Ortsanalys för ANDERSLÖV. Småstaden i backlandskapet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ortsanalys för ANDERSLÖV. Småstaden i backlandskapet"

Transkript

1 Ortsanalys för ANDERSLÖV Småstaden i backlandskapet

2 Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg för politiker, stadsplanerare och allmänheten för att förstå ortens historia, dagens situation och framtida möjligheter. Ortsanalys för Anderslöv är genomförd under mars/ april 2017 på uppdrag av Trelleborgs kommun. Analysen kommer att utgöra underlag för den nya översiktsplan för Trelleborg som kommunen ska ta fram. Till grund för ortsanalysen ligger dialog med ortens invånare, studier på plats samt litteratur- och kartstudier. Den litteratur som använts är bland annat Natur- & kulturmiljöplan 2010 Trelleborgs kommun och Översiktsplan 2010 Trelleborgs kommun. Ortsanalysen är utförd av FOJAB arkitekter i samarbete med Trelleborgs kommun, God Bostad och Trivector Traffic.... Fotografier: God bostad s.8 Övriga foton: FOJAB Arkitekter och Trelleborgs kommun Kartor: Utsnitt ur Häradsekonomiska kartan och Generalstabskartan s. 5 Övriga kartor: FOJAB arkitekter Trelleborgs kommun: Ann-Katrin Sandelius, Lina Hellström, Jonas Gustavsson, Mark Huisman, Jessica Van Rooyen, Cathrine Ek m fl FOJAB Arkitekter: Magdalena Hedman, Elvira Grandin, Ninnie Hedström, David Kiss Underkonsulter: David Melchert - God bostad Mats Améen - Trivector Traffic Upprättad Ortsanalys för Anderslöv

3 Innehåll Historisk utveckling... Befintliga förhållanden... - Karaktär - Bebyggelsestruktur/topologi - Grönblå struktur - Trafikstruktur - Mötesplatser - Service och verksamheter - Socialt liv - Ortsfakta Styrkor och svagheter... Utvecklingsförslag... - Utvecklingsstrategier - Rekommendationer Ortsanalys för Anderslöv 3

4 Malmö stad Svedala kommun Vellinge kommun Alstad Skegrie Västra Tommarp Anderslöv Klagstorp Skurups kommun Trelleborg Beddingestrand Smygehamn Historisk utveckling Anderslöv var ursprungligen en av de gamla kyrkbyarna längs Landsvägen mellan Malmö och Ystad, i gränslandet mellan Söderslätt och det sydskånska backlandskapet i norr. Byn har vuxit fram kring kyrkan från 1100-talet och består idag av en blandad bebyggelse från tidigt 1800-tal till 2000-tal. Befolkningen har ökat stadigt från ca 900 i början av 1960-talet till över det dubbla idag. Kyrkbyn vid Landsvägen Trakten kring Anderslöv har varit bebodd sedan stenåldern. En mängd fynd av flinta har gjorts och i anslutning till mindre vattendrag finns flera kända stenåldersboplatser, även om de synliga fornlämningarna är få. Tack vare det goda kommunikationsläget längs Landsvägen (länsväg 101), en viktig farled för makthavare och deras kurirer under forna tider, har Anderslöv vuxit fram som en mindre centralort. Här har funnits gästgivaregård och skjutsstation och orten har också varit tingsplats för Vemmenhögs härad. Anderslöv har, liksom det omgivande landskapet, en kuperad karaktär. Kyrkan från 1100-talet och den omgivande kyrkogården har ett framträdande läge på en höjd. Längst upp på kyrkogårdens höjdkrön finns en bronsåldershög och strax nedanför ligger kyrkan, vilket tyder på att platsen under lång tid varit av central betydelse. I början av 1800-talet bestod Anderslöv av ett tjugotal gårdar som låg samlade i ett nord-sydligt stråk söder om Landsvägen, strax väster om kyrkan. I likhet med det sydskånska byggnadsskicket var de flesta av gårdarna fyrlängade och kringbyggda de öppna men ofta trånga gårdsplanerna. Till många av gårdarna hörde en inhägnad plantering av fruktträd eller vilda träd. Insprängda bland gårdarna fanns även några gatehus. Som ett resultat av enskiftet år 1812 flyttades merparten av gårdarna från Anderslövs bykärna. De övergivna gårdstomterna fylldes snart med tätt liggande gatehus. Delar av detta gatehuslandskap små, låga boningshus med tillhörande täppor syns än idag strax nedanför kyrkan. Industrialiseringen & stationssamhället 1800-talet innebar en period av snabb tillväxt för Anderslöv som redan då var en betydande marknadsoch handelsort. Skolbyggnader byggdes på 1820-talet och på 1860-talet kom både post, bank och apotek till orten. De lokala entreprenörerna försåg Anderslöv tidigt med gatubelysning. En lyktstolpe på Östergatan vittnar fortfarande om de gaslyktor som fanns vid sekelskiftet 1800-/1900. År 1884 invigdes Börringe-Anderslövs Järnväg och en station anlades i Anderslöv. Järnvägssträckningen förlängdes strax därpå till byn Östra Torp. Närmast järnvägen uppfördes bebyggelse i tegel, med varierande arkitektoniska karaktärsdrag. Här etablerades 4 Ortsanalys för Anderslöv

5 Anderslöv på Generalstabskartan från 1800-talets första hälft. Anderslöv med järnväg, Häradsekonomiska kartan från 1900-talets första hälft. Ortsanalys för Anderslöv 5

6 Karakteristisk gatumiljö med äldre bebyggelse också mindre industrier, gästgivaregården, bankhus, affärer och andra verksamheter. Många av dessa byggnader finns helt eller delvis fortfarande kvar. Norr om Landsvägen uppfördes även ett villaområde i samband med järnvägens tillkomst och kring sekelskiftet även påkostade jugendvillor. Omkring mitten av 1900-talet minskade järnvägstrafiken successivt och 1957 lades järnvägen ner och spåren revs upp. Idag finns endast kortare sträckor kvar där banvallen ännu kan anas. Efterkrigstidens villaort Området norr om Landsvägen har utvecklats kontinuerligt under 1900-talet. I de nordvästra delarna av Anderslöv finns exempelvis hyreshus från och 1950-talet, ofta med två eller tre våningar och fasader av puts eller tegel, och bredvid dessa enhetliga bostadskvarter från 1900-talets sista årtionden. Även sydost om Landsvägen har ny bebyggelse tillkommit under 1900-talets senare hälft. Här finns bland annat ett område som av lokalbefolkningen kallas för Dallas. Detta består av låga, enhetliga villor och radhus. Vid storkommunreformen 1952 bilades Anderslövs kommun av Anderslöv, Börringe, Grönby, Gärdslöv och Önnarp. Ett kommunalhus med flera olika funktioner togs i bruk Det kom att användas som sådant endast i sex år då kommunen år 1967 gick upp i Trelleborgs stad, som från och med 1971 är Trelleborgs kommun. I Anderslövs nordvästra del, i närheten av Gamlesjö gård, ligger ett nytt villaområde med varierande arkitektoniska karaktärsdrag men med en sammanhållen utformning vad gäller takmaterial och -färg. Bevarandevärd bebyggelse och miljö Följande byggnader och miljöer bedöms i denna ortsanalys vara bevarandevärda: Före skiftesreformerna Den medeltida kyrkan med dess kyrkogård. Vägnätets stomme (länsväg 101, Pålsvägen, Sörbyvägen, Västergatan och Östergatan) är troligen medeltida. Skiftesreformerna Byn skiftades 1812 och merparten av gårdarna verkar ha flyttat ut tämligen omgående. Särskilt längs Västergatan och Östergatan fylldes det på med gathus och en del av dessa är sannolikt ännu äldre. Nuvarande gästgivargård uppfördes i samband med att byn skiftades och är nu Skånes äldsta. 6 Ortsanalys för Anderslöv

7 Område med bevarandevärd kulturmiljö Gamla Torget Kyrka Karta - Område med bevarandevärd kulturmiljö Ortsanalys för Anderslöv 7

8 Thysells kontorsbyggnad, skolhus och mejeribyggnad. Industrialiseringen Järnvägen innebar en förskjutning av bebyggelsen norrut. Järnvägsstation från 1949 (ersatte den ursprungliga från 1880-talet) finns kvar. Namnet Järnvägsgatan. Villabebyggelse från början av 1900-talet i fria arkitektoniska kompositioner. Mejeriet i södra delen av Östergatan Västergatan. Ovanlig lokalisering, att det inte är nära järnvägen. Handelsetableringar och verksamheter som sparbank mm längs centrala delen av landsvägen gav en viss stadsmässig prägel med byggnader i två fulla våningar och inte sällan avfasade hörn enligt byggnadsstadgan från I östra utkanten mer gathus och arbetarbostäder. Stor skolbyggnad från 1925 (med tillbyggnad från 1992) i västra delen av samhället och utanför samhället i öster en enklare folkskola från ca Arbetarna i Anderslöv, och troligen även från omgivande landsbygd där det fanns gott om tegelbruk mm, anlade en Folkets park med karaktäristisk dansrotunda och byst av Hjalmar Branting öster om samhället på 1930-talet. Efterkrigstiden Stiftelsen Anderslövsbyggen bildades 1959 som kommunalt bostadsbolag. De byggde kring 1960 radhus och flerbostadshus vid Kyrkogatan och Vinkelgatan i tidstypisk saklig arkitektur. Ett kommunhus togs i bruk Det består av en huvudbyggnad med förvaltningslokaler med mera samt flygelbyggnader med poliskontor och arrestlokaler respektive brandstation. Varmbadhus fanns i källaren. Arkitekt var Göran Stendahl i Malmö. Används nu som hembygdsmuseum mm grundades Thysells möbler som så småningom avvecklade den egna tillverkningen och inriktade sig på försäljning invigdes ett stort möbelvaruhus (ett av de första i Sverige) med uppglasad bottenvåning och modernistisk kontorsdel i rött tegel och slipad vångagranit. Skulpturen Freja av Peter Linde (1983) på torget i Anderslöv föreställande en kvinna med en griskulting i famnen. Skyddad bebyggelse och miljö I Anderslöv omfattas kyrka och kyrkogård av av kulturmiljölagstiftningen (KML 4 kap.). Inga kända miljöer eller objekt ingår i riksintresse med hänsyn till kulturmiljön. 8 Ortsanalys för Anderslöv

9 Skånes äldsta gästgivaregård, skulpturen Freja på torget och Anderslövs medeltida kyrka. Ortsanalys för Anderslöv 9

10 Apotek, busshållplats och torget i centrum. Befintliga förhållanden I ett böljande slättlandskap utmed den gamla landsvägen mellan Malmö och Ystad ligger Anderslöv med knappt 2000 invånare. Bebyggelsen i Anderslöv utgörs av både småhus och flerbostadshus från tidigt 1800-tal till 2000-tal. I orten finns väl utbyggd service, en kyrka och en större verksamhetsetablering. I de centrala delarna finns gemensamma grönytor och i närheten finns värdefulla naturområden. Byn kan nås med kollektivtrafik i form av buss. Karaktär Anderslöv har idag en tydlig bykaraktär, med drag av småstad. Att Anderslöv tidigare varit en centralort är tydligt både i den fysiska strukturen och i dess storlek, här finns bland annat en blandad bostadsbebyggelse, service/verksamheter och grönområden. Bebyggelsestruktur Bebyggelsen i Anderslöv ligger väl samlad och avgränsad mot det omgivande landskapet i gränsen mellan slättlandskapet i söder och det kuperade backlandskapet i norr. Ortens struktur synliggör än idag att den vuxit fram i ett vägskäl och varit en knutpunkt för kommunikation. Bebyggelsen i Anderslöv utgörs främst av friliggande enbostadshus, men med inslag av flerbostadshus. Sydväst om Landsvägen (riksväg 101) är bebyggelsen äldre, vilket är synligt både i väg- och tomtstrukturen och i bebyggelsens arkitektoniska drag. Utmed Östergatan och Västergatan finns gathus bevarade som fortfarande vittnar om den tid då byggnaderna rymde både bostäder och verksamheter. Dessa hus är i regel 1,5 planshus med fasader i tegel och puts och med enkla sadeltak. Många av husen är sammanbyggda halvhus. Sydöst och norr om Landsvägen är bebyggelsen yngre. I de sydöstra delarna av Anderslöv finns bostadsområden från 1900-talets senare hälft. Områdena består i huvudsak av låga, enhetliga villor och radhus. I den nordvästra delen av Anderslöv ligger ett nyare område med villor med varierande arkitektonisk karaktär. Områdena norr om Landsvägen har byggts ut kontinuerligt under 1900-talet. I de nordvästra delarna finns hyreshus från och 1950-talet i två till tre våningar, med fasader i puts eller tegel. Intill dessa finns bebyggelse från 1900-talets sista årtionden. Grönblå struktur Anderslöv är belägen i ett landskap med böljande kullar och många småvatten. Markerna runt orten är uppodlade. Direkt norr om Anderslöv ligger ett område som är utpekat som riksintresse för naturvård, där naturvärdena bedömts vara särskilt höga. Detta är tillgängligt för rekreation på gång-/cykelavstånd från Anderslöv. Dock saknas trygga och säkra gång- och cykelvägar som kopplar samman orten med naturområdena. Inom Anderslöv finns gröna inslag både i form av trädgårdar och mellan bebyggelseområdena, flera allmänna park-/grönytor, vid kyrkan och vid skolan och intilliggande idrottsplats. Inom och i närheten av Anderslöv finns också flera dammar och småvatten. 10 Ortsanalys för Anderslöv

11 Idrottsplats Hundrastplats Kyrka Gamla Torget Grönyta Vatten Karta 1: Bebyggelse och grönstruktur Ortsanalys för Anderslöv 11

12 Vårdcentral Bensinstation Förskola ICA Nära Fritidsgård Hundrastplats Gamla Museum Skola Torget Lekplats Idrottsplats Bibliotek Kyrka Lekplats Lekplats Förskola Folkets Hus Förskola Förskola Lekplats Lekplats Lågtrafikerat vägnät Huvudgata Busshållplats Målpunkter Karta 1: Trafik och målpunkter 12 Ortsanalys för Anderslöv

13 Grönska i Anderslöv Trafikstruktur Anderslöv nås i huvudsak via Landsvägen (väg 101) som löper genom orten i öst-västlig riktning och via Sörbyvägen, Åbyvägen och Åttavägen som ansluter till Landsvägen från söder och norr. Landsvägen fungerar som en ryggrad i orten, både i form av kommunikationsled och vad gäller bebyggelsestruktur och service/verksamheter. Vägen är dock utformad som en landsväg och kan därmed ha viss barriäreffekt eftersom den är hårt trafikerad. Utöver tillfartsvägarna finns sammanhängande gatunät i Anderslöv, ordnat efter bebyggelseområdena. Utmed Landsvägen löper en separat gång- och cykelväg mellan Västergatan och skolan. Separata gång- och cykelvägar finns även i bostadsområdena i Anderslövs södra del, vilka också leder till förskolorna och till servicecentret. I övrigt rymmer gatorna i Anderslöv blandtrafik. Anderslöv trafikeras av regionbuss nr 144 och 183. Nr 144 går mellan Anderslöv och Östra Grevie. I Östra Grevie finns bytesmöjligheter till tåg vidare mot bland annat Trelleborg och Malmö. Nr 183 går mellan Trelleborg och Anderslöv. Under vardagar har nr 144 halvtimmestrafik medan 183 har heltimmestrafik. Totalt finns det tre hållplatser (Idrottsvägen, Torget och Landsvägen). Samtliga hållplatser ligger utmed Landsvägen. Kollektivtrafikstråket är klassat som ett medelstarkt stråk. Landsvägen, Sörbyvägen, Åbyvägen och Åttavägen är statligt ägda. Flertalet övriga gator inom Anderslöv är kommunalt ägda. Service och verksamheter Anderslöv har ett relativt stort utbud av service. Den offentliga servicen består, utöver kollektivtrafiken, av fyra förskolor och en skola (årskurs F-9), äldreomsorg, vårdcentral och bibliotek. Den kommersiella servicen består bland annat av livsmedelsbutiker, blomsterbutik, caféer, kiosk, pizzeria, gästgivargård och tandläkare och bank. I Anderslöv finns också stålföretaget Ruukki. Socialt liv och mötesplatser I Anderslöv bor knappt 2000 personer. Medelåldern är 41 år. 26 % av befolkningen är mellan 0 och 19 år, 52 % mellan 20 och 64 år och 22 % är 65 år eller äldre. Arbetsmarknaden i Anderslöv är relativt stor och nästan 20 % av den yrkesverksamma befolkningen arbetar i orten. I Anderslöv finns flera mötesplatser, bland annat de offentliga och kommersiella servicepunkterna, kyrkan och torget. Torget är väl gestaltat med trädplanteringar och sittplatser, men skulle kunna utvecklas ytterligare för att stärkas som mötesplats. I Anderslöv finns en fritidsgård som ligger vid torget och är öppen för barn/ungdomar i åldern år. Ytterligare mötesplatser, av temporärt slag, är den countryfestival som anordnas årligen i Anderslöv, liksom Anderslövs marknad. Flera av mötesplatserna lockar besökare även från andra delar av Trelleborg än just Anderslöv. I Anderslöv finns totalt fem lekplatser. Fyra av dessa bedöms av Trelleborgs kommun vara i bra skick och en i ok skick. För äldre barn och ungdomar saknas publika mötesplatser. Anderslöv har ett rikt föreningsliv. Exempel på föreningar är: Alla Kan Gympa, Anderslövs Scoutkår, Anderslövs Gymnastikförening, Anderslövs Boik, Kulturgruppen Anderslöv Bygden Museet, Norra Grönby Mölleförening, Anderslövs Bordtennis Klubb, Anderslövs Folkdasgille, Anderslövs Motorklubb, Slättens ryttarförening, PRO Anderslöv, Piggsvinsteatern, Föreningen Anderslövarna. Ortsanalys för Anderslöv 13

14 Malmö stad Svedala kommun Vellinge kommun Alstad Skegrie Västra Tommarp Anderslöv Klagstorp Skurups kommun Trelleborg Beddingestrand Smygehamn Ortsfakta Anderslöv Trelleborgs största utvecklingsort 1963 Invånare Anderslöv Smygehamn Beddingestrand Skegrie Klagstorp Alstad Västra Tommarp Trelleborgs utvecklingsorter efter invånarantal 41 år Medelålder Befolkningsökning + 12% + 3,8% 26% 0-19 år 22% 65 år Areal 1,38 km 2 52% år 1422 Invånare/ km 2 Åldersfördelning Anderslöv har en åldersfördelning som överensstämmer med genomsnittet för Trelleborgs kommun. 14 Ortsanalys för Anderslöv

15 Förskola Skola F-5/6 Skola F-9 Mellan 50-70% arbetar i annan kommun Äldreomsorg Vårdcentral Bibliotek Livsmedelsbutik 30% Här arbetar ortens befolkning 18% 12% Serviceutbud Anderslöv har hög grad av offentlig och kommersiell service. Malmö Anderslöv Trelleborg Arbetsmarknad Anderslöv är den utvecklingsort som har störst arbetsmarknad på den egna orten och nästan 20% arbetar i Anderslöv. Övriga förvärvsarbetande på orten arbetar främst i andra större orter som Malmö eller Trelleborg. 10 byggda bostäder sedan ÖP % Äganderätt 17% Bostadsrätt 32% Hyresrätt Bostadsutbud Anderslöv har ett blandat bostadsutbud som överensstämmer med genomsnittet för Trelleborgs kommun. Kollektivtrafik Alstad trafikeras av två regionbusslinjer. En av busslinjerna går till Ö Grevie med tåganslutning till Malmö och Trelleborg och den andra går till Trelleborg samt Svedala. Kollektivtrafikstråket är klassat som ett medelstarkt stråk. Kollektivtrafik och resvanor xxxx Medelstarkt xxx kollektivtrafikstråk Ortsanalys för Anderslöv 15

16 Gästis i Anderslöv från tiden för enskiftet utgör en viktig målpunkt i byn. Styrkor och svagheter I kartläggningen och analysen av befintliga förhållanden i Anderslöv har ortens styrkor och svagheter definierats utifrån ett utvecklingsperspektiv. Som underlag har även material från Trelleborgs kommuns dialog med de boende och verksamma i Anderslöv använts. Styrkor Anderslövs karaktär av småstad utgör en styrka för orten. Den skapar en identitet och bidrar till att göra orten livfull. Torget med kringliggande funktioner är en del av detta. Torget bidrar också till att skapa ett tydligt centrum, vilket dels ökar orienterbarheten i Anderslöv, dels fungerar som en mötesplats. Även övriga mötesplatser i Anderslöv utgör styrkor. Några av dessa lockar till och med besökare från andra delar av Trelleborg än just Anderlöv. De historiska spåren i Anderslöv tillhör också ortens styrkor. Den äldre vägstrukturen, de gamla gathusen och kyrkan vittnar om att Anderslöv har en lång historia och bidrar till att skapa en identitet åt orten. Till Anderslövs styrkor hör också att orten uppfattas som en plats för alla åldrar, där man umgås över generationsgränser och där det finns ett rikt föreningsliv som bidrar till att skapa en levande miljö. Svagheter Till Anderslövs svagheter hör att kollektivtrafikkopplingarna inte är tillräckligt välfungerande och att det saknas mötesplatser både för generationsöverskridande möten och umgänge och för barn/ungdomar i åldrarna 12 till 18 år. Det skulle också behövas fler möjligheter till aktivitet för barn/ungdomar i den åldern.

17 Fin karaktär av småstad med gatuhus och många entréer från gatan Fint samlande torg med service och mötesplatser intill Karaktärskapande historiska spår (både i strukturen och i arkitekturen) med orten i vägkorsningen Tydligt centrum med stor variation av service Finns en gemenskap över generationsgränserna Stort serviceutbud, upplevelse av att allt man behöver finns här + Utvecklingen av Thysellsområdet positiv, kan bidra till att bykärnan blir ännu tydligare och kan bli en naturlig mötesplats för alla åldrar Kollektivtrafikkopplingar kan utvecklas Få sittplatser och attraktioner på torget Väg 101 har landskvägskaraktär Statlig väghållare Mötesplatser där alla åldrar möts saknas Mötesplatser och aktiviteter för barn/ungdomar i åldrarna år saknas Styrkor och svagheter Sammanställning från medborgardialog och analys. Synpunkter från medborgardialog redovisas i kursiverad text inom citattecken. Ortsanalys för Anderslöv 17

18 Utvecklingsförslag En ny stadspark ger en ny mötesplats för alla åldrar. Anderslöv föreslås växa genom förtätning samtidigt som befintlig karaktär av småstad bevaras. Orten erbjuder ett brett utbud av service, mötesplatser och rekreation. Ny bebyggelse uppförs i en till tre våningar, med olika upplåtelseformer. Runt Anderslöv anläggs en grön rekreationsslinga och genom orten ett fotgängar- och cykelvänligt centrumstråk utmed Landsvägen, från befintligt torg till Thysellsområdet. En ny stadspark anläggs och en temalekplats anordnas i denna. Träd planteras utmed nya vägar och gång- och cykelstråk. Orten föreslås växa med ca 250 nya bostäder fram till år På sikt kan ytterligare ca 150 bostäder skapas genom omvandling av industrimark. Utvecklingsstrategier Föreslagen utveckling av Anderslöv grundas på ett antal strategier för hållbar ortsutveckling. Strategierna berör utveckling av orten på en övergripande nivå. Strategierna fördjupas sedan genom konkreta rekommendationer, vilka här redovisas både i löptext och i punktform. Rekommendationerna berör utvecklingen på en mer detaljerad nivå. Strategi 1: Öka tillgängligheten Tillgängligheten till och inom Anderslöv behöver öka genom att kollektivtrafiken stärks och cykelvägar till närliggande orter och längs den del av Landsvägen som löper genom Anderslöv förbättras. Strategi 2: Stärk attraktiviteten och identiteten Anderslövs attraktivitet kan öka och identiteten stärkas genom att centrum utvecklas, ortens befintliga bostadsbestånd kompletteras med bostäder av olika slag och med olika upplåtelseformer, ny bebyggelse är småskalig och nya mötesplatser anordnas. Strategi 3: Främja god hälsa och rekreation För att främja god hälsa och möjliggöra rekreation behöver den gröna strukturen runt Anderslöv stärkas och sammanhängande stråk för rekreation skapas. En större samlande park behöver också anläggas då orten växer. Rekommendationer Centrumutveckling Stärk befintligt centrum genom att möjliggöra ytterligare verksamheter, knyta ihop de offentliga rummen och komplettera det med ett centrumstråk utmed Landsvägen och en ny centrumpunkt i det tidigare Thysellsområdet. Det är viktigt att befintligt centrum inte utarmas då centrumstråket och en ny centrumpunkt etableras, utan att de olika delarna istället kompletterar och stärker varandra. Detta kan göras genom att de delvis ges olika profil. I befintligt centrum föreslås i första hand verksamheter med handelsprofil samt livsmedelshandel, medan den nya centrumpunkter föreslås ha fokus på serviceverksamheter så som vårdcentral, apotek och bibliotek. 18 Ortsanalys för Anderslöv

19 Fotgängarzon närmast fasaderna med plats för vistelse cykelväg till Thysells området Skyddad promenadväg Trädplantering i lämpliga lägen för orienterbarhet, ökad rumslighet och grön karaktär gång- cykel och möbleringszon 6.5 m körbana 7 m gång- cykel och möbleringszon 5,5 m Landsvägen genom orten få M karaktär utrustning, TRÄD 2 M 0,5 M GC 3och M plats GCföreslås 4M 0,5 TRÄD 2 av M centrumgatan med enhetlig belysning, för gående och cyklister. 19 M Förstärk kopplingen mellan torget i befintligt centrum och gatan (Landsvägen) så att tillgängligheten till torget ökar och det skapas ett mer sammanhängande centrum. Se vidare beskrivning under rubriken Stråk och mötesplatser. Stråk och mötesplatser Vägen genom Anderslöv har karaktären av en landsväg även om trottoarer finns på huvuddelen av sträckan. Stråket mellan befintligt centrum och föreslaget centrum i Thysellsområdet föreslås utvecklas och få karaktär av centrumgata. Detta föreslås göras genom att en gång- och cykelväg anläggs utmed ena sidan av Landsvägen, marken bearbetas med markbeläggning, träd planteras utmed gatan tex. vid Gästis och verksamheter möjliggöres i angränsande bebyggelse. GC 4 Moch 0,5 M M TRÄD 2föreslås UTBYGGNAD Enhetlig småskalig belysning utrustning FALKHALLEN också. Sträckan bör utformas så att det skapas ett pärlband av verksamheter och mötesplatser. För att möjliggöra detta bör denna del av Landsvägen övergå från statlig väg till kommunal väg och ett samarbete med fastighetsägarna i anslutning till vägen påbörjas. Lyft fram torget i befintligt centrum så att det blir tydligare i stadsrummet och utvecklas som mötes- plats. Detta görs förslagsvis genom att ytan mellan torget och Landsvägen bearbetas så att torget blir mer synligt och tillgängligt från vägen, att torget förses med attraktionshöjare så som ytterligare utsmyckning, ljussättning, möblering och inslag för barn. Befintlig krans med lindar runt torget, nivåskillnaderna och söderläget är också kvaliteter som kan förtydligas. Förtydliga befintlig platsbildning utanför biblioteket genom att bearbeta kopplingen mellan platsen och gatan (Landsvägen). Detta kan exempelvis göras med hjälp av annan markbeläggning eller trädplantering. Skapa mötesplatser för ungdomar i föreslaget centrum i Thysellsområdet. Stärk kopplingen till Alstad och Grevie KÖRBANA 7 Mi förlängningen KV. att HJULET TRÄD 2till M Östra 3.5 Mgenom 0,5 M GC anlägga en cykelväg mellan Anderslöv och Alstad. Anlägg gång- och cykelvägar mellan målpunkter inom 19 M Anderslöv för att öka tillgängligheten till dessa. Befintliga målpunkter är i huvudsak de mötesplatser Skala 1:100 som beskrivs i kapitlet Befintliga förhållanden samt busshållplatserna, nya målpunkter är bland annat Ortsanalys för Anderslöv 19

20 Använd konst som ett inslag i ortens utveckling som ett spännande inslag i den nya stadsparken och en pendang till konsten på Gamla torget. föreslagna centrumpunkter och stadspark. En säker passage för gående och cyklister över Landsvägen föreslås vid korsningen Landsvägen/Åbyvägen. Det vore fördelaktigt om kommunen tog över huvudmannaskapet för Landsvägen, den del som löper genom Anderslöv, för att möjliggöra ovan föreslagna förändringar. Främja föreningslivet i Anderslöv för att bidra till en levande ortsmiljö. Detta kan ske genom att föreningar ges utrymme att anlägga aktivitetsytor eller iordningställa verksamhetslokaler, exempelvis utmed föreslaget centrumstråk och i det gamla Thysellsområdet. Bebyggelse Anderslöv har goda förutsättningar att växa som ort genom att redan idag ha ett stort utbud av service och goda kommunikationer. En större utbyggnad med ca 250 nya bostäder föreslås för Anderslöv. Den nya bebyggelsen koncentreras till Thysells område och söder om Landsvägen, mellan befintlig bostadsbebyggelse och Ruukkis verksamhetsområde. På sikt kan även två mindre nybyggnadsområden norr om Landsvägen vara möjliga. Totalt föreslås en utbyggnad för Anderslöv med ca 250 nya bostäder, centrumfunktioner och service fram till år 2028, på sikt kan ytterligare 150 bostäder skapas. Komplettera befintligt bostadsbestånd med varierad bebyggelse med olika upplåtelseformer. Uppför ny bebyggelse i högst tre våningar för att anpassa ny bebyggelse till befintlig skala i Anderslöv. Grönska och rekreation Den föreslagna bebyggelseutveckligen kommer att generera ett stort antal nya invånare i Anderslöv och behovet av attraktiva mötesplatser och slingor för rekreation kommer att öka. Genom att anlägga en ny större stadspark norr om Thyssellsområdet stärks ortens gröna struktur och möjlighet för fler mötesplatser skapas. Den nya parken föreslås få karaktären av en stadspark med ett stort inslag av träd och grönska men också attraktioner som uppmuntrar till vistelse och möten, exempelvis hängmattor, solstolar, boulebana. Inte minst attraktioner med särskilt fokus på ortens ungdomar behövs. Dessa kan t.ex. utgöras av en skateboardpark, en scen eller platser som uppmuntrar till vistelse. Trelleborgs kommun planerar redan idag att anlägga en ny park i denna del av Anderslöv. Denna integreras förslagsvis i stadsparken. Genom att stärka grönstrukturen runt orten och skapa sammanhängande gröna stråk ges invånarna goda möjligheter för bostadsnära rekreation. Plantera nya trädalléer i lägen där alléer funnits tidigare, lägen baserade på Häradsekonomiska kartan och Vägverkets alléplan. Arter enligt grönplanens rekommendationer som lind, lönn, fruktträd eller andra för orten karakteristiska arter. Skapa en tydlig entré till orten och stärk de gröna inslagen genom att komplettera den trädrad som finns utmed Anderslövs östra sida idag. 20 Ortsanalys för Anderslöv

21 Låt ortsutvecklingen i Anderslöv präglas av mötesplatser för gamla och unga och med ett stort inslag av grönska och platser med vistelsekvaliteter. Ortsanalys för Anderslöv 21

22 Utvecklingsförslag för Anderslöv Satsa på en större utbyggnad Möjliggör ca 250 nya bostäder fram till år 2028 Komplettera befintligt bostadsbestånd med varierad bebyggelse med olika upplåtelseformer Uppför ny bebyggelse i högst tre våningar Satsa på en ny attraktiv stadspark Anlägg en stadspark norr om Thyssellsområdet Utveckla centrum Stärk befintligt centrum med fler kommersiella inslag Nytt centrumstråk från torget till Thysellsområdet Främja ett serviceutbud i Thysellsområdet som kompletterar utbudet i Anderslöv Utveckla stråk och mötesplatser Omgestaltning av torget i centrum så att det blir en mötesplats med fler aktiviteter Anlägg gång- och cykelvägar mellan målpunkter inom Anderslöv Stärk grönstrukturen runt orten Plantera nya trädalléer i lägen där alléer funnits tidigare 22 Ortsanalys för Anderslöv

23 Nya bostäder 250 ca 25 bostäder rekreation säker passage ca bostäder ny stadspark centrumgata med gc-väg vård, centrum, skola, ca 165 bostäder ny trädrad ca bostäder Ny säker passage gång- och cykel Centrumgata med gc-väg Rekreationsstråk Befintlig cykelväg Ny gång- och cykelväg Lågtrafikerat vägnät Ny allé Utbyggnadsförslag 2028 Planlagd mark Karta 1: Framtida utveckling, totalt ca 250 bostäder till På sikt ytterligare 150 bostäder. Ortsanalys för Anderslöv 23

24 Algatan Trelleborg växel fax

Ortsanalys för VÄSTRA TOMMARP. Kyrkbyn på slätten

Ortsanalys för VÄSTRA TOMMARP. Kyrkbyn på slätten Ortsanalys för VÄSTRA TOMMARP Kyrkbyn på slätten Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg

Läs mer

Ortsanalys för ALSTAD. Radbyn i backlandskapet

Ortsanalys för ALSTAD. Radbyn i backlandskapet Ortsanalys för ALSTAD Radbyn i backlandskapet Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg

Läs mer

Ortsanalys för SKEGRIE. Kyrkbyn i slättlandskapet

Ortsanalys för SKEGRIE. Kyrkbyn i slättlandskapet Ortsanalys för SKEGRIE Kyrkbyn i slättlandskapet Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg

Läs mer

Ortsanalys för KLAGSTORP. Byn nära kusten

Ortsanalys för KLAGSTORP. Byn nära kusten Ortsanalys för KLAGSTORP Byn nära kusten Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg för

Läs mer

Ortsanalys för SMYGEHAMN. - Fiskeläget vid kusten

Ortsanalys för SMYGEHAMN. - Fiskeläget vid kusten Ortsanalys för SMYGEHAMN - Fiskeläget vid kusten Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040 Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på

Läs mer

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040 Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.

Läs mer

I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3

I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 Topografi och jordar Vellinge kommun ligger i stort sett helt inom Söderslätt,

Läs mer

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040 Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk

Läs mer

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra

Läs mer

ORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR

ORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR Folkets park är bekant för de flesta Åshammarsbor. ORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR Ortsanalys Åshammar 61 Åshammar är en ort med stark företagartradition, så kallad Gnosjöanda. I tätorten bor bor närmare 600

Läs mer

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte

Läs mer

Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning

Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning Västra Ingelstad Dialogworkshop Sammanställning 19060 Bakgrund Bymiljöprogram Vellinge kommun har tagit fram stadsmiljöprogram och bymiljöprogram för flera orter i Vellinge. Syftet är att fånga upp karaktären

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att

Läs mer

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng PLATSEN Ett torg på vattnet Det som är unikt för Kristinehamns torg är att det är ett torg runt ett vattendrag. Varnan

Läs mer

Dnr KS/2013/812 PLANUTREDNING ELESHULT 8:40, NYHAMNSLÄGE, HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN. ICA Nyhamnsläge, från sydväst

Dnr KS/2013/812 PLANUTREDNING ELESHULT 8:40, NYHAMNSLÄGE, HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN. ICA Nyhamnsläge, från sydväst Dnr KS/2013/812 PLANUTREDNING ELESHULT 8:40, NYHAMNSLÄGE, HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ICA Nyhamnsläge, från sydväst 2013-12-05 FÖRSLAG TILL BESLUT Planavdelningen får i uppdrag att genomföra planändring

Läs mer

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken. Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,

Läs mer

Sammanställning från workshop 2013-10-05

Sammanställning från workshop 2013-10-05 2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

Trafikutredning för Åsa 4:144 m.fl. Förvaltningen för Teknik

Trafikutredning för Åsa 4:144 m.fl. Förvaltningen för Teknik Förvaltningen för Teknik Mars 2018 Utges av Mars 2018 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 7 2 Nulägesbeskrivning 8 2.1 Lokalisering... 8 2.2 Vägsystemet... 8 2.3 Förutsättningar för gångtrafikanter och cyklister...

Läs mer

Vellinge. Norra Håslöv

Vellinge. Norra Håslöv Karaktärsområde IV - Framtida utveckling redovisat för Vellinge med omnejd den idylliska lantliga staden på Söderslätt KARAKTÄRSOMRÅDEN Hököpinge Västra Ingelstad Vellinge Östra Grevie Norra Håslöv 173

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid

Läs mer

BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIK ÖNNESTAD IDAG. Pendling. Landskap och natur. Befolkning. Service och näringsliv

BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIK ÖNNESTAD IDAG. Pendling. Landskap och natur. Befolkning. Service och näringsliv BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR ÖNNESTAD IDAG Önnestad är en av Kristianstads basorter. Orten är belägen ca 1 mil öster om Kristianstad, omges av jordbrukslandskap och ligger nära Nävlingeåsen. Önnestad

Läs mer

PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET

PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET Nästa steg i detta examensarbete är en fördjupning av det föreslagna utbyggnadsområdet vid stationen, det så kallade Stationsområdet. I planområdets sydöstra hörn ligger den

Läs mer

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för

Läs mer

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

- kvarter 4, 5, 6 - parkering - Landvetter södra

- kvarter 4, 5, 6 - parkering - Landvetter södra Välkommen! På programmet ikväll: - kvarter 4, 5, 6 - parkering - Landvetter södra HÄRRYDA KOMMUN2 Kom i kontakt med kommunen Ring vår växel och kontaktcenter 724 61 00 Maila till kommun@harryda.se Lämna

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt! Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet

Läs mer

Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag

Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten

Läs mer

SAMMANFATTNING. av Planprogram för Hallstahammars centrum. Framtidens. centrum Dnr: 241/15

SAMMANFATTNING. av Planprogram för Hallstahammars centrum. Framtidens. centrum Dnr: 241/15 SAMMAFATTIG av lanprogram för Hallstahammars centrum Framtidens centrum 07-0- Dnr: / Bakgrund Hallstahammar är en attraktiv boendeort där bostadsbristen blir allt mer tydlig och där kravet ständigt växer

Läs mer

Fördjupning för Hjärup

Fördjupning för Hjärup Kommunikation Kultur Kommersiell service Ett finmaskigt nät av kommunikationslänkar En sammanhållen stad med kopplade noder Utbildning Hälsa Fördjupning för Hjärup Utvecklingen av Hjärup har bearbetats

Läs mer

Yttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder samt förskola vid Björkhöjdsskolan inom stadsdelen Tynnered

Yttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder samt förskola vid Björkhöjdsskolan inom stadsdelen Tynnered 1(5) Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-01-19 Diarienummer 0228/13 Verksamhetsområde/avdelning Helen Svenstam Telefon 365 57 87 E-post: helen.svenstam@ponf.goteborg.se Yttrande till byggnadsnämnden över förslag

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen

Läs mer

Sammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum

Sammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum Sammanställning från medborgardialog 3 december 2016. Kulturpunkten, Gottsunda Centrum Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet Fyra stationer Ansvariga politiker, polis, fastighetsägare

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande

Läs mer

DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD

DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD 1(7) Dnr 1436/2013 DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om upprättande av detaljplan inkom till stadsbyggnadsnämnden från Hasslarps

Läs mer

Skanska och de globala målen

Skanska och de globala målen Skanska och de globala målen Skanska bygger ett bättre samhälle Bygg verksamhet Remonthagen och Tallåsen, Östersund Citadellskajen, Malmö Kommersiell Utveckling Klippona, Malmö Bostadsutveckling Infrastrukturutveckling

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Dialog Tullinge - sammanfattning av Idévecka 1

Dialog Tullinge - sammanfattning av Idévecka 1 Det här dokumentet ger en samlad bild av alla synpunkter och idéer som framförts under den första delen av dialogen, Idévecka 1 och Öppet hus. Sammanställningen är gjord utifrån enkätsvar, bildprotokoll

Läs mer

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

Begäran om planbesked för fastigheten Rösunda 9:14, Ringvägen 44 i Saltsjöbaden

Begäran om planbesked för fastigheten Rösunda 9:14, Ringvägen 44 i Saltsjöbaden 2015-11-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2015/84-214 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Begäran om planbesked för fastigheten Rösunda 9:14, Ringvägen 44 i Saltsjöbaden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer I det här avsnittet beskrivs hur den idag redan karaktärsfyllda trädgårdsstaden, kan förstärkas i sin läsbarhet och logik, genom

Läs mer

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd

Läs mer

Åtgärder. Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING. En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan

Åtgärder. Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING.  En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING Dnr: 2011-1536 2016-04-01 Åtgärder Centrala stan En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan www.skelleftea.se/centralastan Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Filborna 28:3 m fl Fredriksdal, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till bostadsbebyggelse

Läs mer

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf)

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) FörslagTofta Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) Karaktär Tofta östra - föreslås utvecklas som ett stugområde med inslag av bostadshus. Utmed väg 23 är området

Läs mer

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA IDAG 17 Nybro stad Nybro är en stad i Glasriket i Småland, tillhörande Kalmar län. Nybro stad fyllde 75 år 2007 men Nybro kommun bildades inte förrän 1969 av Nybro stad, Alsterbro, Hälleberga och Madesjö

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

Översiktlig trafikutredning Brämhult. 1. Bakgrund och syfte. 2. Utredningsområde

Översiktlig trafikutredning Brämhult. 1. Bakgrund och syfte. 2. Utredningsområde 8-04-06 Översiktlig trafikutredning Brämhult 1. Bakgrund och syfte Borås stad har tagit fram ett förslag till detaljplan som möjliggör utbyggnad av 100 bostäder samt utvidgning av befintlig förskoleverksamhet

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper

Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset Gestaltningsprinciper Innehåll Inledning Syfte Gestaltningsprinciper Status Illustration Bakgrund och analys Befintlig situation. Platsanalys Historiska

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden. vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.

Läs mer

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

86 Översiktsplan 2012, Kristianstads kommun

86 Översiktsplan 2012, Kristianstads kommun Kristianstad är en av landets tätortstätaste kommuner. Efter kommunsammanslagningen på 1970-talet har huvudorterna i de tidigare kommunerna förblivit viktiga basorter där det erbjuds vård, skola och omsorg.

Läs mer

Steninge slottspark Trafikstudie

Steninge slottspark Trafikstudie Trafikstudie Analys och jämförelse anslutning till Steningehöjden 2013-04-16 Uppsala Trafikstudie, 2013-04-16 TRAFIK Datum 2013-04-16 Uppdragsnummer 61381039840000 Utgåva/Status Granskningshandling ERIKSSON

Läs mer

Ortsanalys för BARSEBÄCKS BY - en liten ort med stora kvaliteter SAMRÅDSHANDLING 131121

Ortsanalys för BARSEBÄCKS BY - en liten ort med stora kvaliteter SAMRÅDSHANDLING 131121 Ortsanalys för BARSEBÄCKS BY - en liten ort med stora kvaliteter SAMRÅDSHANDLING 131121 Förord Barsebäcks by och den öppna jordbruksmark som omger den är präglade av närheten till Barsebäcks gods med anor

Läs mer

SKISS PÅ PROGRAMFÖRSLAGET

SKISS PÅ PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR DELAR AV SYDÖSTRA HÖGANÄS (LÅNGARÖDSOMRÅDET) I ANSLUTNING TILL FÖRLÄNGNING AV ALLÉGATAN VI VILL... SKISS PÅ PROGRAMFÖRSLAGET BINDA SAMMAN... binda samman och bygga ut staden. I samband med

Läs mer

SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret

SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret 2011-02-11 SAMMANFATTNING Identitet Nivåskillnaden och de många grönytorna gör att Gråberget upplevs som en avskild del i Majorna och enligt

Läs mer

Karaktärsområde I - Framtida utveckling redovisat för Arrie, Västra Ingelstad, Östra Grevie växande robusta byar i backarna utmed järnvägen.

Karaktärsområde I - Framtida utveckling redovisat för Arrie, Västra Ingelstad, Östra Grevie växande robusta byar i backarna utmed järnvägen. Karaktärsområde I - Framtida utveckling redovisat för Arrie, Västra Ingelstad, Östra Grevie växande robusta byar i backarna utmed järnvägen Käglinge KARAKTÄRSOMRÅDEN Arrie Hököpinge Västra Ingelstad Vellinge

Läs mer

Oden 1 med flera, Ringstorp. Underlag för planuppdrag

Oden 1 med flera, Ringstorp. Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Oden 1 med flera, Ringstorp Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med planändringen är att pröva möjligheten till förtätning

Läs mer

sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014

sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014 sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014 2 möjlig placering för ny ishall TYRESÖVALLEN ANSLUTNING STUDERAS VIDARE TYRESÖVÄGEN ev entré BOLLMORA ALLÉ möjlig placering för nytt parkeringshus

Läs mer

Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin. Syltlöken 1. Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal

Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin. Syltlöken 1. Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin Syltlöken 1 Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal Social konsekvensanalys 2(6) I anslutning till detaljplan Syltlöken

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Förprövning avseende planläggning för flerbostadshus på fastigheten Näset 51:53, Norra Breviksvägen 3 / Hammarvägen 8, inom stadsdelen Näset

Förprövning avseende planläggning för flerbostadshus på fastigheten Näset 51:53, Norra Breviksvägen 3 / Hammarvägen 8, inom stadsdelen Näset 2015-05-19 Diarienummer: 0457/14 Hans Ander Telefon: 031-368 15 79 E-post: fornamn.efternamn@sbk.goteborg.se Förprövning avseende planläggning för flerbostadshus på fastigheten Näset 51:53, Norra Breviksvägen

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheterna Centern 2 och 3 Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till förtätning med nya bostäder

Läs mer

ORTSANALYS KUNGSBERGET

ORTSANALYS KUNGSBERGET Utsikt från Kungsberget. ORTSANALYS KUNGSBERGET Ortsanalys Kungsberget 73 Kungsberget är en av Sveriges snabbast växande fritidsanläggningar. Kungsbergets Fritidsanläggningar AB ägs av Branäs-gruppen,

Läs mer

R AP P O RT. Sporthotellet Kista EXPLOATERINGSKONTORE T STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING TRAFIK UPPDRAGSNUMMER

R AP P O RT. Sporthotellet Kista EXPLOATERINGSKONTORE T STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING TRAFIK UPPDRAGSNUMMER R AP P O RT EXPLOATERINGSKONTORE T Sporthotellet Kista UPPDRAGSNUMMER 70016 95000 TRAFIK 5-0 0-1 5 1 0 2 x c o ḍ 1 0 o p re 2017-01 - 31 STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING SIV LIVING Sweco Society AB JAKOB

Läs mer

Tranås kommun Detaljplan för Norrmalm 12 och del av Lövstad 2:1, (Tranåskvarnsgatan), Tranås stad

Tranås kommun Detaljplan för Norrmalm 12 och del av Lövstad 2:1, (Tranåskvarnsgatan), Tranås stad Tranås kommun Detaljplan för Norrmalm 12 och del av Lövstad 2:1, (Tranåskvarnsgatan), Tranås stad Upprättad i juni 2011 av Plan- och byggavdelningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 27/10 Planområde Plan-

Läs mer

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet Känn dig som hemma på Östra Lugnet Välplanerade bostäder och Gott om gång- och cykelstråk genom området. lummig småstadskänsla Härliga lek- och mötesplatser för hela familjen. Nu finns drömboendet inom

Läs mer

3D-modell över möjliga framtida byggnadsvolymer inom kvarteret Höken. Stadsbyggnadskontoret, Fysisk planering, Martin Heidesjö, mars 2011.

3D-modell över möjliga framtida byggnadsvolymer inom kvarteret Höken. Stadsbyggnadskontoret, Fysisk planering, Martin Heidesjö, mars 2011. Vårt diarienummer SPN-121/2009 214 PROGRAM 3D-modell över möjliga framtida byggnadsvolymer inom kvarteret Höken., Fysisk planering, Martin Heidesjö, mars 2011. tillhörande detaljplan för kvarteret Höken

Läs mer

Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20

Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20 Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20 1L320001.indd 1 2007-01-24 10:53:43 Titel: Gestaltningsprogram

Läs mer

VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET?

VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET? VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET? Det finns fyra faktorer som bidrar till ökat bebyggelsetryck i Raus-området på regional och lokal nivå. För det första så ligger Raus-området i den expansiva Öresundsregionen

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av Åkeshov 1:1 i stadsdelen Åkeshov, Bromma (ca 20 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av del av Åkeshov 1:1 i stadsdelen Åkeshov, Bromma (ca 20 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2016-05-25 Handläggare Stella Svanberg Telefon 08-508 27 300 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Åkeshov

Läs mer

Husensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag

Husensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Husensjö 9:48, Gustavslund Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till en utbyggnad

Läs mer

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning

Läs mer

Designdialog Pärlan & Granhyddan Workshop 1 2012-10-10

Designdialog Pärlan & Granhyddan Workshop 1 2012-10-10 1 (2) Designdialog Pärlan & Granhyddan Workshop 1 2012-10-10 Plats: Bedinge Golfklubb Tid: 18.00 20.00 Som en del i arbetet med utvecklingen av området kring Pärlan och Granhyddan arrangerar kommunen designdialogen.

Läs mer

Här beskrivs parameterns värden/ och eller brister på platsen idag

Här beskrivs parameterns värden/ och eller brister på platsen idag Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja en samhällsutveckling där jämlika och socialt goda levnadsförhållanden tillvaratas. För att uppnå detta brukar man tala om en samexistens

Läs mer

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Förslag till förbättringar November 2007 För granskning 2007-11-20 Vägverket Konsult Box 1008 901 20 UMEÅ Medverkande: Kjell Edholm Lennart Lundström Göran Väst Leif

Läs mer

Medborgardialog i detaljplanearbetet bostäder Paradiset

Medborgardialog i detaljplanearbetet bostäder Paradiset SAMMANSTÄLLNING AV DIALOGMÖTE 3 (ÅTERKOPPLING) Bakgrund I januari 2015 genomfördes en medborgardialog med boende i Paradiset. Dialogen genomfördes efter det att samhällsbyggnadskontoret fått planuppdrag

Läs mer

Förstudierapport för Österåkers gymnasium (Berga 6:162 m.fl.)

Förstudierapport för Österåkers gymnasium (Berga 6:162 m.fl.) Förstudierapport för Österåkers gymnasium (Berga 6:162 m.fl.) Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Jessica Aoun Datum 2017-08-30 Version I Projekt-, ärendenr. KS 2017/0250 Innehållsförteckning

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

Rävlanda. 4 december 2018

Rävlanda. 4 december 2018 Rävlanda 4 december 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? 19:30 20:20 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort? Övning

Läs mer

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker ÄLVSJÖ STADEN En stadsdel i förvandling 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker STADEN FLYTTAR TILL ÄLVSJÖ Med Öster om Älvsjövägen, söder om Solbergaskogen och strax nordväst om Älvsjö

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Aron 27, Gustavslund, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att komplettera fastighetens användning som

Läs mer