RESOLUTION: En digital agenda för Europeiska unionen och länderna i Latinamerika och Västindien

Transkript

1 PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN EULATINAMERIKA RESOLUTION: En digital agenda för Europeiska unionen och länderna i Latinamerika och Västindien på grundval av betänkandet från utskottet för hållbar utveckling, miljö, energipolitik, forskning, innovation och teknik Medföredragande: Adolfo Rodríguez Sáa (Parlatino) Carlos Zorrinho (Europaparlamentet) Torsdagen den 22 september 2016 Montevideo AT\ docx

2 EUROLAT Resolution av den 22 september 2016 Montevideo [på grundval av betänkandet från utskottet för hållbar utveckling, miljö, energipolitik, forskning, innovation och teknik] En digital agenda för unionen och länderna i Latinamerika och Västindien Den parlamentariska församlingen EULatinamerika utfärdar denna resolution med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, med beaktande av den digitala agendan för Latinamerika och Västindien (elac2018), som antogs av den femte ministerkonferensen om informationssamhället i Latinamerika och Västindien den 7 augusti 2015 i Mexico City, med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, med beaktande av den amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna (San José-pakten från Costa Rica), med beaktande av kommissionen meddelande av den 6 maj 2015 En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192), med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 14 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter (A8-0139/2016), med beaktande av den tematiska rapporten från arbetsgruppen för högt uppsatta tjänstemän om IKT av den 14 mars 2016, som lades fram vid det femte mötet för höga tjänstemän EU-Celac i Bryssel (Belgien), med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 10 mars 2016 om en blomstrande datadriven ekonomi (2015/2612(RSP)), med beaktande av den politiska förklaringen, Brysseldeklarationen och handlingsplanen från det andra toppmötet mellan EU och Celac den 11 juni 2015, med beaktande av Europaparlamentets betänkande av den 21 december 2015 om vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden (A8-0371/2015), med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/2240 av den 25 november 2015 om inrättandet av ett program för lösningar för interoperabilitet och gemensamma ramar för europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare (ISA2-programmet) för modernisering av den offentliga sektorn, med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juli 2014 Mot en blomstrande datadriven ekonomi (COM(2014)0442), 2/11 AT\ docx

3 med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Europeiskt initiativ för molnbaserade tjänster Att skapa en konkurrenskraftig data- och kunskapsekonomi i Europa (COM(2016)0178), med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 EU:s handlingsplan för e-förvaltning för Snabbare digital omvandling av förvaltningar (COM(2016)0179), med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän uppgiftsskyddsförordning) (COM(2012)0011), med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 om åtgärder rörande en öppen internetanslutning och om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster och förordning (EU) nr 531/2012 om roaming i allmänna mobilnät i unionen, med beaktande av rapporten The digital economy for structural change and equality från FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika och Karibien (ECLAC), som offentliggjordes 2012, med beaktande av resolutionen om rätten till utbildning och digital kompetens, som antogs av det 17:e ordinarie sammanträdet i det latinamerikanska parlamentet den 2 december 2011, och av följande skäl: A. Världen genomgår en digital revolution som påverkar vår vardag och vårt politiska, sociala, ekonomiska och kulturella liv. Tillgång till IKT ger samhället en ny möjlighet att garantera verkligt lika möjligheter för alla människor och övervinna befintliga geografiska och ekonomiska skillnader, vilket kan skapa en hävstångseffekt liknande alfabetiseringen. B. Den digitala ekonomin ökar med 10 % per år i hela världen, snabbare än världsekonomin i stort. C. De nya tekniska framstegen bör bidra till att minska de sociala skillnaderna och diskrimineringen, skapa arbetstillfällen och till att främja ett öppnare, jämlikt, transparent, hållbart och ansvarsfullt samhälle. D. Den digitala omvandlingen har en direkt inverkan på den globala ekonomins tillväxt och konkurrenskraft. E. Rätten till digital delaktighet omfattar tillgång till infrastruktur och IKT, digital kompetens och tillägnande av dessa tekniker, så att de kan användas för att skapa nya resurser och ny kunskap. F. E-förvaltning, som har vuxit fram ur utvecklingen av informations- och kunskapstekniken, kan göra förvaltningen mer effektiv och öppen genom förenklade förfaranden för att förbättra människors livskvalitet och förbättra tillgången för de mest AT\ docx 3/11

4 utsatta grupperna i samhället som befinner sig längst från maktcentrumen. G förväntas 90 % av arbetstillfällena i unionen kräva digital kompetens. H. Världsbanken har kommit fram till att varje ökning på 10 % av bredbandsanslutningar ökar den ekonomiska tillväxten med 1,3 %. I. Effekten är ännu större i Latinamerika och Västindien: enligt Interamerikanska utvecklingsbanken innebär en ökning på 10 % av användningen av bredbandstjänster i regionen en genomsnittlig ökning på 3,2 % av BNP och en produktivitetsökning på 2,6 procentenheter. J. Utbyggnaden av den nya generationens bredband och en effektiv och samordnad förvaltning av radiospektrumet är avgörande för att utnyttja de möjligheter till ekonomisk tillväxt som den nya tekniska utvecklingen medför, t.ex. molntjänster, sakernas internet, stordata eller de framtida 5G-näten. K. IKT-investeringar blir mer verkningsfulla om de kompletteras av en gynnsam ekonomisk och rättslig ram, infrastruktur, användarkapacitet och ett innovationssystem, vilket innebär att staterna spelar en mycket viktig roll i detta avseende. L. Unionen anser att den digitala agendan utgör en av de sju pelarna i Europa 2020strategin, som fastställer unionens mål för hållbar tillväxt (grön och smart tillväxt för alla) fram till M. Syftet med strategin för den digitala inre marknaden, som antogs den 6 maj 2015, är att blåsa nytt liv i den digitala inre marknaden. Strategin baseras på tre pelare: bättre tillgång för konsumenter och företag till digitala varor och tjänster, skapa rätt förutsättningar så att digitala nätverk och tjänster ska kunna blomstra och maximera den digitala ekonomins tillväxtpotential. N. Viktiga resultat har redan uppnåtts. Enligt Europeiska kommissionens rapport om framstegen mot målen i den digitala agendan 2015 hade 68 % av EU-medborgarna tillgång till snabbt bredband i slutet av 2014, även om det finns stora skillnader mellan mer utvecklade tätortsområden och landsbygdsområden, 75 % av medborgarna använde internet dagligen, medan endast 14,5 % av de små och medelstora företagen använde internet som en e-handelskanal, trots att 50 % av EU-medborgarna handlar på nätet. Utvecklingen av e-förvaltning har gått framåt i hela unionen, även om det finns stora skillnader mellan länderna. Avsevärda ansträngningar har gjorts för att skapa lösningar och plattformar för driftskompatibilitet. O. För att strategin för en digital inre marknad ska bli framgångsrik är det även nödvändigt att främja medborgarnas tekniska kompetens och entreprenörsandan i den digitala industrin samt lösa problemet med bristen på kvalificerade arbetstagare med expertkunskap om IKT. P. Enligt ECLAC var Latinamerika och Västindien under perioden den region som hade den näst största ökningen av den andel av befolkningen som använder internet. 4/11 AT\ docx

5 Q. Den digitala kompetensen bör förstärkas i alla etapper av utbildning och yrkesinriktad utbildning, och bör utgöra ett prioriterat åtgärdsområde i samarbetsprogrammen mellan unionen och dess partnerländer i Latinamerika och Västindien. R. E-förvaltning förenklar de administrativa förfarandena, förbättrar tjänsternas kvalitet och ökar den interna effektiviteten i den offentliga förvaltningen. Digitala offentliga tjänster minskar företagens och medborgarnas administrativa börda och gör deras kontakter med de offentliga förvaltningarna snabbare, effektivare, bekvämare, öppnare och mindre kostsamma. S. Digital kompetens bör främjas för hela befolkningen, även bland de grupper som har avslutat sin skol- eller yrkesutbildning. T. Europeiska kommissionens har som särskilt mål att främja dialog och informationssamhället i Latinamerika, stimulera och stödja it-forskning i Latinamerika och Europa och stödja tillnärmning och harmonisering av regleringsprocesserna inom telekommunikationssektorn i Latinamerika, med ECLAC:s deltagande och med stöd av åtgärdsplanen för informations- och kunskapssamhället i Latinamerika och Västindien (elac 2015). U. Den femte ministerkonferensen om informationssamhället i Latinamerika och Västindien antog den digitala agendan för Latinamerika och Västindien (elac2018), där följande fem åtgärdsområden fastställs: Tillgång och infrastruktur. Den digitala ekonomin, innovation och konkurrenskraft. E-förvaltning och aktivt medborgarskap. Hållbar utveckling och inkludering. Styrning av informationssamhället. V. Syftet med elac2018 är att utveckla ett digitalt ekosystem i Latinamerika och Västindien som genom en integrations- och samarbetsprocess på regional nivå stärker de politiska åtgärderna för att främja ett samhälle som baseras på kunskap, inkludering och jämlikhet, innovation och miljömässig hållbarhet. W. I sin tematiska rapport av den 14 mars 2016 som lades fram vid det femte mötet för högt uppsatta tjänstemän i EU och Celac i Bryssel, anger arbetsgruppen för högt uppsatta tjänstemän om IKT en rad konkreta projekt för bilateralt samarbete på IKT-området. X. Den nya industrialiseringen ( Industri 4.0 ), den nya e-förvaltningen och de tekniska framstegen, särskilt när det gäller automatisering, kan orsaka störningar på arbetsmarknaden, samtidigt som de kommer att skapa lika många eller fler sysselsättningstillfällen som kräver nya kompetenser. Att förse befolkningen med sådana kompetenser är en förutsättning för att göra framsteg med den digitala agendan, och kommer att säkerställa att omvandlingsprocessen inte skapar mer fattigdom, arbetslöshet och orättvisor, utan att den i stället bidrar till att skapa ett mer miljövänligt, intelligent och integrerat samhälle i unionen och Latinamerika. Y. Genomförandet av den digitala agendan ger också goda samarbetsmöjligheter för att främja energieffektivitet och bekämpa klimatförändringen, särskilt genom utveckling av projekt för intelligent rörlighet, intelligenta städer och intelligenta nät. Z. IKT kan bidra till initiativ för digitalisering av kulturarvet, såsom digitalisering, digitalt AT\ docx 5/11

6 bevarande, utbyten och ökad tillgång till samlingar, arkiv och bibliotek i det digitala formatet AA. Den övergripande prioriteringen för samarbetet mellan EU och Celac på IKT-området bör vara att undanröja den digitala klyftan, både mellan och inom länderna. AB. Fördelarna med den digitala ekonomin bör gemensamt gynna alla våra samhällen i Europa, Latinamerika och Västindien. AC. Könsskillnader märks även av i den digitala agendan: enligt Internationella teleunionen (ITU) utgör kvinnor i genomsnitt 30 % av den tekniska personalen, knappt 15 % på chefsnivå och endast 11 % av planerings- och strategiansvariga inom IKT-sektorn. AD. E-integration bör därför bidra till ländernas ekonomiska utveckling, till att lösa sociala problem och till att förbättra människors levnadsvillkor. AE. Informationsteknik och kunskap utgör medel för att utöva yttrande- och åsiktsfrihet, utan mellanhänder. 1. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika uppmanar regeringarna i unionen och Latinamerika att i sin offentliga politik prioritera åtgärder för IKT-utveckling som en drivkraft för medborgarnas, företagens och statens framsteg, på grundval av följande faktorer: infrastruktur, e-förvaltning, produktion, utbildning och kapacitetsuppbyggnad, teknik och rättsliga ramar. 1. Den digitala ekonomin, sysselsättning och innovation 2. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika rekommenderar att varje lands digitala potential utnyttjas maximalt, för att skapa tillväxt och sysselsättning, främja social och generationsmässig inkludering och undanröja den digitala klyftan genom att införa nya samverkansmodeller. 3. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika vill att digitala kompetenser förstärks i teoretisk och yrkesinriktad utbildning, men framför allt bland äldre personer och arbetslösa. 4. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika understryker behovet av att öka produktiviteten, tillväxten och innovationsförmågan inom produktionssektorerna med hjälp av IKT och att stimulera den digitala omvandlingen i mikroföretag samt små och medelstora företag. Församlingen betonar vikten av en samlad insats för att skapa ett bättre företagsklimat så att nya och framväxande företag kan verka och utvecklas. Församlingen anser att program för att främja nya och framväxande digitala företag är avgörande för att se till att nya företag har tillräckligt med tid och utrymme för att utveckla sina företagsmodeller, och anser att sådana program bör finnas tillgängliga både i landsbygds- och tätortsområden. Församlingen uppmanar unionen och länderna i Latinamerika och Västindien att skapa incitament för att främja utvecklingen av en innovationsinriktad entreprenörskultur, främst bland ungdomar. 5. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika uppmanar unionen och länderna i Latinamerika och Västindien att göra regelbundna utvärderingar av den digitala 6/11 AT\ docx

7 ekonomins kvalitativa och kvantitativa effekter på sysselsättningen, och att utbyta god praxis. Församlingen påpekar att den digitala utdelningen till följd av vinsterna från den digitala produktiviteten bör komma hela befolkningen till nytta. 6. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika betonar att programmen för kapacitetsuppbyggnad för företag samt fortbildning och omskolning för arbetstagare bör vara en prioritering för att främja tillväxt och sysselsättning, och att unionen och Latinamerika bör samarbeta på detta område. 7. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika förespråkar ekonomiskt, tekniskt och logistiskt stöd som är anpassat till särdragen hos de sektorer som berörs av digitaliseringen av traditionella branscher och lokala producenter, för att förbereda dem för framtidens uppgifter och krav ( Industri 4.0 ). Församlingen anser att detta stöd dessutom bör inriktas på mikroföretag och små och medelstora företag, eftersom många av dessa företag fortfarande håller på att anpassa sig och kan behöva ytterligare hjälp. 8. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika uppmanar länderna i det biregionala partnerskapet att ta fram särskilda dagordningar för spridning och användning av IKT inom de olika produktionssektorerna, med särskild betoning på jordbruk och agroindustri, miljövård, hållbar utveckling och kulturarv. 9. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika uppmanar unionen och Latinamerika att samarbeta för att utveckla metoder och plattformar för lärande som är anpassade till olika företagstyper, med särskild betoning på små och medelstora företag och personer med specifika behov, såsom barn, personer med funktionsnedsättning och äldre vuxna. Församlingen betonar användningen av e-böcker som en metod för att främja öppen kunskap och samarbetsmöjligheter för ständig utveckling. 10. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika vill se att det aktiva samarbetet förstärks på forsknings- och innovationsområdet, genom att koppla ihop kompetenscentrum och stödja konsortier, särskilt inom ramen för det gemensamma forskningsområdet EUCelac. 11. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika anser att utvecklandet av principer för e-förvaltning och e-styrning bör betraktas som en nyckelprioritet för att främja innovation på de båda kontinenterna, förbättra den inre och yttre konkurrenskraften och göra offentliga institutioner öppnare. Församlingen uppmanar unionen och länderna i Latinamerika och Västindien att samordna sina insatser i digitaliseringen av offentliga förvaltningar så att de blir mer effektiva, tillgängliga och inkluderande för medborgarna. Församlingen betonar vikten av samarbete kring tillämpningen av instrument för e-förvaltning och e-demokrati. Församlingen betonar behovet av att även inrikta insatserna på modernisering av den offentliga sektorn på områden som t.ex. digital upphandling, e-hälsa, digital folkbokföring, kollektivtrafik och e-fakturering, så att de blir öppnare och underlättar en mer effektiv resursanvändning genom att skapa ett samarbetsklimat för utveckling av it-tillämpningar för gemensam användning som är mer tillgängliga för medborgarna. 12. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika betonar möjligheterna med e-demokrati och e-deltagande för att öka allmänhetens praktiska deltagande i AT\ docx 7/11

8 utformningen av politiska åtgärder, t.ex. genom att förbättra spridningen av information om politiska initiativ från regeringar och parlament, möjligheten att inleda samråd för att inhämta medborgarnas synpunkter och främja deras aktiva deltagande samt deras möjlighet att aktivt delta i beslutsprocesserna. 2. Inkludering och hållbar utveckling 13. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika uppmanar unionen och länderna i Latinamerika och Västindien att utnyttja dynamiken i den tekniska förändringen på det digitala området för att kraftfullt bekämpa digital exkludering och skillnader i tillgång, se till att alla människor blir delaktiga och garantera dem rätten till datorisering, oberoende av inkomst, social ställning, kön, funktionsnedsättning eller geografisk situation. 14. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika betonar vikten av att främja ett integrerat jämställdhetsperspektiv i den offentliga politiken för digital utveckling, att garantera fullständig tillgång till och användning av IKT för kvinnor och barn samt främja kvinnors deltagande och ledarskap i det offentliga och privata beslutsprocesserna på det digitala området. 15. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika rekommenderar unionen och länderna i Latinamerika och Västindien att utnyttja möjligheterna med makrodatatekniken för att förbättra de offentliga informationskällorna, ge allmänheten möjlighet att ansluta sig till de offentliga förvaltningarna och ta fram intelligenta och hållbara lösningar på områden som kollektivtrafik, intelligenta städer, jordbruk och havspolitik. 16. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika uppmanar unionen och länderna i Latinamerika och Västindien att utnyttja digitaliseringen som ett verktyg för att främja hållbar utveckling, öka produktiviteten och den globala konkurrenskraften, förbättra livskvaliteten, bekämpa klimatförändringen och förbättra energieffektiviteten. Församlingen påpekar att innovation och utveckling, design, produktion, användning och återvinning av IKT-produkter följaktligen bör vara hållbara och miljövänliga. Församlingen påpekar dessutom att länder, regioner, städer och landsbygdssamhällen bör vara anslutna via intelligenta IKT-lösningar via en kontinuerlig innovationsmodell som grundas på öppen kunskap och optimerar resursanvändningen. 17. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika uppmanar länderna i unionen och Latinamerika att beakta behovet av inkludering i all offentlig politik på IKT-området, särskilt utbildning och yrkesutbildning, i syfte att undvika att ekonomiska och utbildningsmässiga orättvisor fortsätter att påverka möjligheterna att använda internet. Församlingen betonar dessutom behovet av utbildning i medierna, särskilt bland ungdomar, för att lära dem att kritiskt tolka det innehåll som finns tillgängligt via IKT. 3. Tillgång och infrastruktur 18. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika stöder öppna standarder för att främja gemensamt arbete på innovationsområdet. Öppna källor och fri tillgång påskyndar innovationsprocesserna och förbättrar forskning och utveckling. Därför är det 8/11 AT\ docx

9 viktigt att främja driftskompatibilitet, öppnande, oberoende, teknikneutralitet och portabilitet för information och data som skapas genom utvecklingen av nya idéer, produkter eller tjänster, och som främjar och driver på innovationen. 19. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika förlitar sig på att unionen och länderna i Latinamerika och Västindien samarbetar för att göra framsteg med och främja en fullständigt oberoende e-förvaltningsstruktur, så att internet fortsätter att vara en öppen och integrerande modell för multilateral och demokratisk förvaltning, med delaktighet för många intressenter, enligt principen att internet är en unik, öppen, fri och stabil plattform. 20. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika uppmanar unionen och länderna i Latinamerika och Västindien att garantera rättssäkerhet för en verklig neutralitet och mångfald på nätet. Församlingen betonar att all internettrafik bör behandlas likvärdigt, utan diskriminering, begränsning eller störning, oberoende av sändare, mottagare, typ, innehåll, apparat, tjänst eller tillämpning. Församlingen betonar vidare att åtgärder för internettrafikstyrning som blockerar, saktar ned, ändrar, begränsar, stör, försämrar eller diskriminerar innehåll, tillämpningar, konkreta tjänster eller specifika kategorier endast bör tillåtas under exceptionella omständigheter där så är nödvändigt, och endast under den tid som krävs för att uppfylla rättsliga krav, bevara nätets integritet och säkerhet eller undvika en omedelbart förestående överbelastning av nätet. Församlingen påpekar att dessa åtgärder bör vara öppna, icke-diskriminerande och proportionella, och att de inte får grunda sig på kommersiell hänsyn, utan på rent objektiva krav på tjänstens tekniska kvalitet för särskilda trafikkategorier. 21. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika betonar behovet av att ge tillgång till snabb bredbandsanslutning för alla medborgare och främja investeringar i den nya generationens bredband för att uppnå avsevärda förbättringar av tjänsternas kapacitet och kvalitet. Församlingen betonar att investeringar i bredbandsanslutning måste vara integrerande och rättvisa och inriktas på total täckning för landsbygdsområden, avlägset belägna områden, yttersta randområden och missgynnade områden, för att säkerställa att alla medborgare, företag, offentliga förvaltningar, utbildningsinstitutioner och andra organisationer har tillgång till höghastighetsanslutningar. Församlingen betonar att det krävs offentligt stöd och finansiering om marknaden misslyckas. 22. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika välkomnar installationen av en ny fiberoptisk undervattenskabel mellan Europa och Latinamerika, som kommer att ansluta Lissabon (Portugal) till Fortaleza (Brasilien), vilket för våra kontinenter närmare varandra och främjar utbildning, forskning och innovation samt handelsutbyten. 23. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika uppmanar unionen och länderna i Latinamerika och Västindien att garantera friheten att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster inom sina territorier, utan diskriminering mellan operatörer. 24. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika betonar vikten av att investera i en stabil och rikhaltig IKT-infrastruktur, eftersom det i vissa fall, t.ex. vid naturkatastrofer och humanitära katastrofer, är mycket viktigt att tjänsterna och kommunikationsnäten är motståndskraftiga. AT\ docx 9/11

10 25. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika anser att det behövs ambitiösa riktade åtgärder för att förbättra tillgången till varor och tjänster på nätet, särskilt genom att stoppa praxis med geoblockering och orättvis prisdiskriminering på grundval av geografisk placering eller nationalitet, som kan gynna dominerande aktörer på marknaden och att konsumenter tar sin tillflykt till olagligt innehåll. Församlingen betonar dock vikten av att upprätthålla de mekanismer som gör det möjligt att effektivt bevara och finansiera ett rikt och varierat kulturellt utbud för medborgarna. 26. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika uppmanar EU, Latinamerika och Västindien att garantera allmän tillgång till nya tekniker, som utgör ett medel för att utöva rätten till yttrande- och åsiktsfrihet. 4. Reglering och skydd av rättigheter 27. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika uppmanar unionen och länderna i Latinamerika och Västindien att främja säkerhet inom och tillit till användningen av internet, garantera rätten till integritet och skydd av personuppgifter samt skyddet av minderåriga. Församlingen betonar vikten av en säker behandling av information som överförs på nätet. 28. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika uppmanar unionen och länderna i Latinamerika och Västindien att gemensamt delta i det pågående arbetet med att definiera det globala regelverket för nya företagsmodeller, nya metoder och nya regler för säkerhet och integritetsskydd. 29. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika uppmanar unionen och länderna i Latinamerika och Västindien att tillsammans delta i multilaterala forum om frågor av gemensamt intresse för att främja en gemensam dagordning för global styrning av internet och ensidigt kräva att de mänskliga rättigheterna och de grundläggande värdena tillämpas i såväl den digitala som den verkliga världen. 30. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika anser att e-handeln är en värdefull tillgång som skapar tillväxtmöjligheter för små och medelstora företag och ökar tillgången till varor och tjänster även i avlägset belägna områden samt på landsbygden och för personer med funktionsnedsättning eller nedsatt rörlighet. Församlingen påpekar att den allt snabbare utvecklingen av e-handel och aktiviteter på nätet skapar nya möjligheter för konsumentskydd och skydd för immateriella rättigheter. Församlingen uppmanar unionen och länderna i Latinamerika och Västindien att samarbeta för att förstärka och harmonisera sina rättsliga ramar på konsumentskyddsområdet, anpassa konsumentskyddslagstiftningen till den digitala miljön och samordna logistik, transport, elektroniska betalningsmedel och skydd av personuppgifter samt skapa rättssäkerhet och enkel tillgång till produktinformation. 31. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika betonar den roll som IKT och den digitala agendan spelar på det människorättsliga området. Församlingen anser att internet har blivit ett centralt verktyg för att utöva rättigheter som yttrande- och mötesfriheten genom möjligheten att kommunicera, organisera och dela viktig information, exempelvis om kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Församlingen understryker samtidigt att IKT kan motverka dessa syften, eftersom många kränkningar 10/11 AT\ docx

11 av de mänskliga rättigheterna i dag har en teknisk anknytning. 32. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika påpekar att den snabba ökningen av nätattacker kräver ett samordnat agerande av unionen och länderna i Latinamerika och Västindien, med målet att förebygga och bekämpa it-brottslighet genom strategier och politik för it-säkerhet och genom att säkerställa en hög gemensam säkerhetsnivå för informationssystem och nät. Församlingen betonar behovet av modernisering av lagstiftningen och kapacitetsuppbyggnad samt främjande av samordning på lokal och regional nivå för hantering av datasäkerhetsincidenter. 33. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika betonar även behovet att rättsligt definiera handlingar som nätmobbning och utnyttjande av minderåriga via nätet (groomning). 34. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika föreslår att man vid alla toppmöten i församlingen analyserar den digitala agendans utveckling och situationen för samarbetet mellan unionen och Latinamerika på detta område, eftersom den digitala agendan är en process i ständig förändring som beror på den tekniska utvecklingen och på ekonomiska, sociala och miljömässiga behov. 35. Den parlamentariska församlingen EULatinamerika uppdrar åt sina ordförande att översända denna resolution till ordförandeskapet för toppmötet EU Latinamerika/Västindien, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen, EU-medlemsstaternas och samtliga latinamerikanska och västindiska länders parlament, Latinamerikanska parlamentet, Centralamerikanska parlamentet, Andinska parlamentet, Mercosurs parlament, Andinska gemenskapens sekretariat, Mercosurs ständiga representantkommitté, det latinamerikanska ekonomiska systemets ständiga sekretariat samt generalsekreterarna för Amerikanska samarbetsorganisationen och Sydamerikanska nationernas union. AT\ docx 11/11