjuds det på maträtter från den platsen. Ofta bidrar köket också med en tävling eller lekfull utma ning som kan kopplas till den geografiska platsen. En matresa genom Sverige kan inledas med norr ländsk palt och avslutas med skånsk kalops. En resa genom Europa kanske börjar med köttbullar och lingon och slutar med en krämig risotto eller paella. Genom åren har det blivit många matresor över hela jorden för Runstensskolans elever. tar vara på elevernas vetgirighet och föder en massa spännande tankar och resonemang under lunchen som man sedan kan följa upp i klass rummet, säger Ewa. Kökschefen sitter med i skolans ledningsgrupp och skolmåltiderna är en stående punkt på agendan vid varje veckomöte. På så vis vet både ledning och peda goger vad som är på gång och kan komma med egna idéer. 17

73 SKOLMÅLTIDEN EN VIKTIG DEL AV EN BRA SKOLA Mer information om måltiderna i skolan Livsmedelsverket Livsmedelsverket är en statlig myndighet som arbetar för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor. Visionen är att alla känner matglädje och mår bra av maten. Verkty gen för detta är regler, kontroll, råd och informa tion. Sedan 2011 finns det ett Nationellt kompe tenscentrum för mdltider inom vdrd, skola och omsorg på Livsmedelsverket. Kompetenscentret sprider kunskap och ger stöd åt alla som arbetar med och berörs av offentliga måltider. Skolverket, Skolverket är en statlig myndighet som stödjer förskolor, skolor och huvudmän i deras utveck ling inom nationellt prioriterade områden. Eem pel på sådana stöd är information och inspira tionsmaterial som lärande eempel. Skolverket kan informera om hur skolmåltiderna kan kopp las till uppdragen i läro- och kursplaner och ge eempel på hur de kan integreras i undervisningen och övrig verksamhet..,4. r.- > Läs mer om skolmåltider: Bra mat i skolan, Om lagkraven på skolmåltiden, 1 Webbaserat verktyg för att utvärdera skolmåltidskvalitet, 1 Om våra nationella miljömål och minskat matsvinn, 1 Information om skolmat och ljudlig miljö i skola/förskola, Informationsmaterial Stockholms läns landsting, Lärande för hållbar utveckling, Malmö stad, Skolmatsakademien i Västra Götaland, Skolmatsakademin i Skåne, Folkhälsoinstitutet, Nu är goda råd... enkla!, Länsstyrelsen i Uppsala län, Vinn på mindre matsvinn!, 18

74 EN SKOLMÅLTIDEN - VIKTIG DEL AV EN BRA SKOLA Anteckningar 19

75 Skolledarens nycklar till bra måltider SKOLLEDAREN håller i några av de viktigaste nycklarna för bra måltider i skolan. På de här områdena har skolledaren en avgörande roll: II Schemaläggning H Måltidsmiljö U Pedagogiska måltider El Samverkan och kommunikation fl Ställa krav och följa upp Det är skolledaren som ansvarar för att det finns ett positivt förhåll ningssätt till skolmåltiden, så att eleverna går och äter varje dag. Det är skolledaren som har nyckeln till att måltiderna blir en viktig och efter längtad del av skoldagen. En bra måltid behöver inte kosta mer än en dålig. LÄS MER i Livsmedelsverkets råd Bra mat iskolan. Råden är avsedda som ett stöd i arbetet med bra skolmåltider. Genom att belysa olika kvalitetsområ den kan råden också vara ett stöd vid policyarbete och upphandling av mål tidstjänster. Råden lanserades 2007 och reviderades i april 2013, LIVSMEDELSVERKET Telefon: Bo 622 wwwjivsmedelsverket.se UPPSALA Skol/verket SKOLVERKET Telefon: STOCKHOLM

76 9 apuaav )

77 Staffangymnasiet, Staffangymnasiet, TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Dnr J/JJ U BUN/2015/0070/049 BARN OCH UTBILDNING Pernilla Lund Avgifter vid lokalupplåtelser Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att prislistan för lokaluthyrning fortsätter att gälla enligt den prislista som gäller från samt att de lokaler som inte längre finns till förfogande tas bort ur prislistan. Ärendet Nuvarande prislista för tillfällig uthyrning av lokaler inom barn- och utbildriingsförvaltningen gäller sedan Notera att priset för uthyrning av gymnastiksalar inte ingår i prislistan, då det enligt tidigare beslut i barn- och utbildningsnämnden, följer den prislista som fattats av ansvarig nämnd. Ansvarig nämnd är nu kultur- och samhällsservicenämnden. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Prislistan för uthyrning av lokaler, dock ej gymnastiksalar, har tidigare förändrats en gång per mandatperiod utifrån konsumentprisinde förändringar. Konsumentprisinde ligger i princip på samma nivå vid ingången som vid utgången av perioden Skillnaden är 0,02%, vilket inte medför några förändringar av hyresnivåerna utifrån konsumentprisinde forändringar. Under de senaste fyra åren har intäkterna för tillfälliga lokaluthyrningar varierat mellan och kronor. Av dessa intäkter står gymnastiksalarna för till kronor. Prislista för lokaluthyrning fr o m Lokal Pris Anmärkning Klassrum 70 kr högst 3 timmar Slöjdsal, tetil 120 kr högst 3 timmar Slöjdsal, trä och metall 153 kr högst 3 timmar Henikunskap 153 kr högst 3 timmar Bild inkl keramikugn 213 kr högst 3 timmar Fotolabb 213 kr högst 3 timmar Aula, förening 142 kr Aula, övriga 284 kr Klassrum o dyl för övernattning 142 kr Matsal, förening 142 kr Matsal, övriga 284 kr Matsal för dans 574 kr Cafeteria förening 142 kr Cafeteria övriga 284 kr Beslut av kultur- och samhällsutvecklingsnämnden Träning B-hall, C-hall inom kommun (gymnastiksalar) 70 kr per timme. Träning B-hall, C-hall utom kommun, privat (gymnastiksalar) 70 kr per timme.

78 2 (2) Beslutsalternativ 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att prislistan för lokaluthyrning fortsätter att gälla enligt nu gällande nivåer samt att de lokaler som inte längre finns tas bort ur prislistan. Ekonomiska konsekvenser och konsekvenser utifrån beslutade perspektiv Eftersom förslag till beslut inte innebär någon förändring i förhållande till nuvarande situation medför det inte heller några konsekvenser vare sig ekonomiskt eller ur de övriga perspektiv ur vilka ett förslag ska analyseras. Beslutet skickas till Skoladministratörer Intern service Pernilla Lund Controller/utredningssekreterare

79 0 0-5

80 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum JI]3J U BUN/2015/0063/G C 0 BARN OCH UTBILDNING Tomas Hartikainen Yttrande över ansökan från Friskolan Lust & Lära i Bollnäs AB om godkännande av övertagande som huvudman för Söderhamns friskola Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden säger JA till Friskolan Lust & Lära AB:s ansökan om godkännande av övertagandet som huvudman och den utökning ansökan innebär. Ärendet Ansökan från Friskolan Lust & Lära i Bollnäs AB om godkännande av övertagande som huvudman för den fristående grundskolan Söderhamns friskola. Ansökan gäller också en utökning av befintlig verksamhet. Yttrandet avser följande ansökan: Sökande Diarienummer Ort Skolform och årskurser Antal platser Friskolan Lust & Skolinspektionen: Söderhamn Lära i Bollnäs AB :1082 Grundskola, förskoleklass 72 f-klass 18 BUN: åk /0063 åk åk Summa 72 Noteras att i ansökan förekommer olika uppgifter om antalet eleiplatser. Vi hari svaret utgått från den skrivna teten i p.2.4 (sid 9) som innebär en utökning till 72 platser. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Friskolan Lust & Lära i Bollnäs AB har hos Skolinspektionen ansökt om att få överta verksamheten vid Söderhamns friskola i Söderhamns kommun. Ansökan innehåller även en begäran om godkännande för att utöka antalet elevplatser till 72 platser. Skolinspektionen har berett kommunen möjlighet att yttra sig över ansökan. Enligt skollagen 2 kap. 5 ska en fristående grundskola förklaras ha rätt till bidrag från det offentliga om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Antalet grundskoleelever i åldersgruppen Söderhamns kommun är idag Vågbroskolan, som är den närmast belägna kommunala grundskolan, har 300 elever i åldern 6-15 år. För den kommande 5-årsperioden beräknas antalet grundskolelever att öka något i centralorten. Dnr

81 2 (3) Friskolan Lust & Lära AB bedriver sedan år 2009 grundskoleverksamhet i Bollnäs kommun. Huvudmannen har visat att de uppfyller de förutsättningar som krävs. Det finns anledning att tro att de konimer att kunna uppfylla förordningarnas krav även i Söderhamn. Beräknade effekter på kort och lång sikt för Söderhamns kommun Elevunderlag Att utöka elevplatserna till 72 elever för friskolan Lust & Lära påverkar inte elevunderlaget för grundskolan i Söderhamn. Elevutvecklingen de närmaste fem åren är positiv. Dock är den geografiska spridningen stor. Största ökningen sker i centralorten och beror i första hand på ett ökat antal inflyttande till kommunen. Födelsenettot är dock negativt och prognosen för antalet födda beräknas vara tämligen konstant, med en viss ökning under åren 2017 och Befolkningsutveckling i Söderhamns kommun i åldern 6-12 år (kommunprognos 2015) Ålder/år år år år år loår år l2år Summa Beslutsalternativ 1 Barn- och utbildningsnämnden föreslås säga JA till Friskolan Lust & Lära AB:s ansökan om godkännande av övertagandet som huvudman och den utökning ansökan innebär. Ekonomiska konsekvenser Utökningen av antalet elevplatser på Friskolan Lust & Lära innebär inte några negativa ekonomiska konsekvenser. En fortsatt epansion av antalet utbildningspiatser i upptagningsområdet kan emellertid leda till framtida krav på organisationsförändringar. Dåligt fyllda klasser samt höga fasta kostnader gör i sådana fall att kapacitetsutnyttjandet blir sämre och kostnaderna därmed högre. Pedagogiska konsekvenser Utökningen av antalet elevplatser på Friskolan Lust & Lära innebär inte några negativa pedagogiska konsekvenser.

82 3 (3) Organisatoriska konsekvenser Utökningen medför i dagsläget inga påtagliga negativa konsekvenser. Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv Eftersom förslag till beslut inte innebär någon avsevärd förändring i förhållande till nuvarande situation medför det inte heller några konsekvenser vare sig ekonomiskt eller ur de övriga perspektiv ur vilka ett förslag ska analyseras. Beslutsalternativ 2 Barn- och utbildningsnämnden säger NEJ till Friskolan Lust & Lära AB:s ansökan om godkännande av övertagandet som huvudman och den utökning ansökan innebär. Barn- och utbildningsförvaltningen förordar beslutsalternativ 1. Beslutet skickas till Skolinspektionen Kommunstyrelsen Tomas Hartikainen Förvaltningschef

83 . 7 Inkommen e-post D1J - Diarium BUN» Inkommen e-post Från: Christina GradénlSoderhamn Skickat: :32:54 Till: BUN Diarium@Soderhamn Kopia: Ärende: Vb: :1082 Remiss från Skolinspektionen Vidarebefordrat av Christina Gradén/Soderhamn på :32 Inkommen e-post Diarium BUN Inkommen e-post Från: Malm Jern <Malin.Jern@skolinspektionen.se> Skickat: :55:59 Till: kommunstyrelsen@soderhamn.se <kommunstyrelsen@soderhamn.se> Kopia: peter@lustlara.se <peter@lustlara.se>, soderhamnsfriskola@live.se <soderhamnsfriskola@live.se> Ärende: :1082 Remiss från Skolinspektionen Remiss Söderhainns kommun (1) Dnr :1082 Remiss från Skolinspektionen Jeanette Strandberg, enskild fysisk person, bedriver idag förskoleklass och åsskurs 1-6 vid Söderhamns friskola i Söderhamns kommun. Friskolan Lust & Lära i Bollnäs AB ( ) ansöker om att ta över verksamheten vid Söderhamns friskola och utöka Friskolan Lust & Lära i Bollnäs AB befintliga grundskola årskurs 79 c hä.-l f7 Sedan den 1januari 2015 ska Skolinspektionen hantera ansökningar skyndsamt om sökanden har lämnat särskilda skäl med hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning. 1 den nu aktuella ansökan har sökanden bedömts ha sådana särskilda skäl och ansökan ska därför hanteras skyndsamt. Remisstiden är därför endast fyra veckor. Friskolan Lust & Lära i Bollnäs AB har i ansökan uppgett att de avser att ta över verksamheten den 30juni Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (20 10:800).

84 Lägeskommunens yttrande är ett viktigt underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i kommunen (kommunal verksamhet). Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-se år. Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen ska, enligt 2 kap. 5 skollagen, lämna ett godkännande om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Remissvar Eftersom det här är en ansökan som ska hanteras skyndsamt är remisstiden endast fyra veckor. Kommunens remissvar i form av inskannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 7 april E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se. Postadress: Skolinspektionen, Registrator, Bo 23069, Stockholm. Vänligen ange ansökans :1082 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar Malm Jern Utredare Bilaga Ansökan från Friskolan Lust & Lära i Bollnäs AB

85 Kopia till Friskolan Lust & Lära i Bollnäs AB Med vänliga hälsningar Malm Jern Utredare, Enheten för tillståndsprövning Skolinspektionen Postadress: Bo 23069, Stockholm Besök: Sveavägen 159 Telefon: Fa: E-post: malin.iern@skolinsyektionen.se se fl Ansökan.pdf

86

87 Skolinspektioneri Ansokan om godkannande som huvudman for en frista Vd s a- s t snabbspar- som ny huvudman for en befintlig frlstaqnj grundskola och fritidshen Ansökan omfattat (fl ElFörskoleklass Ejpritidshem Gnmdskola fri 3 kl Ange i vilken kommun sko]enttelen är bélägen SMcrhamns kommun Sokandens namn (den nya huvudmannen) Frisk6lan L1JS1& Lura i Bo1]nsAB Skålaris namn Söderhamis ik*q}a Ort och dafizrn Bollnas Undersknfiajr*1qntWbehon forehadare for söka en PeterNymat 1ohnWi±nd iuvarm4 1intthianYbuanimn Jeånanq$itf orti Sddcrbimn it fl Un4crsla4li nfrdcntøfc4hg foretradare for den nuvarande hu.vudni.annen -i4tltlta Lttc1fl1fl itiitvd1igand 1 Jeåhette Lindqvist Genom underskri fteri försmkrar sökanden pft heder odis arnvete att uppgifterna i ansökan och därtill bifogada handlingarär sanna. - Genom ovanstående namntecknlng me4ges all samlliga skolformer soni den nuvarande huvud mannen har godkännande för vid skoknhetcn Literkallas om godkännande ges till den Den efler de personer som är behöriga linna tecknare för Företagetlföreningen)shftelscn undertecknar ansökan. Om kontaktpcrsonc nistiilkt undertecknar ansökan, eller Imdertecknar via e-legitlmation, ska en fullniakt från behörig firmatecknare bilogas at ökan. 1 Sökanden och kontaktperson 2 kap. 5-6 skollagen. Frop. 2009/10:165 Dcai nya skollagen - för kunskap, vaffrihel och trygghet(s ,

88 a fl._ niti_. Skolins pektionen 4 633, ). 1.1 Uppgifter om sökanden Skandens namn (den nya huvudmannen) Fiiskolan Lust & Lura i Bollnäs AB Organisahcmsform Aktiebolag Organtsationsnunrnier/perscmnurnmcr Utdelntngsadress, postnummer och ort Nyhedsbacken 16, Bollnäs Webbadress peter@lusflara.se 1.2 Sökandens kontaktperson - Under handläggnings tiden kommer SkoLilispektionens kontakter au ske med ulsedd konlaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan cllerundcrtedcuar via e legitimation ska en fullmakt från behörig finnatecknare bifogns ansökan Förenklad delgivning Skotinspektionen använder sg avjörenklad dc4hnring vid beslut om avsfrg och avvisning. Vid beslut om Lsodkan?ta?tde sänder Sknhinhpektionen brshit.et med e-post till kontaktperionen Förenklad Jelgioning sker genom att b kolinspektionen öret skickar den handling som ska delges per e post, vin säilan har tvigivits, pnnars med vanlig post. Närniqst följande crbetsdag skkka St konttollrneddc1ande Oh? att hwzdllngt n har skickats. också detta skicicås pei eposi, ont sidan har angivits, annars med vanlig post. VW fdrenklad delgivning behöver nottagaren inte skfcka in något bevis på att handlingen har n ttagits Förenklad delgimring kommer endwj ke uni beslutet är ett avslag eller avvisning -postnurddelandet skickas till delgivningsvwtl.agarens (angiven kontaktpersons) nppgivna epostadress. Ni & dm$t skyldiga att «run/tia, ändring av kon tqktpersoriens e-postadrers tijl Skalinspektionen. lär titt vara säker pd att inte missa några tidsfrister nuste ni gå igenom er e-post regelliundet, försltzgsvis minst en gäng i veckån. Är niftirhindrade att göra detta, eempelvis vid semester, anmäl då detta ififroäg till Skulinpektionsn st att det kwbfis1fl 1iitffgi Överklagande DelznMg har skett när två veckor liarfårflsttit frän del «tt handlingen skickades, Om ;nottagaren önskar inkomma mcd ett överklagande så ska det ha kommit Skolinsptktionen tillhanda inom ytterligare tre veckorfrån detta datum Om kommunen är part ska överklagandel dock ha kominfl in. inom tre veckor från den dag då beslutet?neddel ader. Vanlig delgivning Vanlig delgivning kan kimima att «noitndas istället förförenklad & Igiunin 1 så fatt sker delgivning genom alt handlingen skickas filter med. rekcrrnrnemlerad post. Ni måste då g4 tel postens utlän:n(ngsstiilleftfr att.1tiimta er

89 ..!k: r 1 Skoiinspektionen 5 hrnulling och sanftidigt underteckna ctt ;nc %ninsher?in. LM ni t l4irn tiet tmiwt?flottitgnijigsheinsct undefledcnas och eff evetituelfl &fverklagimde sk inkomnia till SkolinspÉkflonen senast inom fre veckorfrån det dahonet. Ni kaia läsu ner ont frrenklud flelgivnbtg i de?teningsiagen 2Ö2fEi932). 1 Kontaktpersonens namn PeterNyman E-postadress petenl4ustlara.se Telefon arbetet Mohil Uppgifter om den nuvarande huvudrnannen 1-hivudmannen namn (den imvarande huvudmannen) Jeanette Lindqvist (Söderhamns friskola AB) Organisationsform Aktiebolag Organisa tionsnummerfpersonnurnmcr Utdelningsad ress, posurnmer och ort Hemrnarisviigen 10,82662 Non ala WebLa cl ress wwwsoderhamnsfriskoh@live.se 1.4 Nuvarande huvudmannens kontaktperson Under }wndläggningsttden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kon tak tpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e legitimation ska en Mimakt fr3n behörig firmatecknare bifogas ansökan. Se.)nform atlän oniftirenklad delgizming under punkt 1.2 ELJflLdKI.pert4VIIt!FIS [idilill Jeanette Lindqvist - E-postadress soderhamnsfriskolarmive.se Teléfon arbetet Mobil L07o

90 PihlJ:: :.#-.,ns»r..- 4 Skolinspektionen Bifoga sökandens régistéruppgifter Handlingar som si.yrker sökandens rättsliga handlingsfömlåga ska bifogas ansökan:se vilken haricflitig som ska bitogas för respektive organisationsfonn. Rcgistterinpbcvisetson hifogas till ansökan ska vara aktuellt Observera att det är de personer som står angivna som firnjafrdaiare som också måste undértec]cna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökandén inte ändra vcm som ansöker som huaj dman. Sökanden kan allts& inte 3ndm frti ettbolag till ett annat under pågåertde hactdlltggnlng. Aktiebolag Regisfte; wgsbeoh från Bolagwerket Av regstres nzgsbernset ka framga att bolaget 4a bedriva sådqn i1thildning.sverksamhet som ansökan avser. Handeisbolag odi konnnanditbolgg Registrerrngsbevssfran Bolagsverket samt botagsavtal Av bolagsavtwef slafrsm:gå att gemensam närings verksamhet ska bedrivas och aft bolaget ska bedriva sådan plbil4ningsverkscsmhø som ansökan avser. Enskild firnw: Person bevis samt registerutdragfråiz Skatteverket som visar att sökanden är godkänd fr F-skatt. Ektmomiskföresing: RegsU&ingsöevis från Bolagévetket samt flireningens stadgar. Av registrerin 8sbeviset ska fra mg4 all dci ekonomiska föreningen ska bedriva sådan utbildningsverksamhet som ansökan avser, Ideell foremng Forenwgen stadgar Av stadgarna ska framgä foremngeiv namn, fas eningens andamal, bestaramelser om hur beslut zforemngens angelagenheter fattas amt l4ppg ft om vem som tt ckimr ffrman Fortt cknmg over styseken medlemnzar ied per%osmwnmn Avfi» teckningen ska fnsmngå vem som rfdreningens or4iran& vice oråfirandé, sekreterareoch k,ss&. Registrerat frossamjwnd. Iiossamndets stadgar Av stadgarna ska framga frossamfundets namn, trossamfundets ändamål OCh. bestämnmeiser.om hur beslut i trossamfisndets angélägen.he her fattas. Registreringsbevi från registret över frossmfund hos Kammarkoilegiet Stiftelse: Stffte1tsförordnande Atfflrordnandel.skafransge vem siw skaförvalta stiftelsens egendom och m&ftförstftefsens pe ksamhet. Psgistreringsbevis från. länsstyrelsen. Nyregiskrerat böiag Oss slikt»den ännu inte har fått ett registreringshet is kan sökanden hifoga ha nöts agar oi styrke-i all sokan den gjos 1 en inrcg-ttu e ring alu r rnaiivt tvsdrnganmaian till Bolagsverket eller beroende på vilken assodations/orps soni står bakom ansökan annan regbterrm.svarig snyndøet. Sökanden sko också bfrga ett kvitto pil att ni betalt nvgiften.fh r detta F& døt fall ni inte kan biloga ovänstående handlingar ska en redogörelse lämnas t ansökan av orsaken till detta. 1.6 Btte av huvudman ochleller utökning av befintlig skola L Ansökan avser endast byte av huvudman och inle en utökriing av sökandens skolor. Aesvarajrågarna 1.7 sami 1.8, gå sedan vidan till avsnitt 1 Ansökan avsér utöknihg av huvudn iannens befintliga skolenhet och byte av huvadrhan, Gå vidare direkt Hit avsnitt 2.

91 ...s ws.w - Skolinspektioneri Skolenhetens namn och skolenhetskod mm. Ange skolenhetens namn, skolenhelskod och adress, Om rnöjligi. ange även besluisdaturn och diaricnurnmcr fdr tillstånd. Skolenhetens namn Tillst&td (beslutsdatuin och diaricnummei) Skolenhetkod Webbadress ljtdelntngsa d resa, postnu miner och ort 1.8 Skolenhetens namn fl Sköleriheten komme! att behålla sitt nuvarande namn Skolenheten ska ändra flamn. Ange det nya namnet nedan. 2 Byte av huvudman och utökning av en skolenhet Besvara det här avs-nittet om ansökan gäller byte av huvudman och utökning av en befintlig skolenhel Den hefiniliga skolenheisom sökanden redan har gödkännande för och den skolenhet som övertas (utökning) och som kommer att bedrivas som en skolemthetbenämns härefter som den nija skulenhctcn. Nedanstående punkter ska skrivas i tabell och bifogas om ansökan avser både byte av huvudman cdi ittökning av en befintlig skölenihet. Om sökanden bifogär nedansøende tabeller behöver sökanden inte fylla 1 elevanlaleli avsnittet 51, 52,5.4 och antal elever fördelat pér årskurser och skolform för den befintliga skolenhe ten soni ska utökas 2 antal elever fördelat per årskurser och skolform för den skolenhet där ansökan avser byte av huvudman 3. antal elever fördelat per årskurs och skolform L.oIiaIL för den nya skolenheten, Bijia inte elevlishir med ela ernas namn och personnummer. Att tänka på når sökanden fylleri ansökan. at) Ange 1 nvsnit.t 6.7 hur många elever budgeten ärberäkraad på. Inkom med en likviditetsbudget för läsår 1 och. res ultatb udget för läsår 1,2. och 3. Tyll i budgeten för den nya sk tenheten

92 - -- If - Ii il- t-...- Skolinspeklionen 8 h) Redovisa i fwsnitf 7, har lokalerna kommer påverkas av Cörndringen vid den ya skoknheten. c) Redovisa i avsnitt 8,, antal lärare vid ckm flw?. skulenhetcn. 2.1 Skolenheten - byta av huvudman Ange skolenhetens nanirt, skolerihetskod och adress. Om nijligt ange ären beslutsdatum och di.arienammer f& gållande tilisfånd. Skölerihetens namn Söderhamns friskola Tillstånd (beslutsdatuni och diari.enummer) Dnr: :1075 SkoleriheLskod 67$9923 Webbadress www soderhamnsfrlskolase Utdelningsadress, postnunimer och ort 1-Ieinmansvägen 10, Norrala 2.2 Skolenheten utökning av befintjig skolenhet Ange skolenhetens namn, skolenbetskod odi adres& Om möjligt ange även beslutsdatum och diarienuunncr tör gällande tillståni Skolirnlwtens namn Friskolart Lust & Lära 1 Boilnäs AB Tilhffind (beslutsdatum och dliarientininier) Dnr Dnr 31 -SV200&1 161 Skolenhetskod Wébbadress ;nnv.h- stlara.se Uldelningsadress, poslnurnmer och ort Nybed sbacken 16,821 Si Bolnäs 2.3 Skolenhetens namn Ange va dd k kwsklifl W skkirctsnanin. Frtskolan Lust & Lära i Söderhamn AB 2.4 Hur förändringen påverkar skolenheten Beskriv hur förändringen pverbr huvudmannen och den mia sko(enhelen Av beskrivningen börfötjändeftamå - hur - hur skolenhetemas ekonomi påverkas hurartjänster påverkas

93 - hur.1alva. -. y., 4..a-r fi I..va. II.r.. Skolinspektionen 49 titölatingen av den befintliga skolenheten ccii byte av huvudman kommer att påverka skolverksamhéten 1 övrigt. Skolénhelens ekonomi kommer inte attpåverkas. Friskolan Lust & Lära 1 Bällnäs AB kommer att kda skolan a lika vis som tdigan. Skolan skall behålla det antal larartjantter som finns for narvarande Bvtel av huvudman paverjcar skolverksamheten pi sa s tt alt w raknar road att ta in riagra flit dcvii i de olika grappema 18 clevei i nk 1-2, 18 clivci i åk. 3 4,. 18eleveri AL 56 och 18 barn i förskoleldassyl skall även arbeta föratt inplementera vr Lust & Lära andä, som vi hari skolan i Sollnäs, i den nya skolan. Antalet hlrarijänster påverkas ej. 3 Särskilda skäl 2 kap. 1 skolförordningert (2011:ISS) 2 kap. 1 gymnasieförordningea (201 O039) 3.1 Särskilda skäl Ett beslut ska fata skyndsamt och utanför ordinarie ansökningstid om det finns särskilda skål med hänsyn till elev ers möjlighet att fullfölja sin utbildning, Ange de särskilda skälen. Övertagandet rnste ske senast , när nuvarande ägare tänker avsluta sin verksamhet 4 Tidpunkt för överlåtelse, konkurs, tillstånd mm. 4.1 Tidpunkt får öveilåtélsen Ange datum för di planerade överltelsen av skolenihetan. Notera att en livenlåtelse endastfår genomföras efter det au 5kaIinspktivtren har godkänt ansiikan, 2( Könkurs rnsökan om gojkännandesom ny huvudman görs på grund av alt nuvarande huvudman försatts i konkurs, Ange kcmkur(örvalia.rens konlakftippgifter:ohservera alldel endasl är den utsedda koukzsrf?frz allaren som kan fdreträdlz den nu varande Ii uvrsdrnnnneu i defall vei*samheten är försatt i konkurs. En flirrttsdttning för att Skolinspektioflen kunna lumtern ett tuisöäan och fhua beslut i örejtdtft jfr att konkursfötualtaren hnt kant sitt uppdrag oclttrrtøirande bedriver sknlverksa,shetert. Sökanden, får ihle:driva skolverksamheten vichira utan et.t tzytt godkifrmnandafrån Skolinspektianen.

94 1j _ - 1 _I_ - -- ss Skolinspektionen Förskoleklass och grundskola - nuvarande antal elever Ange nuvarande antal elever i skolenhefrt fördelatpå respektive årskurs. Observera att det beräknade ek-can talet ska stå i överensstämmelse med beloppen i söknndens &udget. 1-klass Åki Äk2 Åka Åk4 Nuvarande elevantal Åks Åk6 ÅkY Åk8 Äk9 Totalt Fritidshemmet nuvarande antal elever Ange nuvarande antal élever 1 FritidsbemmeL Nuvarande elevantal 1 Pritidsbernrnet 5.3 Datum Ange vilket datum ovanstäende antal élever 4r beräknat Förskoleklass, grundskola - utökat elevantal Om sökanden avser att utöka elev antalet vid skolenheten, an ge an talet elever sökanden beräknar att utöka med samt läsår. Observera att det beräknade ekvantakt ska stål hverenssubnmelse med beloppen i siikandens budget. Om sökandep inte avser att utöka antalet elever lämnas tabellen blank. F-klnss Åki Äk2 Åka Äk4 ÅkS Åk6 Åk 7 Åks Åk9 totalt Läsär Läsår Iiisr Fritldshem - utökat elevantal Om sökanden avser-att utöka elevantalet vid fritidshemniet,. ange antaletelever sökanden beräknar attutöka med saint läsk. Läsår Läsår Fritidsitemmet

95 Skolinspektionen lo 4.3 Tillstånd - grundskola Ange om den befintliga verksan iheten har några/något beslutom utbildning utan att tillämpa timplanen, undervisning på engelska eller frdighetsprnv innan åtskiirs 7. Observera att den nuvarande hu.vudrnannnw tfllsmnd inte automatiskt flirs över vid ett godkännande. Om s&kanclenatrser alt bedriva utbildning titan all tilllimpa limplanen, undervisning på engelska eller genomföra färdighetsprov innan årskurs 7 så ska sökanden ansöka om detta Tios Skolinspektiorun. 4.4 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller afldelar ± bolaget eller föreningen eller på något annat säti har rättsligt inflytande över verksamhéten. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, edogär utförligt för - besifimmanderätten i bolaget eller föreningen sarntkommrmeris intlytande i bolaget eller föreningen - orsakerna till all samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för all verksan*hei:en ka komma till stånd - vilka särsidida skål som finns med hiinsyn till utbildnirigens innehåll eller utformning. 4.5 Inriktning Ange om skolenhelen kommer au ha någon av nedanstående inriktningar U Waldorf C Konfessionell Redogor för dckonfcssiondlla inslagen iutbildmngen. r 5 Elevantal och elevprognos 2 kap. 5, 1 kap. 4 skollagcn (2Q10:800). Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (s ) 12 Statens skolinspektiöns föreskrifter om ansökan om godkännande som huvudman för frbitårnde skola (SKOLFS 2011:154).

96 - b..b.ö......jt-- :c :-*. ;...a......_zr n...at-- ana... Skolinspektionen läsår SS Elevprognos Ange vad som ligger till grund för den elevprognos som sökanden angett 12 En tidigare enkel som vi gjorde i Söderhamns kommun visade att det fanns ett intresse för vår skola i Söderhamn. Vårt skollwrtccpt tror vi passar även 1. Södeitiamri. 51 Information till vårdnadshavare och elever Redogör för vilken information vårdnadsbavare och elever kommer att Lä om en nya liuvudmannen och hat informationen ges. Vårdnadshavarna kommer att informeras på ett föräldramöte,,yi kommer även ar informera eleverna oro ägärbytet 6 Ekonomi 2 kap. 5 samt 14 kap. 19 sicolingen. Prop Ort 65 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet avsnitt (s och 633). SA Finansiering av övertagandet Inkom med en beräkning och beskrivning över hur övertagandet ska finansieras. Ange eventutll köpeskilhing, samt vilka ti[igåetgar/skulder son kommer all. ingä vid övertagandet. Styrk finansieringen med eempelvis låneförbinddsei stärnrnobeslut eller bankgarantier. Friskolan Lust & Uira i Itollnäs AB köper Söderharons friskola med egna modet, kr. Det fria egna kapitalet vid datumet för övertagandet kommer att regleras utöver köpeskliiingen. 6.2 Åfrsredovisning!årsbokslut BiLoga både den nuvarande hav udmannens och sök andens senaste årsredovisning/årsbokslut ein sådan finns. Om söknden och/eller den nuvarande huvudmannen har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller oro bolagets/filrertingens ekonomi visar låg likviditet ochleller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. Fr au säkerställa att söfranden lisa en. ekonomi som garanterar att vetksarniwteu Isut hedhvcs Mngsz7ctigt ka tisse uppgifter om sökimdens ekononriska ställning lä*iia till eempel

97 ....t.att1p &: SkoIirtspetionen 13 tola4sjfifreningens senaste 4rsredovisning om s&lanflnris 1 de-fall det intefinns tagkrav fastställcia ffir tl upprätta års redovisning kan de-t bli nktuetlt att lämna in årsfrikslut. Viii behov kan Skolfnspektionen under handeiggningen komma att begära in bolagets/föreningens senaste årsredrivisning on: en ny års redan)siting har upprätmts under handläggningen ab ansökan. Obsejve-ra att årsredovisningen inklusive revisiunsberätlelsen ska -vara utderteckiiad av styrelsen samt en) revisorn. Thkam tiven med könirnittenteds årsredouis-ning öm kilaget &edrivä 1 kmnptission. Se bilaga Sökandens budget Enligt propo.:tzonen Den nya skollagen för kunskap, valfi :set och trygghet prop 2-OO1flO 165, 240) ar ett villkorfe» godkinitande att den enskilde har fo utstzttnmgezr atifolja de t orekrzfler som gäller för -utbildningen 1 detta villkor ingår att budget och andra planeringsdukument påvisar a±t den sökta verksamheten i praktiken har förutsättningar att följafö-reékrifterna såväl vid skölstart sam på siki Avser -godkännandet flirskoleflass ocb/eflergrundskolakrävs därutöver att elrann der!aget är.tiuräekligt fåratt verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. För ztt Skolbispektionen ska kt:na bedöma siikandene ekano:miskqftirui-säu-ningar bör en l&dtetskudget fin lasari odi reuitatbudetr lasaren 1-3 lamnas in Mona och sociala aug:1kr ska ingå i beräkningen. Elevprognasen ska visa alt skolan med största sannolikhet kom nici-. attfå tillräckligt antal elever för att sakra skelstart och fitrutsattimgarnaför tu stabil och kontunserl!g verksjvnbet Antalet elever qo-n: :edoul%an tansokan ska ligga I-III grund fot budgeten Det sistnämnda galler wien antalet läranflinster då angivet antal lärartjinster 1 artsökan ska ligga t$ grund för de ekon miska be-räkningarna i budgeten. bkohnspektunzen anvander bland annat dejamforelsetalfor h:d:n och ovuga poste: %omfln:i% 1 Skolveikets databas litp l/wwwjnjfral artisan se! Sökanden ska lämna in en IikvidiLetsbndge[ För läsår 1 samt a resultatbudget för läsår 1,2 oéh3. Bskvnedanturs&kaitdewmechnatltkvidftets=-uchTesultatbudEeterravseratt bedriva en verksamhet med god kvalitet och mcd varaktighet. Utgå eempelvis från Skolvcrketsjämförelsetal ochlwmmentera eventuella större avvikelser från genoimrnlttskostnader/bidtag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för Liii eempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Om ansökart avser ett nystartatbolag/förening, beskriv hur sökanden avser att täcka ett eventuellt underskött 1 likviditeisbudget läsår 1 samt förlust i resuftatbudget läsår 1.

98 - vilka vilken - lånelöftets - Skolinspektionen Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat: kommunens gmridbelopp per sökt skol form. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive skolform. Art ndog&eisen. skfratngå - beloppets storlek och har det har heräkn4ts kontakter som tagits med kommunen, Skolinspektionen kan kcmtrna att kontrollera hidrngsheloppet rnc4 kommunens uppgifter. On; sökanden anger eli högre bidrags&elopp än kommun ens, ange skäl Hl) detta ock hur sökanden har beräknat beloppet. Oni sökondst idag för Uhläggstre? opp eller.soeioekonomiska stöd ange detta nedan. Åk elever a 7610kr) nihn, Åk 4-6; 27 elever a 7 092kr/mån. Förskolan; l elever K 4034kr/mån. 6.5 LånlägaflillskOttlaktiéägaitillskotf samt finansiering med egna medel Omlkihigartfllskotilffrtansiering med egna medel upptagits 1 budgeten, inkom med nedanslknde uppgiqer. Lån - Slyrkposien lån med aktuelllunclerlecknatlånelöftefrån 1111 eempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilketbelopp som kanlkommer attlånas ut. Om sökanden avser att låna pengar jh5n en bank, inkom med lånelö[te, Av lånekiftet bör detframgå - vilken bank som avser att låna ut pengarna bolagets/fören)ngens namn och orgernisatio nsnutnmer summa som ska lånas ut giltigizets tid eventuella viiikor för lånet - datum då lånelöftet är undertecknat - koiuaktuppgjfter till bankert AktieägarduskatWägartfflskottrom-Inedel ilskf ägarnaska-dettairamgfrunder-- denna post och styrkas med aktuellt intyg scirnär underwcknat av behörig firmatccknate samt till eempel kcrntcmtdrag, årsredovi ming eller liknande som visar att medlen finns att tillgå. Finansiering med egna medel Med detta avsestill eempel medel somfinns tillgängliga i e4an bedriven verksamhet. Styrk posten med till eempel sökandens senaste årsreclovisning och Förklara vilka medel sökanden avser nyttja. Se bilagan årsredovisning. Tillkommanide vinst fr.o,m den bifogade årsredovisningen t.o.nt övertagandedaturnet kommer också att ingå.

99 Läsår tr ev?.iw 4b.A is.d It Skolinspeklionen Övriga inbetalningarlinfäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall väd posten owattai och med vilket belopp. Om det finns Litbetalningar/kostnader sont kan. hiln föras till inbetalnirigarria/in täktema ange belopp och var de återfinns i budgeten Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartiilskottjfiriansiering med egna medel styrks till eempel med intyg och koriioutclrag från frivatperson. sponsoravtal. inhé±ahilngar från medlemmar eller liknande. Oni sökanden uppger övriga inbetalningarjintäkteri budgeten, ange vad dessa består av och hur beloppen lit beräknade, Övriga inbetabthrgar/intäkfer kan eeznpelz is vara caféverksamhet som bedrivs vid.skolenhete-n. Om privatpersoner eller bolag vill t?ponsra skolalbolag, redogörflir om sponsrtngen kommer innebära några krav på motprestatirn& Ange. curt sponeorn konrmer attfå något inflytande i skolverksainhetcn, och i så ful vilko inflytande. 6.7 Antal elever Ange antrtltt elever som budgeten nedan ä± beräknad på. Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fårskoleklass Grund skala Fritidsbem 6-8 LilcviWtetsbudget och resultatbudget Inkom med en Tikviditetsbudget för läsår 1 samt en resullatbudgetför läsår 1/2 och 3. Moms och sociah avgifter ska ingå i beräkningen.!n..et.t. L..s...rr LikviditelsbuØ9QtI4år 1 Resultatbudget läiki, 2 och 3 Inbetalningar Läsår. 1,. Iritakter Kommunalt bidrauj&koleklass Läsår Läsår Kommunalt bidrag förskoleklass Kommunalt bidrag Örundskola Kommunalt bidrag frilidshem 1 Avgift fritidshem Kbm rnunalt bidrag grundskola Kommunaltbidrag frilidshem Avgift fritids hem

100 16 Skolinspektianen Ln 1 vriga intktr Aktigartil[stoWägartWskät Finansiering med egna medel 4 Annan finansiering Övriga inbetalningar Surnm inbetalningar 5634 Summa kostnader Utbtlnlngar Kösthader 1 Utbildning och personal 7 Utbildning och persörial Skolledning 650 Skollecining Lrar förkoiekiass Lärare förkoléklass 3S() 5(10 62() Larere rundskoia 1770 Lärare grundskola )0 Personal fritidshem Personal fritldshem Övrig personal 50 Övrg personal Administration ioo Administration O Rkrytering 20 Rekrytering Fortb]ldnin 80 Fortbildning Loka1erIUtrutning LokIerIUtrustning Loklkostriad 371 Lokalkostnad Kostnader för e ciaflokaler 20 kosinaderför speciallokaler Möbler 154) Datorer 50 Kontorsutrustninglförbrukningsinv 250 Kontorsutmstningtförbrukningsin entarier Telefon, kopiator mm Läromedel J ventarier Läromedi L[atur!utrunln!skoIbiblirtek 390 Litleratur/utrustning!skolbibliötek 39O ao 39Ö 1iW prograrrivaror, iii Jn1 programvarö1i?) ÖvHgt Ovrigt Info odinnonserin Info och annonsering Elevhälsa 45 Elevhälsa 45 SkolmItider 1 smtticier 386 3$6 336 Stttdieresor ) Studieresor F8rskringar 12 Förskringr I Studie- och yrkesvägledning

101 Styrk Posten - -.rw -.ct a.is.,:..t 1. P....1 Skciirispektionen 17 Övriga UtbeIniar Finansiella poster Räntor Aniorteringar Sumniii utbetaiwngar övrlga köstnader Finansiella poster Räritor Avskrivningar 1 Möbler 3() ljatorer Telefon, kopiator mm Summa kostnader ÖverlUnderskott VinsUföflust Kommunalt Wdrag Jttalningcn/tntäkten ska stiinima överens med antalet elever 1 respektive skolform. Redovisa under punkten Avgjftft.ijdsernmef kedovisa under puiikten 61(1 hur avgiften år beräknad. ian - posten lån med aktuelftundertcknatlånelöfte från till ciernpcl bank. Av l(melöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut. Redovisa under punkten 6.5. Aktiei(gartiflskottJ(igartilLskotl - Om medel LilTskju Is av ägarna ska detta framgå under denna post och stwkas med aktuellbntyg som arundciftdcuit av behorig trmatedsnare samt till eempel kontouidrag, årsredovisrung euer liknande som visar att medlen Anns at hilga Redovisa under punkten 63. Finarisiering med egna medel Med detta avser till eempel medel som finns tfflängliga 1 redan bedriven verksamhet. Slyrk posten med till eempel senaste årsredovisning och Förklara vilka medel sökanden avser nyttja. Redovisa under punkten ()vr:ga uzbetalnrn,ar - Om o riga mbetalnm 3ar(mtäkter ingår ibudgeten ska dlssa redovisas Ange vad posten ovnga mbetaihinat/mtakter bestar av och med vilket belopp Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägattillskott/finansiering med egna medel, stytks dli eempel med intyg och kontoutdrag från pnivatpersott sponsoravtal, inbetatningar frän medlemmar eller liknande. Redovisa under punkten Undervisnfng!Personal - för skolans rektor och andra anställda med j4p»gu pgifter, skolare, undervisandi pssortul, stodåtgarder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveck1in av personalen och liknande kostnader. 1 posten ingår inte kostnader För kompetensutveckling såsom kurs- och seminginicavgifter. Redovisa under avsnittet Skolenhektis ledning cdi. personal. 5Lokaler och inventarier Posten för lökaler och inventarier, inklusive underhåll, städning och kostnader för vaktmästare avseende fastighetssköbtel. 1 posten kan interna hyror vara självkostnadsbuaknadc dkr markriadsmassigt beräknade 1 posten mgar inte kostnader for övriga vaktmäsuttjnster, Redovisa under avsnittet iakala. Lflrowedei, utrusufr g och,skof&lhiofek - Posten visar kostnaden För läromedel, utrustning och skolbibbotek. 1 posten inårföljande: läromedel, dvs, skön- ochfacklitteratur, tidningar, tidskrifter, broschyrer och annat tryckt material samt kopior framtagna för undervisnrngen

102 a..-a -- ns.- --n.c a.n ii. år L Skolinspektionen 18 Datorer, maskiner och verktyg som används i undetvisnirigan. BIld och Ijudmedier. förbrukningsmaterial och programvara för undervisning. Kapital och servicekostnader för datorer, maskiner etc. Kostnader för resor i samband med studiebesök, kul tu rak livfteter och lägenkolor. Bokinköp till skölbibliötek samt skolbibliotekarit Redovisa under avsnittet Lokaler. io.övrigt - Alla övriga kostnader som inte ingår i ovanstående kostnadssiag ta Studie- och yrkesverksamhet, administration och kostnad för kompetensutveckling. ElevhäLsa - Kostnader avseende skolläkaru, skolsköterskor, skollcuratorer och skoipsykologer (även kostnad för köpta tjänster ingår). Skolrnåltie,c 1 posten ingår kostnader för slcoimål tids- och caféverksamhet, dvs. kostnader för personal, livatnedel, transporter, adnitiistrafiva kostnader, ta för kostkottsulent Övriga uthetalningar Observera att omsökanderi. anger en titbetalning under denna post måste utbetalningen specificeras under punklen Underskott f likvtditetahudgeient15rlusl i resulmtlnsdgetn 1-luvudregelri är att en likviditetsbudget inte får redovisa ett underskott. Om sökanden trots detta redovisar ett underskott i [ikviditetsbudgelen, beskriv hur undérskouet ska tiickas under punkten 6.3. Om resultatbudgeteni visar ett negativt resultat år ett &h bolaget/föreningen inte har ett eget kapital som täcker födusten, redovisa hus förlusten ska täckas under punk Len Resultatbudgeten Om resultatbttdgete.n visas ett negativt resultat läsk 1 och bolaget/föreningen inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Oro resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, tedovisa n6s verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta Avgift fritldshemmet Avgifter som an enskild huvudman [ör ett fri tidshern tar ut ska vara skäliga. (im sömnden avser alt ta ut avgifl flit eleverna ifritidshenzmet ska följandeframgå -Iféiiitor1ek - hur den har beräknats (eempelvis kommununs mataa). Skottnspekt-ianen kontrollerar angivet belopp ( avgift) ifdrfållande LII) antalet elecer LfrftWshernmet sant sökanden har ongett i punkt. 22. Avgiften ka vara skälig.

103 skolors organisation - - tör Skolirispektionen Övriga ekonomiska upplysningar SkoTinspektionen tnhärntartipplysrtingar.om sökandens ekonomiska status hos UC AB. Om sökanden har klinnedöm om att bolaget/föreningen har hetalningsanmälningar, iedogör för skälen till eventuella betalningsanrnärkntngar. Skoinspektionen inhämtar kredilupplysning p4: Aktiebolag: kreditupplysutag p4 bolaget Ekanomisk förening: kreditupphisning på den ekonomiska j äreningett VW behrn inhäm tas kreditupplysning på medlemmar i styrelsen. Enskild person/enskild firma: krcditupplysning på den enskilda personen/e;wkildaflnnan. HanJeisbolag: kreditnyplijs ning på hondelsbolaget samt delägarna. Komma.mlitbaiag: kreditupplysning på ktnn;nanditbolaget samt koinplementifren. Ideell föreiting kredfhspplysnfng på den ideella fifreningen satnfe p4 ledaif&ernai styrelsen. Registrerat Trossamfund: kredihpplysning på frossanfundet saint medlemtmwna 1 styrelsen. Stkffelse: kredihqplysnin.g på shftelsen. 7 Lokaler 1 kap. 3 och 2 kap skollagen rrop. 2009/10:165 Den nya sicollagan 283-2S4). kunskap, valfrihet och trygghet (s. Skolinspektionens inforrnatfrmsblad Skolbibliotek hap:hwvwkgji»sppktioien.sc/documents/vagledning/infoblad skotbbliotckpdf Skolinspcktionens iriformatiorisblad - Rektors möjligheter att delegera och Nuvarande lokaler Redogör för skolans Lillgng till lokaler (ange yta och adress). Om sökanden kommer att ta över den nuvarande huvudrnannerts lokaler ska detta anges. Skolan övertar nuvarande lokaler. 513 kvitt

104 - skolbibliotekets Skolinspektionen Nya lökaler Redogör ftir skolenhetens planerade lokaler, ange yta och adress. Bifoga ett skriftligt underlag som visar aft angivna lökalaltemativ kan bli aktuella. Obs ervera att vin sökanden planerar att skolenheten. ska besm avflera byggnader ska. dessa. vara nllrhelitgna varandra och på ett naturligt sfftt höra ihop för att betraki as swi en skolenhel. Det ska J7nnns ett geografiskt sansbandför att det ska kunna vara frågan om en skolenhel För att flera byggnader som ligger nära varandra ska utgöra n skvlenhet är ilt.göngspunkten också att de ingör i samma adininistral iva enkel. 7.3 Speciallokaler Redogör för tillgången till speciallolcaler och om de kommer atlinryrnmas inom skoleriheten eller om dc ska hytasvtcmt. Redogör för spedallokaler för nedsmstckhde iin»ten/kurset Hem- och konsumentkuriskap Befintligt kök används. Naturorienterande ämncrl (biologi, fysik, kemi och teknik) Klassrum Slöd Kombinerad slöjd och bildllokal finns. Idrott och hälsa Idrottshall och närliggande skog finns till förfogande. 7.4 Skolbibliotek Beskriv hur sökanden kommer att skerstlla elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Av beskrivningen skaframgå - skolblbliotekcts innehållsmä ssiga Funktion pedagogiska funktion. Om skolbibliotektt inte inryms inom skolenhetens lökaler redogör för hur sökanden avser tillförsäkra eleverna tillgång 1111 ett skolbihliotek.

105 1..eta.-nrr. t-jfr an -., - : Skolinspektionen 21 Av skolinspektionen godkänt skolbibliotek finns och skall behållas i lika utförande 8 Skolenhetons ledning och personal 2 kap. i1-l4g och skollagen 8.1 Rektor För ledningav skolenhelen ska det finnas en rektor. Sökanden kommer att anst11a en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 sko1kgeri. 6.2 Lärare hehörighetsknv För undervisning i förskokklass och gnindskolan ställs hav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation soni. lärare eller f5rskoflårare och är.behörig för viss undervisning iår bedriva sådan undervisning. Undaniag får göras i vissa fall. Sökanden kommer att följa kraven på lärares utbildning enligt 2 kap. 13 och skol] agert. 8.3 Antal lärare- förskoleklass Ange beräknat antal lärare i förskoleklassen uttryckt ± antal personer och antal hcltidstjänster. Uppgftesiw ska stå i överensstämmelse med & tang-ivna antalet lärartjänster i budgeten swtt antalet angivna elever iflirslwteklassen. Skolinspektionen fredönter om Wrafläthete if4rskoleklaskn är tilir&kkgt hög flit att elevernas: utveddrng och läran etc ska kunna sttnzuleras nuqt utbtldningcns mil. Ur Skdluerkets data&ksflfr jämftirels eted kan statistik Or» lärartätheten tasfram. Inkcm med rn redogörelseför hur elevernas utveckling och lärande 9ka stimuleras am sökanden avser att ha en jk mfdrelsevl låg Ilirartäthet. Läsår 1 Läsår Antalet Antal Antal Antal personer heltidstjänster personer hel Udstjäiister Läsår 3 Fillt utbyggd verksamhet 1 0, Antalet Antal Antal Antal personer heltldstjänster personer heltidstjänster

106 . w. i. n I q. Skolinspektiorien Antal lärare grundskola Ange betäknat antal lärare i grundskolan uttryckt i antal personer och antai heludstjänster. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Uppgftenm ska stå i överensstämmelse med det angivna.arztak t lärartjänster i budgeten samt antalet angivna elevet 1 grundskolan. Skolinspektionen bed&inerom Jäcattätheten är tillräckligt hög för att eleverna ska hinna ges fdrwsiittningarau upjrns kunskapskrave-n och ges den utveckling och siinwlans de hehöverför att 1Pdr kunna utvecklas sa Mugt som mäjlt enugt utbildningeus mål, Ur Skolverkets databas jänt1irelsetal kan statistik om illrartäthet tas frairt. Om sökanden avser att h en jiimreiseuis låg lärattuthet, redogrför hur sökatiden kommer att arbeta för atteler,erna ska kunna uppnå kunskapskravrn. Redogör också, i dessa fall, fir lntr sökanden ska ge eleverna des utveckling och stimulnns de behöver flit att kanna ufvecktas s4 långt som möjligt enligt uthildnfngens mål. SkoUnspektiö-nø kontrollerar att antalet lärare kr tillräckligt för att erbjuda samtliga ämnen/kurser cntgt timplaneujkurspianer. Om sökanden anger ett jäirsf örelsevis lågt lära rantal, beskriv hur behörig la are Komme; att anstalla för ain?-hga annicnlantal program/kurbe; som anwkiin omfattat TAäSt1 Läs&r ,5 3,5 Antalet Antal Antal Antal personer heltidstjärister personer heltidstjänter Läsår 3 Fulftutbyggd verksamha Antalet Antal Antal Antal personer heltidstjänstes personer heltldstjänster Lämna en redogörelse för hur lärasresusserria ska organiseras på skolan. En lärare iförskoleldass, en lärare i åk 1-2, en lärare 1 åk3-4 och en lärare i åk.5-6. En lärare ska ha rna/no behörighet och en lärare ska ha svlsnbehörighet. 8.5 Fritidshem Personalens utbildning För undervisning i tri tidshernmet ställs krav på personalens utbildning. Utöver lärare eller förskollärate får det i undervisningen i fritidshernrnet finnas annan personal mcd sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande frätnjas fl Sökanden för fcitidshemmet kommer att följa kraven på personalens utbildning och erfarenhel enligt 2kap. 14 skollagen.

107 1.a.s:Ja :a,....r Skolinspektionen Fritidshem - antal tjnstér Ange berliknat antal personal i fritidsbemmet at-tryckt i antal personer och antal heltidsl.jänster. Uppgifterna ska stå i övere-nsstämnwlse med det angivna antalet personaitjänster i budgeten saint med angivet antal elever ifrilidshemn iet 2ffi Skvlins pektionen bedömer om persanaiwihetan är tillräckligt hö rat elevernas utveckling och lärande. ska kunna sthmderas samt att eleverna skases en nzeningsfisll fritid och rekreation enligt utbildningcns mål. UrSkvlverkets databat fiirjämförelset4 kw statistik om personaltäthet tasfrarn. Om sökan4en avser att ha en jk)rflirelsevl (sig personaltäthet, redogör j ör hur eleuenuis utveckling och täransle kommer att stinaulcras saint hur eleverna kwnmcr att erbjudas en nzeningsfish &itis1 och rekreation, Läsår] LÉiårZ Antalet Antal Antal Antal personer héliid stjnster p soner heltidstjänster Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antalet Antal Antal Antal personer hcltidstjänstcr personer heitidstjänster 8.7 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal 1 budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. Tjänster för clcvhiilsa och lokalvård köper skolan in (se budget) 9 Elevhälsa och studie- och yrkesvägledning 2 kap ikollagen Skolinspektioriens lnformauonsblad om elevi-tälsa - htlp://wwwskollnspeklionéfl.se/docurnents/vägledhirig/in.forniattøflsbl*d elevha Lsa.pdf Kvalitetsgranskriing SYV - http;//siwskolinspekionenseid&cints/o3-

108 - - _--.-4 _. rq..a- 1 Skolinspéktiönen 24 Processer/KvalitetsgraskningiProjekt/SYV/Syv-rap 1ttPt5-4idf; 9.1 Elevhälsa Ileskriv har eleverna får tillgång till elevhälsa. Av beskrivnittgen ska framg - - vilka personalkategorier som kommer ingå 1 elevhlilsan - dcvhiilsans förebyggande ch hälsofrämjande Toll 1 flrektor, Skolsköterska, Skolliikare, Skolpsykolog, Skoikurator,Specialpedagog. SY? och Coach, se bøaga Studb- och yrkcsvägledning Beskriv hur elevernafår tillgång titt studie- och yrkesväglednlng (SY?). Redogörelsen ska avse samtliga årskurser som ansökan avser. Av h&crivningen &cafratngti - ht ek vernas behov av vägledning inför val av fram.fida utbildning och yrkesverksamhet t.iflgodoses. Skolan Itoininer att se till att deverna utveckbr kännedom om sig själva, samt kunskäp öm olika valalternativ, inom framtida utbilctningar och yrken. Skolan kommerarbela lär att eleven uivecklar god självkänsla öch målmedvetenhet, vilken leder till god swdieinotivation ot± framtidsti-o: Eleverna kenimer att ha tillgång till studie- och yrkesvägledare. 10 Eevens utveckling mot m1en 3 kap skollagen Skolverkets allmänna råd - Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Skolverkets juridiska vägledning - Rätt tifi kunskap och särskilt stöd ww.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning 10.1 Särskilt stöd Beskriv hur skolenhéten kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Av eskriuningen ska fra mg4 - hur - arbetsgången behovet av särskilt stöd identifieras och hur stödet anpassas till eleven avseende det särsidida stödet

109 - sökand Skolinspektionen 25 - samrådet med elevhälsan. Se bilaga5 11 Kvalitet och inflytande 4 kap. 1-9 och la ii skollågen Skolverkets allmänna råd - Systematiskt kvalltetsarbete. för ko1v sendel hup://www. sko Iverke Lse/skolfs?id=2524 Se Skolinspéktionens skrift Navett skolornas utvecklingsarbete hj/ skolornas-utveckilngsarbete-utdrag-arsrapporfen-2012.pdf Lass mer om. kvahtetsarbete,.inflytande oi± sararad på SkolverkeLs webhplals Ii 1tp;//w-rw.sko1verktt.se/skolutveckling) 11.1 Systematiskt kvalitetsarbete Beskriv sökandens och skolenhelens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbctct. Av bcskrbpngnz ska framgå - hur sökanden avser att färd la ansvaret mellaa huvudtnannen och rektorn g1land det systematiska kvalitetsarbete.t - hur krav, mål och riktlinjer följs upp - vilka som ges möjl4het att delta i arbetet hur det systematiska kvali lelsarbelet kommer dokumen teras. Sebilagaö 112 Rutinerför klagomål Beskriv sökandens rutiner för klagomålshanteringen. Av beskrivningen ska framgå ens kommande rutincr för att ta emot och utreda klagomål mot ulbild.ningen - hur hiförmation om nitinerna görs tillgänglig för elever, vårdnadsbavare och andi Skolan kommer att ha en hernsida, dir kommer det att finnas möjlighet att skicka synpunkter till skolledning och huvudman. Sko]ledrdngcrt måste inom 48 timmarkontakta den klagande Inflytande och samrici Seskrivhur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning. Av heskrhrnirgen, skafrarng4

110 - vilka Skolinspektionen 26 - har eleverna kommer att få inflytande över sin undervisning forum för samråd som kommer att finnas för eleverna. Elevråd för skolan och klassråd i de olika studkgmpperna, en lärare kommer att ha ett särskilt ansvar för att della ska fungera. Eleverna kommer alt vara delaktiga i planeringen av vissa arbelsområden. Eleverna kommer att få möjlighet att välja eempelvis red ovisriirgsformer för sina arbeten. 12 Åtgärder mot kränkande behandling 1 kap! 4-5 och 6 kap skollageri SkolverkeLs allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLPS 2012:10) hrp;l&wwskolyerkct.sc/skolfs?id24o7 Handledningar som tagits fram av BEO och Diskrimirieringsombudsmannen. 1-tttp//wwwskolinspekUonense/svMEO/Om-BEO/Pub1ikalioner/ DO:s webhverktyg för planer. iiftp;// 121 Målinriktat arbete l3eskriv hur sökanden ska bedriva ett målim iktat arbete för att inutverka kränkande behandling av elever. Av beskrivningen av sökandeiis arbete skajöljandeframgå - främjande och förebyggande åtgärder - hur sökanden ska arbeta för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling - elevers delaktighet i arbetet eempel på aktiviteter, åtgärder etc. på skolerihelen för att motverka kränkande behandling. Alla verksamiwter sunt lyder under skollagen nråste varjé år göra en plan möt kränkande behandling och sn likabejwndlingtplan. Det flnn. inget som litndrar att planerna förs samman till en plan. Det viktiga är innehållet och att «Ha krav som ställs i lagstiftningen följs. Skolans dagliga arbete ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka varje form av kränkande bchandllkg. Pecigogernäs dagliga arbete ska genomsyras av respekt för människors lika värde och ett förhå1lningssttdär olikheter berikar, 1 det pedagogiska värdegrundsarbetet ska arbeissäu. och innehåll anpassas och varieras utifrån individens och gruppens förutsättningar. Eempel på arbetssätt som ska användas är diskussioner i grupp, värdcringsövrmingai, det vidgade tetbegreppet, samt litteratur mm. Genom detta kontinuerliga värciugrundsarbete, skapar vi förutsättnfrtgar för goda och trygga relationer, mellan vw<na och elever samt elever emellan. 1 arbetet strävar vi mot att skapa ett öppet klimat, där grundstenarna är mnedmnsklighet ödmjukhet och empafi.

111 rektorns läroplanen. Skotinspektioren Skyldighet att anmäla utreda och vidta åtöärder möt kränkande behandling BeskÉiv sökandens rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgarder rno1 kränkande behandling. Av beskrizrn.ingen ska fraingä - lärarens tok och ansvar roll och ansvar - huvudrnartricns roll och ansvar. Se bilaga 7 12:3 Grundläggande demokratiska värderingar Eesk±iv hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor. Av beskrivningen skofra.ingi - hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor utifrån mm och riktlinjer i Utbildnfrgen ska förrrti dla och förzmkra respekt för de mänskliga äftighetesna och de rundiäggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Skolan ska awdverka till all utveckla elevernas känsla av samhörighet, solidaritet och ansvar för ig själv och ändra. 1 det pedagogiska värdegrundsarbetet ska arbetsslitt och innehåll anpassas och varieras utifrån individens och gruppens förutsättningar. Eempel Ø arbelssä tt som ska anviindas år diskussioner i grupp, värderingsövningar 0 det vidgade tetbegreppet samt litteratur mm. 13 Förskoléklass 9 kap. 2. vg, ii och skollageri. Frop. 2009/10: ISb Den nya skdllagen för kunskap, valfrihet cdi trygghet (s 743), fl:1 UtNIdnlhgefnrsyfte Beskrtv hur utbildningni förskoleldassen kommer aft genomföras. Av heskdvningen ska framg4 - arbetssätt och arbetsformer, ge eempel på hur Viian ska arbeta med språk, tnaternatilq motorisk utveckling och social gemenskap - hur förskoleklassen ska samverka med grundskolan (om skoleriheten om Fattar grundskola). Vi fortsätter det arbete som redan bedrivs pi förskolan. Se bilaga 8

112 .,.arq g...fl.a w c:--- T Skolinspektionen 28 Varje dag inleds med en uteaktivitet, oftast gemensam promenad. Dét är en bra början på ert arbetsdag, barnen är pigga när de kommer in och motiverade att arbeta. Social gemenskap ingär i det dagliga värdegrundsarbetet. Samverkan med grundskolan: Lärarna är. ettarbeislag förskolektass och gnmdskola. Lokalerna i skölan ligger i samma plan för grundskola ochförskoleklass, alla ufrymrnen förutom studienin-t nyttjas-gemensamt. Mänga gemensamma aktiviteter eempelvis friluftsdaga, gemensam introdttktkinsvecka med grundskölan och en gemensam hälsovecka under läsåret Oanfalin ing Förskoleklassen kommer att omfatta minst 525 timmar per läsår enligt 9 kap. 7 skollagcn Information till vårdnadshavare Vårdnadshavare bil elever 1 förskolcklassen kommer att c±bjudas utvecklingssamtal ii-tinst en gång varje läsår énligt 9 kap. il skoliagen Mottagande till törskoleklaas Huvuiiregeln år att fristående förskoteklass ska vara öppen för alla, elever som ska erbjudas utbildning 1 förskoleklassen, Detta innebär att skolan ska vara öppen för alla och i mån av plats la emot alla sökande som har rätt till utbildning i förskoleklassen. litbildni±tgen får dock begränsas till att avse elever som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Azifdrarhetena framgår alt skollt-sgen. ger en möjlighet Pcfr frfstående skolor att speciabsera utbildningen LIII elever med eempelvis dyslci, tnlärningsprohtern eller koncenlrationssvåriglreler. Det kan också vara fråga om elever i behov av ådan± särskilt stöd att utbildning i behandlingshem eller skoldaghem är aktuell 4 Om sökanden avser att begränsa -mottagandet i*a sökanden ange uilhets grupp av elever so»z avses. Om sökanden anér att begränsa mottagandet ska sökatiden ange vilken grupp av elever söni avses i nedanstående ruta. Ange de villkor föi- mottagande som kommer att gälla för att -eaciev-aka-bere4asp1atsi.förskoleklass*nenligt9;kap.jflskoliageh. -- Förskoleklassen kommer att vara öppen för alla elever som ska erbjudas utbildning i f&skoleklassen. C Mottagaride ± förskoleklassen kommer att begränsas 1111 eléver som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Redogör nänriare för vilka elever som avses.

113 - vilka - 1.:.:.-t 1 Ar t W -. Skolinspektionen Urvalsgrunder fl Sökanden avser att tillämpa de urvalsgrunder till förskoleklassen som Skolinspektionen godkänt énligt 9 kap- is ko1tagen. De urvalsgrtmder soniskolinspcktionen tidigare har bedömt som godtagbara är syskonförtur, geografisk närhet och. anmälnihgsdatwr, FörLur för elever som t,e. har erfarenhet av en viss pedagogik (Le. Waldort eller Montessori) eller för elever som har gmi. i sökandens rörskola. Om sökanden avser att tillämpa en annan urvalsgruiid än de Skolhispektionen tidigare har godkänt ange vilken urvaisgrund sökanden viii tillämpa och skälet tid urvalsgrunden. 14 Grundskola lo kap. 2,4-5, 13 och j skdilagen 3 kap. 2 och 9 kap och Ii skolförordningen{2011;185) Pi-op. 2OO/lO: 165 Den nya skållagen 743). för kunskap, vaifrihef och trygghet (s och Skolverkets allmäama råd: Planering och genomförande av undervisningen, htp;// usl trbttp%3a%2f%2fwww5skolverket se%2fwtput%2fws%2fskolfs%2fwpu bekt%2ffs%2fkecörd%3fk%3dzi1z Skolverkets allmänna råd: Utvecklingssamtalel och den skriftliga individuel]a u tvecklingsplanen, MLp://w-vskolverkeLse7m-skolverkØ/vLs-nsidId pskhisation? url 4ittp%3A%2F%2Fwv. 5 skolverket se%2fwtpub%2f%% 2Fskolbok%21 wpuhet%2ftvcksak%2frecord%3fk%3d281 1 Skolverket: Att fånga undervisningstiden med rnålen i (okus: Garanterad undervisningstid i grpndskoian ur etthuvudmanna- och skolperspektiv. Se Unner?id= Utbildningens syfte Beskrlv}tur utbildningen i grundskolan kommer att genomföras. Av beskrivntnge-n ska framgå - hur undervisningen kommer att organiseras arbets Former som kommer att karaktärisera utbildningen. Om den sökta verksamheten är en mindre skolenhet dvs. skolenheten har eli l4gt elevantal, beskriv klar sökanden med det sökta antalet elever ska kunna bedriva en verksamhet

114 IL.1..l ttea- z L.:.4Ja ::.t Skolinspeklionen 30 långsiktigt och med god kvalliel. Det är viktigt att éleverna ges möjlighet till fleibla studiegt uppes och till social fostran i olika grupperingar. Elev antalet är en väsentlig faktor för att bedöma en enskild huvudnians fötutsättningar att kunna bedriva erj långsiktig skolverksamhet av god kvalitét Av r&ogörelsrn kring mindre skolnihel ska ftiljrnidefnamg6i - avser all stikerställa skolans ekonomi om del. blir förändringar i det planerade elevantalet - ska kunna anställa behörig personal för samifiga grundskolans ämnen - kommer att organisera undervisningen för all, eleverna ska kunna nå målen 1 läroplanen - avser att leva upp till kravet på att eleverna ges möjlighet till fleibla studiegrupper och till socialfosfran 1 olika grupperingar. Det är ert i iiutägetväl fungerande verksamhet som vi tar över, vi avser att forttiätb på samma linjc som vår föregångare. (se skolinspektionens besak vt Skolan kommer att liksoninu vara organiserad det römta åreti tre studiegrupper, 1-2, ; Vi strävar efter att anställa behörig personal,redan nu ffrms två behöriga Ware som fortsätter sin tjänst vid skolan. Det faktwri att vi har tre studiegrupper ger oss möjlighet att ha personal med behörighet för sila ämnen Skolan kommer att inrikta sig mycket på att ge eleverna en bra grund i svenska och maternatik.skolan kommer att lika som föregångaren följa kommunens timplan. Skapande verksamhet är också viktigt och det kommer att ingå naturligt i skolvardagen. Lokakrrta är viilanpassade för samarbete ctch kreativitelvi räknar med att ha.tora ekoflomiska Lördelar av att äga en annan skola, möjlighet till eempelvis sairirtyttjande av personal, kompetens och administratiön ser vi som en storfikdetäven omskolorna ligger i olika kommuner dock grannkoinmuner. Vi han en ekonomisk kalkyl (budget) som tåi elevminskningar. Erfarna legitimerade lärare kommer all leda eleverna i små lugna studiegrupper (18 elever). Vårt upplägg med bl@ndade årskurserr och bygga vuna gstora möjligheter till fleibla studiegrupper och till social fostrandetta borgar för att eleverna kommer att ha stora möjligheter att nå målen Timplan Ange undervisningstid i timmar om 60 minuter per ämne förde årskurser ansökan avser. Efler genomgången grisndskoicuthildniirg ska va* elev ha fått undervisning minst det totala garanterade antalet timmar. Om ansökan avser årskurserna 1-9, se nedanstående tabell (bilaga 1 i skollagen). Om timpianen avser andra tfrskurser än 1-9, se Skolverkets Attfånga undervisntngstiden

115 - %I5$ 4 Z!< hti 1 1 ; -. Skoli nspektionen 31 med nnien 1 fokts. Garantrrad uitderpkmingstid 1 gru4kafan ut ett htsvsdmanna- heh. vlprrpektir. VW slalans vtilfår atq1el flnrinat 1 timplanen för ett ämne el ler en dmnésgrupp ii&islai med ligst 20 yrucnl Fröli. 2 juli 2013 gällernyn ntglct om att antalet wnderuisningstinnna r 1.ver4ka, sveimki som amtras-prclk, matanatik och e;zgelsk intejur minskas 1ifIfdrmånr skolans val Tiniplan för grundskolan Timplan för den sökta grundskcilans Antal timmar enligt bfläga 11 skolingen. å.rskuser som reducerats till förmin för skolans val. Bild 230 Bild lem- och 118 Hem- och 356 konsu men tkun ska konsunienticunskap Idrott och hälsa 5(K) Idrott och hälsa 286,58 Musik 230 Musik 124,6 Slöjd 330 Slöjö 1S4 Svenska/svenska 1490 SvenskaJsyenska som 1242,44- som andsaspr&k andrasprk Engelska 480 Engelska 267 Matematik 1020 Matematik Historia } 885 Historia 555,36 Geografi Geografi Religionskunskap Religionskunskap Samhällskunskap Sanihällskaruskap Biölogi 00 Biologi 459,24 Kémi - Kemi Teknik Teknik Språkval 321) Språ]cval 0 Elevens val 382 Elevents val 169,1 j Därav skolans val 600 Skolans val 1

116 hur --. :-?4 flp -...-e t :r J...? Mrfl 1 ad..p.t.4.r S- -.i - Skålinspektionen 32 Totalt garanterat Totalt garanterat antal 4242,9 antal timmar tiimiar 14.3 Språkval elevens val och skolans val fl Sökanden kommer esillgl 10 kap. 4 kollagen saint 9 kap. 3 skolförordn±ngen att erbjuda elever minst två av språken franska, spanska uch tyska. [ Sökanden kommer enigt 10 kap. 4 skoilaen samt 9 kap. 8 skolförördriingen au erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som e1vens val [1 Sökanden kommer enligt 10 kap. 4 skollagen samt 9 kap. 9 skolförordningen att använda skolans val för undervisningi ett eller fler ämnen. Beskriv vilka limneri som reduceras till fönrim för skolans val samt i vilken omfattning. 144 Utvecklingssarntal och Individuella utveqklingsplaner (IUP) årskurs 1-5 Beskriv hur skolenhe len kommer all arbeta med individuella ntvecklingspkiner (lut ) för årskurs 1-5 samt hur elever och vårdnadshavare informeras om élever.has kunskapsutvedding. Av beskrivningen i*a framgå - vad de individuella utvecklingspfanerna kommer all innehålla - hur lärarna följer upp elevernas kunslcapsutveckling skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutvedding - hur elever och vårdnadshavare får information om elevernas kunskapsgtveckling. Elevernas kunskapsutvccklbig åk 1-5 följs upp genom: Skriftliga omdömen 2 ggr/år (Se bilaga) -Jntuvtu-uel veeklffigffpasébilaa För att elever ska nå så långt som mjligt i sin kunskapsutveckling. ska varje pedagog använda sig av ett coacharide förhållningssätt där elevens inneboende resurser uppmuntras. Sebilaga Utvecklingssanital och kunskapsutveckling årskurs 6-9 Beskrjv hur skolenheten kommer att informera elever och vårctnadshavare om elevernas kunskapsutvedding för årskurs 6-9. Av besfcrivrt ingen ska framgå

117 t. Vtt k:..t Skolinspektiönen 33 - hur - hur - hur Lärarna följer upp elevernas kimskapsutveckling skolenhaten kommer att arbeta för att elev erna ska nä så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling elever och vårdnadshavare tår information om ckvernaskunskapsutvclding. Elevcrrtasicunskapsutveclding äk6 följs upp genant Skriftliga omdömen 2 ggr)år (Se bilaga) Individuell utvecklingspian (Se bilaga) Betyg För att eleverna ska n% så långt som möjligt 1 sin kunskapsutvecki ing, ska varje pedagog använda sig av eli coachande förhållningssil tt, där elevens inneboende resurser uppmurkttas. Se bilaga Mottagande till grundskolan Ilavudtegehi år att en grundsknla ska vara öppen för alla som har rätt till u [bildning i grundskolan. Detta innebär att skolan sb vara öppen för alls ochi mån av plats ta emot alla sökande som har rätt till ntbildriing i grundskolan. Avföra rbetena framgår au skdllagen ger en rnöjllglzetfl}rfristknde skolor au- specialisera utbildningen till elever med eempelvia dis1ei, inlärningsprohlem eller konccntrationssz årigheter Dej kau ockgå varfråge on: elever i behov av sådant Éärskitt stöd att uthfl4n.ing i behandlingshem eller.wkoldaghem Jfr aktuell, Om sökanden avser attbegränsa mottagandet ska sökanden ange vilken grupp av elever som avses inedanstående ruta. Ange de villkor För mottagaride som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i grundskolan enligtl0 kap. 35 skollagen. D Mott-agandeL kommer tt begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd enligt 10 kap. 35 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avsés. Mottagandet konmier au begränsas till vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för enligt 10 kap. 35 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses Urval Sökanden avser att tillämpa de arvalsgrunder till grundskolan som Skolinspektienen godkänt enligt 10 kap. 36 skpllagen De urvalsgninder som Skolinspektionen tidigare har

118 - hur Skolinspektionen 34 bedömt som godtagbara är syskoriföitur, geografi±k närhet och anmälningsdatuni, förtur för elever som t.e. har erfarenhet av en viss pedagogik (t.e. waldorf eller montessori) eller för elever sam har gå tt i sökandens förkota ellerförskäleklass. Om sökanden avser att tillämpa en annan urvalsgrund än de Skolinspektioncn tidigare har godkänt, ange vilken urvalsgrund sökanden vill tillämpa och skälet till urv1sgrunden. Anrnälnirigsdatum, Geografisk närhet och Syskonföttur. Den ordningen tilhlimpar vii Bofinäs och det fungerar bra. 15 Fritidshem 14 kap. 2 ödi 5-9 skollagen 13 kap. 1 skolförordningen Skolinspekliortens kvalltetsgrartsknirtgrapport 2010:3, Kvalitet i fritidshem btrp:// rapporter/puhlikationer/gransknlngsrapporter! SkölverkeLs allmänna råd för fritidsbem, url =h ap%3a%2f%2ww5.skolverkelse%2fwipub%2fwfl2fsko1bok%2f wpubet%zftn cksak%2frecord%3fk%3d Öppettider D Sökanden kommer enligt 14 kap. 5 och 8 skollagen att erbjuda eleverna fritidsbem den del av dagen då eleverna inte går i förskoleklass eller grundskola och under lov. Hänsyn konmier även tas till vårdnadshavares färvän sarbete eller studier eller till om eleven har eli eget behov på grund av familjens situation i övrigt. 1&2 Utbildningens syfte Beskriv hur ii tbildnirigeri i fritid sherrnnet kommer att genornfötas. Av beskrivningen 5kGframgå verksamheten kommer at 1 anpassas till elevens behov, förutsättningar och erfarenheter - hur eleverna kommer att få inflytande och delaktighet över utformningen av verksamheten.

119 Skolinspektionen 38

120 - hur - utformningen Sisolinspektionen Elevgrupperna och miljön Beskriv hur sökanden kommer att se till att eleverna i fritidshernrnet kornnier att ha en lämplig sammansä tining och stoilek. Av bcskrivniiigen ska fraiags verksamheten ska organiseras med avseende på elevgruppemas sammansättning och storlek av tilltänkt lokal för verksamheten (utomhus- och inoirihusmiljö). 16 Övrigt 16.1 Övriga upplysningar Övriga upplysningar som sökanden önskar framh11a anges här. 162 Bitagor Eempel pä bilaga Ange bilagans nnimen Underskdven förstasida behörig firma tecknare Reisteruppgifter 1 Elevantal vid befintliga skolan Elevantal vid skoleriheten - byte av huvudman E1evanLl - LotaTt antal elever vid båda skolårna Nuvaraide huvudmannens rsredovisnlng/ärsbokslut 2 Den tya huvudrnannen årsredövisnlng/årsboksltlt 2 Lånfägard1lskott/aktiegariil1skot t, (in ansiering med egna medel 3 Övrigabilago

121 I Bilaga Bifoga sökandens registeruppgifter sid. 6

122 Arende 10

123 Gymnasieutskottet föreslår barn- och utbildningsnärnnden att rekommendera Skolinspektionen att avstyrka ansökan från La rande Sverige AB avseende utökning av befintlig gymnasieskolan i Gävle kommun. Lärande i Sverige AB har hos Skolinspektionen ansökt om en utökning av befintlig kommun. Ansökan avser el- och energiprogrammet, barn- och fritidsprogrammet, estetiska gymnasieskola som huvudman för den fristående gymnasieskolan Realgymnasiet i Gävle programmet, hantverksprogrammet och teknikprograrnmet. Ansökan omfattar totalt 450 platser vid full utbyggnad Enligt skollagen 2 kap. 5 ska en fristående gymnasieskola förklaras ha rätt till bidrag från utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder för eleverna eller för den Bilaga till tjänsteutlåtande Utbud Gymnasieskola Hälsingland Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 Skolinspektionen har berett kommunen möjlighet att yttra sig över ansökan. kommuner där utbildningen ska bedrivas. Tjänsteutlåtande daterat Beslutsunderlag del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun eller närliggande det offentliga om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för Beslut Ärendet huvudman för en fristående gymnasieskola i Gävle godkännande av utökning av befintlig verksamhet som Yttrande över ansökan från Lärande i Sverige AB om kommun, dnr :875 Barn- och utbildningsnämndens gymnasieutskott Sammanträdesdatum SÖDERHAMNS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 BUN/2013/0039/612 ansökan innebär en utökning av nuvarande utbildningsvolym inom gymnasieskolan i regionen. nationella program. förändringar i Söderhamns kommun innebär att antalet elever minskar. utbildningsplatser medför stora risker för nedläggning av befintliga program och dess inriktningar vid Staffangymnasiet och inom samverkansområdet. Ett minskat elevunderlag samtidigt som det sker en överetablering av - Föreliggande Demografiska Söderhamns kommun och i samverkansornråde Hälsingland erbjuds motsvarande Skälen till avstyrkan är: Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande

124 SÖDERHAMNS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Saminanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens gymnasieutskott Forts 7 Antalet elever i Söderhamns gymnasieskola är idag 716. För 4-årsperioden beräknas antalet elever minska med ca 50 st. Enligt kommunens prognoser kommer Söderhamn att minska sin totala befolkning med ca 3 % den kommande femårsperioden. Minskningen är väsentligt större för ungdomar i gymnasieåldern. Antalet personer i åldersgruppen år minskar med ca 8 %. Det råder redan i dag ett omfattande överskott på antalet utbildningspiatser inom de ansökta programmen och det är för närvarande stora svårigheter att fylla de platser som finns inom organisationen i Söderhamns kommun. Samma förhållande gäller inom samverkansområdets för de sökta programmen. Remissvar till Skolinspektionen och underlaget i sin helhet finns i bilaga. Förslag till beslut Gymnasieutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden att rekommendera Skolinspektionen att avstyrka ansökan från La rande Sverige AB avseende utökning av befintlig gymnasieskolan i Gävle kommun. Beslutsgång Ordförande föreslår att gymnasieutskottet beslutar enligt förslag till beslut. Beslutet skickas till Skolinspektionen Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5

125 - Barn (2) ::STEUTLÅTANDE Dnr BUN BARN OCH UTBLDMNG Johan Rasmussen Ansökan utökning Realgymnasiet Yttrande över ansökan från Lärande i Sverige AB om godkännande av utökning av befintlig gymnasieskola i Gävle kommun. Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår: och utbildningsnämnden att rekommendera Skolinspektionen att avstyrka ansökan från Lärande i Sverige AB, avseende utökning av befintlig gymnasieskola i Gävle kommun. Ärendet Lärande i Sverige AB har hos Skolinspektionen ansökt om en utökning av befintlig gymnasieskola som huvudman för den fristående gymnasieskolan Realgymnasiet i Gävle kommun. Ansökan avser El- och energiprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet, Estetiska programmet, Hantverksprogrammet och Teknikprogranimet. Ansökan omfattar totalt 450 platser vid full utbyggnad Skolinspektionen har berett kommunen möjlighet att yttra sig över ansökan. Enligt skollagen 2 kap. 5 ska en fristående gymnasieskola förklaras ha rätt till bidrag från det offentliga om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun eller närliggande kommuner där utbildningen ska bedrivas. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Skälen till avstyrkan är: - Föreliggande - Demografiska ansökan innebär en utökning av nuvarande utbildningsvolym inom gymnasieskolan i regionen. Söderhamns kommun och i samverkansområde Hälsingland erbjuds motsvarande nationella program. förändringar i Söderhamns kommun innebär att antalet elever minskar. Ett minskat elevunderlag samtidigt som det sker en överetablering av utbildningsplatser medför stora risker för nedläggning av befintliga program och dess inriktningar vid Staffangymnasiet och inom samverkansområdet.

126 2 (2) Antalet elever i Söderhamns gymnasieskola är idag 716. För 4-årsperioden beräknas antalet elever minska med ca 50 st. Enligt kommunens prognoser kommer Söderhamn att minska sin totala befolkning med ca 3 % den kommande femårsperioden. Minskningen är väsentligt större för ungdomar i gymnasieåldern. Antalet personer i åldersgruppen år minskar med ca 8 %. Det råder redan i dag ett omfattande överskott på antalet utbildningspiatser inom de ansökta programmen och det är för na rvarande stora svårigheter att fylla de platser som finns inom organisationen i Söderhamns kommun. Samma förhållande gäller inom samverkansområdets för de sökta programmen. Remissvar till skolinspektionen och underlaget i sin helhet se bilaga Söderhamn den 25 mars 2015 Johan Rasmussen

127 1(5) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr BUN/2013/0039 BARN OCH UTBILDNING Förvaltningskontoret Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över ansökan från Lärande i Sverige AB om godkännande som huvudman för utökning av befintlig fristående gymnasieskola i Gävle kommun. Ärende Ansökan från Lärande i Sverige AB om godkännande som huvudman av utökning för befintlig fristående gymnasieskola, Realgymnasiet, i Gävle kommun Yttrandet avser följande ansökan: Sökande Diarienummer Ort Program: Inriktning Antal platser An Ar3 Lärande i Skolinspektionen: Gävle El- och energiprogrammet: Sverige AB Dnr :875 Dator och kommunikation BUN/20 13/0039 Barn- och fritidsprogrammet: Fritid och hälsa 0 9 Estetiska programmet: Estetik och media Hantverksprogrammet: Frisör Teknikprogrammet: Informations och mediateknik Summa: Sammanfattning Lärande i Sverige har hos Skolinspektionen ansökt om ett godkännande av utökning för befintlig fristående gymnasieskola, Realgymnasiet i Gävle kommun. Ansökan avser El- och energiprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet, Estetiska programmet, Hantverksprogrammet och Teknikprogrammet. Ansökan omfattar totalt 450 platser vid full utbyggnad Skolinspektionen har berett kommunen möjlighet att yttra sig över ansökan.

128 - Barn (5) Enligt skollagen 2 kap. 5 ska en fristående gymnasieskola fo rklaras ha rätt till bidrag från det offentliga om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun eller närliggande kommuner där utbildningen ska bedrivas. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår: och utbildningsnämnden att rekommendera Skolinspektionen att avstyrka ansökan avseende El- och energiprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet, Estetiska programmet och Teknikprogrammet och Hantverksprogrammet. Skälen till avstyrkan är: - Föreliggande Demografiska ansökan innebär en utökning av nuvarande utbildningsvolym inom gymnasieskolan i regionen. Söderhamns kommun och i samverkansområde Hälsingland erbjuds motsvarande nationella program och inriktningar. förändringar i Söderhamns kommun innebär att antalet elever minskar. Ett minskat elevunderlag samtidigt som det sker en överetablering av utbildningspiatser medför stora risker för nedläggning av befintliga program och dess inriktningar vid Staffangymnasiet och inom samverkansonirådet. Kontakt har tagits med Gävle kommun och det framkommer att det redan i dagsläget finns stora svårigheter för branschen att erbjuda APL-platser för bl.a. frisörinriktiningen på Hantverksprogrammet. Antalet elever i Söderhamns gymnasieskola är idag 716. För 4-årsperioden beräknas antalet elever minska med ca 50 st. För hela samverkansområdet innebär den demografiska förändringen att antalet l6-åringar minskar med ca 10 % jämfört med idag Det råder redan i dag ett omfattande överskott på antalet utbildningspiatser inom de ansökta programmen och det är för närvarande stora svårigheter att fylla de platser som finns inom organisationen i Söderhamns kommun. Samma förhållande gäller inom samverkansområdets för de sökta programmen. Beräknade effekter på kort och lång sikt för Söderhamns kommun Elevunderlag Att erbjuda ytterligare platser på gymnasieutbildningar i regionen påverkar elevunderlaget för gymnasieskolan i Söderhamn. Enligt kommunens prognoser kommer Söderhamn att minska sin totala befolkning med ca 3 % den kommande femårsperioden. Minskningen är väsentligt större för ungdomar i gymnasieåldern. Antalet personer i åldersgruppen 16 år minskar med ca 8 %

129 3. (5) Befolkningsutveckling i Söderhamns kommun Är Totalt år 16-åringar Befolkningsprognos, 1 6-åririgar i respektive kommun 16-åringar Bollnäs Hudiksv Ljusdal Nordanstig Ovanåker Söderhamn Summa Förändr men år % , , , , , , ,01 Demografiska förändringar , gymnasieskolan i Söderhamn IMinsk.% Staffangymnasiet, Söderhamn Utbildningspiatser nationella program 750 Aktuellt antal elever på introduktionsprogrammet 150 Aktuell sökbild Staffangymnasiet: Prog ram Förstahandssökande Prog ram Förstahandssökande BA 14 EK 14 EE, EEDAT 12 ESMUS 4 EE, EEELT 20 NA 18 Fr 28 SA 22 HA 9 TE 40 IM 2 VO 16 IMPROEE 0 IMPROEEELT 0 IMPROHA 0 IMPROIN 0 IMPROVO 0 IN

130 4. (5) Inom samverkansområdet pågår sedan något år tillbaka en långt gående process för att hitta fördjupade samverkansformer för att kunna möta den framtida elevminskningen. Det innebär att kommunerna har tecknat ett nytt och mer omfattande samverkansavtal för att därigenom kunna bibehålla ett programoch inriktningsutbud med kvalitet men att dessa kommer att förläggas på olika orter i samverkansområdet. Elevfiöden över kommungränsen Läsåret 20 14/15 befinner sig 255 elever från Söderhamn i gymnasieutbildningar utanför den egna kommunen. Av dessa återfinns 115 inom samverkansområdets kommuner. 78 elever från annan kommun genomför sin utbildning i Söderhamns kommun. En utökning av antalet elevplatser inom gymnasieskolan i grannkommunen innebär en överkapacitet av utbildningsplatser. Detta kan på flera sätt negativt påverka motsvarande program i Söderhamns kommun. Konkurrensen om eleverna ökar och med den ökade risker att antalet elever blir för få för de högskoleförberedande programmen. Av detta följer ökade svårigheter att kunna hålla ekonomi och kvalitet i verksamheten och ökade risker för nedläggning av inriktningar och program. Antalet elever som väljer ovannämnda program har väsentligen minskat de senaste åren och antalet sökande till de programmen har under flera år varit färre än antalet utbildningspiatser. En fortsatt epansion av antalet utbildningsplatser leder till en kraftig ökning av kostnaden per elev. Dåligt fyllda klasser och grupper samt höga fasta kostnader gör i sådana fall att kapacitetsutnyttjandet blir sämre och kostnaderna därmed högre. Ekonomiska konsekvenser Under perioden beräknas antalet gymnasieelever i Söderhamns kommun att ha minskat med närmare en femtedel. Om elevantalet minskar och programutbudet i regionen ökar eller är oförändrat blir kostnaden per elev högre om kvalitén ska bibehållas. Konkurrensen om eleverna leder till mindre grupper som gör att det blir svårt att bedriva en kostnadseffektiv undervisning. En utökning av program hos en fristående gymnasieskola med eakt samma innehåll som redan bedrivs i den offentliga skolan innebär en påtaglig risk för nedläggning av programmet. Med färre elever kommer den planerade samläsningen av gymnasiegemensamma ämnen mellan samtliga högskoleförberedande program att minska. Detta innebär att genomsnittskostnaden ökar för samtliga elever alternativt att ytterligare program och inriktningar måste läggas ned.

131 5.(5) Pedagogiska konsekvenser Söderhamns gymnasieskola har under de senaste åren på ett markant sätt drabbats av negativa konsekvenser på grund av det utökade utbildningsutbudet som finns inom närregionen. Vi har tvingats att lägga ned barn- och fritidsprogrammet och vi kan på grund av för få sökanden inte längre erbjuda alla nationella inriktningar inom de program vi erbjuder. Utbudet av valbara kurser och elevernas individuella val fortsätter att minska. Det minskade antalet elever har inneburit att vi tvingats reducera elevernas möjligheter att studera språk. 1 den nya gymnasieskolan (GY1 1) ges ökade möjligheter att samläsa mellan yrkesprogrammen. Vi ser därför möjligheter att kunna bibehålla inriktningar och erbjuda fler kurser inom dessa program. Om ytterligare etableringar kommer till stånd finns det en påtaglig risk att antalet elever inte blir tillräckligt stort för att kunna erbjuda detta utbud. Vidare innebär det fortsatt försämrade möjligheter att erbjuda ett brett och kvalitativt urval av kurser. Organ/sa tor/ska konsekvenser Organisationen påverkas om antalet elever förändras. Vid nyetableringar av fristående skolor i närregionen kan vi förutse svårigheter att kunna behålla ett stort programutbud. Antalet program och inriktningar kommer att behöva reduceras varför valmöjligheter för eleverna minskar. Redan idag minskar antalet valbara kurser och det individuella valet. Personalstyrkan kommer att minska och det drabbar i första hand de yngre lärarna. Förutsättningarna för det organisatoriska samarbetet inom samverkansområdet fo rändras. Ovanstående beräknade effekter kan påverka gyinnasieskolan i Söderhamns kommun ekonomiskt (färre antal elever), organisatoriskt saint pedagogiskt mninskat utbud av program och inriktningar. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår: - Barn- och utbildningsnämnden att rekommendera Skolinspektionen att avstyrka ansökan godkännande av utökning för befintlig fristående gymnasieskola, Realgymnasiet i Gävle kommun. Söderhamn Johan Rasmussen Gymnasiechef

132 . Sida 1 Utbud Gymnasieskola Hälsingland Proqram IKod Ilnriktninciar S B H L Barn och fritidsprogrammet (BF) BFFRI BFPED BFSOC Fritid och hälsa Pedagogisk arbete Socialt arbete Byggpro rammt:(ba) BMNL Anläggningsfordon BAHUS BAMAR BAMAL BAPLA Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri El- och ei ergipn) grammet (EE) EEAUT Automation EEDAT EEELT EEENE Dator- och komniunikationsteknik Elteknik Energiteknik Fordonsprogrammet (FT) FTGOD Godshantering FTKAR FTLAS FTPER FTtRA Karossen Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport Handel- och adm IHMDM IHAHAN inistrationsprogrammet (H Administrativ service Handel och service ) Hantverksprogra IHVTEX nmet (HV) Tetil desiqn Hotell- och turisr HTHOT HTFUR rnroqrammet (HT) Hotell och konferens Turism och resor IndustriteKniska IINDRI IINPR0 IINPRK INSVE rogrammet (IN) Driftsäkerhet och underhållsteknik Processteknik Produkt och maskinteknik Svetsteknik Naturbruksprogr 1 NBDJU INBLAN INBSKO INBTRA mmet (NB) Diur Lantbruk Skog Trädgård Restaurang och 1 RLBAG RLFAR RLKOK ivsmedelsprogrammet (RL Bageri och konditori Färskvaror, delikatesser och caterii Kök och servering VVS- och fastighetsprogrammet (VF) VFFAS Fastighet VFKYL Kyl och värmepumpsteknik VFVEN Ventilationsteknik VFVVSWS X Vård- och omsorgsprogrammet (VO) 1 VOVAR X X X X

133 Sida 2 Utbud Gymnasieskola Hälsingland Program Kod Inriktningar S B H L Ekonomiprogrammet (EK) EKEKO Ekonomi X X X X EKJUR Juridik X Estetiska progra ESBIL ESDAN ESEST ESMUS ESTEA nmet (ES) Bild och formaivnina Dans Estetik och medla Musik Teater Human isi iska pr HUKUL HUSPR )grammet (HU) Kultur Språk Naturvetenskapsprogrammet (NA) NANAT NANAS Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) SABET Beteendevetenskap SAMED SASAM Medier, information och kommmun Samhällsvetenskap Teknikprogrammet (TE) TEDES Design och produktutveckling X X TEINF Informations- och medieteknik X TEPRO Produktionsteknik TESAM Samhälisbyggande och miljö X TETEK Teknikvetenskap X X = ej intag 2015 Program och inriktningar som erbjuds utom samverkansavtalet Program Kod Inriktningar S B H L International Baccalaureate (IB) X ES - Särskild variant - Scen konst X Program och inriktningar som kan erbjudas utom samverkansavtalet genom lärlinqsui plägg på resp ort. (få platser-avser i huvudsak hemkommunens elever) Program Kod Inriktningar S B H T Byggprogrammet (BA) BAANL Anläggningsfordon L BAMAR Mark och anläggning L Fordonsprogrammet (FT) FTLAS ILastbil och mobila maskiner Handel- och administrationsprogrammet (HA) HAADM ladministrativ service L Hotell- och turismprogrammet (HT) HTHOT Hotell och konferens L Restaurang och livsmedelsprogrammet (RL) RLBAG Bageri och konditori L RLFAR Färskvaror, delikatesser och catering Kommuner inom nuvarande samverkansområde:

134 Sida 3 Utbud Gymnasieskola Hälsingland Program Kod Inriktningar S B H L S Söderhamn B Bollnäs H Hudiksvall L Ljusdal 0 Ovanåker

135 /knsokan Ui-ö.rnnii Ansökan om godkännande som huvudrnan för utökn ing av en befintlig fristehdé 03 o gymnasieskola OO:jtTj Skolinspektionen provar om sokanden har forutsattningar att folja deforeskriftersomgallerfor utbildnirigjj_.j enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Det är sökanden som ska visa att denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Beslut från regelbunden tillsyn och/eller anmälningsärenden avseende sökandens eventuella befintliga skolenheter kan komma att vägas in vid bedömning av aktuell ansökan. Vid Skolinspektionens handläggning inhämtas upplysningar om sökandens ekonomiska status hos UCAB. [J Läs mer om aktuell lagstiftning, förordningar och proposition er U Läs mer om personuppgiftslagen Ange vilket läsår skolenheten avser att starta Ange vilken kommun skolenheten ska vara belägen Gävle kommun Sökandens namn (eempel Bolaget AB) Läran de i Sverige AB Organisationsnummer/personnummer Organisationsform Aktiebolag v Skolenhetens namn Realgymnasiet Gävle Fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska lämnas till Skolinspektionen senast den 31januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Den eller de personer som är behörigafirmatecknareför bolaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e-legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Det undertecknade försättsbladet finns på sista sidan av webbansökan. Undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Bo 23069, Stockholm alternativ till friskolor@jskolinspektionen.se. Fullmakt - Lägg till bilaga 1. Sökanden och kontaktperson file://ic:/users/suyvol/appdatallocalltemp/notes4o9c4b/ans%c3%b6kan% htm 1 1/13

136 - orsakerna - vilka U1-Ui-U Rn5olan ZU IQ-O(D.flhlfll D Läs mer 1.1 Uppgifter om sökanden Sökandens namn (eempel Bolaget AB) Lärande i Sverige AB Organisationsform Aktiebolag v Organisationsnummer/personnummer Utdelningsadress Lindövägen 5b Postnummer Ort Norrköping 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas ansökan ska vara aktuellt. Observera att det är de personer som står angivna som firmateckn are som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Läs mer Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för - bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma tillstånd, samt särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kon taktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e-legitimation ska enfullmaktfrån behörig firmatecknare bifogas ansökan. LI Information om förenklad delgivning av beslut Kontaktperson E-postadress Per-Erik Lorentzon per-erikiorentzon@ larande.se file:i/c:/userslsuyvol!appdata/localrremplnotes4a9c48laris%c3%b6kan% htm1 2/13

137 2U1b-U.5-U Ansökan html Telefon arbetet Mobil Utdelningsadress Lindövägen 5b Postnummer Ort Norrköping 1.5 Inriktning Ange om sko/enheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar LJ Waldorf Konfession eli. Redogör för de konfessionella inslagen i utbildningen. Ange skolenhetskod på den befintliga sko/enheten. 1.6 Skolenhetskod 11 Läs mer Byta namn gamla namnet Om sko/enheten ska byta namn anges det gamla namnet hör. Det nya namnet anges hör. 1.8 Nuvarande antal elever Ange nuvarande antal elever vid sko/enheten fördelat på respektive program, inriktning och årskurs. Nationellt program Naturbruksprogrammet V Inriktning Djur Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Nuvarande anta/elever Nationellt program Inriktning Naturbruksprogrammet Skog Åki Åk2 Åk3 Totalt Nuvarande antal elever Nationellt program Hantverksprogrammet Inriktning Övriga hantverk V Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Nuvarande antal elever Infoga program flie://ic:iusers/suyvollappdatallocalltemp/notes4o9c48ians%c3%b6kan% htm

138 4LJ 1 UUOUJ ItJ launall La, I,J1J1.J.I Uri Telefon arbetet p Mobil Utdeiningsadress Lindövägen5b / oc9) Postnummer Ort Norrköping 1.5 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfession eli. Redogör för de konfessionelia inslagen i utbildningen. Ange skolenhetskod på den befintliga skolenheten. 1.6 Skolenhetskod Läs mer Byta namn gamla namnet Om skolenheten ska byta namn anges det gamla namnet här. Det nya namnet anges här. 1.8 Nuvarande antal elever Ange nuvarande antal elever vid skolenheten fördelat på respektive program, inriktning och årskurs. Nationellt program Naturbruksprogrammet Inriktning Djur Åki Åk2 Åk3 Totalt Nuvarande antal elever Nationellt program Inriktning Naturbruksprogrammet Skog Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Nuvarande antal elever s Nationellt program Inriktning Hantverksprogrammet Övriga hantverk Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Nuvarande antal elever Infoga program file:///c:/users/suyvol/appdata/local[rerrip/notes4o9c4b/ans%c3%b6kan% htrnl 3/13

139 - hur - hur - övrigt tu 1 0-VO TiO Iii al,rai 1 LIJ 1..rL) r.ji TUll Totalt antal elever vid sko/enheten Utökning Beskriv övergripande hur utökningen kommer att påverka den nuvarande (eller befintliga) sko/enheten. Av beskrivningen ska framgå lokalen och speciallokaler kommer att påverkas/utökas sko/enhetens ekonomi påverkas hur antalet lärartjänster påverkas kring hur utökningen kommer att påverka sko/verksamheten. 2. Sökta program, elevantal och elevprognos Läs mer 2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sökta utbildningsplatser Ange vilka nationella program och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår 1, 2 och 3. i Läs mer Fyll endast i de utbildningar ansökan avser. Kontrollera era val så att det blivit rätt program och inriktning. Fyll endast i elevantal per sökt utbildning. Skolinspektionen kommer i den ekonomiska bedömningen av budgeten utgå från angivet antal elever per sökt utbildning. Elevantalet kommer även, tillsammans med an givet antal lärartjänster (se punkt 5.3), ligga till grundfärskolinspektionens bedömning av lärartätheten. Nationelltprogram Inriktning Dator och kommunikationsteknik Åki Åk2 Åk3 Totalt Läsåri Läsår Läsår Nationellt program Barn- och fritidsprogrammet Inriktning Fritid och hälsa Åki Åk2 Åk3 Totalt Läsåri o 0 9 Läsår Läsår Nationellt program file:/iic:/users/suyvollappdatallocal[remp/notes4o9c48ians%c3%b6kan% html 4/13

140 - hur - vilken - resultatet 2{J15-U3-U5 Pnsokan 2U1-ö(ontmI Estetiska programmet v Inriktning Estetik och media Åki Åk2 Åk3 Totalt Läsåri Läsår Läsår Nationellt program Hantverksprogrammet V Inriktning Frisör Åki Åk2 Åk3 Totalt Läsåri Läsår Läsår Nationellt program Teknikprogrammet Inriktning Informations- och medieteknik v Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsåri Läsår Läsår Infoga program 2.2 Antal elever vid fullt utbyggd verksamhet Redovisa planerat antal elever vid fullt utbyggd verksamhet samt ange vilket år detta inträffar. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt År Fullt utbyggd verksamhet Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantalför att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: - hur intresseundersökningen är genomförd - urvalsmetoden många elever/vårdnadshavare som blivit tillfrågade information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade sko/enheten isamband med in tresseundersökningen - att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola - när intresseundersökningen genomfördes - vilka frågor som ställdes vid undersökningen från undersökningen och hur svaren är fördelade per program och inriktning. [1 Lös mer tiie:i/c:iusers/suyvol/appdata/local[femplnotes4a9c4&ans%c3%b6kan% htm 1 5/13

141 - beloppets AnsÖkan 2U1b-n,.[tmI Ansökan kommer att kompletteras med intresseundersäkningar vid ett senare tillfälle Lägg till bilaga 3. Ekonomi LI Läs mer om aktuell lagstiftning, förordningar och propositioner LI Läs mer om inhämtning av kreditupplysning U Läs mer 3.1 Sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudgetför läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets- och resultatbudgeten avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och varaktighet. Utgå eempelvis från Skolverkets jämförelseta! och kommentera eventuella större avvikelserfrån genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till eempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Budgeten avser hela skolverksamheten (såväl Realgymnasiet och Realgymnasiet 2) såsom den bedrivs idag. 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga den senaste årsredovisningen/ärsbokslutet om sådan finns. Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör iförekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. LD Läs mer Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevan talet. Av redogörelsen ska framgå storlek och hur det har beräknats - vilka kontakter som tagits med kommunen. fiie:/l/c:lusersisuyv01/appdata/locai[renp/notes409c48/ans%c3%b6kan% htmi 6/13

142 Ansökan 2U15-öfb.Mtrnl O Läs mer 3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån - Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till eempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut. 0 Läs mer Aktieägartillskott/ägartillskott - Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post och styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av behörig firmatecknare samt till eempel kontoutdrag, årsredovisning eller liknande som visar att medlen finns att tillgå. Finansiering med egna medel - Med detta avses till eempel medel som finns tillgängliga i redan bedriven verksamhet. Styrk posten med till eempel säkandens senaste årsredovisning och förklara vilka medel sökanden avser nyttja. Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter in går i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till eempel med in tyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravta!, inbetalningar från medlemmar eller liknande. EJ Läs mer 3.6 Likviditetsbudget och resultatbudget Inkom med en likviditetsbudget och resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Utgå från Skolinspektionens budgetmall nedan. Observera att angivna kostnader läsår 1 bör överensstämma med totala utbetalningar i likviditetsbudgeten. Förklara eventuella avvikelser. LJ Läs mer Likviditetsbudget läsår 1 Resultatbudget Inbetalningar Läsår 1 Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag gymnasieskola Lån Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel Kommunalt bidrag gymnasieskola Övriga intäkter file:i/c:/users/suyvol/appdata/local/teniplnotes4o9c48/ans%c3%b6kan% htrnl 7/13

143 2U15-U3-U5 AnsöKan ZUlt-b(b.fltrnl Annan finansiering Övriga inbetalningar Summa inbetalningar 0 Summa kostnader Utbetalningar Kostnader Personal Personal Skolledning Skolledning Lärare gymnasieskola Lärare gymnasieskola Övrig personal Övrig personal Administration Administration Rekrytering Rekrytering Fortbildning Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Lokalkostnad Kostnader för Kostnader för speciallokaler speciallokaler Möbler Datorer Kontors utrustning/ Kontors utrustning! förbrukningsinventarier förbrukningsinventarier Telefon, kopiator mm Läromedel Läromedel Litteratur/utrustning! Litteratur/utrustning/ skolbibliotek (ink skolbibliotek (ink programvaror, licenser) programvaror, licenser) Övrigt Övrigt Information och Information och annonsering annonsering Elevhälsa Elevhälsa Skolmåltider Skolmåltider Studieresor Studieresor Försäkringar Försäkringar Studie- och Studie- och yrkesvägledning yrkesvägledning APL-handledning APL-handledning Övriga kostnader Övriga kostnader Finansiella poster Finansiella poster Rön tor Rön tor Amorteringar Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa utbetalningar 0 Summa kostnader Över/underskott 0 Vinst/förlust file:/i/c:/users/suyvol/appdata/localfrernp/notes4o9c48/ans%c3%b6kan% html 8/13

144 2U15-U-Ub PnsOKan 2U1b-5fb.fltrnI 3.7 Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. 4. Lokaler LJ Läs mer 4.1 Lokaler Redogör för om lokalerna behöver förändras tillföljd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. Ange även yta för utökning samt för hela skolenheten och skolans adress. El Läs mer 4.2 Speciallokaler Redogör för tillgången till speciallokalerför de program som utökningen avser. Ange om sökanden hyr speciallokaler eternt eller om dessa inryms inom den befintliga skolenheten. Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen Idrott och hälsa Naturvetenskapliga ämnen Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram För eleverna på El- och energiprogrammet kommer skolan att utökas med en nätverkssal i den befintliga skolenheten. 5. Skolen hetens ledning och personal U Läs mer 5.1 Rektor ti För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden har en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. lie://ic:/users/suyvo1/appdatajlocai/temp/notes4o9c48/ans%c3%b6kan%2o2o htm1 9/13

145 Ansökan 2U1t-öft.MtmI 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och sss 5 skollagen. 5.3 Antal lärare Ange beräknat antal lärare i gymnasieskolan uttryckt i antal personer och antal heltidstjänster för både sökt utökning och för hela skolenheten. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t e. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Läs mer Utökning Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal personer heltids- personer heltids- personer heltids- personer heltids tjänster tjänster tjänster tjänster Antal elever per lärare, läsår Antal elever per lärare, läsår Antal elever per lärare, läsår Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet Hela skolenheten Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal personer heltids- personer heltids- personer heltids- personer heltids tjänster tjänster tjänster tjänster Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Lärarna organiseras i arbetslag kring program. 5.4 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. Elevhälsa (Skolsköterska, Kurator, Specialpedagog, Skoipsykolog och Skolläkare) Ledning Administratör Tekniker Kommunikatör Studie- och yrkesvägledare Mentor 6. Arbetspiatsförlagt lärande (APL) och file://lc:/users/suyvol/appdatallocal(remp/notes4o9c48/ans%c3%b6kan% htm1 10/13

146 i LU IA)UJ t U IUftI 1 LU ljq1j.l lulu gymnasial lärlingsutbildning Om sökanden avser att utöka gymnasieskolan/gymnasiesärskola med yrkesprogram och inte har beslut om godkännande för något yrkesprogram sedan tidigare ska sökanden besvara avsnitt rörande Arbetspiatsförlagt läran de (APL) och gymnasial lärlingsutbildning. LJ Läs mer om aktuell lagstiftning, förordningar och proposition er EJ Läs mer om APL utomlands 6.1 Gymnasial lärlingsutbildning Li Sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om sökanden avser att erbjuda gymnasial lörlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen. Våra elever väljer själva om de vill genomföra sin utbildning som lärling. Detta val kan de göra i årskurs ett, två eller tre. Gör de detta val anpassas utbildningen så att hälften av utbildnignen förläggs till en arbetsplats från och med det år eleven väljer att läsa som lärling. 6.2 Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Veckor enerprogrammet vj Datorochkommunllationsteknik vi 15 Hantverksprogrammet ]Irisör V 15 rbarn- och fritidsprograrnmet ViFritid och hälsa 15 Infoga program 6.3 Säkerställande av APL-platser Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL-platser på utbildningen. Rektor, tillsammans med APL-samordnare och yrkeslärare ansvarar för att eleverna på utbildningen får kvalitativa APL-platser. 1 vissa fallfår våra elever - ett första skede - själva söka APL-platser via handledning och stöttning av sin men tor. Syftet med detta är att eleverna skall öva på att själva knyta nätverk. 1 de fall eleverna har svårt att ordna en APL-plats själva ordnar skolans APL-samordnare en plats åt dessa elever. 6.4 Lokalt programråd Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen. 6.5 Handledare Beskriv sökandens rutiner för att utse en handledare på APL-platsen. Av beskrivningen ska framgå - hur sökanden avser att säkerställa att den handledaren som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig. file:///c:/users/suyvol/appdata/local/temp/notes4o9c48/ans%c3%b6kan% html 11/13

147 - vem - hur tiiiljtii UWOI.IIUIII Realgymnasiet arbetar med ett nätverk av arbetsplatser som kopplas till de olika yrkesutbildningar som vi erbjuder. På respektive sko/enhet finns en så kallad APL-samordnare som kvalitetssäkrar arbetsplatserna samt håller kontakt med de samma - detta tillsammans med yrkeslärarna på skolan. Varje arbetsplats besöks inför att en elev placeras där. Vid detta möte informeras handledaren om vad APL innebär, hur bedömning och betygsättning sker samt närvaro följs upp o.s. v. Handledaren på arbetsplatsen får vid besöket någon av Realgymnasiets centralt framtagna handböcker. Dessa är anpassade till vilken utbildning och årskurs APL-perioden gäller. 1 handboken finns information om bland annat: - Vår värdegrund (beskriver att vi har en likabehandlingspian och plan mot kränkande behandling som gäller även på arbetsplatsen - likabehand/ingsplanen för respektive ort når han dledaren via vår webbsida) - Frånvaro, hur den hanteras. - Olyckor, hur sådana hanteras (tillbudsblankett finns med i handboken) - Skyddsutrustning En central del av handboken är de så kallade momentlistorna som kopplas till de olika kurserna i respektive utbildning. Momenten i listorna utgår från kunskapskraven 1 de olika kurserna. Han dledarna kan i momentlistorna ange om eleverna har utfört de olika momenten eller inte samt också om utförandet har skett med handledning av handledaren eller mer självständigt. Lärarna från skolan diskuterar sedan de olika momentlistorna med handledarna på arbetsplatsen. Utöver handboken och den muntliga information som handledarna på arbetsplatsen delges informeras de också om vikten av att de genomgår Sko/verkets webbaserade handledningskurs. Eftersom vi ofta återan vänder de arbetsplatser som vi har i våra nätverk brukar det inte vara några problem för handledarna att genomgå denna kurs - innehållet i den ärju någonting som de kan ha nytta av under lång tidframåt. 6.6 Bedömning och betygsättning Redogör för sökandens rutiner för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt lärande. Av beskrivningen ska framgå som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna - hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL-platsen kopplas till kursmålen. Det är rektor som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna på APL. För att säkerställa att så sker följer yrekslärarna för den utbildning det berör upp de momentlistor som handledarna på APL platserna fylleri under APL-perioden. Eleverna de/ges också momentlistorna så de vet vilka olika kursmål som de förväntas utföra och öva på under sina olika APL-perioder. Eftersom vi arbetar utifrån momentlistorna i våra hanböcker kan vi säkerställa att de moment som genomförs på APL-platsen är kopplade till kursmålen samt att det är tydligt vad dessa innebär. 6.7 Lärlingsutbildn ing utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontroktet kommer att utformas alternativt bifoga ett eempel på utbildningskontrakt. Lägg till bilaga 7. Övrigt 7.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökanden önskar framhålla anges här. file:il/c:/users/suyvollappdatallocal/tempinotes4o9c4sians%c3%b6kan% html 12113

148 Lärande i Sverige AB avser att slå samman de båda skolenheterna Realgymnasiet i Gävle med skolenhetskod och Realgymnasiet Gävle 2 med skolenhetskod så att dessa båda enheter skapar en skolenhet under namnet Realgymnasiet Gävle med skolenhetskod Det rör sig i det här fallet alltså inte av en utökning av verksamheten utan istället om en sammanslagning av två befintliga enheter. Tillstånden för de sökta programmen kan återkallas för motsvarande program och inriktningar för Realgymnasiet Lägg till bilaga (1) 7.2 Övriga bilagor Lägg till bilaga (2) Lägg till bilaga (3) Lägg till bilaga (4) Lägg till bilaga (5) Lägg till bilaga (6) Lägg till bilaga (7) Lägg till bilaga (8) Lägg till bilaga (9) Lägg till bilaga (10) 7.3 Angående bilagor Redogör för orsaken till att de efterfrågade bilagorna inte bifogats ansökan. fileillciusers/suvollappdata/local/tempfnotes4o9c48ians%c3%b6kan% html 13/13

149 Ärende 11

150 - 1 - Demografiska SÖDERHAMNS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrildesdatum Barn- och utbildningsnämndens gymnasieutskott BUN/201 1/0042/612 Yttrande över ansökan från Plusgymnasiet AB om godkännande av utökning av befintlig verksamhet som huvudman för en fristående gymnasieskola i Gävle kommun, dnr :860 Beslut Gymnasieutskottet föreslår barn- och utbildningsnärnnden att rekommendera Skolinspektionen att avstyrka ansökan från Plusgymnasiet AB avseende utökning av befintlig gymnasieskola i Gävle kommun. Ärendet Plusgymnasiet AB har hos Skolinspektionen ansökt om en utökning av befintlig gymriasieskola som huvudman för den fristående gymnasieskolan Plusgymnasiet AB i Gävle kommun. Ansökan avser vård- och omsorgsprogrammet. Skolinspektionen har berett kommunen möjlighet att yttra sig över ansökan. Enligt skollagen 2 kap. 5 ska en fristående gymnasieskola förklaras ha rätt till bidrag från det offentliga om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun eller na rliggande kommuner där utbildningen ska bedrivas. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Bilaga till tjänsteutlåtande Utbud Gymnasieskola Hälsingland Barn- och utbildningsfärvaltningens yttrande Skälen till avstyrkan är: - Föreliggande ansökan innebär en utökning av nuvarande utbildningsvolym inom gymnasieskolan i regionen. Söderhamns kommun och i samverkansområde Hälsingland erbjuds motsvarande nationella program och inriktningar. förändringar i Söderhamns kommun innebär att antalet elever minskar. Ett minskat elevunderlag samtidigt som det sker en överetablering av utbildningsplatser medför stora risker för nedläggning av befintliga program och dess inriktningar vid Staffangymnasiet och inom samverkansområdet. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6

151 SÖDERHAMNS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesciatum Barn- och utbildningsnämndens gymnasieutskott Forts 8 Antalet elever i Söderhamns gymnasieskola är idag 716. För 4-årsperioden beräknas antalet elever minska med ca 50 st. Enligt kommunens prognoser kommer Söderhamn att minska sin totala befolkning med ca 3 % den kommande femårsperioden. Minskningen är väsentligt större för ungdomar i gymnasieåldern. Antalet personer i åldersgruppen år minskar med ca 8 %. 1 Söderhamns kommun och i samverkansområde Hälsingland anordnas motsvarande nationella program. Det råder redan i dag ett omfattande överskott på antalet utbildningsplatser inom de ansökta programmen och det är för närvarande stora svårigheter att fylla de platser som finns inom organisationen i Söderhamns kommun. Samma förhållande gäller inom samverkansområdets för de sökta programmen. Remissvar till skolinspektionen och underlaget i sin helhet se bilaga. Förslag till beslut Gymnasieutskottet föreslår barn- och utbildningsnämiiden att rekommendera Skolinspektionen att avstyrka ansökan från Plusgymnasiet AB avseende utökning av befintlig gymnasieskola i Gävle kommun. Beslutsgång Ordförande föreslår att gymnasieutskottet beslutar enligt förslag till beslut. Beslutet skickas till Skolinspektionen Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7

152 - Barn- - Föreliggande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Dur BUN/2011/0042 BARN OCH IJTBILDMNG Johan Rasmussen Ansökan utökning Plusgymnasiet Yttrande över ansökan från Plusgymnasiet AB om godkännande av utökning av befintlig gymnasieskola i Gävle kommun. Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår: och utbildningsnämnden att rekommendera Skolinspektionen att avstyrka ansökan från Plusgymnasiet AB, avseende utökning av befintlig gymnasieskola i Gävle kommun Ärendet Plusgymnasiet AB har hos Skolinspektionen ansökt om en utökning av befintlig gymnasieskola som huvudman för den fristående gymnasieskolan Plusgymnasiet AB i Gävle kommun. Ansökan avser Vård- och omsorgsprograrnmet. Skolinspektionen har berett kommunen möjlighet att yttra sig över ansökan. Enligt skollagen 2 kap. 5 ska en fristående gymnasieskola förklaras ha rätt till bidrag från det offentliga om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun eller närliggande kommuner där utbildningen ska bedrivas. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Skälen till avstyrkan är: Demografiska ansökan innebär en utökning av nuvarande utbildningsvolym inom gymnasieskolan i regionen. Söderhamns kommun och i samverkansområde Hälsingland erbjuds motsvarande nationella program och inriktningar. förändringar i Söderhamns kommun innebär att antalet elever minskar. Ett minskat elevunderlag samtidigt som det sker en överetablering av utbildningsplatser medför stora risker för nedläggning av befintliga program och dess inriktningar vid Staffangymnasiet och inom samverkansområdet.

153 2 (2) Antalet elever i Söderhamns gymnasieskola är idag 716. För 4-årsperioden beräknas antalet elever minska med ca 50 st. Enligt kommunens prognoser kommer Söderhamn att minska sin totala befolkning med ca 3 % den kommande femårsperioden. Minskningen är väsentligt större för ungdomar i gymnasieåldern. Antalet personer i åldersgruppen år minskar med ca 8 %. 1 Söderhamns kommun och i samverkansområde Hälsingland anordnas motsvarande nationella program. Det råder redan i dag ett omfattande överskott på antalet utbildningsplatser inom de ansökta programmen och det är för närvarande stora svårigheter att fylla de platser som finns inom organisationen i Söderhamns kommun. Samma förhållande gäller inom samverkansområdets för de sökta programmen. Remissvar till skolinspektionen och underlaget i sin helhet se bilaga Söderhamn den 25 mars 2015 Johan Rasmussen

154 1. (5) XLE TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr BUN/201 1/0042 BARN OCH UTBILDNING Förvaltningskontoret Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över ansökan från Plusgymnasiet AB om godkännande som huvudman för utökning av befintlig fristående gymnasieskola i Gävle kommun. Ärende Ansökan från Plusgymnasiet AB om godkännande som huvudman av utökning för befintlig fristående gymnasieskola i Gävle kommun Yttrandet avser följande ansökan: Sökande Diarienumrner Ort Program: Inriktning Antal platser An Ar3 Plusgymnasiet Skolinspektionen: Gävle Vård och omsorgsprogrammet Sverige AB Dnr : BUN/2011/0042 Summa: Sammanfattning Plusgymnasiet AB har hos Skolinspektionen ansökt om ett godkännande av utökning för befintlig fristående gymnasieskola i Gävle kommun. Ansökan avser Vård- och omsorgsprogrammet. Ansökan omfattar totalt 48 platser vid full utbyggnad Skolinspektionen har berett kommunen möjlighet att yttra sig över ansökan. Enligt skollagen 2 kap. 5 ska en fristående gymnasieskola förklaras ha rätt till bidrag från det offentliga om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun eller närliggande kommuner där utbildningen ska bedrivas. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår: - Barn- och utbildningsnämnden att rekommendera Skolinspektionen att avstyrka ansökan avseende utökning av Vård- och omsorgsprogrammet.

155 - Demografiska (5) Skälen till avstyrkan är: - Föreliggande - 1 ansökan innebär en utökning av nuvarande utbildningsvolym inom gymnasieskolan i regionen. Söderhamns kommun och i samverkansområde Hälsingland erbjuds motsvarande nationella program och inriktningar. fo rändringar i Söderhamns kommun innebär att antalet elever minskar. Ett minskat elevunderlag samtidigt som det sker en överetablering av utbildningspiatser medför stora risker för nedläggning av befintliga program och dess inriktningar vid Staffangymnasiet och inom samverkansområdet. Antalet elever i Söderhamns gymnasieskola är idag 716. För 4-årsperioden beräknas antalet elever minska med ca 50 st. För hela samverkansområdet innebär den demografiska förändringen att antalet 16-åringar minskar med ca 10 % jämfört med idag Det råder redan i dag ett omfattande överskott på antalet utbildningsplatser inom de ansökta programmen och det är för närvarande stora svårigheter att fylla de platser som finns inom organisationen i Söderhamns kommun. Samma förhållande gäller inom samverkansområdets för de sökta programmen. Beräknade effekter på kort och lång sikt för Söderhamns kommun Elevunderlag Att erbjuda ytterligare platser på gymnasieutbildningar i regionen påverkar elevunderlaget för gymnasieskolan i Söderhamn. Enligt kommunens prognoser kommer Söderhamn att minska sin totala befolkning med ca 3 % den kommande femårsperioden. Minskningen är väsentligt större för ungdomar i gymnasieåldern. Antalet personer i åldersgruppen 16 år minskar med ca 8 % Befolkningsutveckling Söderhamns kommun År 1 Totalt år 16-åringar

156 3. (5) Befolkningsprognos, 16-åririgar i respektive kommun 16-åringar Bollnäs Hudiksv Ljusdal Nordanstig Ovanåker Söderhamn Summa Förändr mell år % , , , , , ,01 Demografiska förändringar , gymnasieskolan i Söderhamn Minsk.% Staffangymnasiet, Söderhamn På Staffangymnasiet finns 2015 ca 750 utbildningspiatser för nationella program. Aktuellt antal elever på introduktionsprogrammet är 150. Aktuell sökbild Staffan gymnasiet: Program Förstahandssökande Program Förstahandssökande BA 14 EK 14 EE, EEDAT 12 ESMUS 4 EE, EEELT 20 NA SA 22 HA 9 TE 40 IM 2 VO 16 IMPROEE 0 IMPROEEELT 0 IMPROHA 0 IMPROIN 0 IMPROVO 0 IN 4

157 Inom samverkansområdet pågår sedan något år tillbaka en långt gående process för att hitta fördjupade samverkansformer för att kunna möta den framtida elevminskningen. Det innebär att kommunerna har tecknat ett nytt och mer omfattande samverkansavtal för att därigenom kunna bibehålla ett programoch inriktningsutbud med kvalitet men att dessa kommer att förläggas på olika orter i samverkansområdet. 4.(5) Elevfiöden över kommungränsen Läsåret 2014/15 befinner sig 255 elever från Söderhamn i gymnasieutbildningar utanför den egna kommunen. Av dessa återfinns 115 inom samverkansområdets kommuner. 78 elever från annan kommun genomför sin utbildning i Söderhamns kommun. En utökning av antalet elevplatser inom gymnasieskolan i grannkommunen innebär en överkapacitet av utbildningspiatser. Detta kan på flera sätt negativt påverka motsvarande program i Söderhamns kommun. Konkurrensen om eleverna ökar och med den ökade risker att antalet elever blir för få för de högskoleförberedande programmen. Av detta följer ökade svårigheter att kunna hålla ekonomi och kvalitet i verksamheten och ökade risker för nedläggning av inriktningar och program. Antalet elever som väljer ovannämnda program har väsentligen minskat de senaste åren och antalet sökande till de programmen har under flera år varit färre än antalet utbildningsplatser. En fortsatt epansion av antalet utbildningsplatser leder till en kraftig ökning av kostnaden per elev. Dåligt fyllda klasser och grupper samt höga fasta kostnader gör i sådana fall att kapacitetsutnyttjandet blir sämre och kostnaderna därmed högre. Ekonomiska konsekvenser Under perioden beräknas antalet gymnasieelever i Söderhamns kommun att ha minskat med närmare en femtedel. Om elevantalet minskar och programutbudet i regionen ökar eller är oforändrat blir kostnaden per elev högre om kvalitén ska bibehållas. Konkurrensen om eleverna leder till mindre grupper som gör att det blir svårt att bedriva en kostnadseffektiv undervisning. En utökning av program hos en fristående gymnasieskola med eakt samma innehåll som redan bedrivs i den offentliga skolan innebär en påtaglig risk för nedläggning av programmet. Med färre elever kommer den planerade samläsningen av gymnasiegemensamma ämnen mellan samtliga högskoleförberedande program att minska. Detta innebär att genomsnittskostnaden ökar för samtliga elever alternativt att ytterligare program och inriktningar måste läggas ned. Pedagogiska konsekvenser Söderhamns gymnasieskola har under de senaste åren på ett markant sätt drabbats av negativa konsekvenser på grund av det utökade utbildningsutbudet som finns inom närregionen. Vi har tvingats att lägga ned barn- och fritidsprogrammet och vi kan på grund av för få sökanden inte längre erbjuda alla nationella inriktningar inom de program vi erbjuder. Utbudet av valbara kurser och elevernas individuella val fortsätter att minska. Det minskade antalet elever har inneburit att vi tvingats reducera elevernas möjligheter att studera språk.

158 - att 1 den nya gymnasieskolan (GY1 1) ges ökade möjligheter att samläsa mellan yrkesprogrammen. Vi ser da rfr möjligheter att kunna bibehålla inriktningar och erbjuda fler kurser inom dessa program. Om ytterligare etableringar kommer till stånd finns det en påtaglig risk att antalet elever inte blir tillräckligt stort för att kunna erbjuda detta utbud. Vidare innebär det fortsatt försämrade möjligheter att erbjuda ett brett och kvalitativt urval av kurser. 5.(5) Organ/sa tor/ska konsekvenser Organisationen påverkas om antalet elever förändras. Vid nyetableringar av fristående skolor i närregionen kan vi förutse svårigheter att kunna behålla ett stort programutbud. Antalet program och inriktningar kommer att behöva reduceras varför valmöjligheter för eleverna minskar. Redan idag minskar antalet valbara kurser och det individuella valet. Personalstyrkan kommer att minska och det drabbar i första hand de yngre lärarna. Förutsättningarna för det organisatoriska samarbetet inom samverkans området förändras. Ovanstående beräknade effekter kan påverka gymnasieskolan i Söderhamns kommun ekonomiskt (färre antal elever,), organisatoriskt samt pedagogiskt (minskat utbud av program och imzriktningar. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår: Barn- och utbildningsnämnden rekommenderar Skolinspektionen att avstyrka ansökan om godkännande av utökning för befintlig fristående gymnasieskola Plusgymnasiet, i Gävle kommun. Söderhamn Johan Rasmussen Gynmasiechef

159 Sida 1 Utbud Gymnasieskola Hälsingland Program Kod Inriktningar S B H L Barn och fritidsprogrammet (BF) BFFRI Fritid och hälsa X X X BFPED Pedagogisk arbete X X X BFSOC Socialt arbete Byggprogrammet (BA) BAANL Anläggningsfordon BAHUS Husbyggnad X X X BAMAR Mark och anläggning BAMAL Måleri X BAPLA Plåtslageri X El- och energiprogrammet (EE) EEAUT Automation EEDAT EEELT EEENE Dator- och kommunikationsteknik Elteknik Energiteknik Fordonsp rog ra ni FTGOD FTKAR FTLAS FTPER FTTRA met (FT) Godshantering Karossen Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport Handel- o Dh adrr inistrationsprogrammet (H4 ) HAADM Administrativ service HAHAN Handel och service Hantverk ;Droara mmet (HV) HVTEX Tetil design Hotell- oc [i turisr HTHOT HTTUR iprogrammet (HT) Hotell och konferens Turism och resor 1 nd ustrite kniska INDRI INPRO INPRK INSVE programmet (IN) Driftsäkerhet och underhållsteknik Processteknik Produkt och maskinteknik Svetsteknik Naturbruksprogrammet (NB) NBDJU Djur NBLAN Lantbruk NBSKO Skog NBTRA Trädqård Restaurai ia och RLBAG RLFAR RLKOK ivsmedeisprogrammet (RL Bageri och konditori Färskvaror, delikatesser och caterir Kök och serverino WS- och fastighetsprogrammet (VF) VFFAS Fastighet VFKYL Kyl och värmepumpsteknik VFVEN Ventilationsteknik VFVVS WS X Vård- och omsorgsprogrammet (VO) lv0var X X X X 0

160 Sida 2 Utbud Gymnasieskola Hälsingland Program Kod Inriktningar S B H L Ekonomiprogrammet (EK) EKEKO Ekonomi X X X X EKJUR Juridik X Estetiska programmet (ES) IESBIL Bild och formgivning IESDAN Dans IESEST Estetik och media IESMUS Musik IESTEA Teater Humanistiska pr IHUKUL IHUSPR )qrammet (HU) Kultur Språk Naturvetenskaps programmet (NA) NANAT NANAS Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle Samhälls etens apsprogrammet (SA) SABET Beteendevetenskap SAM ED SASAM Medier, information och kommmun Samhällsvetenskap Teknikprogrammet (TE) TEDES Design och produktutveckling X X TEINF Informations- och medieteknik X TEPRO Produktionsteknik TESAM Samhälisbyggande och miljö X TETEK Teknikvetenskap X X = ej intag 2015 Program och inriktningar som erbjuds utom samverkansavtalet Program Kod Inriktningar S B H International Baccalaureate (IB) X ES - Särskild var ant - Scen konst X Program och inriktningar som kan erbjudas utom samverkansavtalet genom lärlingsupplägg på resp ort. (få platser-avser 1 huvudsak hemkommunens e ever) Program Kod Inriktningar S B H L Byggprogrammet (BA) BMNL Anläggningsfordon L BAMAR Mark och anläggning L Fordonsprogrammet (FT) FTLAS ILastbil_och_mobila_maskiner Handel- och administrationsprogrammet (HA) HADM ladministrativ service L Hotell- och turismprogrammet (HT) HTHOT IHotell och konferens L Restaurang och livsmedelsprogrammet (RL) RLBAG Bageri och konditori L RLFAR Färskvaror,_delikatesser_och_catering Kommuner inom nuvarande samverkansområde:

161 Sida 3 Utbud Gymnasieskola Hälsingland Program Kod Inriktningar S B H L Söderhamn B Bollnäs H Hudiksvall L Ljusdal 0 Ovanåker

162 Msökan2OlS-860html Z ) C ( - Ansokan om godkannande som nuvudman för utökning av en befintlig frståehdé 1 gymnasieskola Skolinspektionen prövar om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Det är sökanden som ska visa att denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Beslut från regelbunden tillsyn och/eller anmälningsärenden avseende sökandens eventuella befintliga sko/enheter kan komma att vägas in vid bedömning av aktuell ansökan. Vid Skolinspektion ens handläggning inhämtas upplysningar om sökandens ekonomiska status hos UCAB. O Läs mer om aktuell lagstiftning, förordningar och propositioner 0 Läs mer om personuppgiftslagen Ange vilket läsår sko/enheten avser att starta Läsår 2016 Ange vilken kommun sko/enheten ska vara belägen [Gävle kommun Säkandens namn (eempel Bolaget AB) Plusgymnasiet AB Organisationsnummer/personnummer Organisationsform Aktiebolag Sko/enhetens namn Plusgymnasiet Gävle Ful/ständigt ifylld ansökan med bilagor ska lämnas till Sko/inspektionen senast den 31januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Den eller de personer som är behärigafirmatecknareför bolaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan, Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e-/egitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Det undertecknade försättsbladet finns på sista sidan av webbansökan. Undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Bo 23069, Stockholm alternativ till frisko/or(skolinspektionen.se. Fullmakt - Lägg till bitago lie:liic:iuserslsuyv01/appdatailocailtemnotes4o9c48/ans%c3%b6kan% htmi 1/15

163 - orsakerna Ansökan htrnl 1. Sökanden och kontaktperson EJ Läs mer 1.1 Uppgifter om sökanden Sökandens namn (eempel Bolaget AB) Organisationsform Plusgymnasiet AB Aktiebolag Organisationsnummer/personnunimer Utdelningsadress Kaserntorget 6 Postnummer Ort Göteborg 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker säkandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas ansökan ska vara aktuellt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansäker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. EJ Läs mer Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för - bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt - vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e-legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas ansökan. EJ Information om förenklad delgivning av beslut Kontaktperson E-postadress Fredrik Ericsson fredrik.ericsson@ plusgymnasiet.se fiie:///c:/users/suyv01/appdatailocaifternpinotes4o9c4ians%c3%b6kan% htm 2/15

164 ib AnsÖIan 2U1-bbU.fltmI Telefon arbetet Mobil Utdelningsadress Kaserntorget 6 Postnummer Ort Göteborg 15 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Li Waldorf Li Konfessian eli. Redogör för de konfessionella inslagen i utbildningen. Ange skolenhetskod på den befintliga sko/enheten. 1.6 Skolenhetskod Ci Läs mer Byta namn gamla namnet Om sko/enheten ska byta namn anges det gamla namnet hör. Det nya namnet anges här. 1.8 Nuvarande antal elever Ange nuvarande antal elever vid sko/enheten fördelat på respektive program, inriktning och årskurs. Nationellt program Inriktning Ekonomiprogrammet Ekonomi Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Nuvarande antal elever 0 0 Nationellt program {samhällsvetenskapsprogrammet Inriktning Beteendevetenskap Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Nuvarande antal elever Nationellt pro gram Hantverksprogrammet V Inriktning Övriga hantverk Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Nuvarande antal elever Infoga program fue:///c:/users/suyvollappdata/local(rernplnotes4a9c48lans%c3%b6kan% html 3/15

165 - hur - hur - hur 4ULD-U- ID RflSOfflZUIO-OOU.UfT1I Totalt antal elever vid skolenheten Utökning Beskriv övergripande hur utökningen kommer att påverka den nuvarande (eller befintliga) skolenheten. Av beskrivningen ska framgå lokalen och speciallokaler kommer att påverkas/utökas skolenhetens ekonomi påverkas antalet lärartjänster påverkas - övrigt kring hur utökningen kommer att påverka skolverksamheten. Lokaler och speciallokaler redovisas under 4.1 och 4.2. Ekonomin redovisas i bifogad bilaga Likviditetsbudget och Resultatbudget. Hur lärartjänster påverkas redovisas under 5.3. Utöver ovanstående söker vi VO av anledningen att utbildningen kompletterar övriga utbildningar vi har utifrån de elever vi primärt vänder oss till. 2. Sökta program, elevantal och elevprognos CD Läs mer 2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sökta utbildningspiatser Ange vilka nationella program och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår 1, 2 och 3. CD Läs mer Nationellt program Inriktning Vård-och omsorgsprograrnmet Åki Åk2 Åk3 Totalt Läsåri Läsår Läsår Infoga program 2.2 Antal elever vid fullt utbyggd verksamhet Redovisa planerat antal elever vid fullt utbyggd verksamhet samt ange vilket år detta inträffar. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt År Fullt utbyggd verksamhet Elevprognos fiie:///c:iuserslsuyvol/appdatallocalrremp/notes4o9c48ians%c3%b6kan% htm

166 - hur - resultatet 2O15O2-16 Ansökan html En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantalför att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersäkning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: - hur intresseundersökningen är genomförd - urvalsmetoden många elever/vårdnadshavare som blivit tillfrågade - vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten 1 samband med intresseundersökningen - att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfälletfick information om att den planerade skolan är en fristående skola - när intresseundersökningen genomfördes - vilka frågor som ställdes vid undersökningen från undersökningen och hur svaren är fördelade per program och inriktning. EJ Läs mer flie://lc:iusers/suyvo1/appdatallocairremp/notes4o9c48/ans%c3%b6kari%2o2o15-86o.htm 5/15

167 Ansökan html Plusgymnasiets utbildning inom VO är profilerad mot akutsjukvård där vi alltid erbjuder eleverna möjlighet att läsa vidare till sjuksköterska, polis. Självfallet är det inget måste att läsa eftergymnasiala utbildningar då eleverna efter gymnasieeamen kan gå direkt vidare att söka jobb inom vården. Plusgymnasiet har utbildningen på fem av våra orter idag, Jönköping, Kristianstad, Uddevalla, Norrköping och Skövde. 1 Skövde är utbildningen nyligen uppstartad medan den på de fyra övriga orterna är etablerad sedan några år tillbaka. På dessa orter är utbildningen populär, i Uddevalla går det idag 133 elever, ijänköping 112 elever, i Kristianstad 80 elever och i Norrköping 77 elever på VO på Plusgymnasiet. Trots att antalet elever som går på Plusgymnasiets VO är ganska stort på dessa orter går det inte direkt att säga att vi tagit elever från kommunens motsvarande utbildning. De låg på ungefär samma intresse för sin motsvarande utbildning innan vi startade vår utbildning. Vi har lyckats nå ut med vår utbildning på dessa orter till eleverna på ett sätt som inneburit att intresset för VO ökat. Om det beror på vår profilering mot akutsjukvård eller att vi är tydliga med att informera eleverna om den goda möjligheten till arbete efter utbildning har vi inte undersökt. Nedan hänvisar vi till de goda arbetsmarknadsutsikterna inom vården och omsorgen. Inför denna ansökan om tillstånd för utbildningen Vård- och omsorgsprogrammet har kontakt tagits med SKLför att undersöka framtidsutsikter för arbete inom vårdens olika delar. Gävle kommun hade 32 behöriga förstahandssökande elever 2014 till kommunens VO-utbildning. Men motsvarande utveckling som i Uddevalla, Jönköping, Kristianstad och Norrköping bör vara fallet även i Gävle. Det skulle innebära att kommunen har kvar ungefär samma antal sökande till VO men att antalet sökande elever totalt till VOutbildningen ökar. Sett till nedanstående framtida arbetsmarknadssituation och dagens ungdomsarbetslöshet är det gynnsamt för berörda aktörer. Enligt den nya rapporten Sveriges viktigaste jobb i vården och omsorgen. Hur mäter vi rekryteringsutmaningen? kopplad till arbete inom vården som utgavs i en reviderad upplaga av Sveriges kommuner och landsting, så arbetar idag ungefär en halv miljon människor i Sverige med vård och omsorg. Många av dessa uppnår pensionsålder under den närmaste tioårsperioden. 1 rapporten framkommer att förändringar krävs i både arbetssätt och bemanning och att det kommer att behövas drygt nya medarbetare i vården och omsorgen fram till år Vidare visar rapporten att 60% av behovet är kopplat till pensionsavgångar och 40% av behovet är relaterat till ökad efterfrågan på vård- och omsorg som en följd av att andelen yngre och äldre i befolkningen ökar. Möjligheterna att få ett arbete är således goda och rapporten nämner bland annat sjuksköterskor, vårdadministratörer samt undersköterskor inom äldreomsorgen som yrkesgrupper med stort behov av arbetskraft. Både grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor tillhör den yrkeskategorin med godaframtidsutsikterpå arbetsmarknaden. lrapporten nämns att: För att möta behoven kan förändringar i utbildningssystem behövas på olika nivåer. De behöver anpassas bättre till välfärdens behov, både vad gäller dimensionering, spridning, över landet, innehåll och kvalitet. ( Sveriges viktigaste jobb i vården och omsorgen - Hur möter vi rektryteringsutmaningen? s. 11). Vidare uttrycker rapporten en viss tillförsikt då en tredjedel av de tillfrågade ungdomarna kan tänka sig att arbeta som sjuksköterska, undersköterska eller läkare. Rapporten redogör för nio strategier för att möte rekryteringsbeho vet varav tre direkt kopplas till ungdomar och utbildning. Rapporten menar att rekryteringen måste breddas och att såväl män som kvinnor måste få bidra inom vården och omsorgen. Den profil inom Vård- och omsorgsprogrammet på Plusgymnasiet som flest unga män söker, är inom akutsjukvården där ambulanssjukvårdare och räddningstjänst återfinns Rapporten menar vidare att det är viktigt att jobben lanseras där ungdomarna befinner sig samt att de behöver en möjlighet att prova på yrkena. Med den tydliga profilering mot akutsjukvård som vår utbildning har ger vi eleverna konkretisering mot de framtida yrkena som utbildningen syftar till. Då APL in går i Vård- och omsorgsprogrammetfår eleverna direkt en möjlighet att, på olika arbetsplatser, genomföra ett lärande och få kontakt med vård- och omsorgens olika delar. Rapportens beräkningar bygger i huvudsak på SCBs befolkningsprognos (2012) samt på SKL5 person alstatistik (2012). För verksamheter som bedriv med annan huvudman än kommunal har beräkningarna gjorts enligt en schablon kopplad till åldersfördelning i kommuner och landsting. Det är sannolikt ingen utbildning inom gymnasieskolan som ger samma goda utsikter till arbete efter avslutad utbildning eller om man läser vidare till sjuksköterska. Kopplat till SKL5 prognos, att en tredjedel av unga anger att de kan tänka sig att arbeta som sjuksköterska, undersköterska eller läkare, samt att våra övriga orter har en hög andel sökande till utbildningen, så bedömer vi att prognosen för en eventuell utbildning på Vård- och omsorgsprogrammet med profil mot akutsjukvård som behövlig och god. flie:///c:/users/suyv01/appdata/locai/temilnotes4o9c48/ans%c3%b6kan% ,html 6/15

168 Ansökan htniI Lägg till bilaga 3. Ekonomi Li Läs mer om aktuell lagstiftning, förordningar och propositioner U Läs mer om inhämtning av kreditupplysning 0 Läs mer 3.1 Sökandens budget Sökanden sko lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalky!, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets- och resultatbudgeten avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och varaktighet. Utgå eempelvis från Skolverkets jämförelsetal och flie:i/ic:/users/suyval/appdatallocalrrernplnotes4a9c48/ans%c3%b6kan% htrnl 7/15

169 - beloppets - vilka Ansökan html kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till eempel elevhälsa ellerförsäkringar, ange skälet till detta. Beräkning av kostnad utgår från de genomsnittliga kostnader som vii dagsläget har för skolorna inom huvudmannen. Genom att ingå lacademediakoncernen har vifördelaktiga inköpspriserpå t.e. material till skolbibliotek, läromedel och litteratur men även bra skolmatsavtal och avtalför datorer som förhandlas direkt med tillverkarna vilket hjälper oss att hålla kostnaderna för detta nere. Kostnaden för skolbibliotek är baserat på de befintliga avtal vi har med våra leverantörerför litteratur, material och bibliotekssystem med utbildning av personal. Beräkning av kostnader för lokaler utgår på samma sätt från de genomsnittliga kostnaderna för lokaler befintliga orter inom AcadeMediakoncernen, kompletterat med vissa uppgifter från fastighetsägare. Även inom detta område drar vi nytta av att ingå 1Academediakoncernen som arbetar aktivt med fastighetsfrågor för att nyttja fördelarna av att vara en stor kund och hyrestagare. 1 varje fall gäller att varje skolas ekonomiska planering i samtliga avseenden görs i relation till skolans lokala förutsättningar och behov. Kostnaderna kan därmed skilja sig åt mellan skolor och mellan läsår. Genom att löpande följa upp kostnaderför alla skolor och aktivt arbeta med leverantörer har vi däremot en mycket god kännedom om vilka faktiska kostnadsspann det rör sig om i olika delar. Det gör att vi kan ha en effektiv och ändamålsenlig framförhållning i kostnadsplaneringenförsåväl etablering av nya utbildningar som befintliga skolor. 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga den senaste årsredovisningen/årsbokslutet om sådan finns. Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör iförekommande fallför bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. Läs mer Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stå 1 överensstämmelse med det angivna elevan talet. Av redogörelsen ska framgå storlek och hur det har beräknats kontakter som tagits med kommunen. D Läs mer Skolan finansieras via kommunala bidrag per elev från elevernas hemkommun. 1 planerad budget baserar vi oss på de uppgifter som aktuell kommun har lämnat tillacademediakoncernenförsökta program och inriktningar gällande året 2015, även om vi vet att en del elever sannolikt kommer att pendla in från kommuner med andra ersättningsbelopp och därmed skulle kunna påverka skolans finansiering. 1 lagd budget har vi inte tagit höjd för detta. vi räknar endast inte med någon ökning av bidragsbeloppen trots att både löner och hyra uppräknats för kommande år 3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån - Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till eempel bank. Avlånelöftetskaframgå 9Ie:I/IC:/UsersIsuyv01/AppData/LocaI/Temp/notes409C48IAns%C3%B6kan% htm 8/15

170 U I-U lu vilket belopp som kan/kommer att lånas ut. l%iiui\dii LU 1UOUU.TIUIII LJ Läs mer Aktieägartillskott/ägartillskott - Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post och styrkas med aktuellt in tyg som är undertecknat av behörig firmatecknare samt till eempel kontoutdrag, årsredovisning eller liknande som visar att medlen finns att tillgå. Finansiering med egna medel - Med detta avses till eempel medel som finns tillgängliga i redan bedriven verksamhet. Styrk posten med till eempel sökandens senaste årsredovisning och förklara vilka medel sökanden avser nyttja. Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till eempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Läs mer 3.6 Likviditetsbudget och resultatbudget Inkom med en Iikviditetsbudget och resultatbudgetförläsår 1, 2 och 3. Utgå från Skolinspektionens budgetmall nedan. Observera att angivna kostnader läsår 1 bör överensstämma med totala utbetalningar i likviditetsbudgeten. Förklara eventuella avvikelser. Läs mer Likviditetsbudget läsår 1 Resultatbudget Inbetalningar Läsår 1 Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag gymnasieskola Lån Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel Annan finansiering Övriga inbetalningar Kommunalt bidrag gymnasieskola Övriga intäkter Summa inbetalningar 0 Summa kostnader Utbetalningar Personal Skolledning Lärare gymnasieskola Kostnader Personal Skolledning Lärare gymnasieskola flle:/iic :/Users/suyvOl/AppData/Local/Temp/notes4O9C48/Ans%C3%B6kan% html 9/15

171 Övrig personal Övrig personal Administration Administration Rekrytering Rekrytering Fortbildning Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Lokalkostnad Kostnader för Kostnader för speciallokaler speciallokaler Möbler Datorer Kontors utrustning/ Kontors utrustning! förbrukningsinventarier förbrukningsinventarier Telefon, kopiator mm Läromedel Läromedel Litteratur/utrustning/ Litteratur/utrustning! skolbibliotek (ink skolbibliotek (ink program varor, licenser) program varor, licenser) Övrigt Övrigt Information och Information och annonsering annonsering Elevhälsa Elevhälsa Skolmåltider Skolmåltider Studieresor Studieresor Försäkringar Försäkringar Studie- och Studie- och yrkesvägledning yrkesvägledning APL-handledning APL-handledning Övriga kostnader Övriga kostnader Finansiella poster Finansiella poster Räntor Räntor Amorteringar Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa utbetalningar 0 Summa kostnader Över/underskott 0 Vinst/förlust Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. Likviditetsbudget och Resultatbudget medföljer som bilaga. fiie:/i/c:lusers/suyvol/appdata/localrrenip/notes4o9c48/ans%c3%b6kan% ,htm 1 10/15

172 U IiJ lo IJ15Ot dfl U IQ-OOU.flIfflI 4. Lokaler Läs mer 4.1 Lokaler Redogör för om lokalerna behöver förändras tillföljd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. Ange även yta för utökning samt för hela skolenheten och skolans adress. Li Läs mer Skolan är belägen på Centralplan 5, mitt i centrala Gävle, idag nyttjar vi 795 kvm för de 82 eleverna som går på skolan. Skolan väer ännu då vi inte har elever i alla årskurser. Vi har redan försäkrat oss om att vi kan epandera i den fastigheten där vi nu befinner oss. Vi kommer iordningställa en specialsal för utbildningen på ca 90 kvm. Vi har utbildningen idag på fem av våra skolenheter och vet därmed hur vi ska utforma och utrusta lokalen. Utöver specialsalen är det främst diverse biytor som kommer kräva ytterligare plats då det redan finns undervisningslokaler. Totalt kommer utbildningen kräva cirka 150 kvm utöver befintlig verksamhet då den är fullt utbyggd. Det utrymmet finns redan säkrat i fastigheten. 4.2 Speciallokaler Redogör för tillgången till speciallokaler för de program som utökningen avser. Ange om sökanden hyr speciallokaler eternt eller om dessa inryms inom den befintliga skolenheten. Redogör för speciallokalerför nedanstående ämnen Idrott och hälsa Vi nyttjar korpens lokaler för vår idrottsundervisning idag. Vi har ett ökat behov av lokalutnyttjande de kommande åren då skolan väer. Vi har redan förhört oss om möjligheten att nyttja lokalen mer vilket inte är några problem. Utöver korpens lokaler ht vi in oss i simhall och andra speciallokaler vid vissa tillfällen. Detta kommer vara möjligt även om vi utökar med VO. Naturvetenskapliga ämnen Utbildningen kräver endast Nklal där det centrala innehållet inte kräver särskild laborationssal. Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram Då vi redan har utbildningen på fem av våra orter idag kommer vi utforma och utrusta undervsningslokalen för VO i Gävle på likvärdigt sätt. 5. Skolenhetens ledning och personal [1 Läs mer 5.1 Rektor IiIe:I//C:IUsers/suyvOl/AppDatalLocal/Temp/notes4O9C48/Ans%C3%B6kan% html 11/15

173 U ID-iJ- lo tu IUtdI 1 LV JQ1JV.I III För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden har en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning 1 gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. f Sökanden för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och skollagen. 5.3 Antal lärare Ange beräknat antal förare i gymnasieskolan uttryckt 1 antal personer och antal heltidstjänster för både sökt utökning och för hela skolenheten. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t e. 4.5) istället för kommatecken (4,5). U Läs mer Utökning Läsårl Läsår2 Läsår3 Fullt utbyggd verksamhet Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal personer heltids- personer heltids- personer heltids- personer heltids tjänster tjänster tjänster tjänster 2 1,1 3 2,2 5 3,2 5 3,2 Antal elever per lärare, läsår 1 Antal elever per lärare, läsår 2 Antal elever per lärare, läsår 3 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet Hela skolenheten NaN NaN NaN NaN Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal personer heltids- personer heltids- personer heltids- personer heltids tjänster tjänster tjänster tjänster 10 6,7 11 7,8 13 8,8 13 8,8 Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. 5.4 Övrig personal Om sökanden an gett övrig personal! budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. Eventuell vaktmästare, klassmorfar, elevassistent eller annan stödpersonal som kan vara aktuellt. flie:l//c:/users/suvo1iappdatailocai[remnotes4o9c48ians%c3%b6kan%2o2o ,html 12/15

174 VID-LJ- ID MflOKfl ZLJIZ-DOU.FIUflI 6. Arbetspiatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning Om sökanden avser att utöka gymnasieskolan/gymnasiesärskola med yrkesprogram och inte har beslut om godkännande för något yrkesprogram sedan tidigare ska sökanden besvara avsnitt rörande Arbetspiatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning. U Läs mer om aktuell lagstiftning, förordningar och propositioner Läs mer om APL utomlands 6.1 Gymnasial lärlingsutbildning U Sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen. 6.2 Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Veckor Vard och omsorgsprogrammet Vnriktningarsaknas 15 Infoga program 6.3 Säkerställande av APL-platser Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL-platser på utbildningen. Vi har yrkespro gram på skolan idag. Huvudman ansvarar för att tillgodose APL-platser och organiserar enheten så att det finns personal som i sin tjänst jobbar särskilt med anskaffning av APL-platser. När det gäller utbildningen VO är anskaffning av APL-platser gynnsamt då det finns gått om arbetsgivare och några stora arbetsplatser som är vana att ta emot elever på APL. Då det dessutom råder stor efterfrågan på arbetskraft är inte anskaffning avapl-platser ett problem inom VO. På de orter där det finns Vård-och omsorgsco!lege ansöker vi att ingå i den verksamheten vilket bidrar till att säkerställa APL-platser samtidigt som det borgar för kvalitativa APL-platser. 6.4 Lokalt programråd Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen. 6.5 Handledare Beskriv sökandens rutiner för att utse en handledare på APL-platsen. Av beskrivningen ska framgå - hur sökanden avser att säkerställa att den handledaren som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig. file:/iic:/users/suyvol/appdata/local/temp/notes4o9c48/ans%c3%b6kan% htm 1 13/15

175 U IJ D MIbUtSdII J WOVL).FIUIII 1 samband med införskaffandet avapl-platser bokas mötestid mellan skola och handledare på arbetsplatsen. Under detta möte där skolan vanligtvis representeras av APL-ansvarig lärare, sker både information om APL samt viss utfrågning av den tilltänkte handledaren för att båda parter skall fatta tycke. Det är i princip så det går till när handledaren bedöms vara lämplig. APL samordnaren bedömer om handledaren har nödvändiga kunskaper och erfarenheter. Mötet sker på arbetsplatsen för att en bedömning av arbetsmiljön på arbetsplatsen kan bedömas. Samtliga handledare bjuds in till skolan innan APL perioden börjar till ett möte där de får information om skolan, hur vi arbetar med APL, vilka moment som APL-perioden innefattar, vad som gäller vid frånvaro, bedömningsunderlag mm. Handledaren kommer även att skriva under ett avtal där det framgår vad som förväntas av en handledare och att det garanteras att skolans normer och värderingar efterlevs. 6.6 Bedömning och betygsättning Redogör för sökandens rutin er för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt läran de. Av beskrivningen ska framgå - vem som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna - hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen - hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL-platsen kopplas till kursmålen. Yrkeslärare/APL- samordnaren gör löpande bedömning och avstämning utav satta målför APL perioden under genomförda besök på arbetsplatsen. Detta dokumenteras skriftllgen. Varje APL -period avslutas med ett samtal där handledaren, Yrkesläraren/APL- samordnare(vilken är betygsättande lärare) samt elev närvarar. Under detta samtal skapar sig Yrkeslärare/APL- samordnaren en samlad bild av sina intryck från besöken samt handledarens och elevens beskrivningar av måluppfyllelsen utifrån deförutbestämda målen för APL- perioden. Yrkesläraren/APL- samordnaren gör därefter en bedömning utifrån kunskapskraven vilken kommer att ligga till grund för betygsättningen i kursen. De mål och centrala innehåll vilket skall nås under APL: en gås igenom och diskuteras innan APL-perioden med elev och handledare. Dessa mål och det överenskomna centrala innehållet dokumenteras skriftligen för att sedan stämmas av allt eftersom under APL perioden. Lärarna, handledaren och eleven ifråga har alla en kopia av detta dokument. 6.7 Lärlingsutbildning utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett eempel på utbildningskontrakt. Lägg till bilaga 7. Övrigt 7.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökanden önskar framhålla anges här. Lägg till bilaga (1) 7.2 Övriga bilagor Lägg till bilaga (2) fiie:///c:/users/suyvol/appdatallocal/temp/riotes4o9c4b/ans%c3%b6kan% html 14/15

176 Lägg till bilaga (3) Lägg till bilaga (4) Lägg till bilaga (5) Lägg till bilaga (6) Lägg till bilaga (7) Lägg till bilaga (8) Lägg till bilaga (9) Lägg till bilaga (10) 7.3 Angående bilagor Redogör för orsaken till att de efterfrågade bilagorna inte bifogats ansökan. Elevprognosbilaga 2.3 medföljer ingen då den motiveringstet som återfinns är det som vi hänvisar till. Ie:///C:/Users/suyvO1IAppDatalLocaI/Temnotes4O9C48IAris%C3%B6kan%2O2O15-86O.htmI 15/15

177 Arende 12

178 - Föreliggande SÖDERHAMNS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens gymnasieutskott BUN/2011/0032/612 Yttrande över ansökan från ThorenGruppen AB om godkännande av utökning av befintlig verksamhet som huvudman för fristående gymnasieskola i Gävle kommun, dnr :924 Beslut Gymnasieutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden att rekommendera Skolinspektionen att avstyrka ansökan från ThorenGruppen AB avseende utökning av befintlig gymnasieskola i Gävle kommun. Ärendet Thorengruppen AB har hos Skolinspektionen ansökt om en utökning av befintlig gymnasieskola som huvudman för den fristående gymnasieskolan Thorengruppen AB i Gävle kommun. Ansökan avser barn och fritidsprogrammet, bandel och administrationsprogrammet och hotell och turismprogrammet. Skolinspektionen har berett kommunen möjlighet att yttra sig över ansökan. Enligt skollagen 2 kap. 5 ska en fristående gymnasieskola förklaras ha rätt till bidrag från det offentliga om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun eller närliggande kommuner där utbildningen ska bedrivas. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Bilaga till tjänsteutlåtande Utbud Gyrrinasieskola Hälsingland Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Skälen till avstyrkan är: Demografiska ansökan innebär en utökning av nuvarande utbildningsvolym inom gymnasieskolan i regionen. Söderhamns kommun och i samverkansområde Hälsingland erbjuds motsvarande nationella program och inriktningar. förändringar i Söderhamns kommun innebär att antalet elever minskar. Ett minskat elevunderlag samtidigt som det sker en överetablering av utbildningsplatser medför stora risker för nedläggning av befintliga program och dess inriktningar vid Staffangymnasiet och inom samverkansområdet. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8

179 19 SÖDERHAMNS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnärnndens gymnasieutskott Forts 9 Antalet elever i Söderhamns gymnasieskola är idag 716. För 4-årsperioden beräknas antalet elever minska med ca 50 st. Enligt kommunens prognoser kommer Söderhamn att minska sin totala befolkning med ca 3 % den kommande femårsperioden. Minskningen är väsentligt större för ungdomar i gymnasieåldern. Antalet personer i åldersgruppen 16 år minskar med ca 8 %. 1 Söderhamns kommun och i samverkansområde Hälsingland anordnas motsvarande nationella program. Det råder redan i dag ett omfattande överskott på antalet utbildningsplatser inom de ansökta programmen och det är för närvarande stora svårigheter att fylla de platser som finns inom organisationen i Söderhamns kommun. Samma förhållande gäller inom samverkansområdets för de sökta programmen. Remissvar till skolinspektionen och underlaget i sin helhet se bilaga. Förslag till beslut Gymnasieutskottet föreslår barn och utbildningsnärnnden att rekommendera Skolinspektionen att avstyrka ansökan från ThorenGruppen AB avseende utökning av befintlig gymnasieskola i Gävle kommun. Beslutsgång Ordförande föreslår att gymnasieutskottet beslutar enligt förslag till beslut. Beslutet skickas till S kolinspektionen Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9

180 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) BARN OCH UTBILDNING Johan Rasmussen Datum Dnr BUN/20l 1IO03 U Ansökan utökning Thorengruppen AB Yttrande över ansökan från Thorengruppen AB om godkännande av utökning av befintlig gymnasieskola i Gävle kommun. Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår: - Barn- och utbildningsnämnden att rekommendera Skolinspektionen att avstyrka ansökan från Thorengruppen AB, avseende utökning av befintlig gymnasieskola i Gävle kommun. Ärendet Thorengruppen AB har hos Skolinspektionen ansökt om en utökning av befintlig gymnasieskola som huvudman för den fristående gymnasieskolan Thorengruppen AB i Gävle kommun. Ansökan avser Barn och fritidsprogrammet, Handel och administrationsprogranimet och Hotell och turismprogranlmet. Skolinspektionen har berett kommunen möjlighet att yttra sig över ansökan. Enligt skollagen 2 kap. 5 ska en fristående gymnasieskola förklaras ha rätt till bidrag från det offentliga om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun eller närliggande kommuner där utbildningen ska bedrivas. Barn- och utbildningsförvaltni ngens yttrande Skälen till avstyrkan är: - Föreliggande Demografiska ansökan innebär en utökning av nuvarande utbildningsvolym inom gymnasieskolan i regionen. Söderhamns kommun och i samverkansområde Hälsingland erbjuds motsvarande nationella program och inriktningar. förändringar i Söderhamns kommun innebär att antalet elever minskar. Ett minskat elevunderlag samtidigt som det sker en överetablering av utbildningsplatser medför stora risker för nedläggning av befintliga program och dess inriktningar vid Staffangymnasiet och inom samverkansområdet.

181 2 (2) Antalet elever i Söderhamns gymnasieskola är idag 716. För 4-årsperioden beräknas antalet elever minska med ca 50 st. Enligt kommunens prognoser kommer Söderhamn att minska sin totala befolkning med ca 3 % den kommande femårsperioden. Minskningen är väsentligt större för ungdomar i gymnasieåldern. Antalet personer i åldersgruppen år minskar med ca 8 %. 1 Söderhamns kommun och i samverkansområde Hälsingland anordnas motsvarande nationella program. Det råder redan i dag ett omfattande överskott på antalet utbildningspiatser inom de ansökta programmen och det är för närvarande stora svårigheter att fylla de platser som finns inom organisationen i Söderhamns kommun. Samma förhållande gäller inom samverkansområdets för de sökta programmen. Remissvar till skolinspektionen och underlaget i sin helhet se bilaga Söderhamn den 25 mars 2015 Johan Rasmussen

182 1(5) D TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr /\J U BUN/2011/0032 BARN OCH UTBILDNING Förvaltningskontoret Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över ansökan från Thorengruppen AB om godkännande för utökning av befintlig fristående gymnasieskola i Gävle kommun. Ärende Ansökan från Thorengruppen AB om godkännande av utökning för befintlig fristående gymnasieskola, Yrkesgyrnnasiet, i Gävle kommun Yttrandet avser följande ansökan: Sökande Diarienummer Ort Program: Inriktning Antal platser An Ar3 Thorengruppen AB Skolinspektionen: Gävle Barn och fritidsprogrammet: Dnr :924 Fritid och hälsa 4 12 BUN/201 1/0032 Pedagogiskt arbete 4 12 Hotell- och turismprogrammet: Hotell och konferens 4 12 Turism och resor 4 12 Handels- och administrationsprogrammet: Handel och service 4 12 Summa: Sammanfattning Thorengruppen AB har hos Skolinspektionen ansökt om ett godkännande av utökning för befintlig fristående gymnasieskola, Yrkesgymnasiet, i Gävle kommun Ansökan avser Barn och fritidsprogrammet, Hotell- och tunismprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet. Ansökan omfattar totalt 60 platser vid full utbyggnad Skolinspektionen har berett kommunen möjlighet att yttra sig över ansökan.

183 - 1 - Demografiska Enligt skollagen 2 kap. 5 ska en fristående gymnasieskola förklaras ha rätt till bidrag från det offentliga om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun eller na rliggande kommuner där utbildningen ska bedrivas. 2. (5) Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår: - Barn- och utbildningsnämnden att rekommendera Skolinspektionen att avstyrka ansökan gällande Barn- och fritidsprogrammet, Hotell och turismprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet. Skälen till avstyrkan är: - Föreliggande ansökan innebär en utökning av nuvarande utbildningsvolym inom gymnasieskolan i regionen. Söderhamns kommun och i samverkansområde Hälsingland erbjuds motsvarande nationella program och inriktningar. fo rändringar i Söderhamns kommun innebär att antalet elever minskar. Ett minskat elevunderlag samtidigt som det sker en överetablering av utbildningsplatser medför stora risker för nedläggning av befintliga program och dess inriktningar vid Staffangymnasiet och inom samverkansområdet. Antalet elever i Söderhamns gymnasieskola är idag 716. För 4-årsperioden beräknas antalet elever minska med ca 50 st. För hela samverkansområdet innebär den demografiska förändringen att antalet 16-åringar minskar med ca 10 % jämfört med idag Det råder redan i dag ett omfattande överskott på antalet utbildningsplatser inom de ansökta programmen och det är för närvarande stora svårigheter att fylla de platser som finns inom organisationen i Söderhamns kommun. Samma förhållande gäller inom samverkansområdets för de sökta programmen. Beräknade effekter på kort och lång sikt för Söderhamns kommun Elevunderlag Att erbjuda ytterligare platser på gymnasieutbildningar i regionen påverkar elevunderlaget för gynmasieskolan i Söderhamn. Enligt kommunens prognoser kommer Söderhamn att minska sin totala befolkning med ca 3 % den kommande femårsperioden. Minskningen är väsentligt större för ungdomar i gymnasieåldern. Antalet personer i åldersgruppen år minskar med ca 8 %

184 3. (5) Befolkningsutveckling i Söderhamns kommun År 1 Totalt år 16-åringar Befolkningsprognos, 1 6-åringar i respektive kommun 16-åringar Bollnäs Hudiksv. Ljusdal Nordanstig Ovanåker Söderhamn Summa Förändr mell år % , , , , , , ,01 Demografiska förändringar , gymnasieskolan 1 Söderhamn lminsk.% Staffangymnasiet, Söderhamn På Staffangymnasiet finns 2015 ca 750 utbildningsplatser för nationella program. Aktuellt antal elever på introduktionsprogrammet är 150. Aktuell sökbild Sta ffa ngym n as et: Program Förstahandssökande Program Förstahandssökande BA 14 EK 14 FE, EEDAT 12 ESMUS 4 EE, EEELT 20 NA 18 FT 28 SA 22 HA 9 TE 40 IM 2 VO 16 IMPROEE 0 IMPROEEELT 0 IMPROHA 0 IMPROIN 0 IMPROVO 0 IN 4

185 4. (5) Inom samverkansområdet pågår sedan något år tillbaka en långt gående process för att hitta fördjupade samverkansformer för att kunna möta den framtida elevminskningen. Det innebär att kommunerna har tecknat ett nytt och mer omfattande samverkansavtal för att därigenom kunna bibehålla ett programoch inriktningsutbud med kvalitet men att dessa kommer att förläggas på olika orter i samverkansområdet. Elevfiöden över kommungränsen Läsåret 2014/15 befinner sig 255 elever från Söderhamn i gymnasieutbildningar utanför den egna kommunen. Av dessa återfinns 115 inom samverkansområdets kommuner. 78 elever från annan kommun genomför sin utbildning i Söderhamns kommun. En utökning av antalet elevplatser inom gymnasieskolan i grannkommunen innebär en överkapacitet av utbildningspiatser. Detta kan på flera sätt negativt påverka motsvarande program i Söderhamns kommun. Konkurrensen om eleverna ökar och med den ökade risker att antalet elever blir för få för de högskoleförberedande programmen. Av detta följer ökade svårigheter att kunna hålla ekonomi och kvalitet i verksamheten och ökade risker för nedläggning av inriktningar och program. Antalet elever som väljer ovannämnda program har väsentligen minskat de senaste åren och antalet sökande till de programmen har under flera år varit färre än antalet utbildningsplatser. En fortsatt epansion av antalet utbildningspiatser leder till en kraftig ökning av kostnaden per elev. Dåligt fyllda klasser och grupper samt höga fasta kostnader gör i sådana fall att kapacitetsutnyttjandet blir sämre och kostnaderna da rmed högre. Ekonomiska konsekvenser Under perioden beräknas antalet gymnasieelever i Söderhamns kommun att ha minskat med närmare en femtedel. Om elevantalet minskar och programutbudet i regionen ökar eller är oförändrat blir kostnaden per elev högre om kvalitén ska bibehållas. Konkurrensen om eleverna leder till mindre grupper som gör att det blir svårt att bedriva en kostnadseffektiv undervisning. En utökning av program hos en fristående gymnasieskola med eakt samma innehåll som redan bedrivs i den offentliga skolan innebär en påtaglig risk för nedläggning av programmet. Med färre elever kommer den planerade samläsningen av gymnasiegemensamma ämnen mellan samtliga högskoleförberedande program att minska. Detta innebär att genomsnittskostnaden ökar för samtliga elever alternativt att ytterligare program och inriktningar måste läggas ned. Pedagogiska konsekvenser Söderhamns gymnasieskola har under de senaste åren på ett markant sätt drabbats av negativa konsekvenser på grund av det utökade utbildningsutbudet som finns inom närregionen. Vi har tvingats att lägga ned barn- och fritidsprogrammet och vi kan på grund av för få sökanden inte längre erbjuda alla nationella inriktningar inom de program vi erbjuder. Utbudet av valbara kurser och elevernas

186 individuella val fortsätter att minska. Det minskade antalet elever har inneburit att vi tvingats reducera elevernas möjligheter att studera språk. 1 den nya gymnasieskolan (GY11) ges ökade möjligheter att samläsa mellan yrkesprogrammen. Vi ser därför möjligheter att kunna bibehålla inriktningar och erbjuda fler kurser inom dessa program. Om ytterligare etableringar kommer till stånd finns det en påtaglig risk att antalet elever inte blir tillräckligt stort för att kunna erbjuda detta utbud. Vidare innebär det fortsatt försämrade möjligheter att erbjuda ett brett och kvalitativt urval av kurser. 5. (5) Organisatoriska konsekvenser Organisationen påverkas om antalet elever förändras. Vid nyetableringar av fristående skolor i närregionen kan vi förutse svårigheter att kunna behålla ett stort programutbud. Antalet program och inriktningar kommer att behöva reduceras varför valmöjligheter för eleverna minskar. Redan idag minskar antalet valbara kurser och det individuella valet. Personalstyrkan kommer att minska och det drabbar i första hand de yngre lärarna. Förutsättningarna för det organisatoriska samarbetet inom samverkansonirådet förändras. Ovanstående beräknade effekter kan påverka gyinnasieskolan i Söderhainns kommun ekon omniskt (färre antal elever), organisatoriskt saint pedagogiskt (minskat utbud av program och inriktningar). Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår: Barn- och utbildningsnämnden att rekommendera Skolinspektionen att avstyrka ansökan om godkännande av utökning för befintlig fristående gymnasieskola, Yrkesgymnasiet, i Gävle kommun. Söderhamn Johan Rasmussen Gymnasiechef

187 Sida 1 Utbud Gymnasieskola Hälsingland Program Kod Inriktningar S B H L Barn och fritidsprogrammet (BF) BFFRI Fritid och hälsa X X X BFPED Pedagogisk arbete X X X BFSOC Socialt arbete Byggprogrammet (BA) BAANL Anläggningsfordon BAHUS Husbyggnad X X X BAMAR Mark och anläggning BAMAL Måleri X BAPLA Plåtslageri X El- och er ergipri grammet (EE) EEAUT Automation EEDAT EEELT EEENE Dator- och kommunikationsteknik Elteknik Enerqiteknik Fordonsrl oqrani TGOD, [1 TKAR TLAS TPER FTf RA net IFT) odshanterinq Karossen och mobila maskiner Dersonbil Transport Handel- och administrationsprogrammet (H4) HAADM Administrativ service HAHAN Handel och service Hantverk ;progra HVTEX rnmet (HV) Tetil design Hotell- oc h turisr HTHOT HUUR iprogrammet (HT) Hotell och konferens Turism och resor Industrite kniska INDRI INPRO INPRK INSVE programmet (IN) Dniftsäkerhet och underhållsteknik Processteknik Produkt och maskinteknik Svetsteknik Naturbrul:sprogr NBDJU NBLAN NBSKO NBTRA 3mmet (NB) Djur Lantbruk Skoq Trädgård Restaurang och livsmedelsprogrammet (RL) RLBAG Bageri och konditori RLFAR Färskvaror, delikatesser och catering RLKOK Kök och servering X X X VVS- och fastighetsprogramniet (VF) VFFAS Fastighet VFKYL Kyl och värmepumpsteknik VFVEN Ventilationsteknik VFVVS WS X Vård- och omsorgsprogrammet (VO) IVOVARI X X X..._

188 Sida 2 Utbud Gymnasieskola Hälsingland Program Kod Inriktningar S B H L Ekonomiprogrammet (EK) EKEKO Ekonomi X X X EKJUR Juridik X Estetiska programmet (ES) ESBIL Bild och formgivning ESDAN Dans ES EST Estetik och medla ESMUS Musik ESTEA Teater l4rnanistiska programmet (HU) IHUKUL Kultur IHUSPR ISpråk Naturvetenskapsprogrammet (NA) NANAT Naturvetenskap 1 NANAS 1 Naturvetenskap och samhälle Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) SABET Beteendevetenskap SAMED SASAM Medier, information och kommmun Samhällsvetenskap Teknikprogrammet (TE) TEDES Design och produktutveckling X X TEINF Informations- och medieteknik X TEPRO Produktionsteknik TESAM Samhällsbyggande och miljö X TETEK Teknikvetenskap X ejintag2ol5 Program och inriktningar som erbjuds utom samverkansavtalet Program Kod Inriktningar S B H L International Baccalaureate (IB) X ES - Särskild variant - Scenkonst X Program och inriktningar som kan erbjudas utom samverkansavtalet genom lärlingsupplägg på resp ort. (fä platser-avser 1 huvudsak hemkommunens e ever) Program Kod Inriktningar S B H L Byggprogrammet (BA) BAANL Anläggningsfordon L BAMAR Mark och anläggning L Fordonsprogrammet (FT) FTLAS ILastbil_och_mobila_maskiner Handel- och administrationsprogrammet (HA) HAADM ladministrativ service L Hotell- och turismprogrammet (HT) HTHOT IHotell och konferens L Restaurang och livsmedelsprogrammet (RL) RLBAG Bageri och konditori L RLFAR Färskvaror,_delikatesser_och_catering Kommuner inom nuvarande samverkansområde:

189 Sida 3 Utbud Gymnasieskola Hälsingland Program Kod Inriktningar S B H L S Söderhamn B Bollnäs H Hudiksvall L Ljusdal 0 Ovanåker

190 Lägg - Ansökan om godkännande som hudrr för utökn ing av en befintlig frisåerideo2 6 gymnasieskola Skolinspektionen prövar om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Det är sökanden som ska visa att denne harförutsättningar attfölja de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Beslut från regelbunden tillsyn och/eller anmälningsärenden avseende sökandens eventuella befintliga sko/enheter kan komma att vägas in vid bedömning av aktuell ansökan. Vid Skolinspektionens handläggning inhämtas upplysningar om sökandens ekonomiska status hos UCAB. Läs mer om aktuell lagstiftning, förordningar och propositioner Li Läs mer om personuppgiftslagen Ange vilket läsår skolenheten avser att starta 2016 Ange vilken kommun skolenheten ska vara belägen Gävle kommun Sökandens namn (eempel Bolaget AB) ThorenGruppen AB Organisationsnummer/personnummer Organisationsform eb lag - Skolenhetens namn Yrkesgymnasiet Gävle Fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska lämnas till Skolinspektionen senast den 31januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för bolaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e-legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Det undertecknade försättsblodet finns på sista sidan av webbansökan. Undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Bo 23069, Stockholm alternativ till friskolofläskoiinspektionen.se. Fullmakt - till bilaga flie:/l/c:/userslsuyvo1/appdatailocairremnotes4o9c48/ans%c3%b6kan%2o2o htmi 1/13

191 - vilka LO 100L IV 1. Sökanden och kontaktperson LJ Läs mer 1.1 Uppgifter om sökanden Sökandens namn (eempel Bolaget AB) ThorenGruppen AB [ktiebog - Organisationsnummer/personnummer Utdelningsadress Baggböle 115 Postnummer Ort Umeå 1,2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas ansökan ska vara aktuellt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Läs mer Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för - bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen - orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e-legitimation ska enfullmaktfrån behörig firmatecknare bifogas ansökan. Z Information om förenklad delgivning av beslut Kontaktperson Christina Rosenqvist fiie:///c :/UserslsuyvOl/AppDatalLocalrremp/notes4O9C4&Ans%C3%B6kan% html 2/13

192 Ansökan htniI E-postadress Telefon arbetet Mobil Utdelningsadress Baggböle 115 Postnumrner Ort Umeå 1.5 Inriktning Ange om sko/enheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar fl Waldorf fl Konfession eli. Redogör för de konfessionella inslagen i utbildningen. Ange skolen hetskod på den befintliga skolenheten. 1.6 Skolenhetskod fl Läs mer Byta namn gamla namnet Om skolenheten ska byta namn anges det gamla namnet här. Det nya namnet anges här. 1.8 Nuvarande antal elever Ange nuvarande antal elever vid sko/enheten fördelat på respektive program, inriktning och årskurs. Nationellt program Bygg och anläggningsprogrammet Inriktning Husbyggnad Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Nuvarande antal elever Nationellt program och anläggningsprograrnmet Inriktning Måleri Åki Åk2 Åk3 Totalt Nuvarande antal elever Nationellt program re-ochenerg-nrnet Inriktning Elteknik Åki Åk2 Åk3 Totalt Nuvarande antal elever flle:///c:/users/suyvol/appdatallocal/tempinotes4o9c48/ans%c3%b6kan% htm 1 3/13

193 - hur - hur - övrigt Åk Pnsoan 2U1-J24r1tmI Nationellt program Vvs-och fastighetsprogra m met Inriktning Åki Åk 2 Åk 3 Totalt Nuvarande antal elever g 5 io 24 Nationellt program [rn portprogrammet vi Inriktning - Nuvarande antal elever Åki - Åk3 Totalt Nationellt program Inriktning Nuvarande antal elever Nationellt program Inriktning Nuvarande antal elever zz zzzz_zi Hantverksprogrammet Åki Åk2 Åk3 Totalt industritekniskaprogrammet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Nationellt program [Vard och omsorgsprograrnmet Yj Inriktning [, Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Nuvarande antal elever 13 Infoga program Totalt antal elever vid skolenheten Utökning Beskriv övergripande hur utökningen kommer att påverka den nuvarande (eller befintliga) skolenheten. Av beskrivningen ska framgå - hur lokalen och speciallokaler kommer att påverkas/utökas skolenhetens ekonomi påverkas antalet lärartjänster påverkas kring hur utökningen kommer att påverka skolverksamheten. Lokalen där skolan idag befinner sig i har ledig kapacitet att ta in fler elever i den omfattning ansökan innebär. Skolans ekonomi kommer påverkas positivt då skolan idag har ledig kapacitet att ta emot fler elever och samtidigt alla funktioner som en verksamhet kräver redan på plats. Denna kommer utökas i den omfattning det behövs för att tillgodose utökningens behov men kommer ändå innebära ett positivt resultat på ekonomin. Antalet lärartjänster kommer utökas då detta är ett nytt program som kräver mer personal med rött utbildning. Utökningen kommer motsvara den lärartäthet som anges under punkt 5 och 1 enlighet med det antal elever vi sökt utökning för. 1 övrigt kommer utökningen innebära positiva effekter på skolans pedagogiska koncept då programmen vi söker är ett bra komplement till de befintliga programmen på skolan. i9ie:///c:/users/suyvol/appdatallocal!templriotes4o9c48/ans%c3%b6kan% html 4113

194 tj IU 2. Sökta program, elevantal och elevprognos LJ Läs mer 2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sökta utbildningsplatser Ange vilka nationella program och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår 1, 2 och 3. Läs mer [an rammet Inriktning Fritid och hälsa V Åki Åk2 Åk3 Totalt Läsåri 4 4 Läsår Läsår Nationellt program [Barnochfritidsprgrammet - Inriktning Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsåri 4 4 Läsår Läsår Nationellt program Inriktning eil och Åki Åk2 Åk3 Totalt Läsårl 4 4 Läsår Läsår Nationellt program Hotell- och turismprogrammet Inriktning [urism och resor - Åkl Åk2 Åk3 Totalt Läsårl 4 4 Läsår Läsår Nationellt program Inriktning Handels- och administrationsprogrammet 1_Handel och service vi Åkl Åk2 Åk3 Totalt file:///c:/users/suyvollappdatallocalfremplnotes4o9c48lans%c3%b6kan% ,html 5/13

195 - hur U IUL IU t%iiljt sdii LUk)L t.iiuiii Läsåri 4 4 Läsår Läsår Infoga program 2.2 Antal elever vid fullt utbyggd verksamhet Redovisa planerat antal elever vid fullt utbyggd verksamhet samt ange vilket år detta inträffar. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt År Fullt utbyggd verksamhet Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantalför att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersäkning som bifo gas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersäkning skaföljandeframgå av undersökningen: intresseundersökningen är genomförd - urvalsmetoden - hur många elever/vårdnadshavare som blivit tillfrågade - vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten isamband med intresseundersökningen - att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfälletfick information om att den planerade skolan är en fristående skola - när intresseundersökningen genomfördes - vilka frågor som ställdes vid undersökningen - resultatet från undersökningen och hur svaren är fördelade per program och inriktning. EJ Läs mer Elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning. Intresseundersökningen är bifogad ansökan. Där finns också svaren på frågorna ipunkterna ovan. Förutom detta finns om efterfrågas tillgång till ringlistor samt allt råmaterial. Den samtalsmall som använts i denna undersökning finns bilagd i avsnitt 7.2. Lägg till bilaga 3. Ekonomi EJ Läs mer om aktuell lagstiftning, förordningar och propositioner EJ) Läs mer om inhämtning av kreditupplysning EJ Läs mer 3.1 Sökandens budget file:/llciusers/suyvol/appdatallocalrremplnotes4o9c48/ans%c3%b6kari% htm 1 6/13

196 Uk)UL ILJ divt.dii U IJL f.iiuiii Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets- och resultatbudgeten avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och varaktighet. Utgå eempelvis från Skolverketsjämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till eempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Sökande följer i sin planering av ny och befintlig verksamhet de jämförelsetal som tagits fram av Skolverket. Inga större avvikelser finns jämfört med jämförbar verksamhet. Viktiga jämförelsetal t e som lärartäthet bevakas och budgetarna innehåller alla posterför att driva en verksamhet med god kvalitet och varaktighet. 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga den senaste årsredovisningen/årsbokslutet om sådan finns. Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör iförekommandefallför bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden sko stärka den ekonomiska situationen. Li Läs mer Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevan talet. Av redogörelsen ska framgå - beloppets storlek och hur det har beräknats - vilka kontakter som tagits med kommunen. 0 Läs mer Bidragsbeloppen beräknas grundat på information från skolans säteskommun. Trots att det kan bli enstaka elever från kranskommuner har endast beloppen från säteskommunen använts. Beloppen avser bidragsbeloppen för Beloppen motsvarar de belopp som SCB nationellt tagit fram för de nationella gymnasieprogrammen ifråga. 3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån - Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till eempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut. El Läs mer fiie:/iic:iusers/suyvol/appdatallocal/templnotes4o9c48laris%c3%b6kan% html 7/13

197 ZU ID.-UL- 0 1iJIUrSdrI U IU0. +.IIUIII Aktieägartillskott/ägartilskott - Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post och styrkas med aktuellt in tyg som är undertecknat av behörig firmatecknare samt till eempel kontoutdrag, årsredovisning eller liknande som visar att medlen finns att tillgå. Finansiering med egna medel - Med detta avses till eempel medel som finns tillgängliga i redan bedriven verksamhet. Styrk posten med till eempel sökandens senaste årsredovisning och förklara vilka medel sökanden avser nyttja. Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till eempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. lzi Läs mer 3.6 Likviditetsbudget och resultatbudget Inkom med en likviditetsbudget och resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Utgå från Skolinspektionens budgetmall nedan. Observera att angivna kostnader läsår 1 bör överensstämma med totala utbetalningar i likviditetsbudgeten. Förklara eventuella avvikelser. Lös mer Likviditetsbudget läsår 1 Resultatbudget Inbetalningar Läsår 1 Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag Kommunalt bidrag gymnasieskola gymnasieskola Lån Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel Annan finansiering Övriga inbetalningar Övriga intäkter Summa inbetalningar Summa kostnader Utbetalningar Personal Skolledning Kostnader Personal Skolledning Lärare gymnasieskola Lärare gymnasieskola Övrig personal Administration Övrig personal Administration file:/l/c:/users/suyvol/appdatallocalltemp/notes4o9c4slans%c3%b6kan% ,html 8/13

198 tu k.jul IL) ruiaunaii LU I.rejt.IIu III Rekrytering Rekrytering Fortbildning Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Möbler Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Datorer Kontors utrustning/ förbrukningsinventarier Telefon, kopiator mm Läromedel Kontors utrustning/ förbrukningsinventarier Läromedel Litteratur/utrustning/ Litteratur/utrustning! skolbibliotek (ink skolbibliotek (ink programvaror, licenser) programvaror, licenser) Övrigt Information och annonsering Övrigt Information och annonsering Elevhälsa Elevhälsa Skolmåltider Skolmåltider Studieresor Studieresor Försäkringar 2000 Försäkringar Studie- och Studie- och yrkesvägledning yrkesvägledning APL-handledning 6000 APL-handledning Övriga kostnader Finansiella poster Räntor Amorteringar Övriga kostnader Finansiella poster Räntor Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa utbetalningar Summa kostnader Över/underskott Vinst/förlust Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. flle:i//c:/ljserslsuyvol/appdata/local/temp/notes4o9c48/ans%c3%b6kan% htm 1 9/13

199 4. Lokaler Läs mer 4.1 Lokaler Redogör för om lokalerna behöver förändras tillföljd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. Ange även yta för utökning samt för hela skolenheten och skolans adress. LI Läs mer Lokalerna behöver inte förändras i någon större mån till följd av den tilltänkta utökningen. Det är snarare utbildningsmaterial/ev. utrustning som behövs investeras 1 vilket finns med i utökningens budget. Ytan för utökningen i m2 är därmed 0. Befintliga lokaler har ytan: 1800 m2 Adressen är: Riggargatan 15, Gävle 4.2 Speciallokaler Redogör för tillgången till speciallokaler för de program som utökningen avser. Ange om sökanden hyr speciallokaler eternt eller om dessa inryms inom den befintliga skolenheten. Redogör för speciallokalerför nedanstående ämnen Idrott och hälsa Ansökan avser endast en utökning av skolans verksamhet. Utökningen kommer rymmas inom eisterande idrottslokaler som redan hyrs. Därmed behöver inga nya lokaler hyras utan tidsbokningen utökas. Naturveten5kapliga ämnen ej aktuellt för det sökta programmet Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram Utökningen ryms inom befintliga lokaler och speciallokaler. Programmen är av karaktären att det blir mer en fråga om utrustning hellre än en speciallokal när det gäller de sökta programmen. 5. Skolenhetens ledning och personal Läs mer 5.1 Rektor J För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden har en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. le:/i/c:lusersisuyvo1/appdatailocairremnotes4o9c48ians%c3%b6kan%2o2o htm 1 10/13

200 ii Sökanden för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap och skollagen. 53 Antal lärare Ange beräknat antal lärare i gymnasieskolan uttryckt i antal personer och antal heltidstjänster för både sökt utökning och för hela skolenheten. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t e. 4.5) istället för kommatecken (4,5). LJ Las mer Utökning Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal personer heltids- personer heltids- personer heltids- personer heltids tjänster tjänster tjänster tjänster Antal elever per lärare, läsåri Anta! elever per lärare, läsår Anta! elever per lärare,!äsår Anta! elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet Hela skolenheten Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal personer heltids- personer heltids- personer heltids- personer heltids tjänster tjänster tjänster tjänster Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. När det gäller utökningen så kommer personal med rätt spetskompetens anställas för att säkerställa att eleverna får det för programmet uppsatta kunskapsmålen i de programspec,fika ämnena. Tjänster i övriga ämnen såsom gymnasiegemensamma ämnen t e som ingår i progammet kommer utökas i enlighet med beho vet som följt av ökat elevintag. Förutom detta har skolan utökat elevhälsan för utökningen och även APL-samordning som är en viktig funktion på skolan. 5.4 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. 6. Arbetspiatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning tiiej/icjusersisuyvo1/appdata/locaiitempinotes4oc48/ans%c3%b6kan%2o2o htm 1 11/13

201 - vem CVIUL IU Om sökanden avser att utöka gymnasieskolan/gymnasiesärskola med yrkespro gram och inte har beslut om godkännande för något yrkesprogram sedan tidigare ska sökanden besvara avsnitt rörande Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning. EJ Läs mer om aktuell lagstiftning, förordningar och propositioner EJ Läs mer om APL utomlands 6.1 Gymnasial lärlingsutbildning El Sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om sökanden avser att erbjuda gymnasial lörlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen. 6.2 Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Veckor 1 Infoga program 6.3 Säkerställande av APL-platser Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL-platser på utbildningen. 6.4 Lokalt programråd EJ Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen. 6.5 Handledare Beskriv sökondens rutiner för att utse en handledare på APL-platsen. Av beskrivningen ska framgå - hur sökanden avser att säkerställa att den handledaren som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig. 6.6 Bedömning och betygsättning Redogör för sökandens rutiner för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt lärande. Av beskrivningen ska framgå som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningorna - hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen - hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL-platsen kopplas till kursmålen. 6.7 Lärlingsutbildning utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet file://ic:/users/suyvol/appdata/local[temp/notes4o9c48/ans%c3%b6kan% htm

202 4U1-U4-IO /nsokan U1-4.fltml kommer att utformas alternativt bifoga ett eempel på utbildningskontrakt. Lägg till bilaga 7. Övrigt 7.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökanden önskar framhålla anges här. Lägg till bilaga (1) 7.2 Övriga bilagor Lägg till bilaga (2) Lägg till bilaga (3) Lägg till bilaga (4) Lägg till bilaga (5) Lägg till bilaga (6) Lägg till bilaga (7) Lägg till bilaga (8) Lägg till bilaga (9) Lägg till bilaga (10) 7.3 Angående bilagor Redogör för orsaken till att de efterfrågade bilagorna inte bifogats ansökan. i9ie:ii/c:iusers/suyvo1/appdatallocautemilnotes4o9c48/ans%c3%b6kan%2o2o htm 1 13/13

203 Ärende 13

204 [1J - ( f F TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) ]R]j u Barn- och utbildningsförvattningen Datum BUN/201 5/0014/291 Dnr Begäran om igångsättningstillstånd för projektering av ombyggnation av Stentägtskolan Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att hos kommunstyrelsen begära igångsättningstillstånd för projektering för om- och tillbyggnation av Stentägtskolan. Ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade , 43 att prioritera ombyggnationen av Stentägtskolan samt att få påbörja projektering snarast möjligt. För att få igång processen begärs därför hos kommunstyrelsen ett igångsättningstillstånd för projektering. Tidigare beslut Barn- och utbildningsnämnden Kommunfullmäktige Beslut om lokalförsörjningsplan för förskolor och skolor perioden Investeringsärende gällande beslut 2004 om att Stentägtskolan behålls och renoveras medan Ostra skolan blir kvar utan att reinvestering görs, så länge elevunderlaget så kräver. Barn- och utbildningsnämnden , 19 Uppdrag att föreslå hur ombyggnation av Stentägtskolan kan verkställas. Barn- och utbildningsnämnden , 43 Nämnden beslutar att prioritera ombyggnation av Stentägtskolan. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande En om- och tillbyggnad av Stentägtskolan innebär att det beslut som fattats av kommunfullmäktige den 26 april verkställs till fullo. Den punkt som återstår är Östra skolans avyttring. För att möjliggöra detta behöver bland annat ytterligare klass- och arbetsrum tillskapas på Stentägtskolan samt att ombyggnation av befintliga lokaler genomförs för att möjliggöra att fler elever och personal kan inrymmas på skolan. Östra skolan är ursprungligen dimensionerad för elever. Idag är det 120 elever som går på skolan. Det råder stor trängsel på skolan och arbetsmiljön kan inte sägas vara bra för vare sig elever eller medarbetare. Ur organisatorisk synpunkt finns det mycket att vinna på att slå ihop Stentägtens skola (år F-3) med Östra skolan (årskurs 4-6).

205 Sida 2(2) 1 enlighet med nämndens beslut har verksamheten inlett ett arbete för att ta fram en behovsanalys och verksamhetsbeskrivning. Ärendet har beretts i kommunens lokalförsörjningsgrupp och en projektiedare från kultur- och samhällserviceförvaltningen kommer att utses inom kort. Beslutsalternativ 1 Att säga JA till barn- och utbildningsförvaltningens förslag Ekonomiska konsekvenser Beslutet innebär att en projektering kan igångsättas för att kunna utreda kostnaden för om- och tillbyggnad av Stentägtskolan. Kostnaden för projekteringen bör rymmas inom ett framtida investeringsbeslut att verkställa ombyggnationen. Alternativt kan projekteringskostnaden rymmas inom den av kommunfullmäktige beslutade investeringsramen för , där barn- och utbildningsnämnden anvisats pengar för ombyggnationer av skolor. Investeringen innebär ökade kapitaltjänstkostnader. En framtida avyttring av Östra skolan innebär samtidigt att hyreskostnaden upphör för den lokalen. Det föreligger i dagsläget ingen ekonomisk kalkyl för den tänkta ombyggnationen. Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv För övriga beslutade perspektiv innebär ombyggnationen övervägande positiva effekter. Beslutsalternativ 2 Att säga NEJ till barn- och utbildningsförvaltningens förslag. Ekonomiska konsekvenser Beslutet innebär att omfattande investeringar måste göras på Östra skolan för att uppfylla förordningskrav från bl a arbetsmiljöverket och räddningstj änsten. Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv För övriga beslutade perspektiv innebär beslutet övervägande negativa effekter. Barn- och utbildningsförvaltningen förordar beslutsalternativ 1. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kultur- och samhällsservicenämnden Lokalförsörjningsgruppen Tomas Hartikainen Förvaltningschef

206 Arende 14

207 B cqij (1 Ii Datum: BARN OCH UTBILDNING Markus Thorsteinsen Enkätsvar från: Kunskapsresultat åk 6 bedömning i nedan definierade ämne. Syfte: Avser att ge en samlad bild av kunskapsnivån avseende åk 6. Ger möjlighet till analys och tid för att sätta in åtgärder i ett tidigt skede för de elever som behöver etra stöd. Tillvägagångssätt: Enkäten skickades ut till berörda rektorer den 23:e februari med sista svarsdatum den 13:e mars. En påminnelse gick ut dagarna före sista svarsdatum. En bedömning görs huruvida eleverna kommer att klarar kraven i respektive årskurs i ett antal definierade ämnen. Enkäten behandlar även hur många elever som bedöms ej klara målen i minst ett ämne. Svarfrekvens: Enkäten skickades ut till elva skolor och samtliga har besvarat enkäten. Svarsfrekvens 100 %. Antal elever per skola i åk 6: Stugsunds skola 22 elever Mo skola 9 elever Stråtj ära skola 7 elever Rosenvalls skola 18 elever Trönö skola 17 elever Sandarne skola 22 elever Östra skola Norrtull skola Bergviks skola Stenberga skola Vågbro skola Totalt 51 elever 40 elever 24 elever 26 elever 20 elever 256 elever Graf 1 Antal elever i åk 6 som bedöms ej klarar kraven Antal elever som ej klarar kraven Antal Å iLi:,r -3 4 Etra anpassning Graf 1 påvisar antal elever som bedöms ej klara målen i minst ett ämne i åk 6, antal upprättade ÅP och etra anpassning.

208 Elever som bedöms ej klara kraven per ämne och kön Graf 2 av kommunens skolor. Trönö ska nämnas som ett gott eempel på att arbetet med åtgärdsprogram och åtgärdsprogram och etra anpassningar uppgår till antal elever som bedöms ej klara kraven på de flesta dessa elever finns 19 st (34) upprättade åtgärdsprogram och 39 st (25) etra anpassningar. Summan av etra anpassningar har givit resultat och där samtliga elever i åk 6 nu bedöms klara kraven. och hälsa och matematik. Antalet elever som enbart bedöms ej klarar i ett ämne är 15 st och representeras primärt i ämnena idrott flesta ämnena. Det är 42 st pojkar (32% av pojkar) och 19 st flickor (16 % av flickorna) som bedöms ej klarar kraven (26% totalt). Fördelningen totalt är ca mellan könen det är pojkar eller flickor som ej klarar kraven. Grafen visar att representationen av pojkar är störst i de Vid diskussioner kring varför elever ej klarar av kraven i skolan finns ofta ett behov av att se huruvida Kommentarer graf 2: Graf 2 påvisar antal elever i åk 6 som bedöms ej klara kraven uppdelat på ämne och kön..iilil 1: II 1 PoJke MA SV ENG SVA Ml M2 BL HHK IDH MU Bl FY KE GE Hl RE SH SI TK Flicka Totalt i kommunen är det 61 elever (okt 72 st) som bedöms ej nå kraven i minst ett ämne i åk 6. Av Kommentarer graf 1:

209 6-12 T Pojke FIicb Fördelning pojkar och flickor som inte klarar kraven *Dec2013 Juni2014 0kt2014 Mars2Ol5 Förändring andel elever som ej klarar kraven Graf 4 Bör nämnas att både Rosenvall och Vågbro sticker ut avseende det totala antalet pojkar som finns på skolan i årskurs 6, där pojkarna är nästan dubbelt så många än flickorna. klarar kraven i minst ett ämne. På skolnivå kan vi konstatera att alla skolor utom Bergvik har fler pojkar än flickor som bedöms ej Kommentarer graf 3: so Graf 3 påvisar antal elever i åk 6 som bedöms ej klara kraven uppdelat på skola och kön 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% MA SV ENG SVA Ml M2 BL HKK IDH MU Bl FY KE GE Hl RE SH SL TK Graf 4 påvisar andelen elever som bedöms ej klara målen i mätningarna dec 2013, juni 2014, okt 2014, betyg ht2014 samt mars 2015 per ämne c,, 1_iI. II_._,. L LI il Graf 3

210 % 40% Dec 2013 Juni2014 Okt 2014 Betyg ht 2014 Mars 2015 Förändring över tid andel elever per skola Graf 5 det samma elever som bedöms ej klarar i flertalet av NO och SO ämnena. mätningar medan NO och SO ämnen ökar efter vaije mätning. När datat bryts ned till elevnivå så är kunskapskraven i åk 6. Via graf 5 kan vi för kommunenstotal se att antalet elever som bedöms ej klara nyanlända står i fokus. Vi ser även möjligheter att de elever som enbart har ett ämne de bedöms ej Enkäten görs för att i ett tidigt skede kunna sätt in rätt åtgärder för de elever som bedöms ej nå kraven når sin topp i okt mätningen och sedan sakta sjunker. Utifrån uppgifterna kan det konstateras klara kraven i kan åtgärdas e via aktiviteter såsom etra idrottsundervisning och lähjälp. att ett fortsätta arbetet kring att pojkar och flickors resultat samt att förbättra förutsättningarna för de Kommentarer kring resultaten effekten att andelen elever som bedöms ej klarar kraven kan ses på e Bergvik, Trönö, Rosenvall. Mätningar har gjorts sedan dec 2013 fram till mars 2015 och berör samma elever. Den önskade skolorna tagit emot nyanlända elever under den senaste perioden. eleverna levt i Sverige i mindre än 4 år. På Stenbergaskolan har 9 av de 10 eleverna levt i Sverige i mindre än 2 år. På Norrtull har 8 av de 16 Varfo kan vi inte se en sådan utveckling på de övriga skolorna? En förklaring kan vara att några av Kommentarer graf 5: \ 30% 20% % *0 *0 qp Graf 5 påvisar andelen elever som bedöms ej klara målen i mätningarna dec 2013, juni 2014, okt 2014, betyg ht2014 samt mars 2015 per skola \t Amnena matematik, svenska och engelska är ämnen som ligger på relativt höga nivåer på samtliga Kommentarer graf 4:

211 gi puajv ) )

212 LJLA5II BARN OCH UTBILDNING Markus Thorsteinsen Datum: Enkatsvar från: Kunskapsresultat åk 9 bedömning i nedan definierade ämne. Syfte: Avser att ge en samlad bild av kunskapsnivån avseende åk 9. Ger möjlighet till analys och tid för att sätta in åtgärder i ett tidigt skede för de elever som behöver etra stöd. Tillvägagångssätt: Enkäten skickades ut till berörda rektorer den 23:e februari med sista svarsdatum den 13:e mars. En påminnelse gick ut dagarna före sista svarsdatum. En bedömning görs huruvida eleverna kommer att klarar kraven i respektive årskurs i ett antal definierade ämnen. Svarfrekvens: Enkäten skickades ut till fyra skolor och samtliga har besvarat enkäten. Svarsfrekvens 100 %. Antal elever per skola i åk 9: Norrtullskolan 114 elever Stenbergaskolan 23 elever Vågbroskolan 34 elever Bergviksskolan 43 elever Totalt 214 elever Graf 1 30% Andel elever som bedöms ej klara kraven åk 9 25% 20% 15% Andel elever som ej klarar kraven Andel Å 10% i Andel etra anpassning 0% Bergvik Norrtuff Vgbro Stenberga Totalt Graf 1 påvisar andel elever som bedö,ns ej klara inålen i minst ett ämne och hur stor andel som anpassning i åk 9 haråp eller etra

213 25% Kommentarer graf 1: 1 Söderhamns kommun är det 48 (67 elever samma mätning förra året) elever som bedöms ej klara målen i minst ett ämne i åk 9. Av de elever som bedöms ej klarar kraven är de enbart 6 elever som bara har 1 ej klara kraven inom (2 ma, 2 eng, 1, ge, 1 språk). ämne de bedöms Av de 48 elever som ej klarar kraven är det 6 elever som levt i Sverige < 2 år och 13 elever som levt i Sverige <4 år. Samtliga av dessa har åtgärdsprogram alt etra anpassning. Inga mönster kan ses i vilka ämnen eleverna ej klara då de flesta ämnena är representerade. Stenberga och Norrtullskolan skiljer sig åt vad gäller antalet åtgärdsprogram kontra etra anpassningar. Detta förklaras bla av att de elever som har ett åtgärdsprogram på Stenberga är av sådan grad att ett åtgärdsprogram behövs. För Norrtullskolan är förklaringen att endast etra anpassningar behövs. Graf 2 Andel elever som bedöms ej klarar målen i rna, sv, eng, sva Bergviksskolan * Norrtullskolan Vågbroskolan Stenbergaskobn 20% 15% 1181fl4 10% - 5% 0% ---- ri 3/34 2/23 3/34 MA SV Graf2illustrerar andel elever i åk 9 på resp skola som a R 1/43 ENG SVA bedöms ej klara,nålen i ämnena MA, SV, ENG, SVA. Kommentarer graf 2: Grafen visar andelen elever som bedöms ej klarar kraven ämnesvis. Det som sticker ut är andelen som bedöms ej klarar kraven i matematik i Bergvik. Av de elever i kommunen som bedöms ej klara kraven i matematik kan inga mönster ses gentemot andra ämnen. Vi kan te inte se någon koppling mellan att ej ldarar kraven i matematik och fysik. Av de elever som bedöms ej klarar kraven är det ca 69 % som ej klara kraven i matematik. Totalt sett är det 42 elever (20 %) som bedöms ej klara kraven i något av ämnena rna, sv, eng eller sva, dvs 20 % som inte blir behöriga för fortsatta gymnasiestudier. Av 48 elever som bedöms ej klarar kraven i minst ett ämne är enbart 6 elever som bedöms ej klarar kraven i andra ämnen än rna, sv, eng eller sva. Vilka ämnen som dessa elever bedöms ej klara varierar. 1

214 Graf 3 25 jp ämne och kön ::zizz aiaeidiwihiebil MA SV ENG SVA Ml M2 BL HKK IDH MU Bl FY KE GE Hl RE SH SL TK a Pojkar Flickor Graf 3 illustrerar antalet elever i åk 9på resp skola som bedöms ej klara nzålen uppdelat på ämne och kön. Kommentarer graf 3: Grafen avser att visa på eventuella skillnaderna mellan pojkar och flickor. Vi kan se att pojkar representeras i högre utsträckning är flickor i nästa samtliga ämnen. Könsfördelningen i årkurs 9 i kommunen är 61 % pojkar resp 39 % flickor. Särskilt stor skillnad är andelen på Norrtullskolan men 70 % pojkar och 30 % flickor. Vågbro och Stenberga har en marginell högre andel flickor än pojkar. Utifrån detta kan vi konstatera att e Norrtull som har en fördelning av 72 % pojkar resp 28 % flickor av de som bedöms ej klarar kraven är i linje med den totala könsfördelningen på skolan i årskurs 9. När vi gör samma jämförelse för Vågbro och Stenberga, där andelen flickor är marginellt högre, kan vi inte se samma mönster utan där är också andelen pojkar fler än flickorna av de som bedöms ej klara kraven. På Bergvikskolan kan vi se att andelen pojkar är fler i årskurs 9 (60% resp 40%), men där fördelningen mellan könen vad gäller bedömningen huruvida de bedöms klarar kraven är Utifrån materialet kan vi se att antalet pojkar utmärker sig vad gäller att inte klara kraven inom ämnena matematik, engelska, sva, idrott och hälsa, slöjd och teknik. Vi kan även se att fler flickor än pojkar bedöms ej klarar kraven i svenska. Detta kan ställas gentemot uppgifterna rörande sva och kan förklaras av att de nyanlända eleverna är främst pojkar. Uppgifterna visar heller inte på om e pojkar är representerade i fler fall i fler ämnen än flickorna eller tvärt om. Vi kan därför inte se något mönster att könet har något att göra med om eleven har ett ämne eller flera som hon/han inte klarar.

215 Graf 4 45% Förändringen andel elever från 2013 till 2015 Dec Juni2014 Okt 2014 Betyg dec 2014 Mar :or mars % 1 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% LI Stenberga [1 Kommunen Graf4 illustrerar andelen elever i respektive skola soni bedöms ej klara,nålen i minst ett ämne iförhållande till antalet elever i samma årskurs och skola från,iärde gick i 8:an dec 2013 till 9:an mars 2015 Kommentarer graf 4: Graf 4 illustrerar den historiska förändringen avseende om eleverna bedöms klarar kunskapskraven i åk 9 från dec 2013 till mars Vi kan se att betygen i dec sticker ut gentemot de bedömningar som gjorts under åren. För att få en uppfattning av vart vi låg förra året den här tiden så visar den ljusgrå stapel hur fjolårets nivå bedömdes i mars mätningen. Där vi kan se att samtliga skolor ser ut att nå bättre resultat i år än föregående år utom Vågbroskolan som ligger aningen sämre än förra året. Kommentarer kring resultaten Enkäten görs för att i ett tidigt skede kunna sätt in rätt åtgärder för de elever som bedöms ej nå kunskapskraven i åk 9. Via graf 4 kan vi se att resultaten för årets kunskapsbedömning i mars är mer gynnsamma än förra årets mätning utifrån andel elever som bedöms klara kraven i samtliga ämnen. Vi kan se att det råder olika angreppssätt kring att använda åtgärdsprogram och etra anpassningar, och att det är matematik ämnet som fortfarande dominerar som det ämne flest elever bedöms ej klara kraven inom samt att betyget i dec inte korrelerar gentemot övriga kunskapsbedömningarna i den utsträckning som önskas. Utifrån de kunskapssatsningar som genomförts för skolledare vad gäller att styra och leda utifrån ett jämställdhetsperspektiv så ser vi att detta arbete måste fortgå och fokusera arbetet ute i verksamheterna i klassrummen. Utifrån detta ser vi ett fortsatt arbete vad gäller bedömningsarbetet samt att fortsätta arbetet med att minska skillnaderna mellan pojkar och flickors resultat.

216 91 puajv ) )

217 RAPPORT 1 (1) BARN OCH UTBILDNING Yvonne Sundin u Datum Dnr BUN!2015/0008 Anmälan av delegationsbeslut april Ärendet Barn- och utbildningsnämnden delges delegationsbeslut enligt nedanstående: Punkt Delegat Bilaga Gymnasie chef Johan Rasmussen Beslut om mottagande av elev i första hand eller andra hand till 1-65 nationella program Förskolechef Rose-Marie Larsson 3.4 Beslut om tillsvidareanställning av personal 66 Verksamhetschef Carin Mellqvist Tillsynsrapport från Bustrollets förskola 67 (dnr BUN/20 15/0050/718) Barn- och utbildningsnämndens gymnasieutskott , Beslut om programutbud på Staffangymnasiet läsåret /2016 (dnr BUN/2015/0072/612)

218 LI PUJV )

219 Utbildning Ombudgetering DLDLL u Datum 20 BARN OCH UTBILDNING Yvonne Sundin Dnr BUN/2015/ Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m april 2015 Ärendet Barn- och utbildningsnämnden delges inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m för tiden enligt nedanstående: Skolverket Beslutsmeddelande gällande statsbidrag för handledare i läs- och skrivutveckling läsåret 2015/16 (dnr BUN/2015/0028/047) Skolinspektionen Rapport från riktad tillsyn för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd (dnr BUN/2014/0085/600) Beslut efter uppföljning, Bergvikskolan (dnr BUN/20 13/0084/600) Beslut efter uppföljning, Rosenvallskolan (dnr BUN/20 13/0084/600) Beslut efter uppföljning, Sandarne skola, (dnr BUN/2013/0084/600) Beslut efter uppföljning, Staffangymnasiet B (dnr BUN/2013/0084/600) Beslut efter uppföljning, Staffangymnasiet C (dnr BUN/2013/0084/600) Ansökan om övrigt bidrag, Akademien Beslut från Kultur- och samhällsservicenämnden, Barn- och utbildningsnämndens ordförande och Kommunstyrelsens ordförande (dnr BUN/2015/0068/600) Socialstyrelsen Kvartalsrapport ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 och rapportering enligt 16 kap 6f SoL samt beslut enligt 9 och rapportering enligt 28 f-g LSS (dnr BUN/20 15/0071/609) Kommunfullmäktige , Medborgarförslag om nationella skräpplockardagen (dnr BUN/2014/0109/600) , Medborgarförslag om redovisning av medborgarförslag , Arsredovisning för 2014 av investeringar från 2014 till 2015 (dnr BUN/20 15/0016/042) , Utredning styr- och målmodell , Andringar i nämndernas reglementen (dnr BUN/2015/003 1/003)

220 2 Barn- och utbildningsförvaltningen Protokoll från förvaltningsövergripande samverkan (FOSAM) (dnr BUN/20 15/0004/021) Besök av Vågbroskolans åk 1 på Rådhuset Onskemål och förslag till förbättring vid Vågbroskolan och närområdet, teckningar (dnr BUN/20 15/0069/600)

221 Ärende 18 b)

222 E15U1D BARN OCH UTBILDNING -< Datum ) Tillsynsrapport från B ustrollets förskola Kommunen har ansvar för tillsyn av förskola, pedagogisk omsorg samt fritidshem som inte drivs i anslutning till grundskola (Skollagen 26 kap 4 ). Tillsynsarbetet innebär att kommunen ska kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och föreskrifter. 1 tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäcks vid granskningen (Skollagen 26 kap 2 ). Tillsynsmyndigheten har rätt att på plats granska verksamheten och få tillträde till lokaler och andra utrymmen som används. Huvudmannen som bedriver verksamheten är skyldig att lämna handlingar samt ge de upplysningar som behövs för tillsynen (Skollagen 26 kap 6,7 ). Tillsyn sker dels systematiskt enligt rutiner som redovisas för Barn- och utbildningsnämnden, dels vid misstanke om missförhållande. Oanmäld tillsyn kan ske om tillsynsansvarig finner det nödvändigt. Inom ramen för tillsyn ska även kommunen ge råd och vägledning för att förebygga framtida missförhållanden (Skollagen 26 kap 9 ). Barn- och utbildningsförvaltningen har den 19 mars 2015 kl besökt Bustrollets förskola i Söderhamn. Innan besöket hade följande dokument skickats till förvaltningskontoret för påseende: 1. Presentation av ett dagsschema samt eempel på månadsbrev för de två avdelningarna. 2. Personal och personalens utbildning, befattningsbeskrivning och lathund vid nyanställd personal. 3. Likabehandlingsplan Föräldraenkät. 5. Kiagomålshantering 6. Kopia på genomförd skyddsrond 7. Placeringslista för februari Arsredovisning 2013 samt redovisning av ersättning från kommunen mars Mali för utvecklingssarntal. Träff med personalen Besöket bestod av samtal med Sara Leek, förskolechef och Monica Myllers, förskollärare samt en rundvandring i lokalerna och utemiljön. Förskolan består av två våningar där de yngre barnen är på nedre botten och de äldre är en trappa upp. Rummen är indelade för olika aktiviteter. Utemiljön är kuperad och bidrar till barnens motoriska utveckling. Vid samtalet gick vi igenom de dokument som förskolan hade skickat in i förväg, samt fick en beskrivning av verksamheten. De informerade om att de för barn i behov av särskilt stöd använder sig av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

223 Bustrollets förskola har bra dokumentation kring olika rutiner etc. enligt ovanstående redovisade dokument 1 9. Verksamheten bedrivs som ekonomisk förening och är ett personalkooperativ. Styrelsen utgörs av två personer, Sara Leek och Monica Myllers. Förskolan har 33 barn i åldrarna 1-5 år. Personalen består av en förskolechef, tillika förskollärare, ytterligare tre förskollärare, två resurspersoner samt en person som arbetar inom kök- och städ. Förskolechefen och den förskollärare som vi träffade berättade om förskolans verksamhet. Förskolan har en natur och miljöinriktning. Arbetet är tematiskt. För närvarande är temat bild och form för barn 1-3 år och rymden för barn 4-5 år. De dagliga samlingarna innehåller bl.a. matematik, språkutveckling, sång, rim och ramsor. En gång per vecka har barn 4-5 år rörelse i Staffangymnasiets idrottshall. En dag i veckan har alla barn Myror i brallan. Då går de bl. a till skogen, arbetar med naturmaterial, lär sig om djur och väter mm. Inskolningsmodell är, i normalfallet, tre dagar där föräldrar deltar. u Förskolan stänger fyra veckor på sommaren. Vid behov av barnomsorg löser Bustrollets förskola detta med vikarier som är kända i verksamheten. Förskolan har inget föräldraråd, men menar att föräldrar känner sig delaktiga i verksamheten. En föräldraenkät gjordes hösten Resultatet visar på att föräldrarna i stort är mycket nöjda. En synpunkt som kommit in är önskemål om förbättringar på hemsidan, vilket har åtgärd ats. Varje månad skickas ett månadsbrev hem till föräldrarna med aktuell information. På fo rskolans hemsida finns dessutom information om verksamheten via bilder och tet. Maten köps från Coop, vilket förskolan är mycket nöjda med. Förbättringsmöjligheter redovisas i sammanfattningen, vid dagens datum är det redan åtgärdat. Sammanfattning: Tillsynen har visat att Bustrollets verksamhet bedrivs i enlighet med gällande lagar och () övriga dokument. Ordning och reda präglar verksamheten. Förskolan upplever att samarbetet med kommunen är bra. Förbättringsområden: ( Tydligare information på hemsidan om öppettider, kommunens regler gäller. Söderhamn den 1 april 2015 Cain Mellqvist verksamhetschef : Asa Arvidsson bitr. förvaltningschef 2