Interna workshoppar med HSF:s medarbetare. Från för till med: partnerskap med patienter i HSF
|
|
- Dan Jonsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Interna workshoppar med HSF:s medarbetare Från för till med: partnerskap med patienter i HSF Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF), februari 2018
2 QRC Stockholm Cristin Lind
3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte Tillvägagångssätt Interna workshopar Avgränsningar Syfte, metod och frågeställningar Genomförande Bearbetning Resultat Oro och farhågor Vinster och möjligheter Patienter och deras kompetens i vårt arbete hur? Patienter eller patientkompetens i vårt arbete vad behövs? Några sammanfattande slutsatser... 13
4 1 Bakgrund och syfte Om patientsamverkan vore ett läkemedel skulle det vara århundradets storsäljare och felbehandling att inte använda det. 1 Författaren och IT-hälsostrategen Leonard Kish fångade 2012 både möjligheterna med och motståndet mot en radikal förändring i förhållandet mellan patient och profession. Trots bevis för att patientsamverkan kan leda till bättre, effektivare och säkrare vård, är samverkan så utmanande för västvärldens vårdsystem att det skulle krävas en total kulturförändring för att förverkliga dessa goda effekter, menade han. Sedan detta uttalande har det varit en explosion av projekt, forskning och utveckling kring patientsamverkan i Sverige. Patientlagen 2015, som infördes för att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet i sin egen vårdsituation och i vårdens utveckling, är ett exempel på att frågan fått ökat fokus. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) konstaterar i en sammanställning av vetenskapliga utvärderingar av metoder som kan påverka patientens förutsättningar för delaktighet (2017) i ett måttligt till starkt vetenskapligt underlag som stödjer att ett personcentrerat arbetssätt har positiva effekter på utfallsmått som är relaterade till delaktighet. Detta är i sin tur en förutsättning för partnerskap mellan patienter och hälso- och sjukvårdpersonal. Parallellt med utvecklingen av patientsamverkan har stora brister på delaktighet och en minskande tillit till vården identifierats i Sverige. ii Trots en ny patientlag har patientens ställning inte förbättrats. Inom områden som tillgänglighet, information och delaktighet har den tvärtom försvagats. iii Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) i Stockholms läns landsting ska bidra till ett vårdsystem som främjar samverkan och delaktighet. Som ett led i detta har ledningen beslutat att ta fram en plan för att öka partnerskap i förvaltningens processer. HSF ska arbeta systematiskt med partnerskap inom hela organisationen genom att utgå från befintliga aktiviteter för att sprida goda metoder och öka positiva effekter. Syftet med detta delprojekt är att undersöka attityder inom vår egen organisation kring att arbeta i partnerskap med patienter. Det övergripande uppdraget är att ta fram en handlingsplan. En del i denna är att ta reda på vilka förutsättningar och behov HSF:s medarbetare har. 1 If patient engagement were a drug, it would be the blockbuster drug of the century and malpractice not to use it, Leonard Kish, fritt översatt. Sida 4
5 2 Tillvägagångssätt Under januari 2018 genomförde projektgruppen, på uppdrag av styrgruppen, en undersökning av attityder kring att arbeta i partnerskap med patienter inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Undersökningen utfördes genom sex workshopar med medarbetare från HSF. Projektgrupp Anikó Veg, Digital hälsa och vård/hsf Arja Leppänen, RCC/HSF Cristin Lind, QRC Stockholm/HSF, projektledare Eva Printz, QRC Stockholm/ HSF Hans Lindqvist, QRC Stockholm/HSF Kristina Söderlund, Intressepolitisk chef Storstockholms diabetesförening Neha Sharma, QRC Stockholm/HSF Maria Berglund, QRC Stockholm/HSF Stig Hanno, Patient- och närståenderådet, Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland Thomas Emilsson, QRC Stockholm/HSF Sida 5
6 3 Interna workshopar 3.1 Avgränsningar Urvalet av deltagarna till workshopar var strategiskt och utgicks ifrån HSF:s kärnuppdrag. Inbjudan om deltagande skickades ut till utvalda och föreslagna personer som arbetar med uppdragets olika steg, dvs behov, strategi, avtal, vårdgivarstöd och uppföljning. Ambitionen var också att samtliga avdelningar skulle vara representerade. 3.2 Syfte, metod och frågeställningar Projektgruppen genomförde en undersökning av HSF-medarbetarnas attityder, synpunkter och tankar kring hur förvaltningen skulle kunna arbeta i partnerskap med patienter och närstående. Workshop som metod användes för att samla in information. Syftet med workshoparna var att få en djupare insyn i medarbetarnas tankar kring vad de anser kan bli svårt om HSF tar med patienter och patienters kompetens i sitt arbete, respektive vad som skulle bli bättre om patienter/brukare/närstående involveras i HSF:s processer. Lika viktigt var det även att ta reda på vad medarbetarna behöver för att kunna involvera patienter och patienters kompetens i sitt arbete. 3.3 Genomförande Sex workshopar genomfördes med cirka 50 medarbetare från olika avdelningar på HSF. Varje workshop bestod av två delar: ett övningsblock kring rädslor och vinster och ett övningsblock kallat Konversationskonditori som dels fokuserade på hur medarbetarna och HSF skulle kunna ta med patienter eller patientkompetens i sitt arbete. Dels på vad medarbetarna behövde för stöd för att kunna göra det. Tillsammans diskuterade och reflekterade deltagarna kring att arbeta i partnerskap med patienter inom förvaltningens processer. Varje workshop inleddes med en bakgrund där det klargjordes att det florerar många begrepp kring ett nytt synsätt på förhållandet mellan patienten, professionen och tjänstemän. Syftet var att förmedla att det inte handlar om vilket ord som är bäst, utan att lyfta vad begreppen har gemensamt: att se vården utvecklas från att vara något som görs för patienter, till något som görs med patienter. Sida 6
7 Följande frågeställningar per övningsblock ställdes under workshoparna: 1. Rädslor och Vinster - Vad kan bli svårt om vi tar med patienter och patienters kompetens i vårt arbete? Oro och farhågor. - Vad kan vi bli bättre på om vi tar med patienter och patienters kompetens i vårt arbete? Vinster och möjligheter. 2. Konversationskonditori - På vilket sätt skulle vi kunna ta med patienter eller patientkompetens i vårt arbete? - Vad behöver du/vi för att göra det? 3.4 Bearbetning Materialet från workshoparna analyserades och tematiserades. Från tematiseringen gjordes en djupare analys för att få fram insikter som blev byggstenar i handlingsplanen. Sida 7
8 4 Resultat I detta kapitel redovisas teman som identifierades under analysen, uppdelade per frågeställning. Varje tema beskrivs med en kort sammanfattning och stöds av citat från deltagarna. 4.1 Oro och farhågor Hur säkras representativitet Många deltagare är oroliga för hur representativitet kan säkras. De ser att det finns en risk för att starka grupper tar mycket plats. Deltagarna nämner även att det kan finnas svårigheter att få med underrepresenterade grupper och det finns en rädsla för att missa viktiga grupper. Hur gör man, var hittar man rätt patienter och vem bestämmer vem som får komma till tals? Hur göra bra urval, alla patienter är inte lika. Partnerskap skapar orealistiska förväntningar Det finns en oro för att partnerskap kan skapa orealistiska förväntningar hos patienterna och att det kan bli svårt att nå konsensus i frågor där det finns motstridiga viljor och behov. Hur hanterar vi patienternas förväntningar? Ont om tid och resurser En farhåga som deltagarna nämner under workshoparna är brist på tid och resurser. Partnerskap ses som praktiskt svårt om det kommer att vara tidskrävande. Har vi resurser att göra detta? Om vi ska ge ersättning till patienter som deltar är det också en ny kostnad. Ändrat arbetssätt blir otryggt Partnerskap kan innebära ett förändrat arbetssätt, vilket känns osäkert och otryggt för flera, även om de inte är motståndare till det. Deltagarna lyfter avsaknaden av former för samverkan, kompetens och stöd. Flera är oroade för vad som kan bli synligt om processer blir mer transparenta. Hur ska det göras, vem ansvarar och när? Sida 8
9 4.2 Vinster och möjligheter Bättre förståelse för behov Bättre förståelse för behov ses som en stor vinst. Deltagarna ser att det skulle skapa starkare och bättre behovsanalyser och helhetssyn, som i sin tur skulle leda till bättre beställningar och bättre vård. Vi ska tillgodose patienternas behov hur gör vi det om vi inte frågar dem? Ökad hälsa och jämlik vård Många ser att partnerskap kan bidra till värden som ökad hälsa samt en mer jämlik och effektiv vård. Deltagarna ser också ökad möjlighet att kunna identifiera effektiviseringar för både individ och system. Patienter skulle bli tryggare och nöjdare. Det blir mer relevanta lösningar. Nya insikter Deltagarna ser att partnerskap kan ge nya insikter och idéer både för att synliggöra problem som varit okända, hjälpa till att utmana traditioner och ibland fånga lågt hängande förbättringar. Vi blir bättre på att ställa relevanta frågor till vårdgivare vid uppföljning. Ökad mening i arbetet Många tycker att ett arbetssätt med partnerskap skulle öka meningsfullheten i arbetet. Flera tror att det skulle öka förtroendet och tilltron till förvaltningen och öka transparensen i beslutsprocessen. Det skulle hjälpa oss att förstå verksamhetens yttersta syfte. Det skulle bli roligare att arbeta, mer stimulerande och utmanande. 4.3 Patienter och deras kompetens i vårt arbete hur? Flera förslag på former för att ta tillvara patienters kompetens kom fram. Några av dessa är knutna till specifika processer eller aktuella frågeställningar, andra är mer generella förslag till hur HSF kan arbeta tillsammans med patienter. Hospitera mera Deltagarna nämner att medarbetarna skulle kunna hospitera ute hos vårdgivarna för att få tal del av vad patienterna upplever och möta dem där de befinner sig. HSF skulle kunna hospitera ute i verksamheten; för att möta patienter där de befinner sig, som ett miljöombyte och för att byta perspektiv. Metoder för datainsamling Deltagarna har förslag på hur patienternas kompetens kan tas tillvara. Intervjuer, enkäter, fokusgrupper och workshops med patienter utifrån aktuella frågeställningar och uppdrag. Sida 9
10 Fler möten med patienter Deltagarna önskar fler möten med patientorganisationer och patienter. Både formellt och icke formellt, för att inhämta inspiration och information. Flera för fram att patienternas behov inte alltid är så väl kända i alla HSF:s processer. Många menar att det är viktigt att känna till patienternas behov. Vad är viktigt för patienterna; hur ska vi möta deras behov? Vad är viktigt för dem att vi följer upp? Vad bör ingå i våra vårdavtal? Ökad patientmedverkan i styrgrupper Vid flera tillfällen nämns att patienter och närstående bör medverka i styrgrupper och projektgrupper. Deltagarna menar att det är ett sätt att få med användargruppens perspektiv och få input från verkligheten, i stället för som idag när HSF själv bestämmer vad som behövs. Patienter och närstående kan och bör medverka mer i designfasen för utveckling av e-tjänster och andra projekt. Kontinuerligt samarbete i referensgrupper Deltagarna efterfrågar dels ett mer kontinuerligt samarbete med profession och vårdgivare. Dels att HSF har gemensamma möten med parterna istället för att separata möten med patienter och profession som förvaltningen ofta har i dagsläget. I referensgrupper vi har idag bör patienterna ingå i ett partnerskap tillsammans med professionen. Vi skulle kunna ha kontinuerligt samarbete kring revidering av våra avtal. Det är viktigt att hämta synpunkter från patienter. Patienter med i avtalsarbetet Det framkommer förslag att patienter bör medverka mer i idébeskrivning inför samt vid konstruktion och utveckling av HSF:s avtal. Detta för att ta reda på patienternas önskan om vad som ska mätas och följas upp. När vi gör avtalsuppföljningen, att vi tittar på att det blev så som vi hade tänkt, ledde avtalet till den kvalitet som vi ville ha och ta med lärdomar till nästa gång i revideringar. Deltagarna trycker särskilt på att det är viktigt att följa upp effekter ur patienternas perspektiv. Vi måste först ta reda på vad som är viktigt för dem, vad de vill få ut av vården. Vikten av sociala medier Deltagarna för fram att HSF dels måste finnas tillgänglig i sociala medier, som Twitter, Facebook, bloggar och andra digitala arenor. HSF bör också vara tillgänglig och kommunicera där patienterna äger kontexten och dialogen sker på deras villkor och efter deras behov. Deltagarna menar att det ska finnas någon eller flera som arbetar med detta. Viktigt är att HSF deltar i den dialog som förs på sociala medier och återkopplar vad som sägs in till sina egna processer. Det är viktigt att vara tillgänglig på sociala medier. Att patienter kan gå in och kommentera om det tycker att något ska göras annorlunda och vad de tycker. Sida 10
11 4.4 Patienter eller patientkompetens i vårt arbete vad behövs? Utbildningsinsatser för medarbetarna på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Utbildning i patientsamverkan som utgår från HSF:s förutsättningar ingen generell konsultutbildning. Flertalet deltagare lyfter att de är i behov av utbildningsinsatser. De önskar öka sin kunskap om partnerskap generellt, med fokus på metoder och verktyg för att välja patientföreträdare samt för hur patienter kan involveras i HSF:s processer. De betonar att utbildningsinsatserna ska vara anpassade till HSF:s förutsättningar och inte bestå av en generell utbildning i partnerskap med patienter och deras närstående. Verktygslåda och gemensam kunskapsbank Deltagarna vill ha tillgång till en verktygslåda där olika metoder för patientinvolvering finns beskrivna, gärna med praktiska exempel hämtade från HSF eller motsvarande organisation. Ha en verktygslåda där man på ett enkelt sätt kan se hur patienterna kan involveras just i projektet/arbetsuppgifter jag arbetar med. En verktygslåda borde finnas för vad som funkar respektive inte funkar när patienter ska involveras. De efterfrågar också stöd i form av en gemensam kunskapsbank, där pågående erfarenheter och lärdomar från att arbeta i partnerskap på HSF finns samlat. Det görs mycket i förvaltningen, det är viktigt att dessa aktiviteter, samlas ihop, beskrivs. Stöd i form av struktur och tid Det framkommer en önskan om en övergripande struktur för partnerskap, det skulle innebära en trygghet och stöd i det fortsatta arbetet. Deltagarna vill att formalia runt partnerskapet ska vara på plats såsom hur ska patientersättning betraktas, hur ska man praktiskt gå till väga, vilka patientföreningar/ organisationer kan kontaktas och vilka verktyg ska användas i dessa sammanhang. Jag vill ha mallar och checklistor. Att hitta strukturer för patientinvolvering, så att det inte blir enskilda medarbetare som driver frågan just inom sitt vårdområde. Många framhåller att det är viktigt att det finns tid till att arbeta med partnerskap. Mer tid och resurser till processerna när patienter ska inkluderas. Stödfunktion för partnerskap Deltagarna uttrycker att partnerskap är nytt för många på HSF och därför önskar de en funktion från vilken de vid behov kan avropa stöd. De ser gärna att stödfunktionen ska bestå av personer med kunskap i kvalitativ och kvantitativ metodik och med erfarenhet av och kunskap om partnerskap. Resurs som hjälper till välja rätt patienter Sida 11
12 Stödfunktion där det finns kunskap om kvalitativ och kvantitativ metod men också med erfarenhet av och kunskap kring att involvera patienter Medarbetarna önskar att funktionen ska ha tillräckliga resurser för att kunna vara tillgänglig när behov uppstår. God tillgänglighet till de som ska stötta mig Ledningens stöd efterfrågas Vi behöver modiga chefer som kan stå på barrikaderna och våga genomdriva kulturförändring och stå kvar när organisationen ifrågasätter eller utmanar. Ett genomgående tema är att deltagarna framhåller att HSF:s ledning måste prioritera frågan om partnerskap. Man menar att ledningen ska leda och ge mandat till det förändringsarbete som krävs för att kunna arbeta i partnerskap med patienter i HSF:s processer och uppnå de vinster som identifierats. Kulturförändring Det handlar om att det måste till en kulturförändring och ett kunskapslyft inom förvaltningen. Deltagarna tror att det blir lättare att involvera patienter om HSF blir en mer lärande organisation, som är tillåtande mot innovation och nytänkande utanför existerande processer. Partnerskap på lika villkor Att vi kan ställa krav även på de som deltar från patientsidan så att de kan se detta som ett jobb. Deltagarna anser att det är viktigt att patienterna också vet vad som förväntas av dem när de går in i ett partnerskap med HSF. Vad kommer det att innebära att som patient vara medaktör i nyskapande och nytänkandet då vi utveckla processer inom HSF. Sida 12
13 5 Några sammanfattande slutsatser Positiva till partnerskap Deltagarna är övervägande positiva till att arbeta i partnerskap med patienter för att förbättra HSF:s leveranser i sina processer och menar att detta gör arbetet mer tillfredställande. Att arbeta i partnerskap med patienter bör vara långsiktigt och följa HSF:s processer kontinuerligt och inte bara vara koncentrerat till enskilda projekt eller frågeställningar. Det uttrycks en oro för att som medarbetare inte vara tillräckligt rustad för att arbeta i partnerskap med patienter och närstående, både när det gäller den egna kompetensen och i förvaltningens processer. Involvera patienter tidigt Deltagarna tar upp att det finns luckor i HSF:s kunskap om vad som är viktigt för patienter. Många förslag som kommer fram i samband med frågeställningen kring sätt att ta tillvara patienters kompetens handlar om att patienter måste in tidigare i HSF:s processer. Både som faktiskt underlag för att kunna inkludera det som är viktigt för våra patienter samt för att ge patienterna en möjlighet att påverka processerna tidigare än vid utvärderingen. Formaliserad medverkan i projektgrupper är en stark önskan hos deltagarna. Osäkerhet kring representativitet Deltagarna framför att det finns en oro att arbeta i partnerskap då det råder osäkerhet kring representativitet, till exempel kring vem som ska representera, hur man får med underrepresenterade grupper och hur man hittar dessa patientrepresentanter. Betydelsen av att involvera alla berörda parter i samverkan samtidigt, det vill säga patient/brukare, närstående, vårdgivare, leverantör och tjänsteman, lyfts också som en förutsättning för ett bra resultat. Behov av struktur och stöd För att lyckas med etablering av partnerskap i HSF:s processer anser deltagarna att det är viktigt att chefer och medarbetare har samma syn på partnerskap. Det innebär att också tydliggöra roller för de som ingår i partnerskapet. Det finns ett uttalat behov av utbildning hos medarbetarna kring partnerskap, men där fokus bör ligga på praktisk användning av metoder och verktyg. Man lyfter också upp behovet av struktur och en stödfunktion/organisation som en källa till stöd och trygghet. Sida 13
14 Kunskap som finns på HSF:s kring involvering av patienter i det dagliga arbetet, projekt och annat bör samlas och göras tillgängligt för samtliga medarbetare. Ledarskap med partnerskap i fokus Deltagarna framhåller att ledningen måste prioritera frågan om partnerskap, leda samt ge mandat till förändringsarbetet som krävs. För att handlingsplanen ska leda till förändring i våra processer behöver ledningen kommunicera och agera samt stödja ett arbetssätt i partnerskap med patienter och genomdriva kulturförändringen på förvaltningen. Kulturförändring Det råder enighet kring att förutsättningen för att partnerskap ska bli en naturlig del av HSF:s kärnprocesser är att det sker en kulturförändring på HSF. Man menar att målet är en organisation med ett förändrat arbetssätt som karaktäriseras av flexibilitet, där misstag ses som möjligheter till lärande (lärande organisation) och är transparent för medborgare och medarbetare. i Patientdelaktighet i hälso-och sjukvården. En sammanställning av vetenskapliga utvärderingar av metoder som kan påverka patientens förutsättningar för delaktighet. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 260. ISBN ii iii Vårdanalys, Lag utan genomslag, Sida 14
#frånförtillmed. Plan för partnerskap med patienter i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
#frånförtillmed Plan för partnerskap med patienter i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2018-02-26 Diarienummer: 2017-1545 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad
Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48
Sundbyberg 2017-10-20 Dnr.nr: S2017/03403/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se, s.fs@regeringskansliet.se Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48
Strategi Medborgare- patient- och närståendemedverkan
Strategi Medborgare- patient- och närståendemedverkan Bakgrund Landstingets utvecklingsstrategi, Varje dag lite bättre kraften hos många patientinvolvering är en av sex punkter Landstingsplanen 2014-2016
QRC Forum. 26 oktober 2016
QRC Forum 26 oktober 2016 QRC Stockholm patientsamverkan Delad kunskap ger bättre hälsa Vår vision är att möjliggöra partnerskap mellan patienter och professionen i vårdmötet vårddesign, klinisk förbättring
Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården
Beslutad av: Diarienummer: Version: Plan Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården Planen gäller för: Samtliga förvaltningar inom Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab
Involvera mera Patientsamverkan i utvecklingsarbete
Involvera mera Patientsamverkan i utvecklingsarbete Författare: Cristin Lind och Neha Sharma 2017-03-15 ISBN: 978-91-982324-2-4 info@qrcstockholm.se www.qrcstockholm.se 2/16 Förord Patientsamverkan blir
Hur skapas partnerskap på riktigt?
Hur skapas partnerskap på riktigt? 18 oktober 2017 Cristin Lind QRC Stockholm patientsamverkan Delad kunskap ger bättre hälsa Vår vision är att möjliggöra partnerskap mellan patienter och professionen
Varje dag lite bättre
Varje dag lite bättre Strategi med fokus på patienter och närståendes upplevelse Anna Olheden, Anna Wahlstam Människor glömmer vad du sa. Människor glömmer vad du gjorde. Men människor kommer aldrig att
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT
Delaktighet och patientmedverkan
Delaktighet och patientmedverkan Ann Catrine (Ankie) Eldh Leg. sjuksköterska, fil.dr. Bitr. professor Historik Antiken Medeltid 1900-tal Nutid Reflektion Jag kände mig delaktig i rollen som patient när.
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges
Flera lösningar för olika behov. Att utveckla personcentrerad vård
Flera lösningar för olika behov Att utveckla personcentrerad vård Introduktion Utveckla nya arbetssätt för en personcentrerad vård Perspektivskifte från mottagare till medskapare Beteenden och behov hos
Patientmedverkan i riskanalyser
nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och
Förändra radikalt. ett utvecklingsprojekt för att stärka innovationskraften i kommunerna
Förändra radikalt ett utvecklingsprojekt för att stärka innovationskraften i kommunerna??! Förändra radikalt ett utvecklingsprojekt för att stärka innovationskraften i kommunerna?! Radikala förändringar
Patientens övergångar. Framgångsfaktorer för att identifiera och implementera arbetssätt som ökar patientsäkerheten
Patientens övergångar Framgångsfaktorer för att identifiera och implementera arbetssätt som ökar patientsäkerheten 1 Samordning vid patientens övergångar en välkänd brist i svensk hälso- och sjukvård Samordnad
SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019
SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019 Uppdraget Region Uppsala och kommunerna i länet önskar generellt förbättra
Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182
Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Innehållsförteckning Vårdsamverkan/Fördjupad samverkan
Rehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013
Rehabiliteringsutredning November 2012 April 2013 Bakgrund Behovet av rehabilitering varierar för befolkningen i Gävleborg. Från kortvariga insatser t ex i samband med operation till periodvisa insatser
Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge
Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...
Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar
Stöd på vägen En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar Innehåll Uppdraget och vårt tillvägagångssätt Satsningens bakgrund Våra resultat och slutsatser Våra
Brukardialogberedningar i Region Östergötland
Brukardialogberedningar i Region Östergötland www.regionostergotland.se Man får vara beredd på att sätta av tid och energi ledamot i brukardialogberedning Denna broschyr vänder sig till dig som vill veta
Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST
Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Förord I svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst finns sedan länge en stark tradition
Sammanfattning Bakgrund Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen,
Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14
2015-05-24 Sändlista: Thomas Hedmark, avdelningen för Arbetsliv och juridik, Sveriges Läkarförbund. Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU
Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag
2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande
På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap
Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Lag utan genomslag. Utvärdering av patientlagen
Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen 2014 2017 Agenda Uppdrag Frågeställningar Analysramverk Metod Resultat - huvudslutsats samt utveckling i delar Delförklaringar Rekommendationer Uppdrag: att
Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj
Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Vitalis 21 maj Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Ylva Trolle Lagerros, Överläkare, Överviktscentrum,
Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige
Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet
Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015
Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse
Förvaltningens förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen
Bromma stadsdelsförvaltning Äldreomsorg Tjänsteutlåtande Dnr 355-14-1.5.1. Sida 1 (5) SDN 2014-09-25 2014-09-10 Handläggare Monica Mårdén Telefon: 08-508 06 322 Till Bromma stadsdelsnämnd etablera och
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Yttrande över remiss "Sedd, hörd och respekterad", delbetänkande klagomålsutredning (SOU 2015:14)
2015-05-06 Dnr 2015/0251 Landstingsdirektörens stab Patientsäkerhetsavdelningen Gulli Malmborg tel 0455-73 4114 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över remiss "Sedd, hörd och respekterad", delbetänkande
Patientnämndens verksamhetsberättelse
Patientnämndens verksamhetsberättelse 2016 1 Verksamhetsberättelse 2016 2 Sammanfattning Under året har Region Kronoberg fattat ett formellt beslut om att arbeta mot en mer personcentrerad vård vilket
Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06
Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag
Kroniskt engagerad. Slutrapport S2014/134/FS LK/ LS-LED13-732
Kroniskt engagerad ett nationellt designprojekt Slutrapport Hanna Lundstedt Landstinget Sörmland Tomas Edman Landstinget i Värmland, Experio Lab SID 1(10) Innehåll 1. PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR... 3 1.1. Sammanfattning...
Myndighetsroll och partnerskap Riktlinjer för relationer med leverantörer
1 (5) HSN 1110-1191 Myndighetsroll och partnerskap Riktlinjer för relationer med leverantörer Riktlinjerna beslutades av Hälso- och sjukvårdsdirektör Catarina Andersson Forsman 30 september 2013. Hälso-
Samverkan mellan funktionshinders- och pensionärsorganisationerna
1 (6) Administrativa avdelningen MINNESANTECKNINGAR HSN 2018-0150 Samverkan mellan funktionshinders- och pensionärsorganisationerna och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum Torsdag 18 januari 2018 Tid
Visa vägen i vården. ledarskap för stärkt utvecklingskraft
Visa vägen i vården ledarskap för stärkt utvecklingskraft Innehåll UPPDRAGET OCH VÅRA ARBETSMETODER SLUTSATSER FRÅN FORSKNING OCH INTERVJUER LÄRDOMAR FRÅN ANDRA LÄNDER OCH SEKTORER SLUTSATSER FRÅN NULÄGESANALYSEN
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Beslutad i Landstingsstyrelsen
- Beslutad i Landstingsstyrelsen 2013-03-12 LS-LED12-419 Till denna riktlinje finns handlingsplanen FRÄMJA SÄKERSTÄLLA BEVAKA BARNETS RÄTTIGHETER. Handlingsplanen är beslutad av landstingsdirektören i
Teamarbete med patienten i centrum 3863
1 (10) Landstingsstyrelsens förvaltning Södersjukhuset, medicin Projektledare Stina Petersson E-post stina.petersson@sll.se Teamarbete med patienten i centrum 3863 2 (10) Sammanfattning av satsningen Med
Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman
Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna
Varför införs en patientlag?
1 2 Varför införs en patientlag? Lagen ska: - stärka patientens ställning - främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande. Lagen kräver ett nytt förhållningssätt av vården i mötet med
Stöd till personer med funktionsnedsättning
PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens
LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313
CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
1 (9) Ledning och styrning Strategisk enhet Handläggare Henrik Gaunitz Telefon 08-123 132 92 E-post henrik.gaunitz@sll.se Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i
Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Sjukt engagerad - en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen. Personcentrerad vård i praktiken 25 november 2015
Sjukt engagerad - en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen Personcentrerad vård i praktiken 25 november 2015 Agenda Kort om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bakgrund och syfte med
Time Cares tjänsteerbjudande
Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande När ni är här så känner jag att jag kan prestera mästerverk! När ni är borta saknar jag er och er oerhörda kompetens! Pia Helsing Enhetschef LSS
Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare
Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken
Kommunikationsplan för ehälsalyftet
Kommunikationsplan för ehälsalyftet Om kommunikationsplanen Kommunikationsplanen gäller för projektet ehälsalyftet. Första versionen av denna plan togs fram i april 2016 och kommer att uppdateras efter
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se
Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling
Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland
Framtidens hälso- och sjukvård 2.0
Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige
Time Cares tjänsteerbjudande
Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett
6 Hälso- och sjukvården år 2040 förslag till utredningsdirektiv HSN
6 Hälso- och sjukvården år 2040 förslag till utredningsdirektiv HSN 2018-0387 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0387 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Projekt- och utredningskontor
Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet
Personcentrerad vård/förhållningssätt Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Bra bemötande i fokus Film från Region Kalmar https://www.youtube.com/watch?v=aycjkfnzjmq Film från Sörmland Https://www.youtube.com/watch?v=pG1YRcae8tw
Äldreuppdraget i Östergötland
Äldreuppdraget i Östergötland Samverkan mellan landstinget och alla kommuner i länet ambitioner, framgångsfaktorer och erfarenheter Lars Olof Johansson landstingspolitiker sedan 1991 Torbjörn Holmqvist
Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen
Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen Personcentrerat arbetssätt i Västra Götalandsregionen Patienten är medskapare i sin egen vård. Tillsammans arbetar vi utifrån patientens behov, resurser
Kroniskt Engagerad 2.0
Kroniskt Engagerad 2.0 Ett projekt med syftet att införa framtagna arbetsmetoder för personcentrerad vård för kroniskt sjuka i primärvården i landstinget Sörmland Personcentrerad vård ett luddigt begrepp
KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Strategi för medborgardialog
Strategi för medborgardialog Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms
Attityder och erfarenheter till chefskap i vården
Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att
Patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län
Patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län Annika Kostet Green Verksamhetsstrateg, Hälso- och sjukvårdsenheten DIVISION Landstingsdirektörens stab Patienten är vår största outnyttjade resurs! Lynne
Projekt Patientforum. En del av NSPH Skåne MICHELLE NILSSON, PROJEKTLEDARE LINDA MALTERIUS, PROJEKTMEDARBETARE
Projekt Patientforum En del av NSPH Skåne MICHELLE NILSSON, PROJEKTLEDARE LINDA MALTERIUS, PROJEKTMEDARBETARE Bakgrund Ett liknande arbetssätt används i egen regi i Stockholm, liksom det tidgare har gjorts
Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa
Datum: 2018-05-20 Författare: Ulrika Landström Marie Gustafsson Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa Förslag: Regional handlingsplan för
Storträff Gemensamt lärande. Scandic Klara 16 januari 2018
Storträff Gemensamt lärande Scandic Klara 16 januari 2018 Vision Optimal patientmedverkan i Vision partnerskap för varje människa som har en sällsynt diagnos genom samverkan och organisering på Mission
Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi
Program Strategi Policy Riktlinje Digitaliseringsstrategi 2018 2022 S i d a 2 Dokumentnamn: Digitaliseringsstrategi 2018 2022 Berörd verksamhet: Östersunds kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige 2019-03-28,
Yttrande över förslag till Patientlag
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindquist 2013-04-16 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Omsorgsnämnden Yttrande över förslag till Patientlag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås
Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden
Katrin Boström Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden Inledning Den politiska viljeinriktningen
Betänkandet God och nära vård en primärvårdsreform (SOU 2018:39)
2018-11-23 Dnr Komm2018/00833/S 1985:A Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet God och nära vård en primärvårdsreform (SOU 2018:39) (dnr S2018/03436/FS) Statens medicinsk-etiska råd (Smer)
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende
Brukarundersökning vård- och omsorgsboende. Vård- och äldrenämnden
Brukarundersökning vård- och omsorgsboende Vård- och äldrenämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Sammanfattning av brukarundersökning 2018... 3 1.2 Bakgrund och förutsättningar... 3 1.3 Uppföljning
Äldrenämndens Kvalitetsuppföljningsplan 2019
Äldrenämndens Kvalitetsuppföljningsplan 2019 Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: Dokumentansvarig: 2 (9) Error! No text of specified style in document. Innehåll 1. Bakgrund 4 2. Struktur för uppföljning
STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2018-2024 REGIONALA FORSKNINGSRÅDET SAMVERKANSNÄMNDEN, UPPSALA-ÖREBRO SJUKVÅRDSREGION Upprättare: Katarina Wijk, föreståndare RFR Strategi för forskning
Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS
Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.
Ledningssystem för samverkan
1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan
Värdegrund. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Värdegrund Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:59 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: 27 april 2017 Dokumentet gäller för: alla nämnder
Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA
Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA Beslut om styrprincip Styrprincipen skall vägleda oss i arbetet framöver. Inom ramen för tillgängliga resurser skall vi skapa största möjliga värde för patienterna
Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet
Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet Arbeta med resultatet Guide 1 Guide 3 Guide 2 Du är här! Reflektera över resultat Detta
Kompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt för Östermalms stadsdelsförvaltning
Dnr: 2017-761-1.1. Bilaga 8 Kompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt för Östermalms stadsdelsförvaltning Enligt anvisningarna för nämndernas arbete med verksamhetsplan 2018 ska nämndens kompetensförsörjningsplan
Återhämtning och Delat beslutsfattande
Återhämtning och Delat beslutsfattande Patrik Dahlqvist Jönsson, psykiatrisjuksköterska, klinisk lektor och tf enhetschef Utbildning, FoUU Halland och Högskolan i Halmstad http://www.youtube.com/watch?v=e2ksblaohqo
Av reglementet kan följande uppdrag/ansvar lyftas fram:
Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden Intern styrning och kontroll Inledning Styrelser och nämnder har ett ansvar för att tillse att verksamheten bedrivs med en tillräcklig intern kontroll. Detta regleras
Beslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Föräldrakooperativet Sagolunden ordforande@sagolunden.se Dnr 400-2016:209 Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Föräldrakooperativet Sagolunden beläget i Göteborgs
Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård
Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård 2018-2024 Forskning och utveckling en förutsättning för god hälso- och sjukvård Landsting och regioner bedriver en kunskapsintensiv verksamhet. De behöver
Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård
Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård 2018-2024 Forskning och utveckling en förutsättning för god hälso- och sjukvård Landsting och regioner bedriver en kunskapsintensiv verksamhet. De behöver
Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling
Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten
Vill ge anhöriga partners stöd
Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning
Beslut. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Kävlinge kommun
Kävlinge kommun 2017-06-09 kontakt@kavlinge.se Dnr 400-2016:6997 efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Kävlinge kommun Skolinspektionen. Box 156, 221 00
Mobil närvård Västra Götaland Projektplan Mobil närvård Projektnamn
Mobil närvård Västra Götaland 2017-06-29 Projektplan Mobil närvård Projektnamn 2 Innehåll Syfte med dokumentet... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Syfte... 3 Projektmål... 3 Framgångsfaktorer... 3 Risker...
Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet
KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel
Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035
Styrande måldokument Strategi Sida 1 (7) Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035 Utvecklingsstrategi för hälso- och sjukvården Bakgrund Lagrum och styrande förutsättningar Strategin Vägen till framtidens
Fem fokusområden fem år framåt
REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens
En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete
"There's always room for improvement you know it's the biggest room in the house. Louise Heath Leber Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården: Erfarenheter från ett svenskt landsting