Ortsanalys för KLAGSTORP. Byn nära kusten
|
|
- Rebecka Sundqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ortsanalys för KLAGSTORP Byn nära kusten
2 Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg för politiker, stadsplanerare och allmänheten för att förstå ortens historia, dagens situation och framtida möjligheter. Ortsanalys för Klagstorp är genomförd under mars/ april 2017 på uppdrag av Trelleborgs kommun. Analysen kommer att utgöra underlag för den nya översiktsplan för Trelleborg som kommunen ska ta fram. Till grund för ortsanalysen ligger dialog med ortens invånare, studier på plats samt litteratur- och kartstudier. Den litteratur som använts är bland annat Natur- & kulturmiljöplan 2010 Trelleborgs kommun och Översiktsplan 2010 Trelleborgs kommun. Ortsanalysen är utförd av FOJAB arkitekter i samarbete med Trelleborgs kommun, God Bostad och Trivector Traffic.... Fotografier: God bostad s.6 Fotografier med creative commons-licens, upphovsman Skånska matupplevelser på s. 16; Xavi och D Hall på s. 18 Övriga foton: FOJAB Arkitekter och Trelleborgs kommun Kartor: Utsnitt ur Häradsekonomiska kartan och Generalstabskartan s. 5 Övriga kartor: FOJAB arkitekter Trelleborgs kommun: Ann-Katrin Sandelius, Lina Hellström, Jonas Gustavsson, Mark Huisman, Jessica Van Rooyen, Cathrine Ek m fl FOJAB Arkitekter: Magdalena Hedman, Elvira Grandin, Ninnie Hedström, David Kiss Underkonsulter: David Melchert - God bostad Mats Améen - Trivector Traffic Upprättad Ortsanalys för Klagstorp
3 Innehåll Historisk utveckling... Befintliga förhållanden... - Karaktär - Bebyggelsestruktur/topologi - Grönblå struktur - Trafikstruktur - Mötesplatser - Service och verksamheter - Socialt liv - Ortsfakta Styrkor och svagheter... Utvecklingsförslag... - Utvecklingsstrategier - Rekommendationer Ortsanalys för Klagstorp 3
4 Malmö stad Svedala kommun Vellinge kommun Alstad Skegrie Västra Tommarp Trelleborg Anderslöv Klagstorp Beddingestrand Smygehamn Skurups kommun Historisk utveckling Klagstorp blev stationsort på 1880-talet och ett decennium senare järnvägsknutpunkt. Ett stationssamhälle växte fram och ett järnvägshotell anlades Klagstorp var centralort med en livlig affärsverksamhet. I mitten av 1900-talet lades järnvägen ner. Sedan dess har utbyggnaden av Klagstorp varit begränsad. Stationssamhället Klagstorp Klagstorp uppstod som stationssamhälle efter fullbordandet av Börringe-Östratorps Järnväg (BÖJ) år 1887.År 1890 tillkom även Trelleborg-Klagstorps Järnväg (TKJ), som 1894 övertogs av Trelleborg Rydsgårds Järnväg (TRJ) som 1895 öppnade banan till Rydsgård. BÖJ förstatligades 1941 och TRJ Persontrafiken på TRJ upphörde 1956 och på BÖJ 1957, men godstrafik fanns på sträckan Trelleborg-Klagstorp-Jordberga fram till Klagstorp var centralort i storkommunen Klagstorp som bildades år Vid den här tiden uppfördes Klagstorps kommunhus som är ritat av Jaenecke Samuelssons arkitektkontor. Byggnaden fick en, för tiden, modern utformning. Den uppfördes som en fyrlängad byggnad kring en liten innergård. Den innehöll flera funktioner, så som bank, post, bibliotek, sjukkassa, scoutlokal, hobbyrum, kommunalkontor och sessionssal. Idag har Klagstorps skola slöjdsalar och matsal i byggnaden. År 1967 uppgick Klagstorp i Trelleborgs stad. Under första världskriget identifierade en statlig kommission behovet av beredskapslagring av livsmedel. Efter utredningar byggdes sammanlagt nio lagerhus, varav ett förlades i Östra Klagstorp. Samtliga utformades i princip enligt samma ritning, där en av Sveriges mest framstående arkitekter, Gunnar Asplund, stod för den exteriöra utformningen. Husen uppfördes i trä, var sex våningar höga och dimensionerade för att ta emot 4000 ton spannmål. Lagerhuset i Klagstorp eldhärjades och togs ur drift samt revs i början av 1990-talet. En byggnad som än idag är utmärkande i Klagstorp är den 60 meter höga silon. Anläggningen byggdes år 1967 av bland annat 3600 kubikmeter betong och 35 mil armeringsjärn. Tanken var att den skulle ta emot drygt ton spannmål. Idag hanterar man över ton årligen. Bevarandevärd bebyggelse och miljö Följande byggnader och miljöer bedöms i denna ortsanalys vara bevarandevärda: Före skiftesreformerna Nuvarande kyrka är från 1868 men ligger på platsen för den medeltida kyrkan. Kyrkbyn Östra Klagstorp bestod av sex gårdar som låg samlade väster om kyrkan. Två av dessa kvarligger på ursprunglig plats men är förändrade under 1800-talet. En av gårdarna är författaren, filosofen, lundaprofessorn och akademiledamoten Hans Larssons 4 Ortsanalys för Klagstorp
5 Klagstorp på Generalstabskartan från 1800-talets första hälft. Klagstorp på Häradsekonomiska kartan från 1900-talets första hälft. Ortsanalys för Klagstorp 5
6 Klagstorp kyrka Silo i fonden, kommunhuset till vänster Järnvägshotellet ( kloge Hans ) födelsehem och släktgård. Byn och gården skildras i romanen Hemmabyarna, världsbetraktelser i femton kapitel. Nuvarande gårdsanläggning är från 1850-talet. Stommen i vägnätet. Industrialiseringen Järnvägsssträckningen är synlig och stationshus finns kvar. Namnet Klagstorps stationsväg. Järnvägshotellet vid Storgatan. Inslag av gathus, affärsrörelser mm längs Storgatan. Flera byggnader är i två våningar med avfasade hörn i enlighet med byggnadsstadgan 1874 och visade på stadsambitioner - andra knutpunkter hade ju vuxit till riktiga städer. Efterkrigstiden Kommunalhuset från 1959, ritat av Fritz Jaenecke och Sten Samuelson. Lantmännens silo är ett tydligt landmärke. Skyddad bebyggelse och miljö I Klagstorp omfattas kyrka och kyrkogård av av kulturmiljölagstiftningen (KML 4 kap.). Inga kända miljöer eller objekt ingår i riksintresse med hänsyn till kulturmiljön. 6 Ortsanalys för Klagstorp
7 Område med bevarandevärd kulturmiljö Silon Torget Kyrka Karta - Område med bevarandevärd kulturmiljö Ortsanalys för Klagstorp 7
8 Den befintliga silon utgör ett landmärke i byn. Befintliga förhållanden I ett flackt odlingslandskap, omkring fem kilometer från kusten, ligger Klagstorp. Orten har knappt 550 invånare. Bebyggelsen i Klagstorp utgörs av småhus från 1800-talet till 2000-talet. I orten finns kyrka, förskola, skola och livsmedelsbutik. De gröna inslagen består främst av villaträdgårdar. Byn kan nås med kollektivtrafik i form av buss. Karaktär Klagstorp karaktäriseras av en brokig bebyggelse från olika tidsepoker och i olika skala, den tidigare järnvägssträckningen vilken fortfarande är synlig, den gamla bygatan (länsväg 667), större verksamhetsanläggningar i ortens yttre kanter och gröna inslag i trädgårdar, kring kykan, de större gårdarna och på torget. Bebyggelsestruktur Bebyggelsen i Klagstorp är i huvudsak organiserad kring Storgatan som löper i öst-västlig riktning genom byn samt i ett stormaskigt rutnät norr om denna. Utmed Storgatan utgörs bebyggelsen främst av gathus som ligger med fasad i linje med gatan. Norr om Storgatan, mellan Nils Perssons väg i väster och Klagstorps Stationsväg i öster, är merparten av bebyggelsen friliggande villor, men det finns även flerbostadshus varav några är hyresrätter. I ortens yttre delar ligger större bebyggelse och anläggningar: en idrottsanläggning i öster, spannmålssilos och en kraftanläggning i nordost och en skola i nordväst. Enskilda äldre byggnader utgör historiska spår, bland annat kyrkan, kommunhuset och järnvägshotellet. Grönblå struktur Klagstorp är belägen i ett flackt odlingslandskap. Landskapet har en storskalig karaktär med vida vyer. Sikten bryts av buskar i ägogränser, alléer och höga träd i anslutning till gårdarna. Eftersom orten omges av jordbruksmark är den allemansrättsliga tillgången till grönytor i närheten begränsad. Inte heller på längre promenadavstånd eller cykelavstånd finns det naturmiljöområden för rekreation. Inom Klagstorp finns gröna inslag i form av trädgårdar och stora träd i anslutning till kyrkan/kyrkogården, de större gårdarna och på torget. Vid det före detta vattenverket finns också en större grönyta och i ortens södra del finns ett iordningsställt grönområde vid bäcken, som bland annat används av skolan. Trafikstruktur Klagstorp nås i huvudsak via länsväg 667 som löper i öst-västlig riktning genom orten. I öster kallas vägen Källstorpsvägen, i väster Vallbyvägen och genom Klagstorp Storgatan. Från söder nås Klagstorp via Äspövägen och Hemmesdyngevägen som leder vidare till kusten. Från norr nås Klagstorp via Brönnestadsvägen som leder vidare till riksväg 101. Den lokala 8 Ortsanalys för Klagstorp
9 Silon Idrottsanläggning Idrottsplats Kyrka Grönyta Vatten Landmärke Allé, Trädsamling Karta 1: Bebyggelse och grönstruktur Ortsanalys för Klagstorp 9
10 Silon Lekplats Förskola Torget Idrottsanläggning Skola Idrottsplats ICA nära Kyrka Lågtrafikerat vägnät Huvudgata Busshållplats Målpunkter Karta - Trafik och målpunkter 10 Ortsanalys för Klagstorp
11 Klagstorps huvudgata med matbutik och trottoarer för fotgängare gatustrukturen i Klagstorp består av ett stormaskigt sammanhängande rutnät norr om Storgatan, med vissa avvikelser i form av tvärgående gator och säckgator. Inom Klagstorp finns trottoarer utmed de större gatorna, medan separata cykelvägar saknas. Det finns inte heller några separata cykelvägar till/från Klagstorp. Klagstorp trafikeras av regionbuss nr 184 som går mellan Trelleborg och St Beddinge. Vardagar går det en tur/timme. Totalt finns det två hållplatser (Klagstorp k:a, Klagstorps skola). Dessa ligger utmed Vallbyvägen respektive Nils Perssons väg. Kollektivtrafi kstråket är klassat som ett svagt stråk. Länsväg 667, Äspövägen, Hemmesdyngevägen och Brönnestadsvägen är statligt ägda, Hälehögsvägen, Hans Larssons väg, Taborvägen och Timmervägen är kommunalt ägda och merparten av övriga vägar privat ägda. Service och verksamheter Serviceutbudet i Klagstorp är begränsat. Den offentliga servicen består, utöver kollektivtrafiken, av förskola och skola (F-5/6). Skolan renoverades och byggdes till år 2014 och i samband med detta rustades också skolgården upp. Den kommersiella servicen består av en livsmedelsbutik och en pizzeria. I Klagstorp finns ett vattenverk, vilket är en viktig verksamhet i orten. Socialt liv och mötesplatser I Klagstorp bor knappt 550 personer. Medelåldern är 40 år. 24 % av befolkningen är mellan 0 och 19 år, 57 % mellan 20 och 64 år och 19 % är 65 år eller äldre. Arbetsmarknaden i Klagstorp är liten och endast 11 % av den yrkesverksamma befolkningen arbetar i orten. Utbudet av mötesplatser är begränsat i Klagstorp. De mötesplatser som finns är främst förskolan, skolan med gymnastiksal, lekplatsen, kyrkan, livsmedelsaffären och idrottsplatsen i Klagstorps östra del. Länsväg 667 fungerar till viss del också som en mötesplats i och med att det är möjligt att röra sig till fots utmed vägen. Något torg eller annan liknande offentlig platsbildning finns inte idag i Klagstorp. Lekplatsen i Klagstorp bedöms av Trelleborgs kommun vara i bra skick. I Klagstorp finns det flera föreningar, bland annat Klagstorps IF, Södra Åby Hembygdsförening, Klagstorps Föreläsningsförening, Alla kan gympa. Ortsanalys för Klagstorp 11
12 Malmö stad Svedala kommun Vellinge kommun Alstad Skegrie Västra Tommarp Trelleborg Anderslöv Klagstorp Beddingestrand Smygehamn Skurups kommun Ortsfakta Klagstorp Trelleborgs tredje minsta utvecklingsort 548 Invånare Anderslöv Smygehamn Beddingestrand Skegrie Klagstorp Alstad Västra Tommarp Trelleborgs utvecklingsorter efter invånarantal 40 år Medelålder Befolkningsökning - 0,9% 5,5% 24% 0-19 år 19% 65 år Areal 1,07 km 2 57% år 511 Invånare/ km 2 Åldersfördelning Klagstorp har en åldersfördelning som i stort överensstämmer med genomsnittet för Trelleborgs kommun. Andelen unga är lite högre och andelen över 65 år lägre än genomsnittet. 12 Ortsanalys för Klagstorp
13 Förskola Skola F-5/6 Skola F-9 Äldreomsorg Vårdcentral Bibliotek Livsmedelsbutik Färre än 50% arbetar i annan kommun Här arbetar ortens befolkning 22% 21% 11% Serviceutbud I Klagstorp finns förskola, skola och livsmedelsbutik. Inga byggda bostäder sedan ÖP 2010 Trelleborg Malmö Klagstorp Arbetsmarknad Ortens förvärvsarbetande arbetar främst i andra större städer som Trelleborg och Malmö. Andelen som pendlar till andra kommuner för att arbeta är lägre än genomsnittet. Jämfört med övriga utvecklingsorter arbetar en hög andel av ortens förvärvsarbetande i den egna orten. 13% Bostadsrätt 25% Hyresrätt 62% Äganderätt Bostadsutbud Klagstorp har ett blandat bostadsutbud som liknar genomsnittet för Trelleborgs kommun. Kollektivtrafik Klagstorp trafikeras av regionbuss till Trelleborg och St Beddinge. Kollektivtrafikstråket är klassat som ett svagt stråk. Svagt kollektivtrafikstråk Ortsanalys för Klagstorp 13
14 Styrkor och svagheter I kartläggningen och analysen av befintliga förhållanden i Klagstorp har ortens styrkor och svagheter definierats utifrån ett utvecklingsperspektiv. Som underlag har även material från Trelleborgs kommuns dialog med de boende och verksamma i Klagstorp använts. Styrkor Klagstorps bykaraktär och de vida utblickarna mot odlingslandskapet hör till ortens styrkor. Även de historiska spåren utgör en styrka genom att vara karaktärsskapande och berätta om utvecklingen av orten. Till de historiska spåren hör bland annat bebyggelse med tidstypiska arkitektoniska drag, kyrkan och silon. I Klagstorp finns potentiella centrumpunkter, vilka kan utvecklas till platser för servicefunktioner och möten. Att det finns en skola och en etablerad livsmedelsbutik hör också till styrkorna. Livsmedelsbutiken fungerar både som service och som mötesplats och har en kundkrets som sträcker sig till och med utanför Klagstorp. Till Klagstorp styrkor hör också att orten uppfattas som en plats för alla åldrar, där man umgås över generationsgränser. De boende har uttryckt det som att alla känner alla, vilket skapar både trygghet oh trivsel. Svagheter Klagstorps svagheter handlar delvis om trafikstrukturen inom och till/från orten. Kollektivtrafikkopplingarna är bristfälliga. I dagsläget är det exempelvis svårt att åka kollektivt under helgerna. Att utveckla kollektivtrafiken är viktigt framför allt för ungdomarna, för att öka deras rörelsefrihet. Trygga gång- och cykelvägar inom Klagstorp och cykelvägar mellan Klagstorp och havet och närliggande orten saknas. Sådana är också särskilt viktiga utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv. Till ortens svagheter hör även att mötesplatser saknas. De boende efterlyser också ett mer varierat bostadsutbud med bland annat radhus. De boende beskriver också Klagstorp som geografiskt bortglömt sedan järnvägen lades ner och de uttrycker att en sammanhållen marknadsföring av orten skulle behövas. 14 Ortsanalys för Klagstorp
15 Påtaglig bykänsla, livet på landet med odlingslandskapet utanför köksfönstret Karaktärskapande historiska spår i bebyggelsen, t.ex. kyrkan och silon Skola finns Cykelavstånd till havet Alla känner alla och en nära relation till grannar skapar trygghet och trivsel Mataffären uppskattas, det är en social mötesplats och en viktig del av byn + Tydlig centrumpunkt eller centrumstråk saknas Bristfällig kollektivtrafik Tydlig koppling mot kusten saknas, endast landsväg idag Befintlig lekplats kan utvecklas Hyresrätter och radhus saknas En sammanhållen marknadsföring av orten som kustnära ort efterlyses av de boende Mötesplats för vuxna saknas Styrkor och svagheter Sammanställning från medborgardialog och analys. Synpunkter från medborgardialog redovisas i kursiverad text inom citattecken. Ortsanalys för Klagstorp 15
16 Boende med egen odling och ekoprofil kunde vara ett unikt inslag i Klagstorp. Utvecklingsförslag Med starka kopplingar till Beddingestrand, Smygehamn och kusten kan Klagstorp utvecklas till en attraktiv boendeort med möjlighet till profilerat boende. Välfungerande gång- och cykelstråk anläggs både inom orten och till närliggande platser. Den gröna strukturen stärks och sammanhängande rekreationsstråk utvecklas. Utvecklingssstrategier Föreslagen utveckling av Klagstorp grundas på ett antal strategier för hållbar ortsutveckling som bland annat Region Skåne arbetar med. Strategierna berör utveckling av orten på en övergripande nivå. Strategierna fördjupas sedan genom konkreta rekommendationer, vilka här redovisas både i löptext och i punktform. Rekommendationerna berör utvecklingen på en mer detaljerad nivå. Strategi 1: Öka tillgängligheten Tillgängligheten till och inom Klagstorp kan öka genom att kopplingarna till närliggande orter, främst Smygehamn och Beddingestrand, och till havet stärks. Kopplingarna handlar i huvudsak om cykelstråk och i viss mån även gångstråk. Att stärkta kopplingarna till Smygehamn är särskilt viktigt för att möjliggöra för barn och unga att gå i skolan, åsrkurs 7-9, i Smygehamn. Strategi 2: Stärk attraktiviteten och identiteten Klagstorps attraktivitet kan öka och identiteten stärkas genom att kopplingarna till kusten utvecklas, utbyggnad av orten sker i liten skala och med varierad bebyggelse och alléer planteras utmed nya vägar och gång- och cykelstråk. Strategi 3: Främja god hälsa och rekreation För att främja god hälsa och möjliggöra rekreation behöver den gröna strukturen i Klagstorp stärkas och sammanhängande rekreationsstråk utvecklas. Rekommendationer Stråk och mötesplatser Anlägg en cykelväg mellan Klagstorp och Smygehamn för att främja samspelet mellan Klagstorp, Smygehamn och Beddingestrand och för att stärka kopplingen mellan Klagstorp och havet. Anlägg en cykelväg längs länsväg 667, den sträckning som går genom Klagstorp. Komplettera denna med gång- och cykelvägar till målpunkter i orten, så som skolan och idrottsplatsen. Två säkra passager för gående och cyklister över länsväg 667 föreslås, den ena vid korsningen länsvägen/ Äspövägen och den andra i korsningen länsvägen/nils Perssons väg. Det vore fördelaktigt om kommunen tog över huvudmannaskapet för de vägar inom Klagstorp som idag är statligt ägda, för att möjliggöra ovan föreslagna förändringar. 16 Ortsanalys för Klagstorp
17 Plantera trädalléer utmed en del av vägarna i Klagstorp. Främja föreningslivet i Klagstorp för att bidra till en levande ortsmiljö. Detta kan ske genom att föreningar ges utrymme att anlägga aktivitetsytor eller iordningställa verksamhetslokaler, exempelvis utmed den mest centrala delen av länsväg 667. Skola Möjliggör för barn och unga att gå i skolan i Smygehamn, årskurs 7-9, genom att anlägga en separat cykelväg mellan Klagstorp och Smygehamn. Bebyggelse Främja en småskalig och varierad utbyggnad av Klagstorp och koncentrera ny bebyggelse till två större områden i anslutning till befintlig bebyggelse, ett söder om Storgatan och ett norr om Storgatan. odlingsmöjligheter. Uppför ny bebyggelse i högst två våningar för att knyta an till befintlig skala i Klagstorp. Grönska och rekreation Stärk de gröna inslagen genom att genom att skapa sammanhängande gröna stråk för rekreation och plantera alléer utmed nya vägar och gång- och cykelvägar. Plantera alléer även i lägen där alléer funnits tidigare, lägen baserade på Häradsekonomiska kartan och Trafikverkets alléplan. I alléplanen anges både läge och rekommendationer för arter. Rekommenderade arter är lind, lönn, fruktträd eller andra för orten karaktäristiska arter. Låt Klagstorp växa med ca 50 nya bostäder fram till år Tillåt samtliga bostadstyper och upplåtelseformer, eftersom Klagstorp idag inte lider brist på någon särskild bostadstyp eller upplåtelseform. Möjliggör stora tomter i områdena närmast det öppna odlingslandskapet för att skapa ett samspel mellan bebyggelsen och kringliggande landskap och för att understryka Klagstorps lantliga läge och karaktär. Möjliggör för livsstilsboende, exempelvis i form av boenden med ekoprofil eller flerfamiljsbostäder med Ortsanalys för Klagstorp 17
18 Utvecklingsförslag för Klagstorp Bebyggelseutveckling - mindre tillägg, livsstilsboende Möjliggör ca 50 nya bostäder fram till år 2028 Möjliggör för livsstilsboende, exempelvis i form av boenden med ekoprofil Möjliggör stora tomter i områdena närmast det öppna odlingslandskapet Uppför ny bebyggelse i högst två våningar Förbättra koppling till kusten Anlägg en cykelväg mellan Klagstorp och Smygehamn för att främja samspelet mellan Klagstorp, Smygehamn och Beddingestrand och för att stärka kopplingen mellan Klagstorp och havet Anlägg gång- och cykelvägar utmed centrumgatan och mellan målpunkter inom Klagstorp Plantera träd! Plantera alléer utmed viktiga vägar och gång- och cykelvägar
19 Nya bostäder 50 ca 25 bostäder säker passage Torget ca 6-7 bostäder ny cykelväg i centrum ny trädallé ca 15 bostäder ny gång- och cykelväg mot Smygehamn Ny säker passage gång- och cykel Ny gång- och cykelväg Befintlig gång- och cykelväg Lågtrafikerat vägnät Ny allé Utbyggnadsförslag 2028 Planlagd mark Karta 1: Framtida utveckling, totalt ca 50 bostäder Ortsanalys för Klagstorp 19
20 Algatan Trelleborg växel fax
Ortsanalys för VÄSTRA TOMMARP. Kyrkbyn på slätten
Ortsanalys för VÄSTRA TOMMARP Kyrkbyn på slätten Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg
Ortsanalys för ALSTAD. Radbyn i backlandskapet
Ortsanalys för ALSTAD Radbyn i backlandskapet Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg
Ortsanalys för SKEGRIE. Kyrkbyn i slättlandskapet
Ortsanalys för SKEGRIE Kyrkbyn i slättlandskapet Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg
Ortsanalys för ANDERSLÖV. Småstaden i backlandskapet
Ortsanalys för ANDERSLÖV Småstaden i backlandskapet Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg
Ortsanalys för SMYGEHAMN. - Fiskeläget vid kusten
Ortsanalys för SMYGEHAMN - Fiskeläget vid kusten Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg
Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040
Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.
Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS
Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 Topografi och jordar Vellinge kommun ligger i stort sett helt inom Söderslätt,
BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIK ÖNNESTAD IDAG. Pendling. Landskap och natur. Befolkning. Service och näringsliv
BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR ÖNNESTAD IDAG Önnestad är en av Kristianstads basorter. Orten är belägen ca 1 mil öster om Kristianstad, omges av jordbrukslandskap och ligger nära Nävlingeåsen. Önnestad
Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000
Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte
Ortsanalys för BARSEBÄCKS BY - en liten ort med stora kvaliteter SAMRÅDSHANDLING 131121
Ortsanalys för BARSEBÄCKS BY - en liten ort med stora kvaliteter SAMRÅDSHANDLING 131121 Förord Barsebäcks by och den öppna jordbruksmark som omger den är präglade av närheten till Barsebäcks gods med anor
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande
Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79
Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder
Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040
Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk
ORTSANALYS KUNGSBERGET
Utsikt från Kungsberget. ORTSANALYS KUNGSBERGET Ortsanalys Kungsberget 73 Kungsberget är en av Sveriges snabbast växande fritidsanläggningar. Kungsbergets Fritidsanläggningar AB ägs av Branäs-gruppen,
Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning
Västra Ingelstad Dialogworkshop Sammanställning 19060 Bakgrund Bymiljöprogram Vellinge kommun har tagit fram stadsmiljöprogram och bymiljöprogram för flera orter i Vellinge. Syftet är att fånga upp karaktären
Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län
Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra
Översiktlig trafikutredning Brämhult. 1. Bakgrund och syfte. 2. Utredningsområde
8-04-06 Översiktlig trafikutredning Brämhult 1. Bakgrund och syfte Borås stad har tagit fram ett förslag till detaljplan som möjliggör utbyggnad av 100 bostäder samt utvidgning av befintlig förskoleverksamhet
Bakgrund. Del 1 Bakgrund
Del Åkarp är en intressant plats för planering då dess läge mellan väg E, E6 och Södra Stambanan är fördelaktigt samt att tätorten ligger inom kollektivtrafi kavstånd mellan Malmö och Lund. Bostadsfrågan
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att
imagine tomorrow create for the future
Question today imagine tomorrow create for the future Sandåkern analyser och rekommendationer Social hållbarhet idag och imorgon WSP har tillsammans med Umeå kommun utvecklat ett analysverktyg för social
Steninge slottspark Trafikstudie
Trafikstudie Analys och jämförelse anslutning till Steningehöjden 2013-04-16 Uppsala Trafikstudie, 2013-04-16 TRAFIK Datum 2013-04-16 Uppdragsnummer 61381039840000 Utgåva/Status Granskningshandling ERIKSSON
Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.
Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN
ORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR
Folkets park är bekant för de flesta Åshammarsbor. ORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR Ortsanalys Åshammar 61 Åshammar är en ort med stark företagartradition, så kallad Gnosjöanda. I tätorten bor bor närmare 600
Oden 1 med flera, Ringstorp. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Oden 1 med flera, Ringstorp Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med planändringen är att pröva möjligheten till förtätning
Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20
Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20 1L320001.indd 1 2007-01-24 10:53:43 Titel: Gestaltningsprogram
Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.
Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.
Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra
Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET Nästa steg i detta examensarbete är en fördjupning av det föreslagna utbyggnadsområdet vid stationen, det så kallade Stationsområdet. I planområdets sydöstra hörn ligger den
Prata framtidens Sävar med oss!
Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.
Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Rävlanda. 4 december 2018
Rävlanda 4 december 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? 19:30 20:20 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort? Övning
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen
Planförslag. Karta med förslag på nytt utbyggnadsområde. (Källa: Grundkarta, kartnr 40A-K, 40B-K). GEOGRAFI
Planförslag GEOGRAFI I det här förslaget föreslås en utbyggnad i bostadsområde 1. Här kommer även att redogöras för förslag på åtgärder för andra delar av byn. Genom att bygga i de geografiskt centrala
Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation
Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation 2017 06 26 Befolkning Under de senaste drygt 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början
ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker
ÄLVSJÖ STADEN En stadsdel i förvandling 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker STADEN FLYTTAR TILL ÄLVSJÖ Med Öster om Älvsjövägen, söder om Solbergaskogen och strax nordväst om Älvsjö
Landskrona 2008. Annika Cronsioe Stadsarkitekt
L a n d s k r o n a Aktuella planer och byggprojekt i Landskrona kommun 2008 Landskrona 2008 Under det senaste året har mycket hänt i Landskrona. Nyhamnsprojektet går mot sin fullbordan och snart kan
Vellinge. Norra Håslöv
Karaktärsområde IV - Framtida utveckling redovisat för Vellinge med omnejd den idylliska lantliga staden på Söderslätt KARAKTÄRSOMRÅDEN Hököpinge Västra Ingelstad Vellinge Östra Grevie Norra Håslöv 173
Yttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder samt förskola vid Björkhöjdsskolan inom stadsdelen Tynnered
1(5) Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-01-19 Diarienummer 0228/13 Verksamhetsområde/avdelning Helen Svenstam Telefon 365 57 87 E-post: helen.svenstam@ponf.goteborg.se Yttrande till byggnadsnämnden över förslag
Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA
IDAG 17 Nybro stad Nybro är en stad i Glasriket i Småland, tillhörande Kalmar län. Nybro stad fyllde 75 år 2007 men Nybro kommun bildades inte förrän 1969 av Nybro stad, Alsterbro, Hälleberga och Madesjö
Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011
Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
Fem förslag har blivit ett
Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs
Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!
driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Planprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
STRUKTURBILD SKEGRIE. underlag för fortsatta överväganden rörande exploatering i Skegrie. Trelleborgs kommun
STRUKTURBILD SKEGRIE underlag för fortsatta överväganden rörande exploatering i Skegrie Trelleborgs kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING FÖRUTSÄTTNINGAR geografi markägoförhållanden befolkning &
Ortsanalys för BARSEBÄCKSHAMN - pärlan vid kusten SAMRÅDSHANDLING 131121
Ortsanalys för BARSEBÄCKSHAMN - pärlan vid kusten SAMRÅDSHANDLING 131121 Förord Barsebäckshamn är en långsträckt liten by på spetsen av den halvö som avdelar Lundåkrabukten från Lommabukten. Byn har en
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Gantofta 1:7 m fl Gantofta, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra en idrottshall
Dnr KS/2013/812 PLANUTREDNING ELESHULT 8:40, NYHAMNSLÄGE, HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN. ICA Nyhamnsläge, från sydväst
Dnr KS/2013/812 PLANUTREDNING ELESHULT 8:40, NYHAMNSLÄGE, HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ICA Nyhamnsläge, från sydväst 2013-12-05 FÖRSLAG TILL BESLUT Planavdelningen får i uppdrag att genomföra planändring
Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!
Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet
Trafikutredning för Åsa 4:144 m.fl. Förvaltningen för Teknik
Förvaltningen för Teknik Mars 2018 Utges av Mars 2018 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 7 2 Nulägesbeskrivning 8 2.1 Lokalisering... 8 2.2 Vägsystemet... 8 2.3 Förutsättningar för gångtrafikanter och cyklister...
Fördjupad översiktsplan Söderköping stad. Samrådshandling. Kartor och illustrationer
Fördjupad översiktsplan Söderköping stad Samrådshandling BILAGA 2 Kartor och illustrationer 2017-02-28 Samrådet pågår fram till 30 april 2017 Innehåll Kartbilaga FÖP Söderköping stad 3 Markanvändningskartan
Hur ser det ut i Trelleborg?
Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation 2018-06-20 Befolkning Under 2017 ökade befolkningen med 682 invånare till 44 595 invånare vilket var den näst högsta ökningen ett enskilt
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund
AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg
AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg FÖRORD Detta examensarbete ger 20 poäng på Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona och är den avslutande delen på utbildningen teknologi magister programmet
Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten
BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING
FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd
Regional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
- kvarter 4, 5, 6 - parkering - Landvetter södra
Välkommen! På programmet ikväll: - kvarter 4, 5, 6 - parkering - Landvetter södra HÄRRYDA KOMMUN2 Kom i kontakt med kommunen Ring vår växel och kontaktcenter 724 61 00 Maila till kommun@harryda.se Lämna
Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun
Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen
24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.
Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,
VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET?
VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET? Det finns fyra faktorer som bidrar till ökat bebyggelsetryck i Raus-området på regional och lokal nivå. För det första så ligger Raus-området i den expansiva Öresundsregionen
Sandviken. Populärversion av översiktsplan inför utställning 17 oktober 17 december 2018
Sandviken Populärversion av översiktsplan inför utställning 17 oktober 17 december 2018 Sandviken, en del av Östersund 2014 antogs översiktsplanen Östersund 2040 av kommunfullmäktige. I den fanns visionen
I N V E N T E R I N G
Svedala kommun ligger i den sydöstra delen av Skåne och gränsar till Malmö, Vellinge, Trelleborg, Skurup, Lund och Dalby kommuner. I N V E N T E R I N G Svedala kommun i Skåne 73 Historia Området kring
Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området.
Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB 5 Området sydväst om stationsområdet fräschas upp och förses med nya bostäder och vägen
Arbetspendlingens struktur i Skåne
Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader
Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö
Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen
Hur ser det ut i Trelleborg?
Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation Nästan halvvägs (mot 50 000 invånare) 2019-06-28 Befolkning Varje år sedan 1984 har befolkningen ökat i Trelleborgs kommun. Sedan 2016
Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
Änggårdens sluttning
vy från torg Änggårdens sluttning sektion igenom området A-A 1.1000 vision I I I området En bred boulevard ersätter bilmotet där en ny spårvagnslinje blir det centrala stråk från vilket området breder
Programidé. En större bild på programförslaget ligger sist i dokumentet. Gunnilsevägen. Torg. Skola. Angereds kyrka. Gunnilseskolan.
Programidé Gråbovägens nya dragning skapar förutsättningar för en större exploatering på fälten söder om vägen. Två cirkulationsplatser planeras på vardera sida om programområdet där vägen leds in på sin
Förslag nytt bo i Od/Alboga
15-05-28 Förslag nytt bo i Od/Alboga Framtaget utifrån resultat av idéträffar FÖRSLAG TILL NYTT BO I OD / ALBOGA Träffar - Förslag - Fortsättning 2 x idéträffar Under april och maj har två idéträffar
ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001
ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida
Trafikutredning, Kallfors 1:4
Södertälje Kommun Trafikutredning, Kallfors 1:4 Uppdragsnr: 105 20 44 Version: 1.0 2018-04-11 Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens kontaktperson: Södertälje Kommun Konsult: Norconsult, Uppdragsledare: Teknikansvarig:
Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin. Syltlöken 1. Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal
Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin Syltlöken 1 Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal Social konsekvensanalys 2(6) I anslutning till detaljplan Syltlöken
HISTORIK OCH UTBYGGNAD - ÅKER
HISTORIK OCH UTBYGGNAD - ÅKER Kortfattade beskrivning av historik och bebyggelseutveckling Planeringsunderlag till fördjupning av översiktsplanen för Åker Utställningshandling - SBN 20150225 Sid 2 Innehåll
TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer
TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer I det här avsnittet beskrivs hur den idag redan karaktärsfyllda trädgårdsstaden, kan förstärkas i sin läsbarhet och logik, genom
Kristianstad bygger för framtiden
Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel
Husensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Husensjö 9:48, Gustavslund Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till en utbyggnad
Medborgarförslag om Biskopsskogens idrottsplats i Ljungbyholm
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peder Hägg 203-0-22 KS 203/0585 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om Biskopsskogens idrottsplats i Ljungbyholm Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar
Sammanställning från workshop 2013-10-05
2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober
SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret
SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret 2011-02-11 SAMMANFATTNING Identitet Nivåskillnaden och de många grönytorna gör att Gråberget upplevs som en avskild del i Majorna och enligt
PLANOMRÅDET. Placering
DEL 2 30 Placering Planområdet ligger väster om det som kallas Säve stationssamhälle, ca 12 kilometer norr om Göteborgs centrum på Hisingens nordöstra del. Säve ligger i ett område som länge varit utredningsområde
Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan GR
Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan GR 171106 Magdalena Hedman Elvira Grandin FOJAB arkitekter Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande
Säby kyrkogård är en gammal kyrkogård kopplad till kyrkobyggnaden i Säby, till det sociala livet i Säby by och till Säbyholms gård.
Trädplan Kyrkogårdens träd - historik Säby kyrkogård är en gammal kyrkogård kopplad till kyrkobyggnaden i Säby, till det sociala livet i Säby by och till Säbyholms gård. Skånska rekognosceringskartan från
DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx
Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen
TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2015-01-07 KS 2014/369 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(8) Dnr 2571/2008 FASTIGHETEN NOTVARPEN 23 M FL DOMSTEN, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark och exploateringsenheten inkom den 1 oktober 2008 med en beställning avseende upprättande
VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM
VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av
Startpromemoria för planläggning av del av Åkeshov 1:1 i stadsdelen Åkeshov, Bromma (ca 20 lägenheter)
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2016-05-25 Handläggare Stella Svanberg Telefon 08-508 27 300 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Åkeshov
Reflektion från seminarium 5
Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,
Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper
Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset Gestaltningsprinciper Innehåll Inledning Syfte Gestaltningsprinciper Status Illustration Bakgrund och analys Befintlig situation. Platsanalys Historiska
Gång- och cykelprogram för landsbygden i Norrtälje kommun
Gång- och cykelprogram för landsbygden i Norrtälje kommun Innehållsförteckning 1. Varför ett gång- och cykelprogram?... 4 2. Ansvarsfördelning... 5 2.1 Avgränsning... 5 3. Poängbedömning... 6 3. Prioritering...