Member of Rettig Group NORDKALK OCH HÅLLBARHET RAPPORT 2014

Transkript

1 Member of Rettig Group NORDKALK OCH HÅLLBARHET RAPPORT 2014

2 NORDKALK OCH HÅLLBARHET, RAPPORT 2014 Nordkalk har publicerat miljörapporter sedan år Rapporten heter numera Nordkalk och hållbarhet, Rapport 2014, vilket beskriver vår strävan att betrakta verksamheten ur hållbarhetens tre olika synvinklar: miljö, ekonomi och sociala aspekter. Tyngdpunkten i rapporten ligger fortfarande på det arbete vi gör för att minska vår miljöpåverkan såväl våra kunders som vår egen i alla våra verksamhetsländer. Innehållsförteckning 3. VD: värde för generationer 4. Renare omgivning med kalkstensbaserade produkter 5. Året i korthet: bibehållen lönsamhet trots sviktande marknad Kontinuerlig förbättring bygger på gemensamma ansträngningar En del av samhället 10. Råmaterialet måste tryggas 11. Förbättrad materialeffektivitet Miljöförbättrande åtgärder 14. Fokus på energieffektivitet 15. Vi finns i närheten På pärmen: Marknadschef Anna-Kaisa Haapajärvi och försäljningschef Timo Kanerva i Sibbo, Finland. (Foto: Veikko Somerpuro) 2 Nordkalk and och hållbarhet Sustainability

3 Jarkko Kaplin (till höger) efterträdde Bertel Karlstedt som Nordkalks verkställande direktör den Mellan dem ser vi bolagets första verkställande direktör Otto Moberg, som år 1898 grundade Pargas Kalkbergs Aktiebolag. (Foto: Terhi Anttila) VD: VÄRDE FÖR GENERATIONER Det som inte växer måste grävas upp När använde du senast en produkt som tillverkats med hjälp av kalksten? Om du läser detta i den tryckta broschyren, är pappret av hög kvalitet och innehåller pigment som förädlats ur kalksten. Då du ser på skärmen i din dator eller mobiltelefon drar du samtidigt nytta av otaliga produkter från gruvindustrin, utan vilka det moderna samhället inte skulle existera. Vid förädlingen av metaller och mineraler används kalkstenen för att rena processens olika skeden. Med kalksten kan man också neutralisera, fylla och stabilisera och därför används den inom såväl olika industribranscher som för kommunal vattenrening och av privata trädgårdsodlare nu och i framtiden. Vi ägs av den finska koncernen Rettig och deras mission är att generera värde för kommande generationer genom hållbar och långsiktig tillväxt. För oss inom Nordkalk betyder det att vi bryter kalksten och förädlar den på ett sätt som minimerar påverkan på miljön och respekterar människan, samt att vi utvecklar nya produkter och tjänster som innebär mervärde för kunderna. Nordkalks produktutveckling ska också generera nya användningsområden för såväl våra egna som kundernas sidoprodukter. Myndigheterna kan här bidra till en positiv utveckling t.ex. via den Europeiska unionens avfallshierarki, enligt vilken sidoprodukterna ska användas innan man producerar nya. Då man kombinerar det ovan nämnda med kostnadseffektivitet, hjälper det oss att växa och stärka vår position som Nordeuropas ledande kalkstensproducent. Vår strävan att förbättra vår verksamhet och vårt miljöarbete är en kontinuerlig process, och vi har satt upp mål på både månads- och årsnivå för t.ex. energieffektivitet, minskade utsläpp och utnyttjandet av råmaterial. Gemensamt för målsättningarna är en minskad miljöpåverkan, vilket oftast också leder till lägre kostnader. I mars 2015 tog vi i bruk ett nytt verktyg för att rapportera avvikelser gällande kvalitet, miljö och säkerhet, vilket ökar verksamhetens transparens och förankringen av bästa praxis i hela Nordkalk. Som verkställande direktör kommer jag, liksom min föregångare Bertel Karlstedt, att fortsätta på vägen mot ständig förbättring som är grunden för en hållbar utveckling. Jarkko Kaplin Nordkalk och hållbarhet

4 Med kalkning kan man förbättra en försurad sjö eller våtmark. I Nokia, Finland, kalkades sjön Alinenjärvi i oktober 2014, för att höja vattnets ph till en god nivå (över 6). Kalkstensmjölet spreds från en båt med specialutrustning för kalkning. Båten hade lånats från Sverige, där kalkning av sjöar är vanligare än i Finland. (Foto: Anna-Kaisa Haapajärvi) RENARE OMGIVNING MED KALKSTENSBASERADE PRODUKTER Kalksten behövs vid tillverkningen av många av våra dagliga förnödenheter, antingen som råmaterial eller som ett renande ämne i produktionsprocessen. Via industriellt tillverkade material såsom papper, stål, plast och glas kommer var och en av oss dagligen i kontakt med produkter som på något sätt hänför sig till kalksten. Med kalkstensbaserade miljöapplikationer kan man förbättra livets grundförutsättningar: ren luft, rent vatten och bördig jord. Användningen av kalkstensbaserade produkter inom miljöteknologi (cleantech) får allt större betydelse, då den ökande miljömedvetenheten leder till nya direktiv gällande utsläpp i vatten och luft. Nordkalk har lång erfarenhet av rökgasrening (FGD) i stora kraftverk och sopförbränningsanläggningar. Ett nytt användningsområde är reningen av fartygsrökgaser ett direkt svar på det svavelutsläppsdirektiv som trädde i kraft från början av Nordkalk tillverkar granuler av släckt kalk som i en torrskrubber absorberar svavlet från rökgaserna. Det första leveransavtalet undertecknades i september Nordkalk erbjuder ett helhetskoncept, där granulerna levereras direkt till hamnen och de använda granulerna tas omhand. De använda granulerna består till största delen av kalsiumkarbonat och gips, och de kan återanvändas t.ex. inom byggmaterialindustrin. I Landskrona i södra Sverige investerar Nordkalk i en anläggning för tillverkning av granuler, som ska betjäna en mängd olika rökgasreningskunder både till land och till sjöss. Förutom på fartyg kan de också användas av industrier med särskilt stränga utsläppskrav. Potentiella användningsområden för granuler är även avrinningsvatten från jordbruk, gruvvatten och områden för torvproduktion. Bland de nya produkter som lanserades i Finland under 2014 finns också en grov trädgårdskalk som hör till produktfamiljen Nordkalk Aito. Kalk stoppar fosforläckaget Inom jordbruket minskar kalkningen jordens surhet, vilket förbättrar levnadsvillkoren för växterna och gör det lättare för dem att tillgodogöra sig näringsämnen. Detta leder till större skördar och minskad urlakning av näringsämnen som rinner ut i vattendrag. Trots att kalkningens fördelar är välkända, kalkas åkrarna i allmänhet ändå inte tillräckligt. I Polen har lanseringen av nya produkter i kombination med informativ marknadsföring lyft upp Nordkalk till den ledande aktören inom jordbrukskalkning och företaget kommer att fortsättningsvis utveckla produktportföljen och öka kapaciteten. Nordkalk är också aktivt inom den polska kalkföreningen, som arbetar för införandet av ett nationellt kalkningsprogram. Som komplement till den traditionella jordbrukskalken har Nordkalk utvecklat sitt Fostop -koncept, för att möta de utmaningar som fosforläckaget innebär. Fostop används för strukturkalkning av åkrar, slamstabilisering samt för kalkfilterdiken som bidrar till att minska läckaget och öka återanvändningen av fosfor. Detta är synnerligen viktigt, eftersom världens kända fosforreserver håller på att sina ut. 4 Nordkalk och hållbarhet 2014

5 I Sverige strukturkalkades mer än hektar under Där pågår också ett av Nordkalks många fosforrelaterade forskningsprojekt, i samarbete med Stockholm Vatten. Det omfattar strukturkalkning och testning av kalkfilterdiken på åkrarna runt Bornsjön nära Stockholm. Nordkalk fortsätter att utveckla nya Fostop-produkter, som t.ex. Fostop Filters som används för att minimera fosforutsläppen från kritiska jordbruksområden samt för att behandla avloppsslam från hushåll och avrinningsvatten från boskapshagar. Ökat värde med mindre miljöpåverkan Under de senaste åren har Nordkalk utvecklat nya fillerprodukter som grundar sig på patenterad teknologi för olika branscher. Målet är att kunna erbjuda kunderna kostnadseffektiva och miljövänliga alternativ. En av dessa nya generationens produktfamiljer är Nordkalk E-Series, som är en skräddarsydd produkt för högkvalitativa målarfärger och bindemedel. Produkterna förbättrar slutproduktens egenskaper, såsom t.ex. slitbeständigheten. Med Nordkalks produkter är det möjligt att märkbart minska mängderna av de råmaterial som har ett stort koldioxidavtryck. Som ett svar på den globala uppvärmningen planerar Europeiska unionen en drastisk nedskärning av CO 2 -utsläppen. Koldioxidfällor och koldioxidförvaring är metoder som Nordkalk har undersökt tillsammans med industriella och vetenskapliga samarbetspartner. ÅRET I KORTHET: BIBEHÅLLEN LÖNSAMHET TROTS SVIKTANDE MARKNAD Det svåra marknadsläget under 2014 påverkade flera av Nordkalks kunder, vilket ledde till en minskad efterfrågan på kalkstensbaserade produkter. Nordkalks omsättning minskade med 7 procent till 331,6 miljoner euro (357,8 år 2013). Trots detta förblev resultatet på samma nivå som året innan: EBITDA var 59,1 miljoner euro (59,7), tack var kontinuerliga förbättringar av kostnadseffektiviteten. FÖRSÄLJNING PER PRODUKTGRUPP (% av omsättningen) Kalksten 20 % Kalkstensmjöl 18 % Bränd och släckt kalk 37 % Papperspigment 16 % Övriga 9 % REN OCH NATURLIG FÖRSÄLJNING PER SEGMENT (% av omsättningen) Cellulosa 7 % Papper 22 % Metaller och gruvor 16 % Bygg 22 % Övrig industri 11 % Lantbruk 9 % Miljö 13 % Nordkalks totala försäljning sjönk, men i tre av sina sex huvudkundsegment, lyckades Nordkalk hålla försäljningen på samma nivå som Inom segmenten byggmaterial och övrig industri, inklusive den kemiska industrin, ökade försäljningen något och till ökningen bidrog lanseringen av nya produkter. Inom lantbrukssegmentet led försäljningen i Finland av väderleksförhållandena, men den positiva utvecklingen i Polen lyfte den totala försäljningen nästan till samma nivå som En märkbar nedgång skedde inom segmentet metaller och gruvor, eftersom Nordkalks långvariga avtal med SSAB i Luleå, Sverige, gick ut vid slutet av 2013 och kalkugnen i Luleå såldes tillbaka till SSAB. Försäljningen minskade också inom segmentet miljövård liksom inom cellulosa och papper som fortsättningsvis genomgår strukturella förändringar på grund av den minskade konsumtionen av grafiskt papper. OMSÄTTNING EBITDA MEUR MEUR Nordkalk och hållbarhet

6 KONTINUERLIG FÖRBÄTTRING BYGGER PÅ GEMENSAMMA ANSTRÄNGNINGAR Under de senaste två åren har Nordkalk intensifierat arbetet med kontinuerlig förbättring inom alla sina verksamhetsområden för att effektivisera verksamheten. År 2014 nådde resultatet samma nivå som året innan, även om omsättningen sjönk märkbart, vilket visar att ansträngningarna har gett resultat. Nordkalks kontinuerliga förbättringsprocess CIP (Continous Improvement Process), ledde till betydande inbesparingar under Avsikten med CIP är att effektivisera verksamheten, oberoende av om det har att göra med energikostnader, produkter, leveranskedjor, inköp eller fasta kostnader. CIP är en gemensam satsning av hela personalen som medfört ett nytt verktyg för målsättning och rapportering liksom nya sätt att kommunicera. Nordkalks affärssystem ERP (Enterprise resource planning) har också uppgraderats. De anställda uppmuntras att dela med sig av sina förbättringsförslag. Kontinuerlig förbättring är en del av Nordkalks belöningssystem. Det är en garanti för att vi lär oss av rapporterade avvikelser och delar med oss av bästa praxis. En av fokuspunkterna inom Nordkalk är kapacitetsutnyttjandet i produktionsnätverket i kombination med en effektiv leveranskedja. En förbättring av dessa ledde till att Nordkalk kunde stänga de två gamla kalkugnarna i Villmanstrand i maj. Personalantalet minskade Det genomsnittliga personalantalet minskade från till under 2014, som ett resultat av omstruktureringen av verksamheten i hela Nordkalk och speciellt i Finland. I Estland utlokaliserades gruvverksamheten i Vasalemma från början av På Gotland inledde Nordkalk fackliga förhandlingar i maj, på grund av osäkerheterna kring brytningstillståndet i det nuvarande dagbrottet i Klinthagen och det kalkbrott som planeras i Bunge Ducker (se sidan 9). Efter att Nordkalk erhöll nytt tillstånd för Klinthagen i november, resulterade nya förhandlingar med facket i januari att 35 av de överenskomna 53,5 uppsägningarna kunde dras tillbaka. Produktionen i dagbrottet sker nu i ett skift. Må bra på jobbet De årliga utvecklingsdiskussionerna är en viktig del av HR-arbetet och i fjol ökade antalet utvecklingssamtal som förts med den egna förmannen. Målet är att alla anställda omfattas av dessa diskussioner. I alla länder satsade man på verksamhet, i form av t.ex. föreläsningar, utbildning och förbättringar av arbetsutrymmen, som lyfter fram hur man kan må bra på jobbet. Det finns program för åldersledarskap och i Polen förbättrades sjukvården för arbetstagare. I Finland satsade man på tidigt ingripande, vilket betyder att man i ett tidigt skede tar itu med eventuella fysiska och psykiska problem. Den tredje omgången av det interna utbildningsprogrammet Nordkalk Future inleddes med 16 deltagare i samarbete med handelshögskolan i Åbo. Andra utbildningsprogram har gällt bland annat leveranskedjans effektivitet, ledarskap och hur man klarar av förändringar. Det arrangeras regelbunden utbildning i hälsa och säkerhet liksom också i IT. HS-utbildning i Miedzianka, Polen. 6 Nordkalk och hållbarhet 2014

7 Rekord för antal säkerhetsobservationer Säkerheten först i Nordkalk är säkerheten närvarande i allt vi gör. Ett bevis på detta är antalet säkerhetsobservationer som gjordes av personalen under Totalt observationer registrerades, vilket betyder 2,4 observationer per anställd. Det här betyder att man i Nordkalk verkligen gemensamt tar ansvar för säkerheten. Alla säkerhetsobservationer undersöks och eventuella åtgärder vidtas senast inom två månader. En säkerhetsobservation kan också vara positiv och fästa uppmärksamhet på bästa praxis som kan tas i bruk också på andra orter. Nordkalks dagliga arbete med hälsa och säkerhet sker i enlighet med standarden OHSAS Dessutom har speciella säkerhetsprogram utvecklats, såsom Vi ses säkert mot ögonskador och Rent, säkert och effektivt. Det senare lanserades i början av 2014 och betonar renlighet och ordning, inte bara när det gäller komfort, hälsa och säkerhet, utan också som ett sätt att öka effektiviteten. År 2014 rapporterades totalt 43 olyckor (35 år 2013), vilket inkluderar alla olyckor som krävde medicinsk vård, oavsett om de ledde till sjukfrånvaro eller inte (LTA0). Antalet omfattar också olyckor som drabbat underleverantörers anställda. Av dessa 43 olyckshändelser ledde 21 till en eller flera dagars sjukfrånvaro (LTA1). Nordkalks olyckstal mäts utgående från antalet LTA1olyckor som drabbar bolagets personal per en miljon arbetstimmar. Det här talet var 9,9 år 2014 (8,7). Man har vidtagit åtgärder för att svänga trenden tillbaka mot 0 olyckor, vilket har varit Nordkalks långsiktiga mål sedan På flera orter har man framgångsrikt arbetat med noll olycksfall under många år: i Karleby, Finland, nåddes 10-årsstrecket den 7 februari Kurevere i Estland har mer än 8 år utan olycksfall bakom sig, medan Wolica i Polen har klarat 7 år. Materiella skador i Norge och Sverige Vid Nordkalks dotterbolag NorFraKalk AS i Verdal, Norge, rasade den 7 september delar av en silo som innehöll bränd kalk. Eftersom det fanns risk för att hela silon skulle rasa, utrymdes industriområdet inom en 500-meters radie från anläggningen. Ingen skadades i raset och inget kalkdamm frigjordes vid olyckan. Produktionen måste avbrytas och de materiella förlusterna var betydande. Olyckan förorsakades av ett konstruktionsfel. Andra siloer med samma konstruktion har förstärkts. I början av maj 2014 bröt en brand ut intill Nordkalks anläggning i Landskrona, Sverige. Branden startade i ett lager för träpellets nere i hamnen. Ingen skadades och Nordkalks anläggning undgick elden, men transportbandet som transporterar sten från hamnen skadades, vilket ledde till att kundleveranserna måste omdirigeras under en tid. 26 % K. 19 % M. 81 % Nordkalk uppmuntrar sina anställda att sköta om sin hälsa genom fysiska aktiviteter. Våren 2014 fick alla anställda en jacka som lämpar sig för utomhusaktiviteter. På många orter fotograferades personalen i sina nya jackor, den här bilden är från Rakke, Estland. (Foto: Natalia Andrejeva) K. 32 % 11 % M. 68 % K. 28 % M. 72 % ÅLDERSFÖRDELNING PERSONALEN PER LAND OCH KÖN 15 % K. 17 % M. 83 % 3 % Ryssland, Tyskland, Ukraina, Norge, Litauen 45 % K. 19 % M. 81 % Antalet olyckor Antalet observationer ANSTÄLLNINGSÅR I MEDELTAL: 15 Finland 16 Polen 15 Sverige 18 Estland Olyckor, LTA0 (alla fall) Säkerhetsobservationer Olyckor, LTA1 (en eller flera dagars sjukfrånvaro) LTA1 olyckor bland egen personal per en miljon arbetstimmar Antalet olyckor bland egna och underleverantörers anställda under 2010-januari Nordkalk och hållbarhet

8 EN DEL AV SAMHÄLLET Nordkalks värderingar öppenhet, rättvisa, anspråkslöshet, tillit och respekt är grunden för vår dialog med våra intressenter. Vi tror på att vi, genom att visa vad vi gör och vem vi är, ökar den sociala acceptansen av våra aktiviteter. Under 2014 anordnade Nordkalk och deltog i olika slags evenemang, tog emot besökare och effektiviserade arbetet med att få större synlighet i medierna. På Gotland påbörjade Nordkalk utgivningen av ett nyhetsbrev till boende för att informera och delge fakta om Nordkalks verksamhet, produkter och den planerade nya Bungetäkten. Nordkalks anläggning i Storugns på Gotland fick vid flera tillfällen besök av olika intressegrupper: I april besöktes anläggningen av landshövdingen och länsrådet på Gotland och deras kolleger från fem län kring Mälardalen i Sverige. De fick information om kalkstenens betydelse för företagen i Mälardalen, där Nordkalk har många kunder. Besöket avslutades med en rundtur i dagbrottet i Klinthagen. I juli kom en delegation från IF Metall på besök till Nordkalk. De var inbjuda av den lokala fackföreningen i Storugns, för att tala om den utdragna tillståndsprocessen som lett till varsel bland medlemmarna. Produktionsanläggningen i Ignaberga i södra Sverige firade att det förflutit 100 år sedan Ignaberga Kalksten grundades Sedan dess har allting moderniserats, men anläggningen finns på samma plats där man redan på 1600-talet bröt kalk som en binäring till jordbruket. Invånarträffar i Finland I Finland ordnar Nordkalk regelbundet invånarträffar. Under 2014 hölls möten bl.a. i Sibbo och i Tytyri, Lojo. Vid informationstillfällena presenterades Nordkalks produkter, verksamhet och planer, och diskuterades miljöfrågor såsom buller och vibrationer (se sidan 12). I Sibbo hölls mötet i anslutning till en jazzkonsert. Det var 21:a gången som framstående jazzmusiker uppträdde på havsstranden invid Nordkalks anläggning i Sibbo (bilden ovan). I Pargas invigdes i juni den förnyade utsiktsplatsen på gruvkanten. Från den har man utsikt över det 70 hektar stora dagbrottet, där kalksten har brutits sedan Nordkalk deltog också de lokala Pargasdagarna, genom att ordna rundturer ner i gruvan med bolagets personal som guider. I anslutning till Pargasdagarna firade en lokal idrottsförening sitt 100-års jubileum. Eftersom många av Nordkalks anställda har varit och är medlemmar i föreningen, var Nordkalk en synlig sponsor under evenemanget. Utställning i Vanda, Finland På Vetenskapscentret Heureka i Vanda, Finland pågår ända till augusti 2015 en utställning som heter Gå under jorden. Temat för utställningen är gruvdrift, geologi och underjordiskt byggande som betraktas ur samhällets synvinkel och den inverkan de har på besökarens dagliga liv. En av utställningsdelarna heter Gruvstadens ansikten. Den beskriver vilken inverkan Nordkalks kalkstensbrott har haft på invånarna i Pargas. Kultur i Estland I juni 2014 var Nordkalk med på ett hörn då den berömda estniska sångfesten fyllde 145 år. Huvudfesten i Tallinn hölls den 5 juli och den föregicks av att cyklister färdades med en jubileumsfackla från Tartu 8 Nordkalk och hållbarhet 2014

9 INVÅNARNA I LOJO FÅR VATTEN OCH VÄRME till Tallinn. Då konvojen passerade Nordkalks dagbrott i Karinu, stannade deltagarna för att få information om Estlands nationalsten kalksten. Samarbete med skolor och ungdomar Nordkalk samarbetar med olika utbildningsarrangörer genom att erbjuda praktikplatser åt studerande, möjliggöra forskning och ordna exkursioner, tävlingar, föreläsningar och familjedagar. Målet är att göra kommande generationer medvetna om gruv- och kalkindustrin och de möjligheter den kan erbjuda. I Finland utkom under våren ett pedagogiskt brädspel om gruvor och Nordkalk lät skicka det till alla skolor på sina verksamhetsorter. En del skolor besöktes också, för att diskutera gruvfrågor med eleverna. I Estland tog både Rakke och Vasalemma emot grupper av studerande, varav en del deltog i det nationella programmet En intressant skola. I Rakke höll Nordkalks specialister under våren en föreläsningsserie i det lokala gymnasiet. I Polen stödde Nordkalk populärvetenskap för barn och ungdom i Sławnoregionen i september. En pedagogisk och interaktiv utställning Vår roll i livets historia på jorden med tillhörande workshop ordnades tillsammans med föreningen Friends of Earth Sciences PHACOPS och kommunen i Sławno. Professionella föreläsare och guider fäste publikens uppmärksamhet vid de unika paleontologiska förhållandena på anläggningen i Sławno. Geopark till Gotland? I samarbete med Ung Företagsamhet på Gotland, ordnade Nordkalk ett s.k. Innovation Camp i maj. Det bestod av en workshop där ungdomar arbetade i grupper med temat geoturism och planerade åtgärder för att göra geoturismen så attraktiv som möjligt på norra Gotland. I Europa finns det ett stort antal geoparker med ett särskilt geologiskt värde, som är öppna för besökare; målet är att öka allmänhetens insikter i geologi. Det ligger en stor potential i att skapa en geopark på norra Gotland och det är naturligt att poängtera kalkstenens betydelse för ön och förena tradition med dagens turistnäring. Engagemang i BSAG Ett av Nordkalks stora samhälleliga engagemang är det 5-åriga avtalet med Baltic Sea Action Group (BSAG) som undertecknades år Nordkalks mål är att minska fosforbelastningen på Östersjön med hjälp Nordkalk Fostop -produkter (se sidan 4). Företagens uppgift är att förse samhället med produkter och service och det omkringliggande samhället med arbetstillfällen. I Nordkalks fall finns det orter som kan dra nytta av biprodukter från produktionen. Det bästa exemplet på detta är Tytyri i Lojo, där Nordkalk levererar både vatten och fjärrvärme till staden. Det bästa exemplet på detta är Tytyri i Lojo, där Nordkalk levererar både vatten och fjärrvärme åt staden. Mer än en miljon kubikmeter grundvatten pumpas årligen upp ur den underjordiska gruvan. Cirka hälften av vattnet går till det kommunala vattenverket, där det utgör 23 procent allt råvatten. Vattnet kommer från den del av gruvan som inte längre används, och i vattenverket filtreras det genom en sandbädd innan det leds in i vattendistributionsnätet. Fabriken i Tytyri använder själv cirka m 3 vatten årligen. Det kommer också från gruvan, men via en separat pumpstation. Det resterande vattnet omkring en halv miljon kubikmeter leds till den närliggande Lojosjön. De årliga testen visar att det vatten som släpps ut i sjön har samma kvalitet som hushållsvatten och kan därför t.o.m. förbättra vattenkvaliteten i sjön. I Nordkalks kalkbränningsprocess uppstår det spillvärme. Den leds till fjärrvärmenätet i Lojo och räcker till för uppvärmningen av enskilda hushåll (se sidan 14). Nordkalk upprätthåller också ett gruvmuseum för allmänheten som drivs av staden och som årligen har mer än besökare. KONE testar sina skyskrapshissar i gruvan och de utvidgar nu sitt laboratorium med fem nya hisschakt. I oktober 2014 var Nordkalks anläggning i Sławno värd för en internationell vetenskapskonferens om forskningen kring den jurassiska perioden. Nordkalk och hållbarhet

10 Gruvchef Robert Mannström och försäljningschef Erno Somervuori ser på hur sidosten krossas i Pargas gruva. (Foto:Terhi Anttila) RÅMATERIALET MÅSTE TRYGGAS Nordkalks verksamhet baserar sig på tillgången till råmaterial och prospektering är ett kontinuerligt och långsiktigt arbete, eftersom det kan ta upp till tio år att öppna en ny gruva. Det finns stränga regler för gruvdrift, t.ex. lagar som reglerar brytning, skydd av miljö och natur, vatten, markanvändning, byggande, säkerhet i arbetet, användningen av kemikalier och miljökonsekvensbedömningar. Tillståndsansökningar kräver omfattande miljöutredningar för att garantera att den negativa inverkan på miljön är så liten som möjligt. Rättsprocessen på Gotland fortsätter I november 2014 fick Nordkalk förnyat tillstånd för sin existerande täkt i Klinthagen på norra Gotland samt till en utvidgning om 32 hektar nordväst om denna. Det nya tillståndet, som gäller tillsvidare, är förenat med verkställighet, vilket möjliggjorde att Nordkalk kunde fortsätta med brytverksamheten utan avbrott, då det tidigare tillståndet gick ut i slutet av Domen har överklagats och en ny prövning i Mark- och miljööverdomstolen kommer troligen att äga rum under Den juridiska processen för att öppna ett nytt kalkstensbrott i Bunge på norra Gotland fortsätter. Ansökan om tillstånd lämnades in 2006, tillåtlighet beviljades år 2009 och domen vann laga kraft året därpå. Tillstånd och villkor meddelades år Men efter överklagan till högsta domstolen, beslöts att en sammanhållen prövning av Natura 2000 frågorna också skulle genomföras. Det skedde i mars 2014 och den 2 juni 2014 meddelade Mark- och miljödomstolen Nordkalk tillstånd och villkor på nytt. Men även den domen överklagades och förhandlingar fortsätter nu i nästa instans i mitten av april. Det slutliga utslaget i den juridiska processen förväntas under Tillstånd erhölls i Villmanstrand, Finland Nordkalks näststörsta dagbrott i Finland ligger nära centrum av staden Villmanstrand. Sommaren 2012 inleddes en miljökonsekvensbedömning (MKB) för att erhålla tillstånd för en utvidgning av deponiområdet för sidosten invid gruvan. Efter flera undersökningar av miljön, liksom också möten med grannar och myndigheter, slutfördes miljökonsekvensbedömningen i februari 2014 och tillståndet beviljades den 3 oktober Det har överklagats. Tillståndet omfattar också byggandet av en krossningsoch siktningsanläggning på gruvområdet och tryggar Nordkalks verksamhet i Villmanstrand för flera årtionden framåt. Hållbar gruvdrift Nordkalk är aktivt inom kalkstens- och gruvindustrins branschorganisationer som arbetar för industrins verksamhetsförutsättningar, såsom kortare tillståndsprocesser samt säkerhets- och miljöfrågor. I Finland deltar Nordkalk i projektet Kaivos 2030 (Gruva 2030) via arbetsgrupper som ingår i Nätverket för hållbar gruvdrift. Nätverkets huvudmålsättning är att, tillsammans med olika intressegrupper, definiera förutsättningarna för hållbar gruvdrift i Finland genom att stärka samarbetet mellan gruvindustrin och dess intressegrupper liksom också genom att utveckla konkreta verktyg för hållbar gruvdrift. 10 Nordkalk och hållbarhet 2014

11 FÖRBÄTTRAD MATERIALEFFEKTIVITET Nordkalk strävar till att använda allt sitt brutna råmaterial och målet är en materialeffektivitet på 100 %, vilket är sunt både ur ekonomisk och miljömässig synvinkel. Målet nåddes i Ignaberga och Uddagården i Sverige och i Slawno i Polen. I Kurevere, Estland, lyckades Nordkalk t.o.m. överskrida målsättningen på 100 %, genom att leverera finmaterial som lagts på deponi som jordförbättringskalk. Materialeffektiviteten omfattar allt sekundärmaterial: sidosten som bryts i samband med kalkstenen, sand som uppstår i anrikningsprocessen, filterdamm som uppstår i alla kalkugnar och på malningsanläggningar och restmaterial som uppstår i samband med kalkbränning och -släckning. Nordkalk hjälper också sina kunder genom att på ett hållbart sätt ta hand om sekundärmaterial från deras processer. Till exempel, restmaterial från cellulosatillverkningen processeras för nyttoanvändning. Under 2014 kunde Nordkalk höja sin materialeffektivitet från 87,9 % till 90,9 %, tack varje en ökad försäljning av filterdamm från kalkugnarna och särskilt försäljning av sidosten. Det här är av geologiska orsaker ett typiskt fenomen i finska gruvor. I gruvorna i Villmanstrand och Pargas utgör sidostenen cirka en tredjedel av all sten som bryts. Sidosten används för att bygga infrastruktur som t.ex. vägbankar, flygfält och vindkraftsparker. Förutom till den inhemska marknaden i Finland, levererades stenprodukter bl.a. till de baltiska länderna och Ryssland för olika infrastrukturprojekt. Allt Nordkalks stenmaterial är CEmärkt, vilket stöder försäljningen i och med att allmänhetens miljömedvetande ökar. Att betala för stentransporter betraktas som en mindre olägenhet än att man börjar bryta sten i orörda områden nära byggplatsen och samtidigt deponeras redan bruten sten någon annanstans. Landskapet förändras En aspekt av gruvverksamhet är dess inverkan på landskapet: dagbrott syns i naturen. Nordkalk har en efterbehandlingsplan för varje gruva. I en del gruvor är det möjligt att återställa områden som inte längre är i användning, samtidigt som brytning pågår i andra delar av gruvan. Så gör man t.ex. i gruvan i Karinu i Estland och i Ignaberga samt Uddagården i Sverige. När brytningen en gång upphör, kan gruvan helt och hållet försvinna i landskapet, efter att den har jämnats ut och vegetationen tar över. I djupare gruvor är målet för efterbehandlingen, förutom säkerheten, att få gruvan att passa in i omgivningen och låta den tjäna samhällets behov. Gamla gruvområden kan fungera som rekreationsområden och till med som naturskyddsområden. Sommaren 2014 deltog Pargas stad i programmet En ny stad, som under två dagars tid bjöd på designkliniker där man hittade på nya sätt att förbättra finska städer och kommuner. Arkitektbyrån Jada i Helsingfors är inriktad på arkitektur och design och två av deras unga arkitekter ombads göra en plan för vad man skulle kunna göra med det magnifika dagbrottet den dag det inte längre är i användning årtionden framåt i tiden. Bilden under visar en av planerna, en amfiteater och en vindpark på gruvområdet. Det gjordes också en tv-serie om de nya städerna. (Foto: JADA Architects) 78 % Förädlad och såld sten MATERIAL- EFFEKTIVITET 9 % Deponerat material (2012: 15 %, 2013: 12 %) 13 % Nyttoanvänt sekundärmaterial Nordkalk och hållbarhet

12 Nordkalks dagbrott i Storugns på Gotland. (Foto: Gunnar Britse) MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER Nordkalk har gruvor och produktionsanläggningar på 27 olika orter. Kalkstenen bryts och förädlas till krossad och mald kalksten, bränd och släckt kalk samt olika specialprodukter. Verksamheten kan förorsaka damm, buller och vibrationer, vilket Nordkalk minimerar t.ex. genom att utnytja bästa tillgängliga teknologi vid investeringar och reparationer. Omgivningen och de anställdas arbetsmiljö tas alltid i beaktande då produktionen planeras. Nordkalks verksamhet styrs inte bara av lagstiftning och myndigheternas gränsvärden för olika tillstånd, utan också av företagets egna miljömål, som är en del av Nordkalks arbete för kontinuerlig förbättring enligt miljöledningssystemet ISO En av målsättningarna är att det ska utföras regelbundna riskbedömningar på varje ort som också omfattar åtgärdsplaner, vilket påbörjades år Vid slutet av 2014 hade riskbedömning utförts på 76 procent av orterna. Inga betydande nya risker identifierades under bedömningarna. Dammutsläpp kan effektivt hållas under kontroll. Den luft som släpps ut från malningsanläggningar och kalkugnar renas via filter, vilket också görs på lastningsplatserna. Slutna transportband hindrar dammet från att spridas. Under 2014 förnyades lastningsutrustningen i Landskrona och förbättrades på släckningsanläggningen i Luleå, Sverige. Produktionsområden och vägar asfalteras så att de är lätta att hålla rena. Vägar och stenhögar vattnas under torra perioder; i Köping, Sverige, förbättrades vattenspridningssystemet under På fabriken i Vimpeli, Finland, installerades ett nytt filter 2013 och de mätningar som utfördes under 2014 visade att dammutsläppen hade sjunkit till en tjugondedel av vad som tillåts i miljötillståndet. Ljudisoleringen förbättras med ljudvallar, trädplanteringar och genom att använda olika slags ljuddämpande material i stenkrossar, transportband och på lastningsplatser. I Pargas, Finland, ligger stenkrossen under jorden och på anläggningar som ligger nära bosättningsområden, finns det restriktioner för verksamhet nattetid för att undvika att grannarna blir störda. Ett sätt att bekämpa buller är att bygga bullerskärmar, vilket man har gjort i Miedzianka, Polen, där de sju meter höga skärmarna ersatte tidigare stängsel. De första mätningarna visar att bullret minskar enligt förväntningarna. Flera av Nordkalks gruvor ligger i anslutning till bosättning, vilket måste tas i beaktande vid planering och verkställande av sprängningar. Man mäter de vibrationer som förorsakas av sprängningar; t.ex. i Tytyri i Lojo Finland utförs kontinuerliga mätningar på tre platser nära gruvan och vid flera temporära mätpunkter. Utgående från mätresultaten görs erforderliga ändringar i sprängningsmetoderna för att minska vibrationerna. Förberedelser för IED Den Europeiska unionens industriutsläppsdirektiv (IED) är inriktat på att minska utsläppen bl.a. genom att definiera bästa tillgängliga teknik (BAT). BATreferensdokumentet för produktion av cement, kalk och magnesiumoxid Vibrationsmätare. 12 Nordkalk och hållbarhet 2014

13 Nya bullerskärmar i Miedzianka, Polen. (Foto: Jarosław Rzepa) NORDKALKS MISSION: MER RENT VATTEN, MAT, ENERGI OCH PRODUKTER MED MINDRE RESURSER OCH UTSLÄPP publicerades våren Det blev en del av den nationella lagstiftningen år 2014 och slår fast de gränsvärden som träder i kraft vid slutet av år Som en del av miljöarbetet år 2014 försäkrade Nordkalk sig om att produktionsanläggningarna uppfyller de nya kraven. Av de åtta kalkugnarna utvärderades sex år 2014 och arbetet fortsätter under våren Förutom kalkugnarna, genomgicks också filtren på malningsanläggningarna. En del av filtren kräver investeringar, som är planerade att genomföras under åren 2015 och Vattenfrågor Inom gruvindustrin uppstår ofta vattenrelaterade frågor, eftersom många processer kräver stora mängder vatten. Kalkstensindustrin är emellertid ingen stor vattenkonsument. På en del anläggningar används vatten för att tvätta sten. I Villmanstrand återanvänds vattnet anrikningsanläggningarna. Största delen av Nordkalks gruvor är grunda och påverkar därför inte grundvattennivån. Om en gruva går djupare än grundvattennivån, kan den inverka på grundvattennivåerna i omgivningen. I alla gruvor samlas det litet nederbörd och i de djupare gruvorna sipprar det också vatten ur berget. Tack vare kalkstenens kemiska sammansättning är det här vattnet rent. Den ledande principen i varje gruva är att verksamheten ska ha en minimal inverkan på både ytvattnet och grundvattnet. Den här principen är välkänd i Nordkalk och varje anläggning ska ha en vattenhanteringsplan, av vilka 75 procent blev färdiga under Kalk gynnar biodiversitet Gamla gruvområden erbjuder också en god miljö för biodiversitet, eftersom många sällsynta växter och organismer trivs i kalkrik jord. Det här kunde igen en gång iakttas i Sibbo, Finland, där flera olika molluskarter identifierades under våren Totalt 25 arter registrerades: av dem hade 16 arter upptäckts redan för 120 år sedan och 9 av dessa var helt nya. Endast en art av de tidigare kända kunde inte hittas och tre av dem som upptäcktes är utrotningshotade. UTSLÄPP I LUFT I NORDKALKKONCERNEN CO 2 SO 2 NO X STOFT kg / ton bruten kalksten kg / ton bruten kalksten kg / ton bruten kalksten kg / ton bruten kalksten I Nordkalks produktionsprocesser uppstår partikelutsläpp eller damm och rökgaserna innehåller kväveoxider (NO x ), koldioxid (CO 2 ) och varierande mängder svaveldioxid (SO 2 ). Diagrammen grundar sig på mätningar och kalkyleringar på alla Nordkalks produktionsenheter. 2013: modifierad data gällande utsläpp av SO 2 och NO x. Nordkalk och hållbarhet

14 Foto: Tatu Lertola FOKUS PÅ ENERGIEFFEKTIVITET Gruv- och kalkindustrins produktionsprocesser är energiintensiva. Nordkalk strävar efter att minska sin energikonsumtion, vilket kan uppnås via processoptimering och optimalt kapacitetsutnyttjande och genom att prioritera energieffektiviteten vid investeringar och reparationer. Några exempel på det arbete som utförts under 2014: I den underjordiska gruvan i Tytyri i Finland ersattes två gamla pneumatiska borrar med en dieselhydraulisk borrigg. En ny truck skaffades till Tytyri, och Ignaberga i Sverige fick en ny hjullastare. Dessa investeringar kommer att innebära märkbara nedskärningar av energikonsumtion och utsläpp. Nya invertrar installerades i malningsanläggningarna i Tytyri och i Wolica, Polen och i Kurevere i Estland moderniserades en krossningslinje, vilket minskade energiförbrukningen med 10 procent. I Uddagården, Sverige, isolerades ett kontor och en verkstad och en värmepump och nya fönster installerades. I Rakke renoverades värmesystemet på kontoret och det värms nu ÅTERVUNNEN SPILLVÄRME upp med överskottsvärme från luftkompressorerna på anläggningen. I Karleby, Finland, förbättrades malningsprocessens energieffektivitet genom en noggrann optimering av processparametrarna. Ungefär en tredjedel av Nordkalks energi kommer från kol. Den används vid kalkbränning, liksom också olja, naturgas och koksgas. El förbrukas vid krossning och malning och brännolja, naturgas och gasol i torkningsprocessen. Nordkalk undersöker emellertid möjligheterna att ersätta kol och olja med alternativa bränslen, såsom returolja, avfallsbaserade energilösningar och biobränslen, vilka också bidrar till att minska de fossila koldioxidutsläppen. Nordkalk har t.ex. fått tillstånd att testa ett nytt biobränsle på VILLMANSTRAND PARGAS TYTYRI KÖPING anläggningen i Ignaberga: fiskolja, en överskottsprodukt från fodertillverkningen. Testperioden kommer att genomföras under 2 3 månader hösten I Finland höjdes elskatten för gruvbolag från början av Den blir en tung belastning för den finska gruvindustrin och försvagar konkurrenskraften för hela den finska exportindustrin. Nordkalk har investerat stora belopp i energieffektivering t. ex. via finska Motivas energieffektivitetsprogram för industrin men nu riskerar skatteändringen försvåra investeringar. EU:s energieffektiviseringsdirektiv (EED) innehåller en rad bindande åtgärder som ska hjälpa EU att nå 1% 12 % Övriga (2013: 1 %) Koksgas (2013: 20 %) % Alternativa bränslen (2013: 14 %) 16 % % Naturgas (2013: 7 %) Överskottsvärme från kalkugnar som används i fjärrvärmenätet (MWh). Kaukolämpönä hyödynnetty kalkkiuunien ylijäämälämpö (MWh) 14 Nordkalk och hållbarhet % ENERGIKÄLLOR Kol (2012: 33 %, 2013: 39 %) Elektricitet (2013: 11 %) 11 % Brännoljor (2013: 8 %)

15 sitt energieffektivitetsmål på 20 % t.o.m Under 2014 trädde flera bestämmelser i direktivet i kraft i de flesta EU-länder. För stora företag såsom Nordkalk, förutsätter EED att energikartläggningar regelbundet utförs. Nordkalk har redan tidigare genomfört flera energikartläggningar och fokuserar kraftigt på kontinuerlig förbättring av energieffektiviteten på alla produktionsanläggningar. Kommunal fjärrvärme Vid en roterugn måste rökgaserna kylas ner innan de leds till rökgasfiltret. Den energi som frigörs under nedkylningen kan användas som fjärrvärme, vilket redan under många år har varit fallet i Villmanstrand, Pargas och Tytyri. I slutet av 2013 inledde anläggningen i Köping leveranser av överskottsvärme till fjärrvärmenätet. I Villmanstrand avbröts leveranserna i maj, eftersom kalkugnarna stängdes var det första hela år som den nya värmeåtervinningsutrustningen var i bruk på kalkugnen i Köping, och den totala mängden återvunnen värme var nästan 30 GWh. Detta motsvarar energiinnehållet i 3 miljoner liter eldningsolja. För att möjliggöra värmeåtervinningen i Köping, har Nordkalk investerat 30 miljoner kronor i återvinningsanläggningen, som inkluderar en varmvattenpanna på 14 MW som är installerad direkt i rökgaskanalen, rörledningar, pumpar och en värmeväxlare. Köpings kommun investerade cirka 10 miljoner kronor i fjärrvärmeledning och pumpinstallation. Invigningen gick av stapeln i februari VI FINNS I NÄRHETEN Nordkalk är Nordeuropas ledande leverantör av kalkstensbaserade produkter. Vi erbjuder miljövänliga produkter för olika branscher, såsom cellulosa- och pappersindustrin, ståloch gruvindustrin, byggnadsindustrin och den kemiska industrin. Våra produkter bidrar till en bättre miljö genom rökgasrening, vattenbehandling och jordförbättring. Vi strävar till att ge mervärde till våra kunder med mindre miljöpåverkan. GRUVA MALNING KALKUGN SLÄCKNING FÖRSÄLJNING/KONTOR EGEN HAMN/DEPÅ VERDAL ÖRNSKÖLDSVIK SVERIGE LULEÅ KOLARI BRAHESTAD KARLEBY VIMPELI FINLAND SIIKAIS VAMPULA LOUHI VILLMANSTRAND ST. PETERSBURG Nordkalk verkar lokalt på mer än 30 orter runt Östersjön. Företaget har ca anställda, varav 170 i Sverige. Nordkalk tillhör den finska koncernen Rettig Group. NORGE UDDAGÅRDEN ORSA PARGAS KÖPING STOCKHOLM STORUGNS SIBBO TYTYRI ALEKSEEVKA VASALEMMA RAKKE ESTLAND KUREVERE RYSSLAND LETTLAND LITHUANIAL LANDSKRONA IGNABERGA SIAULIAI LITAUEN LÜBECK SZCZECIN POLEN SŁAWNO TYSKLAND MIEDZIANKA WOLICA UKRAINA KRAKÓW Andelen koksgas minskade, eftersom kalkugnen i Luleå, Sverige såldes i slutet av Volymerna för returolja omfattar också samföretaget NorFraKalk i Norge och i elektricitetsvolymerna ingår dotterbolaget Suomen Karbonaatti Oy i Finland. IVANO-FRANKIVSK Nordkalk och hållbarhet

16 Mer än kalk, ansvar för en hållbar samhällsutveckling. FINLAND Nordkalk Oy Ab Skräbbölevägen 18 FI Pargas Tfn +358 (0) Fax +358 (0) SVERIGE Nordkalk AB Kungsgatan 56, 2 tr SE Stockholm Tfn +46 (0) ESTLAND Nordkalk AS Vasalemma EE Harju maakond Tfn Fax POLEN Nordkalk Sp. z o.o. Pl. Na Groblach 21 PL Kraków Tfn Fax TYSKLAND Nordkalk GmbH Konrad-Adenauer-Strasse 6 DE Lübeck Tfn +49 (0) Fax +49 (0) RYSSLAND Nordkalk Alekseevka Ltd Business Center Aurora City Pr. Shaumyana 4 Office 521 RU Saint-Petersburg Tfn Fax Member of Rettig Group