Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2

Transkript

1 Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2007:2 Dnr Kart- och ritmaterial, fi g av Karlis Graufelds; fi g av Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi vid Stockholms Universitet. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3. Fig. 1 och 2 är godkända ur sekretessynpunkt för spridning, Lantmäteriverket (dnr /895). Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 131

2 Fig. 1. Utdrag ur Blå kartan 96 Nynäshamn med Sittestaboplatsen, RAÄ 68 i Ösmo socken, markerad. Grön linje markerar den planerade nya sträckningen av Väg 73. Skala 1: Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

3 Fig. 2. Flygfoto över undersökningsområdena vid Sittesta. Den gropkeramiska boplatsen Ösmo RAÄ 68 är det sydligaste markerade området. Foto: Ekens tjänster, Ösmo. Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 133

4 Fig. 3. Boplatsen, område väst, före undersökning. Foto: Pehr Lindholm (U4160_1). Fig. 4. Boplatsen, område öst, före undersökning. Foto: Pehr Lindholm (U4160_2). 134 Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

5 Fig. 5. Plan med vägsträckning, undersökningsområde och områden där dumpmassor från undersökningen lagts upp 1: Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 135

6 Fig. 6. Södertörn för cirka år sedan, med en havsnivå cirka 25 meter högre än idag. De gropkeramiska boplatserna ligger i grupper längs den dåtida kusten. Kartan är hämtad ur Olsson m.fl och innehåller inte nypåträffade boplatser. 136 Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

7 Fig. 7. Plan över grävenheter. Skala 1:750. Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 137

8 Fig. 8. Plan över djuprensade områden. Skala 1: Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

9 Fig. 9. Den äldsta kartan över undersökningsområdet från år 1638 (LMV C6:162) med undersökningsområdet och de diken som noterades vid undersökningen inlagda. Notera diket som löper i en ägogräns i nordöst sydvästlig riktning på den östra delytan. Skala 1: Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 139

10 Fig. 10. Docent Jan Risberg undersöker lagerföljden i det västra djupschaktet. Foto: Hanna Larsson. Fig. 11. Profi l från djupschaktets huvudsektion, yta Väst. Profi len är något förenklad. Observera att skalan längs längdaxeln är 1:400, medan skalan i höjdled är 1:80. (U4160_301.) Lagerbeskrivningar fi nns i bilaga 3, lagertabeller. 140 Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors namn

11 Fig. 12. Kulturlager med relaterade enheter. Skala 1:750. Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 141

12 Fig. 13. Schematisk profi l över den mellersta delen av yta väst. Profi len är baserad på djupschaktets huvudsektion, men information från de kompletterande sektioner som dokumenterades på ytan har projicerats in i denna. Observera att skalan i längdriktningen är 1:200, medan skalan i höjdled är 1:40. (U4160_302.) Lagerbeskrivningar fi nns i bilaga 3, lagertabeller.

13 Fig. 14. Svallade lager med relaterade grävenheter. Skala Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 143

14 Fig. 15. Plan över inlagrade kulturlager i svallsandslagren. Skala 1: Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

15 Fig. 16. Foto över den nedre delen av yta väst efter avbaning av kulturlagren. Den markerade färgningen föreslås representera en fossil bäckfåra. Foto: Hanna Larsson (U4160_3). Fig. 17a+b. Profi ler från djupschaktets huvudsektion, yta öst. Profi len är något förenklad. Profi len är inte dokumenterad mellan 39 och 66 meter p.g.a. störningar, bl.a. av en dumperväg. Observera att skalan längs längdaxeln är 1:400, medan skalan i höjdled är 1:80. (U4160_303.) Lagerbeskrivningar fi nns i bilaga 3, lagertabeller. Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 145

16 Fig. 18. Svämlager med relaterade gräv enheter och det troliga läget för en fossil bäck. Skala 1: Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

17 Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 147 Fig. 19. Samtliga anläggningar som framkom vid undersökningen. Konstruktioner och möjliga gravar fi nns markerade. Skala 1:400.

18 Fig. 21. Plan över den möjliga graven A3980. Skala 1:20. Fig. 22. Den möjliga graven A3980. Fotot är taget från öster. Foto: Christian Gatti (U4160_4). Fig. 20. Keramikdepositonen A Foto: Mia Olander. 148 Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

19 Fig. 23. Plan över den möjliga graven A8224. Skala 1:20. Fig. 24. Den möjliga graven A8224. Fotot är taget från öster. Foto: Henrik Runeson. Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 149

20 Fig. 25. Hus 1. Skala 1: Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

21 Fig. 26. Hus 2. Skala 1:50. Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 151

22 Fig. 27. Område med stolphål i norra delen av yta väst. Skala 1: Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

23 Fig. 28. Hus 3. Skala 1:50. Fig. 29. Översiktsbild över området med den kulturlagerfyllda svackan, L62922, till höger om djupschaktet på bilden, och dess fortsättning i den otydligare linsen A60784 på andra sidan djupschaktet. Foto från nordväst: Mia Olander. (U4160_5). Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 153

24 Fig. 30. Svackan L62922 och linsen A60784 med omkringliggande anläggningar. Skala 1: Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

25 Fig. 31. Spridning av den punktinmätta keramiken. Materialet är uppdelat i de två godstyperna fast och porigt. Skala 1:750. Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 155

26 Fig. 32. Exempel på kärl med liten plan botten och avsatt fot (F5856 och F881). Bottnarnas diameter är cirka 3 cm. Foto: Henrik Runeson (U4160_6). Fig. 33. Två krukbottnar med borrade hål (F11493, F11502). Foto: Henrik Runeson (U4160_7). Fig. 34. Upp- och nedvänd krukbotten in situ (F7497). Foto: Daniel Langhammer (U4160_8). 156 Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

27 Fig. 35. Intakt odekorerat minikärl (F8323). Foto: Roger Edenmo. Fig. 36. Exempel där likartad dekor förkommer på ett stort respektive ett litet kärl (F8195 och F8173). Foto: Hanna Larsson. Fig. 37. Exempel på keramik av Fagervik I-stil. Från vänster högst upp: F7081, F8226, F9447, F11183 och F Foto: Henrik Runeson (U4160_9). Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 157

28 Fig. 38. Exempel på keramik av Fagervik II-stil. Från vänster högst upp: F6958, F46, F8068, F12394 och F Foto: Henrik Runeson (U4160_10). Fig. 39. Exempel på keramik av Fagervik III-stil. Från vänster högst upp: F5697, F6849, F7500, F7618, F8603 och F8902. Foto: Henrik Runeson (U4160_11). 158 Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

29 Fig. 40. Exempel på keramik av Fagervik IV-stil. Från vänster högst upp: F6856, F6875, F7456 och F Foto: Henrik Runeson (U4160_12). Fig. 41. Ristad människofi gur på keramik (F4651). Figuren mäter drygt 3 cm. Foto: Roger Edenmo (U4160_13). Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 159

30 Fig. 42. Spridning av den punktinmätta dekorerade keramik som stilistiskt kunnat bestämmas till Bagges Fagervikskronologi. Även de enstaka förekomsterna av keramik med av trattbägar-, stridsyxe- eller bronsålderstyp fi nns utmärkta. Skala 1: Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

31 Fig. 43. Fragmenterat keramikföremål med spår efter ett upphängningshål i brottytan (F4652). Föremålet är 33 mm och påminner om fotänden av en fi gurin, men det genomborrade hålet tyder snarare på att det rör sig om en stor lerpärla eller ett hänge. Foto: Henrik Runeson (U4160_14). Fig. 45. Trindyxdepån (F8299, F8301, F8302). Foto: Daniel Langhammer (U4160_15). Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 161

32 Fig. 44. Spridning av de punktinmätta fynden av bearbetad sten presenterade per material. Skala 1: Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

33 Fig. 46. Exempel på förekommande yxtyper. Från vänster högst upp: F7668 (98 mm), F8817, F9323, F11990, F13570, F13572 och F4821. Foto: Henrik Runesson (U4160_16). Fig. 47. Exempel på minieggblad från undersökningen. Från vänster högst upp: F1289, F1373, F1506, F3931 och F5459. Foto: Henrik Runeson (U4160_17). Fig. 48. De tre skifferspetsarna från Sittesta. Från vänster: F3376, F3389 och F6629. Foto: Henrik Runeson (U4160_18). Fig. 49. Människoliknande hängbryne av sandsten (F6718). Foto: Henrik Runeson (U4160_19). Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 163

34 Poz ±40 BP Poz ±40 BP Poz ±35 BP Poz ±40 BP Poz ±40 BP Poz ±40 BP Poz ±35 BP Poz ±40 BP Poz ±40 BP Poz ±40 BP Poz ±40 BP Poz ±40 BP Poz ±40 BP Poz ±40 BP Poz ±40 BP Poz ±40 BP Poz ±40 BP Poz ±35 BP Poz ±35 BP Poz ±50 BP 5000 BC 4000 BC 3000 BC 2000 BC 1000 BC Fig C-graf. Kalenderår 164 Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

35 Fig. 51. Lager tillhöriga den äldre fasen samt de konstruktioner (hus 1 och 2) som knutits till fasen, samt en dåtida strandlinje på 26 m ö.h. Spridning av punktinmätt keramik av Fagervik I, I II och II-typ. Skala 1:750. Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 165

36 # Fig. 52. Lager tillhöriga mellanfasen med den konstruktion (hus 3) som knutits till fasen, en yxdepå, keramikdepositioner, upp- och nedvända krukbottnar samt en dåtida strandlinje på 25 m ö.h. Spridning av punktinmätt keramik av Fagervik III-typ samt bearbetad grönsten. Skala 1:750. # 166 Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

37 Fig. 53. Upp- och nedvänd kruka in situ (F8264). Foto: Helena Andersson (U4160_20). Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 167

38 Fig. 54. Lager tillhöriga den yngre fasen, svackan L62922 samt en dåtida strandlinje på 24 m ö.h. Spridning av punktinmätt keramik av Fagervik III IV och IV-typ samt bearbetad grönsten. Skala 1: Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

39 Fig. 55. Spridningen av det till bronsålder järnålder daterade inslagen. Här inkluderas 14 C-dateringar, anläggningar som bedömts som tillhöriga yngre förhistoriska faser samt förhistorisk keramik av senare typ. Skala 1:750. Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 169

40 Fig. 56. Eva Stensköld presenterar utvalda fynd vid arkeologidagen 21 augusti Foto: Henrik Runeson. Fig. 57. En teckning gjord av en tredjeklassare på skolan i Ösmo efter ett besök på Sittestas stenåldersboplats. Uppenbarligen gjorde skärvan med streckgubben intryck. 170 Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

41 Fig. 58. Lokaliseringskarta för Sittesta. Det övre högra utsnittet är från Florin (1944) och visar Södertörn med huvudsakliga sprickzoner. Den undre kartan är ett utsnitt från jordartskartan (Persson 1977). Röda färger anger exponerad berggrund, blått morän, mörkt gult glacial lera, ljust gult postglacial lera och orange svallmaterial (grovmo). Passpunkten i det nord sydliga sundet norr om rektangeln (utgrävningsområdet) är belägen strax öster om den grönmarkerade islälvsavlagringen. Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 171

42 Fig. 59. Modell över strandförskjutningen i Stockholmstrakten. Figuren är hämtad från Karlsson & Risberg (2005). Fig. 60. Två strandförskjutningskurvor och ett förslag till en tredje för norra Södertörn (Olsson & Risberg 1995). Höjdintervallet för utgrävningen i Sittesta ligger mellan cirka 20 och 35 m ö.h. 172 Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

43 Prov 172 X Fig. 61. Läge för de tio studerade geopunkterna. Notera att geopunkt 1 redovisades i samband med förundersökningen (Evanni m.fl. 2005). Nuvarande Väg 73 går mellan de två markerade ytorna. Punkterna är tagna i två mer eller mindre parallella schakt. De blå strecken markerar olika arkeologiska strukturer. Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 173

44 A F K B G L C H M D I Fig. 62. Exempel på fytoliter som hittades i proverna. Formtyperna följer beskrivningen i texten. Notera att formtyp K (dendritisk) är mycket sparsamt förekommande. Den aktuella bilden togs i geopunkt 2,71 cm djup motsvarade kulturlagret L127 E J 174 Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

45 % ler (<0,0002 mm) % silt (0,002-0,06 mm) Fig. 63. Fördelning ler, silt och sand i de kornstorleksanalyserade proverna från geopunkt 2 och 3. Observera att procentvärden är beräknade endast på fraktionen <2 mm X 90 X X % sand (0,06-2 mm) X X X GP 2, Prov 162, cm GP 2, Prov 163, cm GP 2, Prov 164, cm GP 3, Prov 96, cm GP 3, Prov 97, cm Depth (cm) Lithology Diatoms Phytoliths Chrysophyte stomatocysts Sponge spiculae Basic sum Zone CONISS Fig. 64. Bild av Fragilaria pinnata, en vanligt förekommande art på 75 cm djup i geopunkt 2. Lagret består av fi nsand och har tolkats som ett kulturlager (L127) B A R R E N Total sum of squares Fine sand Stony fine sand Silty sand Silt Clay Sand Fig. 65. Kiselmikrofossildiagram för geopunkt 2. En datering på 4440 ±35 14 C-år BP på kolpartiklar fi nns från motsvarande den övre delen av lerlagret (L123). Markytan är belägen 26,04 m ö.h. Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 175

46 Depth (cm) 0 Lithology Pooid Chloridoid Panicoid, bilobate Panicoid, trilobate Panicoid, polylobate Elongate, smooth Elongate, spiny (narrow) Elongate, spiny (broad) Elongate, sinuous Elongate, smooth with spines Elongate, dendritic Elongated with crossing bars Point shaped Other morphotypes Basic sum Zone Fig. 66. Fytolitdiagram för geopunkt 2. En datering på 4440 ±35 14 C-år BP på kolpartiklar fi nns från motsvarande den övre delen av lerlagret (L123). Markytan är belägen 26,04 m ö.h B A R R E N (phytoliths) B A R R E N (all siliceous microfossils) Fine sand Stony fine sand Silty sand Silt Clay Sand Depth (cm) 0 Lithology Organic carbon (%) Zone % 1.7 % % % % 0.5 % 0.3 % 3 Fig. 67. Kolhalter i geopunkt 2. En datering på 4440 ±35 14 C-år BP på kolpartiklar fi nns från motsvarande den övre delen av lerlagret (L123). Markytan är belägen 26,04 m ö.h % 0.1 % 0.7 % Fine sand Stony fine sand Silty sand Silt Clay Sand 176 Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

47 Gp 2, west 0 Depth (cm) Lithology Analyses Grain size (*sample no.) Organic carbon content Siliceous microfossils Depositional environment (based on siliceous microfossils) Interpretations Archaeological layer (**interval sampled General interpretation for macrofossils for radiocarbon dating, ***no ?) (based on siliceous microfossils, lithology and archaeology) Fine sand Zone 4: terrestrial 100 Plough layer, modern Plough layer, older Stony fine sand Silty sand Silt 164* 163* 162* Zone 3: mixed terrestrial /brackish 127 *** Cultural layer Shore, post L 3 Hiatus Clay Zone 2: brackish water 123 ** L 1/L 2? Sand Zone 1: barren 122 Post glacial stratified sand (surged) 180 = Sampled intervals = Analysed intervals Fig. 68. Sammanställning av analyser och tolkningar av sedimentdata från geopunkt 2. Sediment motsvarande zon 1 har förmodligen ackumulerats i Litorinahavet. Ett försök gjordes att hitta terrestra makrofossil för dateringar i lerlagret (L123). Inga sådana fynd kunde dock noteras. Notera att de litologiska lagren har generaliserats. Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 177

48 Depth (cm) 0 Lithology Diatoms Phytoliths Chrysophyte stomatocysts Sponge spiculae Basic sum Zone CONISS B A R R E N ,2 0,4 0,6 Total sum of squares Sandy silt Silty sand Gravel Gravelly sand/sand Clay Fig. 69. Kiselmikrofossildiagram över geopunkt Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

49 Depth (cm) 0 Lithology Pooid Chloridoid Panicoid, bilobate Panicoid, trilobate Panicoid, polylobate Elongate, smooth Elongate, spiny (narrow) Elongate, spiny (broad) Elongate, sinuous Elongate, smooth with spines Point shaped Other morphotypes Basic sum Zone B A R R E N Sandy silt Silty sand Gravel Gravelly sand/sand Clay Fig. 70. Fytolitdiagram geopunkt 3. Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 179

50 Depth (cm) 0 Lithology Organic carbon (%) Zone % 1.2 % % 0.9 % 0.9 % % % % Sandy silt Silty sand Gravel Gravelly sand/sand Clay Fig. 71. Kolhalter i geopunkt Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

51 Gp 3, west Analyses Interpretations Depth (cm) Lithology Sandy silt Silty sand Sandy silt Gravel Sandy silt Gravelly sand/sand Sandy silt Clay Organic carbon content Grain size (*sample no.) 97* 96* Siliceous microfossils Zone 4: freshwater Zone 3: mixed brackish/ freshwater/ terrestrial Zone 2: mixed brackish/ terrestrial Zone 1: barren, (post glacial sediment) Depositional environment (based on siliceous microfossils) / ** General interpretation Archaeological layer (**no. 1702?) (based on siliceous microfossils, lithology and archaeology) Redeposited stream sediment Cultural layer? Cultural layer Waste material Post glacial sediment Glacial sediment = Sampled intervals = Analysed intervals Fig. 72. Sammanställning av analyser och tolkningar av sedimentdata från geopunkt 3. Notera att de litologiska lagren har generaliserats. Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 181

52 Depth (cm) 0 Lithology Diatoms Phytoliths Chrysophyte stomatocysts Sponge spiculae Starch grains Basic sum Zone CONISS ,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Total sum of squares Sandy silt Sand Clay/gyttja clay Fig. 73. Kiselmikrofossildiagram i geopunkt Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

53 Depth (cm) 0 Lithology Pooid Chloridoid Panicoid, bilobate Panicoid, trilobate Panicoid, polylobate Elongate, smooth Elongate, spiny (narrow) Elongate, spiny (broad) Elongate, sinuous Elongate, smooth with spines Elongate, dendritic Elongated with crossing bars Basic sum Zone Sandy silt Sand Clay/gyttja clay Fig. 74. Fytolitdiagram från geopunkt 4. Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 183

54 Depth (cm) 0 Lithology Organic carbon (%) Zone % 1.4 % % % % 0.7 % 1.0 % 0.8 % Sandy silt Sand Clay/gyttja clay Fig. 75. Kolhalter i geopunkt Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

55 Gp 4, east Analyses Interpretations Depth (cm) Lithology Sandy silt Sand Sandy silt Clay/ gyttja clay Grain size Organic carbon content Siliceous microfossils Zone 2: mixed terrestrial /brackish /freshwater Zone 1: brackish (+ fresh) water Depositional environment (based on siliceous microfossils) General interpretation Archaeological layer (based on siliceous microfossils, lithology and archaeology) Plough layer, modern Redeposited sedimentary material Redeposited cultural layer Waste? Litorina sediment = Sampled intervals = Analysed intervals Fig. 76. Sammanställning av analyser och tolkningar av sedimentdata från geopunkt 4. Notera att de litologiska lagren har generaliserats. Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 185

56 m a.s.l L L2 Vimossen Borgbergetmossen Långmossen Millingsmossen Malmbergamossen Charcoal from A 1110, found in situ above the shoreline Sittesta 25 Redeposited charcoal overlaying clay layer, below the shoreline BC cal. BP Early Mesolithic Middle Mesolithic Late Mesolithic Early Neolithic Middle Neolithic L i t o r i n a S e a Fig. 77. Sammanställning av strandförskjutningen på södra/centrala Södertörn baserad på fem lokaler belägna cirka 3 km norr om Ösmo och boplatsen i Sittesta BP 4700 BP 4600 BP 4500 BP 4400 BP 4300 BP L_123: 4440 ±35 BP 68,2 % probability 3330 BC (24,7 %) 3230 BC 3170 BC (1,9 %) 3160 BC 3120 BC (41,6 %) 3010 BC 95,4 % probability 3340 BC (32,6 %) 3210 BC 3190 BC (5,8 %) 3150 BC 3130 BC (57,0 %) 2920 BC 4200 BP 4100 BP Fig. 78. Kalibreringskurva för dateringen av kolpartiklar i den övre delen av L123, vilket motsvarar lerlagret som utbildades under en förmodad L3 transgression BC 3400 BC 3200 BC 3000 BC 2800 BC Kalibrerat värde 186 Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

57 m ö.h. 85 Tornbergasjön Trehörningen Hålsjön Rudträsket Årsjön L1, L Öran Ådran Dateringsintervall (2 sigma) för kolpartiklar och A Wedasjön L3 Vädersjön Getaren 30 Ramsjön L4 Nivå för in situ datering av A Mörtsjön Getryggen Magelungen Provtagningsnivå för kolpartiklar i L Gullsjön 10 Fjäturen 5 Sågsjön Laduviken kal. år BP BC/AD Ancylussjön L i t o r i n a h a v e t Senpal. Tidigmesolitikum Mellanmesolitikum Senmesolit. TN MN SN Bronsålder Järnålder Historisk tid Fig. 79. Placering av Sittesta i strandförskjutningsdiagrammet för norra Södertörn och södra Uppland (Karlsson & Risberg 2005). Notera att detta diagram inte innehåller en transgressiv fas just innan boplatsen på Sittesta etableras. Dock uppvisar kurvan en minskning i regressionshastigheten. Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 187

58 Figurförteckning 1. Utdrag ur Blå kartan 96 Nynäshamn med Sittestaboplatsen, RAÄ 68 i Ösmo socken, markerad. Grön linje markerar den planerade nya sträckningen av Väg 73. Skala 1: Flygfoto över undersökningsområdena vid Sittesta Boplatsen, område väst, före undersökning. Foto Boplatsen, område öst, före undersökning. Foto Plan med vägsträckning, undersökningsområde och områden där dumpmassor från undersökningen lagts upp 1: Södertörn för cirka 5000 år sedan, med en havsnivå cirka 25 m högre än idag Plan över grävenheter. Skala 1: Plan över djuprensade områden. Skala 1: Den äldsta kartan över undersökningsområdet från år 1638 med undersök ningsområdet och de diken som noterades vid undersökningen inlagda. Skala 1: Docent Jan Risberg undersöker lagerföljden i det västra djupschaktet. Foto Profil från djupschaktets huvudsektion, Yta Väst. Profilen är något förenklad Kulturlager med relaterade enheter. Skala 1: Schematisk profil över den mellersta delen av yta väst Svallade lager med relaterade grävenheter. Skala Plan över inlagrade kulturlager i svallsandslagren. Skala 1: Foto över den nedre delen av yta väst efter avbaning av kulturlagren. Foto a+b. Profiler från djupschaktets huvudsektion, yta öst Svämlager med relaterade gräv enheter och det troliga läget för en fossil bäck. Skala 1: Samtliga anläggningar som framkom vid undersökningen. Konstruktioner och möjliga gravar finns markerade. Skala 1: Keramikdepositonen A Foto Plan över den möjliga graven A3980. Skala 1: Den möjliga graven A3980. Foto från öster Plan över den möjliga graven A8224. Skala 1: Den möjliga graven A8224. Foto från öster Hus 1. Skala 1: Hus 2. Skala 1: Område med stolphål i norra delen av yta väst. Skala 1: Hus 3. Skala 1: Översiktsbild över området med den kulturlagerfyllda svackan, L62922, till höger om djupschaktet på bilden, och dess fortsättning i den otydligare linsen A60784 på andra sidan djupschaktet. Foto Svackan L62922 och linsen A60784 med omkringliggande anläggningar. Skala 1: Spridning av den punktinmätta keramiken. Skala 1: Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors

59 32. Exempel på kärl med liten plan botten och avsatt fot (F5856 och F881). Foto Två krukbottnar med borrade hål (F11493, F11502). Foto Upp- och nedvänd krukbotten in situ (F7497). Foto Intakt odekorerat minikärl (F8323). Foto Exempel där likartad dekor förkommer på ett stort respektive ett litet kärl (F8195 och F8173). Foto Exempel på keramik av Fagervik I-stil. Från vänster högst upp: F7081, F8226, F9447, F11183 och F Foto Exempel på keramik av Fagervik II-stil. Från vänster högst upp: F6958, F46, F8068, F12394 och F Foto Exempel på keramik av Fagervik III-stil. Från vänster högst upp: F5697, F6849, F7500, F7618, F8603 och F8902. Foto Exempel på keramik av Fagervik IV-stil. Från vänster högst upp: F6856, F6875, F7456 och F Foto Ristad människofigur på keramik (F4651). Figuren mäter drygt 3 cm. Foto Spridning av den punktinmätta dekorerade keramik som stilistiskt kunnat bestämmas till Bagges Fagervikskronologi. Även de enstaka förekomsterna av keramik med av trattbägar-, stridsyxe- eller bronsålderstyp finns utmärkta. Skala 1: Fragmenterat keramikföremål med spår efter ett upphängningshål i brottytan (F4652). Foto Spridning av de punktinmätta fynden av bearbetad sten presenterade per material. Skala 1: Trindyxdepån (F8299, F8301, F8302). Foto Exempel på förekommande yxtyper. Från vänster högst upp: F7668 (98 mm), F8817, F9323, F11990, F13570, F13572 och F4821. Foto Exempel på minieggblad från undersökningen. Från vänster högst upp: F1289, F1373, F1506, F3931 och F5459. Foto: Henrik Runeson (U4160_17) De tre skifferspetsarna från Sittesta. Från vänster: F3376, F3389 och F6629. Foto Människoliknande hängbryne av sandsten (F6718). Foto C-graf Lager tillhöriga den äldre fasen samt de konstruktioner (hus 1 och 2) som knutits till fasen, samt en dåtida strandlinje på 26 m ö.h. Spridning av punktinmätt keramik av Fagervik I, I II och II-typ. Skala 1: Lager tillhöriga mellanfasen med den konstruktion (hus 3) som knutits till fasen, en yxdepå, keramikdepositioner, upp- och nedvända krukbottnar samt en dåtida strandlinje på 25 m ö.h. Spridning av punktinmätt keramik av Fagervik III-typ Upp- och nedvänd kruka in situ (F8264). Foto Lager tillhöriga den yngre fasen, svackan L62922 samt en dåtida strandlinje på 24 m ö.h. Spridning av punktinmätt keramik av Fagervik III IV och IV-typ samt bearbetad grönsten. Skala 1: Spridningen av det till bronsålder järnålder daterade inslagen. Skala 1: Eva Stensköld presenterar utvalda fynd vid arkeologidagen 21 augusti Foto Sittesta en gropkeramisk boplats på Södertörn 189

60 57. En teckning gjord av en tredjeklassare på skolan i Ösmo efter ett besök på Sittestas stenåldersboplats Lokaliseringskarta för Sittesta. Det övre högra utsnittet är från Florin (1944) och visar Södertörn med huvudsakliga sprickzoner. Den undre kartan är ett utsnitt från jordartskartan (Persson 1977) Modell över strandförskjutningen i Stockholmstrakten Två strandförskjutningskurvor och ett förslag till en tredje för norra Södertörn äge för de tio studerade geopunkterna Exempel på fytoliter som hittades i proverna Fördelning ler, silt och sand i de kornstorleksanalyserade proverna från geopunkt 2 och Bild av Fragilaria pinnata, en vanligt förekommande art på 75 cm djup i geopunkt Kiselmikrofossildiagram för geopunkt Fytolitdiagram för geopunkt Kolhalter i geopunkt Sammanställning av analyser och tolkningar av sedimentdata från geopunkt Kiselmikrofossildiagram över geopunkt Fytolitdiagram geopunkt Kolhalter i geopunkt Sammanställning av analyser och tolkningar av sedimentdata från geopunkt Kiselmikrofossildiagram i geopunkt Fytolitdiagram från geopunkt Kolhalter i geopunkt Sammanställning av analyser och tolkningar av sedimentdata från geopunkt Sammanställning av strandförskjutningen på södra/centrala Södertörn baserad på fem lokaler belägna cirka 3 km norr om Ösmo och boplatsen i Sittesta Kalibreringskurva för dateringen av kolpartiklar i den övre delen av L123, vilket motsvarar lerlagret som utbildades under en förmodad L3 transgression Placering av Sittesta i strandförskjutningsdiagrammet för norra Södertörn och södra Uppland Utbyggnad av Väg 73, delen Hammarbacken Nyfors