Innehållsförteckning. I dag ska vi vara bättre än i går, och i morgon kommer vi att vara ännu bättre.

Transkript

1 Hållbar utveckling i Nordkalk Rapport 213

2 Innehållsförteckning 3 Kontinuerlig förbättring 4 Ett Östersjöföretag 4 Vi är en del av samhället 6 Vår målsättning är noll olycksfall 7 Omfokuserade personalresurser 8 Långsiktiga ägare ger värde för generationer ett år med långsam tillväxt 1 Vi lyssnar på våra kunder 11 Gemensam produktutveckling 12 Ökad dialog med samhället 13 Öppna dörrar för allmänheten 14 Miljöpåverkan minimeras 15 Hantering av vattenfrågor 16 Ökad produktion med mindre energi 18 Efterbehandling erbjuder många möjligheter 19 Miljömålsättningar och förbättringar Kontinuerlig förbättring I dag ska vi vara bättre än i går, och i morgon kommer vi att vara ännu bättre. Nordkalk har publicerat miljörapporter sedan år Det är första gången rapporten heter Hållbar utveckling i Nordkalk, vilket beskriver vår strävan att betrakta verksamheten ur ett vidare perspektiv. Tyngdpunkten i rapporten ligger fortfarande på det arbete vi utför i all vår verksamhet för att minska vår miljöpåverkan. Ett engagerat miljöarbete, kännedom om den egna verksamhetens miljöpåverkan både positiva och negativa samt ansvarsfullt agerande är alla grundförutsättningar för att inse att det alltid finns rum för förbättring. Det här gäller också för Nordkalk. Den här rapporten beskriver i korthet var vi står i dag, vårt arbete för förbättringar under 213 och vår syn på vad vi ytterligare kan göra bättre i framtiden. En social acceptans av vår verksamhet måste basera sig på insyn, förståelse och fakta. Endast via kommunikation som baserar sig på våra värderingar, kan vi få det omgivande samhället, beslutsfattarna, tillstånds- och övervakningsmyndigheterna och den stora allmänheten att förstå sambandet mellan det moderna samhället och vår bransch, våra produkter och vår verksamhets inverkan på miljön. Det går inte en dag utan kalk brukar vi säga. En del av verksamhetens miljökonsekvenser är lätta att upptäcka i omgivningen. En gruva lämnar spår efter sig i naturen. Buller, damm och andra utsläpp märks också lätt. Det är vår uppgift att via ett konsekvent och väldokumenterat miljöarbete minimera dessa effekter. Det gäller också för oss att kontrollera alla mindre synliga miljökonsekvenser, såsom växthuseffekten och andra eventuella långsamma miljöförändringar. När det gäller Nordkalks processer och kundernas behov, ligger tyngdpunkten i vår verksamhet fortfarande på kunskapen om vårt råmaterial, vilket hjälper oss att utveckla allt bättre miljöprodukter för industrins, lantbrukets och samhällets behov. Vi anser att vår verksamhets miljöpåverkan uppvägs av den nytta miljön får av våra produkter. Miljöarbete är en investering i konkurrenskraft I en affärsomgivning där miljöfrågorna ständigt granskas av myndigheterna och tryggas av tullar, skatter och andra avgifter till samhället, finns det ytterligare en sak som sporrar oss att göra vårt bästa. Ett korrekt och väl utfört miljöarbete är en investering i konkurrenskraft, vilket stöder företagets affärsverksamhet. Det betyder alltså att miljöarbetet stöder alla de tre dimensionerna av samhällsansvar: miljö, samhälle och ekonomi. Den kontinuerliga förbättringen stöds av vårt ISO-certifierade ledningssystem som garanterar en hög kvalitet på såväl affärsverksamheten som produktionen (ISO 91), effektivt miljöskydd (ISO 141) och ett utmärkt arbete för hälsa och säkerhet (OHSAS 181). Bertel Karlstedt Verkställande direktör, CEO 2 HÅLLBAR UTVECKLING I Nordkalk 213 hållbar UTVECKLING I Nordkalk 213 3

3 Ett Östersjöföretag GRUVA Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av kalkstensbaserade produkter för industri, lantbruk och miljövård. KALKUGN MALNING KOLARI SLÄCKNING FÖRSÄLJNING/KONTOR Nordkalk bryter kalksten och förädlar den till krossad och mald kalksten, anrikad kalcit samt bränd och släckt kalk. Nordkalks produktsortiment omfattar också dolomit och wollastonit. Nordkalk har verksamhet i nio länder på mer än 3 orter i Nordeuropa och i Östersjöregionen. Bolaget har ca 15 anställda. Nordkalk ingår i Rettig Group-koncernen. LULEÅ EGEN HAMN/DEPÅ BRAHESTAD KARLEBY VERDAL ÖRNSKÖLDSVIK VIMPELI SVERIGE FINLAND SIIKAIS Mer än kalk, ansvar för en hållbar samhällsutveckling Nordkalk har utvecklat produkter och koncept för att hjälpa sina kunder att minska deras processers miljöpåverkan. Ett sådant koncept är FOSTOP, som medverkar till att minska fosforbelastningen på Östersjön. Konceptet består av flera produkter och applikationer, t.ex. FOSTOP Struktur för lantbruket, som förhindrar fosforsläckage i vattendrag genom att ända markens struktur och öka dess vattengenomsläpplighet. Ett av målen är också att intensifiera återanvändningen av fosfor, eftersom världens fosforsreserver krymper och fosforn är ett näringsämne som är synnerligen viktigt för alla växter. Förutom FOSTOP Struktur omfattar konceptet kalkfilter och kalkstabilisering av slam från reningsverk. Nordkalk arbetar för att bevara Östersjön År 212 anslöt Nordkalk sig till Baltic Sea Action Group (BSAG) med ett 5-årigt åtagande att bevara Östersjön genom att minska fosforbelastningen. Tillsammans LOUHI VILLMANSTRAND VAMPULA ST. PETERSBURG ORSA SIBBO TYTYRI NORGE ALEKSEEVKA PARGAS Projekt Born-teamet skålar med rent kranvatten från Stockholm Vatten efter den lyckade öppningen av utställningen: Lars Wadmark (till vänster) och Anne-Mari Aurola från Nordkalk, Johan Frank och Gunnar Schön från Stockholm Vatten, och Anna Thynell och Henrik Nordholm från Nordkalk. med andra aktörer inom BSAG strävar vi till att bevara Östersjön för kommande generationer. Konkreta åtgärder är det bästa sättet att hjälpa Östersjön Nordkalk s FOSTOP koncept har utvecklats i Finland och Sverige. Testprojektet i full skala, som startade i Sverige, fungerar som pilotprojekt för både konceptet och Nordkalks engagemang i BSAG. På basen av testresultaten kommer skräddarsydda FOSTOP-applikationer att lanseras också i andra Östersjöländer. I samband med projekt Born i Sverige demonstreras ett urval av Nordkalks FOSTOP-applikationer. En utställning om Projekt Born invigdes i Stockholm i september 213. Projektet syftar till att sprida information och öka kännedomen om fördelarna med strukturkalkning och kalkfilterdiken som metoder för att minska fosforsutsläppen i hav och insjöar. Projektet och utställningen är resultatet av ett samarbete med Stockholm Vatten och Nordkalk. VASALEMMA RAKKE KÖPING ESTLAND KUREVERE STOCKHOLM RYSSLAND MOSKVA UDDAGÅRDEN STORUGNS SIAULIAI LANDSKRONA IGNABERGA LITAUEN Mera info på LÜBECK SZCZECIN En del av samhället: Våra intressegrupper Ägare Grannar Branchorganisationer Medborgarorganisationer Media Personal 4 Kunder Leverantörer Beslutsfattare Myndigheter HÅLLBAR UTVECKLING I Nordkalk 213 Ett företag är en del av det omgivande samhället och det spelar en stor roll i många människors liv: ett företag bygger på att det har anställda som arbetar där och det behöver kunder för att kunna berättiga sin existens. I leveranskedjan till kunderna behövs många mellanhänder allt från materialleverantörer och transportfirmor till administrativa tjänster. Det är ägarna och investerarna som gör allt detta möjligt; inget företag kan existera utan tillgångar. Det omgivande samhället består av närliggande grannar, men i en vidare bemärkelse också av alla dem som drar nytta av företagets produkter. I Nordkalks fall sträcker sig detta ända till de förutsättningar vi människor behöver för vårt liv: kalkstens- baserade produkter behövs för att vi ska kunna odla vår mat, för att rena den luft vi andas och för att hålla våra vattendrag friska. Kalksten spelar en roll i tillverkningen av många av de produkter som vi dagligen använder. Myndigheter och beslutsfattare beviljar oss de tillstånd vi behöver för att driva vår verksamhet och de ser också till att regler och direktiv följs. Den rollen innehas också i viss mån av medierna, som å samhällets vägnar förmedlar sin bild av företagens agerande och fungerar som språkrör för samhället. Medierna kan också ha en utbildande roll. Vi påverkar mångas liv på många olika sätt, och vi gör vårt bästa för att se till att effekten är så positiv som möjligt. POLEN SŁAWNO TYSKLAND MIEDZIANKA UKRAINA WOLICA KRAKÓW Målet för miljökonventionen för Östersjöområdet, HELCOM eller Helsinki Commission, är att uppnå en god miljöstatus i Östersjön t.o.m För att åstadkomma detta fattades beslut om extra minskningar av nitrogen och fosfor på HELCOMs miljöministermöte den 3 oktober 213. T.ex. Finlands mål för fosforreduktion (ton/år) ändrades från 22 år 27 till 33 år 213. Samma siffror för Sverige är 29/53 och för Estland 22/32. (Inga mål ställdes upp för Polen och Tyskland). Enligt HELCOMs åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan, är de maximala fosforsutsläpp som kan tillåtas i Östersjön ton. Strukturkalkningstest i odlingsjord i Finland och Sverige har lett till över 5 % mindre fosforutsläpp. IVANO-FRANKIVSK hållbar UTVECKLING I Nordkalk 213 5

4 Vår målsättning är noll olyckor Målsättningen för Nordkalks arbete med hälsa och säkerhet är noll olyckor, så som det sägs i våra interna riktlinjer för arbetsmiljöarbetet. I Nordkalk tillämpas standarden OHSAS 181, vilket ålägger oss att kontinuerligt förbättra hälsan, säkerheten och tryggheten för våra anställda, besökare och andra personer som berörs av vår verksamhet. Sedan Olyckor noll blev Nordkalks officiella målsättning år 23 har utvecklingen varit positiv och antalet olyckor har minskat. Under 213 rapporterades 35 olyckor i arbetet (inkluderar också olyckor som inte lett till sjukfrånvaro = LTA ) jämfört med 42 året innan. Siffrorna omfattar också olyckor som drabbat anställda hos Nordkalks entreprenörer, dotterbolagen KPAB i Sverige och Suomen Karbonaatti Oy liksom också samföretaget NorFraKalk AS i Norge. Rapporteringssystemet utvecklas kontinuerligt. Vi ses säkert en kampanj mot ögonskador som inleddes år 212 har gett utmärkt resultat: på två år har antalet ögonskador minskat från 16 till 3. 2 dagar utan olyckor på tre orter Personalen uppmanas att göra säkerhetsobservationer och antalet rapporterade observationer ökar stadigt. I fjol var antalet 1,7 per anställda, vilket är mera än år 212 men ännu ligger under målsättningen Finland Sverige Polen Estland Nordkalk Arbetsmiljön ska vara god och trygg för alla. Olycksfallsfrekvensen Antalet olyckor/en miljon arbetstimmar inkluderar de olyckor som inte har lett till sjukfrånvaro (LTA ). Statistiken omfattar de anställda vid Nordkalk samt dess dotterbolag (KPAB och SKOY). Mariusz Łaskawski och Michał Stępień bredvid Wolicas fabriksskylt, som påminner alla om H&S varje gång de kommer till arbetet. 2 observationer per anställd. Samägda företaget NorFraKalk överskred klart målsättningen med 14 observationer per anställd. Säkerhetsobservationerna visar att personalen har lärt sig att arbeta för att förebygga olyckor och förbättra säkerheten i sin egen arbetsomgivning och att inställningen till hälsa och säkerhet har förbättrats. En del av detta är nolltoleransen gällande alkohol och droger, som gäller i alla Nordkalks verksamhetsländer. På tre produktionsorter nådde man år 213 milstolpen 2 dagar utan olyckor: Wolica i Polen, Kurevere i Estland och Karleby i Finland. Hela organisationen i Estland har arbetat över ett år utan olyckor , 1,6 1,2,8,4 Finland Sverige Polen Estland Nordkalk Säkerhetsobservationer / Anställd Statistiken omfattar de anställda vid Nordkalk samt dess dotterbolag (KPAB och SKOY). omfokuserade personalresurser 213 var ett år av förändring med målsättningen att förnya och förenkla verksamhetsmodellen samt förbättra kapacitetsutnyttjandet. Omstruktureringen skedde främst i Finland, där åtta produktionsenheter slogs samman till fyra och koncernfunktionerna rationaliserades. Under hösten fördes samarbetsförhandlingar gällande hela personalen i Finland. De resulterade i en personalminskning på ca 5 personer under första hälften av 214. En stor del av minskningen kommer att förverkligas i form av pensionsarrangemang. Organisationen och verksamheten har gåtts igenom och kostnaderna har skurits ner också i de övriga Nordkalkländerna, även om förändringsprocessen där inleddes redan före 213. Totalt minskade antalet anställda i hela Nordkalkkoncernen från 183 till 171 år 213 och kommer fortsättningsvis att minska under 214. I Savonlinna, Finland, återupptogs verksamheten i gruvan och kalkugnen, efter att ha legat nere i fyra år. Det ger arbete åt 3 personer inklusive entreprenörer. Också i Sibbo, Finland, öppnades gruvan på nytt. Två kalkugnar från 193- och 194-talet kommer att stängas i Villmanstrand, Finland, under 214. I Luleå i Sverige upphörde avtalet med ugnsoperatören i slutet av 213 och de 1 anställda övergick i en annan arbetsgivares tjänst. Säkerhet, kvalitet, produktivitet och ekonomiskt resultat I Finland förenhetligades belöningsprogrammet för de anställda inom produktionen. Det baserar sig på säkerhet, kvalitet, produktivitet och ekonomiskt resultat. En arbetstidsbank togs i bruk för att öka flexibiliteten på malningsanläggningarna, där säsongsvariationerna är stora. Under samarbetsförhandlingarna kom personalen med många nya idéer för kontinuerlig förbättring, som leder till kännbara årliga inbesparingar. På våren utförde Nordkalk en personalundersökning med en tillfredsställande svarsprocent på 73. I jämförelse med resultatet från föregående undersökning har personalen i Estland, Polen och Sverige blivit nöjdare. Arbetet med hälsa och säkerhet ansågs vara framgångsrikt och uppskattades mycket av personalen. En av Nordkalks målsättningar är att hålla en årlig utvecklingssamtal med varje anställd. Under det gångna året genomfördes flera utbildningar och utvecklingsaktiviteter i alla länder. Kärnkompetenserna utvärderades på basen av företagets strategiska målsättningar Finland polen sverige estland övriga RYSSLAND, TYSK- LAND, NORGE, ukraine Personalen per land och kön (31 December 213) 46% 24% 16% 11% 3% Finland Estland Polen Sverige Övriga 2 24 Personalens åldersfördelning Nordkalk stöder personalens välmående genom att uppmuntra till konditionsfrämjande och kulturaktiviteter. Antalet anställningsår < > 6 HÅLLBAR UTVECKLING I Nordkalk 213 hållbar UTVECKLING I Nordkalk 213 7

5 långsiktiga ägare ger Värde för generationer NORDKALKKONCERNEN TUSEN EURO Nordkalk blev ett helägt dotterbolag till Rettig i augusti 21, men de två företagens gemensamma rötter i den finländska industrins historia går betydligt längre tillbaka. omsättning År 197 blev familjen Rettig delägare i Nordkalk som då hette Pargas Kalkbergs Aktiebolag och de förblev ägare ända fram till år 1994, då Rettig Group sålde sina aktier i Partek, som Nordkalk då var en del av. År 23 förvärvade Rettig Group igen en liten del av Nordkalk och utökade därefter stegvis sitt ägande. Tre affärsområden Rettig Group består av tre affärsområden: Rettig ICC (Indoor Climate Comfort), Nordkalk och rederiet Bore. De två senare kan via ökat samarbete dra nytta av att de har en gemensam ägare. Sedan juli 213 sköter Bore alla Nordkalks sjötransporter, antingen med sina egna fartyg eller via underleverantörer. De två företagen arbetar också tillsammans för att ta fram en hållbar lösning för svavelutsläppsdirektivet, som kommer att påverka alla sjötransporter på Östersjön, engelska kanalen och Nordsjön fr.o.m Nordkalk utvecklar kalkstensbaserade produkter för en skrubberlösning som absorberar svavlet från fartygens rökgaser. Otto Moberg Ett oersättligt råmaterial Rettig Groups mission värde för generationer passar bra för Nordkalk. I kalkstensbranschen är investeringarna långsiktiga och binder mycket kapital. Livslängden för en kalkgruva är i allmänhet tiotals, ibland hundratals år, inklusive ansvaret för efterbehandling. Hanteringen av råmaterialet kräver tung utrustning och kapitalkrävande processer. Å andra sidan är värdegenereringen stabil, tack vare att kalkstenen har många användningsområden och ofta är ett oersättligt råmaterial. Mission, vision och värderingar Nordkalks mission och vision har definierats tillsammans med Rettig Group, och företagen har samma värderingar. Rettigs Management Policies and Procedures styr vår verksamhet och ger riktlinjer för affärsetik, personal, hälsa och säkerhet samt miljöfrågor. Därutöver har Nordkalk också sina egna riktlinjer och instruktioner. Kalksten har brutits under århundraden. De första gotländska kalkugnarna härstammar från 16-talet. I Pargas har Nordkalk stått för arbete och välfärd ända sedan 1898, då hemmansägaren Otto Moberg grundade Pargas Kalkbergs Aktiebolag. Det finns också många andra av Nordkalks verksamhetsorter som har en lång historia: Uddagården i Sverige går tillbaka till 1882, Tytyri i Finland till 1897 och Rakke i Estland till 191. Nordkalks värderingar Öppenhet, rättvisa, anspråkslöshet, tillit och respekt. Nordkalks mission Mer rent vatten, mat, energi och produkter med mindre resurser och utsläpp. Nordkalks vision Nordkalk är ledande i Nordeuropa. Tillväxt genom affärsverksamhet med god avkastning och nya marknadsområden. EBITDA sysselsatt kapital ett år av långsam tillväxt Den allmänna ekonomiska osäkerheten fortsatte under 213 och marknaden var relativt instabil. Trots detta växte Nordkalks omsättning med 1,9 procent till 357,8 miljoner euro (351, år 212). EBITDA steg med 11,6 procent som ett resultat av flera interna förbättringar (se sidorna 7 och 1), som ledde till ökad kostnadseffektivitet och lönsamhet. Endast en lönsam och ekonomiskt hållbar verksamhet kan garantera att vi kan leva upp till de förvätningar som samhället ställer på oss. Nordkalk levererar kalkstensbaserade produkter som behövs vid framställningen av cellulosa liksom också som råmaterial för tillverkningen av papperspigmenten GCC och PCC. Cellulosafabrikernas kapacitetsutnyttjande var högt under hela 213 och efterfrågan på kalkstenbaserade produkter var god. Nordkalk lanserade nya produkter på marknaden och kunde öka exporten. Efterfrågan från pappersindustrin varierade, men försäljningen hölls på samma nivå som året innan Byggmaterial är ett av de äldsta användningsområdena för kalkstensprodukter. Kalkstensmaterial har en stor användning inom vägbyggnadssektorn och kalkstensmjöl är det mest använda fyllnadsmedlet för byggmaterial i hela världen. Efterfrågan på kalkstensbaserade produkter inom byggsegmentet sjönk i alla Nordkalks verksamhetsländer. Antalet infrastrukturprojekt minskade, och i Polen förblev försäljningen till vägbyggnad på en låg nivå på grund av minskad EU-finansiering. Metall- och gruvbranschen använder bränd och släckt kalk för att reglera ph-värdet i sina processer samt för att neutralisera avloppsvatten och slam. Vid tillverkningen av stål använder man bränd kalk för avlägsna orenheter. Den totala försäljningen till segmentet metaller och gruvor var något högre än för ett år sedan. Den positiva utvecklingen beror på högre kapacitetsutnyttjande på en del stålverk under den senare hälften av år 213. Gruvindustrins höga produktionsvolymer fortsatte, vilket också ökade användningen av kalkstensbaserade produkter. Inom miljösegmentet används kalkstensbaserade produkter huvudsakligen för kommunal och industriell vattenrening samt för att rena kraftverkens rökgaser. Under 213 var efterfrågan på rökgasreningsprodukter hög, eftersom kolkraftverken var i stor användning. Nordkalks lantbruksprodukter används för jordförbättring och i djurfoder. Kalkning av odlingsjordar minskar surheten (lågt ph) och gör det lättare för växterna att absorbera näringsämnen ur jorden. I en kalkad jord utnyttjar växterna också gödseln effektivare, vilket innebär att det läcker ut mindre näringsämnen i vattendragen. Efterfrågan på jordförbättringskalk var särskilt god i Finland och Polen. Försäljningsoch marknadsföringssatsningar samt flera nya produktlanseringar i kombination med goda väderförhållanden hade en positiv effekt på efterfrågan. I Sverige minskade försäljningen av FOSTOP strukturkalk jämfört med år 212, på grund av minskade jordbruksstöd, men intresset för produkten är stort bland lantbrukarna. I Finland lanserades produkten hösten HÅLLBAR UTVECKLING I Nordkalk 213 hållbar UTVECKLING I Nordkalk 213 9

6 19% Kalksten 18% Kalkstensmjöl 8% Övriga FÖRSÄLJNING PER PRODUKTGRUPP % av omsättningen 16% Papperspigment Nordkalks kundsegment och deras behov analyserades noggrant under 213 och många av de förbättringar som genomfördes ledde till bättre kundservice och noggrannare leveranser. Hela processen, från försäljningsprognoser till produktionsplanering och leveranser förbättrades och i Finland förnyades den verksamhetsmodell som tryggar hela leveranskedjan. I samarbetsföretaget NorFraKalk i Norge effektiviserades verksamheten vid kalkugnen. Lokala leverantörer erbjuder de bästa logistiska lösningarna Våra kunders intresse för att minska verksamhetens påverkan på miljön ökar, vilket ofta inkluderas i kontrakten. Kunderna visar också ett allt större intresse för hur stort kalkstensprodukternas koldioxidavtryck är. Vi är en lokal leverantör som finns nära kunderna och kan därför erbjuda de bästa logistiska lösningarna. När det gäller internationella transporter förlitar vi oss på sjötransporter i samarbete med Bore, som också hör till Rettig Group-koncernen. Till exempel inom pappersindustrin har de kalkstensbaserade papperspigmenten GCC (ground calcium carbonate) och PCC (precipitated calcium carbonate) en konkurrensfördel, eftersom de är tillverkade av lokalt förekommande mineral. Transportsträckorna blir kortare och därför har kalkstensbaserade produkter en mindre inverkan på miljön än andra pigment. 39% Bränd och släckt kalk Vi lyssnar på våra kunder 8% Cellulosa 11% Miljö 2% Papper Nordkalk har ett nära samarbete med sina kunder. Det hjälper oss att leverera rätt produkt med ett minimum av miljöpåverkan till rätt pris. En del av vårt samarbete med kunderna är den kundundersökning som genomförs vartannat år och som har stor betydelse för den kontinuerliga förbättringen av kundrelationerna. På samma sätt föredrar Nordkalk också lokala leverantörer och förutsätter att de minimerar sin miljöpåverkan, enligt våra etiska inköpsinstruktioner, som uppdaterades under 213. Vi utvärderar också våra största leverantörer i frågor som gäller hälsa och säkerhet samt energi. Ungefär 8 procent av Nordkalks inköp görs i verksamhetslandet, vilket innebär att Nordkalk kan övervaka hela leveranskedjan. Innovativ ny affärsverksamhet och ökad lönsamhet Nordkalks strategiska nyckelfunktioner är ökad kostnadseffektivitet, innovativ ny affärsverksamhet och ökad lönsamhet. Målsättningen för Nordkalks affärsutveckling och R&D är att utveckla nya användningsområden för kalkstensbaserade produkter och serviceformer, som i sin tur erbjuder kostnadseffektiva alternativ för våra kunder. Nya lösningar kombinerade med patenterade teknologier har tagits fram för flera kundsegment. Under 213 lanserades ett nytt produktsortiment på marknaden för polymerprodukter. Utvidgningen av pilotproduktionens kapacitet i Pargas, Finland, kommer att stå färdig i början av 214. Användningen av kalkstensbaserade lösningar för cleantechprodukter ökar, dvs. produkter som baserar sig på ren teknologi och miljövänliga lösningar. Användningen av avfall som energikälla ökar hela tiden FÖRSÄLJNING PER KUNDSEGMENT % av omsättningen 9% Lantbruk 11% Övrig industri 21% Metaller och gruvor 2% Byggmaterial och i sopförbränningsanläggningarna är Nordkalks produkter av stor betydelse för att rena rökgaser och avlägsna svavel. Ett annat exempel på en cleantech-lösning har att göra med den energi som produceras av ojeskiffer i Estland. Där renas produktionsprocessens rökgaser med bränd kalk. I Estland certifierades lantbruksprodukterna från fabriken i Rakke som organiska och miljömässigt hållbara produkter. Det här innebär nya möjligheter för användningen av kalkstensmjöl och övertygar jordbrukarna om att kalk är en ekologisk produkt som lämpar sig för biodynamisk odling. I Polen fortsätter diversifieringen av kundsegmenten och produktsortimentet med nya produkter och användningsområden för lantbruk och industri. Vi undersöker nya kundsegment för att kunna effektivisera användningen av vårt råmaterial och öka dess värde. Ökad aktivitet inom vägbyggnadsprojekten förväntas under 215, då det finns nya EU-stöd att tillgå. Nya fyllnadsprodukter introducerades på den baltiska och ryska marknaden. I Finland började arbetet med att sälja sidosten ge resultat i form av leveranser till nya infrastrukturprojekt. Alla Nordkalks produkter för byggmaterial är nu CE-märkta. produktutveckling i Samarbete På våren 212 började Nordkalk samarbeta med GVK Coating Techology Oy i ett polymerprojekt. Syftet med samarbetet var att skapa ökat värde för GVK:s målarfärger med hjälp av vår nya kalkstenbaserade fyllnadsmedel. Vi visste från första början att vår produkt skulle förbättra hållbarheten, men under utvecklingsarbetets gång blev det klart att produkten också medförde många andra unika fördelar. Vi beslöt oss för att koncentrera oss på utvecklingen av konsumentfärger, eftersom det är där som den största inbesparingen i råmaterial kan göras. Det är möjligt att märkbart minska mängderna av de råmaterial som har ett stort koldioxidavtryck (bindemedel, titandioxid) i GVK:s produkter. Det innebär alltså ekonomisk nytta för båda parterna, liksom också nytta för miljön. Samarbetet baserar sig på starkt förtroende som gör att vi öppet kan utbyta information företagen emellan. Detta har medfört en snabb utveckling av nya produkter och användningsområden. Vi har lärt oss förstå vilken inverkan produktionen av målarfärg har på miljön och vi har kunnat visa den positiva effekt vår produkt har i detta hänseende. På hösten 213 ingick de båda företagen ett försäljningsavtal och produktionen av vår nya fyllnadsmedel kommer att inledas i början av 214. Vårt nära samarbete kommer att fortsätta, dels för att vi har ett gemensamt intresse för att inleda produktionen, men också för att vi ska kunna fortsätta att utveckla vår egen produkt och nya användningsområden för den. Härnäst kommer vi att börja arbeta med hållbara lösningar för utomhusfärger, industrifärger och olika sorters lack. Juuso Hakala Utvecklingsingenjör Kaisa Kosonen från GVK testar målarfärgen. Kollegan Mika Hara och Juuso 1 HÅLLBAR UTVECKLING I Nordkalk 213 Hakala från Nordkalk följer intresserat med resultatet. hållbar UTVECKLING I Nordkalk

7 Bunge ligger 8,5 km nordost om den nuvarande verksamheten i Storugns (på bilden), där tillgången till högkvalitativ kalksten har minskat. Nordkalk ansöker om en förlängning av tillståndet för det nuvarande dagbrottet i Klinthagen och har utvärderat nya möjligheter för att förse såväl kunderna som Nordkalks egna anläggningar med råmaterial. Mera information om Bunge finns på Nordkalk deltar i och anordnar lokala aktiviteter: European Minerals Day samt MTB Slawno Marathon i Polen och Green Bicycle Tour i Estland är några av evenemangen under 213. Lokala idrottsevenemang, särskilt för ungdomar stöds via sponsorering. Ökad dialog med samhället Under de senaste åren har det i både Finland och Sverige startats nya gruvföretag som har inlett eller planerar att inleda verksamhet. De nya arbetsplatser som detta medför tas emot positivt av de lokala samhällena, men det finns ändå stor oro när det gäller gruvornas inverkan på miljön. I vissa fall har detta lett till starka protester mot gruvverksamhet. Nordkalks planer på att öppna en ny kalktäkt i Bunge på norra Gotland har givit upphov till delade meningar mellan parterna och den tillståndsprocess som inleddes 26 pågår ännu. Tillåtligheten för den nya täkten vann laga kraft redan 29, men processen för att fastställa villkor och tillstånd pågår fortfarande. Den 18 juni 213 förlängdes processen ytterligare då Högsta domstolen i Sverige återremitterade ärendet till den första juridiska instansen, Mark- och miljödomstolen. Högsta domstolen menade att en fullständig, exakt och slutlig bedömning av Natura 2-frågorna i enlighet med Artoch habitatdirektivet skall ske i samlad form. Bunge gränsar till två Natura 2-områden och under årens lopp har en grundlig miljökonsekvensbeskrivning utförts och kompletterats med många andra utredningar av miljöpåverkan. I samband med prövningen ska också de slutliga villkoren och tillståndet bedömas på nytt. Det slutliga utslaget i den juridiska processen förväntas tills 216. Transparens gentemot samhället Nordkalk är medveten om vikten av att företagets verksamhet måste ske i samklang med det lokala samhällets intressen. Vårt mål är att vara så öppna och transparenta som möjligt gentemot omgivningen. Vi strävar till efter en kontinuerlig dialog med våra intressenter genom öppna möten och ökad information. Under 213 ordnade Nordkalk ett flertal evenemang för allmänheten för att beskriva planerna för Bungetäkten och presentera sin verksamhet. Allmänheten inbjöds till tre informationsmöten. Samarbetet med lokala och nationella organisationer och politiker intensifierades; ett seminarium med ledamöter från Sveriges riksdag hölls under året. Nordkalks anläggning på Gotland har vid flera tillfällen besökts av olika intressegrupper. I slutet av 213 hölls ett möte med lokala invånare och fastighetsägare i Buttle på centrala Gotland, inför att Nordkalk skulle inleda arbetet med provborrningar i området. Möte med grannarna i Villmanstrand Nordkalk har ansökt om en ändring i miljötillståndet för att kunna utvidga deponiområdet för sidosten i Villmanstrand i Finland. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) omfattade möten med grannarna. Planerna presenterades på möten för allmänheten och olika idéer för att utöka användningen av sidosten diskuterades. Nordkalks mål är att använda all sidosten och arbetet för att uppnå detta har intensifierats. MKB:n avslutades i början av år 214. öppna dörrar för allmänheten Gruvbolag runt om i Europa och också på andra håll öppnade sina dörrar för allmänheten i maj, då den fjärde European Minerals Day gick av stapeln i 2 europeiska länder. Nordkalk ordnade olika slags evenemang i Estland, Finland och Sverige, vilket gav allmänheten en möjlighet att bekanta sig med kalkstenens mångsidighet. Brytningen och bränningen av kalksten återinleddes senaste sommar på Nordkalks anläggning i Louhi, Savonlinna i Finland efter en paus på fyra år. Med anledning av detta inbjöds grannarna att besöka fabriken och få information om verksamheten i Louhi och om kalkens olika användningsområden. I Sverige finns det en permanent utställning på Bläse kalkbruksmuseum på norra Gotland, som förmedlar information om Nordkalks planer för Bunge och om varför Gotland är ett så viktigt område för kalkbrytning. Därtill beskriver den kalkens olika användningsområden. Projekt Born är ett forum för utbyte av information om hur man kan minska fosforutsläppen till vattendrag. Utställingen öppnades i september i samarbete med Stockholm Vatten i närheten av Stockholms vattentäkt Bornsjön. Samarbete med skolor Nordkalk har en lång tradition när det gäller samarbete med skolor och universitet. Till exempel i Estland är Nordkalk ofta den största, eller en av de största, arbetsgivarna i ett samhälle och därför är det naturligt att företaget arrangerar besök till fabriker och gruvor och ordnar tävlingar, föreläsningar och familjedagar. Avsikten är att försöka få de unga att stanna kvar på orten, i stället för att flytta bort. Nordkalk samarbetar med flera universitet och högskolor genom att t.ex. erbjuda praktikplatser för studerande och via gemensamma forskningsprojekt. T.ex. sommaren 213 utförde det arkeologiska sällskapet Society of Friends of Earth Sciences PHACOPS utgrävningar på Nordkalks anläggning i Slawno i Polen. I utgrävningarna deltog universitetsstuderande, doktorander och elever från hela världen. Utgrävningarna resulterade i nya unika geologiska fynd. Samarbete med branschorganisationer Nordkalk deltar i kalk- och gruvorganisationernas verksamhet på nationell och internationell nivå. Diskussionerna med myndigheter och beslutsfattare förs oftast via dessa organisationer. T.ex. i Estland återtogs beslutet om en kännbar höjning av naturresursskatten, efter branschorganisationernas aktiva arbete för detta. I Finland deltog Nordkalk i projektet Kaivos 23 (Gruva 23), som poängterar vikten av hållbar gruvverksamhet och dess sociala dimension. 12 hållbar UTVECKLING I Nordkalk

8 Våra processer Kalksten bryts ur berggrunden, antingen i dagbrott eller i underjordiska gruvor. Stenen transporteras sedan till grovkrossning och sortering, varefter den går vidare till förädling. Karbonat- eller kalkstensprodukterna dvs. kalciumkarbonat (CaCO 3 ), är krossad, mald eller siktad kalksten. Då man bränner kalk, hettar man upp krossad och sorterad kalksten till ca 11 o C i en roterugn eller schaktugn. Bränd kalk (CaO) siktas till olika fraktioner av styckekalk eller malas till fint mjöl. Släckt kalk får man genom att tillsätta vatten i bränd kalk. Kalciumoxiden reagerar med vattnet och förvandlas till kalciumhydroid (Ca(OH) 2 ), dvs. släckt kalk, som är ett torrt och puderliknande ljust mjöl. KALKUGN SIKTNING STYCKE- KALK MALNING BRÄND KALK SLÄCKNING SORTERING/ SIKTNING MELLANLAGER MALNING Nordkalk bryter och förädlar ett rent och naturligt mineral. STENBRYTNING KROSSNING SIKTNING SLÄCKT KALK KALKSTENS- MJÖL 1 miljöpåverkan minimeras Tack vare kalkstenens sammansättning är vattensamlingarna i gruvorna rena. I Miedzianka i Polen pumpas vattnet via klarningsbassängen ut i floden. I Pargas, Finland, pumpas det ut i stadens vattenreservoar. Gruvan i Tytyri, Finland, levererar vatten till det kommunala vattennätet. Nordkalk arbetar aktivt för att minimera sin påverkan på miljön, liksom också på de anställdas arbetsmiljö. Verksamheten förorsakar lokalt vibrationer, buller och damm och gruvorna förändrar landskapet. Om gruvan går djupare än grundvattennivån kan detta påverka grundvattnet i omgivningen. Största delen av Nordkalks gruvor är emellertid grunda och påverkar alltså inte grundvattennivån. Nordkalk har satt upp flera olika miljömål. Ett av dem är att göra en riskbedömning på varje ort, vilket år 213 gjordes i Tytyri och Villmanstrand i Finland, Köping i Sverige, Miedzianka i Polen och Rakke i Estland. Resten av enheterna kommer att utvärderas under år 214. Inga betydande nya risker upptäcktes vid genomgångarna. Användningen av oljeprodukter och eventuella läckage från maskiner, liksom också bränder, är risker som i värsta fall kan leda till att marken förorenas. Det konstaterades också att om ett filter går sönder, förorsakar det mest estetiska olägenheter, vilket måste tas i beaktande, eftersom vi har verksamhet på tätt befolkade områden. Alla risker tas i beaktande i förebyggande program, vilket hjälper oss att kontinuerligt förbättra vår verksamhet. I fjol föreslog miljöministeriet i Finland att frivilliga riskbedömningar eller s.k. stresstest utförs i alla metallgruvor och andra viktiga gruvor. Från Nordkalk deltog Ihalainens dagbrott i Villmanstrand och Tytyri gruva i Lojo i testerna. Resultatet från dessa stresstester var huvudsakligen positiva. Bästa tillgängliga teknik Nordkalk tillämpar BAT-teknik (Best Available Techniques, bästa tillgängliga teknik) enligt EU:s industriutsläppsdirektiv (IED). BAT-slutsatserna för tillverkning av cement, kalk och magnesium publicerades på våren 213. Slutsatsernas gränsvärden träder i kraft senast om fyra år. Industriutsläppsdirektivet togs i bruk av de flesta EU-stater i januari 213. I Finland förväntas implementeringen i den nationella lagstiftningen ske under sommaren 214. Ett av Nordkalks mål för 214 är att jämföra kalkugnarnas verksamhet med BAT-värdena, för att trygga att ugnarna uppfyller nya juridiskt bindande krav. Eventuella förbättringsbehov kommer naturligtvis att åtgärdas. EU:s nya utsläppsperiod för började under det gångna året. Kalkindustrin beviljades fria utsläppsrätter huvudsakligen på basen av benchmarkprincipen (,954 ton CO 2 per producerat ton bränd kalk), eftersom industrin hör till kategorin märkbar risk för koldioxidutsläpp : om man skulle vara tvungen att köpa alla utsläppsrätter för kalkproduktionen, skulle kalkmarknaden inom EU påverkas av konkurrensen från utomstående länder som inte har några kostnader för utsläppsrätter. Vattenhantering De vattenfrågor som är relaterade till vår verksamhet tryggas av noggrann planering som stödar sig på vetenskaplig och empirisk forskning och data. Vattenfrågorna har en särställning inom gruvbranschen. Kalkstensbranschen hör inte till de största vattenanvändarna, men en stor gruva hanterar flera miljoner kubikmeter vatten i året. Huvudprincipen för alla gruvor är att minimera verksamhetens inverkan på såväl ytvatten som grundvatten. Den här principen följer också Nordkalk och målet är att varje anläggning ska ha en vattenhanteringsplan före utgången av 214. Varje plan ska innehålla en beskrivning och specifikation av alla de typer av vatten som påverkas av anläggningen. Mätningskraven är specificerade i tillstånden. I planen finns också förslag till ytterligare vattenanalyser. Planen granskas regelbundet på basen av provresultaten, för att garantera kontinuiteten och hållbarheten i arbetet med vattenfrågorna. Vattenhantering i Miedzianka Miedzianka i Polen är en av Nordkalks största gruvor, och är också den där man hanterar den allra största mängden vatten. Eftersom gruvan är djup delvis går den ca 8 meter under grundvattennivån sipprar en del grundvatten in i gruvan som tillägg till det regnvatten som rinner ner i den. Det finns två brunnar på fabriksområdet som används av de anställda och för produktionen, men också som dricksvatten i de två närliggande samhällena i Piekoszów och Chęciny. Delvis säljs vattnet och delvis distribueras det gratis inom gruvans influensområde. I dagbrottet samlas vattnet upp i en sedimenteringsbassäng på botten av gruvan. Därifrån pumpas det upp till ytan till en klarningsbassäng, varifrån vattnet med självtryckt rinner ut i floden Hutka. Miedzianka är förpliktat att hålla ca 4 km lång sträcka av floden Hutka och dess stränder rena. På området finns det skilda avlopp för tillrinningsvatten och industriellt avloppsvatten som är försedda med klarningsbassänger och reningssystem. Det finns också ett reningsverk för hushållsvatten, som behandlar hushållsvattnet från anläggningen och från det närliggande bostadsområdet Skalka. Övervakningen av vatten och avloppsvatten görs på basen av vattentillstånden. Direktivet om utvinningsavfall har utökat krav på övervakningen av yt- och grundvatten. Alla arbeten som kan förorsaka oljeutsläpp utförs på ett sådant sätt att det förebygger all nedsmutsning. Agnieszka Dryjas Miljöchef 14 HÅLLBAR UTVECKLING I Nordkalk 213 hållbar UTVECKLING I Nordkalk

9 77% Förädlad och såld sten MATERIAL- EFFEKTIVITET 12% Deponerat material (212: 15%) 11% Nyttoanvänt sekundärmaterial Nordkalk strävar till att utnyttja sitt råmaterial så effektivt som möjligt, vilket också inkluderar nyttoanvändningen av sidoprodukter. Som sidoprodukter räknas sidosten som uppstår vid brytningen, sand från anrikningsprocessen, kalkdamm som samlas i kalkugnarnas filter samt finmaterial som uppstår vid kalkbränningen. Nordkalks intensiva arbete för att finna nya användningsområden för sidosten har lett till resultat, och t.ex. i Villmanstrands gruva i Finland ökade materialeffektiviteten från 71,9 % till 88,5 % under 213. Sidosten används främst för byggande av infrastruktur. Det är viktigt att man i första hand använder existerande stenmaterial, innan man börjar bryta på orörda områden. Mera produktion med mindre energi 2% Koksgas 1% Övriga 14% Alternativa bränslen 11% Electricitet villmanstrand pargas Tytyri KÖPING Nordkalk utför ett kontinuerligt arbete för att förbättra energieffektiviteten och implementera nya, avancerade energilösningar. Energi är en central aspekt i Nordkalks verksamhetsprinciper och tas alltid i beaktande vid nya investeringar. Nordkalk har målsättningar för att förbättra energieffektiviteten i all sin verksamhet. Traditionellt har man använt kol, olja och naturgas som energikälla vid kalkbränning. Elektricitet används för krossning och malning, brännolja eller gas för torkning. Nordkalk söker emellertid konstant efter nya bränslealternativ för produktionsprocesserna. Då man använder returolja eller förvandlar avfall till energi, minskar man användningen av icke förnybara resurser. Användningen av biobränslen bidrar till en minskning av koldioxidutsläpp från fossila bränslen som används i produktionsprocesserna. I Finland slutfördes ett treårigt projekt för att ta i bruk biobränslen vid kalkbränning. Under projektets gång utfördes fullskaleförsök med olika bränslen vid kalkugnen i Pargas. Nya energilösningar i Rakke På Nordkalks produktionsanläggning i Rakke, Estland, förbereder man sig på att ersätta naturgasen med en energigas. Den kommer att produceras i två förgasningsanläggningar, som byggs av Cortus Energy. En preliminär överenskommelse har undertecknats och den gäller leveranser Markus Fagervik och Esko Niemelä vid kalkugnen i Tytyri, Finland. av gas under åtminstone tio års tid. Den första anläggningen förväntas börja leverera energigas i början av 215 och leveranser i full skala är att vänta under 216 Cortus och Nordkalk samarbetar också i Köping i Sverige, där Cortus har byggt en testanläggning på,5 MW. Även om fokusen på att implementera energigas i full skala har flyttat till Rakke, kommer testanläggningen i Köping fortfarande att användas för utveckling och testning. Anläggningen i Rakke moderniserades under 212, och 213 var det första hela verksamhetsåret med ny energieffektiv teknologi. Anläggningens energikonsumtion per producerat ton kalk har minskat med mer än 2 %, och den är nu en effektiv produktionsanläggning med en minimerad miljöpåverkan. Hjälper till att hålla staden varm Nordkalks processer genererar spillvärme, som tas till vara i allt större utsträckning. I Villmanstrand, Pargas och i Tytyri, Lojo har spillvärmen från kalkugnarna redan i flera års tid utnyttjats i de omkringliggande Målsättning: att minska energiförbrukningen med 5 % från 28 till 216. samhällenas fjärrvärmenät. Vid slutet av 213 började också anläggningen i Köping leverera spillvärme från kalkbränningsprocessen till det kommunala fjärrvärmenätet. Utrustningen i Köping har en kapacitet på 14 MW och den har en märkbart positiv effekt på miljön, genom att den använder värme som annars skulle gå till spillo. Uppvärmning med fjärrvärme genererar mindre utsläpp än om varje hushåll har en egen värmekälla som använder fossila bränslen. I Finland deltog Nordkalk i ett tvåårigt projekt gällande användningen av spillvärme från industrin. Projektet koordinerades av det statsägda företaget Motiva Ab och man kom fram till att en effektiv användning av spillvärme kunde minska den finländska industrins energikostnader med så mycket som 2 miljoner euro. För att använda spillvärme i de kommunala fjärrvärmenäten krävs det emellertid stora investeringar och det är problematiskt att lagra värmen. Nordkalk fortsätter att utveckla lösningar som effektiviserar tillvaratagningen av spillvärme från produktionsprocesserna. 7% Naturgas Nordkalkkoncernen, utsläpp i luft CO 2 kg / t bruten kalksten ENERGIKÄLLOR,2,15,1,5, 39% Kol (212: 33%) 8% Brännoljor Användningen av kol ökade under 213, främst på grund av att produktionen koncentrerades till de anläggningar som drivs med kol. Av samma anledning minskade användningen av andra energiformer. Användningen av naturgas sjönk på grund av att en anläggning stängdes och av att produktionen minskades på en annan anläggning som använder gas. Av tekniska orsaker var det inte möjligt att använda alternativa bränslen på de anläggningar som stod för största delen av produktionen i fjol. so 2 kg / t bruten kalksten,1,75,5,25, KALKUGNARNAS SPILLVÄRM SOM ÅTERVINNS SOM FJÄRRVÄRME (MWh) No x kg / t bruten kalksten,2,15,1,5, Stoft kg / t bruten kalksten I Nordkalks produktionsprocesser uppstår partikelutsläpp eller damm och rökgaserna innehåller kväveoxider (NO x ), koldioxid (CO 2 ) och varierande mängder svaveldioxid (SO 2 ). Diagrammen baserar sig på mätningar och kalkyleringar på alla Nordkalks produktionsenheter Under 213 hade några av Nordkalks fabriker problem med sina filter, vilket medförde en ökning av partikelutsläppen Spillvärmen från kalkugnarna används i fjärrvärmenätet i Villmanstrand, Lojo och Pargas i Finland och fr.o.m. december 213 också i Köping i Sverige. År 213 ökade leveranserna av spillvärme något och motsvarade den mängd som behövs för att förse mera än 2 2 enfamiljshushåll med värme och varmvatten. 16 HÅLLBAR UTVECKLING I Nordkalk 213 hållbar UTVECKLING I Nordkalk

10 Miljömål och förbättringar 213 Nordkalk har ställt upp flera målsättningar för att kontinuerligt förbättra sitt miljöarbete. Detta sker inom ramen för det miljöledningssystem som upprätthålls tillsammans med linjeorganisationerna. Det praktiska arbetet för att minska miljöpåverkan görs på produktionsanläggningarna, som har egna mål och egen uppföljning. Tabellen visar miljöarbetets väsentliga målsättningar och några exempel på hur de implementerats. efterbehandling erbjuder Många möjligheter Viktiga råmaterial bryts i en gruva under flera årtionden. När gruvverksamheten tar slut, skall området efterbehandlas och ges en ny funktion som betjänar såväl samhället som miljön. Efterbehandlingen av de delar av Karinugruvan som inte längre är i bruk, görs samtidigt som brytningen fortsätter i andra delar av gruvan. De brantaste bergväggarna släntas ut och stenhögar fraktas bort. Då det samlas vatten på gruvans botten, skapas en miljö där fåglarna trivs. Då efterbehandlingen är slutförd, kan det efter några år vara svårt att se att det någonsin har funnits en gruva i Karinu eller vad tror du? Mål Öka användningsgraden av den brutna stenen till 95 % t.o.m. 216 och hitta nya användningsområden för sidoprodukter. Att minska energiförbrukningen med 5 % från 28 till 216. Minska användningen av fossila bränslen vid kalkproduktion. Åtgärder Materialeffektivitet (= användningsgraden av all sten som bryts) i Nordkalkkoncernen var 87.9 % år 213. Det skedde en allmän förbättring och på många orter har man uppnått en effektivitet på 1 %. I Finland måste vi på grund av geologiska faktorer, särskilt i Villmanstrand och Pargas, bryta mera sidosten. Användningen av sidosten förbättrades klart i Villmanstrand, där materialeffektiviteten var 88,5 %. I Pargas var användningsgraden 71,5 %. Den tredje största producenten av sidoprodukter var anrikningsanläggningen, där 18 % av anrikningssanden kunde utnyttjas. För alla de övriga gruvorna i Finland var användningsgraden 93,4 %. På anrikningsanläggningen i Villmanstrand förbättrades processen, vilket resulterade i ett större utbyte. På fabriken i Rakke i Estland utfördes ett experiment, där sidoprodukter från ugnen krossades och blandades och användes för jordförbättring. Processerna förbättrades på många produktionsanläggningar för att öka energieffektiviteten. I Finland minskade man också byggnadernas energiförbrukning genom att installera nya dörrar. Ett nytt korsverk installerades i kalkugnen i Louhi i Finland, vilket medförde en energiinbesparing på ca 5 %. Också i kalkugnen i Pargas förnyades korsverket. På släckningsanläggningen i Tytyri, Finland, förnyades automationen. I gruvan I Vasalemma, Estland, grävdes en kanal, så att vattnet nu till största delen rinner med självtryck, vilket sparar upp till 2 % energi. I Köping, Sverige, investerades i utrustning som gör att man kan leverera spillvärme från kalkugnen till det kommunala fjärrvärmenätet. Nordkalks underjordiska gruva i Tytyri, Finland, har i de delar som inte längre är i bruk inrättat ett museum, en utställningslokal och ett utrymme som lämpar sig för olika slag evenemang. Under de två senaste åren har en pop-down -restaurang bjudit på mat långt nere under markytan. Några av de tomma schakten i Tytyri används som slutförvaringsplats för kraftverksaska och där finns också ett testlaboratorium för hissar. I Storugns på Gotland har man byggt en motorsportbana i en övergiven del av gruvan och i närheten också finns en anläggning för vindkraft. Konserter har hållits i gruvor och på fabriksområden, såsom den årliga jazzkonserten i Sibbo, Finland. Det imponerande gruvlandskapet i Pargas har förevigats på bilder, i reklamfilmer och t.o.m. i äventyrsfilmer. En kalkrik jordmån lämpar sig också bra för t.ex. tryffelodling, vilket man har utnyttjat på Gotland. Nya växtmiljöer De kalkrika områdena runt gruvorna är en ypperlig växtmiljö, där kan man finna både sällsynta växter och organismer. Gamla och utbrutna gruvor bildar nya landskap som stöder biodiversiteten på området. Miljöcentralen i Finland har under flera år forskat i lavar och mossor som växer runt Nordkalks gruvor i Finland. Undersökningar har gjorts runt de flesta av våra gruvor och de visar på flera sällsynta arter som i viss mån är utrotningshotade. Esivere i Estland är ett annat exempel på att växter trivs i den kalkrika jordmånen runt gruvorna. För att bevara de orkidéer som växer i Esivere, har Nordkalk fredat några områden i närheten av gruvan. Nordkalk strävar till att samla in information om biodiversiteten runt våra gruvor och använda den för att skydda utrotningshotade arter i våra efterbehandlingsplaner. I Vimpeli i Finland omplanterades fyra bestånd av fältgentiana år 212, i samarbete med miljömyndigheterna. De nya växtplatserna preparerades noggrant för att motsvara de naturliga förhållandena. Alla fyra bestånden har klarat sig och tre av dem mår mycket bra, vilket är ett uppmuntrande resultat. Liknande omplanteringar kommer också att utföras i framtiden. Nya landskap formas vartefter brytningen framskrider Nordkalks riktlinjer för att stänga gruvor definierar hur efterbehandlingen ska skötas. Det görs en plan för varje enskild gruva, och man fäster uppmärksamhet vid gruvans särdrag och vid den omgivning där gruvan ska bli en del av landskapet. Målet med dessa planer är också att bättre kunna tillmötesgå samhällets behov i framtiden. Det är många aspekter som ska tas i beaktande: hur land- och vattenområden ska användas och t.ex. hur området skulle kunna användas för rekreation eller som miljöskyddsområde. Det som är gemensamt för alla olika användningsmöjligheter är att man beaktar den naturliga biodiversiteten. Minska vibrationer, buller och damm som förorsakas av produktionen. Alla Nordkalks gruvor har en efterbehandlingsplan. Nedlagda gruvor får nya användningsområden som erbjuder möjligheter att betjäna samhället också i framtiden. Renligheten poängteras på alla anläggningar, vilket minskar damningen. Filter och/eller delar av dem förnyades och förbättrades på flera orter. I Vimpeli, Finland, installerades ett nytt filter i produktionslinjen, vilket minskade partikelutsläppen. I Brahestad minskade partikelutsläppen mångfalt efter en ombyggnad av ugnarnas rökgaskanaler och filtrens luftkanaler. I Rakke installerades en sikt för att hålla råmaterialet renare. Sikten gjorde det möjligt att förnya rökgasfiltret i FiRak-anläggningen, vilket mångfaldigt minskade damningen. I Landskrona och Luleå i Sverige, liksom i Tytyri i Finland, förnyades delar av lastningsutrustningen för att minska damningen. I Köping, Sverige, genomfördes en investering i anläggningens kontrollsystem, vilket förbättrade övervakningen över miljön och kvaliteten. Där gjordes också en investering i extra elaggregat för att säkra att det elektriska filtret fungerar vid strömavbrott. Det gjordes flera investeringar för att minska bullret på produktionsanläggningen och i hamnen i Storugns, Sverige. I Miedzianka i Polen inleddes ett tvåårigt projekt för att minska bullret. Efterbehandlingen sker ofta parallellt med att man bryter sten i andra delar av gruvan. T.e.x. i Miedzianka planterades träd på 9 hektar stor område: 5 tallar, 3 granar och 1 björkar. Det planterade området omfattar den södra delen av brytningsområdet och en del av den södra deponiområde. 18 HÅLLBAR UTVECKLING I Nordkalk 213 hållbar UTVECKLING I Nordkalk

11 Mer än kalk, ansvar för en hållbar samhällsutveckling.