44 Revidering av utbyggnadsstrategin för bostadsbyggande (KSKF/2018:87)

Transkript

1 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(3) 44 Revidering av utbyggnadsstrategin för bostadsbyggande (KSKF/2018:87) Beslut 1. Utbyggnadsstrategin för Eskilstuna antas. 2. Utbyggnadsstrategin för Eskilstuna, beslutad av kommunfullmäktige den 17 juni 2014, 139, upphävs. Reservationer Maria Chergui (V) reserverar sig emot beslutet till förmån för eget förslag. Skriftlig reservation lämnas (bilaga A). Kim Fredriksson (SD) reserverar sig muntligt emot beslutet till förmån för eget förslag. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 21 februari Av skrivelsen framgår bland annat att Översiktsplan 2030 pekar ut en lång rad områden som ska utredas för bebyggelse, såväl bostäder som industrimark. Utbyggnadsstrategin gör en prioritering av vilka områden som ska utredas och planeras i första hand. Prioriteringen baseras på sju principer som syftar till att säkerställa att exploatering sker på ett sätt som utnyttjar redan gjorda kommunala investeringar i till exempel infrastruktur för vatten och avlopp och trafik så långt som möjligt och som också bidrar till kommunens mål om tillväxt och om hållbar utveckling. Den första utbyggnadsstrategin, som i första hand fokuserade på bostadsbebyggelse, antogs av kommunfullmäktige den 17 juni 2014, 139. Följande ändringar är gjorda jämfört med 2014 års utbyggnadsstrategi: - Det bedömda bostadsbyggnadsbehovet har ökat från 5000 till bostäder. - Kartor har tagits fram. - En första ansats har gjorts för att ta fram en strategi för utbyggnad för näringslivets behov. - Frågan om behovet av samhällservice som följer av bostadsbyggande och befolkningstillväxt har pekats ut som ett utvecklingsområde i nästa utbyggnadsstrategi. Behovet av samhällsservice kommer även att hanteras i pågående revideringen av översiktsplanen. - Beskrivningen av den historiska bakgrunden har flyttats till tjänsteskrivelsen. - En språklig översyn. Uppdateringen innebär inte någon ändrad inriktning i strategi eller utpekade områden. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(3) Yrkanden Jimmy Jansson (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag. Maria Chergui (V) yrkar på ett tillägg enligt följande: Att det i dokumentet skrivs in att det är billiga hyresrätter som måste prioriteras i Eskilstuna framöver när bostäderna byggs ut. Kim Fredriksson (SD) yrkar på ändring samt tillägg enligt följande: Att strategin i sin helhet ska synkroniseras med arbetet att skapa fler arbetstillfällen, fler utbildningsplatser och förstärkt gemenskap mellan invånarna. Att omnämna Kjula som ett prioriterat område. Att på punkt 6 stryka följande sats: i framtiden spårbundet. Anton Berglund (SD) yrkar bifall till Kim Fredrikssons (SD) yrkanden. Göran Gredfors (M) och Arne Jonsson (C) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag och avslag på Kim Fredrikssons (SD) ändringsyrkande och tilläggsyrkande, samt avslag på Maria Cherguis (V) tilläggsyrkande. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns följande förslag till beslut: Jimmy Janssons (S) med fleras yrkande om att bifalla kommunledningskontorets förslag. Maria Cherguis (V) tilläggsyrkande. Göran Gredfors (M) med fleras yrkande om att avslå Maria Cherguis (V) tilläggsyrkande. Kim Fredrikssons (SD) ändringsyrkande och tilläggsyrkande. Göran Gredfors (M) med fleras yrkande att avslå Kim Fredrikssons (SD) med fleras ändringsyrkande och tilläggsyrkande. Ordföranden finner inledningsvis att kommunstyrelsen beslutat att bifalla kommunledningskontorets förslag. Därefter föreslår han en propositionsordning som innebär att han ställer bifall till Maria Cherguis (V) tilläggsyrkande mot avslag till detsamma. Därefter föreslår ordföranden en propositionsordning som innebär att han ställer bifall till Kim Fredrikssons (SD) tilläggsyrkande och ändringsyrkande mot avslag till desamma. Kommunstyrelsen godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt Göran Gredfors (M) med fleras förslag, innebärande att Maria Cherguis (V) tilläggsyrkande avslås samt att Kim Fredrikssons (SD) ändringsyrkande och tilläggsyrkande avslås. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(3) Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, miljö och samhällsbyggnad Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4

5 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2018:87 Kristina Nyström (4) Kommunstyrelsen Uppdaterad Utbyggnadsstrategi för Eskilstuna Förslag till beslut 1. Utbyggnadsstrategin för Eskilstuna antas. 2. Utbyggnadsstrategin för Eskilstuna, beslutad av kommunfullmäktige den 17 juni 2014, 139, upphävs. Sammanfattning 2014 antogs en Utbyggnadsstrategi för Eskilstuna. Strategin har uppdaterats med avseende på bedömt bostadsbehov samt kompletterats med utbyggnadsstrategi för näringslivets behov. En större översyn av Utbyggnadsstrategin behöver göras när Översiktsplanen har reviderats. Ärendebeskrivning Översiktsplan 2030 pekar ut en lång rad områden som ska utredas för bebyggelse, såväl bostäder som industrimark. Utbyggnadsstrategin gör en prioritering av vilka områden som ska utredas och planeras i första hand. Prioriteringen baseras på sju principer som syftar till att säkerställa att exploatering sker på ett sätt som utnyttjar redan gjorda kommunala investeringar i t ex infrastruktur för VA och trafik så långt som möjligt och som också bidrar till kommunens mål om tillväxt och om hållbar utveckling. Den första utbyggnadsstrategin, som i första hand fokuserade på bostatsbebyggelse, antogs av kommunfullmäktige den 17 juni Detta är en uppdaterad version av utbyggnadsstrategin som också inkluderar näringslivets markbehov. Följande ändringar är gjorda jämfört med 2014 års utbyggnadsstrategi: - Det bedömda bostadsbyggnadsbehovet har ökat från 5000 till bostäder. - Kartor har tagits fram. - En första ansats har gjorts för att ta fram en strategi för utbyggnad för näringslivets behov. - Frågan om behovet av samhällservice som följer av bostadsbyggande och befolkningstillväxt har pekats ut som ett utvecklingsområde i nästa

6 Eskilstuna kommun (4) Utbyggnadsstrategi. Behovet av samhällsservice kommer även att hanteras i pågående revideringen av översiktsplanden. - Beskrivningen av den historiska bakgrunden har flyttats till tjänsteskrivelsen. - En språklig översyn. Uppdateringen innebär inte någon ändrad inriktning i strategi eller utpekade områden. Strategins historiska bakgrund Till följd av en kraftig strukturrationalisering minskade Eskilstunas befolkning under Under 2000-talets första decennium vändes detta till en ökning med 8000 personer. Dock tillföll bara procent av ökningen tätorterna Eskilstuna och Torshälla medan omlandet och mindre orter ökade betydligt mer. Det fanns en låg efterfrågan på småhustomter och ett stort behov av fler bostäder i centrala delar. På grund av strukturrationaliseringen fanns gott om tomma f.d. industritomter centralt i staden. Sammantaget ledde detta en situation med bostadsbrist i en relativt glest bebyggd stad med många boende på bilpendlingsavstånd. Utvecklingen under Befolkningsökningen i Eskilstuna har under 2010-talet ytterligare accelererat. Under perioden ökade befolkningen i Eskilstuna kommun med 7400 personer. Till skillnad från tidigare period har ökningen framförallt skett inom Eskilstuna och Torshälla tätorter (86 procent). Mot den historiska bakgrunden är detta en positiv utveckling, eftersom en attraktiv och dynamisk huvudort är en tillgång för hela kommunen. 33 procent av bostäderna som färdigställdes sedan 2010 var bostäder i småhus. Därtill kommer omvandling av fritidshus till småhus. Den totala andelen bostäderna i kommunen som består av småhus är 36 procent. Eskilstuna kommun har därmed en något högre andel småhus jämfört med närliggande kommuner med en större centralort, som Västerås, Linköping och Norrköping som alla ligger på procent. Uppföljning av tidigare utbyggnadsstrategi En uppföljning av 2014 års utbyggnadsstrategi visar att ungefär 400 bostäder har färdigställts inom de utpekade områdena. Det kan jämföras med att det totalt färdigställdes ungefär 550 bostäder totalt i kommunen under samma tid (andra kvartalet 2014 till andra kvartalet 2017). Det tyder på att strategin har haft en styrande roll i arbetet, men visar också på att strategin inte omfattar allt byggande som sker i kommunen. Utöver de färdigställda bostäderna finns ytterligare 1600 i antagna detaljplaner i strategins utpekade områden. Därtill pågår detaljplanearbete motsvarande ungefär 2900 bostäder inom strategins utpekade områden. Detta innebär att färdigställandetakten håller på att öka och att kommunens volymmål om att påbörja

7 Eskilstuna kommun (4) 600 bostäder i snitt per år kommer att nås. En prognos för nybyggnadstakten visas i tabell 1 nedan. Tabell 1 Prognos nybyggnation (slutbesked) i Eskilstuna kommun Summa bostäder Enfamiljshus och radhus Lägenheter i flerbostadshus Totalt Expansion och etablering av företag Tack vare sitt läge är Eskilstuna attraktivt för ytkrävande verksamheter, som logistik och lager, och genom bland annat strategiska markinköp, infrastruktursatsningar i järnväg och god planberedskap har denna fördel förvaltats och förstärkts. I dagsläget har tillgången på fastigheter som passar för ytkrävande industri eller logistiketableringar minskat och det är svårt att erbjuda mark i de lägen som efterfrågas, utanför Eskilstuna logistikpark. Inom utbyggnadsstrategin har inga nya områden kunnat pekas ut, detta behöver ses över inom revideringen av översiktsplanen. Det är också högst prioriterat att arbeta för investeringar i järnvägen som möjliggör utbyggnaden kring Folkesta kombiterminal och Gunnarsskäl. För Eskilstunas utveckling är det eftersträvansvärt att delar av näringslivet orienterats i en mer kunskapsintensiv riktning. Viktigt för denna del är goda kommunikationer för personresor, centrala lägen i en attraktiv stad och högskolan. Erfarenhet visar också att många företag efterfrågar mycket stationsnära lägen. Därför föreslås en strategi som innebär att de allra mest stationsnära lägena prioritera kontor och andra verksamheter framför bostäder. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Pär Eriksson Kommundirektör Kristina Birath Miljö- och samhällsbyggnadsdirektör

8 Eskilstuna kommun (4)

9 KSKF/2018:87 Utbyggnadsstrategi Eskilstuna Inledning Eskilstuna växer kraftigt, med ett ökat behov av bostäder och arbetsplatser, och ett starkt etableringstryck till följd. Kommunfullmäktige har pekat ut en tillväxttakt på 600 bostäder 1, 500 nya företag och 300 nya arbetstillfällen 2 per år. Samtidigt har Eskilstuna kommun höga mål gällande ekologiskt hållbar utveckling. God framförhållning är avgörande för att klara tillväxten och dess utmaningar. Finns inte förberedd mark tar det ca fyra år innan bostaden eller etableringen är klar. En strategi för utbyggnaden möjliggör god framförhållning i planeringen. Utbyggnadsstrategins syfte Utbyggnadsstrategin har tre syften. Den ska vara vägledande för planerings- och exploateringsarbetet utifrån Översiktsplan 2030 och på så sätt säkerställa att översiktsplanens intentioner följs och att exploatering sker på ett sätt som både bidrar till kommunens mål om tillväxt och om hållbar utveckling. Den ska ge en översikt över pågående och planerade exploateringsprojekt för bostäder och näringsverksamhet., och säkerställa att det finns tillräcklig beredskap för utbyggnadsbehovet. Utbyggnadsstrategin ska i framtiden också utvecklas till ett dokument som säkerställer att utbyggnaden av bostäder går hand i hand med utbyggnad av lokaler för samhällsservice, som till exempel förskolor och särskilda boenden. Strategin kan revideras i samband med aktualitetsförklaringen av ÖP. Däremellan kan den aktualiseras vid behov. 1 Årsplan Plan för näringsliv och arbete, reviderad 2017

10 KSKF/2018:87 Strategi utifrån utmaningar i ÖP 2030 Att växa enligt översiktplanens inriktning, med fler invånare, uppfyllande av klimat- och transportmål och med ökad sociala och ekonomiska hållbarhet med hjälp av ökad sysselsättning och näringsverksamheter, innebär många utmaningar. För att hantera dessa ska Eskilstunas fysiska utveckling ske enligt följande strategier: 1. Tillräcklig bostadsproduktion Kommunen behöver ha planer som motsvarar det stora bostadsbehovet bland kommunens invånare. En god tillgång på bostäder ger också förutsättningar för ökad inflyttning då hela Mälardalen lider av bostadsbrist. Tillgången på bostäder är med andra ord en viktig utvecklingsfråga. Mot bakgrund av den accelererande befolkningsökningen beräknas behovet vara minst bostäder till Nya arbetstillfällen och detaljplanerad mark för företag Kommunen behöver kunna erbjuda mark för företag som vill etablera sig, och vars verksamhet kan vara ytkrävande, samt hantera uttryckningseffekten när centrala verksamhetsområden omvandlas. Det är också viktigt att skapa förutsättningar för kunskapsintensiva företag. Strategin är att ha god planberedskap för verksamheter i strategiskt fördelaktiga lägen samt fortsatt förtätning av befintliga verksamhetsområden. Med strategiska lägen menas dels mark med anknytning till gjorda infrastruktur- och markinvesteringar och dels centrala lägen, nära stationen och högskolan. 3. Blandad stad Översiktsplanen är tydlig i sin beskrivning av en tätare, mer varierad och funktionsblandad stad. Det ökar attraktionskraften, ger ett större underlag för småföretag inom servicenäringarna och därmed också möjligheter för en bättre lokal ekonomi. Detta är en ofta underskattad faktor för utveckling, särskilt med tanke på att jobbtillväxten nationellt är störst inom privat tjänstesektor. 4. Sammanhållen stad Eskilstuna och Torshälla har, som de flesta svenska städer, en utspridd struktur orsakad av 1900-talets trafik- och planeringsparadigm. Enklavliknande stadsdelar har byggts utan bra fysiska samband med varandra. En mer sammanhållen stad kan bidra till att bryta fysisk segregation, och ger bättre förutsättningar för hållbart resande. 5. Utnyttja redan gjorda investeringar och befintlig infrastruktur Investeringstrycket i en växande kommun är stort. Nya förskolor och äldreboenden ska skapas, vägar, fjärrvärme och vatten- och avlopp byggas med mera. Det är en fördel att planera för hög nyttjandegrad i redan gjorda investeringar, både för ekonomisk och ekologisk hållbarhet. På landsbygden finns även en social dimension eftersom ett vikande underlag på sikt kan leda till nedläggning eller flytt av kommunal service, vilket upplevs som en stor förlust. 6. Möjliggöra en effektiv kollektivtrafik Utbyggnaden måste ge förutsättningar för ett effektivt, i framtiden spårbundet, kollektivtrafiknät, med stråk med hög turtäthet och god restid. 7. Hushålla med värdefull mark Den sista utmaningen är att värna grönytor som bidrar till boendemiljön, biologisk mångfald och resiliens uthållighet i staden. Detta gör vi genom principen att bygga på brunt (förorenad mark som saneras), ta i anspråk asfaltsytor med låg

11 KSKF/2018:87 användning och se över restytor som uppstått mellan vägar och hus och som mest består av idag dåligt nyttjade gräsytor. Intentionen är att undvika jungfrulig mark i så hög grad som möjligt, framförallt odlingsbar mark och mark med naturvärden. Prioriterade utbyggnadsområden för bostäder utifrån strategin De utvecklingsområden som är prioriterade i kommunens utveckling de närmaste åren är Stadscentrum (V-kvarteren och Munktellstaden), Mellanstaden, Stadsläkningsområdena Skiftinge, Årby, Skogsängen och Lagersberg samt de prioriterade noderna Torshälla och Kvicksund. Det innebär inte att allt annat är uteslutet men får ges utrymme i mån av tid. I kartan nedan visas dessa områden (exklusive Kvicksund) samt andra pågående projekt, samt hur de förhåller sig till översiktsplanens utpekade mark för ny bostadsbebyggelse. ÖP 2030 Prioriterade områden Utbyggnadsområde bostäder ÖP 2030 Stadscentrum (V-kvarter, och Munktellstaden) Omvandlingsområde bostäder ÖP 2030 Mellanstaden Utredningsområde bostäder ÖP 2030 Stadsläkningsområden Omvandlingsområde blandad bebyggelse Torshälla och Kvicksund Figur 1 Prioriterade utbyggnadsområden Grönmarkerade områden visar pågående projekt som kommer att slutföras under perioden.

12 KSKF/2018:87 Pågående planläggning och framtida potential i utpekade områden för bostäder Inom de prioriterade områdena pågår planläggning i olika omfattning, och 5300 bostäder beräknas kunna färdigställas utifrån färdiga eller pågående detaljplaner. För stadsutvecklingsområdena och Kvicksund och Torshälla är utvecklingsplaner under framtagande. Dessa ger underlag för en större exploatering. På sikt bedöms det finnas potential för ytterligare bostädet inom de utpekade områdena. Till dess kan dock fler områden ha tillkommit, till följd av de utvecklingsplaner som enligt översiktsplanen ska tas fram för flera av kommunens tätorter orter. Nedan följer en beskrivning av prioriterade utvecklingsområden. Att projekten eller området finns utpekade i strategin innebär inte säkert att det kommer att starta. De kommer att behöva behandlas på olika sätt beroende på markägande, struktur och andra förutsättningar. I tabell 1 visas en sammanställning över bostadspotentialen i pågående och klara detaljplaner. I figur 2 visas pågående planerings- och byggprojekt inom respektive prioriterade område, med prognos för färdigställande. Stadscentrum Eskilstuna centrumkärna utvecklas enligt strategierna i Stadsvisionen. Före detta verksamhetsområden på Väster och i Munktellstaden omvandlas till blandade stadsdelar som binds samman med centrum och centralstationen via axlarna Kunskapsstråket och Kungsgatan. Inom de s.k. V-kvarteren, som ligger i centrum och på Väster, pågår detaljplanering för över 800 bostäder. I Munktellstaden har Kommunfastigheter ett av sina största projekt i Kv Nithammaren, där det nu byggs ca 400 bostäder. Därtill finns ett antal mindre förtätningsprojekt. Totalt beräknas det tillföras cirka 1200 bostäder i stadscentrum de närmaste fem åren, men omvandlingen på Väster och i Munktellstaden förväntas fortsätta efter det. Mellanstaden Mellanstaden utgörs av en ring runt stadscentrum, och inkluderar bland annat stadsdelarna Väster (utom V-kvarteren), Norr, Öster, Söder och Nyfors. Pågående projekt finns framförallt på Norr och Öster. På Norr har utbyggnaden av kvarteret Nätet på ca 1000 bostäder nu har startat. Dessutom finns ett antal mindre förtätningsprojekt på både kommunal och privatägd mark. Totalt omfattar dessa cirka 100 lägenheter. På Öster har positivt planbesked har lämnats för Odalmannen 21 och 38 och Nålsögat, totalt omfattande 500 lägenheter. Även i Nyfors finns några områden, t.ex. Krongatan, som befinner sig i tidiga planeringsskeden. Stadsläkningsområden

13 KSKF/2018:87 Stadsläkningsprojekten är kanske det som bäst svarar på utmaningen att bygga en sammanhållen stad. De områden som avses är främst är Skiftinge, Skogstorp, Lagersdal (Lagersberg, Råbergstorp, Fröslunda) och Årby. Inriktningen är att ge utrymme för att arbeta med mer varierad bebyggelse och inslag av småhus, radhus, parhus och mindre flerfamiljshus, dvs. bostadstyper som är fåtaliga i de områdena idag. En utvecklingsplan är framtagen för Skiftinge och pågår för Lagersdal. Samtidigt pågår detaljplanering för 150 bostäder i Råbergstorp, 700 i Årby norra, 500 i Skiftinge och 300 i Skogsängen. Totalt pågår detaljplanering för cirka 1500 bostäder. Torshälla och Kvicksund som särskilda projekt Utvecklingsplaner är under framtagande för Torshälla respektive Kvicksund men redan nu är detaljplaner för 170 bostäder är under framtagande. På sikt finns stor ytterligare potential i dessa tätorter. Andra pågående områden Utbyggnad av bostäder pågår även inom områden som inte är utpekade i huvudstrategin. Dessa bidrar till volymmålet för bostäder, men faller inte inom ramen för den strategiska inriktningen. Här ingår till exempel Trumtorp som nu framme i exploateringsskede, och Skogstorp. I dessa områden pågår planering av cirka 1200 bostäder. Tabell 1 Uppskattad volym i pågående projekt. Potentialen till 2030 bedöms vara bostäder. Tidiga skeden inkluderar fasen från start av utvecklingsplan fram till att detaljplan startar. Område Tidiga skeden Pågående detaljplaner Klara detaljplaner Summa Stadscentrum Ca 1500 Centrum Väster Munktellstaden Mellanstaden Ca 1800 Norr Öster Nyfors och Söder 100 Stadsläkningsprojekt > >4100 Lagersdal 1700 Årby 700 Skiftinge Skogsängen 300 Kvicksund och Torshälla > >1000 Summa > 4000 Ca 2900 Ca 1600 > 8500 Pågående utanför prioriterade områden Ca 1200

14 KSKF/2018:87 Figur 2 Prioriterade områden samt status på enskilda utbyggnadsprojekt enligt utbyggnadsstrategin. I kartan syns även Översiktsplanens förtätningszoner och prioriterade stråk. Fler utbyggnadsprojekt kan finnas än vad som syns i kartan.

15 KSKF/2018:87 Prioriterade områden för verksamheter Prioriterade utbyggnadsområden för verksamheter är Folkesta och Gunnarskäl. Fortsatt utveckling ska också ske av befintliga verksamhetsområden. Nedan beskrivs dessa områden samt deras potential för fortsatta utveckling. Folkesta / Gunnarsskäl och Gredby I Folkesta industriområde har en kombiterminal byggts upp för effektiv omlastning av gods mellan järnväg och lastbil. Terminalen samverkar med Eskilstunas godsbangård som nu finns i Gredby i stadskärnan. Godsbangården i Gredby kommer i framtiden sannolikt behöva flytta till Gunnarskäl omedelbart nordväst om Folkesta, vilket kommer frigöra också utrymme vid Gredby. Detta förutsätter dock infrastrukturinvesteringar som behöver namnges i den nationella transportplanen. Förtätning av befintliga verksamhetsområden Eskilstuna logistikpark är ett ca 300 hektar stor och strategiskt beläget i anslutning till E20 och Svealandsbanan. Detaljplan finns antagen. Området är avsett före företag som är i behov av god logistik. För närvarande finns ca 170 hektar ledig mark, men minskande. Källsta verksamhetsområdet ligger 3 km väster om Eskilstuna centrum. Området har god kontakt med E20 via Folkestavägen. Kollektivtrafik finns till området. För området finns möjlighet till framtida spåranslutning till järnväg. Området är ej detaljplanelagt. I området finns ungefär 13 hektar ledig mark. Svista industriområde ligger ca 4 km öster om Eskilstuna centrum, vid anslutning till motorvägen E20. Området har detaljplan som tillåter industri/logistik. I området finns 9 hektar ledig mark. Vilsta verksamhetsområde ligger cirka 3 km söder om Eskilstuna centrum. Kollektivtrafik finns till området. I dagsläget finns mindre än en hektar ledig mark, samt befintliga industrioch verksamhetslokaler. Utvecklingsmöjligheterna för Vilsta begränsas av närliggande fornlämningar och området omvandlas mot ett mer småskaligt verksamhetsområde. Befintliga verksamheter med spåranslutning använder inte dessa och har inte för avsikt att börja använda spåren. Stadscentrum Munktellstaden och Väster omvandlas till blandade områden, attraktiva för såväl boende som kontor. Väster riktar dessutom in sig på innovativa företag inom energi- och miljösektorn Ett viktigt led i att utveckla områdena är att arbeta med sträckorna till tågstationen, och utvecklandet av energistråket respektive kunskapstråket. I de mest stationsnära lägena bör i framtiden verksamhetslokaler prioriteras framför bostäder.

16 KSKF/2018:87 Figur 3 Verksamhetsområde utpekade i ÖP 2030 och ledig mark. ELP och Gunnarskäl ligger utanför kartan. Tabell 2 Ledig mark i befintliga verksamhetsområden. Område Tillgänglig ytor Detaljplanerat ELP > 100 ha Ja Svista ca 10 ha Ja Vilsta < 1 ha Ja Källsta Ca 10 ha Ja Tunafors < 1 ha Nej Folkesta och Gunnarskäl Nej Summa Ca 120 ha