Årskurs: 7-9 Material: Eva Hörnblad och Annika Trenneman i samarbete med Stadsarkivet och Malmö Museer

Transkript

1 Foto: Malmö stad/bo Lindvall 1700-talet Nya möjligheter för Malmö Övningar med lärarinstruktion Årskurs: 7-9 Material: Eva Hörnblad och Annika Trenneman i samarbete med Stadsarkivet och Malmö Museer

2 När hände vad? Mål: Att få syn på elevernas kunskaper av olika tidsepoker. Material: Tidslinje, se nästföljande sida. Skriv ut arbetsbladet i A3 Övning: Eleverna ska arbeta enskilt och skriva ner sina svar på arbetsbladet. Arbetsbladet innehåller följande: o Markera de historiska perioderna medeltid, renässans och upplysningen, industrialisering och 1700-talet på tidslinjen. o Beskriv huvuddragen av medeltid, renässans, upplysningen och industrialiseringen med max 3 meningar. o Hur många centimeter är 100 år? o Måste 100 år vara cm på alla tidslinjer? o Vad kan vi använda tidslinjer till? 2

3 När hände vad? Historiska perioder från år 1000 fram till år 1800 år 1000 år Markera ut följande tidsperioder på ett ungefär på tidslinjen: - Medeltid - Renässansen och Upplysningen - Industrialisering tal 2. Beskriv med max 3 meningar: - Medeltid - - Renässans - - Upplysningen - - Industrialiseringen - 3. Hur många centimeter är 100 år? 4. Måste 100 år vara cm på alla tidslinjer? 5. Beskriv kort vad man kan använda tidslinjer till? Namn:

4 Tidslinje med rep Mål: Utveckla förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Material: Rep som är 15 m långt efter det att det är uppspänt tvättklämmor Laminerade tids kort, se nästföljande sidor eller kort med de tidsperioder och/eller händelser som är aktuella för gruppen att repetera. Kort översikt över tidsperioderna ur ett Skåneperspektiv för den som vill ha kort information kring tidsepokerna, se nästföljande sidor Övning: Spänn upp repet så att det är 15 långt. Låt eleverna markera ut tidsperioderna med hjälp av ordkorten och tvättklämmor. Dessa ska vara tidskronologiska. Hur långt ska det vara mellan korten om repet är 15 m långt och en meter representerar ett visst antal år (1 000 år = 1 m) Sätt upp repet med tidsperioderna i klassrummet. Andra händelser och berättelser kan placeras in efterhand på tidslinjen. Alternativ: Ni behöver ett rep, tvättklämmor och urklippta bilder av händelser under den tiden som ni arbetar med. Spänn upp ett snöre mellan två träd. Låt eleverna sätta fast korten med hjälp av tvättklämmor i den tidsordning de tycker är rätt. Diskutera om de sitter rätt. Är det några kort som ska flyttas? Varför? Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad

5 FÖRHISTORISK TID Jägar- och samlarstenåldern Bondestenåldern Bronsåldern Järnåldern Vikingatid 5

6 HISTORISK TID Medeltid Renässans och upplysningstiden Industrialiseringen och franska revolutionen 6

7 Malmö 1600-tal Malmö 1700-tal 7

8 Kort översikt över tidsperioderna ur ett Skåneperspektiv: Förhistorisk tid Den är från den tiden innan det fanns några skriftliga källor. Arkeologerna arbetar med förhistorisk tid. Jägar/samlar-stenåldern f. Kr f.kr. Det har funnits människor i det som i dag är Skåne ca senaste åren. Det vill säga sedan istidens inlandsis drog sig tillbaka från området. Första tiden, från år sedan fram till 6000 år sedan, har vi den perioden som brukar kallas jägar/samlar-stenåldern. De första människorna var här på tillfälliga besök sommartid för att jaga, fiska och samla bär och nötter till mat. Det var en väldigt lång period och i början av den här tiden var det en väldigt karg miljö, i slutet prunkande urskogar med medelhavsklimat. Bondestenåldern f. Kr 1700 f.kr. För ca år sedan, under bondestenåldern, började de första verktygen dyka upp. Det blev en övergång från att överleva av naturens kapital till att bruka jorden och bli bofasta. Nu började människan på allvar omforma miljön, man tar aktivt bort skogen för att skapa odlingsytor. Att bli bofast och hålla djur betydde allt mer, men man hade en möjlighet att kunna försörja fler. Det blev en stor ökning av befolkningen. Under den här tiden bygger man de första, i dag äldsta stående monumenten, dösar. Bronsåldern 1700 f. Kr 500 f.kr. För 4000 år sedan till ca 2500 år sedan fanns en period som kallas bronsåldern. Jordbruket utvecklades mycket under den här tiden. Korn som gav större skördar odlades. För att kunna göra detta rensades marken från sten och man började bearbeta jorden med en så kallad årder, en föregångare till plogen. Skåne var en del av ett hantverksnätverk där man utbytte kunskap och erfarenhet i att bearbeta metall. Livet i Skåne förändras mycket på grund av metallimporten. Här tillverkades vapen och smycken av brons. Järnåldern 500 f.kr. ö 1050 e.kr. Järnåldern var en period på ca 1500 år, från 2500 år sedan till 1000 år sedan. Klimatet började bli svalare och fuktigare. Gräsbetet växte bättre och det blev större skördar. Man lärde sig att bryta järnmalm, smälta ut järnet och smida det till redskap och vapen. Bosättningarna blev större och behovet av stallar för förvaring av boskapen under de allt kallare vintrarna krävdes. Vikingatid 800 e.kr e.kr. Den sista perioden av järnåldern kallas i Norden för vikingatiden. Medeltid 1050 e. Kr 1530 e.kr. En historisk tidsepok. 8

9 Historisk tid 1530 e. Kr Historiker arbetar med historisk tid. De använder skriftliga källor för att studera historiska händelser. Historisk tid börjar när det finns skriftliga källor att tillgå. Litteratur- och källförteckning: Nationalencyklopedin, historisk tid. (hämtad ) Persson, Thomas, Museipedagog, Malmö Museer 9

10 Den Rosenhanska krokanen 1. Vad kan bilden berätta om det samhället som den beskriver? 2. Varför använde man en bild och inte en text? 3. Använder vi den här typen av bilder idag? Hortur Regius eller Drottning Christinas stamträd med emblemata politica s. 15

11 No 24 Prelat, adelsman, borgare Vad är det vi ser på bilden? 5. Vad kan den här bilden som källa berätta om 1700-talets samhälle? 6. Det som inte finns på bilden vad kan det vara och vad säger det om det som saknas? SKM Taflor ur allmänna historien, utgifna af E. Carlsson och L. Baltzer: Nº 24: Prelat, adelsman, borgare Förlag Norstedt & Söner, Stockholm. Malmö Skolmuseum, Foto: Roza Czulowska / Malmö Museer 11

12 Frågor i marginalen är i ett separat dokument.

13 Ståndssamhället - rubriker utan text Vad kommer du ihåg från texten? Skriv ner det som du tycker är viktigast under varje rubrik. Adel Präster 13

14 SKM Historiska bilder: Husförhör (1800-talets mitt, Östergötland). M. hängare och hörnskydd. Efter en målning av Olle Hagdahl Tryckt: Esselte, Stockholm. A.-B. P. A. Norstedt & Söner, Stockholm. Malmö Skolmuseum, Foto: Ola Myrin / Malmö Museer Borgare 14

15 MM :008 Skåkista I en skråkista förvarades bland annat skråets protokoll och sjukkassa. Här är en bild av Tunnbindareämbetets skråkista i Malmö. Foto: Malmö Museer 15

16 Bönder 16

17 Vad säger dikten? Mål: Att kunna tolka, kritiskt granska olika källor och värdera dem Material: Dikt av Anna Maria Lenngren Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon, se nästföljande sidor Bild av hustavlan, se nästföljande sidor. Mall Analys av källor, se nästföljande sidor. Skriv ut mallen i A3 Elevexempel på Analys av källor Övning: Resonera i helgrupp kring dikter som källa. o Vad kan man använda den till? o Är det en bra eller dålig källa? o Vem har oftast skrivit dikter som finns kvar sedan 1700-talet? Dela in eleverna i par och dela ut ett papper av Analys av källor till varje par. Låt eleverna arbeta i par och diskutera vilken information de får från de två källorna, bilden av Hustavlan och dikten av Anna Maria Lenngren. De kan fokusera på de delar av dikten som är fetmarkerade. De ska skriva ner under varje rubrik i Analys av källor vad de får fram för information. Diskutera i helklass kring dikten och bilden av hustavlan. Använd Storbildsunderlag när ni sammanfattar analysen av källorna. o Vilken information kunde de utläsa ur bilden av Hustavlan? o Hur tolkade de dikten? Vilken information fick de av dikten? o Om man jämför informationen, är källorna samstämmiga eller talar de emot varandra? Anna Maria Lenngren ( ) Porträtt av Evald Waldemar Hansen publicerad i Svenska Familj-Journalen, från Swedish Wiki. 17

18 Vad säger dikten? Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon av Anna Maria Lenngren (1798) Min kära Betti, du blir stor: Du från din docka hunnit växa... Utav din hulda, fromma mor Tag, för din framtid, denna läxa! Uti den värld, du knappast sett, Så många öden förefalla; Men med ett glatt och sedigt vett Skall Betti segra på dem alla. På livets bana varsamt gå, Men tro ej allt vad ont man säger! Vår värld, min Betti, är ändå Den allra bästa värld man äger. Den är - vad den beständigt var - Bebodd av kloka och av dårar; Och - noga överlagt - den har Mer rätt till löje än till tårar. För mycken misstro föder agg, För mycken lättro ångrens smärta: Tänk ej i varje ros en tagg, Ej dygd i varje manligt hjärta! Väl dig, om jämt du följa vet Försiktighet, den kloka gumman: Den, jämte känslig glättighet, Är av all vishet huvudsumman. Med läsning öd ej tiden bort - Vårt kön så föga det behöver, Och skall du läsa, gör det kort. Att såsen ej må fräsa över! Ett odlat vett, en upplyst själ - vad - kunna böcker blott det skänka? Mitt barn, studera världen väl: Den ger dig ämnen nog att tänka! Var mänska, Betti, är en bok - Lär dig att fatta rätt dess värde, Och minns, att oftast av en tok Den vise någon visdom lärde! Men om lektyren roar dig, Väl - i förädling av ditt väsen Låt den då blygsamt röja sig, Men ej i tonen av beläsen! En lärd i stubb - det är ett rön - Satirens udd ej undanslipper, Och vitterheten hos vårt kön Bör höra blott till våra nipper. Lyd, Betti, lyd bestämmelsen: Sök ej att mannabragder hinna Och känn din värdighet, min vän, I äran av att vara kvinna! Se denna mor i huslig krets, Som vet sitt sanna kall bevaka, Fullt med den ärelust tillfreds, Att vara värdig mor och maka! Se, ordning, mildhet, trevlighet Med blomster hennes fotspår hölja, Och heder, kärlek, tacksamhet Dess levnad och dess minne följa. Behaget är med fliten släkt: I nyttig snällhet sätt din heder! Låt ärbarheten i din dräkt Bli sinnebild av dina seder! Följ, Betti, smakens enkla bud: Låt aldrig flärden dig förtrolla! All prydnad driven intill skrud Är blott affischen av en fjolla. 18

19 I sällskap sladdrets tomhet fly, Men sitt ej sluten som en gåta! För tanklösheten plär man sky, För mycken klokhet ej förlåta. Välj uttryck utan brydsamt val, Se till att du ej domslut fäller! Och tala, Betti - håll ej tal: Du tror ej hur det oss förställer! Giv skämtets udd sitt fina skick I ord, som glättigt oförmoda! Dock minns: man skrattar med en qvick, Men man bär aktning för den goda. En lätting, slö till själ och kropp, Fann en gång livet bli en börda: Då fann en annan lätting opp Att tiden genom kortspel mörda. Välj nödigt detta tidsfördriv, Som, fast av sed och ton ej menligt, Är - tro mig - med ett verksamt liv Och själ och känsla oförenligt! Märk, hur en skönhets blick är vass I nit att korten riktigt kasta! Märk, vid det lumpna ordet»pass» Hur gracerna på flykten hasta! Försiktigt även undanvik All brydsam forskning i gazetten! Vårt hushåll är vår republik, Vår politik är toaletten. Bliv vid din bågsöm, dina band, Stick av ditt mönster emot rutan Och tro, mitt barn, att folk och land Med Guds hjälp styras oss förutan! Nej, slika värv ej stå oss an: Låt aldrig dem din håg förvilla! Du skall bli gift - då vill din man Med tacksamhet min lärdom gilla. Att giftas... ej ett ämne finns Mer rikt att i maximer driva Men, goda Betti, hör och minns Det enda råd, jag har att giva: Den make, som dig blir beskärd, (Märk denna stora hemligheten!) Var huld, om han är huldhet värd, Om ej - så var det i förtreten! Tag händelser och öden lätt, Mitt barn, så bliva de ej tunga! Och - mellan oss - är det ett sätt Att än i åldern synas unga. Min Betti, livet flyr så fort - Vad grym, vad oersättlig skada, Om, vid det lilla gagn, vi gjort, Vi nekat oss att vara glada! Må stojet och förströelsen Vid andras dom för glädje gälla, I stilla nöjen sök du den - Det är för oss vi äro sälla. Gör nöjet bofast i ditt hus, Äg i ditt hjärta samvetsfriden! Den gör vår uppsyn mild och ljus, Den rår på sorgerna och tiden. Ja, Betti, livets sällhet njut, Men livets plikter ej försaka... Nu har min lilla läxa slut, Och till min söm jag går tillbaka När sig en kvinna nitisk ter Att staters styrselsätt rannsaka, Gud vet, så tycks mig att jag ser En skäggbrodd skugga hennes haka. 19

20 Bild av Hustavlan från Nordiska museet Foto: Wreting, Bertil 20

21 Analys av källor Vad får ni för information av de här två källorna? Skriv ner vad och hur ni tänker under varje rubrik. Är källorna samstämmigas? Fundera, diskutera och skriv ner vad ni tänker? Hustavla Dikt Med läsning öd ej tiden bort - Vårt kön så föga det behöver, Och skall du läsa, gör det kort. Att såsen ej må fräsa över!

22 Elevexempel på Analys av källor : 22

23 Kan du - frågor Mål: Att kunna tolka, kritiskt granska olika källor och värdera dem. Material: Arbetsblad på nästföljande sidor Pennor suddgummi Övning: Eleverna jobbar enskilt med uppgifterna på arbetsbladen. Gå igenom frågorna gemensamt utifrån elevsvaraen. Visa på vilka svar som är mer eller mindre utvecklade och vad det är som gör att ett svar innehåller mer/rätt information än ett annat. Anna Maria Lenngren ( ) Porträtt av Evald Waldemar Hansen publicerad i Svenska Familj-Journalen, från Swedish Wiki. Hortur Regius eller Drottning Christinas stamträd med emblemata politica s. 15 Bild av Hustavlan från Nordiska museet Foto: Wreting, Bertil

24 Kan du - frågor 1. Rosenhanska krokanen Hortur Regius eller Drottning Christinas stamträd med emblemata politica s. 15 Så här tolkar Jonas Sjölander docent i historia bilden: Den Rosenhanska krokanen är en illustration av samhället som en enhet, en kropp, som byggde på varandra. Tillsammans bildade stånden en enhet där varje del var viktiga för att samhället skulle fungera. Överst finns kronan som representerar kungen och ovanför honom finns bara Gud. Sedan kommer adeln som skulle hjälpa kungen att styra landet. Prästernas uppgift var att predika och pränta in budskap i befolkningen (framför allt allmogen, del vill säga småfolket och bönderna) att var och en skulle veta sin plats i samhället enligt pyramiden för att det skulle fungera. Borgarnas uppgift var främst att bedriva handel och hantverk, men så småningom kom de att kräva större politiskt och ekonomiskt inflytande i samhället. Längst ner i pyramidens bas fanns bönderna som skulle arbeta och bruka jorden. Det var inte bara uppgifternas fördelning som var viktig minst lika viktigt var att det ansågs finnas en värdeskillnad mellan stånden. Skillnaden mellan hög och låg ansågs given av Gud och den fick absolut inte ifrågasättas. Om så skedde betraktades det som ett hot mot hela samhällets existens. Undergång hotade om den ifrågasattes. Uppgift: Kryssa för den eller de alternativ som du tycker stämmer. Jonas kan dra sina slutsatser eftersom bilden visar att kungen och Gud är lika mäktiga bilden visar att alla ständerna behövs för att samhället ska fungera bilden visar att vissa ständer hade större inflytande än andra bilden visar att kvinnor hade inflytande på 1700-talet 24

25 2. Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon av Anna Maria Lenngren Anna Maria Lenngren var svensk poet och föddes 18 juni 1754 i Uppsala. Källa: Versen här under kommer från dikten Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon Med läsning öd ej tiden bort - Vårt kön så föga det behöver, Och skall du läsa, gör det kort. Att såsen ej må fräsa över! Försiktigt även undanvik All brydsam forskning i gazetten! Vårt hushåll är vår republik, Vår politik är toaletten. Uppgift: Kryssa för den eller de slutsats/er som du tycker stöds av versen 1. I Sverige fick vissa grupper inte utbildning. 2. I Sverige fick alla grupper utbildning. 3. I Sverige fick kvinnor vara med och bestämma i hushållet. 4. I Sverige fick kvinnor inte vara med och bestämma i hushållet. Anna Maria Lenngren ( ) Porträtt av Evald Waldemar Hansen publicerad i Svenska Familj-Journalen, från Swedish Wiki. Avsluta meningen nedanför. Jag tycker att inledningen i Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon stöder påstående nummer eftersom: 25

26 Tänk på att använda källkritiska begrepp. Ur källkritisk synpunkt är Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon dessutom trovärdig eftersom: 3. Hustavlan Texten på hustavlan lyder När var och en sin syssla sköter, då går allt väl, vad som än oss möter Bild av Hustavlan från Nordiska museet Foto: Wreting, Bertil Bilden är en så kallad hustavla. Hustavlan var en av Sveriges mest spridda bilder av samhällsordningen under talet. Docent Jonas Sjölander har utifrån hustavlan dragit följande slutsatser: 1. Överheten och prästerna ville att samhället skulle se ut som en pyramid 2. Den hierarkiska ståndsindelningen var grunden för hela samhällsorganisationen. Uppgift: Resonera och argumentera källkritiskt om hur Jonas Sjölander har kunnat dra dessa slutsatser. Tänk på att använda källkritiska begrepp när du resonerar källkritiskt. 26

27 Femte Artickel Om läredrängar, gesäller och Mesterswenner Mål: Att kunna tolka, kritiskt granska olika källor och värdera dem. Material: Utdrag ur stadgarna för skråväsendet, se nästföljande sida. Övning: Berätta om texten som kommer att delas ut. Det är ett utdrag ur skråväsendets stadgar för slaktare i Malmö. Det är en del av de regler som slaktarna i Malmö skulle följa. Många av de här stadgarna för skråväsendet gällde för flera skrån. En mästare är en skicklig hantverkare som avlagt ett prov och blivit godkänd och gesäller är hans elever. Gesällerna får lön av mästarna. Dela in eleverna i par och låt varje par få en uppsättning av originaltexten och en transkribering av utdraget ur stadgarna för skråväsendet. I par ska de diskutera följande frågor: I den här källan nämns de egendomskälla som fattiga. Det är svårt att hitta källor om de egendomslösa. Diskutera frågorna: o Vilka svårigheter kan möta en forskare när man ska använda källor? o Varför är det svårt att hitta källor om de egendomslösa? o Varför ska böterna gå till de fattiga? o Är källan trovärdig? o Är det en första eller andrahandskälla? Två par bildar en grupp och berättar för varandra vad de kommit fram till. I helklass läses texten igenom, översätts och diskuteras utifrån frågeställningarna och källors användning. Utdraget och transkriberingen av skråväsendets stadgar för slaktare i Malmö finns i Storbildsunderlag. Skråväsendets stadgar för slaktare 1720, Malmö 27

28 Femte Artickel Om läredrängar, gesäller och Mesterswenner Utdrag ur skråväsendets stadgar för slaktare i Malmö. Femte Artickel Om läredrängar, gesäller och Mesterswenner Transkribering gjord av Malmö Stadsarkiv: 4. Ingen Sammankomst af Gesäller bör ske med mindre twänne mästare af samma ämbete tillstädes äro, skier det annars, ware ogilt och böte Gesällerne till Ämbets lådan 6 daler silvermynt, men till de fattige 2 daler silfver mynt. I den här källan nämns de egendomslösa som fattiga. Det är svårt att hitta källor om de egendomslösa. Diskutera frågorna: Vilka svårigheter kan möta en forskare när man ska använda källor? Varför är det svårt att hitta källor om de egendomslösa? Varför ska böterna gå till de fattiga? Är källan trovärdig? Är det en första eller andrahandskälla? 28

29 Vad händer i staden? Mål: Att kunna tolka, kritiskt granska olika källor och värdera dem. Material: En bild av Stortorget till varje elevpar (utskriven i A3), se nästföljande sidor. Text om konstnären Einar Bager, se nästföljande sidor. Ett Venndiagram till varje elevpar. Övning 1: Dela in eleverna i par och dela ut en bild av Stortorget till varje elevpar. Varje elevpar studerar bilden och försöker hitta: o olika typer av arbeten som syns på bilden. o vilka aktiviteter som händer i staden? o stadsmuren o någon kyrka o trappstegsgavlar o tullen o något annat som inte är nämnt Låt eleverna skriva en löpande text kring det som de har sett i bilden och för att sammanfatta sina tankar. Gå gemensamt igenom bilden och diskutera vad ni har upptäckt i bilden. Övning 2: Vem var konstnären som ritade bilderna? Eleverna funderar i par och skriver ner vad de tror. Läs texten om Einar Bager tillsammans. Stämde det som man trodde innan med vem som var konstnären? Vad var likheterna/skillnaderna? Utifrån det här perspektivet är källan trovärdig och relevant? Övning 3: Vilka likheter och skillnader finns det mellan staden idag och då? Paren arbetar vidare genom att jämföra utifrån sina egna erfarenheter vad som händer i staden idag och vad som hände på bilden från 1700-talet. Deras jämförelser skrivs in i Venndiagramet. Skriv idag under en av rubrikerna skillnad och 1700-tal under den andra rubriken skillnad. I det fältet där båda cirklarna möts skrivs stödord för likheter ner och i de andra fälten skillnaderna. Två par möts och berättar för varandra vad de kommit fram till. Den nya gruppen enas om vilka likheter och skillnader de vill redogöra för i helklass. Alla grupper berättar i helklass vad de har kommit fram till. Bild av torget, skiss av Einar Bager Malmö Stadsarkiv 29

30 Vad händer i staden? 7. Vilka olika typer av arbeten syns på bilden? 8. Vilka aktiviteter händer i staden? 9. Markera: - stadsmuren. - kyrkan. - trappstegsgavlar. 10. Var kan tullen ha varit? 11. Något annat som du ser? Bild av torget, skiss av Einar Bager Malmö Stadsarkiv

31 Einar Bager ( ) Einar Bager undersöker tecken på golvet i Sr. Petri kyrka. Tillhör Malmö Stadsarkivs samlingar Einar Bager var konstnär och historiker som ägnade mycket tid till att studera och kartlägga Malmös historia. Han satt ofta vid samma bord i stadsarkivets forskarsal och studerade gamla domböcker och bouppteckningar. Han läste igenom och gjorde utdrag ur det material som han tyckte var intressant och samlade det i pärmar. Detta kallas att excerpera. Han hämtade inte bara sina uppgifter från Stadsarkivet utan också släktens familjearkiv. Familjen Bager hade genom generationer varit en betydande familj i Malmö och många av hans tidigare släktingar skrev ner i krönikor vad som hände i staden. Här fick han många uppgifter om vardagslivet i Malmö under 1500-talet och framåt.

32 BAG Einar Bager vid en gravsten i Sr. Petri kyrka 22 mars. Foto: Lars A. Lindkvist / Malmö Museer Under alla de utgrävningarna som gjordes i gamla staden i Malmö mellan 1930-talet och fram till och med 1980-talet fanns Einar Bager på plats och undersökte utgrävningarna. Fynden han gjorde skrev han om i dagstidningen Syd Svenska Dagbladet. Einar Bager var mycket engagerad i Malmö fornminnesförening. Artiklarna som han bland annat skrev i Sydsvenskan sammanställdes och publicerades också i föreningens årsskrift. Till sina texter gjorde han illustrationer, kulturhistoriska skisser. Einar Bager skrev många böcker om Malmös historia där han delade med sig av all den kunskap han fått genom sitt forskande blev han hedersdoktor vid Lunds universitet. Litteratur- och källförteckning: Bagers samling av skisser, Malmö Stadsarkiv Malmö Stad, Databasen för museisamlingar (161018). (161018) 32

33 Skillnad Likhet Skillnad 33

34 Malmö hamn Mål: Att kunna tolka, kritiskt granska olika källor och värdera dem. Material: Ett arbetsblad med historiska kartor, se nästföljande sidor, utskrivet i A3. Övning: Dela in eleverna i par eller mindre grupper. Dela ut en arbetsbladet med historiska kartor. Varje elevgrupp studerar kartorna och diskuterar vilka förändringar de ser. Gå gemensamt igenom kartorna och diskutera vad de olika grupperna upptäckt för förändringar och hur det har gått till. Malmö 2016 Malmö 2010 Malmö 1998 Malmö Malmö 1912 Malmö 1812 Bilder hämtade från Malmö Stadsbyggnadskontor 34

35 Malmö hamn Bilder hämtade från Malmö Stadsbyggnadskontor Malmö 2016 Malmö 2010 Malmö 1998 Malmö Malmö 1912 Malmö 1812

36 Utdrag ur en av Frans Suells utgående inrikes journal 1795 Mål: Att kunna tolka, kritiskt granska olika källor och värdera dem. Material: Utgående Inrikes Journal vid Malmö Tolags Camare för Juni Månad år 1795, se nästföljande sidor. Det som är markerat med rött har inte kunnat översättas. Texten Stapelstadens funktion, se nästföljande sidor. Övning: Dela in eleverna i par och dela ut journalförteckningen till varje elevpar. Varje elevpar studerar listan och funderar över: o Vad man kan använda den här källan till? o Vilka varor handlade man med? o Vilka måttenheter kan ni hitta? Varför använder vi inte dem idag? o Det är en lista över inrikeshandel. Varför står Helsingfors nämnt? o Varför skickade man varorna till Malmö först? Gå gemensamt igenom frågorna och låt eleverna argumentera för sina svar. Läs texten Stapelstadens funktion

37 Utdrag ur en av Frans Suells utgående inrikes journal 1795 Vad man kan använda den här källan till? Vilka varor handlade man med? Vilka måttenheter kan ni hitta? Varför använder vi inte dem idag? Det är en lista över inrikeshandel. Varför står Helsingfors nämnt? Varför skickade man varorna till Malmö först? 37

38 38

39 39

40 Utgående Inrikes Journal vid Malmö Tolags Camare för Juni Månad år Det som är markerat med rött har inte kunnat översättas. Frans Suell Stockholm = ?? Card: Tobak 309 k:n = 100?? lös Rappe: 2 fj /3 = SP 4 hlr: socker 37 fat 5546?/4 = SP br. sirup 24 fat /16 = 2 k:nor honung 1. Nyköping = 1750 SP Card Tobak 35 ks? /3 = 32 SP Lös dito 1 fj 5 2/3 = 50 SP??? Rappe 1 ks 8 2/3 Helsingfors = 4350 SP Card Tobak 87 dito 725 = 100 SP Card Rappe 1 fj 16 2/3 = 10 dusin kl handsakar 25 Bropeng Christinehamn= 500?? Card Tobak i 10 ks 83 3/3 55:18,7 6 Norrköping= 500 SP dito dito 10 dito 83 3/3 Örebro = 3168 SP hr Socker 5 fat 594 = 3057 SP br sirup i 6 dito 143 5/6 Söderköping = 700 SP Card Tobak i 14 ks 116 2/3 Uppsala = 4750 SP Dito i 95 dito 791 2/3 Åbo = 3000 SP Dito i 60 dito 500 Lindköping = 2550 SP Dito i 51 dito 425 = 100 SP lös dito 1 tunna 16 3/9 Fahlun = 700 SP Card dito 14 ks 1163/9 Arboga = 300 SP Dito 6 dito 50 Alvestad = 600 SP Dito 12 dito Kanna? 2 Peening systemet under denna tid såg (förenklat) ut på följande vis: 1 riksdal= 48 skillingar, 1 skilling=12 runstycken 3 Fjärding? (en fjärdedels:vad?) 4 Symbolen står för skålpund. Jag har valt att skriva ut detta som SP. 5 Kistor?= kistornas volym kunde variera men användes främst till glas och spik. Kagge?= varje kärl rymdes 50 skålpund. Kaggen rymde 53 skålpund vatten, tobaken var kanske mer skrymmande. Det ser inte ut som det står kg 6 Penningarna som siffrorna syftar till är (troligtsvis): Riksdaler, skilling, runstycken. 40

41 Stapelstadens funktion Malmö var en stapelstad. Benämningen stapelstad använde man mellan 1647 till tidigt 1800-tal för städer som hade rätt att bedriva handel med utlandet, import och export av varor. Tolag Förutom tullavgifter kunde en stapelstad ta ut tolag. Det var ett tillägg till tullavgifterna. Från år 1715 fick alla stapelstäder rätt till tolagen som skulle bekosta lönen för tolagsskrivaren (tulltjänstemannen) och tullpackhusen. Tolagen togs ut på utländska varor som fördes in eller fördes ut från stapelstaden. Drottning Kristinas förmyndarregering var först med att föreslå tolag. Man tror att det var ett sätt kompensera borgarna eftersom de förlorade sin tullfrihet. Stockholm fick tolag 1635 och sedan infördes tolag även i andra stapelstäder efter detta. Det fanns flera olika typer av tolag och olika städer hade olika rättigheter. Litteratur- och källförteckning Förvaltningshistorisk ordbok, ( ) Nordisk familjebok, ( ) Nationalencyklopedin, ( ) ( ) 41

42 Kan du se bastionerna? Mål: Att ge exempel på hur 1600-talet kan avläsas i våra dagar genom byggnader. Material: Vars en utskrift av texten Riksfästet Malmöhus, se nästföljande sidor. Karta över Malmö idag, utskriven på A3, se nästföljande sidor. Övning: Berätta om eller läs texten om Riksfästet Malmöhus, se nästföljande sida. Dela in eleverna i mindre grupper eller två och två. Varje grupp får en karta. I gruppen ska de diskutera, jämföra den gamla kartan med den nutida och markera vad de kan se bastionerna. Den gamla kartan har en annan riktning än nutida kartor, här är norr nederst i bilden. Under stadsrundturen kan ni se platserna i verkligheten. Vad används de till nu? Stämmer platserna som ni markerade på kartan? Några av de bastioner som vi kan se spår av idag. Reproduktion av en karta över Malmös fortifikation 1686, Malmö Museers samlingar 42

43 Kan du se bastionerna? Riksfästet Malmöhus Från mitten av 1600-talet satsade danskarna på att utveckla Malmö till en garnisonsstad. En stad där militärer är samlade och förlagda. Danskarna hann inte bygga färdigt innan de förlorade Skåne i freden i Roskilde Svenskarna fortsatte bygga ut befästningarna runt staden för att stärka stadens försvar. Man förstärkte murar, förbättrade vallgravarna runt staden och bastionerna. Bastioner är den spetsiga del av fästningsvallen som sticker ut. Här ställdes kanonerna och den spetsiga vinkeln gjorde att man fick en annan räckvidd med kanonerna. De som anföll kunde inte gömma sig någonstans inte ens längs muren. Idag kan vi se spår av bastioner vid Malmöhus. Slottet blev istället ett riksfäste. Istället för att vara en stad inne i landet Danmark blev det en gränsstad för Sverige och viktigt att kunna försvara sig. Staden fick landets starkaste och mest moderna fästningar. Några av de bastioner som vi kan se spår av idag. Reproduktion av en karta över Malmös fortifikation 1686, Malmö Museers samlingar 43

44 44

45 Stadsvandring 1700-talet nya möjligheter för Malmö Stad Mål: Att förankra kunskaper om lokalhistorien i fysiska platser i staden. Material: Karta och information kring stoppen i kartan, se nästföljande sidor. Övning: Dela in eleverna i grupper och låt grupperna gå iväg på stadsrundturen med lite tidsmarginaler mellan sig. Stadsvandringen är ca 2 km lång och har sju stopp. 45

46

47 1. Malmö på 1700-talet Foto: Malmö stad/bo Lindvall På borggården finns en skulptur över Malmö som grundar sig på en karta från Så här såg staden ut ungefär en lång tid in i 1700-talet. 2. Malmöhus slott Foto: Malmö stad/bo Lindvall Malmöhus slott var ursprungligen ett kastell, en borg, bakom höga ringmurar. Kastellet lät byggas av 1434 av Eric av Pommern som var kung över den nordiska unionen Danmark, Norge och Sverige från år Idag kan man se spår av kastellet i de kritstensränder som finns på renässansslottets fasad. 47

48 3. Befästningsverket kring riksfästat Malmöhus Foto: Malmö stad/bo Lindvall Från mitten av 1600-talet satsade danskarna på att utveckla Malmö till en garnisonsstad. En stad där militärer är samlade och förlagda. Danskarna hann inte bygga färdigt innan de förlorade Skåne i freden i Roskilde Svenskarna fortsatte bygga ut befästningarna runt staden för att stärka stadens försvar. Bastioner är den spetsiga del av fästningsvallen som sticker ut. Här ställdes kanonerna och den spetsiga vinkeln gjorde att man fick en annan räckvidd med kanonerna. De som anföll kunde inte gömma sig någonstans inte ens längs muren. 4. Befästningsverket kring riksfästat Malmöhus Foto: Malmö stad/bo Lindvall Om man står på Suellsbron befinner man sig mitt i Malmös hamninlopp så som det såg ut på 1700-talet. Det var här fartygen kom in och de viktigaste handelshusen låg här. Kockska gården låg vid korsningen av den stora handelsgatan Den lange adelgatan, och gatan som ledde ner till hamnporten och Malmös viktigaste skeppsbrygga. Läget kunde inte bli bättre för en handelsman och här bodde Frans Suell. 48

49 5. Frans Suell, mannen i grått Statyn till Frans Suells minne avtäcktes Den är gjord av konstnären Anders Trulsson. Suell står och blickar ut över det hamninlopp som han var med och drev fram hamnutbyggnaden av. Det hus han vänder ryggen är det hus som han drev som spinnhus. Foto: Malmö stad/bo Lindvall 6. Kockska gården Foto: Malmö stad/bo Lindvall Kockska gården byggdes Jörgen Kock lät bygga det och från början var det en handelsgård med flera byggnader. Detta är också Malmös första bank. En del av gården byggdes specifikt för mynttillverkning eftersom Jörgen Kock var Danmarks myntmästare och flyttade hit verksamheten från Myntergården på Malmöhus. Kock hade valt platsen med omsorg. Den nya gården låg strategiskt vid korsningen av den stora handelsgatan, Den lange adelgatan, och gatan som ledde ner till hamnporten och Malmös viktigaste skeppsbrygga. På den tiden betalade man skatt efter hur många meter långt huset var utmed handelsgata. Det är därför husets placering gjordes så här från början, för att minimera skatten. Frans Suell flyttade till Kockska gården på grund av det utmärkta handelsläget. 49

50 7. Caroli kyrka Foto: Malmö stad/bo Lindvall Under 1600-talet bodde många tyskar i Malmö och de åkte till Köpenhamn för att delta i gudstjänster. Efter freden i Roskilde 1658 blev det omöjligt för dem att åka till Köpenhamn och de sökte tillstånd hos kungen att bilda en tysk församling och bygga en egen kyrka i Malmö, Caroli kyrka. Gudstjänsterna hölls enbart på tyska fram till 1778 och efter 1831 hölls alla gudstjänsterna på svenska. Den äldre Caroli kyrka revs 1879 och ersattes med den som vi ser idag. Sidan om den äldre Caroli kyrka fanns en gravplats där Frans Suell och hans hustru Anna Catharina av Trolle var begravda. På talet skövlades gravarna och skeletten såldes troligtvis till benstampen i Malmö där de krossades till benmjöl att gödsla åkrarna med. Suells gravsten och hans hustrus gravsten bevarades och murades in i den nya Caroli kyrkas yttermur. 50

51 Kameran som verktyg vid stadsvandring Mål: Att kunna undersöka omvärlden med hjälp av kameran utifrån elevperspektiv och presentera ämnesområdet med bilder. Material: Kamera Dator Övning: Eleverna arbetar i par. Varje par ska dokumentera sitt Malmö med en kamera. Bilderna kan ha olika motiv och olika syften t.ex: o Närbilder kontra fullskalig bild som ska paras ihop med varandra. o Utesluta en del av en bild. Vad är det som händer utanför bilden? Vad är det vi inte ser? o Det här ser vi och det vill vi visa. o Ord/begrepp som speglas i bilden. Efterarbete sker i klassrummet och elevparen ska presentera sina bilder och innehåll för klassen. De kan arbeta med t.ex. digital teknik och göra sina presentationer. Exempel på presentationsprogram Foto: Malmö stad/bo Lindvall 51

52 Prov 1700-tal Nya möjligheter för Malmö Mål: I det här provet testas alla delarna av kunskapskraven som är definierade i den Pedagogiska planeringen. Tonvikten ligger på C- och E-nivå. När elevens samlade betyg på området ska sättas är det viktigt att ta med elevens arbete i klassrummet eftersom arbetet med källhantering handlar i stor utsträckning om gruppsamtal. När provet bedöms kan matrisen ur den Pedagogiska planeringen användas. Material: Prov, nästföljande sidor Pennor suddgummi 52

53 Namn: 1. Dra streck mellan begrepp och förklaring. trovärdig Vad information eller källor kan användas till. Hur lämplig källan/informationen är att använda till olika frågeställningar. Slutsats De svar eller kunskaper vi kan få från olika källor. relevans När det är en text, bild eller utsaga man kan lita på. 53

54 2. Vem var Frans Suell och vad gjorde han som var viktig för Malmös utveckling? 3. På vilket sätt var det svårt för Malmö att ha en redd den första delen av 1700-talet? 4. Namnge de olika ständerna och berätta kort varför de var viktiga? 54

55 5. Beskriv två av skrånas uppgifter på ett kortfattat sätt. 6. En elev har gjort ett diagram över Malmös befolkningsutveckling under 1700-talet. Hur förändrades befolkningen och vilka orsaker kan finnas till det. Tänk på det som du har läst under arbetet. Bild av Arfaeen Sohail 55

56 7. Bilden är en så kallad hustavla. Hustavlan var en av Sveriges mest spridda bilder av samhällsordningen under talet. Det finns bara en kvinna men tre män på bilden. Varför tror du att det är så? Resonera utifrån vad du vet om kvinnors och mäns samhällsställningar under 1700-talet. Texten på hustavlan lyder När var och en sin syssla sköter, då går allt väl, vad som än oss möter Bild av Hustavlan från Nordiska museet Foto: Wreting, Bertil 56

57 8. Här är en bild på ett husförhör. För vilken historisk frågeställning är den här källan mest relevant? SKM Historiska bilder: Husförhör (1800-talets mitt, Östergötland). M. hängare och hörnskydd. Efter en målning av Olle Hagdahl Tryckt: Esselte, Stockholm. A.-B. P. A. Norstedt & Söner, Stockholm. Malmö Skolmuseum, Foto: Ola Myrin / Malmö Museer Bilden är relevant som källa när man vill undersöka Kryssa för den eller de alternativ som du tycker stämmer. hur religiösa människor var under 1700-talet. om män och kvinnor är jämställda. ett hushålls storlek och sammansättning. Jag tycker att bilden är relevant till frågeställningen för att: 57

58 9. Utdrag ur Skråväsendets stadgar för slaktare i Malmö Femte Artickel Om läredrängar, gesäller och Mesterswenner Transkribering gjord av Malmö Stadsarkiv: 4. Ingen Sammankomst af Gesäller bör ske med mindre twänne mästare af samma ämbete tillstädes äro, skier det annars, ware ogilt och böte Gesällerne till Ämbets lådan 6 daler silvermynt, men till de fattige 2 daler silfver mynt. I den här källan nämns de egendomslösa som fattiga. Det är svårt att hitta källor om de egendomslösa. Resonera kring frågorna: Hur trovärdig är den här källan när du vill skaffa dig kunskap om egendomslösa? Är det en första eller andrahandskälla när du vill skaffa dig kunskap om egendomslösa.? 58

59 Kommentarer till eleven från läraren: 59

60 Giftermålsbalken handelsmannen som försvann Mål: Att kunna tolka, kritiskt granska olika källor och värdera dem. Material: Utdrag från Allmän efterlysning Utdrag från Giftermålsbalken 1732 Utdrag ur kämnärsrättens protokoll och utslag för skilsmässan mellan Johan Christian Berlin och Elisabeth Wendt Övning: Ni ska berätta om giftermålsbalken, handelsmannen som försvann och Madam Sophia Elisabeth Wendt för resten av klassen. Frågorna nedan kan hjälpa er att titta på vissa saker i de olika källorna. Ni kan redovisa på valfritt sätt. Försök att i så hög utsträckning som möjligt använda de källkritiskta begreppen som vi lyfte i början av arbetsområdet (trovärdig, rimlig, tillförlitlig, tolkning, förlita sig på, relevans och slutsats er). o Läs allmän efterlysning och fundera över följande frågor: Vad säger efterlysningen? Varför tror ni att den har utfärdats? Hur är det att läsa en sådan här text? Vilka svårigheter kan man möta? Är källan trovärdig? o Läs giftermålsbalken och fundera över följande frågor: Vad menas med orden Giftermåls Balk? Läs och sammanfatta vad det står i texten. Hur är det att läsa en sådan här text? Vilka svårigheter kan man möta? Är källan trovärdig? Hur hänger den här källan ihop med den allmänna efterlysningen? o Läs kämnärsrättens protokoll och utslag för skilsmässan mellan Johan Christian Berlin och Elisabeth Wendt och fundera över följande frågor: Vad är detta för typ av text? Läs och sammanfatta vad det står i texten. Hur är det att läsa en sådan här text? Vilka svårigheter kan man möta? Är källan trovärdig? Hur hänger den här källan ihop med den allmänna efterlysningen och giftermålsbalken? Sammanfatta vad ni vet om Madam Sophia Elisabeth Wendt. 60

61 Giftermålsbalken handelsmannen som försvann Redovisningsuppgift: Ni ska berätta om giftermålsbalken, handelsmannen som försvann och Madam Sophia Elisabeth Wendt för resten av klassen. Frågorna nedan kan hjälpa er att titta på vissa saker i de olika källorna. Ni kan redovisa på valfritt sätt. Försök att i så hög utsträckning som möjligt använda de källkritiskta begreppen som vi lyfte i början av arbetsområdet (trovärdig, rimlig, tillförlitlig, tolkning, förlita sig på, relevans och slutsats er). Allmän efterlysning I ett utdrag ur Landshövdingeämbetets i Malmöhus län Allmänna kungörelser kan man läsa följande: Landshövdingeämbetets i Malmöhus län Allmänna kungörelser Transkribering av Allmän efterlysning (Malmö Stadsarkiv) Sedan hustru Elisabeth Wendt, med stöd af XIII Cap. 4. Giftermålsbalken, hos Kämnersrätten här i staden, anhållit, att warda skild (sic.) från sin Man Borgaren och handelsmannen Johan Christian Berlin som, för II år sedan, skall sig härifrån orten begivit, utan att bemedla hustru sedermera hört något af honom: så warder han; Johan Christian Berlin uppå förenämnde Kämnersrätts requisition, i följe af åberopade Lagens rum, härigenom allmäneligen Efterlyst. Malmö Lands Cancellie den 17 Februari Läs allmän efterlysning och fundera över följande frågor: Vad säger efterlysningen? Varför tror ni att den har utfärdats? Hur är det att läsa en sådan här text? Vilka svårigheter kan man möta? Är källan trovärdig? 61

62 Giftermålsbalken Utdrag ur Sveriges Rikes lag gillad och antagen på Riksdagen år 1732, Stockholm (1734). Läs giftermålsbalken och fundera över följande frågor: Vad menas med orden Giftermåls Balk? Läs och sammanfatta vad det står i texten. Hur är det att läsa en sådan här text? Vilka svårigheter kan man möta? Är källan trovärdig? Hur hänger den här källan ihop med den allmänna efterlysningen? 62

63 Kämnärsrättens protokoll och utslag för skilsmässan mellan Johan Christian Berlin och Elisabeth Wendt Skillsmässoutslaget: Kämnärsrätten i Malmö, vol. A1A: 69, Malmö Stadsarkiv 63

64 Skillsmässoutslaget: Kämnärsrätten i Malmö, vol. A1A: 69, Malmö Stadsarkiv 64

65 Skillsmässoutslaget: Kämnärsrätten i Malmö, vol. A1A: 69, Malmö Stadsarkiv 65

66 Transkribering av kämnärsrättens protokoll och utslag för skilsmässan mellan Johan Christian Berlin och Elisabeth Wendt 1788: d: 4 Marti :5 Uppå anmälan företrädde Madam Sophia Elisabeth Wendt ock anhöll, att Kämn ärs rätten ville meddela thes ut slag (överstruket) öfver hennes förut yrka de anhållan, hvarigenom hennes man handelsmannen Joh: Christian Berlin här i staden, som henne Förlupit ock egenwilligt öfvergifvit, Genom den å rättens dörr anslagna ofenteliga stämning af d: 12 februari blifvit kallad ock stämd, att inom Natt ock år therefter, härstädes gen mäla hennes påstående, att ifrån Honom blifva lagligen skildh (övre text) stämd (undre text); Men sådant oaktadh, likväl Alldeles Uteblifit och stämningen förfsuttit till föllje hwaraf, hon nu ytterligare anhåller om skillnad i äktenskapet: hwaröfwer Kämners Rätten efter Öfwerläggning förenade sig om Fölljande: Utslag Alden stund förra handelsmannen Johan Christian Berlin, hvilken varit Madam Sophia Elisabeth Wendts lag Gifta man; men henne förrymt ock egenvilligt öfwergifvit, nu me ra på sätt 13 Cap: 4. Giftemåls balken bjuder, under 12. Februari 1787 blifvit ofenteligen stämd, att inom Natt och år therefter, inför Kämnärs rätten härstädes, genmä la hennes påstående om skillnad i äktenskapet, men sådant oacktadt, wida öfver tiden uteblifvit, (överstruket) för den skull ock emedan hon (han: sic) Johan Johan Christian Berlin sådana tagne steg Oacktadt, icke kunnat upspanas ok ej Eller (heller: sic) stält Sig Rättens kallelse til rättelse 66

67 Pröfvar Kämners rätten i förmågo Af 13 Cap: 4 Gift:B rättvist then påstådda äktenskaps skillnad, emellan Madam Sophia Elisabeth Wendt och hennes förrym de man, förra handelsmannen Johan Christian Berlin hvilken, senare Jämwäl (överstruket) hädanefter Skall hafwa förwärkat thes lott I boet; Dok bör madam Berlin till Wärkställigheten theraf, i anledning Af Kongel. Majts nådigste Bref d: 24 Marti med upvisande häraf, anmäla sig wid högvördiga Dom Capittlett i Lund och därstädes afwakta widare Skillnads Bref Som till efterrättelse Länder. Läs kämnärsrättens protokoll och utslag för skilsmässan mellan Johan Christian Berlin och Elisabeth Wendt och fundera över följande frågor: Vad är detta för typ av text? Läs och sammanfatta vad det står i texten. Hur är det att läsa en sådan här text? Vilka svårigheter kan man möta? Är källan trovärdig? Hur hänger den här källan ihop med den allmänna efterlysningen och giftermålsbalken? Sammanfatta vad ni vet om Madam Sophia Elisabeth Wendt. Litteratur- och källförteckning Allmän efterlysning: Landshövdingeämbetets i Malmöhus län Allmänna kungörelser , Malmö Stadsarkiv Giftermålsbalken, Utdrag ur Sveriges Rikes lag gillad och antagen på Riksdagen år 1732, Stockholm (1734). Skillsmässoutslag: Kämnärsrätten i Malmö, vol. A1A: 69, Malmö Stadsarkiv 67

68 Kronobarnhuset Mål: Att kunna tolka, kritiskt granska olika källor och värdera dem. Material: Utdrag ur Carl von Linnés Skånska resa Allmän kungörelse Övning: Ni ska berätta om Kronobarnhuset för resten av klassen. Frågorna nedan kan hjälpa er att titta på vissa saker i de olika källorna. Ni kan redovisa på valfritt sätt. Försök att i så hög utsträckning som möjligt använda de källkritiskta begreppen som vi lyfte i början av arbetsområdet (trovärdig, rimlig, tillförlitlig, tolkning, förlita sig på, relevans och slutsats er). o Läs Carl von Linnés Skånska resa och fundera över följande frågor: Vad beskriver Linne i sin reseskildring? Kunde det vara så som han beskriver? Vad är det man vill visa upp? Hur är det att läsa en sådan här text? Vilka svårigheter kan man möta? Vilken information kan vi få av detta som vi kan ha nytta av? Är det en relevant källa? o Läs Allmän kungörelse kring barnhuset och fundera över följande frågor: Vad beskriver den allmänna kungörelsen? Hur är det att läsa en sådan här text? Vilka svårigheter kan man möta? Vilken information kan vi få av detta som vi kan ha nytta av? Är det en relevant källa? o Läs beställningen och fundera över följande frågor: Vad beskriver beställningen? Hur är det att läsa en sådan här text? Vilka svårigheter kan man möta? Vilken information kan vi få av detta som vi kan ha nytta av? Är det en relevant källa? 68

69 Kronobarnhuset - redovisningsuppgift: Ni ska berätta om Kronobarnhuset för resten av klassen. Frågorna nedan kan hjälpa er att titta på vissa saker i de olika källorna. Ni kan redovisa på valfritt sätt. Försök att i så hög utsträckning som möjligt använda de källkritiskta begreppen som vi lyfte i början av arbetsområdet (trovärdig, rimlig, tillförlitlig, tolkning, förlita sig på, relevans och slutsats er). Carl von Linnés Skånska resa Carl von Linné reste runt i Sverige och beskrev det han såg på sina resor. Carl von Linnés Skånska resa., 1749, Stockholm. (Reproduktion, 1956, Malmö) Transkribering av Carl von Linnés Skånska resa (Malmö Stadsarkiv) BARN-HUSET hölt 126 barn af bägge könen, hwilka här upfostrades med en artig inrättning för fattiga barn, alt ifrån det de woro små, at de något litet kunde sköta sig sjelfwa, intil Dess De blefwo 15 a 16 år. I ena Skolan lärde de läsa Swenska, i en annor Latin och Cathechesen, i en annor räkna och skrifwa, i en annor sy, spinna och knyppla. Här war en liten och snygg Kyrka, med en wacker Trädgård, i hwilken en imyckenhet Lavendel wäxte til en alns högd, Der och winrankorne, som täckte wäggarna, buro mogna drufwor; på deras bladers undra sida sågos stora hwita fläckar, som förorsakats af Insekter Läs Carl von Linnés Skånska resa och fundera över följande frågor: Vad beskriver Linne i sin reseskildring? Kunde det vara så som han beskriver? Vad är det man vill visa upp? Hur är det att läsa en sådan här text? Vilka svårigheter kan man möta? Vilken information kan vi få av detta som vi kan ha nytta av? Är det en relevant källa? 69

70 Allmän kungörelse Landshövdingeämbetets i Malmöhus län Allmänna kungörelser Transkribering av Allmän kungörelse (Malmö Stadsarkiv) Allmän Kundgörelse För Kronobarnhuset här i staden kommer, genom Auction här å Landscancelliet, den denna månad, at uphandlas. 25. L:tt. Torkat Fläsk. 40. L:tt.Rotskjär. (troligtvis fisk) 12. L:tt. Ost. 20 L:tt. Smör. Och 2 Tunnor Ärter, som til efterrättelse länder Malmö Landscontoir den 4 Augusti THOTT. LUDV: CRONSIOE Läs Allmän kungörelse kring barnhuset och fundera över följande frågor: Vad beskriver den allmänna kungörelsen? Hur är det att läsa en sådan här text? Vilka svårigheter kan man möta? Vilken information kan vi få av detta som vi kan ha nytta av? Är det en relevant källa? 70

71 Beställning Kronobarnhuset i Malmö, vol. E2:2, Malmö Stadsarkiv. Transkribering av beställning (Malmö Stadsarkiv) Uthräkning paa de strumpor som reqvireras till Malmö barnhus barns beklädning för åhret 1703 Nembl: (nämligen) 37 st barnhus barns som strumpor bör Hafwa, Nembl. 2 par hwart barn Belöper 74 par uthräkning efter staten är 22 öre paret som löper 27:24 Ofvan specificerade tiugusiu på ¾ d:smt (daler silvermynt) till Malmö Barnhus barns strumpors inkiöpande har han af Barnhus kassan att låta uthtaga och der före med åhrets ända giöra reda och räkning före. Malmö den 13 November 1703 Läs beställningen och fundera över följande frågor: Vad beskriver beställningen? Hur är det att läsa en sådan här text? Vilka svårigheter kan man möta? Vilken information kan vi få av detta som vi kan ha nytta av? Är det en relevant källa? 71

72 Barnhusets läge på Malmökartan från 1757 Charta öfver Sjö o Stapelstaden Malmö, år: 1757, Upphovsman: Peter Kock, Arkivnummer: 4 M, Stadsbyggnadskontoret Malmö 72

73 Litteratur- och källförteckning Landshövdingeämbetets i Malmöhus län Allmänna kungörelser , Malmö Stadsarkiv Carl von Linnés Skånska resa, 1749, Stockholm. (Reproduktion, 1956, Malmö) Upphandlingen av strumpor till kronobarnhuset: Kronobarnhuset i Malmö, vol. E2:2, Malmö Stadsarkiv Charta öfver Sjö o Stapelstaden Malmö, år: 1757, Upphovsman: Peter Kock, Arkivnummer: 4 M, Stadsbyggnadskontorets arkiv Malmö 73

74 Ritningar som historiska källor Mål: Att kunna tolka, kritiskt granska olika källor och värdera dem. Material: Sigill från 1700-talet Huskarta över tullförvaltare Poppelmans hus Värdering av Poppelmans dödsbo originaltext från Malmö Stadsarkiv och transkribering gjord av Malmö Stadsarkiv Huskarta över snickarmästare Kasper Eibs hus Övning: Ni ska berätta om ritningar som historiska källor för resten av klassen. Frågorna nedan kan hjälpa er att titta på vissa saker i de olika källorna. Ni kan redovisa på valfritt sätt. Försök att i så hög utsträckning som möjligt använda de källkritiskta begreppen som vi lyfte i början av arbetsområdet (trovärdig, rimlig, tillförlitlig, tolkning, förlita sig på, relevans och slutsats er). Titta på sigillen från 1700-talet och fundera över följande frågor: o Vad är ett sigill och vad används det till? o Kan man utläsa någonting ur bilderna? o Vilka svårigheter kan man möta? o Är källorna trovärdig? Titta på huskartan över tullförvaltare Poppelmans hus och fundera över följande frågor: o Vad är en tullförvaltare? o Jämför Poppelmans hus med nutida hus. Vilka likheter och skillnader finns det? o Vilka svårigheter kan man möta? o Är källan trovärdig? Läs värderingen av Poppelmans dödsbo och fundera över följande frågor: Det som är markerat med rött har inte kunnat översättas. o Vad är en det för text? o Varför behövs det en sådan här text? Finns det sådana här dokument idag? o Vilka ägodelar hade Poppelman och har vi sådana ägodelar idag? o Vilka svårigheter kan man möta? o Är källan trovärdig? Titta på huskartan över snickarmästare Kasper Eibs hus och fundera över följande frågor: o Vilken samhällsklass tillhör Kasper Eib? (Tänk ståndssamhället) o Jämför Poppelmans hus med Kasper Eibs hus. Vilka likheter och skillnader finns det? o Finns det några utrymmen i båda husen som vi inte har idag? Varför i sådana fall? o Vilka svårigheter kan man möta? o Är källan trovärdig? 74

75 Ritningar som historiska källor - Redovisningsuppgift: Ni ska berätta om ritningar som historiska källor för resten av klassen. Frågorna nedan kan hjälpa er att titta på vissa saker i de olika källorna. Ni kan redovisa på valfritt sätt. Försök att i så hög utsträckning som möjligt använda de källkritiskta begreppen som vi lyfte i början av arbetsområdet (trovärdig, rimlig, tillförlitlig, tolkning, förlita sig på, relevans och slutsats er). Sigill från 1700-talet Titta på sigillen från 1700-talet och fundera över följande frågor: Vad är ett sigill och vad används det till? Kan man utläsa någonting ur bilderna? Vilka svårigheter kan man möta? Är källorna trovärdig? Källa: Einar Bagers samling, vol. 3:2-5, Malmö Stadsarkiv 75

76 Huskarta över tullförvaltare Poppelmans hus Källa: Einar Bagers samling, vol. 2A:3, Malmö Stadsarkiv Titta på huskartan över tullförvaltare Poppelmans hus och fundera över följande frågor: Vad är en tullförvaltare? Jämför Poppelmans hus med nutida hus. Vilka likheter och skillnader finns det? Vilka svårigheter kan man möta? Är källan trovärdig? 76

77 Värdring av Poppelmans dödsbo originaltext från Malmö Stadsarkiv Källa: Rådhusrätten 1 i Malmö, vol. F2A:38, Malmö Stadsarkiv 77

78 Värdring av Poppelmans dödsbo transkribering (Malmö Stadsarkiv) Anno 1716 den 29 Martij infunno sig wederbörande debuterade av Magistraten medel här i staden uti framlidna Tullförvalatren sahl 7. herr Johan Popelmans Sterbhus, att dersammanstädes uppå herrar Arfwingars och Creditorernes begiäran och på stående inventera, värdera och lagli gen dela Sahl. herr tullförvaltarens qwar låtenskap, hwars hustru madame Ingeborg Willjschkiott den 12 aprilis kl 8 2. eftermiddagen åhr 1698 med döden afgångit, och sig efterlämbnat Nijo barn som hon under des Äcktenskap i lijfstiden med sin Sahl.: man af lat Nembl 9 : Äldsta sonen tullnären Johan Poppelman i Marstrand wid des tulll närs Post åhr 1708 afliden: Men do teren Christina Poppelman hvilken warit gift med sahl. Handelsmannen Isak Person Tholijn i Carlshambn strax efter Moderen förut igenom döden afsombnat Dernäst nu warande Borgmästaren i Christianstad herr Jacob Poppelman 7 Sahlig/ sahlige 8 klockan 9 Nemnligen 78

79 Som ännu med fölliande sina syskon qwar-lefwer lefwer Chatarina, Nicolas, Anna Magdalena, Emerentzja, och Maja Poppelmänner, af hvilka woro närwarande Bemälte herr Borgmästare 10 med herr Rytt mästaren Wälborne Holger Rosenkrants som trädt i gifta med doteren Anna Magdalena iemte des ogifta syster jungfrun Emerentza Poppeman, men Ränttemästa ren Carl Poppelman ao 11 : 1714 död. (överstuket) När nu Skiftes Administratorerne efterfrågade huru wida något inventarium af laga delning emellan arfwingarne efter sahl. herr tullförvaltarens förut aflidna hustru woro uprättat: finner man att sådant icke skejdt utan arfwingarne med kreditorerne lämb nat honom Sahl. herr tullförvaltaren att uti 14. Åhrs tijd sittia i oskift bo till des han åhr 1712 den 8 september med döden 10 Å egne och des frånvarande brodern notariens Nicolas Poppelmans vägnar 11 Anno 79

80 afgick: hwarföre kunde skiftes Administratorerne, uppå wälbemälte Närwa rande arfwringar åstundan, på så wäl som bå de publiqve och private Creditorernes på drifwande, ej annat göra än skrida till sterbhusets Så wäl lösa som fasta egendombs Inventeran= och werderande och det på föilliande sätt igenom edswurne wärdering mäns och wår förrättning Nembl: N 12 : 1 I Den stora stugan: daler Ett gl 13 : ekebord 3 En gl: beslagen Kista 8 Ett furuskrin målat 3 Två stycken gl: klädebänkar 2 N: 2 I den andra Stugan Ett rundt furubord 1:8 En Sierm i stugan 6 Ett ekeskåp inlackt 8 En gl: inlackt kista 4 5. st 14 gl: rysläder stoh 12 Nummer 13 gammalt 14 stycken 80

81 lar a 1 ris :8 Transport 16 25:16 16 Transport 25:16 2. st gl: Dito 16 (III?) contorfey (speglar) a 1/ N: 3 I Stugan Ett gl: söndrigt rundt bord 1 Ett stort fyrkantigt furu- Bord 1 Ett gl: målat furu skåp 2.16 En Korgesäng 12 N: 4 I Spiskammaren Ett stenbord 4 Två stycken Contorfey 1 1. bokhylla 1 N. 5. I Rulle Kammaren Ett stenbord swart 4 15 Riksdaler silvermynt 16 Transport skrevs i slutet och början av varje sida i sammanhang som detta då exempelvis uppräckningen av föremål fortsatte från en sida till en annan. 81

82 Ett gl: skåp 2 En ekerull Med järn Inlagt 4 No: 6. ofwan på loftet En gl: harpa 2 En Rulletunna 15 5 st gl: tunnor 1 2 st gl: flaskefoder 17 1 Transport 61:4 Transport 61:4 I Brygghuset En kopparkittel in mu rat 20 Ett Stöpekar g:l 2 N: 8. Ofwan på sahlen En inlagt säng af eek 5 Ett gl: söndrigt rundt Bord af eek 2 No: 9 ofwan på Ett rundt bord af eek 2:16 En gl: swart beslagen Kista 2:16 En gl: brödhak 8 17 Ett skrin med skydd för flaskor, alternativt ett fodral/skydd för en flaska. 82

83 En stånd stohl öfwer Träckt med läder 24 En såg 2 En g:l beslagen kista 20 Ett svart helt beslaget Skrin med låder 3 En Dito gl: Större 16 En gl: couffert 8 En släds sehla med trä 1:16 2. st gl: dito hwita 2 2. st dito söndriga och Transport 14.4 Transport 14.4 Hufvud lag 16 Böcker 45 böcker, de flesta med latinska titlar Diverse saker 2 luter a 12 dr Engelskt Wägguhr med lod och alt tillbehör som går och är wälbe hållit, efter uhrmaka rens sr 19 = Jonas Grundt attest daler 19 Segnieur 83

84 Fast egendomb efter wärde ringen N: 1. hufwud gården på Wä Stergatan sub 20 No: : Andra huset ifrån öster Wallen med strand porten 130 utj Pilegatan ett litet half takhuus Sub No: 555 med en stor trägård 200 Transport 3530 Transport 3530 En liten Dito trägård der iemte 60 Utom österport en ha geplats med ett litet huus 2ne fiskedammar 400 Ett hus i Rundelsgatan Sub N: Twänne huus i humble gränden Sub N: 19 och Subjekt? 84

85 En Wäderkwarn uti Callmare Bastionen 550 Efter herwar arfwingarnes Upgifne specification Sub 21 Dat: den 10. April 1716 beräknas sterbhuset fölliande utestående åhrlige Ränta Nembl. 1 af ett stenhus wid Strandporten 12 2 ett hus i rundelsgatan 14 3 möllan i kallmare Bastionen Transport 98 Transport 98 4 trägårdarne i Jöns fijhlsgatan med tillhö rigt huus huset och hagen utom Österport 6. Twännerusthåll i gjors 21 No: 2 här hos alligerat 85

86 Löf iemte Kvarnen åhrl 22. Tillsammans a 61 dr sterbhuset utestående Och tillhöriga skulder efter specification Sub N:? ;15 elligst tillkommer, som arf- Wingarne herr ryttmästaren Holger Rosencrants befallningmannen Herr Carl Eneroth och jungfrun Maria Poppelman någon af sterb boet förmögenhet uttagen Löös Egendomb 600 Summa 23809:5.- Läs värderingen av Poppelmans dödsbo och fundera över följande frågor: Det som är markerat med rött har inte kunnat översättas. Vad är en det för text? Varför behövs det en sådan här text? Finns det sådana här dokument idag? Vilka ägodelar hade Poppelman och har vi sådana ägodelar idag? Vilka svårigheter kan man möta? Är källan trovärdig? 22 åhrligen 86

87 Huskarta över snickarmästare Kasper Eib hus Caspar Eib År 1744 ägdes detta hus av Caspar Eib. Caspar var liksom sin far snickare. Han blev snickarmästare 1714 efter att ha tillverkat att fanerat brädspel som gesällprov. I över 30 år var han sedan verksam i staden. (Källor: Snickareämbetet i Malmö vol. A1:2, Einar Bagers samling vol. 2 A:4) 87