RAPPORT. Dagvattenutredning Detaljplan för del av Dansered 1:64 m.fl. Airport City, del 4, Kontor och handel GRANSKNINGSHANDLING

Transkript

1 RAPPORT Detaljplan för del av Dansered 1:64 m.fl. Airport City, del 4, Kontor och GRANSKNINGSHANDLING Reviderad Upprättad av: Daniel Jacobsson

2 RAPPORT Detaljplan för del av Dansered 1:64 m.fl. Airport City, del 4, Kontor och 1 Kund Anna Wallin, planarkitekt Box Mölnlycke 2 Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org.nr: Styrelsens säte: Stockholm L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\.docx 3 Kontaktpersoner Daniel Jacobsson Uppdragsansvarig Mail: daniel.jacobsson@wspgroup.se Tel: (16)

3 4 Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Områdesbeskrivning 4 3 Befintligt dagvattensystem 5 4 Befintliga markförhållanden 6 5 Dagvattenberäkningar Förutsättningar för dagvattenberäkningar Fördröjningsvolym dagvatten 9 6 Dagvattenföroreningar Generellt Föroreningsberäkningar 10 7 Åtgärdsförslag Generellt Fördröjning av dagvatten Rening av dagvatten 13 8 Diskussion, risker och rekommendationer 15 L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\.docx 3 (16)

4 1 Bakgrund WSP har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning inför en detaljplan som syftar till att möjliggöra etablering av s och kontorslokaler norr om Flygplatsmotet vid Göteborg Landvetter Airport. Planprogrammet har tagit fram tillsammans med Swedavia och Flygplatsfastigheter i Landvetter AB där man har delat upp programområdet i olika delområden. Föreliggande handling berör del 4 och utgör underlag till aktuell detaljplan med avseende på förutsättningar för dagvatten inom aktuellt planområde. Underlag till utredningen har utgjorts av: MUR, Markteknisk undersökningsrapport, daterad PM beträffande bergtekniska/geotekniska förhållanden, daterad Platsbesök utfsaört Princip för dagvattenhantering, Program för Airport city, daterad Airport City, Program och konsekvenser, daterad Utsläpp till vatten, Program för Airport City, WSP, daterad Vägverkets publikation 2004:195, Vägdagvatten Råd och rekommendationer för val av miljöåtgärder. Jordartskarta ( Vattenkartan ( Grundkarta med befintlig VA, Områdesbeskrivning Området omfattar ca 31 ha och består i dagsläget huvudsakligen av naturmark med tät skog, hyggen och våtmarker. Terrängen inom området är relativt kuperad med varierande marknivåer. Se Figur 1 för aktuellt planområde i befintlig situation. L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\.docx Figur 1 Aktuellt planområde inom röd linje i befintlig situation. 4 (16)

5 Man planerar att hårdgöra stora delar av området för att möjliggöra byggnation av nya byggnader för och kontorsverksamhet med tillkommande parkeringsytor och vägar. Man uppskattar att ca 7 ha av området ska utgöra ytor för nya byggnader avsedda för och kontorsverksamhet. Resterande öppna ytor ska vara tillgängliga för parkering, ca 1680 st. markparkeringsytor, samt vägar. Illustration av aktuell detaljplan visas i Figur 2 nedan. Figur 2 Illustration för del 4, illustrationskarta till program för Airport City. 3 Befintligt dagvattensystem Det aktuella planområdet ligger inom ett avrinningsområde som har Mölndalsån som recipient. Ytavvattning inom området sker idag till befintliga vattendrag samt öppna diken längs med befintliga vägar. För översikt av befintliga vattendrag i området se Figur 3, hämtat från VISS ( L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\.docx Figur 3 Översiktkarta av befintliga vattendrag (blå linje), VISS (16)

6 Avvattning av befintliga vägar sker idag till vägdiken samt till dagvattentrummor, se bilaga 1 som översiktligt redovisar befintligt dagvattensystem inom området. 4 Befintliga markförhållanden Enligt jordartskartan så består marken delvis av ett tunt lager på berg samt mossetorv och sandig morän, se Figur 4. L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\.docx Figur 4 Jordartskarta från SGU, Enligt PM beträffande bergtekniska/geotekniska förhållanden kan marken inom det aktuella planområdet huvudsakligen delas in i två olika grupper, ett fastmarksområde där berg i dagen förekommer samt ett torvområde där marken består av mestadels av torv. Inom torvområdet varierar mäktigheten på torven mellan 15 m. Under året varierar grundvattennivån beroende på nederbördsmängden men påverkas även lokalt av topografiska, vegetations och jordlagerförhållanden. Enligt de geotekniska undersökningarna mättes grundvattenytan till ca 00,7 m under markytan. Viss sprickbildning finns i de undersökta bergspartierna där grundvattnet kan ledas till det djupare grundvattnet i berget. 5 Dagvattenberäkningar 5.1 Förutsättningar för dagvattenberäkningar Beräkning av dimensionerande dagvattenflöde har utförts både före och efter exploatering i enlighet med Svenskt Vatten P90, anvisningar i branschgemensamma normer samt i samråd med. 6 (16)

7 I samråd med skall Princip för dagvattenhantering användas som grund för denna dagvattenutredning där dimensionerande återkomstid för regn har satts till 20 år med Zvärde 22 för det aktuella området. Med 10minuters varaktighet för regn motsvarar detta en regnintensitet om ca 295 l/s ha. Dimensionerande dagvattenflöde har beräknats med rationella metoden både före och efter exploatering inom aktuellt planområde och baseras på olika typer av ytor som påverkar markavrinningen på olika sätt, se nedan. Följande avrinningskoefficienter har använts vid dagvattenberäkningar: Takytor 0,9 Hårdjorda ytor (vägar, parkeringsytor, asfalterade ytor etc.) 0,8 Natur och grönområden 0,1 I samråd med har hänsyn till framtida klimatförändringar tagits genom att lägga på en klimatfaktor på 1,25 till de beräknade dagvattenflödena. Eftersom marken idag består till största delen av naturmark så ska det maximala utflödet från respektive fastighet och från hela området motsvara den naturmarksavrinning man har idag, dvs. ca 2,0 l/s ha. Planområdet har delats in i mindre delområden i beräkningarna, det västra på ca 6,8 ha och det östra området på ca 24,2 ha, där dessa i sin tur har delats in i mindre delytor beroende på typ av markanvändning. För indelning av de olika ytorna för det västra området, se bilaga 2. Observera att denna del av planområdet ännu inte är fastställd varvid ytorna för detta område är uppskattade. För ytindelning av det östra området, se bilaga 3. L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\.docx Dimensionerande dagvattenflöde före exploatering Nedanstående Tabell 1 avser dimensionerande dagvattenflödet från den västra delen, ca 6,8 ha, av planområdet i befintlig situation. Markanvändning Yta [ha] Avr. koeff A red [ha] Q dim [l/s] Q dim med klimatfaktor [l/s] Vägar 0,50 0,8 0, Naturmark 6,30 0,1 0, Tabell 1 Dimensionerande dagvattenflöde från det västra planområdet före exploatering. Ovanstående värden från Tabell 1 ger ett summerat dimensionerande dagvattenflöde, inklusive klimatfaktorn, på ca 380 l/s från det västra planområdet i befintlig situation. Nedanstående Tabell 2 avser dimensionerande dagvattenflöde för det östra planområdet, ca 24,2 ha, före exploatering. Markanvändning Yta [ha] Avr. koeff A red [ha] Q dim [l/s] Q dim med klimatfaktor [l/s] Naturmark 24,20 0,1 2, Tabell 2 Dimensionerande dagvattenflöde från det östra planområdet före exploatering. 7 (16)

8 Ovanstående värden från Tabell 2 ger ett summerat dimensionerande dagvattenflöde, inklusive klimatfaktorn, på ca 893 l/s från det östra planområdet efter exploatering. Summering från det västra och det östra planområdet ger ett totalt dagvattenflöde, inklusive klimatfaktorn, på ca 1273 l/s före exploatering Efter exploatering Nedanstående Tabell 3 avser dimensionerande dagvattenflöde för den västra delen, ca 6,8 ha, av planområdet efter exploatering. Markanvändning Yta [ha] Avr koeff A red [ha] Q dim [l/s] Q dim med klimatfaktor [l/s] Vägar 0,32 0,8 0, Övriga asfaltsytor 2,38 0,8 1, Tak1 0,40 0,9 0, Tak2 0,30 0,9 0, Natur och grönytor 3,40 0,1 0, Tabell 3 Dimensionerande dagvattenflöde från det västra planområdet efter exploatering. Ovanstående värden från Tabell 3 ger ett summerat dimensionerande dagvattenflöde, inklusive klimatfaktorn, på ca 1155 l/s från det västra planområdet efter exploatering. Nedanstående Tabell 4 avser dimensionerande dagvattenflöde för det västra planområdet, ca 24,2 ha, efter exploatering. L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\.docx Markanvändning Yta [ha] Avr koeff A red [ha] Q dim [l/s] Q dim med klimatfaktor [l/s] Vägar 1,60 0,8 1, Övriga asfaltsytor 2,50 0,8 2, Tak1 2,10 0,9 1, Tak2 1,40 0,9 1, Tak3 2,50 0,9 2, Parkering1 1,80 0,8 1, Parkering2 2,30 0,8 1, Parkering3 1,00 0,8 0, Natur och grönytor 9,00 0,1 0, Tabell 4 Dimensionerande dagvattenflöde från det östra planområdet efter exploatering. Ovanstående värden från Tabell 4 ger ett summerat dimensionerande dagvattenflöde, inklusive klimatfaktorn, på ca 5042 l/s från det östra planområdet efter exploatering. Summering från det västra och det östra planområdet ger ett totalt dagvattenflöde, inklusive klimatfaktorn, på ca 6197 l/s efter exploatering. 8 (16)

9 L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\.docx 5.2 Fördröjningsvolym dagvatten För att dagvattenflödet ska förbli densamma efter som före exploatering måste det dagvatten som avrinner från de hårdgjorda ytorna efter exploateringen fördröjas, dvs. dagvatten från takytor, parkeringsytor samt asfalterade ytor då det är främst dessa ytor som bidrar till det ökade dagvattenflödet inom planområdet. Avtappningen (utflödet) från magasinet motsvarar naturmarksavrinningen i befintlig situation som är ca 2 l/s ha. I Tabell 5 nedan redovisas erforderliga fördröjningsvolymer för det västra planområdet, med och utan klimatfaktor. Markanvändning Yta [ha] Q ut [l/s] V vol [m 3 ] V vol med klimatfaktor [m 3 ] Tak1 0, Tak2 0, Vägar 0, Hårdgjorda ytor 2, Tabell 5 Erforderliga fördröjningsvolymer för det västra planområdet. Den effektiva fördröjningsvolymen som krävs för att bibehålla samma dagvattenflöde efter exploatering uppgår till ca 1512 m 3 utan klimatfaktor samt ca 2056 m 3 med klimatfaktor i den västra delen. I nedanstående Tabell 6 redovisas erforderliga fördröjningsvolymer för det östra planområdet, med och utan klimatfaktor. Markanvändning Yta [ha] Q ut [l/s] V vol [m 3 ] V vol med klimatfaktor [m 3 ] Tak1 2, Tak2 1, Tak3 2, Parkering1 1, Parkering2 2, Parkering3 1, Vägar 1, Hårdgjorda ytor 2, Tabell 6 Erforderliga fördröjningsvolymer för det östra planområdet. Den effektiva fördröjningsvolymen som krävs för att bibehålla samma dagvattenflöde efter exploatering uppgår till ca 7345 m 3 utan klimatfaktor samt m 3 med klimatfaktor i den östra delen. 9 (16)

10 6 Dagvattenföroreningar 6.1 Generellt Som en följd av förändrad markanvändning där man hårdgör stora ytor ökar också mängden föroreningar i dagvattnet. Värden på olika föroreningshalter i dagvattnet som presenteras i denna rapport är schablonhalter hämtade från Stormtac. Värdena är ej exakta och är enbart till för att få en grov uppskattning på föroreningsbelastningen efter bebyggelse i naturmark. L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\.docx 6.2 Föroreningsberäkningar De förutsättningar som har använts i beräkningarna för dagvattenföroreningar är följande: Årsmedelnederbörd 1125 mm/år Medelregndjup 8 mm (79 mm i Sverige) Avrinningskoefficient före 0,1 Markanvändning före exploatering Naturmark Avrinningskoefficient efter 0,8 Markanvändning efter exploatering Handel och kontorsverksamhet I beräkningarna för dagvattenföroreningar har ytan för och kontorsverksamhet uppskattats till 80 % av det totala planområdet efter exploatering, dvs. 80 % av 31 ha som ger ca 25 ha. Tabell 7 redovisar föroreningshalt och mängd före och efter exploatering utan rening och fördröjning för hela planområdet. Ämne P (fosfor) N (kväve) Pb (bly) Cu (koppar) Zn (zink) Cd (kadmium) Cr (krom) Ni (nickel) Hg (kvicksilver) SS (partiklar) Olja Medelhalt före [µg/l] , ,08 0,4 0,9 0, Medelhalt efter [µg/l] , ,99 8,7 11 0, Mängd före [kg/år] ,19 1 1,9 0,011 0,06 0, Tabell 7 Dagvatteföroreningar före och efter exploatering för hela planområdet. 15 Mängd efter [kg/år] ,71 8,2 50,2 0,25 2,21 2,79 0, (16)

11 7 Åtgärdsförslag 7.1 Generellt Höga krav på säkerhet ställs inom området och för att kunna säkerställa att inga flygolyckor sker ska fördröjningsmagasin anläggas under mark. Anledningen till detta är för att öppna dagvattenmagasin med permanent vattenspegel kan locka till sig fåglar som flyger omkring i området. Det är heller inte möjligt att använda sig av gröna tak av något slag av samma säkerhetsskäl. Det är tillåtet att anlägga öppna diken men dessa skall utföras på sådant vis att det inte blir stillastående vattensamlingar under längre perioder. Dagvattenhantering till en följd av ett ökat dagvattenflöde baseras i huvudsak på följande principer i enlighet med s Policy för hantering av dagoch dräneringsvatten: Inom tomtmark ska olika former av LOD i första hand tillämpas. Dagvattnet skall spridas på markytan och passera vegetationsytor. Det skall inte som tidigare samlas ihop för att sedan spridas ut. Dagvattenledningar för bortledning av regnvatten från hårdgjorda ytor inom tomtmark ska i normala fall inte anläggas. Gatu och vägytors avvattning utanför tomtmark skall, liksom avvattning av park och naturmark, så långt det är möjligt ske i öppna diken eller i avrinningsveck. Fördröjning och rening av dagvattnet ska även här förutsättas ske lokalt innan vatten leds ut till vattendrag. Dagvattenhanteringen inom området, både fördröjning och rening, bör i så stor utsträckning som möjligt följa nedanstående steg enligt s dagvattenpolicy: L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\.docx 11 (16)

12 L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\.docx 7.2 Fördröjning av dagvatten Dagvatten från tak, som anses vara rent, kan förslagsvis ledas direkt till underjordiska magasin i fyllnadsmassorna via stuprörsledningar som släpps rakt ner i marken för magasinering och fördröjning. Ett sprängstensfyllt magasin kräver relativt stora ytor då det har en viss hålrumsvolym som man måste ta hänsyn till. I normala fall innebär ett sprängstensmagasin en hålrumsvolym på ca 35 %. Detta betyder att de beräknade fördröjningsvolymerna i Tabell 5 och Tabell 6 (V vol ) måste ökas med hänsyn till hålrumsvolymen. Se Tabell 8 för beräknad volym sprängstensmagasin (V mag ) med hänsyn till en hålrumsvolym på 35 %. Markanvändning V vol med klimatfaktor [m 3 ] V mag med klimatfaktor [m 3 ] Tak1 (västra området) Tak2 (västra området) Tak1 (östra området) Tak2 (östra området) Tak3 (östra området) Tabell 8 Erforderlig volym sprängstensmagasin för de aktuella takytorna efter exploatering. För att ta hand om takvatten från de nya byggnaderna kan förslagsvis sprängstensmagasin anläggas i de asfalterade ytorna utanför byggnaderna med flera inkommande inlopp för att få bättre spridning i magasinen, se bilaga 3 för lämpliga ytor för att anlägga sprängstensmagasin. Syftet med magasinen är att både att begränsa maxflödet till nedströms liggande recipient genom ett strypt utlopp men samtidigt också att rena dagvattnet genom sedimentering. Planområdet kommer att kräva stora schakt och fyllnadsarbeten vilket betyder att magasin i förslagsvis sprängstensfyllningar inte kommer att vara några problem att anlägga. För att fördröja dagvatten från parkeringsytorna är så kallade dagvattenkasetter ett effektivt sätt som har en uppsamlingsvolym ca tre gånger större än ett sprängstensfyllt magasin. Dagvattenkassetterna kan läggas i lågt trafikerade områden, förslagsvis i detta fall under parkeringsytorna med en marktäckning på minst 0,8 m. Se Figur 5 nedan för illustration av ett dagvattenkassettmagasin. Figur 5 Dagvattenkassetter, 12 (16)

13 Fördelen med att använda dagvattenkassetter för parkeringsytorna är på grund av de inspektions och underhållsmöjligheterna som finns då dagvatten från parkeringsytor innehåller betydligt fler föroreningar och kan orsaka igensättningar i ett sprängstensmagasin. Dagvattenmagasin som byggs med hjälp av dagvattenkassetter ska omslutas med en geotextilduk för att förhindra att omkringliggande jordmaterial tränger in i magasinet. För att minska risken för sedimentering och eventuella igensättningar i magasinen, gäller både sprängstensmagasin och kassettmagasin, så kan inloppen till magasinen förses med en intagsbrunn försedd sandfång eller filter av något slag. Dessa filter och sandfång ska vara lätta att utföra underhåll på som man bör ta hänsyn till vid placeringen. L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\.docx 7.3 Rening av dagvatten Den ekologiska statusen för Mölndalsån, som är recipient, har klassats till måttlig och bedöms uppnå god ekologisk status till 2021 under förutsättning att rimliga åtgärder vidtas. Kemisk ytvattenstatus, exklusive kvicksilver, har klassats till god. Övergödning förekommer inte. Miljögifter och försurning i vattenförekomsten förekommer, VISS. Ovanstående miljökvalitetsnormer, MKN, bör tas hänsyn till när man utformar system för rening av dagvatten från planområdet. Behovet av rening skiljer sig åt inom området och är beroende av en sammanvägning av faktorerna: a. vilka källor till föroreningar som finns inom avrinningsområdet b. var störst mängd föroreningar genereras c. var risken för olycka är störst d. recipientens känslighet e. avstånd från källa till recipient f. kommunens krav och riktlinjer De ytor som i huvudsak kommer att förorena dagvatten är framförallt nya parkeringsytor samt vägar inom det aktuella området. Tungmetaller som exempelvis koppar, zink, bly, kadmium samt olja och näringsämnen (kväve och fosforföroreningar) är exempel på föroreningar som kommer från gator och parkeringsytor. Dessa utsläpp kommer främst från avgaser, smöroljor, korrosion, däck, vägbana, katalysatorer och bromsbelägg. De mesta utav föroreningarna som kommer från gator är partikelbundna, vilket gör det möjligt att avskilja dem genom filtrering eller sedimentering. Totalt planeras det för 2770 nya parkeringsplatser inom området varav 1680 stycken är tänkt att vara ovan mark och 1090 i garage, se bilaga 3 för parkeringsytor ovan mark. De parkeringsytor som planeras i området kommer att generera föroreningar i viss mån och dagvattenhanteringen bör därmed anpassas därefter. Dagvatten från parkeringsytor, både på marknivå och i garage, med fler än 50 platser bör avledas via en oljeavskiljare innan det når recipient. Då planerat garage ligger under mark 13 (16)

14 måste dagvatten från oljeavskiljare pumpas vidare upp till lämplig recipient, förslagsvis någon grönyta där det kan ske ytterligare rening och trög avledning. En oljeavskiljares huvudsakliga funktion är att avskilja olja från förorenat dagvatten. Vid val av oljeavskiljare är det viktigt att ta hänsyn till inkommande flöde till oljeavskiljaren. Vanligtvis brukar man dimensionera för ca 10 % av ett 2års eller 5årsregn och man räknar med att ca 8090 % av årsflödet passerar oljeavskiljaren. Vid större regn än det dimensionerande kommer det första, mest förorenade dagvattnet att renas (Naturvårdsverket 2007). En oljeavskiljare klass II klarar av att avskilja 97,65% enligt SSEN 858. En oljeavskiljare klass I har motsvarande 99,88% reningsgrad. Vid parkeringsytor med mindre än 50 platser är det tillräckligt att dagvatten rinner ut på någon form utav vegetationsyta. Förslagsvis kan dagvatten från dessa ytor rinna ut över dräneringsstråk med infiltrationsyta och dagvattenintag, se Figur 6 för exempel på ett dräneringsstråk med infiltrationsyta. L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\.docx Figur 6 Dräneringsstråk med infiltrationsyta och dagvattenintag, Svenskt Vatten P105. För att dagvatten ska kunna ledas ut över en infiltrationsyta måste man se till att infiltrationsytan ligger ca 5 cm lägre än den planerade hårdgjorda ytan samt att de hårdgjorda ytorna lutar ca 2,5 % mot infiltrationsytan med ca 2,5 %. För att utnyttja dräneringsstråket på ett effektivt bör dessa utföras med en lutning på ca 25 promille i längdled och med en skålad yta, Svenskt Vatten P105. För hantering av dagvatten från nyplanerade vägar inne på området bör förslagsvis gräsklädda vägdiken anläggas som har en renande effekt på dagvattnet genom förmågan att fastlägga metaller men även petroleumprodukter som kan brytas ned på biologisk väg. För att ett vägdikes reningsfunktion ska kunna fungera effektivt bör det vara minst 6080 m långt, Vägverkets publikation 2004: (16)

15 Vägdiken inom det aktuella planområdet kommer att uppgå till minst 200 m vilket innebär att goda förutsättningar för att uppnå effektiv rening av vägdagvatten finns. Rening av dagvatten kan ske på olika sätt och det finns beräknade generella reningseffekter utryckt i procent från StormTac. I denna utredning har det fokuserats på rening i form av sprängstensmagasin, infiltrationsdike samt oljeavskiljare som har olika reningseffekter. För dess reningseffekter i procent se Tabell 9, värdena är hämtade från StormTac. Ämne P (fosfor) N (kväve) Pb (bly) Cu (koppar) Zn (zink) Cd (kadmium) Cr (krom) Ni (nickel) Hg (kvicksilver) SS (partiklar) Olja Reningseffekt [%] Sprängstensmag. Infiltrationsdike Vägdike Oljeavsk Tabell 9 Generell reningseffekt (%) beroende på reningsmetod, StormTac. Streckade värden betyder att uppgift saknas L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\.docx 8 Diskussion, risker och rekommendationer Vid anläggande av sprängstensmagasin i fyllnadsmassorna bör man se över fyllnadens tjocklek och materialets fraktion då det finns risk för att fint material transporteras bort som kan orsaka sättningsskador. Spridning av inkommande vatten till sprängstensmagasin måste ske på ett kontrollerat sätt utan att erosion uppstår, detta är speciellt viktigt när man släpper allt takvatten från en byggnad till en enstaka punkt. Det finns risk för igensättningar i sprängstensmagasin då transport av material från uppströms liggande områden sker. För att undvika igensättning på ett effektivt sätt bör inloppen förses med brunnar med sandfång som fångar upp en betydande del av de större fraktionerna innan det når magasinen. För att sandfånget ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt bör sandfånget tömmas regelbundet. Det finns en viss osäkerhet vid beräkning av dagvattenföroreningar med hjälp av schablonhalter. De föroreningshalter och mängder som redovisas i denna utredning 15 (16)

16 L:\5511\ \3_Dokument\36_PM_Rapport\.docx är enbart teoretiska och kan variera i stort beroende på vilken typ av verksamhet som etableras inom planområdet. Hur man utformar dagvattensystemet är också avgörande för reningen av dagvattnet. Mölndalsåns tillrinningsområde täcker in ett relativt stort område, och då det i framtiden planeras för ytterligare områden inom samma avrinningsområde så bör höga krav ställas på rening av dagvatten, men den befintliga föroreningsbelastningen bör också ses över för att få en klar bild hur mycket exploateringar liknande denna påverkar kvaliteten på dagvattnet. När man konstruerar ett nytt dagvattensystem där man ställer höga krav på rening kan man inte enbart fokusera på rening genom sedimentering då denna metod har en begränsad förmåga att avskilja exempelvis kväve och fosfor. Dessa ämnen finns i dagvatten både i partikulär och lös form och för att minska på näringsämnen av denna typ kan exempelvis diken och översilningsytor vara bättre alternativ. Val av takmaterial på byggnader är viktigt att beakta avseende utsläpp av metaller i dagvattnet. För att minska på metallhalterna i dagvatten från taken bör exempelvis koppar och zinktak undvikas. Det är av stor vikt att följa upp med mätningar av föroreningsinnehållet i dagvattnet i ett antal provtagningspunkter efter att etableringen är slutförd, förslagsvis i utsläppspunkterna innan det når Mölndalsån. Syftet med denna uppföljning är att kontrollera att de vidtagna åtgärdena för dagvattenrening har en önskad effekt för att på ett kontrollerat sätt undvika att för höga halter dagvattenföroreningar släpps ut till recipienten. Det är viktigt att man i ett tidigt skede under planprocessen i samråd med Länsstyrelsen diskuterar angående om de föreslagna åtgärder för dagvattenhanteringen inom området bedöms vara tillräckliga för att uppnå miljökvalitetsnormerna. När man väljer att avleda dagvatten från planområdet till befintliga diken är det viktigt att man i ett tidigt skede klargör om dessa diken ingår i ett markavvattningsföretag för att underlätta processen med att söka tillstånd och liknande. Färdig golvnivå bör placeras högre än omkringliggande ytor i området för att ytavrinning ska kunna ske på ett effektivt sätt utan att riskera uppdämning av dag och dräneringsvatten i byggnader vid extrema regn. För att en oljeavskiljare ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt behöver denna underhållas regelbundet. Dels får oljeskiktet på ytan inte bli så tjockt att det påverkar den del där reningen ska ske, och dels måste slam som sedimenterar på botten tömmas, eftersom även det påverkar flödeshastighet och uppehållstid i oljeavskiljaren (Naturvårdsverket 2007). Då krav ställs på underhåll av oljeavskiljaren måste även hänsyn tas till detta vid val av placering. 16 (16)

17 1:9 1:44 1:33 1:31 1:30 1:31 1:32 1:25 1:61 1:64

18

19