11 PM KLINISK IMMUNOLOGI OCH TRANSFUSIONSMEDICIN...

Transkript

1 Innehåll Allmän information... 1 Målbeskrivning... 1 Studierektor... 1 Kurssekreterare och Kursexpedition... 1 Frånvaro, sjukdom... 1 Fordringar för godkänd kurs... 1 Obligatoriskt deltagande... 2 Angående tentamen... 2 Kursrepresentanter och representation i SöS Studentråd... 2 Undervisningslokaler... 2 Anslagstavlor... 2 Bokskåp referenslitteratur... 3 Läsrum... 3 Omklädningslokaler m m... 3 Passerkort, namnskyltar... 3 Personalkläder... 3 Studenttorget... 3 PM MEDICINSK diagnostik... 4 Praktiska övningar (Statusövningar)... 4 Lungdemonstration... 5 Hjärtdemonstration... 5 Journalskrivningsövningar... 5 Konsultation... 5 Litteratur... 6 Allmänt om VO Internmedicin och VO Kardiologi vid Södersjukhuset... 6 Kursledning för medicinsk diagnostik... 6 Övriga föreläsare o lärare/handledare... 6 PM Klinisk fysiologi... 7 PM Klinisk kemi... 8 Målsättning och innehåll... 8 Tentamen/Duggor... 8 Egna studier... 8 Litteratur... 9 Lokaler... 9 Kursledare... 9 Övriga föreläsare och handledare... 9 Frånvaro... 9 PM Diagnostisk radiologi Röntgenkursens målsättning Innehåll Lokaler Kursledare Övriga föreläsare och handledare PM Klinisk MIKROBIOLOGI PM KLINISK IMMUNOLOGI OCH TRANSFUSIONSMEDICIN Hitta rätt på SÖS Karta över SÖS... 14

2 ALLMÄN INFORMATION Målbeskrivning Kursen Den sjuka människan 2 moment 2 ska förbereda för de kliniska kurserna. Tyngdpunkten i kursen är färdighetsträning och ämneskunskaper gällande klinisk konsultation och undersökning. Kursen integreras med de diagnostiska laboratoriedisciplinerna; klinisk kemi, klinisk fysiologi, klinisk radiologi, klinisk mikrobiologi/immunologi och transfusionsmedicin. Kursen skall också fortlöpande ge insikt i hur en god patient - läkarrelation skapas. Kunskap i att ta fullständig anamnes och status och sammanfatta detta i en journal. Kunskap om att utifrån anamnes och status föreslå diagnos och differentialdiagnos Kunskap i att föreslå lämpliga kliniska undersökningar. Kunskap i att förstå indikationer, felkällor, risker och kontraindikationer för olika kliniska undersökningar. Kunskap i att utföra vissa kliniska undersökningar i öppen eller sluten vård Studierektor Thomas Nyström tfn: e-post: thomas.nystrom@sodersjukhuset.se Kurssekreterare och Kursexpedition Anette Boban tfn: e-post: anette.boban@sodersjukhuset.se Kursexp: Hiss P/G, plan 3 Frånvaro, sjukdom Frånvaro pga sjukdom anmäls alltid morgonen samma dag till kurssekreteraren tel Det går bra att lämna ett meddelande på telefonsvararen. Anmäl också till seminarieledare/momentledare att du inte kan delta i undervisningen denna dag! (gäller ej vid föreläsning). Friskanmäl dig till kurssekreteraren när du är tillbaka. Frånvaro av annat skäl än sjukdom (oavsett vilket delämne det gäller) kan som regel ej beviljas. Begäran om ledighet med motivering skall skriftligen lämnas till kurssekreteraren. Frånvaro utan giltigt skäl ser vi alltid allvarligt på och sådan frånvaro kan äventyra godkänd kurs. Fordringar för godkänd kurs Närvaro vid obligatoriska moment inom samtliga integrerade ämnen Godkänd journalskrivning (medicinsk diagnostik) Godkända duggor (medicinsk diagnostik, klinisk fysiologi och klinisk kemi) Godkänd sluttentamen 1

3 Obligatoriskt deltagande Till skillnad från de prekliniska kurserna innefattar Moment 2 en stor del obligatoriska moment: - Demonstrationer - PBL-övningar med handledare - Egna övningar i status och anamnes med genomgång av journal/samtalsmetodik - Laborationer - Seminarier och andra praktiska övningar Erfarenhetsmässigt är det därför svårt att parallellt med kursen ägna sig åt andra studier, arbete eller annan verksamhet. Frånvaro från obligatoriska delar av kursen kompenseras med närvaro på resttillfällen i samråd med kursansvarig. Tyvärr är resurser till restundervisning av obligatoriska moment begränsade. Vid ett mitterminskollegium kommer kursledningen att bedöma varje students prestationer och om underprestation föreligger, i något fall, kommer det att tydligt påtalas för vederbörande att det finns risk för att godkänd kurs ej kan ges, vilket medför att den studerande kan behöva gå om aktuellt delmoment för kursen. Angående tentamen Sluttentamen är skriftlig och gemensam för de kursgivande universitetssjukhusen i Stockholm. Tentamen består av fallbeskrivningar med kortsvarsfrågor Godkänd kurs, vilket innebär närvaro av de obligatoriska momenten, är ett krav för deltagande i sluttentamen. Kursrepresentanter och representation i SöS Studentråd I början av kursen väljer studenterna två stycken kursrepresentanter som sammanställer kursmedlemmarnas synpunkter och framlägger dessa för kursledningen. Detta kan ske fortlöpande informellt samt i organiserad form i samband med mitterminskollegiet och vid kursens slut. Två representanter till Studentrådet vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning vid Södersjukhuset skall också utses. Det är en fördel om detta inte är samma personer som kursrepresentanterna. Studentrådet på Södersjukhuset består av läkarstudenter, två ur varje kurs samt en lärarrepresentant från SÖS. Studentrådet träffas en gång per månad och tar upp frågor som rör studentärenden såsom förbättringsförslag för att kunna påverka sin utbildning och omgivning på SÖS. Studentrådet är en länk till KI-institutionen, beredningsgruppen för utbildning och till alla kursledningar på SÖS. Du som enskild student kan göra dig hörd via studentrådet. Mer info finns på E-post: studentrådet.sos@ki.se Undervisningslokaler Föreläsningar: KI:s föreläsningssalar Ihre, Gentz, Halldin, plan 0, till höger om hiss P om inget annat meddelas. Se detaljschema sist i denna PM samt på kurswebben. All statusundervisning äger rum på KTC (kliniskt träningscentrum på SöS) eller i bergrummet. Anslagstavlor Anslagstavla för information till/om kursen finns vid kemiundervisningen (plan 3, hiss P/G). 2

4 Bokskåp referenslitteratur Två studentgrupper delar på ett basbibliotek där böcker kan lånas hem. Böckerna är utvalda av lärarna i respektive ämnesområde. Koder för tillträde till bokskåpen erhålles från Doris Lund, kemiundervisningen. Läsrum På Fackbiblioteket (entréplanet) finns läsplatser och studierum som kan bokas för grupparbeten. På Studenttorget (entréplanet) finns studierum med PC-utrustning. KI-datasalen har PC-stationer med Internetuppkoppling för egna studier. Omklädningslokaler m m Omklädningsrum med klädskåp och duschar finns på plan -1 nära hiss D. Det har förekommit upprepade stölder utanför föreläsningssalarna av ytterplagg och varken er egen eller sjukhusets försäkring gäller. Använd därför klädskåpen för ytterkläder och lämna inte värdesaker obevakade. Medtag egna hänglås till klädskåpen! Passerkort, namnskyltar Studentens E-tjänstekort aktiveras för tillgång till Studenttorget, KI-datasalen och KTC. Anvisning via kurssekreteraren vid kursens början. KI-kortet används som namnskylt och ska alltid bäras väl synlig. Personalkläder Privata kläder får endast användas vid föreläsningar, PBL och övningsfall, i övrigt ska studenter vara ombytta till arbetskläder. Kläder (bussarong samt långbyxor) lämnas ut vardagar 7-9 samt i Textilutlämningen, SöS, mot uppvisande av studentlegitimation. Rockar för kemilaborationer ges separat ut via Doris Lund, kemiundervisningen, och hanteras enligt särskilda anvisningar. Studenttorget Studenttorget är en mötesplats för studenter (alla kategorier) och lärare. Där är det meningen att studenterna får uppehålla sig på raster och håltimmar. Där finns kylskåp, kaffeautomat och ett antal mikrovågsugnar mm. Det finns även ett par mindre grupprum och jourrum. Webbsidan Adressen till webbsidan är: Under rubriken meddelanden samt på kursanslagstavlan kan man se eventuella schemaändringar, lokaländringar etc. ta för vana titta på någon av dessa. 3

5 PM MEDICINSK DIAGNOSTIK Kursen i medicinsk diagnostik syftar till att ge dig kunskaper och färdigheter i medicinsk diagnostik, vilka skall möjliggöra för dig att tillgodogöra dig kommande kliniska kurser. Kunskaper som är nödvändiga för alla läkare oavsett specialitet. Mera preciserat ingår följande moment: Kännedom om och en första övning i hur en läkare tar upp en anamnes (sjukhistoria) och undersöker en patient (fysikaliskt status) För att kunna göra ett fysikaliskt status måste du lära dig fysikalisk undersökningsteknik. Vilket innebär att lära dig att använda dina sinnen på läkarens sätt lyssna, se, känna etc. För att göra det möjligt för dig att ta upp en sjukhistoria kommer du att få undervisning (problembaserat lärande) i symtomatologi, dvs. hur en läkare genom att diskutera patientens symtom, försöker nå en diagnos eller diagnosförslag. Patientens upplevelser av samtalet med läkaren påverkar hur patienten meddelar sig med läkaren och hur patienten uppfattar de förklaringar, råd och ordinationer läkaren ger. Hur patienten upplever samtalet är i sin tur beroende av hur du upplever och handskas med intervjusituationen (läkarrollen). Dessa aspekter tas upp under samtalsmetodik (genomgång av DVD inspelade patientintervjuer och reflexion). Undervisning i journalskrivning, dvs. hur man strukturerat sammanfattar patientens sjukdomsberättelse och de fynd man gör vid undersökningen i en journal. Upplägg: Kursen består av föreläsningar, praktiska övningar, problembaserat lärnade (PBL), dugga, litteraturstudier samt skriftlig sluttentamen. Praktiska övningar (Statusövningar) I grupper om 6-7 studenter övas statusfärdigheter. Detta sker dels under intensivveckorna. Vid fyra övningstillfällen, omfattande en för- eller eftermiddag var, övas hjärt/lung- och bukstatus (inkl undersökning av lymfkörtlar, bröst och sköldkörtel), neurologstatus och fullständigt status. Vid dessa övningar kommer ni att öva på varandra. Dessa övningar måste självklart präglas av respekt för varandra. Till övningarna ska du ta med stetoskop, reflexhammare och ficklampa. Du ska dessutom vara ombytt till arbetskläder. Du får även träna på patienter vid: - Tre tillfällen på avdelning med riktiga patienter då både anamnes och status genomförs (under handledning). Föreläsningar Kursen inleds med två veckors intensiv introduktion där undervisning meddelas i form av föreläsningar och praktiska övningar i anamnesupptagning, statusträning. Föreläsningarna behandlar fysikalisk undersökningsteknik och symptomatologi från olika organ och kroppsdelar. Undervisningen sker parallellt med delmomenten klinisk fysiologi, klinisk kemi och klinisk radiologi (se respektive PM). Momentet avslutas sedan med klinisk mikrobiologi/immunologi och transfusionsmedicin (se särskilt PM). 4

6 PBL I den andra delen av kursen baseras undervisningen till stor på diagnosticerande utifrån nyckelfall (patientfall). Undervisningen är här organiserad i temaveckor där varje vecka karaktäriseras av ett medicinskt kliniskt relevant och stort ämne som diskuteras och illustreras på basis av symtom. Vid första tillfället görs en muntlig överenskommelse då ni gemensamt kommer överens om gruppens arbetssätt och regler. Varje grupp (6-7 studenter) har en handledare ( tutor ). Gruppen presenteras två skriftliga fallbeskrivningar relaterade till veckans tema. Med utgångspunkt från fallbeskrivningarna skall gruppen definiera huvudproblem och delproblem samt vilka fenomen och företeelser som gruppen vill belysa. Detta ger uppslag till olika diagnosmöjligheter (differentialdiagnoser) baserade på patientens sjukdomshistoria. Den enskilda studenten inhämtar självständigt kunskaper med hjälp av läroböcker (varje grupp tilldelas ett basbibliotek), tidskrifter, Pubmed och resurspersoner för att sedan ge förslag om diagnos och vidare utredning. Handledaren skall inte styra gruppens arbete men ingriper vid behov med upplysningar och påpekanden och förslag. På så vis avses studenten stimuleras till att själv söka kunskap, lösa problem samt bidra med konstruktiva idéer i gruppens diskussioner. I slutet på veckan träffas gruppen och redogör för sina kunskaper med handledaren närvarande. Lungdemonstration En övning i lungljudsauskultation på patient (temavecka). Du får möjlighet att undersöka patienter med känd kronisk lungsjukdom. Hjärtdemonstration En övning i hjärtljudsauskultation på patient (temavecka). Du får möjlighet att undersöka patienter med känd klaffsjukdom. Journalskrivningsövningar I detta moment får studenten öva sig i att ta upp en sjukdomshistoria och att sammanfatta denna i en journaltext. Följande moment ingår. - Ljudfiler med patient-läkardiskussioner baserade på autentiska sjukhistorier finns tillgängliga på hemsidan (anvisningar via kliniska assistenten). Ni ska formulera samtalens innehåll till journalskrift och lämna in journalen för återkoppling (2 st). - Ett tillfälle med s k. Standardiserade Patienter (SP*) på KTC där endast anamnes tas, denna filmas ca 10 min för att sedan gå igenom anamnesen under handledning. *Personer som spelar patienter och läst in symtom. - Tre tillfällen på avdelning med riktiga patienter då både anamnes och status genomförs (under handledning). Vid dessa tillfällen skrivs journal. Journalen kan i mån av tid gås igenom med respektive avdelningshandledare. Vid alla tillfällen lämnas journalen sedan in till kursamanuens för skriftlig återkoppling. Konsultation Studenten kommer att öva samtalssteknik och patient-läkarrelationsproblematik i basgrupperna med SP och patienter på avdelning (se ovan). - Anamnes kommer att tränas med SP där en handledare tar upp en fullständig anamnes där studenten är iakttagande (anamnesdemonstration). Vi går då igenom en sjukdomshistoria samt hur denna historia (anamnes) kan struktureras i en journal. - Studenten får sedan själv ta upp en anamnes med en SP som spelas in. Inspelningen (DVD) gås igenom (gruppvis) för återkoppling. - Studenten får också öva på samtalsmetodik under journalskrivningsövningen (se ovan). - Det ordnas också ett tillfälle för reflektion/diskussion om läkarrollen. 5

7 Web-fall Ni kommer att få tillgång till ett internetbaserat program, där ni på ett interaktivt sätt får gå igenom ett antal patientfall, vilka illustrerar typiska patienter inom olika medicinska subspecialiteter. Introduktion till fallen ges under en föreläsning och kommer att finnas tillgängliga under hela kursen. Litteratur Rekommenderad: *Internmedicin under redaktion av Kjell Asplund, Göran Berglund, Stefan Lindgren, Nalle Lundholm./ Liber 2002 Clinical examination. 3 rd Ed. Epstein, Perkin, de Bono, Cookson (Mosby) Introduction to clinical examination. Munro, Ford *Clinical Examination. Munro J, Edwards C, 9:de uppl *Kliniska Färdigheter. Lindgren S. Akutmedicin. Lars Lind m fl, Liber *Principles of internal medicine. Harrison, 13:de uppl Symtom - Diagnos. Birke G. * = finns i basbiblioteket Allmänt om VO Internmedicin och VO Kardiologi vid Södersjukhuset Internmedicin: Medicinavdelningarna 27 (Allmän internmedicin/neurologi), 37 (Neurologi), 26 (Allmän internmedicin/gastroenetorologi), 33 (Allmän internmedicin/lungmedicin), 23 (Allmän internmedicin/hematologi), 32 (Allmän internmedicin/endokrinologi), AVA (Akutvårdsavdelning). Medicinmottagning och gastroskopimottagning. Läkarchef: Anders Ahlgren Verksamhetschef: Gerd Lärfars Kardiologi: MIVA/HIA, kardiologiavdelningarna 31, 51 och 52, Hjärtmottagning, Hjärtlab och Koronarinterventionsenheten. Läkarchef: Anders Hedman, Sune Forsberg, Annette Grip Verksamhetschef: Eva Strååt Kursledning för medicinsk diagnostik Studierektor: Thomas Nyström tfn: e-post: thomas.nystrom@sodersjukhuset.se Klinisk assistent: Dr Martin Sundqvist, tfn e-post: martin.sundqvist@sodersjukhuset.se Klinisk assistent: Dr Simon Wajntraub tfn e-post: simon.wajntraub@sodersjukhuset.se Övriga föreläsare o lärare/handledare Dr Olle Broström, VO Internmedicin, SÖS Dr Karin Sandek, VO Internmedicin, SÖS Dr Patricia Roth, Psykiatriskt konsultteam, SÖS Dr Cecilia Bungerfeldt, VO Internmedicin, SÖS 6

8 PM KLINISK FYSIOLOGI Undervisning i klinisk fysiologi HT 2012 under moment 2 av kursen Den sjuka människan 2 Inom klinisk fysiologi används fysiologiska kunskaper och metoder för att ställa diagnos på misstänkt sjuka eller sjuka patienter, för att följa och värdera sjukdomsförlopp och följa effekt av behandling. En stor del av klinisk fysiologiska undersökningar är inom diagnostik av hjärt-kärl och lungsjukdom. MÅLSÄTTNING: Du ska förstå olika patofysiologiska tillstånd. Du ska känna till de viktigaste fysiologiska undersökningsmetoderna, de olika metodernas indikationer och vilka kliniska frågeställningar som kan besvaras Du ska kunna tolka EKG samt i rimlig mån bedöma resultat från andra vanligt förekommande undersökningsmetoder. INNEHÅLL: LOKALER: Föreläsning samt laborationer och seminarier i EKG diagnostik. Föreläsningar i arbetsfysiologi, ekokardiografi, perifercirkulation och lungfysiologi samt inom central cirkulation. Laborationer/demonstrationer av olika metoder/modaliteter. Föreläsningar: KI:s föreläsningssalar (entréplanet). Övrig undervisning ges i Fysiologiska klinikens undervisningslokaler på plan 3, hiss I. Föreläsare: Martin Anderson. Marie Backman, Johan PetriniCarl Olof Ekman, Stefan Rosfors. Kurssekreterare: Institutionssekreterare Anette Boban, tel Kurslitteratur: Övrig litteratur: Jern: Klinisk EKG-diagnostik Jonsson m.fl: Klinisk fysiologi Kompendier och annat undervisningsmateriel delas ut i samband med föreläsningar och laborationer/seminarier. Tentamen/förhör: Klinisk fysiologi ingår i momentets sluttentamen. Dessutom separat dugga i EKG tolkning där godkänt resultat krävs för godkänd kurs. 7

9 PM KLINISK KEMI Målsättning och innehåll Ämnesområdet klinisk kemi omfattar studier av de biokemiska processerna hos människa vid hälsa och sjukdom samt hur kemiska och fysikaliskt - kemiska metoder kan utnyttjas för diagnostik, behandlingskontroll och förebyggande av sjukdom Momentet omfattar ett antal kliniskt viktiga ämnesområden och avser att ge kunskap om de vanligaste kemiska och morfologiska laboratorieundersökningarna. I seminarier, laborationer och föreläsningar belyses användbarheten av kliniskt kemiska analyser inom klinisk diagnostik, liksom hur analysresultat bedöms och tolkas inom huvudsakligen följande områden. - Hematologiska sjukdomar i cirkulationsapparaten. - Rubbningar i kolhydrat- och fettmetabolism - Rubbningar i elektrolyt- och vätskebalans samt njurfunktion. - Sjukdomar i mag-tarmkanalen inkluderande leversjukdom. - Rubbningar i proteinomsättningen: inflammatorisk reaktion. - Rubbningar i hemostassystemet. - Hormonella rubbningar. Laborationer och seminarier omfattar följande: Venprovtagning, blodstatus samt bedömning av perifer blodbild och benmärg, hemostasprover, hormonanalyser, njurfunktionsprover, leverprover, biokemisk infarktdiagnostik, lipid- och proteinanalyser, patientnära analysmetoder förekommande inom primärvård samt demonstration av klinisk laboratorieverksamhet. Vid varje laboration och seminarium belyses den kliniska användbarheten av de genomgångna metoderna. Vid laborationer och seminarier används även fallbeskrivningar. Utifrån dessa skall studenterna planlägga klinisk kemisk utredning av fallen. Studenterna får lärarledda fallgenomgångar samt träning i bedömning av analysresultat, felkällor och relevansen av valda analyser. Statistiska grundbegrepp tränas vidare på VetU seminariet. För att nå ovanstående mål under termin 4 har vi identifierat ett basutbud av klinisk kemiska analyser som varje student skall kunna förstå och använda för diagnostik, vid behandlingskontroll samt för förebyggande av sjukdom. Basutbudet av dessa analyser är dels förtecknade på referensvärdeslistan som delas ut under kursen, dels de analyser som återfinns i fallbeskrivningarna. Tentamen/Duggor Klinisk kemi ingår i sluttentamen i kursen Den sjuka människan2. Dugga i klinisk kemi med godkänt resultat krävs för deltagande i sluttentamen. Egna studier För de studenter som vill finns förutom kompendiet även repetitionsfrågor inklusive facit som Doris sammanställd och på begäran delas ut mot kursens slut. För vidare fördjupning hänvisar vi till kursboken i klinisk kemi. 8

10 Litteratur Obligatorisk kurslitteratur: - Kursbok: Peter Nilsson-Ehle (red.) Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. 9:e upplagan. Studentlitteratur. Lund ISBN Medicinska bokhandeln ordinarie pris för studenter är ca 850 kr. - Kurskompendium i klinisk kemi. (delas ut vid kursstart av Doris Lund). Rekommenderad litteratur: - Lippincott s review of Biochemistry, 2:a upplagan. Kursboken samt Lippincott s review of Biochemistry kommer att finnas i basbiblioteket, ett ex per grupp. Viss referenslitteratur rörande exempelvis hematologi, hemostasrubbningar, proteiner mm finns att tillgå i kemiundervisningslokalerna. Bokskåp Vid kemilokalerna finns även bokskåp med alla kursböcker, 1 skåp/grupp. Kod fås av Doris Lund under kemi- sem/lab 2 Lokaler Föreläsningar: KI:s föreläsningssalar Ihre, Gentz, Halldin, plan 0 (gå mot hiss P) Övrig undervisning i klinisk kemi ges i Kemiklinikens undervisningslokaler, hiss P, plan 3. OBS särskilda rockar för kemilaborationerna tillhandahålls och förvaras i separat omklädningsrum i anslutning till kemiundervisningen. Kursledare Professor Paolo Parini, tfn Universitetsadjunkt Doris Lund, tfn e-post: doris.lund-egloff@sodersjukhuset.se Övriga föreläsare och handledare Margareta Blomér, utbildningssamordnare, LNP Soheir Beshara, Gösta Eggertsen, Paolo Parini, Hans Renné Suzanne Lind och Johan Saldeen. Samtliga är läkare från Karolinska Universitetslaboratoriet, Huddinge Christian Löwbeer, läkare vid Aleris/Medilab Frånvaro Vid ev frånvaro är det viktigt att du ringer Doris Lund ( ) förutom att meddela kurssekreteraren tfn

11 PM DIAGNOSTISK RADIOLOGI Röntgenkursens målsättning o Radiologiska principer modaliteter. Förstå den basala tekniken och fysiken vid de fem modaliteterna: slätröntgen, datortomografi, ultraljud, MRT och scintigrafi samt deras fördelar och begränsningar. Strålfysik - Vilka modaliteter genererar strålning och vilka gör det ej. o o o Remissen Vad den bör innehålla. Få förståelse för remissens betydelse i röntgenarbetet. Kontrast - Få kännedom om olika typer av kontrastmedel samt deras eventuella kontraindikationer och biverkningar. Erhålla grundläggande kunskaper om de vanligaste röntgenundersökningarna, deras indikationer, fördelar och begränsningar. Innehåll Intensivveckorna Föreläsningar om röntgenfysik, mammografi och rörelseorgan. Demonstrationer fördelade vid tre tillfällen på Röntgenkliniken/BDC. Temaveckorna 1-2 dubbeltimmar seminarium för de ämnesområden de respektive temaveckorna avser. Lokaler Föreläsningar: KI:s föreläsningssalar Ihre, Gentz, Halldin, plan 0. Demonstrationer: Samling: Röntgenreceptionen, plan -1. Seminarier: Samling: Röntgenreceptionen, plan -1 Kursledare Dr Elisabet Borling, Röntgenklin, SÖS, Övriga föreläsare och handledare Dr Martin Delle, Röntgenkliniken, SÖS Dr Göran Hoffman, Röntgenkliniken, SÖS Dr Anna Hoffstedt, Röntgenkliniken, SÖS Dr Anita Lapidus, Röntgenklin, KS Solna Sjukhus Fysiker Annika Melinder, Röntgenklin, SÖS Dr Sara Jonmaker Jaras, Röntgenkliniken, SÖS Dr Jan Molin, Röntgenkliniken, SÖS Dr Fredrik Rimne, Röntgenkliniken, SÖS Dr Musa Kocak, Röntgenkliniken, SÖS Dr Roxanna Hellgren, Röntgenkliniken, SÖS Dr Michael Werner, Röntgenkliniken, SÖS 10

12 PM KLINISK MIKROBIOLOGI UNDERVISNING I KLINISK MIKROBIOLOGI HT 2012 MÅLSÄTTNING: Du ska ha grundläggande kunskaper om: Vanliga patogener vid infektioner Provtagningsteknik Några vanliga laboratoriemetoder; fördelar/nackdelar Resultatbedömning, ex. odlingssvar, serologi Antibiotika/antiviral terapi och resistensutveckling INNEHÅLL: Föreläsningar, laborationer och seminarier om: sepsis meningit encephalit urinvägsinfektioner luftvägsinfektioner sårinfektioner bukinfektioner diarré Provtagning för diagnostik av bakteriella och virusorsakade infektioner; indikationer och utförande. Indikationer för serologisk diagnostik och tolkning av resultat. Laboratoriemetoder för påvisande av patogena mikroorganismer. Serologiska laboratoriemetoder. Lärare/föreläsare: Andrej Weintraub, Annelie Brauner, Emmi Andersson, Eva Sillerström, Shah Jalal, Volkan Özenci, Kurssekreterare: Institutionssekreterare Anette Boban, tel

13 Rekommenderad kurslitteratur: "Medical Microbiology" PR Murray, KS Rosenthal, GS Kobayashi & MA Pfaller Mosby, 2009 (6 th ed), ca 950 sidor "Microbiology WA Strohl, H Rouse & BD Fisher Lippincott Williams & Wilkins, 2006, 2 nd ed c:a 515 sidor Tentamen/förhör: Klinisk mikrobiologi ingår i momentets sluttentamen. Samordningsansvarig: Eva Sillerström, tel , Eva.Sillerstrom@ki.se Lokal för föreläsningar Lokal för laborationer/seminarier Observera att laborationer och seminarier är obligatoriska Det går att byta laborationsgrupp om du vet att du kommer att vara frånvarande. Men, du måste meddela Eva Sillerström i förväg så att det inte blir ojämn fördelning av studenter i grupperna och så att vi kan förbereda! 12

14 PM KLINISK IMMUNOLOGI OCH TRANSFUSIONSMEDICIN Klinisk immunologi syftar till att ge läkarstudenter allmänna kunskaper om dels allergisjukdomar med fokus på IgE-medierad allergi, vilket inkluderar omfattning, immunologiska mekanismer, allergiframkallande ämnen och serologisk utredning och tolkning, dels om olika former av immundefekter, bland annat medfödda immunbrister och förvärvade immundefekter och hur dessa sjukdomar ska utredas. De moment som tas upp är: Allergisk inflammation - mekanismer Allergiutredning Rubbningar i komplementsystemet Humorala defekter Cellulära defekter Moment inom Transfusionsmedicin som tas upp: Blodgivning Blodgrupper Erytrocytantikroppar Förenlighetsprövning Direkt antiglobulin test Graviditetsimmunisering Blodkomponentframställning (special komponenter, bloddirektiv) Aferesbehandling Transfusionskomplikationer I Transfusionsmedicin-momentet ingår en obligatorisk laboration. 13

15 HITTA RÄTT PÅ SÖS Föreläsningar, seminarier: Sal Ihre, sal Halldin, sal Gentz, Rum C, D, Maria, Sofia, Högalid entréplan (plan 0) gå mot hiss P, därefter till höger Rum Mosebacke, Zinken, Tanto plan 8, hiss G Aulan, SöS plan 6, hiss C Årsta aula Jägargatan 20. via hiss F, plan -3 Status praktiska övn: KTC plan 2, hiss F Fysiologiundervisning (Fys 1, Fys 2) plan 3, hiss I Kemiundervisning plan 3, hiss P/G Röntgendemo samling: Receptionen Rtg/BDC, plan -1 Röntgenseminarier samling: Receptionen Rtg/BDC, plan -1 Övrigt: Anslagstavla för all kursinformation: vid kemiundervisningen, hiss P/G plan 3 (även brevlåda) Bibliotek och Datasal finns på entréplanet Friskvård Gym finns på plan 0 i korridoren mellan hiss G och hisshall B Kursexpedition: Plan 3, hiss P/G Omklädningsrum bredvid hiss D, plan -1 Personalrestaurang (rest Rackarbacken) via kulvert plan -1 Studenttorget finns vid föreläsningssalarna, plan 0 Karta över SÖS 14