Kallelse till sammanträde med högskolestyrelsen 2 december 2013

Transkript

1 KALLELSE Högskolestyrelsens ordförande Nr 4:2013 MDH 2013/367 Högskolestyrelsens ledamöter Företrädare för arbetstagarorganisationer (Saco-S och OFR/S) Prorektor Förvaltningschef Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till sammanträde med högskolestyrelsen 2 december 2013 Plats: Styrelserummet B212, Eskilstuna Tid: Måndag 2 december, kl Besked om förhinder att delta vid styrelsesammanträdet lämnas till Christina Ljunggren senast fredag , e-post: christina.ljunggren@mdh.se, tel.: Bilaga 1: Förslag till dagordning

2 FÖRSLAG TILL DAGORDNING Bilaga 4.1 Högskolestyrelsens ordförande Nr 4:2013 MDH 2013/367 Ärende Åtgärd Bilaga 1. Mötet öppnas. 2. Val av justeringsperson. Beslut 3. Anmälning av övriga frågor. 4. Fastställande av dagordning. Beslut Protokoll från sammanträdet den 24 september 2013 Anmäls. Information Rektor rapporterar. Föredras av rektor. 7. Valet till fakultetsnämnden och dess utskott. Föredras av rektor. 8. Intresseanmälan om att bedriva polisutbildning vid MDH, campus Eskilstuna. Föredras av rektor. Kaffepaus 9. Utredning av verksamheten vid enheten för externa relationer (EER). Föredras av rektor och utredare Robert Hemmingson. Information Information Information Beslut 6.1 delas ut vid mötet 9.ftb Utvärdering av internrevisionen med anledning av Transcendent Groups slutrapport. Föredras av ordförande. 11. Universitetskanslerämbetets kvalitetsutvärderingar av examensrätter. Föredras av rektor, akademichef för IDT Damir Isovic och akademichef för EST Thomas Wahl samt handläggare på utbildnings- och forskningssektionen Michael Rogefelt. Diskussion Information Lunch

3 FÖRSLAG TILL DAGORDNING Bilaga 4.1 Högskolestyrelsens ordförande Nr 4:2013 MDH 2013/367 Ärende Åtgärd Bilaga 12.a Verksamhetsuppföljningsrapport inklusive Intern styrning och kontroll (ISK) samt information om rektors Verksamhetsmål, budget och uppdrag Föredras av chef för utbildnings- och forskningssektionen Malin Gunnarsson och ekonomichef Björn Magnusson. 12.b Information inför ledningens bedömning av ISK i samband med undertecknande i ÅR Föredras av handläggare på utbildnings- och forskningssektionen Jonas Lostelius. Information 12.1 Information Antagningsordningen revideringar. Föredras av förvaltningschef Marie Eriksson. Beslut 13.ftb MDH:s återrapportering av åtgärder vidtagna med anledning av internrevisionsrapporten Verkställighet av fattade beslut. Föredras av bitr. chef för utbildnings- och forskningssektionen Hans Berggren. 15. MDH:s återrapportering av åtgärder vidtagna med anledning av internrevisionsrapporten Uppföljning. Föredras av ekonomichef Björn Magnusson. 16. Meddelanden från studentkåren och doktorandrådet. Föredras av studentkårsrepresentanterna Uliana Zakladna och doktorandrådsrepresentant Louise Sund. 17. Uppdrag givna från styrelsen till rektor. Anmäls. Information Information Information 16.1 Information Övriga frågor. 19. Mötet avslutas.

4 1 av 139 Ärende 5 Bilaga 1

5 2 av 139 Ärende 5 Bilaga 1

6 3 av 139 Ärende 5 Bilaga 1

7 4 av 139 Ärende 5 Bilaga 1

8 5 av 139 Ärende 5 Bilaga 1

9 6 av 139 Ärende 5 Bilaga 1

10 7 av 139 Ärende 5 Bilaga 1

11 8 av 139 Ärende 5 Bilaga 1

12 Ärende 9 1 (2) Högskolestyrelsen Förslag till beslut MDH /13 Handläggare Hans Berggren Organisatorisk placering av uppdrag och verksamhet som idag bedrivs inom enheten för externa relationer (EER). Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar - att den verksamhet som idag bedrivs inom enheten för externa relationer (EER) ska placeras in i befintliga organisatoriska enheter. - att EER som organisatorisk enhet upphör från och med Högskolestyrelsen beslutar att uppdra till rektor - att besluta om organisatorisk placering av den verksamhet som idag bedrivs inom EER. - att återrapportera beslutet till högskolestyrelsen senast vid det andra styrelsemötet Bakgrund Enheten för externa relationer inrättades i mars En vicerektor utsågs med ansvar för samverkansfrågor. EER inrättades med vicerektorn som chef. Rektor beslutade att genomföra en extern utredning av den verksamhet som idag bedrivs på enheten för externa relationer (EER). Rektor fastställde samtidigt utredningsdirektiv (bilaga 1). Med hänvisning till att MDH:s vision är att bli en excellent samproducerande högskola till 2016 framhölls i rektors motivering vikten av att arbetssätt och samordning av arbetet med samverkan och samproduktion, både internt och externt, organiseras på ett optimalt sätt för att nå visionen och för att öka synergieffekterna internt dvs. höja kvaliteten i forskning och utbildning. I den områdesstrategi för samverkan och samproduktion som rektor fastställde (bilaga 2), och som gäller fram till och med 2016 så är det första strategiska ställningstagandet att Säkerställa att visionen om den samproducerande högskolan integreras i högskolans verksamhet. Förvaltningschefen lät därefter tillsätta en extern utredare, Robert Hemmingsson, som nu lämnat sin slutrapport (bilaga 3). Utredarens uppdrag har varit att lämna förslag på hur verksamheten inom EER skulle kunna inplaceras i andra befintliga organisatoriska enheter. 9 av 139

13 Ärende 9 2 (2) Motivering Förslaget till styrelsebeslut grundar sig på synen att samverkan och samproduktion ska vara ett medel för akademisk excellens och nytta i samhället. För att öka synergieffekterna mellan samverkansprojekt, akademisk excellens och samhällsnytta måste externa relationer ytterst ske integrerat med forskning och undervisning och involvera forskare och lärare. Samverkansfrågorna behöver därför komma närmare akademiernas reguljära verksamhet och ledningsansvaret på akademierna tydliggöras. I en strävan efter att bli en excellent samproducerande högskola går det inte, skriver utredaren, att styra detta arbete via en central funktion utan det krävs att samtliga ledare görs delaktiga och ansvariga för hur arbetet utvecklas. MDH skulle skapa bättre förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling genom att placera den befintliga verksamheten inom övriga organisatoriska enheter, menar utredaren. Utredningen visar också att detta skulle var möjligt och att samtidigt ha en sammanhållen och samordnande ledning av samverkansfrågorna. Ärendets beredning Underlaget har tagits fram av en extern utredare i enlighet med utredningsdirektiven där det framgår vilka som varit inblandade i utredningsarbetet. (se bilaga 1). Underlag i ärendet 1. Rektors beslut om utredning av EER inkl. utredningsdirektiven (Dnr: MDH /13) 2. Områdesstrategi för samverkan och samproduktion (Dnr: MDH 5-488/13) 3. Rapport Uppdrag att utreda enheten för externa relationer, Robert Hemmingsson, (Dnr: MDH 5-487/13) Delges Akademichefer Sektionschefer EER-chef Högskolebibliotekets chef Fackliga organisationer 10 av 139

14 11 av 139 Ärende 9 Bilaga 1

15 12 av 139 Ärende 9 Bilaga 1

16 13 av 139 Ärende 9 Bilaga 2

17 14 av 139 Ärende 9 Bilaga 2

18 Ärende 9 Bilaga 3 Rapport - Uppdrag att utreda enheten för externa relationer 15 av 139

19 Ärende 9 Bilaga 3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING REKTORS UTREDNINGSDIREKTIV REFERENSGRUPPER SAMMANFATTNING AV FÖRSLAGET TILL ORGANISATORISKA PLACERINGAR DEN VERKSAMHET SOM IDAG BEDRIVS INOM ENHETEN FÖR EXTERNA RELATIONER NUVARANDE STYRNING OCH UPPFÖLJNING AV SAMVERKAN OCH SAMPRODUKTION OMRÅDESSTRATEGI FÖR SAMVERKAN OCH SAMPRODUKTION FÖRSLAG TILL ORGANISATORISK PLACERING TYDLIGARE STRUKTURER FÖR ATT ÖKA SYNERGIEFFEKTERNA FÖR SAMVERKAN ARBETET MED STRATEGISK SAMVERKAN SKAPA KREATIVA MÖTESPLATSER FÖR SAMARBETSPARTNERS OCH OMGIVANDE SAMHÄLLE VÄRDENHET FÖR GEMENSAMMA OCH STRATEGISKA PROJEKT Värdenhet för projektet Robotdalen Värdenhet för projektet Automation Region Värdenhet för projektet MinST Innovation Värdenhet för projektet Samhällskontraktet IDÉLAB OCH IDÉLAB FORSKARSPÅRET KARRIÄRTORGET SAMORDNING AV HÖGSKOLANS UPPDRAGSUTBILDNING TILLVÄXTMOTORN DET FORTSATTA ARBETET...15 DATUM: UTREDARE: ROBERT HEMMINGSSON 2 16 av 139

20 Ärende 9 Bilaga 3 1 Inledning 1.1 Rektors utredningsdirektiv Bakgrund MDH:s vision är att bli en excellent samproducerande högskola En av punkterna som lyftes fram inom kraftsamlingsarbetet handlar om hur högskolan kan förtydliga och bättre samordna sättet att arbeta med samverkan och samproduktion - både internt och externt. Det är därför angeläget att göra en genomlysning av verksamheten på EER för att skapa ännu tydligare strukturer för att nå visionen och för att öka synergieffekterna för samverkan inom MDH. Rektors utredningsdirektiv Uppdraget är att lämna förslag på hur verksamheten som idag bedrivs på EER kan inplaceras i andra redan befintliga organisatoriska enheter. Förslagen ska grundas på MDH:s forsknings- och utbildningsstrategi för och den områdesstrategi för samverkan som rektor beslutat om. Utredningsarbetet ska därutöver omfatta relevant skriftligt underlag som MDH tillhandahåller. Däribland rektors årliga verksamhetsmål, uppdrag och budget, enheternas verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser och ekonomiska redovisningar med mera. Utredaren ska också intervjua ledamöter i rektors ledningsgrupp samt nyckelpersoner på EER. Synpunkter från medarbetarrepresentanter från EER och från kärnverksamheten ska inhämtas. Skriftlig slutrapport ska lämnas till rektor senast Referensgrupper Jag har under arbetets gång träffat representanter från rektors ledningsgrupp och medarbetare från enheten för externa relationer samt ett representativt urval av personer som företräder kärnverksamheten, i huvudsak forsknings- och utbildningsledare. Syftet med dessa möten har varit att inhämta information om den verksamhet som idag bedrivs inom enheten för externa relationer samt att få ta del av förslag vad gäller den organisatoriska placeringen av verksamheten. Medarbetarna på enheten för externa relationer har jag träffat vid två tillfällen och vid det sista mötet diskuterades möjliga organisatoriska placeringar av verksamheten. Representanter från ledningsgruppen har jag träffat vid tre tillfällen. Jag har också haft ett antal enskilda möten med några nyckelpersoner. DATUM: UTREDARE: ROBERT HEMMINGSSON 3 17 av 139

21 Ärende 9 Bilaga Sammanfattning av förslaget till organisatoriska placeringar Nedan följer en sammanställning av mitt förslag till organisatoriska placeringar av den verksamhet som idag bedrivs inom enheten för externa relationer. En övergripande presentation av respektive verksamhet/projekt samt ett förtydligande av fördelarna med den föreslagna organisatoriska placeringen görs under avsnitt två i detta dokument. Verksamhet Driva det långsiktiga och strategiska arbetet med samverkan på högskolegemensam ledningsnivå Skapa kreativa mötesplatser för samarbetspartners och omgivande samhälle Värdenhet för projektet Robotdalen Värdenhet för projektet Automation Region Värdenhet för projektet MinST Innovation Värdenhet för projektet Samhällskontraktet Idélab och Idélab forskarspåret Karriärtorget Samordning av högskolans uppdragsutbildning Tillväxtmotorn Organisatorisk placering Att de fyra akademierna skapar ett gemensamt forum Uppdraget placeras inom kommunikationssektionen Projektet Robotdalen placeras inom IDT Projektet Automation Region placeras inom IDT Projektet MinST Innovation placeras inom IDT Projektet Samhällskontraktet placeras inom utbildnings- och forskningssektionen Projektet placeras inom EST Karriärtorget placeras inom kommunikationssektionen Samordningsfunktionen placeras inom utbildnings- och forskningssektionen Projektet Tillväxtmotorn placeras inom EST 1.4 Den verksamhet som idag bedrivs inom enheten för externa relationer Idag är enheten för externa relationer organisatoriskt placerade under rektor och chefen för enheten direktrapporterar till rektor. Enheten är en strategisk och operativ enhet som arbetar med samverkan och samproduktion med näringsliv och offentlig sektor utifrån ett högskolegemensamt ledningsperspektiv. Enheten har två verksamhetsområden: strategisk samverkan entreprenörskap, innovation och kommersialisering Arbetet med strategisk samverkan innebär att: - vara ett stöd i ledningens arbete med strategisk samverkan - vara ett stöd till akademierna i deras samverkansarbete - ta fram processer för samverkan - arrangera samverkansmöten och forum för våra samarbetspartners - vara en arena för MDH:s större samverkansprojekt - arbeta med strategiska projekt som gynnar MDH på lång sikt - samordna uppdragsutbildningar Arbetet med entreprenörskap, innovation och kommersialisering innebär att: - stärka de entreprenöriella förmågorna hos studenterna och anställda - arbeta med processen från idé till företag - vara en resurs i dessa frågor till regionen DATUM: UTREDARE: ROBERT HEMMINGSSON 4 18 av 139

22 Ärende 9 Bilaga 3 Enheten har, enligt Verksamhetsmål Uppdrag och budget 2013 följande särskilda ansvarsområden: Idélab, i enlighet med särskilt uppdrag i regleringsbrev Samordning av högskolans uppdragsutbildning Värdenhet för projekten, Robotdalen, Automation Region, MinST Innovation och Samhällskontraktet Akademisk högtid Examenshögtid Enhetens ska fungera som motor och driva det långsiktiga och strategiska arbetet med samverkan på högskolegemensam ledningsnivå. I arbetet ingår att identifiera strategiska satsningar för att ytterligare stärka högskolans roll som samverkande och samproducerande lärosäte. Det innebär också att initiera och driva egna projekt med syfte att öka samproduktionen. Vad gäller den akademiska högtiden samt examenshögtiden är dessa uppdrag redan överflyttade till kommunikationssektionen. I uppdraget ingår att: - agera mäklare och koppla ihop olika funktioner, studenter och forskare med arbetsliv, att vara en länk mellan högskolan och omvärlden, - skapa kreativa mötesplatser för att stärka MDH:s relationer med samarbetspartners och omgivande samhälle. Skapa arenor för möten mellan forskning/utbildning och praktik, - arbeta fram metoder och koncept för såväl strategisk samverkan som entreprenörskap, innovation och kommersialisering. Vidare ingår i uppdraget att skapa möjligheter för: - studenter att få jobb genom att arrangera karriärbyggande aktiviteter - studenter och personal att kommersialisera sina idéer - studenter och personal att utveckla sina entreprenöriella kompetenser - näringsliv och offentlig sektor att använda sig av MDH:s kompetenser 1.5 Nuvarande styrning och uppföljning av samverkan och samproduktion Rektor beslutar årligen om verksamhetsmål, uppdrag och budget, med utgångspunkt i högskolans vision och forsknings- och utbildningsstrategi. Akademiernas verksamhetsplaner utgår från högskolans vision, forsknings- och utbildningsstrategi samt de verksamhetsmål, riktade uppdrag och budget som årligen fastställs av rektor. Verksamhetsplanerna anger mål och huvudsakliga aktiviteter för akademin inom områdena utbildning på grund- och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå, forskning och anställda. Samverkan och samproduktion är huvudsakligen ett integrerat perspektiv inom de ovan nämnda områdena men det kan också anges gemensamma mål för verksamhetsgrenarna när det gäller samverkan och samproduktion. Dessa mål kan vara både kvalitativa och kvantitativa och det kan också anges vilka aktiviteter som ska genomföras under det kommande verksamhetsåret för att realisera en specifik målsättning. Som ett led i målbilden att vara det ledande lärosätet i Sverige för excellent samproduktion med nationella och internationella samhällsaktörer har rektor beslutat om en områdesstrategi för samverkan och samproduktionen. I detta dokument tydliggörs de strategier som krävs för att förverkliga visionen. DATUM: UTREDARE: ROBERT HEMMINGSSON 5 19 av 139

23 Ärende 9 Bilaga 3 Områdesstrategin för samverkan och samproduktion ska, liksom övriga områdesstrategier, vara vägledande vid upprättandet av akademiernas verksamhets-planer. Uppföljning av verksamhetsplanen görs med rektor efter tertial ett samt vid tertial tre inför rektors uppdrag för kommande verksamhetsår. En mer detaljerad beskrivning av områdesstratgin gör under rubriken 1.6 områdesstrategin för samverkan och samproduktion. 1.6 Områdesstrategi för samverkan och samproduktion Områdesstrategi för samverkan och samproduktionen beslutades av rektor den 25 september I detta dokument tydliggörs de strategier som krävs för att förverkliga visionen. MDH:s vision är att vara Ett starkt MDH den samproducerande högskolan. Målbilden är enligt forsknings- och utbildningsstrategin att 2016 vara det ledande lärosätet i Sverige för excellent samproduktion men nationella och internationella samhällsaktörer. MDH ska genom samverkan och samproduktion fortsätta utveckla forskningsbaserad utbildning liksom utbildningsrelevant forskning till värde och nytta för samhället. För att förverkliga visionen krävs ett långsiktigt, systematiskt och målinriktat arbete med samverkan och samproduktion som är såväl inåt- som utåtriktat. Att MDH har en lång tradition och omfattande verksamhet som bygger på samverkan och samproduktion skapar ett gynnsamt utgångsläge. För att förverkliga visionen har MDH gjort följande strategiska ställningstagande: 1. Säkerställa att visionen om den samproducerande högskolan integreras i högskolans verksamhet Detta görs genom att: stimulera en kultur och ett ledarskap som främjar samverkan och samproduktion, och använda befintliga interna och externa mötesplatser för att sprida kunskap om samverkan och samproduktion 2. Utveckla forskning genom samverkan och samproduktion Detta görs genom att: vidareutveckla och använda metoder för samproducerad forskning och nyttiggörande, utveckla och använda indikatorer för utvärdering och uppföljning av samverkan och samproduktion, och omvärldsbevaka hur andra lärosäten arbetar med samverkan och samproduktion samt vilken forskning som bedrivs inom detta område. DATUM: UTREDARE: ROBERT HEMMINGSSON 6 20 av 139

24 Ärende 9 Bilaga 3 3. Utveckla utbildning genom samverkan och samproduktion Detta görs genom att: vidareutveckla formerna för samverkan med arbetsmarknadens olika aktörer så att studenterna förbereds för framtidens arbetsliv, samtliga utbildningsprogram ska inrätta branschråd, och bedriva en aktiv alumnverksamhet 4. Ingå strategiska samarbeten och partnerskap Detta görs genom att: initiera, genomföra, följa upp och dra lärdom av arbetet med strategiska partnerskap, teckna långsiktiga samverkansavtal med näringsliv, offentlig och ideell sektor och utveckla en systematik för implementering av avtalen på operativ nivå, och samarbeta nationellt och internationellt med andra lärosäten, näringsliv, offentlig och ideell sektor kring samverkan och samproduktion 5. Stärka MDH:s roll i innovationssystemet Detta görs genom att: Den utbildning och forskning som bedrivs kommer till nytta för andra aktörer och är av värde för samhällets utveckling, och Idélab erbjuder studenter och medarbetare stöd för att nyttiggöra och kommersialisera idéer och forskning MDH:s vision är att bli en excellent samproducerande högskola En av punkterna som lyfts fram inom kraftsamlingsarbetet handlar om hur högskolan kan förtydliga och bättre samordna sättet att arbeta med samverkan och samproduktion både internt och externt. Mitt förslag till organisatorisk placering av verksamheten ska sättas i relation till hur förslaget bidrar till ökade synergieffekter för samverkan och samproduktionen inom lärosätet samt i förlängningen ett förverkligande av visionen. Den organisatoriska placeringen av verksamheten är central då densamma kan ge bra eller dåliga förutsättningar för ökade synergieffekter mellan de organisatoriska delarna som tillsammans utgör lärosätet, men den enskilt viktigaste framgångsfaktorn bedömer jag vara att skapa en kultur och ett ledarskap som främjar samverkan och samproduktion. 2 Förslag till organisatorisk placering 2.1 Tydligare strukturer för att öka synergieffekterna för samverkan Jag har med stort intresse tagit del av MDH:s forsknings- och utbildningsstrategi för och den områdesstrategi för samverkan som rektor nyligen beslutat. Båda dessa dokument ger en beskrivande bild av vad som krävs för att förverkliga visionen om att bli en excellent samproducerande högskola Det finns redan idag många goda exempel på samverkan och samproduktion men många jag träffat anser att det finns stora möjligheter till bättre samordning- både internt och externt. Detta bekräftas också av de synpunkter som kom fram i kraftsamlingsarbetet. DATUM: UTREDARE: ROBERT HEMMINGSSON 7 21 av 139

25 Ärende 9 Bilaga 3 Samverkan och samproduktion är i allt väsentligt ett integrerat perspektiv inom övriga verksamhetsgrenar och i områdesstrategin för samverkan och samproduktionen konkretiserar MDH sina strategiska ställningstaganden i syfte att skapa ett långsiktigt, systematiskt och målinriktat arbete med samverkan och samproduktion som är såväl inåt- som utåtriktat. I en strävan efter att bli en excellent samproducerande högskola går det inte, enligt min mening, att styra detta arbete via en central funktion som enheten för externa relationer utan det krävs att samtliga ledare görs delaktiga och ansvariga för hur arbetet utvecklas. Med denna åsikt som utgångspunkt anser jag att det skapats bättre förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling genom att placera den befintliga verksamheten inom övriga organisatoriska enheter. Nedan redogör jag för de strategiska överväganden som underbygger mitt förslag till organisatoriska placeringar av verksamheten som idag är placerade på enheten för externa relationer. Det är viktigt att skapa ett forum med en bred representation från kärnverksamheten och där samverkan och samproduktion kan diskuteras i ett strategiskt perspektiv och med utgångspunkt från lärosätet som helhet. Detta forum skapar en stark intern plattform för spetssamverkan med stora möjligheter till ökade synergieffekter. Det behövs en samordnare som placeras inom förvaltningen med uppgift att överblicka och samordna de aktiviteter som sker inom områdena samverkan och samproduktion. Samordnaren ska också vara länken mellan det ovan nämnda forumet och den högsta ledningen. Det finns redan idag etablerade strukturer för en kontinuerlig uppföljning av den samverkan och samproduktion som sker inom lärosätet samtidigt finns det självklart fortsatta möjligheter att utveckla indikatorer för utvärdering och uppföljning av samverkan och samproduktion inom både utbildningen och forskningen. Det kommer även fortsättningsvis att behövas en tydlig ingång till lärosätet för externa samarbetspartners och omgivande samhälle. Denna tydliga ingång är också viktig för att säkerställa en snabb återkoppling till externa intressenter. En bättre samordning av de olika projekt som drivs inom lärosätet mot interna och externa intressenter och samarbetspartners behövs för att tydliggöra möjligheterna till synergieffekter både i ett internt och externt perspektiv. Idag kan de interna målgrupperna delas in i studenter, lärare, forskare och ledning och de externa kan grupperas in i innovationssystem, små och medelstora företag, stora företag samt offentlig verksamhet. Vad gäller både befintliga och framtida projekt krävs en kontinuerlig och fördjupad dialog om kopplingen till nuvarande och framtida utbildningsprogram. Detsamma gäller självklart även för forskningen. Jag har i mitt förslag till organisatoriska placeringar av verksamheten försökt att välja ut de delar av verksamheten där lärosätet kan dra fördelar av att centralisera respektive decentralisera verksamheten. DATUM: UTREDARE: ROBERT HEMMINGSSON 8 22 av 139

26 Ärende 9 Bilaga 3 Centralisering kontra decentralisering Centralisering kontra decentralisering är en laddad frågeställning inom organisationsdesign, mycket beroende på att många organisationer väljer att se det som ett antingen eller alternativ där valet står mellan att gruppera precis all aktivitet tillsammans och att fördela ut alla aktiviteter till olika lokala enheter. Centraliseringens positiva sidor kan ses som: vinsten av skalfördelar som kommer av att organisationens olika processer är standardiserade och enhetliga, organisationsstrukturens möjlighet att utveckla djupare kunskap och erfarenhet inom specialiserade områden, vilken sedan effektivt kan spridas inom hela organisationen att ledningen förfogar över tydliga styrsignaler, vilket i sin tur leder till förutsägbarhet och trygghet för medarbetare och kunder Decentralisering, å sin sida, befrämjar: flexibilitet, kreativitet och innovation, något som ökar konkurrensmöjligheterna gentemot snabbrörliga och anpassningsbara konkurrenter. en decentraliserad organisation har också helt andra förutsättningar att utnyttja lokal kunskap om den lokala marknaden och anpassa sig därefter. dessutom kan motivationen, stimuleringen och ansvarskänslan hos medarbetarna öka tack vare möjligheten att delta och påverka beslut som berör deras egen arbetssituation. Såväl centralisering som decentralisering har sina fördelar, men ju mer extrema de blir åt vartdera hållet desto mer riskerar de att förlora den andra strukturmodellens fördelar. Svårigheten att driva en decentraliserad organisation är först och främst att det finns risker för suboptimeringar. Det är svårt att dra fördelar av att vara en stor organisation och se till det totala resultatet om de lokala enheterna agerar splittrat och endast prioriterar sina egna delmål. Det är viktigt att poängtera att centralisering kontra decentralisering inte är två statiska stadier, utan beteckningen på två extremer på en axel. Det handlar dock inte om att organisationen måste begränsa sig till någon av de två extremerna, utan en väl avvägd balans mellan centralisering och decentralisering, där organisationen kan välja ett mellanläge kan ofta vara den bästa lösningen. Det viktiga handlar då om att välja ut de delar där organisationen kan dra fördelar av att centralisera respektive decentralisera. 2.2 Arbetet med strategisk samverkan Idag ska enheten för externa relationer fungera som motor och driva det långsiktiga och strategiska arbetet med samverkan på högskolegemensam ledningsnivå. I utredningsuppdraget ingår att lämna förslag på hur högskolan kan förtydliga och bättre samordna sättet att arbeta med samverkan och samproduktion. Förslag till organisatorisk placering Att de fyra akademierna skapar ett gemensamt forum. DATUM: UTREDARE: ROBERT HEMMINGSSON 9 23 av 139

27 Ärende 9 Bilaga 3 Fördelarna med att detta forum skapas är att: - akademierna får en tydlig och central roll som motor i arbetet med att driva det långsiktiga och strategiska arbetet med samverkan på högskolegemensam ledningsnivå - det skapas ett strategiskt forum där samverkan och samproduktion är de viktigaste frågorna - det skapas goda förutsättningar för att bättre samordna sättet att arbeta med samverkan och samproduktion inom lärosätet - de strategiska diskussionerna kommer närmare kärnverksamheten och det ger bättre förutsättningarna för att realisera visionen om den samproducerande högskolan - det finns en tydlig ingång till kärnverksamheten för övriga funktioner inom lärosätet i frågor som rör samverkan och samproduktion Förtydligande om forumets roll och uppgift Forumet bemannas av kärnverksamheten och har en beredande roll till den redan befintliga ledningsstrukturen Forumet leds av en ordförande I rollen ingår att stödja ledningen i det strategiska arbetet och akademierna i det operativa arbetet samt att kontinuerligt förädla processerna för samverkan Styrande dokument för arbetet i forumet är den operativa tillämpningen av forskningsoch utbildningsstrategin samt områdesstrategin. Som framgår av min kommentar nedan så föreslår jag att det utses en samordnare som är ett operativt stöd för detta forum Idag har alla akademier en eller flera personer som i olika tjänstgöringsgrad arbetar med samverkansuppgiften. Det kan finnas anledning att göra en översyn av innehållet i dessa arbetsuppgifter med bakgrund av att detta forum föreslås inrättas. Kommentar Jag föreslår även att det utses en samordnare för detta forum som placeras inom utbildningsoch forskningssektionen. Samordnarens roll är att vara ett stöd för rektor i det övergripande arbetet med samverkan och samproduktionen samt att vara en stödfunktion för det arbete som sker i akademiernas gemensamma forum. 2.3 Skapa kreativa mötesplatser för samarbetspartners och omgivande samhälle Idag har enheten i uppdrag att skapa kreativa mötesplatser för att stärka MDH:s relationer med samarbetspartners och omgivande samhälle. I uppdraget ingår även att agera mäklare och koppla ihop olika funktioner, studenter och forskare med arbetsliv, det vill säga att vara länken mellan högskolan och omvärlden. DATUM: UTREDARE: ROBERT HEMMINGSSON av 139

28 Ärende 9 Bilaga 3 Förslag till organisatorisk placering Uppdraget placeras inom kommunikationssektionen. Fördelarna med placering är: - att det behövs en tydlig och naturlig ingång till lärosätet för externa samverkanspartners och kommunikationssektionen uppfyller dessa kriterier - att det finns en stark koppling mellan den verksamhets som idag bedrivs inom sektionen och de uppdrag som beskrivs ovan - att kommunikationssektionen redan idag har uppdraget att vara ett stöd för akademierna i arbetet med att arrangera större konferenser samt att bedriva alumnverksamheten Kommentar Möjligen skulle ett namnbyte av sektionen kunna vara lämpligt för att förtydliga ingången för externa samarbetspartners. Sektionen för kommunikation och externa relationer kan vara ett alternativ. 2.4 Värdenhet för gemensamma och strategiska projekt I dag ska enheten vara en arena för MDH:s större samverkansprojekt och idag finns följande projekt inom enheten som uppfyller dessa kriterier: Robotdalen Automation Region MinstST Innovation Samhällskontraktet Nedan följer en övergripande presentation av projekten samt ett förslag till organisatorisk placering för respektive projekt Värdenhet för projektet Robotdalen Robotdalen möjliggör kommersiell framgång av nya idéer och forskning inom robottekning, med fokus på lösningar för industrin, tunga fordon samt hälso- och sjukvårdssektorn. Robotdalen är idag en centrumbildning. Förslag till organisatorisk placering Projektet Robotdalen placeras inom IDT Fördelarna med placering är: - att det finns stordriftsfördelar med att placera flera projekt till en och samma akademi - att projektet arbetar tvärfunktionellt över flera akademier, framförallt IDT och HVV - att det finns synergieffekter mellan projektet och den verksamhet som bedrivs inom IDT, framförallt inom teknikområdet - att det kommer att understödja satsningen på hälso- och välfärdsarenan - att det skapas bättre förutsättningar för synergieffekter mellan projektet och kärnverksamheten. DATUM: UTREDARE: ROBERT HEMMINGSSON av 139

29 Ärende 9 Bilaga 3 Kommentar Jag föreslår att ekonomisektionen fortsätter att erbjuda ett stöd till projektet när det gäller den ekonomiska redovisningen Värdenhet för projektet Automation Region Automation Region är ett samarbetsprojekt med syfte att stärka och synliggöra regionens världsledande automationsindustri och det stora automations- och produktionskunnandet. Automation Region arbetar med olika former av mötesplatser och workshops inom innovation för nya produkter och avknoppningar. Förslag till organisatorisk placering Uppdraget Automation Region placeras inom IDT. Fördelarna med placering är: - att det finns en koppling till den forskning och utbildning som bedrivs inom IDT Värdenhet för projektet MinST Innovation MinST Innovation fokuserar på samverkan med små och medelstora företag (SME) där produktutveckling med inbyggda system står i fokus. Projektledningen agerar som matchmaker, en brygga mellan akademi och näringsliv för utveckling av innovativa produkter med inbyggda system. Förslag till organisatorisk placering Projektet MinST Innovation placeras inom IDT. Fördelarna med placering är: - att verksamheten som drivs inom projektet redan idag kompletterar befintlig forskning och utbildning vid IDT - att finns ett flertal framgångsrika exempel på uppdrag där forskares och lärares kompetens nyttiggörs utanför lärosätet - att den organisatoriska placeringen understödjer visionen om den samproducerande högskolan Värdenhet för projektet Samhällskontraktet Samhällskontraktet är en gemensam plattform där Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun och Västerås sedan 2009 driver forsknings- och utvecklingsarbete inom skola, omsorg, stadsutveckling och framtidens arbetsliv. Förslag till organisatorisk placering Processledningen av Samhällskontraktet placeras inom utbildnings- och forskningssektionen. Fördelarna med placering är: - att den övergripande samordningen av projektet säkerställs samtidigt som det redan idag finns en bra representation av lärosätets ledning i styrelsen och de fyra styrgrupperna DATUM: UTREDARE: ROBERT HEMMINGSSON av 139

30 Ärende 9 Bilaga 3 - att de strategiska kontakterna och avtalsskrivande med offentliga aktörer sker samordnat - att det finns synergieffekter med de övriga funktionerna som finns inom utbildningsoch forskningssektionen - att det finns samordningsfördelar kopplat till samordningsfunktionen för uppdragsutbildningen som också föreslås placeras inom samma sektion 2.5 Idélab och idélab forskarspåret Övergripande beskrivning: Idélab är en kreativ mötesplats där studenter, personal och forskare på högskolan får hjälp att förverkliga och göra affärer av sina idéer. Idélab stöttar även högskolans forskare och doktorander genom forskarspåret där varje individ eller forskarteam får hjälp med att sprida forskningsresultat genom samverkan, nyttiggörande och kommersialisering. Förslag till organisatorisk placering Projektet idélab och idélab forskarspåret placeras inom EST. Fördelarna med placering är: - att projektet placeras inom kärnverksamheten - att kopplingen till ekonomiämnena stärks genom placeringen på EST, det finns redan ett naturligt och etablerat samarbete med IDT - att det kan finnas större möjligheter till internationella samarbeten om projektet får tillgång till de kompetenser som finns inom ekonomiprogrammet Kommentar Enligt uppdrag ska idélab vara en operativ resurs för hela lärosätet och så kommer även att vara fallet oaktat den organisatoriska placeringen. För att säkerställa att även UKK, HVV samt IDT får ett reellt inflytande över denna operativa resurs som projektet utgör föreslås att de fyra akademierna bildar en gemensam styrgrupp. 2.6 Karriärtorget Karriärtorget är en mötesplats mellan arbetsgivare och studenter och inom ramen för karriärtorget arrangeras exjobbdagar och karriärdagar där alumner deltar. I uppdraget ingår även att driva mentorprogrammet samt att ansvara för exjobbdatabasen. Förslag till organisatorisk placering Karriärtorget placeras inom kommunikationssektionen. Fördelarna med placering är: - att karriärtorget integreras med alumnverksamheten som idag finns inom kommunikationssektionen - att det inom sektionen finns spetskompetens som är central när det gäller marknadsföringsinsatser mot studenter och arbetsgivare DATUM: UTREDARE: ROBERT HEMMINGSSON av 139

31 Ärende 9 Bilaga 3 - att kommunikationssektionen föreslås få uppdraget att agera mäklare när det gäller att skapa kreativa mötesplatser för samarbetspartners och omgivande samhälle, vilket ligger i linje med karriärtorgets uppdrag 2.7 Samordning av högskolans uppdragsutbildning Det finns idag en samordningsfunktion med uppdrag att kvalitetssäkra säljprocessen från kundmöte till avtalsskrivande. Ett nära samarbete finns med representanter från akademierna via en gruppering som benämns uppdragsutbildningsgruppen. I denna gruppering ingår de personer som i olika tjänstgöringsgrad arbetar med samverkansfrågor på uppdrag av den egna akademin. Förslag till organisatorisk placering Samordningsfunktionen placeras inom utbildnings- och forskningssektionen. Fördelarna med placering är: - att det redan idag finns etablerade strukturer mellan akademierna och utbildnings- och forskningssektionen - att den organisatoriska placeringen av samordningsfunktionen ger bra förutsättningar för ett bra samarbete med kommunikationssektionen när det gäller marknadsföring, och ekonomisektionen när det gäller frågor kring lagen om offentlig upphandling - att den operativa samordningen av uppdragsutbildningen även fortsättningsvis kan ske via uppdragsutbildningsgruppen Kommentar Idag bemannas uppdragsutbildningsgruppen av samordningsfunktionen samt de personer som arbetar med samverksansuppgiften på uppdrag av sina respektive akademier. Jag föreslår att denna gruppering använder akademiernas gemensamma forum i rollen som beställare när det gäller den framtida uppdragsutbildningen. 2.8 Tillväxtmotorn Projektet Tillväxtmotorn är inriktat på MDH:s samverkan med små och medelstora företag och uppdraget är att ge studenterna större kontaktytor för exjobb, framtida praktik och anställning. Tillväxtmotorn är ett affärsutvecklingsprogram med föreläsningar, nätverkande och matchning mellan företag och studenter. Förslag till organisatorisk placering Projektet Tillväxtmotorn placeras inom EST. Fördelarna med placering är: - att det idag finns en viss koppling till utbildningsprogrammen inom EST - att EST är den akademi som kan säkerställa en starkare koppling till utbildning och forskning i de fall projektet förlängs DATUM: UTREDARE: ROBERT HEMMINGSSON av 139

32 Ärende 9 Bilaga 3 3 Det fortsatta arbetet Mitt uppdrag har varit att föreslå en organisatorisk placering av verksamheten men det behövs självklart ytterligare diskussioner och ställningstaganden när det gäller implementeringen av förslaget. DATUM: UTREDARE: ROBERT HEMMINGSSON av 139

33 30 av 139

34 Ärende 10 Bilaga 1 Extern kvalitetsutvärdering av internrevisionsfunktionen Mälardalens högskola 30 september av 139

35 Ärende 10 Bilaga 1 Sammanfattning I enlighet med föreskrifterna till 7 Internrevisionsförordningen (2006:1228) ska en internrevisionsfunktion utvärderas minst vart femte år av en kvalificerad och oberoende part. Transcendent Group har, som oberoende part, på uppdrag av Mälardalens högskolas (Mdh:s) internrevisionschef genomfört en kvalitetsbedömning av internrevisionens strukturer och aktiviteter. Mdh:s internrevision bedöms som fungerande baserat på den kvalitetsbedömning som genomförts i enlighet Internrevisionsförordning 2006:1228, ESV:s föreskrifter och allmänna råd till förordningen samt the Institute of Internal Auditors (IIA:s) Quality Assessment Manual. Vår utvärdering har inte utvisat några betydande svagheter eller brister i Internrevisionens arbete eller dokumentationen av detta. Förbättringsmöjligheter har dock identifierats, främst avseende internrevisionens förväntade uppdrag, resursutnyttjande och rapportering. Nedan följer en sammanfattande bedömning av Internrevisionens efterlevnad av god Internrevisionssed - IIA:s riktlinjer och Yrkesetiska kod: Riktlinjer Omdöme (bilaga 2) Riktlinjer för egenskaper Internrevisionsfunktionen och de individer som utför Internrevisionen Riktlinjer för utförande av Internrevisionens uppdrag Internrevisionstjänsten och de kvalitetskriterier mot vilka Internrevisionens utförande mäts mot Yrkesetiska koden Uppfyller generellt riktlinjerna1 Uppfyller generellt riktlinjerna Uppfyller generellt riktlinjerna Niklas Vangstad Utbildad kvalitetssäkrare, IIA 1 Innebär att den allmänna målsättningen för riktlinjen är uppfylld. Att en standard har erhållit omdömet uppfyller riktlinjerna är dock inte att likställa med att det inte finns förbättringsmöjligheter Extern 32 kvalitetsutvärdering av 139 av internrevision Transcendent Group 2 (14)

36 Ärende 10 Bilaga 1 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte och omfattning 4 2. Resultat Sammanfattande bedömning Iakttagelser och rekommendationer riktade till ledning och styrelse Iakttagelser och rekommendationer riktade till Internrevisionen 8 Bilaga 1 Utfört arbete och angreppssätt 12 Bilaga 2 Utvärderingskriterier 13 Extern kvalitetsutvärdering av internrevisionsfunktionen Transcendent Group 3 (14) 33 av 139

37 Ärende 10 Bilaga 1 1. Inledning 1.1. Bakgrund I enlighet med Internrevisionsförordningen (2006:1228) skall en Internrevisionsfunktion utvärderas minst vart femte år av en kvalificerad och oberoende part. Transcendent Group har på uppdrag av Mdh:s internrevisionschef genomfört en kvalitetsbedömning av internrevisionens strukturer och aktiviteter i enlighet med Internrevisionsförordning 2006:1228, ESV:s därtill hörande föreskrifter och allmänna råd (senast ändrad genom ESV:s cirkulär 2009:5), samt the Institute of Internal Auditors s (IIA) standarder; IPPF; (International Standards for the Professional Practice of Internal Auditing) Syfte och omfattning Syftet med den externa kvalitetsutvärderingen har varit att: Utvärdera i vilken omfattning som Internrevisionen bedriver sin verksamhet i överensstämmelse med god internrevisions- och internrevisorssed. Identifiera förbättringsområden för Internrevisionen samt lämna råd vilka kan bidra till att utveckla och stärka värdet av Internrevisionen. För beskrivning av utfört arbete samt arbetssätt se bilaga 1. Extern kvalitetsutvärdering 34 av 139av internrevisionsfunktionen Transcendent Group 4 (14)

38 Ärende 10 Bilaga 1 2. Resultat 2.1. Sammanfattande bedömning I tabellen nedan presenteras resultatet av den externa kvalitetsutvärderingen i form av efterlevnad i förhållande till god Internrevisionssed - IIA:s riktlinjer och Yrkesetiska kod Riktlinjer Riktlinjer avser Omdöme (bilaga 2) Riktlinjer för Internrevisionens egenskaper Uppfyller generellt riktlinjerna 1000 Syfte, befogenhet och ansvar Uppfyller delvis riktlinjerna 1100 Oberoende och objektivitet Uppfyller generellt riktlinjerna 1200 Kompetens och yrkesskicklighet Uppfyller delvis riktlinjerna 1300 Kvalitetssäkring och kvalitetsförbättringsprogram Riktlinjer för utförande av Internrevisionsuppdraget Uppfyller generellt riktlinjerna Uppfyller generellt riktlinjerna 2000 Leda Uppfyller delvis riktlinjerna internrevisionsverksamheten 2100 Arbetets beskaffenhet Uppfyller delvis riktlinjerna 2200 Planering av uppdraget Uppfyller generellt riktlinjerna 2300 Genomföra uppdraget Uppfyller generellt riktlinjerna 2400 Rapportera resultat Uppfyller generellt riktlinjerna 2500 Övervaka process och resultat Uppfyller delvis riktlinjerna 2600 Uttalande rörande ledningens riskacceptans Uppfyller generellt riktlinjerna Yrkesetiska koden Uppfyller generellt riktlinjerna Extern kvalitetsutvärdering 35 av 139av internrevisionsfunktionen Transcendent Group 5 (14)

39 Ärende 10 Bilaga Iakttagelser och rekommendationer riktade till ledning och styrelse Nedan presenteras resultatet av den externa kvalitetsbedömningen i form av ett antal iakttagelser och rekommendationer Syfte som återspeglas i riktlinjer (std#1000) Riktlinjer för internrevisionen är senast uppdaterade i december Riktlinjerna fastställer att internrevisionen kan ge rådgivning samt att funktionen ska vara administrativt placerad direkt under rektor, vilket är i linje med ESV:s föreskrifter. Idag rapporterar internrevisionen administrativt till rektor, förvaltningschef och ekonomichef och rådgivningstjänster erbjuds i väldigt begränsad omfattning. Internrevisionen har dock en direkt samverkan med styrelsen samt har en individuell objektivitet, vilket gör att kraven på oberoende och objektivitet generellt anses uppfyllas. Den externa kvalitetssäkringen av internrevisionsfunktionen har även påvisat att det finns ett nuvarande förväntansgap mellan styrelse/ledning och internrevision gällande ambitionsnivå, tidsåtgång och planering i internrevisionsuppdragen. REKOMMENDATION Beakta att internrevision ska vara fristående från den operativa verksamheten och administrativt placerad direkt under rektor för att säkra kraven på objektivitet, oberoende och integritet, samt för att uppfylla ESV:s föreskrifter. Skapa en samsyn mellan styrelse, ledning och revisionschefen gällande internrevisionens syfte, uppdrag, omfattning och organisatoriska placering när Riktlinjer för internrevisionen uppdateras och godkänns. Riktlinjerna bör formalisera och tydliggöra dessa delar, för att möta styrelsens förväntningar och kravställningar på internrevisionen. En översyn ska regelbundet genomföras, dels utifrån om internrevisionen de facto följer riktlinjerna inkluderande orsaker till eventuella avvikelser och dels om det skett förändringar som innebär att riktlinjerna bör uppdateras. Beakta möjligheten att använda internrevisionen i större utstäckning för interna rådgivningstjänster. Samordning inom områden som intern styrning och kontroll; riskanalyser, åtgärdsplaner, verksamhetsuppföljning och kvalitetssäkring av bokslut kan frigöra och förbättra användningen av tillgängliga resurser. Beakta hur ett effektivt informationsutbyte mellan styrelse, ledningsgrupp och dekangrupp bör ske. Detta gäller speciellt information gällande riskhanteringsplan, iakttagelser, uppföljning av åtgärder samt generell verksamhetsinformation. Extern kvalitetsutvärdering 36 av 139av internrevisionsfunktionen Transcendent Group 6 (14)

40 Ärende 10 Bilaga Kompetent extern rådgivning och stöd (std #1210.A1) Internrevisionen består av en person, vilket gör det svårt att inneha alla de kunskaper, färdigheter eller kompetens som behövs för att med bibehållen kvalitet genomföra hela åtagandet. Internrevisionsgranskningarna är inte sällan inom områden som kräver tidigare erfarenhet och expertiskunskap, t.ex. granskningar rörande IT-tekniska nyckelrisker och kontroller. När detta inte innehas krävs inläsning inom området och/eller att verksamheten erbjuder kunskapsdelning för att internrevisionen ska kunna utföra utvärderingen effektivt. Frågeställningarna är även ofta komplexa vilket ökar behovet av bollplank vid planering, genomförande och rapportering av uppdrag. REKOMMENDATION Beakta möjligheten att använda extern rådgivning för effektivare uppdrag och kompetensdelning till internrevisionsfunktion. Exempel kan vara kvalitetssäkring av projekt och utförande av specifika granskningar eller rådgivningstjänster. Extern kvalitetsutvärdering 37 av 139av internrevisionsfunktionen Transcendent Group 7 (14)

41 Ärende 10 Bilaga Iakttagelser och rekommendationer riktade till Internrevisionen Effektivt utnyttjande av resurser (std #2030) Tre granskningar utförs per år, alla med en budget om över 200 timmar. Av den årligt tillgängliga tiden hos internrevisionsfunktionen är cirka 50 % avsatt till faktiska granskningar. Vid uppföljning mot plan framgår det att faktisk nerlagd tid på granskningarna är i snitt 35 % högre, ofta över 100 timmar ytterligare per granskning. Denna tidsfördelning är inte optimal, men heller inte väsentligt avvikande gentemot motsvarande lärosäten REKOMMENDATION Verka för att bli mer träffsäkerhet i resursestimering samt att fokusera på att leverera i enlighet med fastställd uppdragsbudget. Beakta möjligheten att utföra flera revisioner parallellt, samt minska rapportomfattningen och kartläggningsdokumentation (se separat iakttagelse) Upprätta en detaljerad tidplan för respektive granskningsuppdrag, vilken bör innehålla information om när uppstartsmöte, fältarbete/intervjuer, faktagranskning, slutlig rapport och muntlig presentation kommer att ske. Projektplan och tidplan ska kommuniceras till berörda intressenter i god tid inför respektive granskning. Extern kvalitetsutvärdering 38 av 139av internrevisionsfunktionen Transcendent Group 8 (14)

42 Ärende 10 Bilaga Utvärdera och bidra till processen för intern styrning och kontroll (std #2010, 2120 & 2130) Verksamhetens arbete med att identifiera, värdera och hantera risker enligt Förordning 2007:603 om intern styrning och kontroll är till stor del skild från internrevisionens arbete kopplat till planering, granskningar och riskbedömningar. Internrevisionen utgår visserligen från verksamhetsens upprättade riskanalys och det finns en informell kommunikation avseende aktuella verksamhetsrisker. Enligt internrevisionsförordning 2006:1228 åligger det internrevisionen att löpande granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll. Någon utvärdering eller rådgivning avseende hela myndighetens process kopplat till intern styrning och kontroll i enlighet med kraven som ställs i förordning 2007:603 har inte utförts. REKOMMENDATION Ta ytterligare hänsyn till organisationens ramverk för riskhantering inklusive användandet av ledningens och styrelsens riskplan för olika områden och delar av organisationen. Att internrevisionen utgår från ledningens riskanalys och använder samma struktur underlättar såväl genomförande som samordning. Sträva efter att internrevisionens arbete och myndighetens ISK-process har ett gemensamt tillvägagångssätt. Initialt rörande riskanalys och bedömningskriterier. Vid en myndighet av Mdh:s storlek kan arbetet, strukturerna och metodiken kring arbetet med intern styrning och kontroll vara väl samordnade mellan internrevisionen och verksamheten. Detta för att minimera dubbelarbete och ineffektivitet samt för att optimera resursallokering och möjligöra en effektiv och aktuell informationsinsamling och kommunikation gällande risknivå från verksamhet och ledning till styrelsen. Överväg granskning och/eller rådgivning avseende Mdh:s hela riskhanteringsprocess och processen för intern styrning och kontroll (ISK). Granskningen kan innefatta att validera de kontrollåtgärder och uppföljningsaktiviteter som verksamheten anser vara effektiva samt huruvida kontrollåtgärderna är lämpliga och effektiva för att hanterar identifierade risker. Detta för att möjligöra en samlad bedömning av riskexponeringen avseende bl.a. efterlevnad av lagar, förordningar, policyer, rutiner och kontrakt risken för att bedrägerier inträffar och hur verksamheten hanterar bedrägeririsker Extern kvalitetsutvärdering 39 av 139av internrevisionsfunktionen Transcendent Group 9 (14)

43 Ärende 10 Bilaga Tydlig och koncis kommunikation vid rapportering (std #2060 & #2420) Enligt god revisionssed ställs ett antal krav på kvaliteten i internrevisionens rapporter, i form av att de ska vara korrekta, objektiva, klara, koncisa, konstruktiva och levereras i tid. Mdh:s internrevisionsrapporter bedöms vara korrekta, fria från fel samt bedöms överensstämma med underliggande fakta. De anses objektiva då resultatet är rättvist med en balanserad bedömning av relevanta fakta. Rapporterna är även lämnade i enlighet med revisionsplan, oftast diarieförs de månaden innan styrelserapportering. Internrevisionens rapporter har förbättringsmöjligheter, då de har ett behov av att förbättras med avseende på att vara klara, koncisa och konstruktiva. Rapporterna som lämnas till styrelsen är i dagsläget omfattande, normalt över 15 sidor, och kvalitetsutvärderingen har påvisat att rapporterna innehåller upprepningar samt att de är tidskrävande att faktagranska och ta till sig informationen. Rapporterna är inte endast avvikelserapportering med iakttagelser och rekommendationer, utan innehåller till viss del kartläggningsinformation som främst är riktad till verksamheten. Det används inte heller som någon samlad bedömning av det granskade området eller bedömningsskala av iakttagelser och risker, vilket har efterfrågats i intervjuerna. Att inte göra en bedömning av vilka nettorisker som identifierade iakttagelser innebär för verksamheten kan göra det svårt för verksamheten att planera och prioritera åtgärder på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Kvalitetsutvärderingen har även påvisat att den muntliga presentationen av rapporterna på styrelsemötena inte tillför något ytterligare information eller dimension. REKOMMENDATION IR bör arbeta för att tydliggöra kommunikation till ledning och styrelse så att informationen blir lättare att förstå samt fokuserar på viktig och relevant information. Rapporteringen kan med fördel göras mer koncis. Det är möjligt att göra rapporterna kortare och mer kärnfulla, speciellt till styrelsen. IR bör överväga att endast göra en avvikelserapportering till styrelsen, för att göra informationen mer koncis. Övrig information, vilken kan ge ett mervärde till den granskade verksamheten, kan med fördel lämnas muntligen, alternativt som en bilaga till rapporten. I syfte att ytterligare tydliggöra internrevisionens rapportering och göra den mer konstruktiv bör IR överväga att gradera de identifierade iakttagelserna mot bakgrund av hur stor den bedömda nettorisken kopplad till iakttagelsen bedöms vara. Extern kvalitetsutvärdering 40 av 139 av internrevisionsfunktionen Transcendent Group 10 (14)

44 Ärende 10 Bilaga Uppföljning av revisioner och åtgärder (std #2500) I revisionsplanen finns tid avsatt för uppföljning av tidigare revisioner, och separata uppföljningsrapporter ges ut. Löpande uppföljning av tidigare granskningar görs således, men med väsentlig fördröjning, någon avrapportering för uppföljningar för åren har ej fastställts. Avseende uppföljning för 2012 hänvisas till internrevisionens årsrapport. Uppföljning sker idag per revisionsgranskning, snarare än per riskområde och relaterade iakttagelser och rekommendationer. Av de beslut som fastställs av styrelsen, till exempel revisionsåtgärder, noterar vi dock att det finns en separat uppföljningsprocess som rektorskansliet ansvarar för. REKOMMENDATION Internrevisionen ska tillse att den upprättar och underhåller en uppföljningsprocess för att övervaka identifierad risker och för att säkerställa att ledningen implementerar åtgärder på ett effektvit sätt eller att ledningen accepterat eventuella risker kopplade till att åtgärder inte vidtas. Extern kvalitetsutvärdering 41 av 139 av internrevisionsfunktionen Transcendent Group 11 (14)

45 Ärende 10 Bilaga 1 Bilaga 1 Utfört arbete och angreppssätt Utvärderingen är genomförd med stöd av IIA:s metod och verktyg för kvalitetsutvärderingar. Planering Inläsning & intervjuer Analys Rapportering Planering Planering av projektet genomfördes inledningsvis med Mdh:s internrevision. Syftet med planeringen var att bestämma hur projektet skulle genomföras, vilka personer som skulle intervjuas och vilka projekt som skulle granskas. Inläsning och intervjuer Information samlades in och lästes parallellt med att intervjuer genomfördes med befattningshavare med professionell kontakt med internrevisionen. Analys Analys och utvärdering genomfördes för att bedöma överensstämmelse med Internrevisionsförordningen och IIA:s Standards, samt identifiering av förbättringsområden för internrevisionen. Rapport Framtagande, samt avstämning, av slutrapport. Presentation av resultatet för Internrevisionen. Intervjuade personer Madeleine Ceasar Ordförande Karin Röding Rektor Marie Eriksson Förvaltningschef Björn Magnusson Ekonomichef Katarina Thorsell Administrativ chef UKK-akademin Tommy Strid IT chef Jonas Lostelius ISK-ansvarig Per Flodman Externrevisor Riksrevisionen Ulla Andersson Internrevisionschef Extern kvalitetsutvärdering 42 av 139 av internrevisionsfunktionen Transcendent Group 12 (14)

46 Ärende 10 Bilaga 1 Bilaga 2 Utvärderingskriterier I enlighet med IIA:s ramverk för extern kvalitetsutvärdering av Internrevisioner har respektive standard utvärderats utifrån en tregradig skala. Innebörden av de olika omdömena beskrivs nedan: Uppfyller generellt riktlinjerna Internrevisionens struktur, principer, rutiner och processer är i allt väsentligt i enlighet med de krav som finns fastställda för respektive riktlinjer. Att en standard har erhållit omdömet Uppfyller generellt riktlinjerna är inte att likställa med att det inte finns förbättringsmöjligheter. Dock innebär det att den allmänna målsättningen för riktlinjen är uppfylld. Uppfyller delvis riktlinjerna Internrevisionen bedriver verksamheten i linje med de krav som finns för respektive standard. Dock uppfyller Internrevisionen inte vissa av de huvudmålsättningar som finns specificerade för respektive standard. Omdömet Uppfyller delvis riktlinjerna innebär att det finns signifikanta förbättringsmöjligheter. Det bör även uppmärksammas att en del av de iakttagna bristerna kan avse ledningen av organisationen snarare än Internrevisionen. Uppfyller inte riktlinjerna Internrevisionen uppfyller inte flera, eller samtliga, av respektive standards målsättningar. I de fall en Internrevision erhåller detta omdöme är det sannolikt att bristen kommer att ha en väsentlig inverkan på Internrevisionens arbete. Vidare finns signifikanta förbättringsområden. Det bör även uppmärksammas att en del av de iakttagna bristerna kan avse ledningen av organisationen snarare än Internrevisionen. Extern kvalitetsutvärdering av internrevisionsfunktionen Transcendent Group 13 (14) 43 av 139

47 Ärende 10 Bilaga 1 Transcendent Group Sverige AB Kungsgatan 42, 1 tr Stockholm Telefon Fax av 139

48 45 av 139 Ärende 10 Bilaga 2

49 46 av 139 Ärende 10 Bilaga 2

50 47 av 139 Ärende 10 Bilaga 2

51 48 av 139 Ärende 10 Bilaga 2

52 49 av 139 Ärende 10 Bilaga 2

53 50 av 139 Ärende 10 Bilaga 2

54 51 av 139 Ärende 10 Bilaga 2

55 52 av 139 Ärende 10 Bilaga 2

56 53 av 139 Ärende 10 Bilaga 2

57 54 av 139 Ärende 10 Bilaga 2

58 55 av 139 Ärende 10 Bilaga 2

59 56 av 139 Ärende 10 Bilaga 2

60 Ärende 11 1 (2) Utbildnings- och forskningssektionen Information Handläggare Michael Rogefelt Universitetskanslerämbetets kvalitetsgranskningar av examensrätter Information om utfallet för MDH i UKÄ:s kvalitetsgranskningar, MDH:s analyser och det pågående arbetet med att åtgärda påtalade kvalitetsbrister. Bakgrund Följande kan läsas på UKÄ:s webplats. Universitetskanslersämbetets uppgift är att utvärdera all högre utbildning. För varje examen som ges vid universitet och högskolor har regeringen tagit fram nationellt gällande examensbeskrivningar. Oavsett hur vägen till examen har sett ut, så ska kvaliteten i utbildningen alltid vara så hög att målen i examensbeskrivningarna nås. Examenstillstånd För att starta en högskoleutbildning krävs examenstillstånd. Universitetskanslersämbetet ger examenstillstånd till statliga högskolor men kan även dra tillbaka dem om det finns brister i utbildningen. Utvärdering Universitetskanslersämbetet utvärderar all utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utvärdering av utbildning på forskarnivå kommer att påbörjas i ett senare skede. Utbildningarna ska utvärderas utifrån hur väl de når kraven i högskolelagen och examensbeskrivningarna i de förordningar som ansluter till lagen. Universitetskanslersämbetet granskar alltså i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten. 57 av 139

61 Ärende 11 Examensmål 2 (2) Målen i examensbeskrivningarna är grupperade under tre rubriker, eller kunskapsformer, som är gemensamma för alla utbildningar: Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt De utbildningar som ska utvärderas är sådana som kan leda till examen på grundnivå eller avancerad nivå. Vissa utbildningar är undantagna, som exempelvis nyinrättade utbildningar eller utbildningar som är under avveckling. Omdömen på tre nivåer Universitetskanslersämbetets utvärderingar genomförs av externa bedömargrupper där såväl ämnesexperter som studenter och arbetslivsföreträdare finns representerade. Gruppen ska lämna ett förslag till ett samlat omdöme för varje utbildning på en tregradig skala: Mycket hög kvalitet Hög kvalitet Bristande kvalitet Det ska tydligt framgå av omdömet hur väl studenterna (och därmed utbildningarna) bedöms ha nått de utvärderade målen. Varje omdöme ska motiveras av bedömargruppen. Med utgångspunkt i bedömargruppens yttrande fattar sedan UK-ämbetet beslut om vilket samlat omdöme varje utbildning får. För dem som får omdömet bristande kvalitet sker en uppföljning inom ett år. Därefter beslutar UK-ämbetet om ett eventuellt återkallande av examenstillståndet Fyra olika underlag används i processen Utvärderingssystemet lägger stor vikt vid granskning av studenternas självständiga arbeten (examensarbeten). Andra underlag är lärosätenas självvärderingar och studenternas erfarenheter från utbildningen. Enkäter till tidigare studenter (alumner) används som underlag i utvärderingar som ingår i omgång 1-4. Studenternas självständiga arbeten och lärosätenas självvärdering ska tillsammans utgöra det huvudsakliga underlaget för det samlade omdömet. Informationsunderlag till styrelsen 1. Styrelse rapport om genomförda, pågående och kommande granskningar 2. Sammanställning av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet i ingenjörs- och generella teknikexamina vid MDH 58 av 139

62 Ärende 11 bilaga 1 Utbildnings- och forskningssektionen (4) Handläggare Michael Rogefelt Rektor Genomförd, pågående och kommande UKÄ-utvärdering enligt system Mycket hög kvalitet (2 utvärderingar) Folkhälsovetenskap kandidat Sociologi kandidat Omdömen hittills om Mycket hög kvalitet innebär för MDH:s vidkommande en extra resurstilldelning om nära fyra miljoner för I jämförelse med flertalet andra storleksmässigt jämförbara lärosäten, är denna tilldelning mycket bra. Hög kvalitet (16 utvärderingar) Arbetsvetenskap magister Folkhälsovetenskap magister Företagsekonomi kandidat Psykologi kandidat Psykologi magister Sociologi magister Statsvetenskap kandidat Tyska kandidat Sjukgymnastexamen Sjukgymnastik kandidat Litteraturvetenskap kandidat Matematik master Nationalekonomi kandidat 1 Information om utvärderingssystemet finns här: d0dad html och här: Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: av Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

63 Ärende 11 bilaga 1 Produkt- och processutveckling högskoleingenjör 2 Produkt- och processutveckling civilingenjör Produkt- och processutveckling master 2 (4) Omdömen om Hög kvalitet innebär att MDH får behålla examenstillstånd för utvärderad examen. Bristande kvalitet (14 utvärderingar) Ledarskap magister (avvecklad efter påbörjad utvärdering 3 ) Företagsekonomi magister Engelska kandidat Spanska kandidat (avvecklad efter påbörjad utvärdering) Matematik kandidat Flygteknik högskoleingenjör Byggnadsteknik högskoleingenjör Nätverksteknik högskoleingenjör Energiteknik högskoleingenjör Energiteknik kandidat Innovationsteknik kandidat Datavetenskap kandidat Datavetenskap magister Datavetenskap master Uppföljning Omdöme och beslut om bristande kvalitet innebär att examenstillstånd för utvärderad examen är ifrågasatt av UKÄ. Ytterst kan examenstillstånd återkallas på detta ifrågasättande. För att undvika indraget examenstillstånd ska lärosätet senast ett år från beslut om bristande kvalitet inkomma med en analys om vad bristerna utifrån yttrandet närmare består i och därutöver till myndigheten lämna en redovisning på vidtagna åtgärder för bristernas avhjälpande. Fakultetsnämnden följer uppmärksamt akademins arbete med åtgärder dels utifrån UKÄ:s yttranden om bristande kvalitet dels utifrån UKÄ:s fastställda anvisning - Vägledning för uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd. Som ett led i uppföljningsprocessen med anledning av ifrågasatta examen i nationalekonomi (NEK) och företagsekonomi (FEK) har akademi EST inkommit till nämnden med slutrapport för analys- och åtgärdsredovisningen till UKÄ. Analys- och åtgärdsrapporterna har därefter passerat nämndbeslut och rektorsbeslut. Analys- och åtgärdsredovisningen 2 För teknik/huvudområde Produkt- och processutveckling har MDH inrättade högskoleingenjörsexamina Innovation, produktion och produktdesign samt Innovation, produktion och logistik. 3 Avvecklad examen utvärderas ej. UKÄ avskriver utvärderingsärendet i de fall granskning påbörjats. 60 av 139

64 Ärende 11 bilaga 1 delgavs UKÄ den 23 april Den 8 oktober 2013 fattade UKÄ beslut om att det inte längre finns anledning att ifrågasätta kandidatexamen inom huvudområdet NEK vid MDH. Efter omprövning har denna examen nu erhållit omdömet hög kvalitet. Besked gällande FEK väntas före årsskiftet 2013/ (4) Ifrågasatt examen i ledarskap har avvecklats på MDH:s eget initiativ och dokumentation för detta har delgetts UKÄ. Den 8 oktober 2013 beslutade myndigheten att det inte längre finns skäl att pröva frågan om examenstillståndet. Ärendet avskrivs därför från vidare handläggning. Med anledning av ifrågasatt examen inom huvudområdet engelska har slutrapport för ärendet behandlats på nämndens möte den 25 oktober Slutrapporten motsvarar den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ senast den 18 december Gällande ifrågasatt examen inom huvudområdet spanska har akademi UKK inkommit till nämnden med ett begränsat underlag om analys- och åtgärdsredovisning då denna examen enligt nämndens beslut den 30 maj 2013 ska avvecklats. Nedlagda utbildningar utvärderas ej och MDH ska senast den 19 februari 2014 delge UKÄ dokumentation om avvecklingsbeslutet avseende spanska kandidat. Uppföljning av ifrågasatt kandidatexamen inom huvudområdet matematik berör nämnden för mötet den 12 december Akademi UKK har för detta tillfälle inkommit med en analys- och åtgärdsplan angående de brister som bedömargruppen framför i sitt yttrande där fyra av fem utvärderade mål bedöms som bristande. Analys- och åtgärdsredovisning för denna ifrågasatta examen ska vara UKÄ tillhanda senast den 6 september Uppföljning kommer framöver att ske beträffande ifrågasatta examina inom teknikområdet där UKÄ den 28 oktober 2013 fattade beslut om bristande kvalitet för 9 av 12 utvärderade examina vid MDH. Uppföljningen kommer att ske enligt gängse rutiner med akademiernas redovisning av analys- och åtgärdsplaner på nämndens möte den 20 februari Då resultatet från teknikutvärderingarna visade mycket stor andel beslut om bristande kvalitet (tre fjärdedelar bristande) för MDH jämfört med riket i övrigt (ca en tredjedel bristande) har nämnden efterfrågat berörda akademichefers närvaro redan på nämndmötet den 12 december för att där diskutera det negativa utfallet närmare. Nämnden har också via prodekan och tillsammans med akademicheferna för akademi IDT och EST initierat ett mer övergripande arbete för analys och åtgärder gällande ifrågasatta teknikexamina. Berörda akademichefer är också kallade till styrelsemötet den 2 december 2013 för att där lämna analys av det uppkomna läget samt ge styrelsen besked om hur ifrågasatta examina ska försvaras. Fördelning i antal och procent av de olika besluten Mycket hög kvalitet, Hög kvalitet och Bristande kvalitet. MDH (30 utvärderingar) 61 av 139

65 Ärende 11 bilaga 1 Kvalitet Antal Andel 4 (4) Mycket hög kvalitet 2 7% Hög kvalitet 16 53% Bristande kvalitet 12 40% (Avvecklade 2) Hela landet (1 291 utvärderingar) Kvalitet Antal Andel Mycket hög kvalitet % Hög kvalitet % Bristande kvalitet % Jämfört med genomsnittet för riket har MDH avsevärt mindre andel omdömen om mycket hög kvalitet och därtill betydande större andel omdömen om bristande kvalitet. MDH har också mindre andel omdömen om hög kvalitet jämfört med riksgenomsnittet. Redovisningen ovan anser resultat till och med omgång 4 daterat den 18 november Pågående utvärderingar förutom uppföljning av ifrågasatta examen Omgång 5 som för MDH:s vidkommande innebär utvärdering av vårdvetenskap (8 st utvärderingar) pågår. Samtliga ingående underlag i utvärderingarna är delgivna UKÄ. Lärosätesintervjuer för dessa utvärderingar äger rum före årsskiftet 2013/2014. Yttrande och beslut för omgång 5 väntas i början Ytterligare under hösten 2013 har utvärderingsomgång 6 inletts vilken är den sista i det system som nu är aktuellt. Huvudområde och examen som har färre än 5 godkända självständiga arbeten för viss tidsperiod samt avvecklade examen utvärderas inte i nuläget. Givet dessa undantag för utvärdering är följande utbildningar vid MDH för närvarande aktuella för utvärdering under omgång 6: Socialt arbete magister Informationsdesign kandidat Pedagogik kandidat Specialpedagogik magister Specialpedagogik kandidat 62 av 139

66 Ärende 11 Bilaga 2 Utbildnings- och forskningssektionen (UFO) (7) Handläggare Michael Rogefelt, UFO Rektor Sammanställning - UKÄ:s beslut om bristande kvalitet i utvärdering av ingenjörs- och teknikexamina vid MDH Generell omfattning: Av 12 st utvärderade teknikexamina vid MDH har 9 st examen fått omdömet (UKÄ-beslut ) bristande kvalitet vilket motsvarar tre fjärdedelar av de examina som utvärderats vid lärosätet för området. Jämfört med genomsnitt för hela landet är andelen omdömen om bristande kvalitet, mycket hög. I genomsnitt för hela landet totalt, har cirka en tredjedel av de teknikexamina som utvärderats fått omdömet bristande kvalitet. Mål med omdöme bristande per ifrågasatt examen: Examen Antal mål utvärderade Varav bristande Kritik mål 1 1 Ja/Nej 1. Flyg - hing 6 4 Ja 2. Innovationsteknik - kand 4 1 Ja 3. Datavetenskap - kand 4 3 Ja 4. Datavetenskap - mag 4 3 Ja 5. Datavetenskap - mast 5 3 Ja 6. Nätverksteknik - hing 6 1 Nej 7. Byggnadsteknik - hing 6 4 Nej 8. Energiteknik - hing 6 4 Ja 9. Energiteknik - kand 4 3 Ja Totalt Ja=7, Nej=2 1 Mål 1 avser examensmål och i förkommande fall delmål under huvudrubriken Kunskap och Förståelse i HF. Detta kan betraktas som ett portalmål för huvudområdet eller yrkesexamensområdet då formuleringar om vetenskaplig grund, vetenskaplig metod e t c finns beskrivna här. Kritik för detta mål kan därmed sägas vara särskilt allvarlig. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: av Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

67 Ärende 11 Bilaga 2 2 (7) Sammafattning av kritik per ifrågasatt examen: Flygteknik - högskoleingenjör Kritik och omdöme om bristande kvalitet har delgetts för 4 av 6 utvärderade mål, inklusive kritik för mål 1. Bedömargruppens yttrande gör gällande att studenterna brister avseende kunskaper om vetenskaplig grund, kännedom om forskning och kunskaper om beprövad erfarenhet för området. Vidare påtalar bedömargruppen brister gällande studenternas kunskap om områdets bredd samt brister gällande kunskaper om matematik och naturvetenskap. Bedömargruppen ser också att studenterna brister i förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt brister då det gäller skriftlig förmåga. Givet självständiga arbeten som underlag framförs kritiken i princip entydigt med undantag för något mål. Bedömargruppen påtalar för alla kritiserade mål utom ett, att självvärderingen indikerar hög måluppfyllelse men också att de självständiga arbetena som utvärderats inte bekräftar denna indikation. Innovationsteknik - kandidat Kritik och omdöme om bristande kvalitet har delgetts för 1 (mål 1) av 4 utvärderade mål. Bedömargruppens yttrande gör gällande att studenterna brister gällande kunskaper om vetenskaplig grund. Kritiken är inte entydig då bedömargruppen endast påtalar brist för den teknikvetenskapliga delen av huvudområdet. Sammanfattningsvis kan kritiken sammanfattas som att bedömargruppen saknar utbildningens koppling till teknik. Bedömargruppen framför samtliga underlag i utvärderingen som grund för framförd kritik. Datavetenskap - kandidat Kritik och omdöme om bristande kvalitet har delgetts för 3 av 4 utvärderade mål, inklusive kritik för mål 1. Bedömargruppens yttrande gör gällande att studenterna generellt brister avseende kunskap och förståelse för huvudområdet och vidare att man ser brister då det gäller fördjupning och orientering om aktuell forskning. Brister påtalas också då det gäller studenternas förmåga att skriftligt redogöra och diskutera på adekvat nivå inom huvudområdet. Ytterligare framförs kritik på studenternas självständiga arbeten som i allt för hög grad bedöms som 64 av 139

68 Ärende 11 Bilaga 2 produktionsbetonade och i för låg grad bedöms ha utgångspunkt i vetenskapliga aspekter. 3 (7) Bedömargruppen påpekar för denna utvärdering att självvärdering och lärosätesintervjuer indikerar att utbildningens redovisade upplägg och genomförande torde borga för hög måluppfyllelse men att de bedömda självständiga arbetena inte motsvarar det förväntade resultatet. Datavetenskap magister Kritik och omdöme om bristande kvalitet har delgetts för 3 av 4 utvärderade mål, inklusive kritik för mål 1. Bedömargruppens yttrande gör gällande att studenterna generellt (med något undantag) brister gällande kunskap, förståelse och överblick för huvudområdet. Ytterligare påpekas brister avseende studenternas insikter i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Därutöver ser bedömargruppen brister då det gäller kritiskt granskande förhållningssätt och även gällande studenternas förmåga till att göra djupare analyser/ reflektioner. Bedömargruppen framför också kritik då det gäller studenternas bristande förmåga att göra bedömningar utifrån vetenskapliga aspekter. I utvärderingen kommenterar bedömargruppen att för övervägande delen av de kritiserade målen, så visar självvärderingen på hög måluppfyllelse men också att resultaten i form av själständiga arbeten inte lever upp till denna förväntade höga måluppfyllelse. Datavetenskap - master Kritik och omdöme om bristande kvalitet har delgetts för 3 av 5 utvärderade mål, inklusive kritik för mål 1. Bedömargruppens yttrande gör gällande att studenterna generellt (med något undantag) brister beträffande kunskap och förståelse för huvudområdet. Detta gäller avseende huvudområdets bredd och i viss mån djup. Kritik framförs också angående studenternas bristande insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. När det gäller studenternas fördjupade metodkunskaper framförs också kritik och omdömet för detta delmål är bristande kvalitet. Bedömargruppen bedömer vidare att studenterna inte når hög måluppfyllelse avseende kritisk, självständig och kreativt förmåga i det vetenskapliga sammahanget. Ytterligare görs bedömningen att studenterna i utbildningen visar på brister då det gäller förmåga att skriftligt och klart redogöra för slutsatser och kunskaper inom huvudområdet. Givet de självständiga arbeten som legat till grund för utvärderingen är bedömargruppens kritik i huvudsak entydig. Självvärderingen ger för stora delar av kritiken en motbild där utbildningens beskrivna förutsättningar och genomförande indikerar omdömet hög kvalitet. Bedömargruppen drar trots 65 av 139

69 Ärende 11 Bilaga 2 detta slutsatsen att utbildningen brister i kvalitet då resultat i form av själständiga arbeten på flera punkter bedöms som bristande. 4 (7) Nätverksteknik - högskoleingenjör Kritik och omdöme om bristande kvalitet har delgetts för 1 av 6 utvärderade mål. Mål 1 har inte rönt kritik som renderat omdömet bristande kvalitet. Bedömargruppens kritik och omdöme om bristande kvalitet rör mål om studenterna förmåga att för sitt valda teknikområde väga in aspekter om människors behov och förutsättningar samt samhällets mål för hållbar utveckling. Bedömargruppen anför självständiga arbeten, lärosätesintervju samt självvärdering som grund för sin kritik Byggnadsteknik högskoleingenjör Kritik och omdöme om bristande kvalitet har delgetts för 4 av 6 utvärderade mål. Mål 1 har inte rönt kritik som renderat omdömet bristande kvalitet. Bedömargruppens yttrande gör gällande att studenterna brister avseende kunskaper om bredd för området. Kritik framförs också då det gäller studenternas bristande förmåga att hantera kunskap på ett kritiskt och systematiskt sätt. Bedömargruppen påpekar vidare att det i de självständiga arbetena framkommer att studenterna har svårigheter med framtagande av relevant information och ytterligare att det brister gällande studenternas förmåga att arbeta metodiskt. Kritik framställs också då det gäller studenternas förmåga att skriftligt redogöra för kunskap och problemformuleringar för området. Därtill påpekas brister för utbildningen avseende insikter om teknikens roll i samhället mot bakgrund av sociala-, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Bedömargruppen påpekar att utbildningen, givet redovisningen i självvärderingen, har goda förutsättningar att nå hög kvalitet men samtidigt att dessa gynnsamma förutsättningar inte i alla avseenden avspeglas i de självständiga arbeten som bedömts. Energiteknik högskoleingenjör Kritik och omdöme om bristande kvalitet har delgetts för 4 av 6 utvärderade mål, inklusive kritik för mål 1. Bedömargruppens yttrande gör gällande att studenterna brister avseende kunskaper om vetenskaplig grund, kännedom om forskning och det även brister gällande kunskaper om beprövad erfarenhet för området. Bedömargruppen påpekar vidare att de självständiga arbetena visar att studenterna inte uppenbart klarar hantera vetenskaplig litteratur. Ytterligare finner bedömargruppen brister för utbildningen då det gäller kunskaper om teknikområdets bredd, kunskaper inom 66 av 139

70 Ärende 11 Bilaga 2 matematik/naturvetenskap och därtill kuskaper om adekvata metoder för området. Kritik för utbildningen framställs också avseende bristande förmåga hos studenterna att kritiskt och systematiskt använda kunskap. Bedömargruppen finner därtill att studenterna påvisar bristande förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden. Yttermera framför bedömargruppen kritik då det gäller studenternas förmåga att skriftligt kommunicera information, problem och lösningar för teknikområdet. 5 (7) Bedömargruppen framför vid upprepade tillfällen i sitt yttrande att den mer positiva bild som målas upp i självvärderingen avspeglas dock inte i bedömningen av de självständiga arbetena. Energiteknik kandidat Kritik och omdöme om bristande kvalitet har delgetts för 3 av 4 utvärderade mål, inklusive kritik för mål 1. Bedömargruppens yttrande gör gällande att studenterna generellt brister avseende kunskap om tillämpliga metoder för huvudområdet. Kritik framförs också gällande bristande kunskaper om både fördjupning för någon del av området och orientering om aktuell forskning. Bedömargruppen finner vidare givet självständiga arbeten som underlag att det brister gällande kritiskt och reflekterat tänkande. För samma underlag görs bedömningen att studenterna brister i att göra vetenskapligt underbyggda slutsatser. Bedömargruppen gör också bedömningen att studenterna brister i skriftlig förmåga avseende såväl struktur som språklig behandling. Bedömargruppen framför vid upprepade tillfällen i sitt yttrande att den mer positiva bild som målas upp i självvärderingen avspeglas dock inte i bedömningen av de självständiga arbetena. UFO-reflektioner Kritiken är omfattande för hela teknikområdet på MDH som sådant men även för flertalet enskilda utvärderingar är kritik och omdömen om bristande kvalitet betydande. Av de nio examina som fått det samlade omdömet bristande kvalitet har sex examina fått hälften eller mer än hälften av de enskilda målen bedömda som bristande. Till detta ska läggas att sju av nio examina med det samlade omdömet bristande kvalitet har fått samma enskilda omdöme (bristande) för Mål1, det vill ssäga det mål som beskriver vetenskaplig grund, metod mm. En slutsats är här att många utbildningar som blivit ifrågasatta denna omgång har ett omfattande arbete att genomföra då det gäller att säkra examenstillstånden. Kritiken för MDH:s teknikutbildningar kan sägas vara omfattande givet examensmålen enligt HF som referens och målbild. En inledande kontrollfråga för en övergripande analys skulle kunna 67 av 139

71 Ärende 11 Bilaga 2 vara om MDH haft denna referensram och målbild i tillräcklig omfattning för de teknikutbildningar där vi rönt omfattande kritik. Ett nekande svar på denna fråga skulle i sin tur kunna ge indikationer på vilka typer av åtgärder som skulle kunna verka för bristernas åtgärdande. 6 (7) Diskrepansen mellan det förväntade resultatet gällande teknikutvärderingarna för MDH jämfört med vad utfallet faktiskt blev, är stor. Det fanns inga indikationer (i så fall inte kända av undertecknad) på det massiva negativa utfall vi nu har. Tvärtom har det för någon utbildning åtminstone flaggats för en förhoppning (undertecknads tolkning) om omdöme mycket hög kvalitet. MDH hade på känn att någon utvärdering låg pyrt till men inte att tre fjärdedelar skulle bedömas som bristande. Något av analysen för hur MDH ska komma till rätta med bristerna bör eventuellt börja med att problematisera runt varför kollegiet (läs bedömargrupperna) uppfattar våra teknikutbildningar så mycket sämre än vad vi själva gör. Bedömargrupperna lyfter återkommande för MDH:s räkning att det givet vad vi beskriver i självvärderingarna tycks som att vi har mycket på plats då det gäller förutsättningarna för hög kvalitet. När det kommer till att läsa av resultat (läs självständiga arbeten) för dessa goda förutsättningar så tycks något lite för ofta gå lite för fel. Någon del av analys- och åtgärdsarbetet bör eventuellt ha något fokus på varför förutsättningar och resultat inte går hand i hand. Här nedan några exempel på mål eller delar av mål där vi fått omdöme bristande kvalitet men där förutsättningarna indikerar att vi borde fått mycket goda omdömen. Självvärderingen beskriver hur brett kunnande och fördjupande kunskaper tränas genom både forsknings- och utvecklingsarbete i projektkurser och examensarbeten, inklusive vissa andra kurser. Exempel finns där vetenskapliga artiklar publicerats som resultat av examensarbeten vilket indikerar hög kvalitet. Trots detta blir måluppfyllelsen bristande då de självständiga arbetena visar att flera studenter inte uppnår hög måluppfyllelse Självvärderingen beskriver förvisso hur metodkunskaper ges både för industriellt och mer akademiskt arbete och intervjuerna ger indikation på att utbildningens upplägg och genomförande borde borga för en hög måluppfyllelse. Men de självständiga arbetena visar att flera studenter inte har förväntade metodkunskaper I självvärderingen indikeras dock att måluppfyllelsen är hög 68 av 139

72 Ärende 11 Bilaga 2 I självvärderingen indikeras att måluppfyllelsen är hög avseende kritiskt och systematiskt användande av kunskap och att studenterna tidigt kommer i kontakt med vetenskapligt arbete som konkretiseras i tillämpade kurser och tydligt utgör lärandemål i det självständiga arbetet 7 (7) 69 av 139

73 70 av 139

74 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 1 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen Verksamhetsuppföljning och ekonomisk rapportering Kvartal 3, av 139

75 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 2 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen Innehållsförteckning 1. Inledning Verksamhetsmål i sammanfattning Verksamhetsuppföljning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Omfattning av verksamheten Rekryteringsmål och rekrytering av programstudenter Studentvolymer Prestationer Utfärdade examina Forskarutbildning Rekrytering till forskarutbildning vid MDH Aktivitetsgrad Studieprestationer Utfärdade årliga doktorsexamina vid MDH Forskning Omfattning av verksamheten Forskningsprestationer Löpande avrapportering av arbetet med intern styrning och kontroll Ekonomi...21 Bilaga: Sammanställning långsiktiga mål av 139

76 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 3 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen 1. Inledning Denna rapport innehåller uppföljning av de mål som fastställts i Mälardalens högskolas Verksamhetsmål , uppdrag och budget 2013 (VUB 13) samt övrig verksamhetsuppföljning som bedömts relevant för att följa högskolans utveckling. Dokumentet inleds med en sammanfattande illustration över bedömning av uppfyllese av högskolans verksamhetsmål och följs sedan av avsnitten verksamhetsuppföljning, intern styrning och kontroll samt ekonomi. Intentionen är att dokumentet successivt ska byggas ut så att det även i skrift täcker samtliga områden som har övergripande verksamhetsmål i VUB. Olika delar av informationen i dokumentet uppdateras vid olika tillfällen under året beroende på när det är relevant att följa upp ett mål eller en verksamhet. Tidpunkten för uppföljning styrs normalt sett av tillgången till registrerade data i de olika stödsystemen. För att ge en helhetsbild omfattar rapporten även viss information som även tidigare presenterats för styrelsen. 2. Verksamhetsmål i sammanfattning I tabell 1 sammanfattas de långsiktiga verksamhetsmålen som satts upp i VUB för perioden i form av ett färgfält per mål inom respektive verksamhetsområde. Syftet är att ge en överblick av måluppfyllelsen inom respektive område. I och med att vi befinner oss tidigt i mätperioden, som i de flesta fall sträcker sig över åren , bedöms de flesta mål fortfarande som möjliga att nå. Vissa mål är också redan nu uppnådda, men kommer att fortsätta följas upp för att se att högskolan under perioden håller sig kvar på nivån och förhoppningsvis även förbättrar sig ytterligare något. 73 av 139

77 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 4 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen Tabell 1: Sammanställning långsiktiga verksamhetsmål Område Måluppfyllse Kommentar Mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Mål för utbildning på forskarnivå Mål för forskningsverksamheten Mål för samverkan och samproduktion Mål för internationalisering Anställda Ekonomi Ett mål har redan uppnåtts och ett par ligger i riskzonen att inte kunna uppnås. Det senare beror på att målen är högt ställda. Ett mål har uppnåtts, ett ligger i riskzonen för att inte kunna uppnås och ett kommer inte att uppnås. Anledningarna till svårighet i måluppfyllse är att målen är högt satta. Samtliga mål förväntas kunna uppnås. Samtliga mål förväntas kunna uppnås. Samtliga mål förväntas kunna uppnås. Samtliga mål förväntas kunna uppnås. Samtliga mål förväntas kunna uppnås. Bildtext: Grön=uppfyllt, gult=förväntas uppfyllas inom mätperioden, orange=bedöms osäkert om målet ska kunna uppfyllas, rött=målet kommer inte att uppfyllas, ofärgad=målet har inte kunnat bedömas till denna uppföljning. De mål som bedöms som osäkra inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå är målet att högskolan ska attrahera minst en förstahandssökande per plats samt målet om genomströmning inom programmen. I det första fallet uppnår 80 procent av utbildningarna målet, men det bedöms ändå som osäkert om alla utbildningsprogram kommer att nå upp till det inom tidsperioden. För målet att öka genomströmningen görs insatser, men det är svårt att få genomslag då studentbeteenden är svåra att påverka och målet är högt satt. För utbildning på forskarnivå bedöms målet om att uppnå 25 examina år 2016 och 32 examina år 2020 fördelade över de olika forskningsområdena som osäkert om det kommer gå att nå på grund av de låga antagningstalen. Målet att den genomsnittliga studietiden för utbildning på forskarnivå för en doktorsexamen ska motsvara fyra års studier på heltid bedöms inte kunna uppnås då målet inte ger utrymme för någon avvikelse alls från den teoretiska studietiden. Status för övriga mål med specifika kommentarer finns sammanställt i bilaga sist i dokumentet. 74 av 139

78 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 5 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen 3. Verksamhetsuppföljning 3.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Omfattning av verksamheten MDH hade år 2012 intäkter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå på 629 miljoner kronor. Det är en minskning med 20 miljoner kronor jämfört med föregående år, men ligger i linje med högskolans planering som syftar till att anpassa verksamheten till 2016 års takbelopp. Tabell 2: Intäkter för utbildning på grund- och avancerad nivå År Miljoner kronor Andel av totala intäkter 75 % 74 % 77 % 78 % 75 % För 2013 ligger intäktsprognosen efter tredje kvartalet på en intäkt av statliga anslag för grundutbildningen på 568 miljoner kronor, vilket är en sänkning jämfört med årets tidigare prognoser. Anledningen till nedjusteringen är dels en osäkerhet kring antalet helårsstudenter och dels att ett antal kurser under innevarande verksamhetsår kommer att omklassificerats från det statliga utbildningsområdet medicin till utbildningsområdet vård (se vidare under avsnitt 3.1.3) Rekryteringsmål och rekrytering av programstudenter Rekryteringsmål för program beslutas årligen av fakultetsnämnden inför kommande läsår (även kallat utbudsbeslut). Beslutet fattas mot bakgrund av fakultetsnämndens kvalitetsansvar för program och med hänsyn tagen till styrdokument som forsknings- och utbildningsstrategin och rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget. Från och med förra verksamhetsuppföljningsrapporten grupperas sök- och rekryteringsstatistik på grundnivå respektive avancerad nivå samt uppdelat på de fyra interna utbildningsområdena som finns i forsknings- och utbildningsstrategin. Sedan den rapporten har siffror avseende antal registrerade höstterminen 2013 samt avseende antal förstahandssökande till vårterminen 2014 uppdaterats. I förra rapporten konstaterades att antalet antagna i urval två till höstterminen 2013 var cirka 100 studenter färre men att det relativt fakultetsnämndens rekryteringsmål var fler antagna än till höstterminen Antal registrerade höstterminen 2013 till högskolans program uppgår till studenter, vilket är lite drygt 100 färre registrerade än föregående hösttermin. Eftersom rekryteringsmålet för höstterminen 2013 är cirka 250 platser lägre än för höstterminen 2012 är måluppfyllelsen procentuellt sett högre än föregående hösttermin. 75 av 139

79 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 6 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen Rekrytering till de engelskspråkiga utbildningarna var en av de undergrupperingar som tidigare användes men som inte redovisas separat sedan förra verksamhetsuppföljningsrapporten. Emellertid kan konstateras att det till högskolans engelska program höstterminen 2013 registrerades 165 studenter 1, jämfört med 240 registrerade höstterminen Detta beror på att högskolan erbjöd färre program till höstterminen 2013 (exempelvis ställdes det annars populära magisterprogrammet International marketing in), hade ett lägre rekryteringsmål i ett av de kvarvarande programmen samt hade få registrerade i övriga program. Diagram 1: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram för högskolan som helhet (HT) Not. En mindre rättelse avseende rekryteringsmål och förstahandssökande har gjorts i diagrammet jämfört med det diagramm som återfanns i halvårsrapporten. Rekryteringsmålet har rättats med en ökning av 20 platser och antal förstahandssökande har rättats med en minskning med 86 sökande. 1 Notera att det finns ytterligare internationella studenter som studerar på kursnivå och som inte inkluderas i denna siffra. 76 av 139

80 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 7 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen I diagrammet nedan redovisas rekryteringsmål, antal sökande och registrerade på grundnivå. Diagram 2: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram på grundnivå 2 (HT) Rekryt mål Antal sökande Förstahand Reg tot Varav Kv HT HT HT HT HT Diagrammet visar att rekryteringsmålet och antalet registrerade för program på grundnivå jämfört med tidigare år är på väg ner i enlighet med högskolans planering. Samtidigt ökar antalet sökande och förstahandssökande till utbildningarna. Det gör att högskolans mål om en förstahandssökande per plats uppnås på en aggregerad nivå då det totalt sett är 2,3 förstahandssökande per plats. På programnivå, vilket är den mätnivå som målet upprättats för, uppnås dock målet ännu inte för samtliga utbildningar. För utbildningar på avancerad nivå är mönstret något annorlunda. Liksom för utbildningar på grundnivå har rekryteringsmålen sänkts jämfört med tidigare år i enlighet med högskolans planering där vissa utbildningar avvecklas. Antalet sökande, sökande i första hand samt registrerade totalt har däremot varierat under mätperioden. Höstterminen 2013 registrerades 379 studenter jämfört med målet om 589 registrerade. En förklaring till den svaga måluppfyllelsen är att flera påbyggnadsutbildningar som annonserades ställdes in (vilket gör att programmet bidrar till rekryteringsmålet men inte med registrerade). För engelska påbyggnadsutbildningar är det fortsatt totalt sett långt färre registrerade än målet. 2 I det här diagrammet räknas inte så kallade förutbildningar in. 77 av 139

81 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 8 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen Diagram 3: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram på avancerad nivå (HT) Rekryt_mål Antal sökande Förstahand Reg_tot Varav Kv HT HT HT HT HT Ekonomiutbildningar Antalet registrerade på högskolans program inom forsknings- och utbildningsstrategins utbildningsområde ekonomi uppgår höstterminen 2013 till 583 studenter, vilket är något över rekryteringsmålet. Diagram 4: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram inom ekonomiutbildningar (HT) Rekryt_mål Antal sökande tot Förstahand Reg_tot Varav Kv HT HT HT HT HT Hälso- och välfärdsutbildningar Antalet registrerade på högskolans program inom forsknings- och utbildningsstrategins utbildningsområde hälso- och välfärdsutbildningar uppgår höstterminen 2013 till 455 studenter, vilket är strax under rekryteringsmålet. Flera av programmen inom området har som 78 av 139

82 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 9 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen regel gott om förstahandssökande och att rekryteringsmålet inte nås förklaras av att några av specialistsjuksköterskeutbildningarna inte rekryterar riktigt i nivå med rekryteringsmålet samt av att Magisterprogrammet i hälsa och vård (engelskt program) annonserades men ställdes in. Diagram 5: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram inom hälso- och välfärdsutb. (HT) Rekryt_mål Antal sökande tot Förstahand Reg_tot Varav Kv HT HT HT HT HT Lärarutbildningar Antalet registrerade på högskolans program inom forsknings- och utbildningsstrategins utbildningsområde lärarutbildningar uppgår höstterminen 2013 till 332 studenter, vilket är en bit under rekryteringsmålet. Lärarutbildningsområdet har de senaste åren präglats av stora reformer och osäkerhet för studenterna, vilket kan påverka söktryck och registreringsbeteende. Jämförelser mellan åren är därför i nuläget svåra att göra. Värt att notera är att förskollärarprogrammen till höstterminen 2013 fyller sina platser, att påbyggnadsutbildningarna i stort sett fyller sina platser, att ämneslärarutbildning med inriktning mot gymnasiet har 45 registrerade jämfört med ett mål om 50 trots att tre av sju inriktningar (ämneskombinationer) ställdes in samt att ämneslärarprogrammet med inriktning mot grundskolans årskurs 7-9 ställdes in. 79 av 139

83 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 10 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen Diagram 6: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram inom lärarutbildningar (HT) Rekryt_mål Antal sökande tot Förstahand Reg_tot Varav Kv HT HT HT HT HT Teknikutbildningar Antalet registrerade höstterminen 2013 är något färre än föregående hösttermin men relativt rekryteringsmålet, som har minskats ännu mer, betyder den beskedliga minskningen att måluppfyllelsen ökar. Diagram 7: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram inom teknikutbildningar (HT) Rekryt_mål Antal sökande tot Förstahand Reg_tot Varav Kv HT HT HT HT HT Not. I samband med bytet i förra verksamhetsuppföljningsrapporten gällande på vilka nivåer och av vilka kategorier som uppföljningen görs gjordes nya diagram. För teknikutbildningar blev redovisningen felaktig och siffrorna överskattades genomgående. Detta är nu korrigerat. Antal sökande i förstahand VT14 Rekryteringsmålet till vårterminer har stadigt minskat de senaste åren medan antalet förstahandssökande har ökat. Antalet registrerade ligger de senaste åren något över rekryteringsmålet. Vårterminen 2014 ges, i likhet med tidigare vårterminer, normalt sett 80 av 139

84 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 11 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen populära program som beteendevetenskapliga programmet, förskollärarprogram och sjuksköterskeprogram varför förutsättningarna för att nå rekryteringsmålet vårterminen 2014 är alltjämt goda. Diagram 8: Rekrytering och registrering för utbildningsprogram (VT) Antal studenter Rekryt_mål Förstahand Reg_tot Varav Kv VT VT VT VT VT Studentvolymer I enlighet med högskolans planering minskade antalet studenter något 2012 i jämförelse med de två tidigare åren. Anledningen till nedgången är att högskolan anpassar sig till ett lägre takbelopp. Diagram 9: Utfall helårsstudenter (HÅS) Stapeln för 2013 avser utfallet efter kvartal tre. Vid jämförelse med samma period föregående år har högskolan cirka 350 helårsstudenter färre än under de tre första kvartalen Utifrån 81 av 139

85 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 12 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen högskolans planering med ett minskat utbildningsutbud är den utvecklingen väntad. En säker prognos för helåret kan dock inte göras på grund av införandet av en ny utbildningsdatabas som har inneburit ändrade registreringsrutiner på högskolans kurser. Utifrån den information som finns tillgänglig bedöms ändå årets utfall vara i paritet med alternativt något lägre än årets tidigare prognoser. Prognosen för den ekonomiska tilldelningen är också något osäker, men har reviderats ner med cirka 15 miljoner kronor varvid utfallet förväntas att hamna i nivå med takbeloppet. Anledningen till nedskrivningen är i första hand att ett antal kurser under innevarande verksamhetsår kommer att omklassificeras till utbildningsområden med lägre ersättning. Omklassificeringarna har blivit aktuella mot bakgrund av att Universitetskanslersämbetet har gjort en nationell översyn av kursklassificeringar inom sjuksköterskeutbildningen där högskolan visade sig ha en hög andel kurser inom utbildningsområdet medicin jämfört med övriga lärosäten. Övriga utbildningar inom högskolan ses också över med anledning av detta och vissa förändringar i kursklassificeringar kan under verksamhetsåret komma att ske även där. Tabellen nedan redovisar utfallet för utbildningsområden där 2013 avser utfallet för de första tre kvartalen. Inga omklassificeringar hade hunnit göras inom denna utsökningsperiod varför tabellen visar de okorrigerade siffrorna. Tabell 3: Utfall helårsstudenter (HÅS) per statligt utbildningsområde 3 Utbildningsområde Design Humaniora Undervisning Medicin Musik Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teater Teknik Vård Totalt Prestationer Utfallet av antalet helårsprestationer för tredje kvartalet 2013 följer utveckling från tidigare prognoser och bedömningen är att utfallet för 2013 bör ligga i nivå med För 2013 avser utfall för tredje kvartalet. Planerade förändringar i kursklassificeringen mellan utbildningsområdena har ännu inte registrerats och syns därför inte i utfallet. 82 av 139

86 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 13 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen Diagram 10: Helårsprestationer (HÅP) Utfärdade examina Examina utfärdas allteftersom studenterna ansöker om det. Alla studenter tar inte ut sin examen det år som de slutfört sin utbildning utan kan av olika anledningar vänta ett eller flera år. Statistiken för utfärdade examina hänförs i denna redovisning till det år studenten var klar med sin utbildning och det innebär att antalet examina, särskilt för de senaste åren, kan komma att öka allt eftersom fler studenter tar ut sina examina. Diagram 11: Antal utfärdade examina Under åren var det en stadigt uppåtgående trend av antalet examina, men 2012 vände trenden ner något och det utfärdades 51 examina färre under 2012 än 2011 sett till antalet examina avslutade och registrerade under samma år. Utöver att antalet examina de facto har 4 Avser helår samt tredje kvartalet av 139

87 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 14 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen ökat är en av anledningen till de senaste årens uppgång att det sedan bolognaprocessens genomförande är möjligt att ta ut såväl en generell som en yrkesexamina inom ett antal yrkesutbildningar. Det innebär att många studenter tar ut två examina för samma utbildning vilket driver upp statistiken. Detta är främst vanligt inom vårdutbildningarna, men förekommer även i viss utsträckning i ingenjörsutbildningarna. Till och med tredje kvartalet 2013 har examina utfärdats. I och med att ett kvartal av verksamhetsåret återstår är det för tidigt att bedöma möjligheten till måluppfyllelse av högskolans mål. 3.2 Forskarutbildning Rekrytering till forskarutbildning vid MDH Antagningsnivån till utbildning på forskarnivå Högskolan har inget uppsatt mål för antalet doktorander som årligen ska antas till utbildning på forskarnivå. Däremot finns det uppsatta mål för antalet doktorsexamina som ska utfärdas årligen 2016 respektive 2020, vilka redovisas till höger i tabellen. För att skapa förutsättningar att kunna nå examensmålen krävs att tillräckligt många doktorander antas årligen. Tabell 4: Antagningsnivå till forskarutbildning med doktorsexamen som slutmål uppdelat per forskarutbildningsområde för perioden Examensmål Examensmål Forskarutbildningsområde Inbyggda System A Innovation och produktrealisering Hälsa och välfärd B Miljö, energi och resursoptimering Industriell ekonomi, arbetsliv och styrning A Didaktik C A Korrigering av de långsiktiga examinationsmålen har genomförts till följd av fastställandet av VUB14, MDH /13. B Sedan 2013 inkluderas även forskarutbildningsämnet Arbetslivsvetenskap. C Sedan 2013 inkluderas även forskarutbildningsämnet Matematik/Tillämpad matematik. Som antagningssiffrorna fram till och med det tredje kvartalet visar behöver samtliga forskarutbildningsområden öka antagning till utbildning på forskanivå för att skapa förutsättningar att uppnå de uppsatta målen för utfärdade doktorsexamina Könsfördelning bland nyantagna doktorander Fram till och med det tredje kvartalet har 23 doktorander antagits till forskarutbildning vid MDH. Diagrammet nedan visar könsfördelningen bland de nyantagna doktoranderna. 5 Avser för 2013 fram till och med det tredje kvartalet. 84 av 139

88 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 15 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen Diagram 12: Könsfördelning bland antagna doktorander oberoende av slutligt examensmål. Av diagramet framgår att könsfördelningen bland de nyantagna doktoranderna ligger inom det uppsatta målintervallet, det vill säga 60:40. Även om könsfördelningen ligger inom uppsatt mål ses en ökning av andelen män bland de nyantagna doktoranderna jämfört med halvårsrapporten. I halvårsrapporten var 53 procent av de nyantagna doktoranderna kvinnor respektive 47 procent män. Detta ska nu jämföras med uppföljningen efter det tredje kvartalet då andelen män är i majoritet. Delas den övergripande gruppen nyantagna doktorander upp utifrån forskarutbildningens examensmål kan det konstateras att i halvårsrapporten låg könsfördelningen i gruppen doktorander som antagits med doktorsexamen som slutmål på 30 procent kvinnor och 70 procent män. Denna grupp har under det tredje kvartalet ökat med sex nya doktorander varav en är kvinna (motsvarar cirka 17 procent). Detta har medfört till en marginell ökning av andelen män. Könsfördelningen ligger nu på 29 procent kvinnor och 71 procent män. En bidragande faktor till att könsfördelningen ser ut som den gör är att majoriteten av de nyantagna doktoranderna är antagna till forskarutbildning inom något av högskolans teknikområden, områden som det generellt är svårt att rekrytera kvinnor till. Ser man till gruppen doktorander som antagits med licentiatexamen som slutmål är könsfördelningen 78 procent kvinnor respektive 22 procent män, även detta är en ökning av andelen män jämfört med halvårsrapporten. Den övervägande majoriteten inom denna grupp är antagna till forskarutbildningsämnet didaktik. Det kan konstateras att de två doktorander som tillkommit denna grupp sedan halvårsrapporten utgörs av en kvinna och en man som är antagna till didaktik respektive elektronik. Sett ur ett långsiktigt perspektiv är det viktigt att rekryteringen av doktorander blir mer balanserad med avseende på kön än vad som kan ses efter det tredje kvartalet Fortsätter förskjutningen mot att män utgör en allt större majoritet av nyrekryterade doktorander riskeras måluppfyllelsen av högskolans långsiktiga mål för könsfördelningen bland aktiva doktorander. 85 av 139

89 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 16 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen Könsfördelning bland aktiva doktorander Högskolan har rekryteringsmålet att könsfördelningen bland de aktiva doktoranderna för hela högskolan ska vara sådan att det underrepresenterade könet inte understiger 40 procent. Som framgår av nedanstående tabell uppnås målet om könsfördelning för hela högskolan medan det inom tre av forskarutbildningsområdena kan ses en sned könsfördelning. Tabell 5: Könsfördelning, antal och genomsnittlig aktivitetsgrad bland aktiva doktorander Könsfördelning Antal Genomsnittlig aktivitetsgrad Forskarutbildningsområde Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Inbyggda system 79 % 21 % % 78 % 78 % Innovation och produktrealisering 59 % 41 % % 62 % 66 % Miljö, energi och resursoptimering 73 % 27 % % 72 % 66 % Industriell ekonomi, arbetsliv och styrning 60 % 40 % % 63 % 39 % Hälsa och välfärd 21 % 79 % % 72 % 78 % Didaktik 49 % 51 % % 71 % 55 % MDH, högskoleövergripande 59 % 41 % % 72 % 67 % Sedan 2013 inkluderas även forskarutbildningsämnet Arbetslivsvetenskap i området. Sedan 2013 inkluderas även forskarutbildningsämnet Matematik/Tillämpad matematik i området Aktivitetsgrad Högskolan har två uppsatta mål gällande aktiva doktorander. Dels rekryteringsmålet att könsfördelningen bland de aktiva doktoranderna för hela högskolan ska vara sådan att det underrepresenterade könet inte understiger 40 procent, se ovan, och dels att aktivitetsgraden för doktorander vid högskolan ska minst vara 70 procent för varje forskarutbildningsområde. I halvårsrapporten redovisades aktivitetsuppgifter för 232 doktorander. Av dessa hade 195 doktorander en registrerad aktivitet som varierade mellan 4 och 100 procent. Resterande 37 doktorander rapporterades som nollaktiva. Den genomsnittliga aktivitetsgraden för de 195 aktiva doktoranderna var 70 procent under det första halvåret 2013, tabell 5 ovan. Högskolan uppnår därmed det uppsatta målet över aktivitetsgrad. Tre av forskarutbildningsområdena ligger även enskilt över aktivitetsgradsmålet under det första halvåret medan de övriga tre områdena ligger under målet. Någon ny uppföljning av aktivitetsgrad har inte gjorts inför det tredje kvartalet då detta genomförs per hel- och halvår Studieprestationer Högskolan har två uppsatta mål för doktoranders studieprestationer. Dels att den genomsnittliga studietiden för utbildning på forskarnivå för en doktorsexamen ska motsvara fyra års heltidsstudier och dels att inget enskilt forskarutbildningsområde ska ha en lägre prestationsgrad än 80 procent. 86 av 139

90 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 17 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen Under 2013, fram till och med det tredje kvartalet, har totalt åtta doktorander begärt ut en doktorsexamen. Ser man till den genomsnittliga nettostudietiden för dessa doktorander ligger den på 3,9 år. Den bidragande anledningen till att studietiden hamnar under fyra års heltidsstudier är att en av doktoranderna var med i Prepare, en forskningsförberedande satsning mellan MDH och Eskilstuna kommun under åren Efter satsningen har doktoranden fortsatt jobbat som om han var doktorand och de kurser som genomgicks under satsningen har därefter tillgodoräknats i forskarutbildningen något som påverkat doktorandens nettostudietid. Om denna person exkluderas i beräkningen ligger den genomsnittliga nettostudietiden för de övriga sju doktoranderna på 4,2 år. Högskolan ligger något ovan det uppsatta målet om genomsnittlig studietid för en doktorsexamen. Ser man till riksgenomsnittet så ligger nettostudietiden för en doktorsexamenen på knappt 4,5 år. 6 I tidigare verksamhetsrapporter har det hänvisats till pågående metodutveckling för uppföljning av prestationsgradsmålet. Ett preliminärt resultat redovisades i halvårsrapporten och denna uppgift har korrigerats till denna rapport i och med att metoden har vidareutvecklats. Den genomsnittliga prestationsgraden bland aktiva doktorander ligga för hela högskolan på 66 procent. Att prestationsgraden är lägre än målet om 80 procent bör i dagsläget endast konstateras då underliggande data till prestationsgradsuppföljningen i dagsläget inte är helt täckande. Inom ett par år bör mer tillförlitliga analyser kunna genomföras Utfärdade årliga doktorsexamina vid MDH Högskolan har årliga examensmål för utfärdade doktorsexamen per enskilt forskarutbildningsområde. Här presenteras resultat utifrån en högskoleövergripande årligt mål om 25 utfärdade doktorsexamina. Fram till och med det tredje kvartalet 2013 har åtta doktorander begärt ut en doktorsexamen. Fem av dessa hade bedrivit forskarstudier inom inbyggda system, en inom innovation och produktrealisering, en inom miljö, energi- och resursoptimering och en inom didaktik. Som diskuterats tidigare påverkas förutsättningarna att uppnå de årliga examensnivåerna av tidigare års antagningsnivåer. Utifrån att den genomsnittliga bruttostudietiden för en utfärdad doktorsexamen ligger på sex år ger det att den förväntade examinensnivån för 2013 motsvarar antagningsnivån för av 139

91 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 18 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen Diagram 13: Antal antagna doktorander samt antal utfärdade doktorsexamina under perioden Att det hittills under 2013 endast begärts ut 8 doktorsexamina totalt för högskolan medför att det långsiktiga målet om 25 utfärdade doktorsexamina per år inte bedöms uppnås under innevarande år. Även årets hittills låga antagningssiffror, som ligger under examinationsmålet, riskerar att medföra att det långsiktiga målet inte uppnås i framtiden heller. Den i halvårsrapporten redovisade bedömningen om en förväntad succesiv ökning av utfärdade doktorsexamina fram till och med 2016 ligger fast. Denna effekt, som beror på att forskarutbildningen vid högskolan växer, beräknas dock komma först från och med Det ska även konstateras att det, utifrån årets antagningssiffror, förväntas en dip i examinationsnivån runt Fram till och med det tredje kvartalet 2013 har sex licentiatexamina begärts ut under året. 3.3 Forskning Omfattning av verksamheten Forskning- och forskarutbildning ökade såväl sina intäkter som sin andel av högskolans totala intäkter under Den största anledningen till uppgången är högskolans ökade externa bidrags- och uppdragintäkter. Tabell 6: Intäkter för forskning och forskarutbildning ÅR Miljoner kronor Andel av totala intäkter 23 % 25 % 26 % 23 % 22 % 25 % 88 av 139

92 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 19 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen Forskningsprestationer Nedanstående statistik bygger på forskarnas egenrapportering i publikationsdatabasen DIVA. En publikation i nedanstående sammanställning tillräknas det år som den publicerats oavsett vilket år forskaren rapporterar in den till högskolan. Data för forskningspublikationer i DIVA för enskilda år kan därför komma att öka till kommande redovisningar. Tabell 7: Refereegranskade publikationer i DIVA Inriktning MERO IEO UV HV IPR IS Övrigt Totalt Det totala antalet vetenskapliga publikationer (refereegranskade artiklar i tidskrift och refereegranskade konferensbidrag) var 2012 något färre än Forskningsmiljöerna innovation och produktrealisering (IPR) och inbyggda system (IS) har under några års tid haft en positiv trend och med hänsyn tagen till sena registreringar av publikationer för året 2012 bedöms den kunna fortsätta om än något avmattat. För första halvåret 2013 hade bara 86 publikationer registrerats men det var att vänta då databasen bygger på självrapportering och den officiella avstämningen sker per helår. Någon ny uppföljning ur DIVA där publikationerna fördelas per forskningsinriktning har inte gjorts inför det tredje kvartalet då det är en arbetskrävande process som genomförs per hel- och halvår. En utsökning av antal publicerade artiklar totalt visar dock att det den 18 november hittills för verksamhetsåret fanns 383 artiklar publicerade i DIVA. 7 Avser första halvåret av 139

93 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 20 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen 4. Löpande avrapportering av arbetet med intern styrning och kontroll Ett av årets fokusområden inom arbetet med intern styrning och kontroll är enligt styrelsens beslut i februari 2013 att de organisatoriska enheterna ska erbjudas stöd i samband med författandet av nästa års verksamhetsplaner. Arbetet har fortskridit enligt plan och stöd har erbjudits akademier och förvaltning vilka är i färd med att upprätta verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser. Uppföljning av styrelsens riskhanteringsplan är planerad att göras i relevanta grupper under december månad och för tillfället finns därför inte något av vikt att rapportera kring detta. Däremot är det relevant att i föreliggande rapportering lyfta fram att flera av högskolans examina/utbildningar under hösten har fått omdöme bristande kvalitet av Universitetskanslersämbetet, vilket finns formulerat som en risk (som ska begränsas) i styrelsens riskhanteringsplan. Om flera utbildningar får omdöme bristande kvalitet kan det vara relevant att överväga huruvida kontrollåtgärder och uppföljning som finns angivna i riskhanteringsplanen är rätt, fungerar och om de är tillräckligt många eller inte. Att besluta om nödvändiga kontrollåtgärder för att begränsa risker i riskhanteringsplanen har högskolestyrelsen delegerat till rektor ( 88, möte nr 1:2013 samt ärende MDH /13). Kontrollåtgärder som skulle kunna vara aktuella att se över i det här sammanhanget är rektors delegationsordning avseende beslut om kursplaner, inrätta högskolegemensamma rutiner för kvalitetssäkring av kursplaner, genomföra kvalitetsgranskning av kurser (i allmänhet eller med fokus på kurser där det skrivs examensarbeten), se över fakultetsnämndens riktlinjer för kursplaner och/eller skärpa Regler och anvisningar för examinationsärenden på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola med avseende på självständiga arbeten/uppsatser. Övrigt att notera inom intern styrning och kontroll är att Riksrevisionens granskningsbesök i månadsskiftet september-oktober 2013 och utfallet av detta i liten utsträckning hade direkta kopplingar till högskolans övergripande arbete med intern styrning och kontroll. Vidare kan noteras att Statens ansvarsnämnd den 10 oktober 2013 efter anmälan från högskolan har beslutat att tilldela en av högskolans professorer en varning enligt 14 och 15 lagen (1994:260) om offentlig anställning. Förseelserna gäller överträdelser av befogenheter på grund av oaktsamhet vid inköp av marknadsförings- och publiceringstjänster. Av nämndens resonemang framgår även att gällande delegationsordning inte har varit helt tydlig och att högskolans rutiner för attestering av fakturor samt den interna uppföljningen av efterlevnaden av högskolans upphandlingsregler inte har fungerat fullt ut. Högskolan avser i ett första skede att lägga om attestrutinerna i fakturahanteringen för att på så vis tydliggöra ansvarsfrågan. Eventuella ytterligare åtgärder för att begränsa aktuella risker behöver övervägas i relation till kostnaderna för att införa kontrollåtgärder och uppföljning. 90 av 139

94 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 21 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen 5. Ekonomi Årets sista prognos är gjord i oktober, med det ekonomiska utfallet samt Ladok-registreringar för perioden januari-september som utgångspunkt. Prognosen är ett överskott på +16 Mkr, att jämföra med prognos 2 som gjordes i samband med delårsbokslutet, som var på +25 Mkr. Förändringen beror på till helt övervägande del på en justering neråt vad gäller grundutbildningsanslagen. Tabell 8: Utfall 2012, samt budget och helårsprognoser för Resultaträkning (tkr) Intäkter Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 1 Prognos 2 Prognos 3 Anslag, Grundutbildning Uppdrag Grundutbildning Bidrag, Grundutbildning Anslag, Forskning/Fo-utb Uppdrag Forskning/Fo-utb Bidrag, Forskning/Fo-utb Övr verks enl Finansiella intäkter S.a intäkter Kostnader Personal Lokaler Drift Finansiella kostnader Avskrivningar S:a kostnader KAPITALFÖRÄNDRING UPPSTÄLLNING ENL. OFFICIELLA RESULTATRÄKNINGEN Myndighetskap ingående Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 1 Prognos 2 Prognos 3 Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter S.a intäkter Personal Lokaler Drift Finansiella kostnader Avskrivningar S:a kostnader KAPITALFÖRÄNDRING Myndighetskap utgående av 139

95 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 22 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen Prognosen för anslagsintäkterna till grundutbildningen är lägre än delårsprognosen. Detta beror till övervägande del på den översyn av klassificeringar av kurser inom högskolan som tagits upp tidigare i dokumentet. Prognosen är ändå att takbeloppet kommer att nås. Redan i samband med delårsbokslutet konstaterades att de externa bidragen till forskning ser ut att bli avsevärt högre än budgeterat och denna prognos kvarstår. Högre externa intäkter än budgeterat i kombination med god kostnadskontroll innebär att sannolikheten att det blir ett överskott för 2013 bedöms som stor. Målet för myndighetskapitalet är att det för grundutbildningen ska vara i intervallet 7-10 procent av intäkterna från anslag, uppdrag och bidrag. För forskningsverksamheten är motsvarande mål 5-10 procent. Prognosen skulle ge ett myndighetskapital vid utgången av 2013 som för båda verksamhetsgrenarna ligger strax över 20 procent. Fram till och med 2016 aviseras sänkta takbelopp. Jämfört med 2012 är sänkningen tkr (2013 års prisnivå) och merparten av sänkningen kommer genomföras under Denna förändring innebär en stor utmaning för ekonomin. Den stabila ekonomiska situation som högskolan befinner sig i ger goda förutsättningar att klara omställningen; anslagssparandet vid ingången av 2013 är drygt tkr, myndighetskapitalet inom grundutbildningen uppgår till tkr och organisationen har generellt en väl fungerande ekonomisk planering och god kostnadskontroll. Anslagssparandet ger möjlighet att få anslag utöver enskilda års takbelopp medan myndighetskapitalet ger möjlighet att under en period ha högre kostnader än intäkter och redovisa underskott. Redan i verksamhetsplaneringen för 2013 fastställdes de grundläggande förändringar i utbildningsutbudet som ska genomföras. Sammantaget är bedömningen att en väl genomförd förändring innebär att delar av myndighetskapitalet kommer att användas, men att myndighetskapitalet under perioden inte kommer att understiga den nedre gräns som styrelsen angivit som långsiktigt mål. För forskningsverksamheten gäller fortsatt att expansion måste ske genom ökad extern finansiering, då regeringen aviserat i stort sett oförändrad anslagsnivå fram till och med Forsknings- och utbildningsstrategin för framhåller vikten av en forskningsbaserad utbildning samtidigt som spets- och utvecklingsmiljöer har utpekats för perioden. Särskilt betonas också vikten av en stark extern finansiering som en grundförutsättning för att nå högskolans långsiktiga vision. Ekonomiska förutsättningar och incitament ska anpassas till detta och en ny modell för den interna resurstilldelningen har tagits fram som svar på detta. Den goda prognosen för bidragsintäkter till forskningsverksamheten 2013 är i detta sammanhang mycket positiv. Myndighetskapitalet inom forskningsverksamheten är, liksom inom grundutbildningen, högre än styrelsens mål. De anslag som inte har förbrukats de senaste åren har gett redovisade överskott, då anslag inte kan periodiseras. När dessa ansamlade överskott används kommer på motsvarande sätt underskott att redovisas. Det är viktigt att de årliga anslagen används löpande och under perioden planeras även för en användning av myndighetskapital, så det vid periodens slut närmat sig det intervall som angivits som långsiktigt mål av styrelsen. Bland annat sker en särskild satsning på forskarassistenter som inledningsvis finansieras med ackumulerat kapital. Ett intensivt arbete pågår för att utreda möjligheterna att bygga ett nytt campus i Eskilstuna. Detta kan bli verklighet inom fyra-fem år. Utgångspunkt är att högre kvadratmeterkostnad än idag till stor del ska vägas upp av effektivare lokalanvändning och därmed minskad totalyta. Det 92 av 139

96 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 23 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen finns ändå anledning att ha ekonomiska reserver i form av ackumulerat myndighetskapital för att kunna hantera genomförande och etablering i nya lokaler på ett bra sätt. Diagram 14: Grundutbildningsanslag, takbelopp och utfall/prognos Takbelopp Utfall/ Prognos Takbelopp - Utfall tkr Takbelopp Utfall/ Prognos Belopp för perioden är i 2013 års prisnivå. Övriga värden är faktiska belopp. 93 av 139

97 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 24 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen Bilaga: Sammanställning långsiktiga mål Nedanstående tabell visar status för de mål som fastställts som högskolans långsiktiga verksamhetsmål för perioden i rektorsbeslut Verksamhetsmål , uppdrag och budget 2013 (VUB). Följande färgmarkeringar används: Grön: Gul: Orange: Röd: Målet är uppnått Målet är ännu inte uppnått men bedömningen är att det kommer att kunna nås under perioden Det finns risk att målet inte kommer att nås Målet kommer inte att nås. Måluppfyllelsen är svår att mäta så tidigt i perioden, men samtliga ansvariga för målen har ändå ombetts göra en preliminär bedömning. Långsiktiga mål enligt verksamhetsmål för Måluppfyllelse Kommentar Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Högskolan ska öka antalet utfärdade examina inom varje utbildningsområde i forsknings- och utbildningsstrategin. Minst 80 procent av höskolans studenter ska två år efter examen vara etablerade på arbetsmarknaden. Högskolans utbildningar ska attrahera minst en försthandssökande per plats i förhållande till rekryteringsmålet. Antalet studenter som är i slutet av sin utbildning till 2016 kommer att öka och i kombination med aktiviteter som genomförs hos akademierna bör målet kunna uppnås. Målet uppnås enligt HSVs (nuvarande UKÄ) mätning från Lite drygt 4 av 5 utbildningar (program/inriktningar) har fler förstahandssökande än rekryteringsmålet. Utbildningar som inte når upp till målet är exempelvis några av ingenjörsutbildninganar, inriktningar inom Innovationsprorgammet och Ämneslärarprogrammet. Andelen nybörjarstudenter som är registrerade på programtermin tre av ett program ska vara minst 80 procent av antalet registrerade studenter på programtermin ett. Motsvarande siffra för programtermin sex ska vara minst 66 procent. Den genomsnittliga prestationsgraden på kurser (HÅP/HÅS) för hela högskolan ska vara minst 83 procent och inget enskilt utbildningsområde ska ha lägre prestatinosgrad än 70 procent. År 2012 nådde inte högskolan målet om genomströmning inom någon av de uppmätta utbildningskategorierna och trots insatser sker inga större förändringar med undantag för en något uppåtgående trend för andelen som är kvar termin sex. Högskolan nådde på grund av det förkortade verksamhetsåret 2012 upp till målet om en prestationsgrad på 83 procent. Humaniora nådde dock inte upp till 70 procent varför målet inte nåddes fullt ut. Minst 90 procent av studenterna ska vara nöjda med sin utbildning. - Målet är okommenterat då metod måste tas fram för att mäta prestionsgraden. 94 av 139

98 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 25 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen Långsiktiga mål enligt verksamhetsmål för Måluppfyllelse Kommentar Utbildning på forskarnivå Högskolan ska år 2016 årligen utfärda minst 25 examina på doktorsnivå. År 2020 ska motsvarande antal vara 32 examina. Könsfördelningen bland aktiva forskarstuderande för hela högskolan ska vara sådan att det underrepresenterade könet inte understiger 40 procent. Aktivitetsgraden för forskarstuderande vid högskolan ska vara minst 70 procent för varje forskarutbildningsområde. Den genomsnittliga studietiden för utbildning på forskarnivå ska för en doktorsexamen motsvara fyra års studier på heltid. Motsvarande studietid för en licentiatexamen är två års studier på heltid. Inget enskilt forskarutbildnignsområde ska ha lägre prestationsgrad än 80 procent. Det finns en stor risk att enskilda forskarutbildningsområden inte kommer att uppnå enskilt mål för För att måluppfyllelse ska bibehållas måste en balanserad könsrekrytering ske inom enskilda forskarutbildningsområden alternativt att en balanserad rekrytering sker generellt mellan de olika forskarutbildningsområden. Målet är svårt att uppnå då det inte ger utrymme för någon avvikelse alls. Måluppfyllelse är något lärosätet arbetar för och strävar efter, men riksgenomsnittet för nettostudietiden motsvarar knappt 4,5 år ( Svårbedömt mål då underliggande data i dagsläget inte är helt täckande. Forskning Antalet vetenskapligt granskade publikationer ska öka inom samtliga forskningsinriktningar. Förväntas uppnås genom såväl en faktisk ökning som en bättre registrering och uppföljning av publikationerna. Antalet vetenskapligt granskade publikationer tillsammans med med inernationellt välrenommerade forskare ska öka inom samtliga forskningsinriktningar. - Mätemetod för att se om medpublicerande är en välreonommerad forskare saknas för närvarande. Den externa finansieringen av forskning/forskarutbildning ska vara minst 67 procent av den totala finansieringen. Utfall 2012 var 63%. Flera större externfinansierade projekt har tillkommit vilket talar för att ökning kommer ske under Samverkan och samproduktion Stimulera akademisk kultur och ledarskap som främjar samverkan och samproduktion. Högskolan har tecknat långsiktiga samarbetsaval med minst tio företag som företrädesvis också är verksamma internationellt. Högskolan har långsiktiga samarbetsavtal med minst tio offentliga aktörer. En områdesstrategi för samverkan och samproduktion ska tas under hösten och fortsatta satsningar görs genom uppdrag inom Ett starkt MDH Avtal med ABB och Volvo klart, diskussioner pågår med flera företag Avtal finns med bland annat Eskilstuna kommun, Strängnäs kommun och Regionförbundet Sörmland. Diskussion pågår med flera offentliga aktörer Högskolans externa forskningsmedel som genereras genom samfinansiering från externa partneras i gemensamma forskningsprojekt ska öka. Utfall 2012 var 63%. Flera större externfinansierade projekt har tillkommit vilket talar för att ökning kommer ske under Högskolan ska öka antalet doktorander inom varje forskningsinriktning som är finansierade med stöd från externa samarbetspartners. 95 av 139

99 Ärende 12 Bilaga 1 RAPPORT Sida 26 av Dnr: MDH /13 Utbildnings- och forskningssektionen Långsiktiga mål enligt verksamhetsmål för Måluppfyllelse Kommentar Internationalisering Högskolan ska ha långsiktiga, högskolegemensamma samarbeten med ca 15 väl valda internationella lärosäten. Under 2013 ska dessa långsiktiga samarbetspartners identifieras och avtal med dem göras högskolegemensamma. Alla långsitiktiga partners kommer inte att identifieras under 2013 men kommer vara helt klart till Vissa avtal kan bli klara under 2013 andra kommer efterhand. Det räcker inte med att MDH har valt ut dem som potentiella långsiktiga partners, dialogen med dem ska genomföras och samsyn måste finnas. Anställda År 2016 vill högskolan nå en nivå där andelen professorer i helårsarbetskrafter uppgår till 10 procent av samtliga lärare. År 2016 vill högskolan uppnå en nivå där andelen docenter av samtliga lärare uppgår till 12 procent av samtliga lärare. År 2016 vill högskolan uppnå en nivå där andelen disputerade lärare uppgår till minst 50 procent av samtliga lärare inom var och en av högskolans sex etablerade forskningsinriktningar. År 2016 vill högskolan uppnå en nivå där minst 50 procent av nyrekryterade professorer är kvinnor. Andelen är 9 procent vid mätning i november Andelen är 11 procent vid mätning i november Andelen är totalt 51 procent vid mätning i november Uppgiften finns inte uppdelad per forskningsinriktning. Av rekryterade professorer hittills under 2013 är två kvinnor och två män. Målet är fortfarande gult då mätningen inte avser avslutat verksamhetsår. Ekonomi Myndighetskap GU 7-10% av intäkter anslag/bidrag/uppdrag I bokslut 2012 var nivån 19%. Ackumulerat kapital beräknas användas under perioden så att målet nås Vid utgången av 2013 tyder allt på att nivån kommer att vara fortsatt över 10%. Myndighetskap FO/Fo-utb 5-10% av intäkter anslag/bidrag/uppdrag Kommentar: I bokslut 2012 var nivån 21%. Ackumulerat kapital beräknas användas under perioden så att målet nås Vid utgången av 2013 tyder allt på att nivån kommer att vara fortsatt över 10%. 96 av 139

100 Ärende 12 Bilaga 2 MDH /13 PM 1 (4) åååå-mm-dd Version: Arbetsutkast Intern styrning och kontroll - Sammanfattande underlag för bedömning av den interna styrningen och kontrollen i samband med underskrift av årsredovisning för 2013 Utbildnings- och forskningssektionen Jonas Lostelius 97 av 139

101 Ärende 12 Bilaga 2 2 (4) Innehållsförteckning Inledning... 3 Det nationella regelverket om intern styrning och kontroll... 3 Den interna miljön... 3 Organisations- och beslutsstruktur... 4 Mål, regler och intern kommunikation... 4 Verksamhetsstyrning... 4 Riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation... 4 Uppföljning av styrelsens fastställda riskhanteringsplan... 4 Revisionsrapporter... 4 Planer för Sammanfattande kommentarer som underlag för högskolestyrelsens bedömning av den interna styrning och kontrollen av 139

102 Ärende 12 Bilaga 2 3 (4) Inledning Detta arbetsutkast innehåller rubriker med korta förklaringar under respektive rubrik. Utkastet syftar till att på rubriknivå klargöra hur underlaget som legat till grund för myndighetsledningens bedömning av den interna styrningen och kontrollen som ska göras i anslutning till underskriften av årsredovisningen har sett ut tidigare år. Givet att underlaget lyfts i den här formen vid högskolestyrelsens decembersammanträde finns utrymme att vid behov kommentera underlagsbehovet mer i detalj. Under rubriken Inledning har tidigare år syftet med promemorian och tydliggörande av myndighetsledningens ansvar för bedömningen av den interna styrningen och kontrollen som ska göras i anslutning till underskriften av årsredovisningen lyfts. Det nationella regelverket om intern styrning och kontroll Redogörelse för det nationella regelverket som styr arbetet inom intern styrning och kontroll med fokus på förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll. I nära anslutning till denna förordning finns Ekonomistyrningsverkets (ESV) föreskrifter och allmänna råd till nyss nämnda förordning och till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. ESV beslutade i november 2012 om förändringar i de allmänna råden och föreskrifterna med syftet att öppna möjligheten för ledningen att redovisa brister i ett i huvudsak betryggande system för intern styrning och kontroll. Föreskrifterna och allmänna råden innebär bland annat att om ledningen bedömer att det finns brister i den interna styrningen och kontrollen ska aktuella brister kortfattat och i punktform framgå av underskriftsmeningen i årsredovisningen och skälen för bedömningen att det finns brister ska framgå av dokumentationen. Vidare bör myndigheten, i det fall myndigheten redovisar åtgärder som har vidtagits eller planeras vidtas med anledning av redovisade brister, i underskriftsmeningen hänvisa till var dessa åtgärder redovisas. Brister kan vara att moment inte har genomförts på rätt sätt eller att moment inte har genomförts alls. Exempel på brister kan vara en ofullständig riskanalys, risker som inte begränsats som enligt beslut skulle begränsas eller när en kontrollåtgärd som har beslutats av ledningen inte har genomförts och ledningen inte har ändrats sitt ställningstagande. Omständigheter som utgör orosmoment inom den interna styrningen och kontrollen men som inte kan anses vara brister som är väsentliga nog för att lyftas i samband med undertecknandet av årsredovisningen, kan omnämnas i texten om intern styrning och kontroll i årsredovisningen eller i dokumentationen som utgör underlag för ledningens bedömning i årsredovisningen av den interna styrningen och kontrollen (det vill säga i föreliggande dokument). Den interna miljön Redovisning av högskolans interna miljö, som bland annat omfattar den formella organisations- och beslutsstrukturen, och relevanta förändringar inom denna. 99 av 139

103 Ärende 12 Bilaga 2 4 (4) Organisations- och beslutsstruktur Redovisning av högskolans formella beslutsstruktur som ger ramarna för den interna styrningen och kontrollen samt eventuella relevanta förändringar. Mål, regler och intern kommunikation Redovisning av system för intern kommunikation som möjliggör kännedom om mål och regler samt redovisning av struktur för att säkerställa myndighetens regelefterlevnad generellt. Verksamhetsstyrning Redogörelse av verksamhetsplaneringsprocessen som en väsentlig process som bidrar till en betryggande intern styrning och kontroll. Riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation Redogörelse för aktuell status beträffande styrelsens prioriterade riskhanteringsplan som ett viktigt instrument i att prioritera, samordna och åskådliggöra arbetet inom intern styrning och kontroll. Uppföljning av styrelsens fastställda riskhanteringsplan Redogörelse på detaljnivå beträffande risker, kontrollåtgärder, uppföljning med mera i styrelsens riskhanteringsplan. Revisionsrapporter Kort redogörelse av under året inkomna revisionsrapporter och högskoleledningens svar och åtgärder. Planer för 2014 Eventuella planer för att under året stärka den interna styrningen och kontrollen. Sammanfattande kommentarer som underlag för högskolestyrelsens bedömning av den interna styrning och kontrollen Resonemang om utfallet av uppföljning av riskhanteringsplanen och om risker har begränsats i tillräcklig omfattning samt framlyftande av mer övergripande omständigheter av relevans för bedömningen av den interna styrningen och kontrollen. Sådana omständigheter kan vara utfall av revisionsrapporter, omfattningen av anmälningar, överklaganden och fällanden i rättsliga instanser samt det övergripande ekonomiska läget. 100 av 139

104 Ärende 13 1 (1) Högskolestyrelsen Förslag till beslut MDH /13 Handläggare Susanne Rönnemark Nording Antagningsordningen för läsåret 2014/2015. Förslag till beslut Högskolestyrelsen beslutar - Att fastställa antagningsordningen enligt bilaga 1. Bakgrund Enligt högskoleförordningen ska styrelsen för varje universitet och högskola besluta om en antagningsordning. I antagningsordningen beskrivs de föreskrifter högskolan tillämpar i fråga om ansökan, behörighet, urval och antagning och om hur beslut fattas och kan överklagas. I antagningsordningen hänvisas till s.k. bedömningshandböcker som högskolan använder i bedömningsarbetet och även till rekommendationer utfärdade av SUHF:s (Sveriges universitet och högskolors förbund) som högskolan tillämpar. Ärendets beredning Ärendet har beretts på antagningsavdelningen inom Studentcentrum. I revideringen av antagningsordningen har Susanne Rönnemark Nording, f.d. enhetschef Antagning/Examen, Karin Sikström och Ewa Bjurshagen antagningshandläggare deltagit. I slutberedningen har även MDH:s jurist deltagit. Underlag i ärendet 1. Antagningsordning för läsåret 2014/ PM om förändringar jämfört med föregående läsår Delges Akademichefer Sektionschefer 101 av 139

105 102 av 139

106 Beslutsdatum: MDH /13 1 (19) Beslutande: Högskolestyrelsen Handläggare: Susanne Rönnemark Nording Dokumentansvarig: Rektor Dokumenttyp: Ordning Antagningsordning för Mälardalens högskola läsåret 2014/ av 139

107 2 (19) Innehåll Antagningsordning för Mälardalens högskola läsåret 2014/ Inledning Gemensamma bestämmelser (7 kap. 1-4, högskoleförordningen (HF) (1993:100) Anmälan till utbildning Anmälnings- och studieavgift Återbetalning av studieavgift Avstängning av studenter som inte betalat i tid Behörighet Grundläggande behörighet Nationell giltighet - bedömning av reell kompetens Undantag från krav på svenska för grundläggande behörighet Särskild behörighet Särskild behörighet för program Särskild behörighet för kurs Nationell giltighet bedömning av reell kompetens Villkorsantagning Reell kompetens Urval (7 kap , 26-27, samt 32 HF) Urval till utbildningsprogram på grundnivå som vänder sig till nybörjare Platsgaranti på ingenjörsprogram för studerande på basår Urval till program på avancerad nivå (påbyggnadsprogram) Urval till fristående kurser Urval till fristående kurser som inte kräver tidigare högskoleutbildning som behörighet Urval till fristående kurser som kräver tidigare högskolestudier Andra urvalsregler Urval till kurs inom program på grundnivå och avancerad nivå Reserv- och efterantagning av 139

108 8. Studiernas påbörjande (19) 9. Anstånd med studiestart (7 kap. 33 HF) Studieavgift Studieuppehåll (7 kap. 33 HF) Studieavgift Studieavbrott Studieavgift Antagning till senare del av program Anmälan till senare del av program Anmälningsavgift och studieavgift Behörighetskrav Urval Beteendevetenskapliga programmet Sjuksköterskeprogrammet Beslut om antagning Förhandsbesked om behörighet Inresande utbytesstudenter Anmälan och anmälningstider Behörighet Platsfördelning och urval Beslut om antagning Överklagande (12 kap. HF och 13 studieavgiftsförordningen) av 139

109 4 (19) 1. Inledning I antagningsordningen meddelas de föreskrifter som Mälardalens högskola, MDH, tillämpar i fråga om ansökan, behörighet, urval, antagning och avgifter samt om hur beslut i dessa frågor kan överklagas. Föreskrifterna i antagningsordningen gäller samtliga studenter vid MDH. Student är den som är antagen till och bedriver högskolestudier. Antagningsordningen är framtagen av Studentcentrum/Antagningen. Den revideras inför varje läsår och beslutas av högskolestyrelsen. En arbetsgrupp, utsedd av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har i uppdrag att utarbeta bedömningshandböcker för en likvärdig bedömning av svensk och utländsk utbildning vid alla universitet och högskolor. SUHF utfärdar också rekommendationer som rör övriga frågor inom antagningsområdet. MDH använder handböckerna som stöd i antagningsarbetet och följer normalt SUHF:s rekommendationer. 2. Gemensamma bestämmelser (7 kap. 1-4, högskoleförordningen (HF) (1993:100) Antagning till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå ska avse en kurs eller ett utbildningsprogram. För att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå krävs att den sökande har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. Om det finns särskilda skäl får högskolan besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola ska göra undantag från något eller några behörighetsvillkor om den sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren. 3. Anmälan till utbildning För att kunna bli antagen till utbildning på MDH ska den sökande anmäla sig. I de flesta fall görs anmälan på antagning.se. För att delta i urval måste anmälan ha inkommit i tid. Anmälningstider och instruktioner för anmälan m.m. fastställs av högskolan i samarbete med övriga lärosäten samt Universitets- och högskolerådet, UHR, och framgår av anmälningsinformationen för respektive utbildning samt på antagning.se. På framgår hur anmälan görs. För utbildning med lokal antagning se Inför både höst- och vårtermin finns en sista dag för komplettering. Datum anges i anmälningsmaterialet och på av 139

110 4. Anmälnings- och studieavgift 5 (19) För att bli antagen krävs i vissa fall att anmälningsavgift och studieavgift har betalats. Vilka som ska betala anmälningsavgift och studieavgift regleras i förordning om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor (2010:543, i det följande kallad studieavgiftsförordningen. Beslut om avgiftsskyldighet/avgiftsfrihet avgörs av Studentcentrum, Antagningen vid MDH. Anmälningsavgiften ska täcka kostnader för bedömning och handläggning av anmälan. Avgiften gäller för samtliga anmälningar som görs till viss termin genom anmälan på antagning.se. I de fall en utbildning har lokal anmälan, dvs. anmälan görs direkt till högskolan och inte på antagning.se, ska högskolan ta ut en anmälningsavgift även för denna anmälan. Handläggningen av anmälan påbörjas först efter det att anmälningsavgiften är betald. Sökande har inte i något fall rätt att få betald anmälningsavgift återbetald. Studieavgifternas storlek beslutas av rektor och ska vara kostnadstäckande för högskolan. För mer information om studieavgifter vid högskolan hänvisas till rektorsbeslut fattat med diarienummer MDH /13. Vad gäller eventuell återbetalning av studieavgifterna, se avsnitt Återbetalning av studieavgift Enligt 12 studieavgiftsförordningen får högskolan, om en betalande student inte längre är avgiftsskyldig enligt studieavgiftsförordningen, betala tillbaka den del av avgiften som avser den del av utbildningen som studenten inte längre är avgiftsskyldig för. Vidare får högskolan, enligt andra stycket i 12 studieavgiftsförordningen, även i andra fall återbetala hela eller en del av studieavgiften om studenten av särskilda skäl är förhindrad att delta i utbildningen. Mot bakgrund av ovan gäller vid MDH att studieavgiften kan återbetalas efter skriftlig ansökan från studenten i fall då studenten kan styrka (i förekommande fall med intyg) att något av följande skäl föreligger: att studieavgift har erlagts på felaktiga grunder, att studenten har fått ändrad status och därmed inte längre är avgiftsskyldig, att studenten inte längre är beviljad uppehållstillstånd i Sverige, att studenten i sitt hemland inkallats till obligatorisk militärtjänstgöring, att studenten betalat avgiften för sent in på terminen, då studenten inte längre har rätt att påbörja utbildningen. I normalfallet gäller att studenten har tillträde till utbildningen till och med tredje veckan in på en kurs om inte akademin meddelat annat att studenten inom tre veckor efter kurs/programstart lämnar in en anmälan om studieavbrott. Om studenten antagits efter kurs/programstart kan studieavgiften återbetalas om anmälan om 107 av 139

111 studieavbrott lämnas in senast tre veckor efter att studenten registrerade sig 6 (19) att studenten får kursen den ska läsa tillgodoräknad eller i annat fall då högskolan bedömer att det föreligger särskilda skäl för att studenten är förhindrad att delta i utbildningen. I rektors delegation från med diarienummer MDH /13 meddelas vem som beslutar om återbetalning. Beslut om att inte återbetala studieavgift kan inte överklagas. Ansökan om återbetalning av studieavgift ska göras på blankett som finns på Avstängning av studenter som inte betalat i tid Om studieavgiften inte betalas inom den tid högskolan anger ska en student enligt studieavgiftsförordningen stängas av från fortsatta studier. En avstängning p.g.a. utebliven betalning innebär att studenten inte har rätt att delta i undervisning, examination eller annan aktivitet på den kurs som studenten inte har betalat för. Om studenten har betalat för andra kurser har studenten tillträde till dessa. Beslut om avstängning kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH). Högskolans beslut om avstängning gäller till dess att: studenten betalar avgiften, beslutsfattaren på eget initiativ eller efter begäran om omprövning/överklagande ändrar beslutet ÖNH beslutar att högskolans avstängningsbeslut är felaktigt eller studenten till högskolan begärt och erhållit studieuppehåll eller meddelat studieavbrott 108 av 139

112 7 (19) 5. Behörighet För att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå krävs att den sökande har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. 5.1 Grundläggande behörighet Kraven för grundläggande behörighet fastställs av regeringen och framgår av 7 kap. 5-6, 24 (grundnivå) samt (avancerad nivå) HF. Information om kraven för grundläggande behörighet finns också på Nationell giltighet - bedömning av reell kompetens Om en sökande utifrån sin reella kompetens har bedömts ha grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid annan högskola accepteras denna bedömning av MDH Undantag från krav på svenska för grundläggande behörighet MDH gör generellt undantag från krav på svenska för grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå med undervisningsspråk engelska eller annat främmande språk. 5.2 Särskild behörighet Regler för vilka särskilda behörighetskrav som får ställas fastställs av regeringen och framgår av 7 kap 8-11, 25 samt 31 HF. Utifrån dessa har UHR, fastställt ett antal områdesbehörigheter som ska gälla för utbildningar som vänder sig till nybörjare på högskolan. UHR beslutar vilka områdesbehörigheter som gäller för utbildningar som leder fram till en yrkesexamen. Högskolan bestämmer vilka områdesbehörigheter som gäller för övriga utbildningar som vänder sig till nybörjare. Högskolan kan besluta om undantag från visst krav inom en områdesbehörighet. För utbildningar som vänder sig till andra än nybörjare får högskolan bestämma vilka krav som ska ställas Särskild behörighet för program De särskilda behörighetskraven för program fastställs av högskolans fakultetsnämnd. Behörighetskraven ska anges i utbildningsplanen Särskild behörighet för kurs De särskilda behörighetskraven för kurser fastställs av respektive akademi. Behörighetskraven ska anges i kursplanen. 109 av 139

113 8 (19) Nationell giltighet bedömning av reell kompetens Om en sökande utifrån sin reella kompetens har bedömts ha särskild behörighet för en viss utbildning vid annan högskola godtas normalt denna bedömning av MDH till en utbildning med likartat innehåll och likartade behörighetskrav Villkorsantagning Om den sökande inte uppfyller behörighetskravet senast sista kompletteringsdag avseende utbildningar med tidigare akademiska studier som förkunskapskrav, har MDH möjlighet att anta sökande med villkor. Antagning/reservplacering sker då med förbehållet att kravet för särskild behörighet kan styrkas senast vid utbildningens start. 5.3 Reell kompetens Begreppet reell kompetens används för sökande som saknar den formella behörigheten, men uppfyller kraven på grundläggande behörighet till grundnivå och/eller särskild behörighet genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Den sökande måste själv åberopa reell kompetens. Anvisningar för ansökan om reell kompetens finns på samt på antagning.se. 110 av 139

114 9 (19) 6. Urval (7 kap , 26-27, samt 32 HF) MDH beslutar vilka urvalsgrunder som ska gälla för varje utbildning utifrån högskoleförordningen, de föreskrifter UHR fastställt samt SUHF:s rekommendationer. Vid urval kan behöriga sökande delta i flera urvalsgrupper. En sökande kan antas till utbildning om sammanlagt högst 45 högskolepoäng per termin. Poängbegränsningen gäller sammantaget för program, påbyggnadsprogram, fristående kurs och kurs inom program. För sommarkursomgång gäller att en sökande kan antas till kurser om sammanlagt högst 15 högskolepoäng. Högskolan ska undvika urval på utbildningar där man på förhand kan bedöma att samtliga behöriga sökande kan antas. Till sådana utbildningar ska det vara platsgaranti. För att platsgarantin ska gälla på den sökta utbildningen måste den sökande anmäla sig senast sista anmälningsdag, vara behörig samt följa övriga anvisningar som ges i anmälningsmaterial och i antagningsbesked. Om urval måste göras gäller punkt nedan. När sista anmälningsdag har passerat finns möjlighet att göra en sen anmälan till de flesta program kurser och kurser inom program, Sökande som är behöriga rangordnas i en särskild urvalsgrupp efter det datum de sena anmälningarna inkommer. Sökande med sen anmälan kan antas först när samtliga i tid inkomna behöriga sökande har erbjudit plats. 6.1 Urval till utbildningsprogram på grundnivå som vänder sig till nybörjare Vid antagningen ska det enligt 7 kap HF finnas ett betygsurval och ett provurval. Urval får också göras på andra särskilda prov, kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen och andra för utbildningen sakliga omständigheter. Platserna till utbildningsprogram fördelas normalt så att 60 % av platserna går till betygsurvalsgruppen och 40 % går till provurvalsgruppen. Vid lika meritvärde tillämpas lottning. Vid antagning till utbildning som leder till en konstnärlig examen får urval göras på grundval av särskilda prov. 6.2 Platsgaranti på ingenjörsprogram för studerande på basår Studerande på Naturvetenskapligt/tekniskt basår har platsgaranti till alla utbildningsprogram vid MDH som leder till en högskole- eller civilingenjörsexamen. Platsgarantin gäller för programtillfällen med start under det läsår som följer direkt efter genomgånget basår. För att platsgarantin ska gälla krävs att studenten: 111 av 139

115 anmäler sig till efterföljande civil- eller högskole-ingenjörsprogram senast sista anmälningsdag och följer anvisningar i anmälningsmaterial samt 10 (19) kompletterar sin anmälan före urval 1 med godkänt resultat i de baskurser som krävs för särskild behörighet för det program studenten anmält sig till 6.3 Urval till program på avancerad nivå (påbyggnadsprogram) Urval till påbyggnadsprogram görs normalt på antal högskolepoäng men andra urval kan förekomma. Det framgår vid respektive programtillfälle på Normalt tillgodoräknas högst 285 högskolepoäng Urval till fristående kurser För kurser som ges både som fristående kurs och som kurs i program och till vilka inte samtliga sökande kan antas, ska minst 30 % av de tillgängliga utbildningsplatserna fördelas bland sökande till fristående kurs. 6.5 Urval till fristående kurser som inte kräver tidigare högskoleutbildning som behörighet Vid antagningen ska det enligt 7 kap HF finnas ett betygsurval och ett provurval. Urval får också göras på andra särskilda prov, kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen och andra för utbildningen sakliga omständigheter. För kurser som söks som fristående kurs fördelas platserna mellan två grupper: Högst 30 % av platserna går till sökande med minst 1 högskolepoäng. Kan inte samtliga sökande i denna grupp antas, görs ett urval som baseras på antalet uppnådda högskolepoäng vid anmälningstidens utgång. Högst 165 högskolepoäng får tillgodoräknas. Även studier från andra högskolor får tillgodoräknas. Vid lika meritvärde tillämpas lottning. Resterande platser fördelas på betyg och prov. Fördelningen mellan betygs- och provurvalen är 40 % av platserna till betygsurval och 30 % av platserna till provurval. Vid lika meritvärde tillämpas lottning. 112 av 139

116 11 (19) 6.6 Urval till fristående kurser som kräver tidigare högskolestudier För kurser på grundnivå med fördjupningsnivå G1F och G1E fördelas platserna mellan två grupper: Högst 40 % av platserna går till sökande med minst 1 högskolepoäng. Kan inte samtliga sökande i denna grupp antas, görs ett urval som baseras på antalet uppnådda högskolepoäng vid anmälningstidens utgång. Högst 165 högskolepoäng får tillgodoräknas. Även studier från andra högskolor får tillgodoräknas. Vid lika poängtal tillämpas lottning. Resterande platser fördelas på betyg och prov. Fördelningen mellan betygs- och provurvalen ska vara 40 % av platserna till betygsurval och 20 % av platserna för provurval. Vid lika meritvärde tillämpas lottning. För kurser på grundnivå med fördjupningsnivå G2F och G2E baseras urvalet normalt på antal uppnådda högskolepoäng vid anmälningstidens utgång. Högst 165 högskolepoäng får tillgodoräknas. Även studier från andra högskolor får tillgodoräknas. Vid lika poängtal tillämpas lottning. För kurser på avancerad nivå (oavsett fördjupningsnivå) baseras urvalet normalt på antalet uppnådda högskolepoäng vid anmälningstidens utgång. Högst 285 högskolepoäng får tillgodoräknas. Även studier från andra högskolor får tillgodoräknas. Vid lika poängtal tillämpas lottning. 6.7 Andra urvalsregler Enligt 7 kap. 23 HF kan urval göras på andra grunder än betyg och högskoleprov. Om annat urval tillämpas framgår det vid respektive kurs i högskolans anmälningsmaterial. 6.8 Urval till kurs inom program på grundnivå och avancerad nivå En sökande kan normalt antas till kurser omfattande högst 30 högskolepoäng per termin inom sitt program. För kurser som ingår i och söks inom ett utbildningsprogram till vilka inte samtliga studenter kan antas, görs ett urval som baseras på antalet uppnådda högskolepoäng vid anmälningstidens utgång. Även studier från andra högskolor får tillgodoräknas. Vid lika poängtal tillämpas lottning. 113 av 139

117 12 (19) 7. Reserv- och efterantagning Om det finns platser kvar på program eller kurs efter sista ordinarie urval erbjuds reservplacerade studenter plats. Reserver ska antas från den urvalsgrupp där plats har blivit ledig och i den ordning de är reservplacerade. Om det inte finns någon reserv i urvalsgruppen ska reserv antas från annan valfri urvalsgrupp. Om det, efter att reserver kallats, finns platser kvar kan studenter som sökt efter sista ordinarie urval erbjudas plats. Antagning av reserver och efterantagna ska pågå så länge det är möjligt med hänsyn till utbildningen. 8. Studiernas påbörjande Den som är antagen till program eller kurs ska följa anvisningarna i antagningsbeskedet och i separat e-post/brev. För att få delta i undervisning och examination måste den som har antagits även registrera sig på utbildningen. 9. Anstånd med studiestart (7 kap. 33 HF) Den som inte kan påbörja studierna vid föreskriven tidpunkt kan beviljas anstånd med studiestarten om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan enligt UHR:s föreskrifter, UHRFS 2013:3, vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring, studentfackliga uppdrag eller uppskjuten ledighet enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Särskilda skäl kan också vara tidsbegränsad provanställning enligt 12 lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar eller tjänstgöring i Försvarsmakten för den som är anställd som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman enligt denna lag. Anståndstiden får uppgå till högst 18 månader om det inte finns synnerliga skäl för längre tid. Anstånd med studiestart beviljas endast för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Ansökan om anstånd med studiestart söks på särskild blankett som finns på Den som vill påbörja sina studier efter anståndstiden ska följa anvisningarna i anståndsbeslutet, dvs. anmäla sig igen till den utbildning anståndet gäller för samt bifoga kopia på anståndsbeslutet. Anmälan ska göras senast sista anmälningsdag. 9.1 Studieavgift I de fall studieavgift redan har betalats för första terminen när anståndet beviljas återbetalas avgiften till studenten. Den som vill påbörja sina studier efter anståndstidens utgång, ska följa anvisningarna i anståndsbeslutet, dvs. anmäla sig igen till den utbildning anståndet gäller för, samt bifoga kopia på anståndsbeslutet. Anmälnings- och studieavgift ska betalas. 114 av 139

118 13 (19) 10. Studieuppehåll (7 kap. 33 HF) Med studieuppehåll avses ett uppehåll i studierna som har anmälts till högskolan av studenten. Om det finns särskilda skäl kan en student medges att få fortsätta sina studier efter studieuppehållet. Särskilda skäl kan enligt UHR:s föreskrifter, UHRFS 2013:3, vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring eller studentfackliga uppdrag. Särskilda skäl kan också vara tidsbegränsad provanställning enligt 12 lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar eller tjänstgöring i Försvarsmakten för den som är anställd som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman enligt denna lag. Den som vill påbörja sina studier efter studieuppehållet ska kontakta studievägledare på den akademi som ansvarar för utbildningen. I de fall val inom program ska göras ska anmälan till kurser inom program göras senast sista anmälningsdag. En student som lämnar studierna utan att ansöka om studieuppehåll anses ha avbrutit studierna. Den som har avbrutit studierna och vill återkomma till utbildningen måste göra en ny anmälan till utbildningen Studieavgift I de fall en student som är skyldig att betala studieavgift har betalat för den termin studieuppehållet gäller görs normalt ingen återbetalning utan avgiften gäller för terminen närmast efter studieuppehållet. 115 av 139

119 14 (19) 11. Studieavbrott En student som vill avbryta sina studier ska anmäla studieavbrott. Om avbrottet avser en kurs kan studenten inom tre veckor efter kursstart själv anmäla avbrottet i Studentportalen. Efter tre veckor eller om avbrottet gäller ett program ska anmälan göras skriftligt på särskild blankett som finns på och lämnas till den akademi som ansvarar för utbildningen. Den som avbrutit studierna och vill återkomma till utbildningen måste göra en ny anmälan Studieavgift I de fall studieavgift har betalats kan återbetalning göras om studenten inom tre veckor efter kurs/programstart lämnar in en anmälan om studieavbrott. Om studenten antagits efter kurs/programstart kan studieavgiften återbetalas om anmälan om studieavbrott lämnas in senast tre veckor efter att studenten registrerade sig. 116 av 139

120 15 (19) 12. Antagning till senare del av program Antagning till senare del av program görs endast i mån av plats och endast vid terminsskifte. Individuella studieplaner upprättas endast i undantagsfall. Antagning till sista terminen på ett program görs endast i undantagsfall Anmälan till senare del av program Anmälan till senare del av program som avser en hösttermin ska ha inkommit till MDH senast 15 april och anmälan till vårterminen ska ha inkommit senast 15 oktober. Anmälan som inkommer efter detta datum beaktas inte. Anmälan görs på särskild blankett som finns på Anmälan skickas direkt till MDH. Alla handlingar den sökande vill åberopa ska bifogas anmälan. Betyg ska vara utfärdade av en officiell utbildningsmyndighet. Utländska handlingar ska vara översatta av en auktoriserad översättare. Handlingar på engelska, franska, spanska, tyska, danska, norska, eller finska behöver inte översättas. Betygshandlingar på isländska behöver inte heller översättas men övriga handlingar ska vara översatta. Antagningsbesked skickas normalt ut i mitten av juli för en hösttermin och i mitten av december för en vårtermin. Beroende på platstillgång på den termin anmälan avser kan dock antagningsbesked dröja till terminsstart Anmälningsavgift och studieavgift Den som är skyldig att betala anmälningsavgift och studieavgift måste betala den direkt till högskolan inom den tid och på det sätt som högskolan anger Behörighetskrav För att bli antagen till senare del ska den sökande uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde till programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer Urval Om urval måste göras baseras urvalet på antal uppnådda högskolepoäng vid anmälningstidens utgång. Studenter vid MDH har förtur före övriga sökande. Vid lika meritvärde tillämpas lottning Beteendevetenskapliga programmet Till Beteendevetenskapliga programmet sker antagning till senare del av program tidigast till termin av 139

121 12.6 Sjuksköterskeprogrammet Till Sjuksköterskeprogrammet sker antagning till senare del tidigast till termin 3. Antagning till termin 2 görs endast om det gäller byte av ort för studenter på MDH. Antagning till senare del av Sjuksköterskeprogrammet görs inte till termin 4 och 6 och inte heller om endast Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, saknas för examen. 16 (19) 118 av 139

122 17 (19) 13. Beslut om antagning Enligt rektors delegation från med diarienummer MDH /13, fattar förvaltningschefen, eller den som av förvaltningschefen fått delegation, beslut om antagning och undantag från behörighetsvillkor. När antagningsbesked har skickats ut kan en utbildning inte ställas in. 14. Förhandsbesked om behörighet En sökande ska kunna få sin behörighet prövad vid sidan av en antagningsomgång och kunna få ett förhandsbesked. Behörighetsbedömningen görs alltid i relation till en viss utbildning. Förhandsbesked utfärdas endast till personer bosatta i Sverige. Förhandsbesked utfärdas i mån av tid och görs inte under pågående antagningsomgång. Alla betyg en sökande vill åberopa ska vara utfärdade av en officiell utbildningsmyndighet i den sökandes hemland. Utländska handlingar ska vara översatta av en auktoriserad översättare. Handlingar på engelska, franska, spanska, tyska, danska, norska, eller finska behöver inte översättas. Betygshandlingar på isländska behöver inte heller översättas men övriga handlingar ska vara översatta. 119 av 139

123 18 (19) 15. Inresande utbytesstudenter För studenter som av sin heminstitution nominerats som utbytesstudenter vid Mälardalens högskola gäller särskilda regler avseende antagning Anmälan och anmälningstider Anmälan till program eller kurser inom ramen för utbytesstudierna görs via Mälardalens högskolas hemsida. Anmälan ska vara högskolan tillhanda senast de datum som anges på högskolans hemsida. För att anmälan därefter ska behandlas förutsätts att den kompletteras med erforderliga dokument. I undantagsfall kan andra anmälningstider förekomma. Anmälan efter sista anmälningsdag och kursbyte betraktas som sen anmälan. Sen anmälan görs enligt information på högskolans hemsida och behandlas i mån av tid och plats Behörighet De nominerade studenternas respektive heminstitution ansvarar för att de uppfyller de krav som finns i gällande avtal avseende generell behörighet till högskolestudier och förkunskaper i engelska. Antagningen vid Mälardalens högskola ansvarar för kontroll av särskild behörighet för respektive kurs och program Platsfördelning och urval De nominerade studenternas anmälningar bedöms och prövas efter det att deras anmälan bedömts som fullständig och antas därefter löpande. Är utbildningsplatserna begränsade rangordnas de sökande efter det datum då deras anmälan bedömdes som fullständig. I undantagsfall kan urval ske på annat sätt. Eventuell reservantagning sker i den ordning som de nominerade placerats. Som utbytesstudent kan man antas till maximalt 45 högskolepoäng per termin Beslut om antagning Beslut om antagning meddelas i antagningsbesked. Utbildningsplats förutsätter att den nominerade bekräftat erbjudandet om antagning inom föreskriven tid. Om oriktiga handlingar bifogats har högskolan rätt att återkalla beslut om antagning. Återkallning av antagning sker även om utbildning påbörjats. 120 av 139

124 19 (19) 16. Överklagande (12 kap. HF och 13 studieavgiftsförordningen) Till Överklagandenämnden (ÖNH) får nedanstående beslut överklagas: beslut om att sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren beslut att inte bevilja den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll beslut att stänga av den som inte betalat studieavgift Skrivelsen ställs till ÖNH, men skickas till den adress som anges i beslutet som överklagas. Skrivelsen ska ha inkommit inom tre veckor från den dag den sökande fått del av beslutet. Om högskolan står fast vid beslutet vidarebefordras ärendet tillsammans med ett yttrande till ÖNH. Beslut av ÖNH kan inte överklagas. 121 av 139

125 122 av 139

126 Ärende 13 Bilaga 2 PM MDH /13 Handläggare Susanne Rönnemark Nording 1 (1) Ändringar i antagningsordningen för läsåret Inga förändringar har gjort av de regler som beskrivs i antagningsordningen. Ett nytt avsnitt angående inresande utbytesstudenter har lagts till och vissa avsnitt har skrivits om för att förtydliga reglerna. Större förändringar som gjorts listas nedan. Avsnitt 8. Anmälan har flyttats upp i dokumentet till avsnitt 3. Anmälan. Vissa avsnitt har fått ny numrering till följd av detta. Texten om anmälan har kortats. I alla avsnitt där det varit hänvisning till Högskoleverket, HSV, hänvisas nu till Universitets- och högskolerådet, UHR. Avsnitten om grundläggande behörighet och särskild behörighet har slagits ihop till ett avsnitt, 5 och en kort inledande text om behörighet har lagts till. Två nya stycken, Villkorsantagning och 5.3 Reell kompetens har lagts till. Informationen i 6.2 Platsgaranti till ingenjörsprogram för studerande på basår har ändrats i och med att det nu är ett basår, inte basterminer. Texten har också förtydligats vad gäller vad som krävs för att platsgarantin ska gälla. I avsnitt 10. Anstånd med studiestart och 11. Studieuppehåll, har information lagts till om att särskilda skäl också kan vara tidsbegränsad provanställning enligt lagen 12 (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar eller tjänstgöring i Försvarsmakten för den som är anställd som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman enligt denna lag. I avsnitt 12. Studieavbrott, har information om att studenten inom tre veckor efter kursstart själv kan anmäla avbrott i Studentportalen lagts till. Texten har också förtydligats. I avsnitt 13. Antagning till Senare del av program, har information om att individuella studieplaner endast upprättas i undantagsfall flyttat upp till den allmänna informationen så det nu gäller samtliga program, inte bara sjuksköterskeprogrammet. I avsnitt 14. Förhandsbesked om behörighet har information om att förhandsbesked utfärdas i mån av tid och inte under pågående antagningsomgång lagts till och datum för när ansökan om förhandsbesked ska ha inkommit tagits bort. Ett nytt avsnitt, 15 Inresande utbytesstudenter, har lagts till då Antagningen från tar över antagning av inresande utbytesstudenter från f.d. Internationella enheten. Avsnittet reglerar hur anmälan och antagning görs. 123 av 139

127 124 av 139

128 1 (4) Högskolestyrelsen Information MDH /13 Handläggare Hans Berggren Verkställighet av fattade beslut - återrapportering av vidtagna åtgärder efter IR-rapport. Information Återrapportering av vidtagna åtgärder för att säkra verkställigheten av fattade beslut (bilaga 1). Bakgrund Den 31 december 2012 lämnade chefen för internrevisionen sin rapport Verkställighet av fattade beslut 2012:2 (Dnr: MDH /12) till styrelsen. Rapporten togs upp på styrelsens möte den 2 oktober 2012 där den föredrogs av internrevisionschefen. Vid samma möte lämnade rektor ett PM Högskoleledningens kommentar till internrevisionens rapport Verkställighet av fattade beslut (bilaga 2 ) Högskolestyrelsen beslutade att uppdra till rektor att senast den 31 december 2013 återkomma till styrelsen med avrapportering angående vidtagna åtgärder. Ärendets beredning Ärendet har handlagts på rektors kansli. I slutberedningen har även förvaltningschefen deltagit. Underlag i ärendet 1. Återrapportering av vidtagna åtgärder 2. Ledningens svar på IR:s rapport Verkställighet av fattande beslut (Dnr: MDH /12) Delges Akademichefer Administrativa chefer Sektionschefer Högskolebibliotekets chef 125 av 139

129 126 av 139

130 Bilaga 14.1 Vidtagna åtgärder för att följa upp verkställighet av fattade beslut 2 (4) Internrevisorns sammanfattar i sin rapport sina rekommendationer 1. Rutiner för ärendeberedning fastställs, för de enheter där det ännu inte har skett. 2. Samtliga handlingar som ligger till grund för ett beslut, diarieförs och att det tydliggörs i organisationen vad som ska diarieföras samt när det ska ske. 3. Tydliga uppdrag alltid ges, exempelvis om och när ett uppdrag ska återrapporteras. 4. Strukturerade beslut om uppdrag alltid utformas och att uppdragen kommuniceras tydligt med den som ansvarar för verkställandet. 5. Mälardalens högskola implementerar en rutin som möjliggör att uppdrag kan följas upp på ett enkelt sätt. 6. Mälardalens högskola utreder och överväger en vidareutveckling av W3D3-systemet eller implementering av ett annat ärendehanteringssystem. 7. Samtliga ärenden föredras i enlighet med arbetsordningen alternativt att arbetsordningen omprövas. 8. Uppgift om vem som varit föredragande av ett ärende alltid anges i beslut/protokoll om föredragning har skett. 9. En rutin tas fram för hur samverkan inför dekanusbeslut ska genomföras. 1. Rutiner för ärendeberedning fastställs, för de enheter där det ännu inte har skett. Högskolestyrelsens arbetsordning för MDH håller på att ses över och ett underlag med förslag på revideringar kommer att föreslås. Där ingår föreskrifter angående beslutsprocesserna för de beslutsorgan som är direkt underställda högskolestyrelsen (rektor, förvaltningschef, akademichefer och högskolebibliotekets chef). 2. Samtliga handlingar som ligger till grund för ett beslut, diarieförs och att det tydliggörs i organisationen vad som ska diarieföras samt när det ska ske. En generell rutin för diarieföring har tagits fram på rektors kansli där MDH:s huvudregistrator sitter. Här diarieförs alla handlingar som rör högskolestyrelsens, rektors och förvaltningschefens beslut. Registratorsfunktionen finns också som del av tjänst på akademierna och förvaltningens sektioner. Huvudregistrator håller i ett nätverk för alla registratorer på MDH och där tas denna rutin upp och gås igenom regelbundet för att alla ska kunna göra riktiga bedömningar av vad som ska diarieföras. 127 av 139

131 Bilaga Tydliga uppdrag alltid ges, exempelvis om och när ett uppdrag ska återrapporteras. 3 (4) Strukturerade beslut om uppdrag alltid utformas och att uppdragen kommuniceras tydligt med den som ansvarar för verkställandet. Mälardalens högskola implementerar en rutin som möjliggör att uppdrag kan följas upp på ett enkelt sätt. Alla förslag till beslut som ska fattas av högskolestyrelse, rektor och förvaltningschef, slutgranskas på rektors kansli bl.a. för att besluten ska bli tydliga i olika avseenden. Med anledning av IR:s rekommendation har en checklista tagits fram för att mer systematiskt granska beslutsformuleringar innan de läggs på bordet. I denna checklista ingår bl.a. kontrollfrågor som Framgår det vem som är ansvarig för att genomföra ett uppdrag (om beslutet är att uppdra något till någon)? När ska återrapportering ske? Av vem? Och till vem? Vid diarieföring gäller numera att för alla uppdragsbeslut skall ärendemeningen ha formen Uppdrag från..till. På det viset kan uppdrag lätt sökas ut och följas upp. När det gäller akademierna så kommer förvaltningschefen i den grupp hon har med alla administrativa chefer på akademierna och förvaltningens sektionschefer, att distribuera denna checklista som ett hjälpmedel för tydliga beslutsformuleringar. Anm. För högskolestyrelsen finns redan en fast punkt på dagordningen som heter Utestående uppdrag för att löpande hålla kontroll på beslut som styrelsen fattat och som ska återkopplas. Detta ärende är ett exempel på det. 6. Mälardalens högskola utreder och överväger en vidareutveckling av W3D3-systemet eller implementering av ett annat ärendehanteringssystem. Behovet av ett bättre ärendesystem är uppenbart och arbetet är inlett, på förvaltningschefens uppdrag, av chefen för rektors kansli. MDH träffar leverantörer av olika ärendehanteringssystem och har påbörjat en kravspecifikation. Ett byte av ärendehanteringssystem är kopplat till ett parallellt internt arbete med att utveckla intranätet på MDH, ett arbete som Kommunikationssektionen ansvarar för. Det handlar om stora och dyrbara systemförändringar och när det gäller diariefunktionen så hamnar informationssäkerhetsfrågor i centrum. Det är således ett arbete som kommer att pågå ytterligare en tid innan det är klart. 128 av 139

132 Bilaga Samtliga ärenden föredras i enlighet med arbetsordningen alternativt att arbetsordningen omprövas. 4 (4) Uppgift om vem som varit föredragande av ett ärende alltid anges i beslut/protokoll om föredragning har skett. Högskolestyrelsens arbetsordning för MDH håller på att ses över, se svaret under punkt 1 ovan. Alla beslut i högskolestyrelsen och alla rektors- och förvaltningsbeslut föredras idag och föredragande anges alltid i dagordningen eller på ärendebladet och i beslutsprotokollet enligt de mallar som gäller för dessa. 9. En rutin tas fram för hur samverkan inför dekanusbeslut ska genomföras. Dekanbeslut (dvs. beslut som av olika anledningar måste fattas på kort varsel och inte kan vänta till nästa fakultetsnämndmöte) sänds direkt till fackrepresentanten med angivelse om när fackets synpunkter senast måste inlämnas till nämndkansliet. 129 av 139

133 130 av 139

134 Ärende 14 Bilaga 2 PM 1 (1) MDH /12 Högskoleledningens kommentar till internrevisionens rapport Verkställighet av fattade beslut (MDH /12) Kommentarer till rapporten Som konstateras i rapporten från internrevisionen (IR) fungerar Mälardalens högskolas (MDH) verkställighet av fattade beslut som regel tillfredsställande. IR bedömer att det finns förutsättningar för en tillfredsställande kommunikation av uppdrag, att samverkan inför beslut i stort sett fungerar bra och att MDH uppfyller de krav som ställs vad gäller studentinflytande. IR påpekar att det i högskolans arbetsordning framgår att formella beslut ska fattas om rutiner för beredning av vissa ärenden, men att befintliga rutiner inte alltid fastställts genom formella beslut. En översyn kommer att genomföras för säkerställa att rutiner fastställts enligt arbetsordningen. IR påpekar att rutinen för uppföljning av uppdrag inte är helt tillfredsställande. Nya rutiner för uppföljning av uppdrag är under implementering. IR bedömer att ett mer komplett ärendehanteringssystem skulle kunna tydliggöra processen för ärendeberedning och effektivisera arbetet. Arbete pågår kontinuerligt med att förbättra de administrativa processerna. När det gäller utveckling av ärendeberedning har ärenden som rör studenter prioriterats, då det i dessa ärenden även finns rättssäkerhetsaspekter som behöver tryggas. IR har funnit att samtliga beslut inte uppfyller arbetsordningens krav på föredragande och att ärenden faktiskt föredragits men att det inte framgår av protokollet Samtliga beslut ska upprättas i enlighet med arbetsordningen, och utformande av beslut och protokoll kommer att ses över. 131 av 139