Årskurs: 7-9 Material: Eva Hörnblad och Annika Trenneman i samarbete med Stadsarkivet och Malmö Museer

Transkript

1 Foto: Malmö stad/bo Lindvall 1700-talet Nya möjligheter för Malmö Övningar - elever Årskurs: 7-9 Material: Eva Hörnblad och Annika Trenneman i samarbete med Stadsarkivet och Malmö Museer

2 2

3 När hände vad? Historiska perioder från år 1000 fram till år 1800 år 1000 år Markera ut följande tidsperioder på ett ungefär på tidslinjen: - Medeltid - Renässansen och Upplysningen - Industrialisering tal 2. Beskriv med max 3 meningar: - Medeltid - - Renässans - - Upplysningen - - Industrialiseringen - 3. Hur många centimeter är 100 år? 4. Måste 100 år vara cm på alla tidslinjer? 5. Beskriv kort vad man kan använda tidslinjer till? Namn:

4 4

5 Den Rosenhanska krokanen 1. Vad kan bilden berätta om det samhället som den beskriver? 2. Varför använde man en bild och inte en text? 3. Använder vi den här typen av bilder idag? Hortur Regius eller Drottning Christinas stamträd med emblemata politica s. 15

6 6

7 No 24 Prelat, adelsman, borgare Vad är det vi ser på bilden? 5. Vad kan den här bilden som källa berätta om 1700-talets samhälle? 6. Det som inte finns på bilden vad kan det vara och vad säger det om det som saknas? 7 SKM Taflor ur allmänna historien, utgifna af E. Carlsson och L. Baltzer: Nº 24: Prelat, adelsman, borgare Förlag Norstedt & Söner, Stockholm. Malmö Skolmuseum, Foto: Roza Czulowska / Malmö Museer

8 8

9 Frågor i marginalen är i ett separat dokument.

10 10

11 Ståndssamhället - rubriker utan text Vad kommer du ihåg från texten? Skriv ner det som du tycker är viktigast under varje rubrik. Adel Präster 11

12 SKM Historiska bilder: Husförhör (1800-talets mitt, Östergötland). M. hängare och hörnskydd. Efter en målning av Olle Hagdahl Tryckt: Esselte, Stockholm. A.-B. P. A. Norstedt & Söner, Stockholm. Malmö Skolmuseum, Foto: Ola Myrin / Malmö Museer Borgare 12

13 MM :008 Skåkista I en skråkista förvarades bland annat skråets protokoll och sjukkassa. Här är en bild av Tunnbindareämbetets skråkista i Malmö. Foto: Malmö Museer 13

14 Bönder 14

15 Vad säger dikten? Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon av Anna Maria Lenngren (1798) Min kära Betti, du blir stor: Du från din docka hunnit växa... Utav din hulda, fromma mor Tag, för din framtid, denna läxa! Uti den värld, du knappast sett, Så många öden förefalla; Men med ett glatt och sedigt vett Skall Betti segra på dem alla. På livets bana varsamt gå, Men tro ej allt vad ont man säger! Vår värld, min Betti, är ändå Den allra bästa värld man äger. Den är - vad den beständigt var - Bebodd av kloka och av dårar; Och - noga överlagt - den har Mer rätt till löje än till tårar. För mycken misstro föder agg, För mycken lättro ångrens smärta: Tänk ej i varje ros en tagg, Ej dygd i varje manligt hjärta! Väl dig, om jämt du följa vet Försiktighet, den kloka gumman: Den, jämte känslig glättighet, Är av all vishet huvudsumman. Med läsning öd ej tiden bort - Vårt kön så föga det behöver, Och skall du läsa, gör det kort. Att såsen ej må fräsa över! Ett odlat vett, en upplyst själ - vad - kunna böcker blott det skänka? Mitt barn, studera världen väl: Den ger dig ämnen nog att tänka! Var mänska, Betti, är en bok - Lär dig att fatta rätt dess värde, Och minns, att oftast av en tok Den vise någon visdom lärde! Men om lektyren roar dig, Väl - i förädling av ditt väsen Låt den då blygsamt röja sig, Men ej i tonen av beläsen! En lärd i stubb - det är ett rön - Satirens udd ej undanslipper, Och vitterheten hos vårt kön Bör höra blott till våra nipper. Lyd, Betti, lyd bestämmelsen: Sök ej att mannabragder hinna Och känn din värdighet, min vän, I äran av att vara kvinna! Se denna mor i huslig krets, Som vet sitt sanna kall bevaka, Fullt med den ärelust tillfreds, Att vara värdig mor och maka! Se, ordning, mildhet, trevlighet Med blomster hennes fotspår hölja, Och heder, kärlek, tacksamhet Dess levnad och dess minne följa. Behaget är med fliten släkt: I nyttig snällhet sätt din heder! Låt ärbarheten i din dräkt Bli sinnebild av dina seder! Följ, Betti, smakens enkla bud: Låt aldrig flärden dig förtrolla! All prydnad driven intill skrud Är blott affischen av en fjolla. 15

16 I sällskap sladdrets tomhet fly, Men sitt ej sluten som en gåta! För tanklösheten plär man sky, För mycken klokhet ej förlåta. Välj uttryck utan brydsamt val, Se till att du ej domslut fäller! Och tala, Betti - håll ej tal: Du tror ej hur det oss förställer! Giv skämtets udd sitt fina skick I ord, som glättigt oförmoda! Dock minns: man skrattar med en qvick, Men man bär aktning för den goda. En lätting, slö till själ och kropp, Fann en gång livet bli en börda: Då fann en annan lätting opp Att tiden genom kortspel mörda. Välj nödigt detta tidsfördriv, Som, fast av sed och ton ej menligt, Är - tro mig - med ett verksamt liv Och själ och känsla oförenligt! Märk, hur en skönhets blick är vass I nit att korten riktigt kasta! Märk, vid det lumpna ordet»pass» Hur gracerna på flykten hasta! Försiktigt även undanvik All brydsam forskning i gazetten! Vårt hushåll är vår republik, Vår politik är toaletten. Bliv vid din bågsöm, dina band, Stick av ditt mönster emot rutan Och tro, mitt barn, att folk och land Med Guds hjälp styras oss förutan! Nej, slika värv ej stå oss an: Låt aldrig dem din håg förvilla! Du skall bli gift - då vill din man Med tacksamhet min lärdom gilla. Att giftas... ej ett ämne finns Mer rikt att i maximer driva Men, goda Betti, hör och minns Det enda råd, jag har att giva: Den make, som dig blir beskärd, (Märk denna stora hemligheten!) Var huld, om han är huldhet värd, Om ej - så var det i förtreten! Tag händelser och öden lätt, Mitt barn, så bliva de ej tunga! Och - mellan oss - är det ett sätt Att än i åldern synas unga. Min Betti, livet flyr så fort - Vad grym, vad oersättlig skada, Om, vid det lilla gagn, vi gjort, Vi nekat oss att vara glada! Må stojet och förströelsen Vid andras dom för glädje gälla, I stilla nöjen sök du den - Det är för oss vi äro sälla. Gör nöjet bofast i ditt hus, Äg i ditt hjärta samvetsfriden! Den gör vår uppsyn mild och ljus, Den rår på sorgerna och tiden. Ja, Betti, livets sällhet njut, Men livets plikter ej försaka... Nu har min lilla läxa slut, Och till min söm jag går tillbaka När sig en kvinna nitisk ter Att staters styrselsätt rannsaka, Gud vet, så tycks mig att jag ser En skäggbrodd skugga hennes haka. 16

17 Bild av Hustavlan från Nordiska museet Foto: Wreting, Bertil 17

18

19 Analys av källor Vad får ni för information av de här två källorna? Skriv ner vad och hur ni tänker under varje rubrik. Är källorna samstämmigas? Fundera, diskutera och skriv ner vad ni tänker? Hustavla Dikt Med läsning öd ej tiden bort - Vårt kön så föga det behöver, Och skall du läsa, gör det kort. Att såsen ej må fräsa över! 19

20

21 Femte Artickel Om läredrängar, gesäller och Mesterswenner Utdrag ur skråväsendets stadgar för slaktare i Malmö. Femte Artickel Om läredrängar, gesäller och Mesterswenner Transkribering gjord av Malmö Stadsarkiv: 4. Ingen Sammankomst af Gesäller bör ske med mindre twänne mästare af samma ämbete tillstädes äro, skier det annars, ware ogilt och böte Gesällerne till Ämbets lådan 6 daler silvermynt, men till de fattige 2 daler silfver mynt. I den här källan nämns de egendomslösa som fattiga. Det är svårt att hitta källor om de egendomslösa. Diskutera frågorna: Vilka svårigheter kan möta en forskare när man ska använda källor? Varför är det svårt att hitta källor om de egendomslösa? Varför ska böterna gå till de fattiga? Är källan trovärdig? Är det en första eller andrahandskälla? 21

22 22

23 Vad händer i staden? 7. Vilka olika typer av arbeten syns på bilden? 8. Vilka aktiviteter händer i staden? 9. Markera: - stadsmuren. - kyrkan. - trappstegsgavlar. 10. Var kan tullen ha varit? 11. Något annat som du ser? Bild av torget, skiss av Einar Bager Malmö Stadsarkiv

24 24

25 Einar Bager ( ) Einar Bager undersöker tecken på golvet i Sr. Petri kyrka. Tillhör Malmö Stadsarkivs samlingar Einar Bager var konstnär och historiker som ägnade mycket tid till att studera och kartlägga Malmös historia. Han satt ofta vid samma bord i stadsarkivets forskarsal och studerade gamla domböcker och bouppteckningar. Han läste igenom och gjorde utdrag ur det material som han tyckte var intressant och samlade det i pärmar. Detta kallas att excerpera. Han hämtade inte bara sina uppgifter från Stadsarkivet utan också släktens familjearkiv. Familjen Bager hade genom generationer varit en betydande familj i Malmö och många av hans tidigare släktingar skrev ner i krönikor vad som hände i staden. Här fick han många uppgifter om vardagslivet i Malmö under 1500-talet och framåt.

26 BAG Einar Bager vid en gravsten i Sr. Petri kyrka 22 mars. Foto: Lars A. Lindkvist / Malmö Museer Under alla de utgrävningarna som gjordes i gamla staden i Malmö mellan 1930-talet och fram till och med 1980-talet fanns Einar Bager på plats och undersökte utgrävningarna. Fynden han gjorde skrev han om i dagstidningen Syd Svenska Dagbladet. Einar Bager var mycket engagerad i Malmö fornminnesförening. Artiklarna som han bland annat skrev i Sydsvenskan sammanställdes och publicerades också i föreningens årsskrift. Till sina texter gjorde han illustrationer, kulturhistoriska skisser. Einar Bager skrev många böcker om Malmös historia där han delade med sig av all den kunskap han fått genom sitt forskande blev han hedersdoktor vid Lunds universitet. Litteratur- och källförteckning: Bagers samling av skisser, Malmö Stadsarkiv Malmö Stad, Databasen för museisamlingar (161018). (161018) 26

27 Skillnad Likhet Skillnad 27

28 28

29 Malmö hamn Bilder hämtade från Malmö Stadsbyggnadskontor Malmö 2016 Malmö 2010 Malmö 1998 Malmö Malmö 1912 Malmö 1812

30 30

31 Utdrag ur en av Frans Suells utgående inrikes journal 1795 Vad man kan använda den här källan till? Vilka varor handlade man med? Vilka måttenheter kan ni hitta? Varför använder vi inte dem idag? Det är en lista över inrikeshandel. Varför står Helsingfors nämnt? Varför skickade man varorna till Malmö först?

32 32

33 33

34 Utgående Inrikes Journal vid Malmö Tolags Camare för Juni Månad år Det som är markerat med rött har inte kunnat översättas. Frans Suell Stockholm = ?? Card: Tobak 309 k:n = 100?? lös Rappe: 2 fj /3 = SP 4 hlr: socker 37 fat 5546?/4 = SP br. sirup 24 fat /16 = 2 k:nor honung 1. Nyköping = 1750 SP Card Tobak 35 ks? /3 = 32 SP Lös dito 1 fj 5 2/3 = 50 SP??? Rappe 1 ks 8 2/3 Helsingfors = 4350 SP Card Tobak 87 dito 725 = 100 SP Card Rappe 1 fj 16 2/3 = 10 dusin kl handsakar 25 Bropeng Christinehamn= 500?? Card Tobak i 10 ks 83 3/3 55:18,7 6 Norrköping= 500 SP dito dito 10 dito 83 3/3 Örebro = 3168 SP hr Socker 5 fat 594 = 3057 SP br sirup i 6 dito 143 5/6 Söderköping = 700 SP Card Tobak i 14 ks 116 2/3 Uppsala = 4750 SP Dito i 95 dito 791 2/3 Åbo = 3000 SP Dito i 60 dito 500 Lindköping = 2550 SP Dito i 51 dito 425 = 100 SP lös dito 1 tunna 16 3/9 Fahlun = 700 SP Card dito 14 ks 1163/9 Arboga = 300 SP Dito 6 dito 50 Alvestad = 600 SP Dito 12 dito Kanna? 2 Peening systemet under denna tid såg (förenklat) ut på följande vis: 1 riksdal= 48 skillingar, 1 skilling=12 runstycken 3 Fjärding? (en fjärdedels:vad?) 4 Symbolen står för skålpund. Jag har valt att skriva ut detta som SP. 5 Kistor?= kistornas volym kunde variera men användes främst till glas och spik. Kagge?= varje kärl rymdes 50 skålpund. Kaggen rymde 53 skålpund vatten, tobaken var kanske mer skrymmande. Det ser inte ut som det står kg 6 Penningarna som siffrorna syftar till är (troligtsvis): Riksdaler, skilling, runstycken. 34

35 Stapelstadens funktion Malmö var en stapelstad. Benämningen stapelstad använde man mellan 1647 till tidigt 1800-tal för städer som hade rätt att bedriva handel med utlandet, import och export av varor. Tolag Förutom tullavgifter kunde en stapelstad ta ut tolag. Det var ett tillägg till tullavgifterna. Från år 1715 fick alla stapelstäder rätt till tolagen som skulle bekosta lönen för tolagsskrivaren (tulltjänstemannen) och tullpackhusen. Tolagen togs ut på utländska varor som fördes in eller fördes ut från stapelstaden. Drottning Kristinas förmyndarregering var först med att föreslå tolag. Man tror att det var ett sätt kompensera borgarna eftersom de förlorade sin tullfrihet. Stockholm fick tolag 1635 och sedan infördes tolag även i andra stapelstäder efter detta. Det fanns flera olika typer av tolag och olika städer hade olika rättigheter. Litteratur- och källförteckning Förvaltningshistorisk ordbok, ( ) Nordisk familjebok, ( ) Nationalencyklopedin, ( ) ( ) 35

36 36

37 Kan du se bastionerna? Riksfästet Malmöhus Från mitten av 1600-talet satsade danskarna på att utveckla Malmö till en garnisonsstad. En stad där militärer är samlade och förlagda. Danskarna hann inte bygga färdigt innan de förlorade Skåne i freden i Roskilde Svenskarna fortsatte bygga ut befästningarna runt staden för att stärka stadens försvar. Man förstärkte murar, förbättrade vallgravarna runt staden och bastionerna. Bastioner är den spetsiga del av fästningsvallen som sticker ut. Här ställdes kanonerna och den spetsiga vinkeln gjorde att man fick en annan räckvidd med kanonerna. De som anföll kunde inte gömma sig någonstans inte ens längs muren. Idag kan vi se spår av bastioner vid Malmöhus. Slottet blev istället ett riksfäste. Istället för att vara en stad inne i landet Danmark blev det en gränsstad för Sverige och viktigt att kunna försvara sig. Staden fick landets starkaste och mest moderna fästningar. Några av de bastioner som vi kan se spår av idag. Reproduktion av en karta över Malmös fortifikation 1686, Malmö Museers samlingar 37

38 38

39 39