Ortsanalys för SKEGRIE. Kyrkbyn i slättlandskapet
|
|
- Ingrid Engström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ortsanalys för SKEGRIE Kyrkbyn i slättlandskapet
2 Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg för politiker, stadsplanerare och allmänheten för att förstå ortens historia, dagens situation och framtida möjligheter. Ortsanalys för Skegrie är genomförd under mars/april 2017 på uppdrag av Trelleborgs kommun. Analysen kommer att utgöra underlag för den nya översiktsplan för Trelleborg som kommunen ska ta fram. Till grund för ortsanalysen ligger dialog med ortens invånare, studier på plats samt litteratur- och kartstudier. Den litteratur som använts är bland annat Natur- & kulturmiljöplan 2010 Trelleborgs kommun och Översiktsplan 2010 Trelleborgs kommun. Ortsanalysen är utförd av FOJAB arkitekter i samarbete med Trelleborgs kommun, God Bostad och Trivector Traffic.... Fotografier: God bostad s.7 Övriga foton: FOJAB Arkitekter och Trelleborgs kommun Kartor: Utsnitt ur Häradsekonomiska kartan och Generalstabskartan s. 5 Övriga kartor: FOJAB arkitekter Trelleborgs kommun: Ann-Katrin Sandelius, Lina Hellström, Jonas Gustavsson, Mark Huisman, Jessica Van Rooyen, Cathrine Ek m fl FOJAB Arkitekter: Magdalena Hedman, Elvira Grandin, Ninnie Hedström, David Kiss Underkonsulter: David Melchert - God bostad Mats Améen - Trivector Traffic Upprättad Ortsanalys för Skegrie
3 Innehåll Historisk utveckling... Befintliga förhållanden... - Karaktär - Bebyggelsestruktur/topologi - Grönblå struktur - Trafikstruktur - Mötesplatser - Service och verksamheter - Socialt liv - Ortsfakta Styrkor och svagheter... Utvecklingsförslag... - Utvecklingsstrategier - Rekommendationer Ortsanalys för Skegrie 3
4 Malmö stad Svedala kommun Vellinge kommun Alstad Skegrie Västra Tommarp Trelleborg Anderslöv Klagstorp Beddingestrand Smygehamn Skurups kommun Historisk utveckling Orten Skegrie består ursprungligen av en medeltida kyrkby och ett litet stationssamhälle. Stationssamhället uppstod i slutet av 1800-talet när järnvägen mellan Trelleborg och Malmö anlades. Orten har fortsatt att utvecklas och sedan mitten av 1900-talet har en relativt omfattande utbyggnad av villabebyggelse skett. Kyrkbyn vid Landsvägen Skegrie är känt i skriftliga källor sedan år 1120 då det skrevs Schethrøgum, men här finns även flera synliga fornlämningar, däribland gravmonumentet Skegriedösen som härrör från yngre stenålder ( f.kr). Här finns även boplatslämningar från romersk järnålder (0-375 e.kr) vilket visar att platsen kring dösen, landsvägen och sedermera kyrkan under lång tid varit av central betydelse. I början av 1700-talet omfattade Skegrie kyrkby 22 hemman och 5 gatehus. Tre gårdar låg då nära kyrkan medan de övriga låg i ett nord-sydligt stråk längs Torvängsvägen som kan anas än idag. I samband med enskiftet i början av 1800-talet tunnades bebyggelsen i bykärnan ut då flera gårdar flyttades. Kvar blev bl.a. de gårdar vi ser idag nära kyrkan, liksom gatehusbebyggelsen som delvis finns kvar strax öster om kyrkan. I kyrkbyn finns mycket av de äldre strukturerna kvar vad det gäller gatusträckningar, byggnaders placering och material. Under den senare delen av 1800-talet etablerades enklare småbruksbebyggelse på de smala torvlotterna i nordost. Skegrie tegelbruk, kallat Brassebäck, låg söder om byn. Bruket hade flera ägare och var verksamt under Idag ligger fortfarande den så kalllade Tegelgården i Skegrie på samma plats, men av bruksmiljön är inte mycket bevarat. Även en silo har funnits tidigare, på den plats där skolan står idag. Skegrie mölla ligger nordväst om byn. I början av 1800-talet byggdes här en stubbamölla, som dock brann ner i slutet av seklet. År 1897 stod holländaren klar på dess plats. Utseendet är speciellt eftersom kvarnen saknar fot. Denna modell kallas jordholländare. År 1947 upphörde verksamheten i kvarnen och numera har Skytts Härads hembygdsförening hand om både möllan och den intilliggande möllegården. Skegrie kvarn är sedan 2004 byggnadsminne, det starkaste kulturhistoriska skyddet som bebyggelse och miljöer kan ha. Stationssamhället Järnvägen mellan Malmö och Trelleborg byggdes under 1880-talet och var i drift till mitten av 1900-talet. Banan strök längs Skegries östra delar där en station anlades och ett mindre stationssamhälle växte fram utmed Skegrie Stationsväg och Skegrie Byaväg. Stationsvägen blev centrum i det nya Skegrie under 1800-talets slut och successivt växte denna bebyggelse ihop med byavägen och kyrkbyn. Dock är det fortfarande relativt enkelt att avläsa byns olika tillväxtperioder. Med järnvägen kom en viss typ av tegelarkitektur där teglets dekorativa inslag är ett 4 Ortsanalys för Skegrie
5 Skegrie på Generalstabskartan från 1800-talets första hälft. Skegrie på Häradsekonomiska kartan från 1900-talets första hälft. Ortsanalys för Skegrie 5
6 Skegrie kyrka är skyddad enligt kulturmiljölagstiftningen. viktigt uttrycksmedel. Några hus från denna epok är fortfarande enkla att härleda medan andra fått senare tillägg vilket gör att ursprunget inte är lika tydligt. Villaorten Vid storkommunreformen 1952 bilades Skegrie kommun av Skegrie, Bodarp, Fuglie, Hammrlöv, Maglarp, Västra Tommarp och Västra Vemmerlöv. Kommunen uppgick 1967 i Trelleborgs stad som 1971 ombildades till Trelleborgs kommun. På och 70-talen tillkom i Skegrie ny villabebyggelse i två stora utbyggnadsfaser: kvarteret Solängen och bebyggelsen kring gatorna Väster-, Norr- och Söderängen. Båda dessa områden är består av bebyggelse med tidstypiska arkitektoniska drag. Bebyggelsen på Solängen norr om Stationsvägen är i jämförelse med bebyggelsen på ängsvägarna i söder mer återhållsam och en arkitektur präglad av sena 1950-talets och 1960-talets stilideal och planering. Villorna är i regel enplansvillor uppförda i rött eller gult tegel. Villorna på ängsvägarna har en annan estetik, företrädesvis 1,5-plansvillor med branta tak belagda med betongpannor i mörka kulörer, materialblandningar mellan tegel och trä. Villorna ligger placerade med långsidan utmed gatan med små förträdgårdar som rymmer garageuppfart, garage och liten trädgård. Mellan gatorna finns gång- och cykelvägar som är trädplanterade. De bidrar till områdets lummighet och tillgänglighet. Bevarandevärd bebyggelse och miljö Följande byggnader och miljöer bedöms i denna ortsanalys vara bevarandevärda: Före skiftesreformerna Den medeltida kyrkan med dess kyrkogård. Fyra gårdar kvar i förskiftesläge. Värdefullt med kvarliggande gårdar, även om byggnaderna är från mitten av 1800-talet eller senare. Vägnätets stomme med Skegrie byväg och Södra Torvängsvägen är medeltida eller äldre. Skiftesreformerna Byn skiftades 1814 och förtätades under 1800-talet med gathus, varav många finns kvar. Sockenstuga/skolhus öster om kyrkan. Industrialiseringen Järnvägen drogs fram en knapp kilometer öster om kyrkbyn och innebar en förskjutning av bebyggelsen österut. Station riven och tidigare banområde bebyggt, så inga direkt synliga spår av järnvägen ( ). Indirekt finns gatunamn som Skegrie stationsväg och Lantmannavägen. I stationssamhället byggdes bostadshus, handelshus och verksamhetslokaler i tegelarkitektur karaktäristisk för Skåne kring sekelskiftet I kyrkbyn anlades ett krukmakeri och en stor ny skola med trappgavlar i skånsk stil byggdes intill kyrkan. 6 Ortsanalys för Skegrie
7 Kyrkbyn och stationssamhället med bevarandevärd bebyggelse Den äldre delen av Skegrie med vägsträckning från medeltiden. Efterkrigstiden Genom Skegrie kommuns försorg byggdes ett område kallat Solängen med egnahem och pensionärsbostäder i början av 1960-talet på det fd bangårdsområdet. Detta var ett tidigt exempel på pendlarbebyggelse där bilgarage var integrerade med bostaden och där bosättning förutsatte arbetspendling till Trelleborg, Vellinge, Malmö etc. Husen har en enhetlig och tidstypisk karaktär. Senare har det fyllt på med mera småhus. Skyddad bebyggelse och miljö I Skegrie omfattas kyrka och kyrkogård av av kulturmiljölagstiftningen (KML 4 kap.). Skegrie möllan (utanför området) är byggnadsminne (KML 3 kap.) Skegrie ingår i riksintresse med hänsyn till kulturmiljön - M 136 (centralbygd med fornlämningsmiljöer och kyrkbyar). Ortsanalys för Skegrie 7
8 Område med bevarandevärd kulturmiljö Dös Kyrka Karta - Område med bevarandevärd kulturmiljö 8 Ortsanalys för Skegrie
9 Kyrkan och den f.d. skolan med trappgavlar i skånsk stil. Skegriedösen i byns utkant ligger exponerad i det öppna landskapet. Kyrkbyn och stationssamhället med bevarandevärd bebyggelse. Ortsanalys för Skegrie 9
10 Befintliga förhållanden Nyare del av Skegrie med villabebyggelse. I det öppna odlingslandskapet öster om E6/E22 ligger Skegrie med drygt 1150 invånare. Bebyggelsen i Skegrie utgörs av småhus, främst sent 1900-tal och 2000-tal. I orten finns kyrka, förskolor och skola. Skegrie är en utpräglad bostadsort och saknar kommersiell service. Grönska finns i form av lummiga trädgårdar och grönytor mellan bebyggelsegrupperna. Orten kan nås med kollektivtrafik i form av buss. Karaktär Delar av Skegrie är starkt präglade av de kulturmiljöer som finns inom och kring orten. Kulturmiljöerna utgörs bland annat av kyrkan, Skegriedösen, Skegrie holländaremölla och det kulturhistoriskt intressanta landskapet. Andra delar av Skegrie har en karaktär som mer påminner om renodlade bostadsområden. Hela Skegrie karaktäriseras av en låg och småskalig bebyggelse. Bebyggelsestruktur Bebyggelsen i Skegrie ligger samlad mellan den södra och den norra delen av Skegriebyaväg. Utmed den södra delen av vägen finns äldre bebyggelse i form av gathus. Övrig bebyggelse visar olika utbyggnadsfaser. Kvarteret Solängen och bebyggelsen kring gatorna Väster-, Norr- och Söderängen uppfördes under 1950-, och 1970-talet och utgör tidstypisk villabebyggelse. Kvarteren är väl inbodda och trädgårdarna uppvuxna. I nordvästra delen av Skegrie finns bebyggelse från senare tid. Denna har delvis uppförts som fribyggen, vilket har gett viss variation vad gäller volymer och arkitektoniskt uttryck. Öster om Skegrie planerar Trelleborgs kommun för närvarande för en utbyggnad med ca 200 nya bostä- der i form av flerbostadshus, radhus samt friliggande villor, ny skola och förskola samt idrottshall. I området möjliggörs också för centrumfunktioner. Grönblå struktur Skegrie är belägen i ett flackt odlingslandskap. Landskapet har en storskalig karaktär med vida vyer. Sikten bryts av buskar i ägogränser, alléer och höga träd i anslutning till gårdarna. Eftersom orten omges av jordbruksmark är den allemansrättsliga tillgången till grönytor i närheten begränsad. Inte heller på längre promenadavstånd eller cykelavstånd finns det naturmiljöområden för rekreation. Inom Skegrie finns gröna inslag i form av trädgårdar och stora allmänna gräsytor med planteringar och uppvuxna träd mellan bebyggelseområdena. I nordvästra delen av Skegrie rinner Albäcken i nordsydlig riktning. Den utgör en grön korridor genom jordbrukslandskapet och är en del i den övergripande grönstrukturen i kommunen. I Skegrie är Albäcken det enda sammanhängande grönområde med naturkaraktär som finns. En mindre bäck från den nyare delen av Skegrie ansluter till Albäcken från nordost. Där dessa går samman finns en våtmark som skulle kunna utvecklas till ett grönområde för rekreation. 10 Ortsanalys för Skegrie
11 Idrottsplats Kyrka Idrottsplats Grönyta Vatten Karta 1: Bebyggelse och grönstruktur Ortsanalys för Skegrie 11
12 Lekplats Lekplats Lekplats Kyrka Dös Lekplats Förskola Lekplats Lekplats Idrottsplats Skola Fritidsgård Förskola Idrottshall Bibliotek Förskola Lekplats Idrottsplats Befintlig cykelväg Huvudgata Busshållplats Målpunkter Karta 1: Trafik och målpunkter 12 Ortsanalys för Skegrie
13 Gammal och ny gatumiljö i Skegrie Trafikstruktur Skegrie nås i huvudsak via motorvägen (E6/E22) som går direkt väster om orten. Utöver denna nås Skegrieockså via Skegriebyaväg (väg 635) och via Västra Värlingevägen (väg 628). Från genomfartsvägarna förgrenar sig vägnätet i huvudgator och kvartersgator inom byn. Huvudaxeln i öst-västlig riktning utgörs av Skegriestationsväg och Skegrie byaväg. Mellan Sekgrie och Trelleborg finns en separat cykelväg, som sträcker sig genom Västra Tommarp. Strax utanför Trelleborg finns en saknad länk, där hänvisas cyklisterna till en lågtrafikerad bilgata. Inom Skegrie finns ett nät av gång- och cykelvägar mellan bebyggelseområdena. Dessa knyter också samman bostadsbebyggelsen med skolan. Många gator i Skegrie är också försedda med trottoarer. Skegrie trafikeras av regionbuss nr 146 och 181. Nr 146 går mellan Trelleborg och Malmö och ansluter till Skegrie på motorvägen (E6/E22). Under vardagar går det fyra turer/timme. Nr 181 går mellan Trelleborg och Höllviken och vidare till Vellinge. Under vardagar går det två turer/timme. Totalt finns två busshållplatser i Skegrie (Skegrie Byaväg, Skegrie Stationsväge) och en direkt väster om Skegrie, utmed motorvägen (Skegrie E6). Mellan Skegrie och Västra Tommarp finns ytterligare en busshållplats (Snarringevägen). Kollektivtrafi kstråket är klassat som ett starkt stråk. Den norra och östra delen av Skegrie Byaväg är statligt ägd, övriga vägar i Skegrie är kommunalt ägda. Service och verksamheter Serviceutbudet i Skegrie är begränsat. Den offentliga servicen består, utöver kollektivtrafiken, av förskola, skola (F-5/6) och bibliotek. Någon kommersiell service finns inte. Socialt liv och mötesplatser I Skegrie bor drygt 1150 personer. Medelåldern är 31 år. 38 % av befolkningen är mellan 0 och 19 år, 55 % mellan 20 och 64 år och 7 % är 65 år eller äldre. Arbetsmarknaden i Skegrie är liten och mer än 70 % av den yrkesverksamma befolkningen arbetar på annan ort. Utbudet av mötesplatser är något begränsat. Förskolan, skolan med bibliotek och gymnastiksal, idrottsplatsen (fotbollsplan) och kyrkan är de huvudsakliga mötesplatserna. Det finns också en välbesökt fritidsgård norr om Ängens förskola, som är öppen för barn/ ungdomar i åldern år. I det utbyggnadsområde som Trelleborgs kommun för närvarande planerar öster om Skegrie föreslås ett torg och centrumfunktioner. Detta kommer sannolikt att utgöra en mötesplats när utbyggnaden är genomförd. I Skegrie finns totalt sju lekplatser. Sex av dessa bedöms av Trelleborgs kommun vara i bra skick och en i behov av renovering/komplettering. I Skegrie finns tre idrottsföreningar: Skegrie Bollklubb, Skegrie United och Söderslätts klätterklubb. Ortsanalys för Skegrie 13
14 Malmö stad Svedala kommun Vellinge kommun Alstad Skegrie Västra Tommarp Anderslöv Klagstorp Skurups kommun Trelleborg Beddingestrand Smygehamn Ortsfakta Skegrie Trelleborgs fjärde största utvecklingsort 1156 Invånare Anderslöv Smygehamn Beddingestrand Skegrie Klagstorp Alstad Västra Tommarp Trelleborgs utvecklingsorter efter invånarantal 31 år Medelålder Befolkningsökning 54% 4,5% 38% 0-19 år 7% 65 år Areal 0,79 km 2 55% år 1459 Invånare/ km 2 Åldersfördelning Skegrie har en åldersfördelning med fler unga och färre äldre än genomsnittet för Trelleborgs kommun. Orten har yngst medelålder bland utvecklingsorterna. 14 Ortsanalys för Skegrie
15 Förskola Skola F-5/6 Skola F-9 Äldreomsorg Vårdcentral Bibliotek Livsmedelsbutik Fler än 70% arbetar i annan kommun 48% Här arbetar ortens befolkning 13% 10% Serviceutbud I Skegrie finns förskola, skola och bibliotek. Malmö Trelleborg Vellinge Arbetsmarknad Skegrie har en liten arbetsmarknad. Ortens invånare arbetar främst i andra större orter och i intilliggande kommuner. Tillsammans med Alstad är Skegrie den utvecklingsort där flest förvärvsarbetande pendlar till annan kommun. 5 byggda bostäder sedan ÖP % Äganderätt 1% Hyresrätt Kollektivtrafik Skegrie trafikeras av två regionbusslinjer till Trelleborg, Malmö och Vellinge. Kollektivtrafikstråket är klassat som ett starkt stråk. Bostadsutbud Skegrie har mycket hög andel äganderätter och låg andel hyresrätter jämfört med övriga utvecklingsorter. Bostadsrätter finns inte inom orten. Starkt kollektivtrafikstråk Ortsanalys för Skegrie 15
16 Styrkor och svagheter I kartläggningen och analysen av befintliga förhållanden i Skegrie har ortens styrkor och svagheter definierats utifrån ett utvecklingsperspektiv. Som underlag har även material från Trelleborgs kommuns dialog med de boende och verksamma i Skegrie använts. Styrkor Skegrie har en rad styrkor. I de gamla delarna av orten är kulturmiljön en av dessa. Skegrie är del av ett större område som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård. Albäcken som rinner genom ortens västra del och de vida utblickarna mot odlingslandskapet är andra styrkor. Skegrie ligger också nära Trelleborg och Malmö och har dessutom välfungerande kollektivtrafik. Orten upplevs som lugn och trygg av de boende och en nybyggaranda råder, något som de boende är positiva till. De boende anser också att orten har en egen identitet och att det är viktigt att bevara och utveckla denna. Ytterligare en styrka i Skegrie är att det finns skola och bibliotek. Svagheter Till Skegries svagheter hör att orten har en introvert bebyggelsestruktur och delvis karaktär av villaområde. Detta skapar en något otydlig identitet. Det ensidiga bostadsutbudet utgör också en svaghet, liksom att orten i dagsläget saknar ett väl definierat centrum. Även kopplingen till busshållplatsen vid E6/E22 utgör en svaghet i och med att det inte finns någon bebyggelse eller målpunkter utmed sträckan. De boende har uttryckt önskan om mer stimulans för ungdomar från 13 år och uppåt, liksom att trygga och säkra cykelvägar ska anläggas till närliggande orter. 16 Ortsanalys för Skegrie
17 Kulturmiljön och Albäcken Utblickar mot odlingslandskapet Skola och bibliotek finns Välfungerande kollektivtrafik Nära till Malmö och Trelleborg Lugnt och tryggt + En nybyggaranda råder, boende är positiva till att det byggs nytt Introvert bystruktur Karaktär av villaområde, ingen tydlig identitet Saknas tydligt centrum, service, högstadieskola Trygga och säkra cykelvägar saknas till närliggande orter Service saknas Mötesplatser där alla åldrar möts saknas Önskan om mer stimulans för ungdomar från 13 år och uppåt Styrkor och svagheter Sammanställning från medborgardialog och analys. Synpunkter från medborgardialog redovisas i kursiverad text inom citattecken. Ortsanalys för Skegrie 17
18 Promenadstråk med sittplatser utmed Albäcken Utvecklingsförslag Mötesplatser för unga Skegrie föreslås utvecklas till en levande ort med ett tydligt centrum och såväl kommersiell som kommunal service på gångavstånd inom orten. Höga boendekvaliteter erbjuds genom ny variationsrik bebyggelse och bostäder med olika upplåtelseformer. Befintlig bygata utvecklas till ett centralt, sammankopplande stråk som är attraktivt för gående och cyklister. Knutet till bygatan skapas ett centrum med servicefunktioner. Rekreativa miljöer utvecklas med kopplingar till kulturmiljön i Skegrie och utmed Albäcken anläggs ett grönt promenadstråk. Utmed nya vägar planteras alléer och en centralt belägen stadspark med mötesplatser för barn och unga anordnas. Orten föreslås få en relativt stor tillväxt med ca 300 nya bostäder fram till år Utvecklingssstrategier Föreslagen utveckling av Skegrie grundas på ett antal strategier för hållbar ortsutveckling. Strategierna berör utveckling av orten på en övergripande nivå. Strategierna fördjupas sedan genom konkreta rekommendationer, vilka här redovisas både i löptext och i punktform. Rekommendationerna berör utvecklingen på en mer detaljerad nivå. Strategi 1: Stärk attraktiviteten och identiteten Skegries attraktivitet kan öka och identiteten stärkas genom att ortens kulturmiljö lyfts fram ytterligare och utbyggnad av orten sker i form av småskalig och varierad bebyggelse. Befintligt bostadsbestånd behöver kompletteras med lägenheter med olika upplåtelseformer och äldreboende. För att öka attraktiviteten och stärka identiteten bör också ett centralt stråk med karaktär av bygata skapas och kopplat till detta en eller flera centrumpunkter samt nya mötesplatser för alla åldrar och sammanhängande gröna rekreationsstråk. Strategi 2: Främja god hälsa och rekreation För att främja god hälsa och möjliggöra rekreation behöver den gröna strukturen i Skegrie utvecklas till sammanhängande rekreationsstråk. Ett rekreationsstråk bör ligga utmed Albäcken, söderut till Albäcksskogen. Detta stråk kan med fördel utformas med kulturtema. En del i att främja god hälsa är också att utveckla befintligt cykelstråk mellan Skegrie och Trelleborg. Strategi 3: Främja näringslivet Näringslivet i Skegrie kan främjas genom att ett nytt centrum skapas och att service utmed en ny bygata möjliggöres. Rekommendationer Centrumutveckling Skapa ett tydligt centrum i Skegrie som är integrerat i den övriga ortsstrukturen. Detta kan göras genom att Västra Värlingevägen och Skegrie Stationsväg utvecklas till ett centumstråk med karaktär av bygata. Detta bör då bearbetas så att gaturummet blir trivsamt och funktionellt för framför allt gående och cyklister. Utmed centrumstråket bör också verksamheter möjliggöras. Möjliggör etablering av livsmedelshandel i den norra delen av Skegrie, i anslutning till infarten och busshållplatsen. 18 Ortsanalys för Skegrie
19 Ny stadspark föreslås centralt i byn. Kommersiell service med möjlighet till mötesplatser föreslås vid väg E6 och busshållplatsen. Skola Etablera en högstadieskola. Anlägg trygga och säkra gång- och cykelvägar till denna. Lokalisering av skolan bör studeras vidare. Stråk och mötesplatser Utveckla Västra Värlingevägen och Skegrie Stationsväg till ett centrumstråk med karaktär av bygata, se beskrivning under rubriken Centrumutveckling. Utveckla befintlig cykelväg mellan Skegrie och Trelleborg så att denna får en mer gen sträckning och blir sammanhängande. Idag utgörs en del av sträckan av en lågtrafikerad bilväg. En separat cykelväg bör anläggas utmed denna del. Anlägg gång- och cykelvägar mellan målpunkter inom Skegrie för att öka tillgängligheten till dessa. Befintliga målpunkter är i huvudsak de mötesplatser som beskrivs i kapitlet Befintliga förhållanden samt busshållplatserna, nya målpunkter är bland annat föreslaget centrum och högstadieskola. Tre säkra passager för gående och cyklister över Skegrie Byaväg och Skegrie Stationsväg föreslås, en vid Ängens förskola, en vid korsningen Skegrie Byaväg/ Skegrie Stationsväg och en vid korsningen Skegrie Stationsväg/Västra Värlingevägen. Anlägg en stadspark med koppling till det nya centrumområdet (Västra Värlingevägen och Skegrie Stationsväg) med fokus på mötesplatser för barn och unga. Främja föreningslivet i Skegrie för att bidra till en levande ortsmiljö. Detta kan ske genom att föreningar ges utrymme att anlägga aktivitetsytor eller iordningställa verksamhetslokaler, exempelvis utmed det nya centrumstråket och i stadsparken. Bebyggelse Skegrie ligger strategiskt mellan två av regionens stora arbetsplatser och utmed ett starkt kollektivtrafikstråk. Det finns med andra ord goda förutsättninarg att låta ortens växa och att komplettera befintligt bostadsbestånd med lägenheter med olika upplåtelseformer och med ett äldreboende. Förlaget innebär att orten får ca 300 nya bostäder fram till år Med en huvudsaklig koncentration av ny bebyggelse till de södra och östra delarna av Skegrie. Den nya bebyggelse föreslås uppföras i högst tre våningar för att få den att samspela med befintlig bebyggelse. En ökad befolkning innebär att trycket på service kommer att öka i orten och en hållbar utveckling bör gå hand i hand med utvecklingen av såväl kommersiell och offentlig service. Grönska och rekreation Skapa ett sammanhängande grönt stråk för rekreation runt Skegrie. Utveckla ett stråk för rekreation utmed Albäcken, söderut till Albäcksskogen, som en del av det sammanhängande rekreationsstråket runt Skegrie. För att förstärka de kulturhistoriska värdena i Skegrie kan detta stråk utformas med ett kulturhistoriskt tema. Anlägg en stadspark med koppling till det nya centrumområdet (Västra Värlingevägen och Skegrie Stationsväg). Låt även stadsparken utformas med ett kulturhistoriskt tema. Plantera alléer utmed nya vägar och gång- och cykelvägar. Ortsanalys för Skegrie 19
20 Utvecklingsförslag för Skegrie Satsa på en större utbyggnad av Skegrie Möjliggör ca 300 nya bostäder. Koncentrera ny bebyggelse till de södra och östra delarna av Skegrie Komplettera befintligt bostadsbestånd med lägenheter med olika upplåtelseformer och med ett äldreboende Uppför ny bebyggelse i högst tre våningar Utveckla ett nytt centrum och service Bygatan - ett centralt stråk för bil och cykel utmed Skegrie Stationsväg Möjliggör etablering kommersiell service i Skegrie Planera för en högstadieskola Planera för en ny högstadieskola och möteplatser för unga Planera för en ny stadspark Anlägg en stadspark i centrala Skegrie Utveckla ett promenadstråk utmed Albäcken, söderut till Albäcksskogen, med kulturhistoriskt tema Plantera alléer utmed nya vägar och gång- och cykelvägar
21 Nya bostäder 325 handel och centrum handel säker passage bygatan framtida förskola ca 200 bostäder ca 25 bostäder ca 100 bostäder stadspark ny trädrad ny trädrad ny trädrad Ny säker passage gång- och cykel Centrumgata med gc-väg Rekreationsstråk Befintlig cykelväg Lågtrafikerat vägnät Ny allé Utbyggnadsförslag 2028 Planlagd mark Karta 1: Framtida utveckling Ortsanalys för Skegrie 21
22 Algatan Trelleborg växel fax
Ortsanalys för VÄSTRA TOMMARP. Kyrkbyn på slätten
Ortsanalys för VÄSTRA TOMMARP Kyrkbyn på slätten Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg
Ortsanalys för ALSTAD. Radbyn i backlandskapet
Ortsanalys för ALSTAD Radbyn i backlandskapet Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg
Ortsanalys för KLAGSTORP. Byn nära kusten
Ortsanalys för KLAGSTORP Byn nära kusten Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg för
Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Ortsanalys för ANDERSLÖV. Småstaden i backlandskapet
Ortsanalys för ANDERSLÖV Småstaden i backlandskapet Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg
Ortsanalys för SMYGEHAMN. - Fiskeläget vid kusten
Ortsanalys för SMYGEHAMN - Fiskeläget vid kusten Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 Topografi och jordar Vellinge kommun ligger i stort sett helt inom Söderslätt,
ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS
Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid
Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040
Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.
Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.
Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN
BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIK ÖNNESTAD IDAG. Pendling. Landskap och natur. Befolkning. Service och näringsliv
BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR ÖNNESTAD IDAG Önnestad är en av Kristianstads basorter. Orten är belägen ca 1 mil öster om Kristianstad, omges av jordbrukslandskap och ligger nära Nävlingeåsen. Önnestad
Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040
Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk
Planförslag. Karta med förslag på nytt utbyggnadsområde. (Källa: Grundkarta, kartnr 40A-K, 40B-K). GEOGRAFI
Planförslag GEOGRAFI I det här förslaget föreslås en utbyggnad i bostadsområde 1. Här kommer även att redogöras för förslag på åtgärder för andra delar av byn. Genom att bygga i de geografiskt centrala
STRUKTURBILD SKEGRIE. underlag för fortsatta överväganden rörande exploatering i Skegrie. Trelleborgs kommun
STRUKTURBILD SKEGRIE underlag för fortsatta överväganden rörande exploatering i Skegrie Trelleborgs kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING FÖRUTSÄTTNINGAR geografi markägoförhållanden befolkning &
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att
Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande
Oden 1 med flera, Ringstorp. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Oden 1 med flera, Ringstorp Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med planändringen är att pröva möjligheten till förtätning
Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79
Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET Nästa steg i detta examensarbete är en fördjupning av det föreslagna utbyggnadsområdet vid stationen, det så kallade Stationsområdet. I planområdets sydöstra hörn ligger den
Vellinge. Norra Håslöv
Karaktärsområde IV - Framtida utveckling redovisat för Vellinge med omnejd den idylliska lantliga staden på Söderslätt KARAKTÄRSOMRÅDEN Hököpinge Västra Ingelstad Vellinge Östra Grevie Norra Håslöv 173
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
ORTSANALYS KUNGSBERGET
Utsikt från Kungsberget. ORTSANALYS KUNGSBERGET Ortsanalys Kungsberget 73 Kungsberget är en av Sveriges snabbast växande fritidsanläggningar. Kungsbergets Fritidsanläggningar AB ägs av Branäs-gruppen,
Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning
Västra Ingelstad Dialogworkshop Sammanställning 19060 Bakgrund Bymiljöprogram Vellinge kommun har tagit fram stadsmiljöprogram och bymiljöprogram för flera orter i Vellinge. Syftet är att fånga upp karaktären
Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000
Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte
Ortsanalys för BARSEBÄCKS BY - en liten ort med stora kvaliteter SAMRÅDSHANDLING 131121
Ortsanalys för BARSEBÄCKS BY - en liten ort med stora kvaliteter SAMRÅDSHANDLING 131121 Förord Barsebäcks by och den öppna jordbruksmark som omger den är präglade av närheten till Barsebäcks gods med anor
Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar
Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III
DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD
1(7) Dnr 1436/2013 DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om upprättande av detaljplan inkom till stadsbyggnadsnämnden från Hasslarps
Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
Stora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
Prata framtidens Sävar med oss!
Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.
Karaktärsområde II - Framtida utveckling redovisat för Hököpinge, Gessie kyrkby och Gessie villastad inbjudande byar mitt på slätten.
Karaktärsområde II - Framtida tveckling redovisat för Hököpinge, och Gessie villastad inbjdande byar mitt på slätten Klagshamn Tygelsjö KARAKTÄRSOMRÅDEN Gessie villastad Hököpinge Vellinge 7 Karaktärsområde
Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra
GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.
Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen
Landskap och grönområden
Landskap och grönområden Historia Skegrie ligger mitt i det skånska slättlandskapet. Odlingen kom att bli en viktig näringsgren redan för mer än sex tusen år sedan då människor slog sig ner här och blev
ORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR
Folkets park är bekant för de flesta Åshammarsbor. ORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR Ortsanalys Åshammar 61 Åshammar är en ort med stark företagartradition, så kallad Gnosjöanda. I tätorten bor bor närmare 600
Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län
Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra
Yttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder samt förskola vid Björkhöjdsskolan inom stadsdelen Tynnered
1(5) Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-01-19 Diarienummer 0228/13 Verksamhetsområde/avdelning Helen Svenstam Telefon 365 57 87 E-post: helen.svenstam@ponf.goteborg.se Yttrande till byggnadsnämnden över förslag
Rävlanda. 4 december 2018
Rävlanda 4 december 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? 19:30 20:20 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort? Övning
ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker
ÄLVSJÖ STADEN En stadsdel i förvandling 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker STADEN FLYTTAR TILL ÄLVSJÖ Med Öster om Älvsjövägen, söder om Solbergaskogen och strax nordväst om Älvsjö
Bakgrund. Del 1 Bakgrund
Del Åkarp är en intressant plats för planering då dess läge mellan väg E, E6 och Södra Stambanan är fördelaktigt samt att tätorten ligger inom kollektivtrafi kavstånd mellan Malmö och Lund. Bostadsfrågan
Fördjupning för Hjärup
Kommunikation Kultur Kommersiell service Ett finmaskigt nät av kommunikationslänkar En sammanhållen stad med kopplade noder Utbildning Hälsa Fördjupning för Hjärup Utvecklingen av Hjärup har bearbetats
Jämförelse mellan olika områden för äldreboende
Jämförelse mellan olika områden för äldreboende Lilla Foss Förvaltningen har studerat olika sätt att knyta samman Allegården och Ekebacken med verksamhetslokaler, bostäder och kommunikationsytor. Viktiga
Karta 1. Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu.
Bilaga 1. Karta 1. Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu. Karta 2. Karta med miljöintressen, delen Purnu-Mukkavaara. Figur 1. Palohuornas, allé längs med vägen. Figur 2. Mukkavaara, allé längs med
Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf)
FörslagTofta Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) Karaktär Tofta östra - föreslås utvecklas som ett stugområde med inslag av bostadshus. Utmed väg 23 är området
Medborgarförslag om Biskopsskogens idrottsplats i Ljungbyholm
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peder Hägg 203-0-22 KS 203/0585 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om Biskopsskogens idrottsplats i Ljungbyholm Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar
Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
imagine tomorrow create for the future
Question today imagine tomorrow create for the future Sandåkern analyser och rekommendationer Social hållbarhet idag och imorgon WSP har tillsammans med Umeå kommun utvecklat ett analysverktyg för social
24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.
Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,
ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001
ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida
MEDEL# 3. Kvartersplan Funktionsplan Trafikplan. urban symbios 089
MEDEL# 3 Kvartersplan Funktionsplan Trafikplan urban symbios 089 KVARTERSPLAN HPL BANGÅRD PARKERING Planen visar på förhållandet mellan bebyggd yta och öppna ytor. Enligt principen med en ny struktur över
VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM
VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Medborgardialog i detaljplanearbetet bostäder Paradiset
SAMMANSTÄLLNING AV DIALOGMÖTE 3 (ÅTERKOPPLING) Bakgrund I januari 2015 genomfördes en medborgardialog med boende i Paradiset. Dialogen genomfördes efter det att samhällsbyggnadskontoret fått planuppdrag
Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214
1(5) Stadsarkitektkontoret PROGRAM Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 Handlingar Detta program med programskisser
Översiktlig trafikutredning Brämhult. 1. Bakgrund och syfte. 2. Utredningsområde
8-04-06 Översiktlig trafikutredning Brämhult 1. Bakgrund och syfte Borås stad har tagit fram ett förslag till detaljplan som möjliggör utbyggnad av 100 bostäder samt utvidgning av befintlig förskoleverksamhet
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas
Startpromemoria för planläggning av fastigheten Stenyxan 8 m.m. i stadsdelen Norra Ängby (Ca 12 radhus)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Ytterstadsavdelningen Normalt planförfarande Dnr 2007-00566-54 Anna Gäderlund 2007-03-09 Tfn 08 508 262 69 anna.gaderlund@sbk.stockholm.se Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för
PLANBESKRIVNING. Standardförfarande. Detaljplan för Skegrie 42:2 m.fl. Skegrie skola Skegrie,Trelleborgs kommun SAMRÅDSHANDLING
SAMRÅDSHANDLING 2015-11-03 Diarienummer PL-2015-22 DP 212 Detaljplan för Skegrie 42:2 m.fl. Skegrie skola Skegrie,Trelleborgs kommun Standardförfarande PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planhandlingar Planbeskrivning
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Gantofta 1:7 m fl Gantofta, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra en idrottshall
sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014
sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014 2 möjlig placering för ny ishall TYRESÖVALLEN ANSLUTNING STUDERAS VIDARE TYRESÖVÄGEN ev entré BOLLMORA ALLÉ möjlig placering för nytt parkeringshus
HISTORIK OCH UTBYGGNAD - ÅKER
HISTORIK OCH UTBYGGNAD - ÅKER Kortfattade beskrivning av historik och bebyggelseutveckling Planeringsunderlag till fördjupning av översiktsplanen för Åker Utställningshandling - SBN 20150225 Sid 2 Innehåll
Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupad översiktsplan för ABBEKÅS
Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupad översiktsplan för ABBEKÅS 2009 06 16 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning 4 nollalternativ 5 planförslag 6 miljöpåverkan
LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL
LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 1/4 UNIVERSITETSGATAN Området vid Kalmar Nyckel har en mycket intressant potential. De positiva effekterna
Förslag 2 Höjdplatå i grönområdet
Cecilia Sjölin Examensarbete 2004 Södra Guldheden Förslag 2 Höjdplatå i grönområdet Nytt parkeringsdäck (II vån) Befintlig bollplan Beskrivning av platsen Förslaget innebär att man bebygger en del av grönområdet,
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen
BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING
FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd
SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret
SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret 2011-02-11 SAMMANFATTNING Identitet Nivåskillnaden och de många grönytorna gör att Gråberget upplevs som en avskild del i Majorna och enligt
TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer
TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer I det här avsnittet beskrivs hur den idag redan karaktärsfyllda trädgårdsstaden, kan förstärkas i sin läsbarhet och logik, genom
Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
Vet du vad som planeras i Mellersta Kopparlunden?
2019-06-24 Dnr: 2017/00683 DETALJPLAN 1879 Vet du vad som planeras i Mellersta Kopparlunden? Så här skulle mellersta Kopparlunden kunna se ut. Östra Ringvägen syns i förgrunden. Illustration: Archus Nya
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(8) Dnr 2571/2008 FASTIGHETEN NOTVARPEN 23 M FL DOMSTEN, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark och exploateringsenheten inkom den 1 oktober 2008 med en beställning avseende upprättande
Förstudierapport för Pilstugetomten Västra etapp 2 (Del av Hagby 1:5)
Förstudierapport för Pilstugetomten Västra etapp 2 (Del av Hagby 1:5) Projektbeställare Projektledare David Lanthén Amanda Docherty Datum 2016-06-01 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0215 Innehållsförteckning
Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet
Vi tror på hela Laholm - alla behövs!
Fotograf PeO Persson Vi tror på hela Laholm - alla behövs! Laholmsmoderaterna har de senaste åren genomfört flera tusen dörrknackningar över hela kommunen. Vi har haft många givande och trevliga samtal
Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20
Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20 1L320001.indd 1 2007-01-24 10:53:43 Titel: Gestaltningsprogram
Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
BARKÅKRA 55:1 - PLANFÖRSLAG, BESTÄMMELSER
BARKÅKRA 55:1 - PLANFÖRSLAG, BESTÄMMELSER SYFTE Syftet med planen är att utveckla området kring den nya en till en varierad blandstad. Planläggningen avser enbostadshus, radhus- parhus, kedjehus och fl
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning
TRAFIKUTREDNING Hovslätts ängar
TRAFIKUTREDNING Hovslätts ängar 2010-11-05 Upprättad av: Jonas Mörhed Ombud/Granskare: Reino Erixon TRAFIKUTREDNING Hovslätts ängar 2010-11-05 Kund Jönköpings kommun Stadsbyggnadskontoret 551 89 Jönköping
PLANOMRÅDET. Placering
DEL 2 30 Placering Planområdet ligger väster om det som kallas Säve stationssamhälle, ca 12 kilometer norr om Göteborgs centrum på Hisingens nordöstra del. Säve ligger i ett område som länge varit utredningsområde
STÅNGBY. en inventering
en inventering stationssamhälle rött tegel blåsigt utblickar i landskapet jordbruk stationsbyggnad småskalighet homogen befolkning lantligt isolerat starka vindar bykänsla järnvägsbarriär flackt utsikt
PLANBESKRIVNING. Standardförfarande. Detaljplan för. Västra Värlingevägen Skegrie Trelleborgs kommun SAMRÅDSHANDLING
SAMRÅDSHANDLING 2016-10-03 Diarienummer PL-2016-15 DP 222 Detaljplan för Del av Västra Värlinge S:5 m.fl. Västra Värlingevägen Skegrie Trelleborgs kommun Standardförfarande PLANBESKRIVNING HANDLINGAR SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
SKISS PÅ PROGRAMFÖRSLAGET
PROGRAM FÖR DELAR AV SYDÖSTRA HÖGANÄS (LÅNGARÖDSOMRÅDET) I ANSLUTNING TILL FÖRLÄNGNING AV ALLÉGATAN VI VILL... SKISS PÅ PROGRAMFÖRSLAGET BINDA SAMMAN... binda samman och bygga ut staden. I samband med
Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)
Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)
Plansamråd för Telefonfabriken 1 (Designens hus)
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-11-03 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg
AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg FÖRORD Detta examensarbete ger 20 poäng på Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona och är den avslutande delen på utbildningen teknologi magister programmet
Åsen 1:69. Detaljplan för fastigheten. i Sköllersta, Hallsbergs kommun, Örebro län
Dnr KS 140/2007 Detaljplan för fastigheten Åsen 1:69 i Sköllersta, Hallsbergs kommun, Örebro län HALLSBERGS KOMMUN Upprättad 2007-11-19 Kommunkansliet Antagen 2008-03-11 Laga kraft 2008-04-14 2 (8) Dnr
VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET?
VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET? Det finns fyra faktorer som bidrar till ökat bebyggelsetryck i Raus-området på regional och lokal nivå. För det första så ligger Raus-området i den expansiva Öresundsregionen
Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör
Gråbruna betongpannor på sadeltak, papptäckta plana tak Fasader, tegel Panel, vindskivor, fönster och dörrar S 5040-Y90R S 4030-Y S 8505-Y80R Färgändringar kan godtas dock inte med för stor spridning,
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation
Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation 2017 06 26 Befolkning Under de senaste drygt 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början
Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län
Planbeskrivning Samråd Sida 1 av 8 Diarienummer: BN-2014/00904 Datum: 2015-10-02 Handläggare: Maria Norstedt för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta
Arbetar i Fagersjö. Sammanställning workshop Bygg ditt Fagersjö
Arbetar i Fagersjö Sammanställning workshop Bygg ditt Fagersjö Positiva och negativa platser Otrygga sluttningar Brist på besöksparkering Ungdomar tycker om Lidl Positiva och negativa platser Positivt
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Filborna 28:3 m fl Fredriksdal, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till bostadsbebyggelse
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen
Fördjupad översiktsplan
Laga kraft 2019-03-13 H Bilagor Fördjupad översiktsplan Skalenliga kartor 1. Utvecklingsförslag 2. Temakarta: Befintlig markanvändning och planlagda, ej ianspråkstagna områden. 3. Temakarta: Kommunikationer
STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv
Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt
HOLMÄNGEN Gestaltningsprogram sept Utkast
HOLMÄNGEN Gestaltningsprogram sept 2012 Utkast 2012 09 12 HOLMÄNGEN Området idag Holmängen utgörs idag av ett åkerlanskap som sluttar svagt ned mot Göta älv. Åkerholmar med enstaka större lövträd och berg