#frånförtillmed. Plan för partnerskap med patienter i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Transkript

1 #frånförtillmed Plan för partnerskap med patienter i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, juni 2018 QRC Stockholm Cristin Lind

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Begreppsdefiniering Teoretiska utgångspunkter Metod Projektets arbetssätt Projektets aktiviteter Projektets struktur Resultat Vinster med partnerskap Utmaningar med partnerskap i HSF Sammanfattning av identifierade behov för att kunna arbeta i partnerskap Förslag till plan Grundläggande förutsättningar Plan Referenser Delrapporter inom projektet Spaning på partnerskap Inställningar till partnerskap Fokusgrupper med patient/närstående- och intresseorganisationer Interna workshoppar med HSF:s medarbetare Partnerskap på HSF En ögonblicksbild #frånförtillmed Sida 2

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Om patientsamverkan vore ett läkemedel skulle det vara århundradets storsäljare och felbehandling att inte använda det (1). Författaren och it-hälsostrategen Leonard Kish fångade 2012 både möjligheterna med och motståndet mot en radikal förändring i patientens 1 roll i vård och hälsa. Trots bevis för att patientsamverkan kan leda till bättre, effektivare och säkrare vård, är samverkan så utmanande för västvärldens vårdsystem att det skulle krävas en total kulturförändring för att förverkliga dessa goda effekter, menade han. Sedan detta uttalande har det varit en explosion av projekt, forskning och utveckling kring patientsamverkan i Sverige. Att patienten ses som en resurs, inte ett objekt, innebär att vård inte längre är något som görs enbart för patienten, utan även med patienten. Lärande kring patientsamverkan har också tagit fart. En internationell sammanställning från 2016 pekar på goda effekter som kan vara viktiga både för patienter, vården och samhället: Patientsamverkan i vården är en viktig del i högkvalitativ vård. Det associeras med förbättrade behandlingsresultat, kortare sjukhusvistelser, minskad återinskrivning, förbättrad funktionell status och minskad dödlighet. Patientsamverkan bidrar till att patienter har ökat inflytande i beslutsprocesser gällande deras vård och behandling. Patientsamverkan bidrar till att minska medicinska misstag och biverkningar, förbättra följsamhet, förbättra egenvård och minskar personalomsättning (2). Positiva effekter kan även ses i det svenska vårdsystemet. Patientlagen, som infördes 2015 för att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet i sin egen vårdsituation, är ett exempel på att frågan fått ökat fokus. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) konstaterar i en sammanställning av vetenskapliga utvärderingar av delaktighetsmetoder ett måttligt till starkt vetenskapligt underlag som stödjer att ett personcentrerat arbetssätt har positiva effekter på utfallsmått relaterade till delaktighet (3). Detta är i sin tur en förutsättning för partnerskap mellan patienter och hälsooch sjukvårdpersonal. Parallellt med utvecklingen av patientsamverkan har stora brister vad gäller delaktighet och en minskande tillit till vården identifierats i Sverige (4). Trots en ny patientlag har patientens ställning inte förbättrats. Inom områden som tillgänglighet, information och delaktighet har den tvärtom försvagats (5). 1 Med patient avser vi här även invånare, brukare, närstående och företrädare. #frånförtillmed Sida 3

5 Det är tydligt att forskningen i huvudsak har fokus på partnerskap i vårdmötet och inte i styrning och ledning av hälso- och sjukvården (6). De studier som dock har genomförts visar på betydelsen av patientsamverkan på mikro-, meso-, och makronivå. I forskning om patientens delaktighet i förbättringsarbete såg man att patienter kan identifiera förbättringsområden som inte uppfattas av vårdpersonal, definiera nya kvalitetsdimensioner, och belysa vikten av att se vården ur ett patientperspektiv (7). Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm (HSF) vill och kan bidra till ett vårdsystem som främjar samverkan och delaktighet. I Stockholms läns landstings (SLL) framtidsplan och i budgeten för 2018 slås fast att patienten ska ses som en viktig resurs i vården och att patientföreträdare ska ha möjlighet att delta i vårdutvecklingen. Detta innefattar att patientsamverkan kan och bör ske på alla nivåer i hälso- och sjukvårdssystemet, från beställning och uppföljning av vården till vårdmötet. 1.2 Syfte För att stödja utvecklingen av patientsamverkan hälso- och sjukvårdssystemet har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen initierat projektet Från för till med: Plan för partnerskap med patienter i HSF. Uppdraget för projektet är att ta fram en plan för att öka patientsamverkan inom våra egna processer för styrning och ledning av hälso- och sjukvården. Detta dokument redovisar planen och beskriver processen för hur den har tagits fram. Det yttersta förväntade resultatet av projektet är att förutsättningar skapas för vården att arbeta i partnerskap med patienter så att både vård och hälsa förbättras. Detta projekt begränsar sig till aktiviteter som sker inom HSF:s egen förvaltning, inte hos vårdproducenterna. Det pågår redan en hel del aktiviteter med patienter i vårt kärnuppdrag, som bilden nedan visar. Uppdragets utgångspunkt har varit att systematiskt utveckla det som redan pågår för att förbättra lärande, effektivitet och genomslagskraft. #frånförtillmed Sida 4

6 Partnerskap med patienter i HSF:s kärnuppdrag Behov Strategi Avtal Vårdgivarstöd Uppföljning Intervjuer för att bättre förstå behov Samverkansråden lyfter behov Patienterfarenhet bidrar till analysarbete Personas 2 och patientresor 3 för planering för vårdstrukturer Patientens upplevelse används i utredningar Patienter i expertgrupp för upphandling Fokusgrupper Patienter identifierar indikatorer för uppföljning Patienter utför användbarhetstester Patienters kunskap används i framtagning av riktlinjer, kunskapsstöd Patienter ingår i kvalitetsdialog PROM och PREM 4 används för uppföljning Figur 1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningens kärnuppdrag med några exempel på aktiviteter med patienter i partnerskap 1.3 Begreppsdefiniering Patientsamverkan är ett område under kraftig utveckling, vilket märks inte minst i terminologin. Många använder samma ord för att benämna olika saker, och tvärtom. Ord som delaktighet, involvering och samverkan används i planen med tillhörande bilagor, men ordet partnerskap används i projektets namn för att syfta inte till ett juridiskt partnerskap utan till ett ideal för hur vi arbetar tillsammans, där båda parter behövs för att uppnå god vård och god hälsa. För läsbarhetens skull använder vi oss av ordet patient men vi avser även invånare, brukare, närstående och företrädare. Intresseorganisationer används som benämning för patientorganisationer, pensionärsorganisationer eller andra nätverk där man samlas kring en kultur/identitet. 1.4 Teoretiska utgångspunkter En viktig utgångspunkt för projektet har varit bilden nedan (Figur 2) som illustrerar en modell för partnerskap inom ett hälso- och sjukvårdssystem (8). Den visar hur patientsamverkan kan yttra sig på olika nivåer: i vårdmötet, i verksamhetsförbättring, samt i styrning och ledning. 2 En persona är en typfigur som representerar ett segment av patienter, uppbyggd på verkliga data. 3 En patientresa är en grafisk visualisering av en upplevelse eller process, t ex ett vårdbesök. 4 PROM kommer från engelskans patient-reported outcome measures och betyder patientrapporterade utfallsmått. PREM kommer från engelskans patient-reported experience measures och betyder patientrapporterade upplevelsemått. #frånförtillmed Sida 5

7 Nivå Patientmöte Verksamhetsförbättring Mikronivå Organisation Mesonivå Region/system Makronivå Fas Planering Implementering Utvärdering/ Uppföljning Personcentrerad vårdplanering Patienter identifierar förbättringsområden Patientresor skapas för att förstå behov Patienter i ledningsgrupper Patienter medskapar verksamhetsplaner Patienter i ledningsgrupper Patienter medskapar vårdpolicy Patienter identifierar behov Patienter medbestämmer om strategi, prioriteringar Ronda tillsammans med patienter Patienter med i förbättringsteam Patienter utbildar ny personal Patienter medskapare av riktlinjer Patienter medskapar avtal Patienter deltar i anställningsintervjuer Likvärdighet i frågor som antal, ersättning, maktbalans, stöd Figur 2 Modell för partnerskap i ett hälso- och sjukvårdssystem. PROM Ris- och roslåda Registerdata Patientenkäter Brukarrevision Patientråd ger feedback Valresultat Samverkansråd Patienter med i uppföljningsproces ser För HSF innebär detta framför allt att ta tillvara patientens kompetens, behov, förväntningar och resurser i förvaltningens processer på makronivå. I vissa uppdrag, till exempel inom cancervården, har HSF även bedrivit vårdutveckling på mesonivå, men överlag har fokus för HSF:s kärnuppdrag varit på makronivå. Det kan handla om processer för att analysera behov, ta fram eller följa upp avtal, utveckla vårdförlopp eller digitala tjänster, för att nämna några få. Att ta vara på patientens kunskap kan göras både genom samarbete formellt med patientföreträdare som har tillgång till aggregerad kunskap om dem de representerar, eller genom att nå ut till patienter och allmänheten via enkäter, hearings, mm. Flera faktorer bidrar till partnerskapets framgång. Antal patienter och möjlighet till ersättning, förberedelser och stöd är exempel på sådana. Att ta tillvara patientens perspektiv tidigare i arbetsprocesser kan också ge möjlighet till ökad förståelse av behov, förväntningar och resurser, och även ökad nivå av delaktighet. Ett annat teoretiskt ramverk som har påverkat arbetet är Sherry Arnsteins deltagandestege (9) som används för att visualisera grader av delaktighet. Den synliggör att deltagande är ett spektrum av medbestämmande, och kan belysa varför vissa samverkansformer upplevs som gisslanarbete för den som den är tänkt att involvera. #frånförtillmed Sida 6

8 Medborgarkontroll Delegerad makt Partnerskap Pacificering Konsultation Information Terapi Manipulation Grader av medborgarmakt Grader av symbolisk makt Ingen makt Figur 3 Arnsteins deltagandestege 2 Metod 2.1 Projektets arbetssätt Projektets arbetssätt har varit att skapa en plan tillsammans både med HSF:s medarbetare och patientföreträdare, från bådas förutsättningar och behov. På många sätt är partnerskap inte bara målet för projektet, utan även metoden. Arbetssättet har inspirerats av tjänstedesign, co-design och co-production. Alla tre arbetssätt tar användarens behov och förutsättningar som utgångspunkt för det som ska skapas. En underliggande princip för alla tre arbetssätt är att lösningarna blir mer funktionella och hållbara när användaren av den är en aktiv del av designprocessen. Gemensamt för alla tre begrepp är också att arbetet sker genom upprepade omgångar (iterativa cykler) av utforskning (divergence) följt av sammanställning och analys (convergence). Figuren 4 illustrerar hur planen har tagits fram och hur den bör implementeras. I första fasen av projektet utfördes en gedigen kartläggning av nuvarande aktiviteter, önskemål och behov hos såväl medarbetarna som företrädarna från intresseorganisationer. Stöd till existerande projekt där man ville öka partnerskap erbjöds också som ett pilotarbete för att bättre förstå behov och utmaningar. Insikterna från alla dessa aktiviteter resulterade i planen. #frånförtillmed Sida 7

9 Projektstart Partnerskap Utforska Pilota Analysera Utveckla Sprida Figur 4 Projektets arbetssätt enligt designprocessen Plan Implementeringen och utvärderingen av planen föreslås också ske tillsammans med medarbetare och företrädare. Att involvera användaren i implementeringsoch utvärderingsarbetet, dvs inte bara i planering och design, kallas för coproduction. 2.2 Projektets aktiviteter Spaning på partnerskap Omvärldsspaningen utfördes av projektgruppen under vintern Den gjordes genom informationsinhämtning från nätet, personliga intervjuer och rapporter samt genom medverkan i nätverk och på konferenser. Omvärldsspaningen samlar trender internationellt, nationellt och inom Stockholms län, se bilaga Spaning på partnerskap. Enkät HSF:s medarbetares inställningar till partnerskap Undersökningen av inställningar till partnerskap utfördes av projektgruppen under januari En enkät skickades via gruppmejl till samtliga anställda på alla avdelningar inom HSF, se bilaga Inställningar till partnerskap. Interna workshoppar med HSF:s medarbetare Under januari 2018 genomförde projektgruppen en undersökning av attityder kring att arbeta i partnerskap med patienter inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Undersökningen utfördes genom sex workshoppar med medarbetare från HSF, se bilaga Interna workshoppar med HSF:s medarbetare. Fokusgrupper med patient/närstående- och intresseorganisationer Undersökningen av hur partnerskap, samverkan och samverkansformer mellan patienter och HSF ser ut idag utfördes av projektgruppen under januari 2018 på uppdrag av styrgruppen. Den genomfördes med hjälp av två fokusgrupper med deltagare från patient-, intresse- och anhörigorganisationer, se bilaga Fokusgrupper med patient/närstående- och intresseorganisationer. #frånförtillmed Sida 8

10 Dialogmöten med medarbetare Under våren 2018 har projektgruppen träffat flera medarbetare på sina arbetsplatsträffar och avdelningsmöten samt genom en öppen nätverksträff. Syftet var att både informera om projektet samt inhämta feedback och idéer. Dialogmöten med patientföreträdare Projektet förde en dialog med patientföreträdare på HSF:s Samverkansråd (januari 2018) och Psykiatrienhetens brukarråd (mars 2018). Kartläggning av pågående aktiviteter inom HSF Pågående aktiviteter som identifierades under arbetets gång samlades, se bilaga Partnerskap på HSF En ögonblicksbild. Stöttning av projekt Som en del av vårt lärande stödde vi några projekt som pågick inom HSF, se bilaga Partnerskap på HSF En ögonblicksbild. Begränsningar Vissa perspektiv saknas. Till exempel ingick inte individer som är patienter men som inte är anknutna till en intresseförening. Under arbetets gång belystes flera gånger att särskilt stöd kan behövas för att ta vara på svårnådda grupper eller personer som ligger utanför traditionellt föreningsarbete. I ett fortsatt arbete bör deras perspektiv och behov tas med. 2.3 Projektets struktur Projektet har letts av en styrgrupp vars medlemmar är Anna Ingmanson (HSF), Annika Hässler (Funktionsrätt Stockholms län), Lena Sharpe (HSF), Seher Korkmaz (HSF), Susanna Lagersten (HSF) och Ulla Wihlman (PRO). Projektägare är Susanna Lagersten. Arbetet har bedrivits av en projektgrupp vars medlemmar är Anikó Vég (HSF), Arja Leppänen (HSF), Cristin Lind (HSF), Hans Lindqvist (HSF), Kristina Söderlund (Intressepolitisk chef Storstockholms diabetesförening), Neha Sharma (HSF), Maria Berglund (HSF), Stig Hanno (Patient- och närståenderådet, Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland) och Thomas Emilsson (HSF). Projektledare är Cristin Lind (HSF). Tack till alla patientföreträdare och medarbetare som har bidragit till projektet genom sitt deltagande i fokusgrupper, workshoppar, intervjuer, nätverksmöten och mycket mera. Några individer hjälpte till särskilt mycket under arbetets gång, bl a Lena Engqvist-Boman, Eva Printz och Maria Edlert. Ännu flera har arbetat länge med frågan och vi är tacksamma över att ha fått ta del av deras erfarenheter och kunnat ta med i arbetet. #frånförtillmed Sida 9

11 3 Resultat Projektets aktiviteter, som beskrivs under avsnitt 2.2, genererade kvantitativa och kvalitativa data kring inställningar, möjliga vinster och farhågor och behov. Kvalitativa data analyserades tematiskt av projektgruppen. Nedan följer en summering av insikterna och de teman som identifierats. Mer information går att hitta i samtliga bilagor. 3.1 Vinster med partnerskap Det finns en positiv inställning hos HSF:s medarbetare och företrädare kring partnerskap. Företrädare för intresseorganisationerna identifierade flera vinster med partnerskap: Bättre förståelse för behov Bättre vård och hälsa Kvalitet och effektivitet Medarbetarna på HSF identifierade många vinster med partnerskap: Bättre förståelse för behov Bättre vård och hälsa Ökad tillit och trygghet Jämlik vård Ökad meningsfullhet på jobbet De har ofta konkreta tips på vad som kan förbättras i det vardagliga arbetet, utifrån egna upplevelser. Hur ska vi på annat sätt skapa förändring utifrån brukarens/närståendes erfarenheter/önskemål? 3.2 Utmaningar med partnerskap i HSF Trots den positiva inställningen har både HSF:s medarbetare och företrädare identifierat utmaningar för partnerskap. Företrädarna identifierade bland annat följande utmaningar: När struktur och syfte saknas, kan det vara svårt att vara partner Risken för symbolisk samverkan finns Det finns en oro för att det inte finns en systematik vid rekrytering, t ex kan företrädare handplockas eller så väljer man att inte ta med någon alls #frånförtillmed Sida 10

12 Utmaning att det inte finns tillräckligt många företrädare för att möta en ökande efterfrågan Vi, organisationer kommer lätt springande när de kallar, utan att veta syfte eller upplägg. Ibland kan patientorganisationer bli gisslan. Det är inte bra. Medarbetarna identifierade också farhågor: Representativitet Skapa förväntningar som inte går att bemöta Nytt arbetssätt som saknar struktur Kan ta längre tid och mer resurser Risken är överhängande att det är de starkaste patienterna/ patientföreningarna som får igenom sina önskemål på bekostnad av de svagare. Det leder till ännu mer ojämlik hälsa och vård. 3.3 Sammanfattning av identifierade behov för att kunna arbeta i partnerskap Under arbetets gång har projektet identifierat ett antal behov som behöver tillgodoses för att partnerskap i HSF:s kärnprocesser kan spridas/tillgängliggöras för alla. Behov som genomgående har nämnts av både HSF:s medarbetare och intresseorganisationer: Metoder och struktur för arbetet i partnerskap Utbildning för båda medarbetare och företrädare Gemensamma begrepp och ramverk Tydliga rutiner kring ersättning och rekrytering Handledning och annat stöd från en stödfunktion Tydligt stöd från ledningen Kontinuerlig kontakt mellan HSF och företrädare #frånförtillmed Sida 11

13 Förslag till plan 3.4 Grundläggande förutsättningar Projektet föreslår tre strukturella förändringar för att öka partnerskap inom HSF. 1. Förvaltningsövergripande funktionsansvar 2. Stödfunktion 3. Nätverk Ett förvaltningsövergripande funktionsansvar behövs för att skapa förutsättningar för enhetlighet och uppföljningsbarhet. Funktionsansvar innebär ett förvaltningsövergripande ansvar för detta verksamhetsområde och är ett komplement till linjeansvaret. Genom sitt mandat kan funktionsansvaret utveckla och förvalta området. Funktionens uppdrag skulle vara att se till att engagera cheferna, integrera frågan med ledningens prioriteringar och vägleda stödfunktionen. Specifikt blir funktionsansvarets första uppgift att etablera och resurssätta en stödfunktion, vilket är förutsättningen för implementeringen av planen. Medarbetarna efterfrågar en stödfunktion för att skapa gemensamt lärande och struktur inom HSF. Stödfunktionens uppdrag skulle vara att: ta fram verktyg, metoder, mallar, checklistor utbilda, handleda och coacha samla och sprida goda exempel skapa och driva ett internt nätverk utvärdera och mäta forska eller medverka i/stimulera forskning omvärldsbevakning, omvärldsinformering Stödfunktionen ansvarar för att tidsätta handlingsplanen och att planera och driva implementering, vidmakthållande och uppföljning av frågan inom HSF. Stödfunktionen ska inte utföra patientsamverkan åt medarbetarna, utan hjälpa medarbetarna att göra det själva. I stödfunktionen bör ingå personer med erfarenhet av samverkan med patienter och kompetens i bl a förändringspsykologi, mätning, kommunikation, samt kulturell kompetens för att stötta i frågor kring mångfald, HBTQ, tillgänglighet förfunktionsnedsättning, mm. Ett nätverk för HSF-medarbetare föreslås för att sprida och utveckla arbetet i kärnprocesserna. Nätverket är till för alla HSF:s medarbetare och deltagande baseras på intresse och möjlighet. Nätverkets träffar, som sker 2-4 ggr/år, fungerar som ett forum där man inhämtar inspiration, goda exempel och ny kunskap. Nätverksträffarna kan också vara ett forum där man exempelvis arbetar tillsammans för att ta fram nya verktyg eller testa nya processer. #frånförtillmed Sida 12

14 Dialog med intresseorganisationer, patienter, närstående, brukare och invånare måste genomsyra implementeringen av arbetet. Samverkansrådet för HSF och andra etablerade forum är viktiga samarbetsparter. 3.5 Plan Planen är uppdelad i fem faser från hösten 2018 till slutet av De fem faserna är: Fas 1. Etablering av struktur, 2018 Q2 Fas 2. Uppstart för Stödfunktionen, 2018 Q3-4 Fas 3. Sprida och skala upp partnerskap i kärnprocesser, 2019 Q1-4 Fas 4. Mäta och utvärdera, 2019 Q1-4 Fas 5 Återkommande aktiviteter, 2019 Q1 och framåt Aktiviteterna kan summeras så här: Verktyg och metod Utbildning Handledning Nätverk Integrering i kärnprocesser Aktivitet Deltagare Fas 1. Etablering av struktur, 2018 Q2 Utse förvaltningsövergripande funktion HSLG Utse stödfunktion Förvaltningsövergripande funktion Koppla målen och aktiviteterna i planen till HSF:s VP HSLG Få med ledning och chefer. Skapa en särskild presentation för chefer, HSLG. Identifiera i vilka processer partnerskap är prioriterade för cheferna Stödfunktion (SF), HSLG, Chefer Fas 2. Uppstart för Stödfunktionen, 2018 Q3-4 Skapa en funktionsbrevlåda och en sida för intranätet om partnerskap som innehåller mallar, processer, vägledning, stödfunktionens tjänster, goda exempel, mm Stödfunktion (SF) #frånförtillmed Sida 13

15 Skapa en kickoff för avdelnings- eller enhetsmöten, medarbetarträff, avtalsforum, för att presentera plan, kort utbildning, visa goda exempel, inbjudan till nätverk, mm SF Dokumentera och utveckla processen för rekrytering av patientföreträdare. Skapa en lista över intresseorganisationer. Arbeta med frågan om hur man gör när det inte finns organisationer. Ta fram texter om arbetsbeskrivningar som kan användas av flera Intresseorganisationer (IO), Nätverk (NV) Dokumentera och utveckla ersättningsprocessen SF, Lönekontoret, IO Skapa påminnelser om partnerskap i mallar för våra vanligaste processer, t ex text i avtalsmallen, Projektil SF, NV Fas 3. Sprida och skala upp partnerskap i kärnprocesser, 2019 Q1-4 Ta fram verktyg för partnerskap i kärnprocesser SF, NV, IO Ta fram en utbildning för HSF:s medarbetare om vad partnerskap omfattar, nyttan med det, goda exempel, och hur man kan arbeta själv SF Ta fram en utbildning för patienter och företrädare om det som är viktigt att känna till om HSF SF, IO Säkerställa fysisk och språklig tillgänglighet, exempelvis teknik kring hörslingor, bokningar av tolk, och anpassade lokaler. Samla och sprida information om tillgänglighet och våra lokaler på den interna hemsidan, inklusive tolk och teckenspråkstolk. Utveckla kulturell kompetens hos medarbetarna SF, IT, mfl Arbeta med frågan om nätverk och individer som inte tillhör nuvarande strukturer och samarbeten SF, mfl Skapa en offentlig hemsida riktad till patientföreträdare, vårdgivare, allmänheten, mm SF, IO Skapa en kunskapsbank med resultat från tidigare arbete där patienter har gett oss information, så att den kan byggas på i kommande projekt. Ex analys av djupintervjuer, resultat från senaste patientenkäten, länkar till samverkansrådets mötesanteckningar SF, Utvecklingsavdelningen Ta fram principer, checklista och guide för partnerskap som gäller för hela HSF, oavsett metod SF, NV, IO #frånförtillmed Sida 14

16 Fas 4. Mäta och utvärdera, 2019 Q1-4 Ta fram mål och mått för partnerskap, både för HSF och för vården SF Utföra och analysera attitydenkäten årligen SF Uppdatera medarbetarenkäten för att dela upp frågan om patient- och vårdgivarsamverkan till två frågor SF, Personalavdelningen Fas 5 Återkommande aktiviteter, 2019 Q1 och framåt Coacha/vara bollplank/konsultera medarbetare som vill ha hjälp SF Ordna nätverksträffar SF Skapa möjlighet till coaching, utvärdering, handledning och mentorskap både av Stödfunktionen och via Nätverket SF, PA Bjud in intresseorganisationer till oss för att prata om vad som är viktigt för dem, ex Torsdagsseminarium, medarbetarträff, mm SF, UA Synliggöra medarbetare som gör ett bra jobb för chefer och ledningen. Presentera för direktören/hslg och politiken om framsteg och framgångsrika projekt SF Utför utbildning löpande på avdelningsmöten, APT/enhetsmöten, orientering för ny personal vid behov SF, HR Utveckling, forskning, omvärldsbevakning SF 4 Referenser 1 If patient engagement were a drug, it would be the blockbuster drug of the century and malpractice not to use it, Leonard Kish, 2012, fritt översatt. 2 Phillips NM, Street M, Haesler E. A systematic review of reliable and valid tools for the measurement of patient participation in healthcare. BMJ Qual Saf 2016; 25: Patientdelaktighet i hälso-och sjukvården. En sammanställning av vetenskapliga utvärderingar av metoder som kan påverka patientens förutsättningar för delaktighet. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) SBUrapport nr 260. ISBN #frånförtillmed Sida 15

17 4 Myndigheten för Vård- och omsorganalys. Vården ur befolkningens perspektiv [Internet]. Stockholm: Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys; [citerad 2018 april 15]. Hämtad från: 5 Myndigheten för Vård- och omsorganalys. Lag utan genomslag [Internet]. Stockholm: Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys; [citerad 2018 april 15]. Hämtad från: 6 Jacobs LM., Brindis CD, Hughes D, Kennedy CE, Schmidt LA. Measuring Consumer Engagement: A Review of Tools and Findings. Journal for healthcare quality: official publication of the National Association for Healthcare Quality May/June; 40(3): Gustavsson S. Patient involvement in quality improvement [dissertation]. Göteborg: Chalmers University of Technology; Hämtad från: 8 Lind C. Partnerskap mellan patient och vårdprofession Exempel, bästa praxis och rekomendationer, mars 2016 [Internet]. Stockholm. QRC Stockholm [citerad 2018 april 15]. Hämtad från: 9 Arnstein SR. A Ladder of Citizen Participation. Journal of the American Institute of Planners 1969 July; 35(4): #frånförtillmed Sida 16