Föredragningslista Nr. Ärende Dnr Föredragande Sid Val av justerare Beslutsärenden 1. Kränkande behandling vårterminen 2018 BUN 2018/ Redovisnin

Transkript

1 KALLELSE TILL BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med Barn- och utbildningsnämnden Tid Måndag den 12 november 2018, kl 9:00 Plats Sammanträdesrummet Näset, Lindesbergs kommunhus Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Linda Svahn Ordförande Jessica Brogren Sekreterare Ledamöter Linda Svahn (S), ordförande Linda Andersson (S) Pär-Ove Lindqvist (M) Zaki Habib (S), v ordförande Pamela Hopkins (SD) Kent Wanberg (S) Bengt Evertsson (MP) Vakant (C) Jenny Larsson (C) Birgitta Duell (SD) Agnetha Lindkvist (V) Ersättare Tomas Klockars (M) Mats Seijboldt (SD) Sven Öberg (KD) Liesel Ivarsson (C) Dan Walterson (S) Tjänstemän Thomas Lindberg, förvaltningschef Kristina Öhrn, verksamhetschef förskola Peter Lundell, verksamhetschef Gr Staffan Hörnberg, verksamhetschef Gy Björn Österby, utvecklingsstrateg Jessica Andersson, ekonom Marta Eriksson, ekonom Jessica Brogren, kanslienheten Personalföreträdare Lisbeth Fasth, SACO Piia Dahlberg, TCO Claudia Auer Åhlgren, Kommunal Fredrik Lindmark, ers Sofia Liodden, ers 1

2 Föredragningslista Nr. Ärende Dnr Föredragande Sid Val av justerare Beslutsärenden 1. Kränkande behandling vårterminen 2018 BUN 2018/ Redovisning av olycksfall vårterminen 2018 BUN 2018/ Information om skolskjutsavtal - 4. Riktlinjer för utbildning av barn och elever med migrationsbakgrund 5. Lokaliseringsutredning förskolor Lindesbergs tätort 6. Resursfördelningsmodell i förskola och grundskola BUN 2017/172 BUN 2017/201 BUN 2017/ Konsekvensbeskrivning val av förskola BUN 2017/ Konsekvenser av ändrad fördelning av förskollärare/barnskötare i grundbemanning inom förskolan BUN 2018/ Kvalitetsdag Förskolan BUN 2018/ Mål och budget 2019 och barn- och utbildningsnämnden BUN 2018/ Långsiktig plan för förskolan i Vedevåg BUF2016/ Ersättningsnivåer för asylsökande barn och elever år Fördelning av schablonersättning för nyanlända år 2019 BUN 2018/248 BUN 2018/ Kvalitetsdag Gy BUN 2018/

3 15. Kommunalt Aktivitetsansvar BUN 2018/ Barn- och utbildningsnämndens sammanträdestider år 2019 BUN 2018/ Månadsuppföljning oktober Budget barn- och utbildningsnämnden/socialnämnden Delegationsärenden Meddelanden Information goda exempel Övriga frågor - 3

4 4

5 Barn- och utbildningsnämnden Björn Österby Tjänsteskrivelse Dnr 2018/4-46 Barn och utbildningsnämnden 1 1 Redovisning kränkande behandling Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden tackar för informationen och uppdrar åt förvaltningschefen att undersöka möjligheten att införa ett digitalt system för rapportering av kränkande behandling och olycksfall. Ärendebeskrivning Vid barn- och utbildningsnämndens sammanträde i oktober 2018 redovisar utvecklingsstrategen sammanställningen av kränkande behandling i barn- och utbildningsförvaltningen läsåret Under hösten 2015 arbetade barn- och utbildningsförvaltningen fram en ny redovisningsmall för kränkande behandling. I denna finns det en tydligare koppling till vedertagna diskrimineringsgrunder och i den är det enklare att urskilja återkommande kontra enstaka händelser. Den nya mallen gör också att kön, ålder, typ av kränkning samt tid/plats framgår. Hanteringen av kränkande behandling dras ändå med vissa brister. De dokument som används måste i vissa fall skickas tillbaka till rektor för vidare åtgärder. Det blir svåröverskådligt för förvaltningschefen och kravet på att huvudmannen ska informeras omgående är svårt att uppfylla. Ett digitalt system, möjligen även i kombination med rapportering av olycksfall och tillbud, skulle säkerställa att rutinen följer lagstiftarens krav. Thomas Lindberg Förvaltningschef Björn Österby Handläggare Meddelas för åtgärd Förvaltningschefen Utvecklingsstrategen Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 kommun@lindesberg.se ORG NR WEBB lindesberg.se Lindesberg Lindesberg TEL BANKGIRO

6 Kränkande behandling Sammanställning av anmälda fa ll i barn- och utbildningsförvaltningen

7 7

8 Andel flickor som rapporterats utsatta för kränkningar F GY % flickor (17/30) % flickor (17/29) % (28/51) 33 % flickor (5/15) 43 % flickor (6/14) 29 % (6/21) 0 % flickor (0/4) 20 % flickor (1/5) 40 % (8/20) Kommentarer/analys: Betydligt fler rapporterade fall där flickor i gymnasiet blivit utsatta för kränkningar. 8

9 Andel flickor som rapporterats utsätta andra F GY % (12/36) 22 % (7/32) 0 % (0/4) % (15/41) 7 % (1/14) 0 % (0/5) % (12/51) 24 % (5/21) 25 % (5/20) Kommentarer/analys: minskar andelen flickor i F-6, och ökar i 7-9 samt i gymnasiet. 9

10 Typ av kränkning Verbal Fysisk Psykosocial Flera Text/bild Kommentarer/analys: Ökning av det som rapporteras bestå av olika typer av kränkningar. 10

11 Tid/plats Skoltid Fritid Olika Kommentarer/analys: Klar övervikt för kränkningar på skoltid. 11

12 Plats i skolan Lektionssal Uppehållsrum Omklädningsrum Utomhus Matsal Kommentarer/analys: Under har betydligt fler anmälningar rapporterats ha skett på olika ställen. Indikerar längre händelseförlopp utspridda på en eller flera dagar. 12

13 Sedan senaste redovisningen: - Sedan årsskiftet används en ny mall för rapportering av kränkningar. Nu lättare att få ut tydlig information om t.ex. kön, plats, tid och typ av kränkningar. Ändå inte alltid all information fylls i. - Har inneburit ett förtydligande av att det är enskilda kränkande handlingar som ska anmälas. Ändå inte alltid så det rapporteras in. - Ökat antal anmälningar under läsåret , framförallt för F-6 och gymnasiet. - Hanteringen av pappersblanketter svåradministrerad och osäker. Ett digitalt system skulle underlätta och eventuellt kunna kombineras med olycksfallrapportering. 13

14 14

15 Tjänsteskrivelse 1 2 Barn- och utbildningsnämnden Björn Österby bjorn.osterby@lindesberg.se Dnr Barn och utbildningsnämnden Redovisning olycksfall VT-2018 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden tackar för informationen. Ärendebeskrivning Analyser av olycksfall i Lindesbergs kommuns förskolor och skolor redovisas till barn- och utbildningsnämnden två gånger per år. Antalet rapporterade olycksfall har de senaste åren legat relativt konstant från termin till termin. Den övervägande delen av olycksfallen äger rum under fri lek och rastaktiviteter utomhus. Detta gäller framför allt i förskolan och de yngre årskurserna i grundskolan. Denna typ av olycksfall är svåra att bygga bort riskerna runt. Kommunikation med barn/elever om risker och faror är väsentligt. I lektionssammanhang är olycksfall i samband med idrottslektioner överrepresenterade. För läsåret kommer analysen av olycksfallen att redovisas ihop med förvaltningens övergripande kvalitetsrapporter i samband med nämndens kvalitetsdagar. Thomas Lindberg Förvaltningschef Björn Österby Handläggare Meddelas för åtgärd Förvaltningschefen Utvecklingsstrategen Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 kommun@lindesberg.se ORG NR WEBB lindesberg.se Lindesberg Lindesberg TEL BANKGIRO

16 16

17 LINDESBERGS KOMMUN Protokollsutdrag 27 (36) Sammanträdesdatum: Barn- och utbildningsnämnden (beslutande) BUN 100 Dnr: BUN 2017/201 Lokaliseringsutredning förskolor Lindesbergs tätort Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att: Föreslå kommunstyrelsen att besluta att beställa en ny detaljplan gällande förskolor i centrala Lindesberg, i prioriteringsordning 1. Norra Kyrkberget och Svarvarbacken 2. Lindesby och Norra Sköndal Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden har beställt en lokaliseringsutredning för förskolor i Lindesbergs tätort av Samhällsbyggnad Bergslagen. Utredningen är framtagen och har presenterats för nämnden. Enligt uppdraget eftersöktes fem framtida platser i centrala Lindesberg som är lämpliga för etablering av förskola. Central Lindesberg är uppdelat i tre områden - Område 1, beläget till öster om järnvägen som finns i centrala Lindesberg, och innefattar stadsdelarna Norslund, Hagaberg, Bondskogen, Haga och Hermanstorp. - Område 2, beläget till väster om Bottenån, på den norra sidan av Bergslagsvägen. Detta område innefattar stadsdelarna Stadsskogen och Sköndal. - Område 3, även det beläget till väster om Bottenån, men på den södra sidan av Bergslagsvägen. Detta område innefattar stadsdelarna Brodalen, Tredingen och Lindesby. Utifrån de förslag på placering av förskolor som utredningen presenterar så bjöds Kjell Jansson stadsarkitekt vid Samhällsbyggnad Bergslagen till nämnden i maj år 2018 för att informera vidare om kommunens pågående uppdrag gällande detaljplan och det fortsatta arbetet kring detta, samt föreslagna platser för lokalisering av förskolor vid Norra Kyrkberget, Svarvarbacken, Lindesby och Norra Sköndal. Meddelas för åtgärd Kommunstyrelsen För kännedom Förvaltningschef Verksamhetschef förskola Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 33

18 34

19 LINDESBERGS KOMMUN Protokollsutdrag 4 (36) Sammanträdesdatum: Barn- och utbildningsnämnden (beslutande) BUN 82 Dnr: BUN 2017/335 Resursfördelningsmodell i förskola och grundskola Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att: Ge förvaltningschef i uppdrag att se över steg 2 i uppdraget och återrapportera till beredande nämnd senast i oktober år Ärendebeskrivning På beredande nämnd i maj kom Sara Linge och Lovisa Jansson från KPMG för att presentera ett utkast av den översyn och analys som gjorts avseende resursfördelningssystem i grundskola och förskola i Lindesbergs kommun. Uppdraget bestod av översyn och analys: Skapa en bild av nuvarande ekonomistyrning genom en översyn av verksamhetens olika kostnader och genom att identifiera vilka effekter styrningen har idag. Synliggöra de olika kostnadsdelarna och jämföra med andra kommuner för att tydliggöra nuvarande resursfördelningssystems för- och nackdelar utifrån skolans mål och resultat. Målet med en resursfördelningsmodell är att den ska utformas så att den uppnår Skollagens krav på lika villkor, Skollagens och övriga författningars mål och krav på verksamheten i övrigt samt kommunens målsättningar för verksamheten. De mål och prioriteringar som politiker sätter upp för verksamheten påverkar resursfördelningen. För att dessa ska kunna genomföras på ett bra sätt måste de kostnader som de medför för respektive enhet och verksamhet i stort tas i beaktande. Fördelningen av resurser till den egna regin bygger idag på en grundtilldelning utifrån antalet elever samt ett tillägg utifrån en socioekonomisk fördelning. I Lindesbergs kommun finns 11 kommunala grundskolor och 2 friskolor. Av de kommunala grundskolorna är det 6 som har ett elevantal som ligger under riksgenomsnittet på 200 elever per skola. Meddelas för åtgärd Förvaltningschef För kännedom Ekonomienheten BUN Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 35

20 LINDESBERGS KOMMUN Protokollsutdrag 5 (36) Sammanträdesdatum: Barn- och utbildningsnämnden (beslutande) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 36

21 1 Barn- och utbildningsförvaltningen Kristina Öhrn TJÄNSTESKRIVELSE Dnr BUN 2017/62 7 Konsekvensbeskrivning val av förskola Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 oktober 2015 att under första året efter placering vid förskola avslå ansökan till annan förskola. Därefter kan ny ansökan göras med val till önskad förskola. Vid flytt till annat upptagningsområde kan val av förskola beviljas. Beslutet gäller placeringar från och med 1 januari år 2016.Beslutet fattades utifrån att det framkommit att barn som fått placering på förskola kunde stå kvar i kö till annan förskola, vilket innebar att gruppsammansättning inte kunde styras, vilket minskade möjligheterna att bedriva en pedagogisk verksamhet med hög kvalitet. Vid utvärdering som redovisades på barn- och utbildningsnämnden den 14 maj 2018 framkom att svårigheter kvarstår: Föräldrars möjlighet till val av förskola samt syskonförtur som prio ett innebär svårigheter för jämnare gruppsammansättning utifrån kön, ålder modersmål och särskilda behov. Förvaltningen förslog därför, för att få en bättre sammansättning i förskolans barngrupper utifrån checklista samt socioekonomiska förutsättningar, att föräldrar gör val av område istället för som idag tre val av önskad förskola, samt att vid placering utifrån kön göra följande prioriteringsordning: 1. Gruppsammansättning 2. Syskonförtur 3. Kötid Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 4 juni 2018 att förvaltningen skulle inkomma med konsekvensbeskrivning vad områdesindelning samt föreslagen prioriteringsordning skulle innebära för barn i verksamheten, kommande verksamhet samt för vårdnadshavare. Konsekvensbeskrivning vid områdesindelning samt ny prioordning Områdesindelning: Östra Tallbacken, Grönsiskan, Haga, Björken och Kyrkberget Västra Stadsskogen, Stöttestenen och Kungsfågeln Frövi Mariedal, Skogsdungen, Näsby 37

22 2 Övriga södra Gläntan, Bergknallen, Lönngården där hänsyn tas till bostadsort Norr Lysmasken, Hagabacken och Ramsberg där hänsyn tas till bostadsort Konsekvenser: I områdena västra och östra samt Frövi kan det innebära att vårdnadshavare får längre resväg än idag, men avstånden inom förslagna områden är ca 4 km. Områdena följer kommande skolområden Björkhaga och Brotorp i centrala Lindesberg och Fröviskolan i Frövi. I centrala Lindesberg används Kristallen som har upp till 60 platser, vid akuta behov för hela centrala Lindesberg och utifrån redovisad prognos med barnantal räcker dessa platser. I området södra övrigt får hänsyn tas till bostadsort för att undvika placering på fel ort utifrån kommande skolgång. Frövi kan erbjudas vid akuta behov för att undvika långa kötider och utifrån redovisad prognos med barnantal räcker dessa platser. Placeringarna kan sedan rättas till under förskoletiden så att förskoleplacering följer kommande skolplacering. I området norr gällande Ramsberg får hänsyn tas till bostadsort. Utifrån redovisad prognos med barnantal ser Ramsberg ut att ha fortsatt underlag av barn i närområdet. Redan idag erbjuds föräldrar i Storå/Guldsmedshyttan plats på någon av förskolorna Lysmasken och Hagabacken utifrån tillgång på plats. Områdena följer skolområdena Hagabackens skola för förskolorna Lysmasken och Hagabacken samt Ramshyttans skola för förskolan i Ramsberg. För akuta behov av förskoleplats erbjuds Kristallen även för område norr. Utifrån redovisad prognos med barnantal räcker dessa platser. När det gäller ovanstående förslag har förvaltningen utgått från Skollagen: Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö 8 kap. 8 skollagen (2010:800). Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål 8 kap. 15 skollagen (2010:800). Om det inte finns plats för alla sökande till en förskoleenhet, ska urvalet göras på de grunder som den kommun där förskoleenheten är belägen godkänner 8 kap. 19 skollagen (2010:800). 38

23 3 Östraområdet. Underlag förskoleplatser Kyrkberget (80), Björken (80), Tallbacken (100), Grönsiskan (90) och Haga(22). S:a 372. Födelseår Ht-18 Vt-19 Ht-19 Vt-20 Ht-20 Vt-21 Ht S:a Västra området. Förskoleplatser Stadsskogen (80), Stöttestenen (80), Kungsfågeln (20) S:a 180 Födelseår Ht-18 Vt-19 Ht-19 Vt-20 Ht-20 Vt-21 Ht S:a Område Frövi. Förskoleplatser Mariedal (80), Skogsdungen (80) och Näsby (60) S:a 220 Födelseår Ht-18 Vt-19 Ht-19 Vt-20 Ht-20 Vt-21 Ht S:a

24 4 Övriga södra. Förskoleplatser Gläntan (100), Bergknallen (60) och Lönngården (20) S:a 180 Födelseår Ht-18 Vt-19 Ht-19 Vt-20 Ht-20 Vt-21 Ht S:a På Lönngården går 10 barn Ht-18, 9 barn Vt- 19, 7 barn Ht-19, Vt- 20, och Ht- 20 samt 6 barn Vt-21 och Ht-21. Norra området. Underlag förskoleplatser Lysmasken (60) och Hagabacken (75). S:a 135 Födelseår Ht-18 Vt-19 Ht-19 Vt-20 Ht-20 Vt-21 Ht S:a Underlag förskoleplatser Ramsberg. Totalt max 25 Födelseår Ht-18 Vt-19 Ht-19 Vt-20 Ht-20 Vt-21 Ht S:a Kristina Öhrn Verksamhetschef förskola 40

25 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Kristina Öhrn kristina.ohrn@lindesberg.se Barn- och utbildningsnämnden Dnr: BUN 2018/115 Konsekvenser av ändrad fördelning av förskollärare/barnskötare i grundbemanning inom förskolan Ärendebeskrivning Vid barn- och utbildningsnämndens årliga utvärdering den 4 juni 2018 avseende tidigare beslut den 13 februari 2017 om fördelning av barnskötare/förskollärare inom förskolan beslutade nämnden att utifrån de faktiska rekryteringssvårigheterna av förskollärare ge förvaltningen i uppdrag att utreda frågan vidare avseende konsekvenser av ändrad fördelning av förskollärare/barnskötare i grundbemanning. En översyn av den faktiska personalbemanningen av förskollärare på våra enheter gjordes med mätdatum den 15 mars I denna framkommer att det varierade från 3,50 förskollärare per avdelning till 0,67 med ett medelvärde på 1,88. Vid översyn med mätdatum den 31 augusti 2018 framkommer att det varierar från 3,25 till 0,67 med ett medelvärde på 1,96. Antal tillsvidareanställda barnskötare med mätdatum den 15 mars 2018 var totalt 58 och vid mätdatum den 31 augusti 2018 totalt 56. Förskola Antal avdelningar Antal fsk vt-18 Antal fsk ht-18 Antal fsk/avd vt- 18 Antal fsk/avd ht- 18 Bergknallen ,00 1,00 Björken ,50 2,00 Gläntan ,60 1,80 Grönsiskan ,20 1,80 Haga ,00 2,00 Hagabacken ,25 1,50 Kristallen ,67 3 avd 2,00 2 avd Kungsfågeln ,00 2,00 Kyrkberget ,75 2,75 Lysmasken ,67 0,67 Lönngården ,00 1,00 Mariedal ,75 1,75 Näsby ,67 1,67 Ramsberg ,00 2,00 Skogsdungen ,75 1,75 Stadsskogen ,25 2,25 Stöttestenen ,50 3,25 Tallbacken ,00 3,00 S:a ,88 1,96 Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax 41

26 Alternativ med konsekvensbeskrivning 2 Alternativ 1 (nuvarande) Grundbemanning är förskollärare. Obehöriga förskollärare anställs på vikariat när behörig förskollärare inte kan anställas. Innebär tydliggörande av uppdrag och arbetsfördelning mellan de olika yrkesrollerna, bromsar en oönskad flytt av behöriga förskollärare till enheter med redan hög behörighet av förskollärare samt bidrar till stabilitet och kontinuitet för barnskötare, vilket sammantaget skapar ett lugn i verksamheten. Vid tillsättande av obehörig förskollärare på vikariat tydliggörs vilket utökat ansvar som ligger i uppdraget obehörig förskollärare till skillnad mot uppdraget som barnskötare. Lönetillägg under vikariatstiden. I första hand erbjuds tillsvidareanställda barnskötare dessa vikariat utifrån fastställda kvalitetskrav samt förskolechefs bedömning om lämplighet och förmåga. Vid placering i form av anställning som obehörig förskollärare utgå från placering ett år. Vid behov utöver grundbemanning i form av personal för tilläggsbelopp och asyl, fortsatt terminsvis anställning som barnskötare. Minigräns av 2 förskollärare per avdelning. Ingen förflyttning av behöriga förskollärare utan eventuell förändring får ske i samband med behov av rekrytering, då annars risk finns att behöriga förskollärare slutar. Möjlighet att tillsvidareplacera barnskötare på enhet. Ingen förflyttning av behöriga förskollärare utan förändring får ske i samband med behov av rekrytering, då annars risk finns att behöriga förskollärare slutar. Tillsvidareanställda barnskötare erbjuds att se över vad som krävs för att utbilda sig till förskollärare. Alternativ 2 Grundbemanning är 2 förskollärare och 1 barnskötare (2+1). Innebär möjlighet till större likvärdighet mellan enheterna samt stabilitet i bemanning och för barnskötare, vilket sammantaget skapar ett lugn i verksamheten. Organisationen står fast även om det finns förskollärare som önskar placering på en avdelning där det redan finns 2 förskollärare. Ingen förflyttning av behöriga förskollärare utan förändring får ske i samband med behov av rekrytering, då annars risk finns att behöriga förskollärare slutar. Vid tillsvidareplacering av barnskötare (2+1) utgå från kvalifikation: Tillsvidareanställning samt barnskötarutbildning. Om kvalifikationskraven beslutas innebär det högre kompetens på barnskötare anställda i grundbemanning. I dessa tjänster bör det som idag ingår i det utökade uppdraget som 42

27 obehörig förskollärare ingå och lönetillägg övergå till att vara tillsvidare. Uppdragsbeskrivning för barnskötare revideras. 3 Inventering av utbildningsbakgrund på tillsvidareanställda barnskötare görs. I dagsläget finns totalt 56 tillsvidareanställda barnskötare, men flera utan utbildning så de med adekvat utbildning räcker inte till. Detta överensstämmer med riket utifrån Arbetsförmedlingens prognos om brist av barnskötare med adekvat utbildning. Valideringsmöjligheter bör därför erbjudas för tillsvidareanställda som saknar och önskar barnskötarutbildning. Detta innebär en kostnad. Övriga tillsvidareanställda utan barnskötarutbildning eller liknande kvarstår i nuvarande bemanningspool. Vid behov utöver grundbemanning i form av personal för tilläggsbelopp och asyl fortsatt terminsvis anställning/placering med annan befattningsbeskrivning, förslagsvis förskoleassistent. Uppdragsbeskrivning skrivs. Beslutet angående 2+1 omprövas efter tre år. Detta för att säkerställa att om/när brist på förskollärare inte längre kvarstår, ha möjlighet att konvertera barnskötartjänst till förskollärartjänst. Innebär en återgång till högre kompetens av anställda i grundbemanning utifrån strävan att ha så hög bemanning som möjligt av förskollärare. Ingen förflyttning av tillsvidareplacerade barnskötare, utan organisationsförändring får ske i samband med behov av rekrytering. Ärendets beredning Ärendet har beretts av verksamhetschef för förskola samt en arbetsgrupp för kompetensförsörjning bestående av verksamhetschef, förskolechef och PA-konsulter. Kristina Öhrn Verksamhetschef förskola 43

28 44

29 9 Övergripande kvalitetsrapport Förskoleverksamheten Läsåret LINDESBERGS KOMMUN BARN & UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 45

30 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Grundfakta Arbetsmiljö Normer och värden Utveckling och lärande Språk... 7 Barn- och utbildningsnämndens mål Matematik Naturvetenskap och teknik Lek Estetik Motorik Socialt Barns inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling Sammanfattning av utvecklingsområden

31 1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn- och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag och analys från verksamheten samt vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Kristina Öhrn Verksamhetschef förskolan Lindesberg 3 47

32 2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars 1118 Grundbemanning 15 mars 192,75 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 2.2 Arbetsmiljö Resultat av årets arbete Arbetsmiljöarbetet sker fortlöpande och följs upp ute på enheterna vid APT och samverkansgrupper. Det systematiska arbetsmiljöarbetet redovisas skriftligt till verksamhetschef en gång/år. På flera förskolor lyftes att arbetsmängden i perioder upplevts stor och att den psykosociala arbetsmiljön påverkats negativt utifrån brist på vikarier vid ordinarie personals frånvaro. Vid några förskolor har det varit svårt med gruppsammansättning av barn, vilket även påverkat den psykosociala arbetsmiljön. Utifrån svårighet att rekrytera förskollärare har det under året införts möjlighet till tidsbegränsat utökat uppdrag för barnskötare. Arbetskläder för inomhusbruk har under året köpts in. Tempus, ett system för schemaläggning, närvarohantering och för kommunikation med vårdnadshavare har under året införts. Ny rutin har införts under året gällande brandskyddsutbildning och HLR, där olika skolområden får utbildning utifrån ett rullande schema. Skötsel av utomhusmiljön såsom grönytor, rabatter, sandning och skottning har inte fungerat fullt tillfredsställande. Analys Svårigheter att få vikarier har inneburit att den psykosociala arbetsmiljön försämrats för ordinarie personal, då tillfälliga schemaändringar samt övertid lett till att pedagogerna periodvis upplevt arbetsbördan som stor. Tempus har dock lett till att lättare kunna se över hur befintlig personal kan fördelas mellan avdelningar då ordinarie pedagog varit frånvarande och vikarier ej funnits. Möjligheten till tidsbegränsat utökat uppdrag för barnskötare har inneburit en lägre arbetsbelastning på de avdelningar där det är få förskollärare. 4 48

33 Utifrån att det i dagsläget vid placering på enheter är val av förskola som till stor del påverkar gruppsammansättning, påverkas den psykosociala arbetsmiljön, främst på enavdelningsförskolorna. Utvecklingsbehov Hitta nya vägar i att rekrytera förskollärare och vikarier. Arbeta för en förändring av dagens förskoleval. Förbättring gällande skötsel av utomhusmiljön. 5 49

34 3. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dem. Resultat av årets arbete (Lpfö 98 Revideras 2016) Pedagogerna har gjort självskattningar utifrån gällande läroplansmål. Dessa ska inte läsas som en jämförelse, utan visar på hur personalen ser på sina styrkor och svagheter samt vad man prioriterat i planering av verksamheten. Utöver pedagogernas självskattningar utgår förskolechefernas bedömning från det arbete som gjorts utifrån ICDP (vägledande samspel), Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt resultat från föräldraenkät. Utifrån den sammantagna bedömningen fångas utvecklingsbehov upp inför kommande läsår. Under året har arbete genomförts utifrån kraven i Förskolekartan hos organisationen Tre ska bli noll. Under året har en föreläsning kring barns integritet erbjudits alla pedagoger. Analys Förhållningssättet ICDP har lett till att pedagogerna vägleder, stöttar, uppmuntrat och utmanar barnen i olika situationer. De arbetar medvetet och aktivt med att uppmuntra samspel. Utvecklingsbehov Fortsätta utveckla aktiviteter gällande barns integritet, ICDP och utifrån Plan mot diskriminering och kränkande behandling. 6 50

35 4. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) 4.1 Språk Resultat av årets arbete Pedagogerna har gjort självskattningar utifrån gällande läroplansmål. Dessa ska inte läsas som en jämförelse, utan visar på hur personalen ser på sina styrkor och svagheter samt vad man prioriterat i planering av verksamheten. Utöver pedagogernas självskattningar utgår förskolechefernas bedömning från indikatorn gällande Barn- och utbildningsnämndens mål för 2017/18. Här skiljer sig resultatet på hur väl förskolan gett förutsättningar för språkförståelse och språklig medvetenhet för årets sexåringar så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten från 10 till 100 %. För hela gruppen sexåringar är resultatet 63 %. Utifrån den sammantagna bedömningen fångas utvecklingsbehov upp inför kommande läsår. Under året har ett projekt kring Nyanländas lärande påbörjats från förskola till gymnasiet som innefattar utbildning för chefer och pedagoger. Under året har även en föreläsning kring barns språkutveckling och språklig medvetenhet erbjudits alla pedagoger. Analys Det skiftande resultatet utifrån barn- och utbildningsnämndens indikator kan till stor del förklaras av att språkmatrisen, som används som indikator, missgynnar flerspråkiga barn då den inte är utformad för barn med annat modersmål, trots att flerspråkighet är en förmåga att värdesätta. En annan tänkvärd förklaring kan vara det som framkommit i flera kvalitetsrapporter kring behovet av att utveckla metoder för att stärka barn med annat modersmål i sitt modersmål. Utvecklingsbehov Utforma sättet att bedöma språkförståelse och språklig medvetenhet på annat sätt och på andra modersmål. Utveckla metoder för att stärka barn med annat modersmål. 7 51

36 Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämnden har för 2017/18 som mål att Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för lekskrivning. Måluppfyllelse per enhet och geografiskt område Södra kommundelen Bergknallen 66% Gläntan 74% Näsby 100% Skogsdungen 69% Mariedal 83% Lönngården 100% Totalt i området 76% (65/85) Lindesberg, västra Kungsfågeln 100% Stadsskogen 65% Stöttestenen 80% Totalt i området 73% (27/37) Lindesberg, östra Björken 61% Tallbacken 10% Grönsiskan 27% Haga 100% Kyrkberget 78% Totalt i området 44% (32/72) Norra kommundelen Hagabacken 85% Lysmasken 30% Ramsberg 100% Totalt i området 70% (21/30) 8 52

37 4.2 Matematik Resultat av årets arbete Pedagogerna har gjort självskattningar utifrån gällande läroplansmål. Dessa ska inte läsas som en jämförelse, utan visar på hur personalen ser på sina styrkor och svagheter samt vad man prioriterat i planering av verksamheten. En del självskattningar visar på att äldre-avdelningar mer använt tydlig matematik i vardagen än yngre-avdelningarna. Utifrån den sammantagna bedömningen fångas utvecklingsbehov upp inför kommande läsår. Under året har en föreläsning kring matematik erbjudits alla pedagoger. Pedagogerna har regelbundet fått information och tips från matematikgruppen om hur arbetet med matematik kan vidareutvecklas. Analys Genom att barnen är delaktiga och aktiva fångas deras intresse och de ser en meningsfullhet i matematik. En framgångsfaktor som några förskolor lyft fram är att när pedagogerna är engagerade uppmuntras barnen att upptäcka, föra resonemang och ställa frågor; då sker utveckling. Några förskolor har upplevt att det är svårt att arbeta med matematik när många barn inte har svenska språket ännu. Några förskolor anser att det varit för lite struktur för området matematik. Utvecklingsbehov Använda matematiska begrepp medvetet i vardagen så att barnen får en ökad förståelse för matematik i förskolan. Strukturera upp arbetet inom matematikens område, utveckla lärmiljö och material inom matematiken. 9 53

38 4.3 Naturvetenskap och teknik Resultat av årets arbete Pedagogerna har gjort självskattningar utifrån gällande läroplansmål. Dessa ska inte läsas som en jämförelse, utan visar på hur personalen ser på sina styrkor och svagheter samt vad man prioriterat i planering av verksamheten. Utifrån den sammantagna bedömningen fångas utvecklingsbehov upp inför kommande läsår. Analys Barn som tidigt involveras i kommunikation och samspel kring frågor i sin omvärld strävar efter att begripa världen. De iakttar, undersöker och drar slutsatser - just alla de moment som ingår i ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Ju mer barnen får möjligheter till detta, desto nyfiknare blir de Kvalitetsrapport Stöttestenen, sid 10. Framgångsfaktorer som lyfts fram är närhet till natur, lärplattor som ett hjälpmedel att forska vidare tillsammans med barnen och att barn och personal har ett gemensamt intresse för att lära mer inom området. När pedagogerna visat på engagemang och om barnen erbjuds fler utmaningar inom området uppmuntras barnen att upptäcka, föra resonemang och ställa frågor; då sker utveckling. Utvecklingsbehov Utveckla svårighetsgraden för att utmana barnen. Använda programmering och greenscreen för att barnen ska få möjlighet att utveckla sin analytiska förmåga

39 4.4 Lek Resultat av årets arbete Pedagogerna har gjort självskattningar utifrån gällande läroplansmål. Dessa ska inte läsas som en jämförelse, utan visar på hur personalen ser på sina styrkor och svagheter samt vad man prioriterat i planering av verksamheten. Utifrån den sammantagna bedömningen fångas utvecklingsbehov upp inför kommande läsår. Några förskolor beskriver att rollekar fungerat bättre, barnen leker i olika konstellationer i olika åldrar, klarar att fokusera längre stunder och kommunicerar bättre, vilket lett till att förmågan att lösa konflikter ökat. En av årets pedagogiska träffar handlade om lekens betydelse, vilket ledde till en nytändning där pedagogerna fört diskussioner i arbetslagen om vad/hur arbeta för att stötta och vidareutveckla leken. Analys En framgångsfaktor som några förskolor lyft fram är arbetet med aktivitetskort där barnen blir indelade i olika konstellationer för olika aktiviteter och i olika rum med en pedagog närvarande och lekgrupper med samma resultat. En annan framgångsfaktor som lyfts fram och gynnat utvecklingen är engagerade och närvarande pedagoger som bygger vidare på barnens intressen. Utvecklingsbehov Tänka på den proximala utvecklingszonen för att utmana barnens lek på en lämplig nivå. Vara delaktig och närvarande i leken samt använda en medveten kommunikation för att få in läroplansmålen på ett naturligt sätt. Tänka på placering av lekmaterial så att många lekintressen finns representerade i de olika rummen. Fortsätta att skapa inspirerande och stimulerande lekmiljöer

40 4.5 Estetik Resultat av årets arbete Pedagogerna har gjort självskattningar utifrån gällande läroplansmål. Dessa ska inte läsas som en jämförelse, utan visar på hur personalen ser på sina styrkor och svagheter samt vad man prioriterat i planering av verksamheten. Utifrån den sammantagna bedömningen fångas utvecklingsbehov upp inför kommande läsår. De äldsta barnen på förskolan har under året deltagit i Skapande förskola och har tillsammans med en konstnär byggt ljuskronor. Några förskolor har under året samarbetat med Kulturskolan under temat geometriska figurer. Dessa aktiviteter har lett till stor fortsatt glädje och inspiration. På några förskolor lyfts att barnen stärkts i tron på sin egen förmåga, utvecklat trygghet, självständighet och vågar uppträda för varandra och träda fram utan att känna misslyckanden. Analys En framgångsfaktor är att barnens intressen och idéer ligger till grund för verksamhetens innehåll. En annan är att det funnits välplanerade aktiviteter, regelbunden högläsning och utrymme för barnen att dramatisera sagor. Materialet med Babblarna har gett många nya vinklar i skapandet med barnen och lett till integrering av flera ämnen och utifrån flera av läroplansmålen. Utvecklingsbehov Bygga vidare på barnens intressen och utmana genom nya aktiviteter, material och uttrycksformer. Sånger på olika modersmål och med rekvisita. Önskvärt med mer samarbete med Kulturskolan. Upprepande/återkommande aktiviteter för att barnen ska få en chans att våga prova

41 4.6 Motorik Resultat av årets arbete Pedagogerna har gjort självskattningar utifrån gällande läroplansmål. Dessa ska inte läsas som en jämförelse, utan visar på hur personalen ser på sina styrkor och svagheter samt vad man prioriterat i planering av verksamheten. Utifrån den sammantagna bedömningen fångas utvecklingsbehov upp inför kommande läsår. Många förskolor har beskrivit att då barnen försöker själva i många motoriska situationer, utvecklas hela tiden motoriken och har lett till att barnen visar intresse/glädje för rörelse. Några förskolor har sett att rörelserum, motorikrum och erbjudande om mycket utelek lett till att barnen utvecklat sin grovmotorik, koordinationsförmåga och sin kroppsuppfattning. Några förskolor har lyft att barnen vid måltiderna provat olika grönsaker och fått insikter i vikten av god hälsa. Analys En framgångsfaktor som flera förskolor lyft är att barnen uppmuntrats att försöka själva och fått stöttning/utmanats i att klara situationer själva. Pedagogerna arbetar utifrån ett lustfyllt förhållningssätt till rörelse och har erbjudit möjligheter till aktiviteter som utvecklar motoriken, såväl grov- som fin. Några förskolor beskriver att då barnens motorik utvecklats och stärkts har deras inlärningsförmåga stärkts samt att erbjudandet av mycket rörelse har skapat en harmonisk grupp. Utvecklingsbehov Erbjuda större utmaningar gällande ute/innemiljö, material och grov/finmotoriskt. Hålla fast vid väl fungerande förhållningssätt. Arbeta med Stopp min kropp

42 4.7 Socialt Resultat av årets arbete Pedagogerna har gjort självskattningar utifrån gällande läroplansmål. Dessa ska inte läsas som en jämförelse, utan visar på hur personalen ser på sina styrkor och svagheter samt vad man prioriterat i planering av verksamheten. Utifrån den sammantagna bedömningen fångas utvecklingsbehov upp inför kommande läsår. I flera förskolors självskattning kan utläsas att arbetet kring den egna och andra kulturer inte getts så stora förutsättningar i verksamheten. Några förskolor har lyft fram att barnen har stärkts i sig själva, i tron på sin egen förmåga och självständighet samt utvecklat sin förmåga att säga eller visa vad de vill göra, vilket lett till lättare att hantera konflikter och verbalt uttrycka sig om något blir fel. Några förskolor har sett en ökad gruppgemenskap, utökade relationer och kommunikation mellan barnen. Intresset för att vara en del i gruppen har ökat samtidigt som självständigheten och tilliten till den egna förmågan ökat. Under året har en föreläsning kring lågaffektivt bemötande erbjudits alla pedagoger. Analys Närvarande, uppmuntrande och bekräftande pedagoger har gjort barnen trygga, gett möjlighet för barnen att bygga nya relationer och lita på sin förmåga. Verksamheten har genomsyrats av hur man ska vara mot varandra. En stark vi-känsla har skapats som lett till trygghet. Stor vikt har lagts vid inskolning för att redan där bygga upp en trygghet. Några förskolor har lyft arbetet med tydliga rutiner och gemensamt förhållningssätt (ICDP) som en framgångsfaktor då barnen därmed blir trygga när de vet vad som förväntas för dem/av dem. Utvecklingsbehov Behålla de tydliga rutiner som finns kring värdegrund, trygghet, samspel, relationer och inskolning. Fortsätta att bekräfta barnen och förstärka när de lyckas. Utveckla arbetet för att främja barnens utveckling vad gäller att känna delaktighet i sin egen kultur, utveckla en känsla och respekt för andra kulturer och visa på värdet av att vi är olika. Pedagogerna behöver bekräfta och uppmuntra varandra för att vara goda förebilder. Fortsätta arbetet med ICDP som förhållningsätt, konflikthantering och socialt samspel

43 5. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Resultat av årets arbete (Lpfö 98 Reviderad 2016) Pedagogerna har gjort självskattningar utifrån gällande läroplansmål. Dessa ska inte läsas som en jämförelse, utan visar på hur personalen ser på sina styrkor och svagheter samt vad man prioriterat i planering av verksamheten. Utifrån den sammantagna bedömningen fångas utvecklingsbehov upp inför kommande läsår. Några förskolor har lyft att pedagogerna fångat barnens intressen och idéer i det dagliga arbetet och att barnen getts inflytande efter ålder och förmåga genom att få göra olika val. Några förskolor har lyft att de små barnen visat sin vilja genom båda språk och handling. Några förskolor har lyft att utifrån barnens språkliga utveckling har fler sätt och möjligheter att påverka och göra val funnits. Några förskolor har lyft ansvar som en viktig del i inflytande och att barnen fått tid och uppmuntrats att själva ta ansvar för aktiviteten i leken samt att slutföra den aktivitet/lek de önskade göra och påbörjat. Några förskolor har lyft fram att arbetet med hållbarhet och miljö har lett till att barnen utvecklat sin förståelse för förskolans miljö. Analys En framgångsfaktor som lyfts är att pedagogerna har lagt upp verksamheten utifrån barnens intressen och varit lyhörda för barnens önskemål och idéer samt stöttat individernas vilja i gruppen. Några förskolor har lyft att när lyhörda pedagoger möter barnens idéer och förslag ökar barnens delaktighet och de finner en meningsfullhet att leka och lära. En annan framgångsfaktor som lyfts fram är att genom att barnen upplever att de får vara med och påverka verksamheten utvecklar de en trivsel på förskolan och pedagogerna uttrycker att leken utvecklats då barnen känner en trygghet i att argumentera för sin sak och att de i stor utsträckning får göra det de önskar. Utvecklingsbehov Utveckla arbetssätt och dokumentation över arbetssätt för barns inflytande

44 6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Resultat av årets arbete Svarsfrekvens: ca 60%. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Ofta/alltid Ofta/alltid ,0 97,4 Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 93,7 92,3 Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 98,4 99,5 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 94,6 95,0 I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 97,9 97,3 Mitt barn trivs i förskolan. 98,7 99,1 I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 95,6 97,8 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 98,1 99,4 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 92,4 94,0 Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 99,1 99,5 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 92,8 92,7 Jag är nöjd med mitt barns förskola. 98,1 98,

45 Resultat av årets arbete Resultatet av årets nöjdhetsenkät visar att vårdnadshavare till barn i verksamheten har en fortsatt positiv bild av Lindesbergs kommuns förskolor. Inom åtta av tolv områden har en ökning i nöjdhet uttryckts i jämförelse med föregående år, inom tre områden har nöjdheten minskat; gällande att uppmuntra barnets nyfikenhet och lust att lära en marginell minskad nöjdhet med 0,6%, även gällande information om barnets utveckling och lärande en marginell minskning med 0,1 %, men gällande utemiljö och utrustning en minskad nöjdhet med 1,4 %. Analys En framgångsfaktor som lyfts fram i flera kvalitetsrapporter är införandet av Tempus som inneburit en förenklad och smidig kommunikation mellan förskola och föräldrar och underlättat möjligheterna att tydliggöra verksamhetens mål samt barnens utveckling och lärande. När det gäller brist i skötsel av utemiljön har detta lyfts i några av kvalitetsrapporterna och kan ses som en trolig förklaring till den minskade nöjdheten även hos föräldrar. Ett arbete pågår med upprustning av utemiljön på våra förskolor från fastighetsägaren och på de förskolor där detta arbete genomförts är resultatet högt gällande nöjdhet. Utvecklingsbehov Implementera Tempus fullt ut på alla förskolor och utveckla bloggen ytterligare så att föräldrar blir mer delaktiga i vårt arbete på förskolorna. Förbättring gällande skötsel av utomhusmiljön

46 7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Resultat av årets arbete Under utvecklingssamtalet har alla föräldrar fått möjlighet att diskutera vilken information som ska lämnas över till skolan. Pedagogerna har sedan tillsammans med förskoleklassens personal träffats och gått igenom de olika barnen som ska börja. Barnen från förskolan har varit på skolbesök och förskoleklassens pedagog har sedan besökt förskolan Förskoleklassen sattes samman i samråd med förskolan. På de flesta förskolor har överlämnandet skett enligt gällande plan. På några förskolor har årets överlämnande upplevts som rörigt då tider för besök kommit sent och överlämnande till fler skolor skett samtidigt. I några kvalitetsrapporter har lyfts att utredningar gällande ev. särskoleplacering tar för lång tid och en önskan att dessa blir klara i tid så att föräldrar och barn får besked om skolform och kan förbereda sig. I några kvalitetsrapporter lyfts att pedagogerna från förskolan samt förskolechef varit med vid skolans genomgång av nationella prov, vilket uppskattats för att därigenom få kännedom om vad förskolan ska satsa extra på i förberedelse inför kommande skolstart. Analys Övergången har i stora delar följt planen. Då det på vissa förskolor sker överlämnande till flera skolor är det viktigt att överlämnandeplanen följs. Utvecklingsbehov Utveckla samsyn på syfte och genomförande av överlämnande mellan förskola och skola. Utveckla arbetet i förskolans hälsoteam kring utredningar gällande form av skolplacering och när i tid dessa ska påbörjas

47 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport

48 I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp. Resultat av årets arbete En framgångsfaktor som lyfts i flera kvalitetsrapporter är de olika områdesgruppernas arbete och bidrag i att sprida kunskap till samtliga förskolor. Under året har mall för Kvalitetsrapport reviderats och förenklats, med fokus på analys och utvecklingsbehov. Under året har dokumenten i kvalitetsarbetet förenklats och förändringarna har implementerats hos pedagogerna. Föräldrarnas nöjdhetsenkät visar att pedagogerna i stor utsträckning följt upp barnens utveckling och verksamheten på ett bra sätt. Under året har ett digitalt verktyg för närvarohantering (Tempus) implementerats med automatiska påminnelser och kommunikation med pedagoger. Där finns även en bloggfunktion där föräldrar kan följa arbetet på förskolan. Under året har en checklista och handlingsplan för barn i behov av anpassning/särskilt stöd framtagits. Analys Revidering av mall för kvalitetsrapport har gjort det lättare för förskolechefer och pedagoger att dokumentera och lett till tydligare fokus på analys och utvecklingsområden. Årshjulet ger en bra struktur och möjlighet till god framförhållning. Arbetet med förenkling av förskolans kvalitetsdokument har gjort det lättare för pedagogerna att hinna med sin dokumentation. Införandet av Tempus har inneburit en förenklad och smidig kommunikation mellan förskola och föräldrar och underlättat möjligheterna att tydliggöra verksamhetens mål samt barnens utveckling och lärande. Utvecklingsbehov Arbeta vidare med analys och utvecklingsbehov i såväl pedagogernas självskattning som förskolechefernas samlade kvalitetsrapport. Implementera Tempus fullt ut på alla förskolor och utveckla bloggen ytterligare så att föräldrar blir mer delaktiga i vårt arbete på förskolorna

49 9. Sammanfattning av utvecklingsområden Förvaltningens prioriterade utvecklingsområden Implementera nya läroplanen Implementera checklista och handlingsplan för barn i behov av anpassning/särskilt stöd Implementera Tempus fullt ut på alla förskolor och utveckla bloggen ytterligare Arbeta vidare med analys och utvecklingsbehov i kvalitetsarbetet Utveckla samsynen på syfte och genomförande av överlämnande mellan förskola och skola Utforma sättet att bedöma språkförståelse och språklig medvetenhet på annat sätt Utveckla metoder för att stärka barn med annat modersmål i sitt modersmål Hitta nya vägar i att rekrytera förskollärare och vikarier Arbeta för en förändring av dagens förskoleval Förbättring gällande skötsel av utomhusmiljön Arbete vidare utifrån riktmärke barngruppers storlek Övriga utvecklingsområden Utveckla arbetet med programmering och greenscreen Utveckla arbetssätt och dokumentation gällande barns integritet och utifrån diskriminering och kränkande behandling Utveckla arbetet för att främja barnens utveckling vad gäller att känna delaktighet i sin egen kultur, utveckla en känsla och respekt för andra kulturer Utveckla arbetet i förskolans hälsoteam kring utredningar gällande form av skolplacering och när i tid dessa ska påbörjas 21 65

50 66

51 BUDGET Dnr 2011/26 Barn- och utbildningsförvaltningen Henrik Arenvang Barn- och utbildningsnämnden Åtgärder för budget 2019 och 2020 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar om åtgärder enligt bilaga 1a, 1b, 1c för att ha en budget i balans åren 2019 och Ärendebeskrivning Förvaltningen har presenterat konsekvensbeskrivning för beslut i maj 2018 på minskad ram på 8,3 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar att förvaltningar ska ta fram ytterligare besparingsförslag och konsekvensbeskrivning. För Barn- och utbildningsnämnden innebär det ytterligare minskad ram på 1 mnkr till Förvaltningen har presenterat konsekvensbeskrivning och förslag till budgetförändringar på sammanträde , gällande ytterligare ramminskning med 1 mnkr, (totalt - 9,3 mnkr). Kommunfullmäktige har beslutat ( ) om ramar till nämnderna och där ges effektiviseringsuppdrag på motsvarande -9,3 mnkr för nämndens verksamheter budgetår 2019 Ärendets beredning Föredragande och beslut i Barn- och utbildningsnämnden MBL-förhandlingar (Bilaga 3) Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Förvaltningen har tagit fram alternativ och beslut fattas av nämnden Konsekvenser Se utredning som presenterades för Barn- och utbildningsnämnden till sammanträde (bilaga 2a och 2b) Henrik Arenvang Förvaltningschef

52 Bilaga 1a Minskad ram till förskola och grundskola Förskola - 0,9 mnkr - 1,8 mnkr -1,8 mnkr -1,8 mnkr Grundskola - 2,7 mnkr - 2,7 mnkr -2,7 mnkr -2,7 mnkr Åtgärder Rockhammar Ingen skola (F-3) från Höstterminen 2019 ( nedläggning Rockhammars skola) Ingen förskola från hösten 2019 Inget fritidshem från hösten 2019 Ramsberg Ingen skola (F-5) från höstterminen 2019 Inget fritidshem från hösten 2019 Förskolan finns kvar Fritidsklubb Ingen fritidsklubb (åk 4-6) vid Björkhagaskolan från 1 januari 2019 Vedevåg Vedevågs skola är F-3 skola, fritidshem och förskola år HT 2019, är Vedevågskolan F, 1, 2, 3, 4, 5 Årskurs 6 i Fröviskolan /? HT 2020, är Vedevågskolan F, 1, 2, 3, 4. Årskurs 5,6 i Fröviskolan /? HT 2021, är Vedevågskolan, F, 1, 2, 3 och Förskola Årskurs 4,5,6 i Fröviskolan /? Ekonomisk effekt Förskola -0,9 mnkr -1,8 mnkr -1,8 mnkr -2,8 mnkr Grundskola / fritids -2,0 mnkr -4,0 mnkr -4,0 mnkr -5,0 mnkr Fritidsklubb -0,7 mnkr -0,7 mnkr -0,7 mnkr -0,7 mnkr Summa: - 3,6 mnkr -6,5 mnkr -6,5 mnkr -8,5 mnkr 68

53 Bilaga 1b Minskad ram till gymnasieskolan Gymnasieskola - 4,9 mnkr - 7,0 mnkr -7,0 mnkr -7,0 mnkr Åtgärder Verksamhetsförändringar Humanistiska programmet erbjuds ej Restaurang- och livsmedelsprogrammet samarbetas med Vuxenutbildningen Effektiviseringar inom Elevhälsan Effektiviseringar inom Öppna skolan Effektiviseringar inom Idrottscollege, elevhem samt Idrott och hälsa Effektiviseringar inom yrkesförberedande programmen Effektiviseringar inom Introduktionsprogrammen Fordonsprogrammet minskas med en inriktning, två inriktningar kvarstår Lokaler Avyttrar hus T Går ur delar av hus J Går ur lokaler för Fordonsprogrammet och bygger inte ett nytt fordonsprogram vid Bandygatan Avtal Uppsägning av Activa Interkommunala ersättningar Minskade interkommunala kostnader Ökade interkommunala intäkter Ekonomisk effekt Alternativ A (Fordonsprogrammet, tre inriktningar) Verksamhetsförändringar -3,35-5,85-5,85-5,85 Lokaler -0,4-0,4-0,4-0,4 Avtal -0,3-0,3-0,3-0,3 Interkommunala ersättningar -0,85-0,45-0,45-0,45 Summa: -4,9-7,0-7,0-7,0 Alternativ B (Fordonsprogrammet två inriktningar) Verksamhetsförändringar -3,15-5,25-5,25-5,25 Lokaler -1,0-1,0-1,0-1,0 Avtal -0,3-0,3-0,3-0,3 Interkommunala ersättningar -0,45-0,45-0,45-0,45 Summa: -4,9-7,0-7,0-7,0 69

54 Bilaga 1c Åtgärder Respektive och budgetansvar gör effektivisiering motsvarande ca 1% Ekonomisk effekt Effektivisering Fritidshem -0,2-0,2 / upp till respektive chef Gemensam verksamhet -0,2-0,2 Central verksamhet -0,15-0,15 Särskola -0,15-0,15 Kulturskola -0,1-0,1 Delsumma -0,8-0,8 Sammanfattande bild av ekonomisk effekt enligt bilaga: Verksamhet Förskola -0,90-1,80-1,80-2,80 Grundskola / fritids -2,00-4,00-4,00-5,00 Fritidsklubb -0,70-0,70-0,70-0,70 Fritidshem -0,20-0,20-0,20-0,20 Gemensam ver fsk/grsk -0,20-0,20-0,20-0,20 Central verksamhet -0,15-0,15-0,15-0,15 Särskola -0,15-0,15-0,15-0,15 Kulturskola -0,10-0,10-0,10-0,10 Gymnasieskola -4,90-7,00-7,00-7,00 Barn- & utbildningsnämnd -9,30-14,30-14,30-14,30 70

55 71

56 72

57 73

58 74

59 Barn- och utbildningsnämnden (beslutande) Protokoll 10 (35) Sammanträdesdatum: BUN 86 Dnr: BUF2016/302 Långsiktig plan för förskoleverksamhet i Vedevåg Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att: Att förvaltningschef ska återkomma i ärendet i maj år Ärendebeskrivning Förvaltningschef Henrik Arenvang har fått i uppdrag av barn- och utbildningsnämnden att ta fram alternativ för förskolans verksamhet och behov i Vedevåg efter år Det tillfälliga bygglovet för förskoleavdelning vid Mosebacke gäller från juni år 2017 till juni Hyresavtalet som kommunen har med förskolan Bergknallen gäller till september 2022 och behöver sägas upp 9 månader innan, annars förlängs hyreskontraktet ytterligare 10 år. Verksamheten vid Bergknallen har synpunkter på fastigheten och hur servicen fungerar från den privata hyresvärden. Bergknallen har en maximal kapacitet av 60 förskolebarn. Förnärvarande är efterfrågan ca 80 förskoleplatser. Därför behövs de tillfälliga lokalerna Mosebacke för ytterligare 20 barn. Skolverkets riktlinjer säger att mindre barngrupper är önskvärt och Bergknallen kanske i framtiden skulle maximeras till 45 barn. Förvaltningschef delger nämnden alternativ gällande förskoleverksamhet i Vedevåg år Delges: Förvaltningschef Verksamhetschef förskola Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 75

60 76

61 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr BUN 2018/ Barn- och utbildningsförvaltningen Marta Eriksson Barn- och utbildningsnämnden Nya ersättningsnivåer för asylsökande barn och elever 2019 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår Barn- och utbildningsnämnden besluta att: Anta nya ersättningsnivåer för asylsökande barn och elever år Ärendebeskrivning Budget fördelas till respektive verksamhet för asylsökande barn och elever enligt bilagan. Asylintäkter budgeteras hos förvaltningschefen. Budgetansvarig finansierar verksamheten genom budget. Utgångspunkt för budgetering är prognos för antal asylsökande barn i förskola och skola samt asylersättning per läsår och barn. Prognos för antal asylsökande barn och elever 2019 (förra årets siffror inom parentes): - 60 (50) barn i förskola - 15 (10) elever i förskoleklass (120) elever i grundskola, grundsärskola och specialskola - 60 (80) elever i gymnasieskola och gymnasiesärskola. Sökbar asylersättning från Migrationsverket per läsår och barn 2018: kr för ett barn i allmän förskola kr för en elev i förskoleklass kr för en elev i grundskola, grundsärskola och specialskola kr för en elev i gymnasieskola och gymnasiesärskola. Henrik Arenvang Förvaltningschef Marta Eriksson Ekonom Meddelas för åtgärd: Ekonom För kännedom: Förvaltningschef Verksamhetschefer Bilaga: Ersättningsnivåer för asylsökande barn i förskola och skola 2019 Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax 77

62 Barn- och utbildningsförvaltningen Ersättningsnivåer för asylsökande barn i förskola och skola 2019, kr Förskola Kommentar Prognos Per barn Budget 2019 Asylersättning per barn och år* Antal asylbarn 60 Budget förskolechef modell 78% Budget verksamhetschef förskola ansvar % Budget förvaltningschef ansvar 500 8% Totalt Förskoleklass Kommentar Prognos Per elev Budget 2019 Asylersättning per elev och år* Antal asylelever 15 Budget rektor modell 60% Budget verksamhetschef grundskola ansvar % Budget introduktionsenhet/modersmål ansvar % Budget elevhälsa ansvar 501 4% Budget förvaltningschef ansvar 500 4% Totalt Grundskola, grundsärskola och specialskola Kommentar Prognos Per elev Budget 2019 Asylersättning per elev och år* Antal asylelever 130 Budget rektor modell 61% Budget verksamhetschef grundskola ansvar % Budget introduktionsenhet/modersmål ansvar % Budget elevhälsa ansvar 501 4% Budget förvaltningschef ansvar 500 4% Totalt Gymnasieskola och gymnasiesärskola** Kommentar Prognos Per elev Budget 2019 Asylersättning per elev och år* Antal asylelever 60 Budget rektor IM 65% Budget verksamhetschef gymnasieskola ansvar % Budget introduktionsenhet/modersmål IM 9% Budget elevhälsa ansvar 650 6% Totalt *Schablonbelopp 2018 enligt 5 och 6 i förordningen (2002:1118) **Asylelev vid gymnasiesärskola hanteras hos verksamhetschef grundskola 78

63 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr BUN 2018/ Barn- och utbildningsförvaltningen Marta Eriksson Barn- och utbildningsnämnden Fördelning av schablonersättning för nyanlända år 2019 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår Barn- och utbildningsnämnden besluta: Ny fördelning av schablonersättning för nyanlända år 2019 Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Totalt: 2,0 mnkr 8,9 mnkr 2,1 mnkr 13,0 mnkr Ärendebeskrivning Migrationsverket betalar ut en schablonersättning för nyanlända, dvs. personer som fått uppehållstillstånd och blivit kommunplacerade. Denna ersättning betalas ut under 25 månader och uppgår totalt till kr per barn eller elev för år Schablonersättningen ska räcka till minst 4 år för att anpassas till skollagens definition av nyanländ, se 3 kap. 12 a skollagen (2010:800). Budget för schablonersättning för nästa kalenderår fördelas till respektive verksamhet proportionellt till antalet nyanlända barn eller elever. Henrik Arenvang Förvaltningschef Marta Eriksson Ekonom Meddelas för åtgärd: Ekonomi För kännedom: Förvaltningschef Verksamhetschefer Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax 79

64 80

65 Dnr BUN 2018/ Gym n a sie skola n

66 Elever i gymnasieskola, hemkommun, antal 82