Slutrapport Framtagning modell för klimatberäkning av produkter

Transkript

1 Redovisande dokument Rapport il Sida 1 (11) Slutrapport Framtagning modell för klimatberäkning av produkter

2 Sida 2 (11) Innehållsförteckning Slutrapport Framtagning modell för klimatberäkning av produkter Grundläggande information Bakgrund Projektorganisation Organisationsplan Historik Processer och metoder Projektresultat jämfört med projektmål Målen Utfall projektmål Utfall tidplan Utfall kostnader, inklusive resurser Uppföljning effektmål/nyttoeffekt Överlämning/leverans av projekt Erfarenheter och observationer Förslag till förbättringar av il Kommentarer från projektet Förslag på fortsatt arbete Synpunkter vid projektpresentation Beslut av projektägaren Information om projektet Nästa steg Bilagor... 11

3 Sida 3 (11) 1 Grundläggande information 1.1 Bakgrund Material och produkter står för en del av Norrbottens läns landstings totala klimatutsläpp och räknas som en betydande miljöaspekt. Genom att kartlägga klimatpåverkan från materialanvändningen inom landstinget, får vi ett utgångsläge för att sedan följa upp om den framtida miljöpåverkan från Region Norrbottens ökar eller minskar. Projektet syftar till att ta fram en enkel modell för att beräkna produkters miljöpåverkan, som sedan leder till att hitta åtgärder som gör att den förbrukade mängden CO2e 1 minskar i Region Norrbottens interna verksamheter. 1.2 Projektorganisation Organisationsplan Projektägare: Mariana Uvemo, verksamhetschef Länsservice Projektledare: Nina Myrestam, miljösamordnare FM Luleå Projektdeltagare: Bertil Frankkila, miljöledare div Service Anki Randeblad, materialkonsulent Länsservice Nathalie Jonsson, projektanställd div Service 1.3 Historik Slutdatum för projektet ändrades under hösten till då det inte fanns resurser att slutföra projektet tidigare. I början av projektet var strategin att det skulle fokusera på de utsläpp som finns i hanteringskedjan efter att Länsservice har fått in produkten till sitt lager, det vill säga lager transport användning avfall. Det visade sig dock ganska tidigt att flera tidigare projekt i andra landsting/regioner funnit att denna del av kedjan har en försvinnande liten del i livscykelutsläppet för produkter och är svår att beräkna. De har i stället fokuserat på att räkna ut emissionsfaktorer för olika material och därmed få en siffra för hanteringskedjan resursutveckling producera material hopsättning försäljning. Figur 1 Hanteringskedja för en produkt Projektägaren beslutade därför att projektet i stället tar fram en modell som använder redan framtagna emissionsfaktorer för att räkna på utvalda produktgrupper och därmed tittar mer på den första delen (grå) av kedjan som visas i [Figur 1]. Utvalda produktgrupper var först sopsäckar/soppåsar, engångshandskar, torkrullar/servetter, kopieringspapper och engångsrockar. Under projektets gång har produktgruppen engångsrockar bytts ut mot produktgruppen muggar/bägare. 1 CO 2 e = koldioxidekvivalent, en enhet som används för att kunna jämföra olika materials miljöpåverkan

4 Sida 4 (11) 1.4 Processer och metoder Processer Projektet har använt förbättringsblad under det här projektet, samt slutrapportmall från il 2. Metod för framtagning av beräkningsmodell Projektet har gjort en omvärldsanalys genom att titta på tidigare projekt som har genomförts i andra landsting och regioner, för att göra miljöberäkningar på produkter. Genom att använda redan framtagna emissionssiffror från tabell på sidan 16 i Handbok för att minska klimatpåverkan [Bilaga 2] har en enkel modell för att räkna ut engångsartiklars klimatpåverkan, baserat på material samt emballage, tagits fram och använts i detta projekt. Figur 2 Beskrivning av olika emballagebenämningar definierade i FYFFE februari 2008 Metod för beräkning av olika produkter Produkterna och deras emballage har vägts manuellt, där det inte har funnits någon angiven vikt från leverantören. Vägningen kan vara en felkälla då det inte har använts någon vetenskaplig metod för att få en korrekt vikt på produkterna. Produkter och emballage har sedan lagts in i beräkningsmodellen Beräkning materials miljöpåverkan engångsprodukter mall [Bilaga 1] tillsammans med antal produkter som har levererats från Länsservice under 2015 vilket redovisas produktlistan [Bilaga 3]. 2 Projektresultat jämfört med projektmål 2.1 Målen Projektet har haft tre mål: 1. Ta fram en modell för att räkna ut miljöpåverkan av produkter 2. Använda ovanstående modell för att räkna ut miljöpåverkan på ett antal utvalda produktgrupper 3. Föreslå åtgärder för hur miljöpåverkan av produkter ska kunna minska 2 i Landstinget - projektmodell

5 Sida 5 (11) 2.2 Utfall projektmål Nedan ges en kortfattad beskrivning över hur projektmålen har uppnåtts och vilka resultat som projektet kommit fram till Modell för beräkning av miljöpåverkan En modell för beräkning av engångsprodukters miljöpåverkan samt dess emballage har tagits fram [Bilaga 1]. Exempel på användning av beräkningsmodellen: Produktbeskrivning (minsta sålda enhet från Länsservice) Inmatningsfält Produktbeskrivning Bägare plast 12 cl 80st MACK-nr Vikt (kg) per produkt 0,16 Materialsammansättning på produkten (%) PE CO 2 e (kg) för materialet enligt tabell 1,90 Årsförbrukning av produkter (enl lista från Länsservice) Förpackningsbeskrivning (produktförpackning) Förpackningsmaterial (ev kartong eller dyl) PE Förpackningsmaterialets vikt (kg) 0,01 CO 2 e (kg) för materialet enligt tabell 1,90 Antal produkter per innerförpackning 1 Resultat antal förpackningar/år Automatisk uträkning Antal produktförpackningar med produkter sålda/år ,00 Resultat CO2e (kg) för sålda produkter/år Automatisk uträkning CO 2 e för en produkt 0,30 CO 2 e (kg) för alla produkter sålda/år 3 454,05 CO 2 e (kg) för en produktförpackning 0,01 CO 2 e (kg) för alla produktförpackningar/år 107,94 CO 2 e (kg) för en avdelningsförpackning/år 0,00 CO 2 e (kg) för alla avdelningsförpackningar/år 0,00 CO 2 e (kg) för en transportförpackning 0,00 CO 2 e (kg) för alla transportförpackningar/år 0,00 CO 2 e (kg) för en årsförbrukning av produkt + förpackningar Figur 3 Exempel på användning av modell för uträkning av klimatpåverkan av plastbägare Uträkningar klimat påverkan produkter Uträkning av klimatpåverkan har genomförts på följande produktgrupper: Sopsäckar/påsar Engångshandskar (för vård) Torkrullar/servetter Kopieringspapper

6 Sida 6 (11) Muggar/bägare Alla uträkningar från projektet redovisas i dokumentet Uträkning för koldioxidekvivalenter för produkter från Länsservice [Bilaga 4]. Resultat beräkning produktgrupp sopsäckar/påsar Svart sopsäck 70 l, blå sopsäck 160 l och vit sopkorgspåse har beräknats i modellen då de är de säckar/soppåsar som har allra störst åtgång. Då det här är helt olika produkter med olika användningsområden så kan de inte jämföras rakt av. Blå sopsäck är av tjockare modell och ska användas för utomhusbruk och vid störtning av avfall, då den måste hålla för fall från, upp till, sex våningar. Svart sopsäck ska användas vid normal sophantering. CO2e för den svarta sopsäcken 0,15 kg/rulle och för den blå sopsäcken är det 0,21 kg/rulle. Länsservice levererade nästan lika stor mängd svarta och blå sopsäckar under 2015 vilket motsvarade drygt två ton CO2e för svarta sopsäckar och tre ton CO2e för blå. Modellen visar på att det inte är fördelaktigt att använda två stycken svarta sopsäckar i stället för en blå vid störtning, vilket ibland varit på förslag. Visar också att blå sopsäckar inte ska användas där det inte är nödvändigt, vilket det troligen görs eftersom det är lika stor mängd av de två säckarna som levereras från Länsservice och det är inte alla sjukhus som har sopstörtar. De tunna, vita soppåsarna bidrar med 16 ton CO2e under Resultat beräkning av produktgrupp Engångs- och operationshandskar Idag finns det tre alternativ på marknaden: vinyl, nitril och latex. Vinyl har emissionsfaktor 2,5, nitril har faktor 2,6 och latex 0,5. Det gör att ur miljösynpunkt skulle det vara bäst att välja latexhandskar, som är ett naturmaterial. Tyvärr framkom tidigt faran för latexallergi och eftersom nitril har en längre genombrottstid än vinyl, vilket innebär en större säkerhet för användare och patient, så har en medveten övergång till nitril skett trots den något högre påverkan på miljön. Alla de alternativen har likadana förpackningar vilket gör att det är enkelt att jämföra handskarna. Det finns förpackningsalternativ om 100 st, 150 st och 200 st. Normalstora handskar levereras i förpackningar med 150 handskar. Storleken på förpackningarna är inte något som kan styras vid upphandling. Enligt uträkningsmodellen skulle CO2e sparas om större förpackningar användes då det krävs mindre emballage men erfarenheten visar att ju fler handskar som finns i en förpackning, desto fler handskar måste kasseras då de har en tendens att klumpa ihop sig i förpackningen och följa med ut, vilket ökar svinnet. Mängden handskar i en förpackning styrs också av handskarnas storlek. Operationshandskar delas in i latex och latexfria (polyisopren och neopren) alternativ. Latex har emissionsfaktor 0,5 och syntetgummit i de latexfria alternativen har emissionsfaktor 2,6. Under 2016 levererade Länsservice ut ungefär handskar vilket producerar ca 250 ton CO2e, vara drygt 200 ton kommer från nitrilhandskarna.

7 Sida 7 (11) Resultat beräkning av produktgrupp Torkrullar/servetter Här gjordes ingen beräkning i modellen utan projektet konstaterade endast att det finns ett stort antal olika sorters färgade servetter, vilket överlag inte är bra för miljön, tar upp stor lagerplats och egentligen inte har så stor efterfrågan förutom under vissa perioder som jul och påsk. Cirka förpackningar av olika färgade servetter såldes under 2015 jämfört med nästan förpackningar vita servetter, där enkelservett 33x33 cm är den dominerande. Resultat beräkning av produktgrupp Kopieringspapper Här gjordes en gemensam beräkning för alla Paper copy 80g, 500 ark, oavsett färg. Detta då mängden vitt skrivarpapper överskuggar all annan pappershantering. Under 2015 så producerade våra utskrifter nästan 45 ton CO2e. Minskning av antalet utskrifter bedöms här vara en större fråga än att byta ut nuvarande papper mot ett alternativ. Resultat beräkning av produktgrupp Muggar/bägare Bägare i plast, 12 cl och 21 cl, producerade tillsammans på ett år nästan nio ton CO2e medan pappersbägare (12 cl) bara producerade drygt åtta ton CO2e trots att mängden pappersbägare är nästan fem gånger större. Bruna plastmuggar 21 cl till kaffeautomater står för den största miljöpåverkan av de bägare som det räknats på i projektet med sina drygt elva ton CO2e Kaffemuggar to go med plastlock står för drygt 2,5 ton CO2e där endast locken står för ungefär 200 kg. Både plast- och pappersmuggar kan återvinnas som plast- och pappersförpackningar om de är synbart rena. Summa miljöpåverkan av uträknade produktgrupper Observera att det finns fler produkter att beräkna i alla redovisade produktgrupper. Miljöpåverkan är alltså större än vad som här framgår. Produktgupp Produkt Kg CO2e 2015 Muggar/bägare Bägare plast 12 cl Bägare plast 21 cl Bägare papper 12 cl Brun plastmugg automat 21 cl Kaffemugg papper to go 24 cl Lock kaffemugg to go 200 Skrivarpapper Alla Papper copy 80 g, oavsett färg Engångshandskar Nitrilhandskar Operationshandskar Latex (naturgummi) Latexfria (polyisopren) Plastsäckar/soppåsar Svart sopsäck 70 l Blå sopsäck 160 l Vit sopkorgspåse 30 l TOTALSUMMA Figur 4 Tabell över uträknad totalsumma miljöpåverkan under 2015, för utvalda produkter

8 Sida 8 (11) Dessa kg CO2e motsvarar utsläppen från en bilfärd på km vilket motsvarar fyra varv runt jorden. Detta är då en uträkning för 13 av de dryga produkter som Länsservice tillhandahåller Föreslagna åtgärder för att minska produkters miljöpåverkan Fortsatt uträkningar av produkters miljöpåverkan Projektet har bara skrapat på ytan vad gäller produkters miljöpåverkan. Fortsatt beräkning och genomgång av Länsservice produkter för att få en helhetsbild bör göras. Om möjligt, lägg in i Länsservice beställningssystem en automatisk uträkning av produkternas miljöpåverkan. Många leverantörer har börjat deklarera sina varors miljöpåverkan. Ta vara på den informationen. Lägg in i upphandlingen att detta ska bifogas. Ta även fram en modell för beräkning av klimatpåverkan av produkter som innehåller flera material. Sopsäckar ändrat användande, miljövänligare produkter Det finns redan nu sopsäckar som tillverkas av sockerrör. Intervjua landsting/regioner som har testat dem, alternativt gör en egen test för att se om de håller måttet för våra verksamheter. Naturmaterial beräknas ha en emissionsfaktor på ungefär 0,5 till skillnad från plast som har fyra gånger högre faktor. En informationsdrive till alla verksamheter för att informera om när blå sopsäckar ska användas och när det är miljövänligare att i stället ta en tunnare, svart sopsäck. Det måste även föras en dialog med respektive vaktmästeri vilka säckar som är lämpliga till de olika verksamheterna så att det inte blir en försämrad arbetsmiljö för deras del. Undersök om det är möjligt att minska antalet olika sorters plastsäckar och plastpåsar som finns upphandlade och på lager. Miljöpåverkan börjar redan när produkterna tillverkas, inte när de skickas ut från lagret till verksamheterna. Minskning av pappersutskrifter Länsteknik har ett pågående projekt att byta ut alla Region Norrbottens skrivare så att de har pullprint-funktion. Det innebär att användaren måste logga in på skrivaren med sitt SITHS-kort för att starta sin utskrift. Här finns också möjlighet att ta bort dokument från utskriftskön om de inte längre är aktuella och det finns förhoppning om att kvarglömda utskrifter vid skrivarna ska minska. Länsteknik har på sin hemsida redovisat miljöresultat för pullprint-projektet. Under de sista sex månaderna av 2016 har Region Norrbotten sparat in papperark som inte blev utskrivna, vilket motsvarar: Fyra träd kg CO2e 662 m 3 vatten Följ upp resultatet under 2016 och framför allt 2017 för att se effekten av pullprint-projektet och eventuella andra åtgärder för att minska antalet utskrifter.

9 Sida 9 (11) Bägare Byt ut plastbägare mot pappersbägare. Det är redan gjort av division Folktandvård. Nästan sju ton CO2e skulle sparas på ett år om de två typerna av plastbägare som använts i denna modell i stället byts ut mot pappersbägare 12 cl. Servetter Minska antalet olika sorters färgade servetter. Färgade servetter har rimligen en större påverkan på miljön än vita i och med att de är färgade, mönstrade och i vissa fall glittriga, även om det inte är någonting som framgår av uträkningarna i det här projektets mycket enkla miljöberäkningsmodell. Servetter med färg är också ett problem när de hamnar i matavfallet då färgen förstör förmultningsprocessen. Om färgade servetter glöms i en ficka på ett personal- eller patientplagg så kan de förstöra stora mängder textilier vid tvätt, vilket är en mycket stor miljöpåverkan samt en arbetsmiljöfråga för vården om textilstocken inte hinner fyllas på. 2.3 Utfall tidplan Då det här projektet från början endast använde ett förbättringsblad och det därför inte har skrivits någon projektplan eller tidplan, så har inte heller någon uppföljning av kostnader eller resurser genomförts. Allt arbete i projektet har ingått i dagligt arbete för projektmedlemmarna och projektledaren. 2.4 Utfall kostnader, inklusive resurser Projektet har inte haft några kostnader utöver arbetstid och resor. Ingen uppföljning på projektdeltagarnas arbetstid har genomförts. Det har under projektet hållits följande möten: Typ av möte Deltagare Antal möten Sammanlagd tid Projektuppföljning Projektägare, projektledare 7 möten 10 mantimmar Projektmöte Projektledare, projektgrupp 9 möten 35 mantimmar Projektpresentation Projektledare, projektägare, verksamhetschef och enhetschefer från Adm/Inköp och Länsservice 1 möte 10 mantimmar 2.5 Uppföljning effektmål/nyttoeffekt Ny beräkning för alla produktgrupper bör göras för utlevererade produkter 2016 för att få en uppdaterad nulägessiffra. Om åtgärder genomförs under 2017 bör en ny uträkning göras för utlevererade produkter 2017 för att se om åtgärderna har fått någon effekt. 3 Överlämning/leverans av projekt Projektet har överlämnats till projektägaren Mariana Uvemo på Länsservice för att utveckla förslagen från detta projekt vidare.

10 Sida 10 (11) 4 Erfarenheter och observationer Förbättringsblad fungerar att använda på projekt där projektmedlemmarna sitter i nära anslutning till varandra och det är små förändringar/förbättringar som ska genomföras. För att koordinera ett vanligt projekt är det inte tillräckligt. Då behövs även direktiv, tidplan och åtgärdslistor för att ha överblick på projektet. Projektet måste vara bättre förankrat tidsmässigt hos projektdeltagarna. 5 Förslag till förbättringar av il il-mallen för slutrapporter borde även innehålla rubrikerna Resultat, Beslut av projektägare och Förslag på fortsatt arbete. 6 Kommentarer från projektet Nya idéer om hur vi kan upphandla bra produkter. Vi har gjort det här på egen hand utan att anlita konsulter som andra landsting gjort. Klapp på axeln! Ett roligt projekt som visar på att vi kan göra stora förbättringar med små insatser. Projektet har gett en insikt i hur stor miljöpåverkan vår konsumtion har. 7 Förslag på fortsatt arbete Se kapitel Föreslagna åtgärder för att minska produkters miljöpåverkan. 8 Synpunkter vid projektpresentation Projektet har presenterats för representanter från Upphandling/Inköp samt Länsservice. Följande synpunkter framkom vid detta möte: Organisationen för upphandlingar bör ses över, då det i nuläget upplevs att det saknas resurser och kompetens för att kunna ta ett samlat grepp om miljö i de upphandlingar som genomförs. Det måste även fattas ett beslut om vad miljö får kosta, att ställa miljökrav i en upphandling kan medföljas av något dyrare kostnader. 9 Beslut av projektägaren 9.1 Information om projektet Projektägaren kallar till slutredovisning av projektet. Projektsida på Insidan. Service/FM-Facility-Management/Projekt/Klimatberakningprodukter-fran-Lansservice/ Nyhet på Insidan/Miljö Projektägaren skriver information i divisionens nyhetsbrev.

11 Sida 11 (11) 9.2 Nästa steg Miljösamordnare Miljösamordnare initierar möte med Länsservice för att se över möjligheter för automatisk uträkning av klimatpåverkan. Miljösamordnare lägger upp länk till mallen samt information om hur den används på Insidan/Miljö Projektägare Projektägaren ser till att en handlingsplan för klimatberäkning tas fram. Gör en uppföljning av de, i projektet, beräknade produkternas klimatpåverkan under Bilagor Bilagor Dokument Dokumentnr i VIS Bilaga 1 Bilaga 2 Beräkning materials miljöpåverkan engångsprodukter mall Handbok för att minska klimatpåverkan, framtagen av CLIRE (LIFE09 ENV/SE/ CLIRE) PService PService Bilaga 3 Lista över produkter från Länsservice 2015 PService Bilaga 4 Uträkning koldioxidekvivalenter för produkter från Länsservice 2015 PService