Ortsanalys för SMYGEHAMN. - Fiskeläget vid kusten
|
|
- Birgitta Gustafsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ortsanalys för SMYGEHAMN - Fiskeläget vid kusten
2 Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg för politiker, stadsplanerare och allmänheten för att förstå ortens historia, dagens situation och framtida möjligheter. Ortsanalys för Smygehamn är genomförd under mars/ april 2017 på uppdrag av Trelleborgs kommun. Analysen kommer att utgöra underlag för den nya översiktsplan för Trelleborg som kommunen ska ta fram. Till grund för ortsanalysen ligger dialog med ortens invånare, studier på plats samt litteratur- och kartstudier. Den litteratur som använts är bland annat Natur- & kulturmiljöplan 2010 Trelleborgs kommun och Översiktsplan 2010 Trelleborgs kommun. Ortsanalysen är utförd av FOJAB arkitekter i samarbete med Trelleborgs kommun, God Bostad och Trivector Traffic.... Fotografier: God bostad s.7 Fotografier med creative commons-licens, upphovsman S Nilsson på s. 6,7,10,16,18,20; Wikimedia commons på s. 19 Övriga foton: FOJAB Arkitekter och Trelleborgs kommun Kartor: Utsnitt ur Häradsekonomiska kartan och Generalstabskartan s. 5 Övriga kartor: FOJAB arkitekter Trelleborgs kommun: Ann-Katrin Sandelius, Lina Hellström, Jonas Gustavsson, Mark Huisman, Jessica Van Rooyen, Cathrine Ek m fl FOJAB Arkitekter: Magdalena Hedman, Elvira Grandin, Ninnie Hedström, David Kiss Underkonsulter: David Melchert - God bostad Mats Améen - Trivector Traffic Upprättad Ortsanalys för Smygehamn
3 Innehåll Historisk utveckling... 5 Befintliga förhållanden Karaktär - Bebyggelsestruktur/topologi - Grönblå struktur - Trafikstruktur - Mötesplatser - Service och verksamheter - Socialt liv - Ortsfakta Styrkor och svagheter... Utvecklingsförslag... - Utvecklingsstrategier - Rekommendationer Ortsanalys för Smygehamn 3
4 Malmö stad Svedala kommun Vellinge kommun Alstad Skegrie Västra Tommarp Trelleborg Anderslöv Klagstorp Beddingestrand Smygehamn Skurups kommun Historisk utveckling Smygehamn har sitt ursprung i fiskeläget Smyge, känt sedan 1500-talet. En dryg kilometer nordväst därifrån ligger Östra Torps kyrka och by med dess karaktäristiska vita kalkugnar. När järnväg anlades mellan Börringe-Östra Torp växte Smygehamn med både bostäder och verksamheter. Under 1900-talet har ytterligare bostadsbebyggelse tillkommit. Östra Torps by och kalkindustri Östra Torps medeltida kyrka byggdes under senare delen av 1100-talet, men revs och ersattes av en ny kyrka i början av 1900-talet. Längs bygatan strax väster om kyrkan ligger flera av de kringbyggda och vitputsade gårdarna kvar, tillsammans med välbevarade gatehus. En geometrisk avmätning från år 1701 visar en samlad by av sjutton gårdar i ett stråk längs vägen med kyrkan i söder. Nordost om Östra Torps äldre bykärna finns flera kupolbyggda, vita kalkugnar som utgör ett mycket framträdande och karakteristiskt inslag i landskapet. Ugnarna och slagghögarna intill, utgör rester av byns viktiga kalkindustri som växte fram kring mitten av 1800-talet. Omkring hundra år senare var den industriella verksamheten väl etablerad, vilket framgår av häradskartan från 1910-talet. Ugnarna är markerade på kartan och sannolikt är det täkter eller möjligen slagghögar intill som redovis som obrukad mark. Från fiskeläge till stationssamhälle Det äldsta omnämnandet av Smyge härrör från 1543 och läget är också utmärkt på Gerhard Buhrmans karta över Skåne från 1680-talet. I mitten av 1600-talet fanns det tre hus i Smyge, hundra år senare rörde det sig om ett tiotal. År 1877 beboddes läget av 16 fis- kare. En blygsam bebyggelse jämfört med Östra Torp som på den tiden var sockencentrum med flera stora gårdar. Det gamla lägets bebyggelse ligger strandnära och består av låga, tätt liggande längor, som är vitputsade med traditionella tak. Utmed landsvägen ligger byggnader från slutet av 1800-talet och här ligger trädgården ofta framför husen. Fiskarebebyggelsen och gatunätet är väl bevarat och Riksantikvarieämbetet har förklarat Smygehamn som riksintresse för kulturmiljövård. Mellan läget och den nya hamnen ligger ett stort köpmansmagasin. Byggnaden härrör från det tidiga 1800-talet och ska ha fungerat som omlastningsplats för smuggelvaror under Napoleonkrigen. År 1883 byggdes fyren vid Smygehuk, ett 17 meter högt järntorn. I och med järnvägens framdragande 1887 växer Smyge. Börringe-Östra Torps järnväg (BÖJ), en bibana till Malmö - Ystad järnväg, anlades och Östratorps station, som järnvägsstationen döps till, läggs strax söder om Smyge Strandväg. Som i så många andra små orter genererade det en tillväxt med både bostadshus och affärer, här som blandad bebyggelse med både större sekelskiftesvillor och mindre gatehus. Trots att många hus renoverats med åren är byggnadsvolymer, taklutning och tomtindelningar till 4 Ortsanalys för Smygehamn
5 Smygehamn på Generalstabskartan från 1800-talets första hälft. Smygehamn på Häradsekonomiska kartan från 1900-talets första hälft. Ortsanalys för Smygehamn 5
6 Köpmansmagasinet väster om Smyge hamn stor del intakta. Några av de större villorna försågs med havsanknutna egennamn som Sjönäs och Solnäs som textats i vacker jugendtext på fasaderna. Villorna som är uppförda runt sekelskiftet 1800/1900 varierar något i stil, allt ifrån lättare jugendkaraktär till en stramare klassicism med breda hörnkedjor, mansardtak och regelbundna fasader. De mindre gatehusen vid Kalkbrottsvägen har en helt annan karaktär. Det är låga och långa putsade längor med sadeltak uppförda i en tät struktur. Här finns ett rikt utbud av olika typer av häckar såsom syrén, hagtorn, bok, avenbok, berberis, kornell, måbär med mera. Hamnområdet ligger vid den sydligaste punkten i Sverige. Det benämns Smygehuk. Vid byggandet av den nu befintliga hamnen utnyttjades en öppen kalkgrav. Hamnen kunde tas i bruk i början av 1920-talet. År 1962 var omkring 35 fiskare med sju storbåtar verksamma här. Den sammanväxta villaorten År 1950 bytte järnvägsstationen namn till Smygehamn. Sju år senare påbörjades en successiv nedläggning av banan och all reguljär trafik upphörde år Banan är idag helt bortriven. På och 1960-talet uppfördes ett större antal småhus i Smygehamn, exempelvis runt Rosenvägen och Pilevägen. Här är det småhus i tegel uppförda med ett homogent utseende. Senare har fler renodlade villakvarter byggts, exempelvis utmed Östra Torps Byaväg. På ena sidan vägen ett litet äldre villakvarter med karaktäristisk talsarkitektur och på andra sidan vägen sen 1990-/2000-talsarkitektur. Expansionen utmed Östra Torps Byaväg har gjort att Smygehamn nu i princip växt ihop med Östra Torps gamla bykärna med kyrka, kringliggande gårdar och miljön kring de gamla kalkugnarna, idag registrerade som fornlämningar. Bevarandevärd bebyggelse och miljö Följande byggnader och miljöer bedöms i denna ortsanalys vara bevarandevärda: Före skiftesreformerna Nuvarande kyrka i Östra Torp är från 1911 och ersatte en nedbrunnen 1800-talskyrka som i sin tur ersatt en medeltida kyrka. Den nuvarande kyrkan ligger på platsen för den medeltida kyrkan. Byn bestod av ett 15-tal gårdar som låg samlade längs bygatan. Tre-fyra gårdar kvarligger på ursprunglig plats men är som brukligt förändrade under 1800-talet. Stommen i vägnätet. Skiftesreformerna Fiskeläget får permanent bosättning med enkla fiskartorp varav en del finns kvar. 6 Ortsanalys för Smygehamn
7 Fiskarbebyggelse och kalkindustri Befintliga kalkugnar utgör ett intressant inslag i landskapet runt Smygehamn Ortsanalys för Smygehamn 7
8 Kalkugnar Östra Torp Kyrka Smygehus Smygehamn Småbåtshamn Kalkugnsruin Smygehuk Område med bevarandevärd kulturmiljö Karta - Område med bevarandevärd kulturmiljö 8 Ortsanalys för Smygehamn
9 Första kalkugnen tas i drift kring sekelskiftet 1800 en kalkugn från 1850-talet finns kvar. Ett spannmålsmagasin byggs på stranden, av samma typ som de strandnära spannmålsmagasinen i Trelleborg: stora långsträckta stenbyggnader med gavel mot havet. Industrialiseringen Järnvägsssträckningen är synlig och stationshus finns kvar. Gatunamn som Stationsvägen, Bangårdsvägen, Kalkbrottsvägen och Limstensvägen anknyter till ortens industriella historia. Hotell Smygehus anlades 1920 och representerar den på den tiden spirande turismen. Smygehamn hade och har dragningskraft som Sveriges sydligaste udde. Fyr från 1883 med fyrvaktarbostad (utanför området). Skyddad bebyggelse och miljö I Smygehamn omfattas kyrka och kyrkogård av av kulturmiljölagstiftningen (KML 4 kap.) Smygehamn ingår i riksintresse med hänsyn till kulturmiljön - M 141 (industrimiljö, hamnmiljö, fiskeläge, fyr). Kalkindustrin expanderar och flera kalkugnar med kross/sorteringshus och våghus anläggs under 1900-talet norr om fiskeläget/öster om kyrkbyn. Anläggningen är unik. Hamnen tillkom Ortsanalys för Smygehamn 9
10 Befintliga förhållanden Utmed kusten ligger Smygehamn, med direkt koppling till havet. Direkt väster om Smygehamn ligger Smygehuk som är Sveriges sydligaste udde och ett välbesökt turistmål. Smygehamn har knappt 1300 invånare. Bebyggelsen i Smygehamn utgörs av småhus uppförda mellan 1800-talet och 2000-talet. I orten finns förskola, äldreomsorg och livsmedelsbutik. Orten har tydliga gröna inslag och ligger nära flera områden med höga naturvärden. Smygehamn kan nås med kollektivtrafik i form av buss. Karaktär Smygehamn karaktäriseras av närheten till havet, kustvägen (Smyge Strandväg) som löper som en ryggrad genom orten och den låga och småskaliga bebyggelsen med tidstypiska arkitektoniska drag och målpunkter kopplade till turismen, framförallt Smygehuk. Bebyggelsestruktur Bebyggelsen i Smygehamn ligger i huvudsak utmed Smyge strandväg (riksväg 9) och norr om denna. I söder avgränsas orten av havet och i norr möter den det öppna jordbrukslandskapet. Den yttre gränsen mot landskapet i norr är oregelbunden, vilket skapar en skärgård av bebyggelse i landskapet. Bebyggelsen utmed Smyge strandväg utgörs av gathus och större friliggande villor. Flera av gathusen är sammanbyggda i grupper om två, tre eller fyra. Utmed Kalkbrottsvägen och i området närmast denna finns också gathus. Dessa utgörs av långa låga längor i en tät struktur.de senare tilläggen av bebyggelse i Smygehamn är i huvudsak villor uppförda mellan 1970 och 2000, med tidstypiska arkitektoniska drag. Bebyggelsen norr om strandvägen har en organisk struktur eftersom den vuxit fram utmed de gamla vägarna och med hänsyn till den tidigare järnvägssträckningen. I Smygehamns västra del finns ett äldreboende, Smygehemmet. Grönblå struktur Smygehamn är belägen utmed kusten, med havet i söder och ett flackt odlingslandskap i norr. Odlingslandskapethar en storskalig och rationell karaktär med vida vyer. Sikten bryts av träddungar, kyrktorn, kraftledningar och vindkraftverk. Havet skymtardär markerna är öppna och obebyggda. Utmed kustbandet finns betesmarker, men idag används dessa för bete endast i begränsad omfattning. Inom Smygehamn är de gröna och blå inslagen är påtagliga, dels genom möjliga utblickar mot kringliggande landskap, dels genom den grönska som är insprängd mellan bebyggelsen. Denna grönska består av stora buskage, grandungar och lummiga trädgårdar. I Smygehamn finns dessutom, för denna del av Skåne ovanligt mycket träd. I anslutning till Smygehamn finns flera områden som enligt Trelleborgs kommun har höga naturvärden. Dessa är kustområdet mellan Smygehamn och Böste, Smyge kärr, det före detta kalkbrottet 10 Ortsanalys för Smygehamn
11 Naturområde Äspöåns våtmark Äspöholm Östra Torp Kyrka Idrottsplats Idrottsplats Hundrastplats Smyge Kärr Kustområde Grönyta Vatten Karta 1: Bebyggelse och grönstruktur Ortsanalys för Smygehamn 11
12 Kalkugnar Naturområde Äspöåns våtmark Smygehus Havsbad Äspöholm Östra Torp Kyrka Idrottsplats Fritidsgård Lekplats Skola Förskola Lekplats Badplats Idrottsplats Lekplats Systembolaget Hundrastplats Smyge Kärr Kiosk Kustområde Småbåtshamn Kalkugnsruin Smygehuk Befintlig cykelväg Lågtrafikerat vägnät Huvudgata Busshållplats Målpunkter Karta 1: Trafik och målpunkter 12 Ortsanalys för Smygehamn
13 nordost om Östra Torp, den före detta grustäkten norr om Smygehus, området kring Äspöån mellan Smygehus och Äspöholm. Trafikstruktur Smygehamn nås i huvudsak via Smyge fyrväg/smyge Strandväg (riksväg 9) som löper i öst-västlig riktning genom orten och via Östra Torps Byaväg (länsväg 689) och Äspövägen (länsväg 692) som ansluter till Smyge Strandväg från norr. Smyge Strandväg fungerar som en ryggrad i orten, både i form av kommunikationsled och vad gäller bebyggelsestruktur och service/verksamheter. Vägen har dock viss barriäreffekt eftersom den är hårt trafikerad. Smygehamns historiska utveckling är idag synlig i vägstrukturen. I de äldre delarna av orten är vägnätet oregelbundet och vägarna smala och ofta sammanhängande, i de yngre delarna har vägnätet en striktare uppbyggnad och vägarna är bredare och utgör i större omfattning återvändsgränder. Mellan bebyggelsen på södra sidan av Smygehamn Strandväg löper små vägar ner till havet. Detta ökar tillgängligheten till havet. Utmed Smyge Strandväg löper en separat gång- och cykelväg genom hela orten med undantag för en kortare sträcka vid livsmedelsbutiken. Gång- och cykelvägen är väl gestaltad med hjälp av en skiljeremsa av gräs eller gatsten mellan gång- och cykelvägen och körbanan för bilar, samt trädplantering. I de västra delarna av Smygehamn finns ett sammanhängande nät av gång- och cykelvägar som även har karaktär av rekreationsstråk. Där järnvägen tidigare gick finns idag också ett gång- och cykelstråk och några kortare gång- och cykelstråk ansluter till detta från norr och söder. Gång- coh cykelvägar finns även till skolan och idrottsplatsen. Från Smygehamn finns det en separat cykelväg både till Beddingestrand i öster och till Böste i väster. Smygehamn trafikeras av regionbuss nr 190 som går mellan Trelleborg och Ystad. Vardagar går det två turer/timme. Totalt finns det tre busshållplatser (Hamnen, Stationsvägen, Ängavägen). Samtliga hållplatser ligger utmed Smyge Strandväg. Kollektivtrafikstråket är klassat som ett starkt stråk. och Äspövägen är statligt ägda. Vägarna i områdena från senare delen av 1900-talet är kommunalt ägda och övriga vägar inom Smygehamn privat ägda. Service och verksamheter I Smygehamn finns det service i viss omfattning. Den offentliga servicen består, utöver kollektivtrafiken, av förskola och skola (F-5/6) och äldreomsorg. Den kommersiella servicen består bland annat av livsmedelsbutik, pizzeria, café, mindre butiker, guld och silversmedja, krukmakeri. Med anledning av att Smygehamn och framförallt Smygehuk är attraktiva besöksmål är en del av verksamheterna kopplade till turism. Socialt liv och mötesplatser I Smygehamn bor knappt 1300 personer. Medelåldern är 47 år. 23 % av befolkningen är mellan 0 och 19 år, 45 % mellan 20 och 64 år och 32 % är 65 år eller äldre. Arbetsmarknaden i Smygehamn är relativt stor och 16 % av den yrkesverksamma befolkningen arbetar i orten. I Smygehamn utgör bland annat förskolan, skolan med tillhörande idrottshall och livsmedelsaffären mötesplatser. Platsen utanför livsmedelsaffären består idag av en asfalterad yta med parkeringsplatser, men här finns potential att skapa ett torg för att stärka utrymmet som en mötesplats. Även hamnen utgör en central mötesplats, liksom den allmänna badplatsen i ortens östra del och idrottsplatserna. Hamnen har också utvecklingspotential som mötesplats. detta beskrivs ytterligare i kapitlet Utvecklingsförslag. I Smygehamn finns också en välbeökt fritidsgård som ligger vid på Smygehamns skola. Den är öppen för barn/ungdomar i åldern år. I Smygehamn finns totalt tre lekplatser. Två av dessa bedöms av Trelleborgs kommun vara i bra skick och en i behov av renovering/komplettering. Smygehamn har ett rikt föreningsliv med exempelvis följande föreningar: Smygehuks Båt- och Segelklubb, Östra Torp GIF, ÖT-Smygehuk FF, Östra Torp Gymnastikförening, Östra Torps Scoutkår. Smyge fyrväg/smyge Strandväg, Östra Torps Byaväg Ortsanalys för Smygehamn 13
14 Malmö stad Svedala kommun Vellinge kommun Alstad Skegrie Västra Tommarp Trelleborg Anderslöv Klagstorp Beddingestrand Smygehamn Skurups kommun Ortsfakta Smygehamn Trelleborgs tredje största utvecklingsort 1297 Invånare Anderslöv Smygehamn Beddingestrand Skegrie Klagstorp Alstad Västra Tommarp Trelleborgs utvecklingsorter efter invånarantal 47 år Medelålder Befolkningsökning 10% 0,7% 23% 0-19 år 32% 65 år Areal 1,3 km 2 45% år 995 Invånare/ km 2 Åldersfördelning Smygehamn har en större andel invånare som är över 65 år än kommunen i stort. Andelen unga är något högre och andelen invånare i ålderskategorin är något lägre än genomsnittet i kommunen. 14 Ortsanalys för Smygehamn
15 Förskola Skola F-5/6 Skola F-9 Äldreomsorg Vårdcentral Bibliotek Livsmedelsbutik Färre än 50% arbetar i annan kommun Här arbetar ortens befolkning 32% 21% 16% Serviceutbud I Smygehamn finns förskola, skola, äldreomsorg, livsmedelsbutik, caféer, mindre butiker samt säsongsbetonad kommersiell service. Trelleborg Malmö Smygehamn Arbetsmarknad Smygehamn är en av fyra utvecklingsorter som har relativt stor egen arbetsmarknad. Övriga förvärvsarbetande på orten arbetar främst i andra större orter som Malmö eller Trelleborg. 25 byggda bostäder sedan ÖP % Äganderätt 18% Hyresrätt 7% Bostadsrätt Kollektivtrafik Smygehamn trafikeras av regionbuss mellan Trelleborg och Ystad. Kollektivtrafikstråket är klassat som ett starkt stråk. Bostadsutbud Smygehamn har ett blandat bostadsutbud med högre andel äganderätter repsektive lägre andelar hyres- och bostadsrätter än genomsnittet för Trelleborgs kommun. Starkt kollektivtrafikstråk Ortsanalys för Smygehamn 15
16 Styrkor och svagheter I kartläggningen och analysen av befintliga förhållanden i Smygehamn har ortens styrkor och svagheter definierats utifrån ett utvecklingsperspektiv. Som underlag har även material från Trelleborgs kommuns dialog med de boende och verksamma i Smygehamn använts. Styrkor Smygehamns läge vid kusten och att Smygehuk är Sveriges sydligaste udde utgör en av ortens främsta styrkor. Den fysiska och visuella kontakten med havet är påtaglig i hela orten och Smygehuk är ett starkt varumärke som lockar ett stort antal besökare varje år. Även de historiska spåren i Smygehamn utgör en styrka. I dessa kan Smygehamns utveckling avläsas och de är identitetsbärande. Till de historiska spåren hör bland annat bebyggelsestrukturen utmed Smygehamn Strandväg, som påminner om en radby, de gamla gathusen utmed denna och den nedlagda järnvägens sträckning som fortfarande är synlig. Smygehamns gröna inslag utgör också en styrka. Den lummiga karaktären ger både en positiv upplevelse, bidrar till ortens identitet och möjliggör biologisk mångfald. Ytterligare styrkor är att Smygehamn har viss service i form av bland annat skola och matbutik och att orten är präglad av hamnen och av inslagen av turism. Svagheter Flera av de befintliga förhållandena i Smygehamn utgör idag kvaliteter, men skulle kunna utvecklas ytterligare. Hit hör exempelvis hamnen och grönstrukturen. Delar av hamnen är eftersatta vad gäller underhåll och de gröna miljöerna i orten inte så tillgängliga för rekreation som de skulle kunna vara. Detsamma gäller utbudet av service. Detta fungerar väl idag men sannolikt finns tillräckligt underlag för en utveckling av detta. De boende i Smygehamn önskar bland annat att det etableras en större livsmedelsbutik. Smygehamn saknar också en högstadieskola. 16 Ortsanalys för Smygehamn
17 Regionalt utflykstmål, viktigt turistmål Präglat av hamnen, geografiska läget Karaktärskapande historiska spår: kalkugnar, radby etc. Goda kopplingar till havet, både fysiska och visuella God tillgång till grönska, lummig karaktär Havsnära ort God service med skola + Högstadieskola saknas Något svagt utbud av service Något svag tillgänglighet till sammanhängande rekreationsstråk Större livsmedelsbutik saknas Bättre badplatser behövs Styrkor och svagheter Sammanställning från medborgardialog och analys. Synpunkter från medborgardialog redovisas i kursiverad text inom citattecken. Ortsanalys för Smygehamn 17
18 Utvecklingsförslag Smygehamn föreslås stärkas som en levande bostadsort för alla åldrar året runt och en attraktiv målpunkt för turister och badgäster under sommarhalvåret. Havet, hamnen och den vackra miljön ger orten goda förutsättningar att utveckla den lokala turismnäringen med nya stråk, målpunkter och centrumfunktioner. Ny bebyggelse bör vara variationsrik och erbjuda hög boendekvalitet i en skala som fungerar med ortens befintliga karaktär. Orten föreslås växa med 100 nya bostäder fram till år Utvecklingsstrategier Föreslagen utveckling av Smygehamn grundas på ett antal strategier för hållbar ortsutveckling som bland annat Region Skåne arbetar med. Strategierna berör utveckling av orten på en övergripande nivå. Strategierna fördjupas sedan genom konkreta rekommendationer, vilka här redovisas både i löptext och i punktform. Rekommendationerna berör utvecklingen på en mer detaljerad nivå. Strategi 1: Stärk attraktiviteten och identiteten Smygehamns attraktivitet kan öka och identiteten stärkas genom att de kvaliteter som gör orten till en regional målpunkt utvecklas, liksom befintligt centrum. En högstadieskola skulle också öka ortens attraktivitet. Strategi 2: Främja god hälsa och rekreation För att främja god hälsa och möjliggöra rekreation behöver den gröna strukturen i Smygehamn stärkas och sammanhängande rekreationsstråk utvecklas. Ett officiellt promenadstråk utmed stranden skulle med fördel kunna utvecklas. Strategi 3: Främja näringslivet och tursimen Smygehamn är redan idag ett starkt varumärke och ett välbesökt turistmål. Detta kan stärkas ytterligare genom att hamnen utvecklas och nya sammanhäng- ande rekreationsstråk skapas. Rekommendationer Regional målpunkt Förstärk de kvaliteter som gör att Smygehamn är en regional målpunkt. Hit hör hamnen och området runt denna, närheten till havet och natur- och kulturmiljön. Exempelvis kan hamnen kompletteras med ytterligare verksamheter och service och sammanhängande gröna rekreationsstråk anläggas. Detta skulle både ge kvaliteter åt boende i Smygehamn och stärka varumärket Smygehamn/Smygehuk. Centrumutveckling Stärk befintligt centrum genom att möjliggöra för utbyggnad av nuvarande verksamheter och/eller fler verksamheter samt genom att bearbeta ytorna kring dessa så att det skapas tydliga och trivsamma offentliga rum. Skapa ett centrumstråk utmed Smyge Strandväg, från befintlig livsmedelsbutik i väster till Kalkbrottsvägen i öster. Detta kan åstadkommas genom att fler verksamheter möjliggöres utmed stråket, så att det uppstår ett pärlband av aktiviteter. Studera möjligheten att på lång sikt etablera en 18 Ortsanalys för Smygehamn
19 Strandstråk med start i Sveriges sydligaste udde, Smygehuk, vidare utmed stranden och runt Smygehamn livsmedelsbutik i närheten av skolan och föreslaget nybyggnadsområde. Skola Etablera en högstadieskola vid befintlig skola. Anlägg trygga och säkra gång- och cykelvägar mellan denna och Beddingestrand och Klagstorp för att möjliggöra för barn i dessa orter att gå på skolan. Stråk och mötesplatser Utveckla den centrala delen av Smyge Strandväg till en gata med centrumkaraktär, se beskrivning under rubriken Centrumutveckling. Anlägg gång- och cykelvägar mellan målpunkter inom Smygehamn för att öka tillgängligheten till dessa. Befintliga målpunkter är i huvudsak de mötesplatser som beskrivs i kapitlet Befintliga förhållanden samt busshållplatserna, nya målpunkter är bland annat föreslaget centrum och högstadieskola. Utveckla hamnen för att stärka denna som mötesplats och kulturhistoriskt värdefull miljö och för att stärka varumärket Smygehuk/Smygehamn. En säker passage för gående och cyklister över Smyge Strandväg föreslås vid korsningen strandvägen/kalkbrottsvägen. Det vore fördelaktigt om kommunen tog över huvudmannaskapet för Smyge Strandväg, för att möjliggöra ovan föreslagna förändringar. Främja föreningslivet i Smygehamn för att bidra till en levande ortsmiljö. Detta kan ske genom att föreningar ges utrymme att anlägga aktivitetsytor eller iordningställa verksamhetslokaler exempelvis utmed centrumstråket och i anslutning till skolan. Bebyggelse Utbyggnad av orten bör ske genom en varierad bebyggelse, både vad gäller bostadstyper och upplåtelseformer. Koncentrera ny bebyggelse till den norra delen av Smygehamn, i huvudsak bakom befintlig bebyggelse. Låt Smygehamn växa med ca 100 nya bostäder fram till år Komplettera befintligt bostadsbestånd med ett äldreboende. Möjliggör verksamheter i bostäder, för att främja det småskaliga näringslivet och ge ytterligare aktivitet åt Smygehamn. Uppför ny bebyggelse i högst två våningar för att få den att samspela med befintlig bebyggelse. Grönska och rekreation Stärk grönstrukturen i Smygehamn genom att skapa sammanhängande gröna stråk för rekreation från hamnen genom Smygekärr till kalkugnarna och tillbaka via den gamla banvallen. Förse stråket med skyltar för att underlätta orienteringen och för att ge information om miljön utmed stråket. Skapa ett officiellt promenadstråk utmed stranden Stråket utrustas och utformas med inspiration från Strandstråket i Lomma kommun. Stråket kan utgöras av befintlig strandmiljö men kompletteras med sittplatser och hänvisning till toaletter, informationsskyltar om stråkets sträckning, djur- och växtliv. Utveckla befintlig badplats vid Äspöholm, exempelvis genom att möjliggöra ytterligare service. Ortsanalys för Smygehamn 19
20 Utvecklingsförslag för Smygehamn Utveckla ortens kvaliteter som regional målpunkt Förstärk de kvaliteter som gör att Smygehamn är en regional målpunkt Anlägg ett nytt strandstråk - ett promenadstråk utmed stranden längs Smygehamn via kalkugnar och Smyge kärr Utveckla befintlig badplats med förbättrad service Utveckla bebyggelsen i orten - en större utbyggnad Möjliggör för ca 100 nya bostäder fram till år 2028 Möjliggör en variation för olika upplåtelseformer och bostadstyper Ny bebyggelse föreslås i högst två våningar Ny högstadieskola Planera för en ny högstadieskola som lokaliseras intill den befintliga skolan Utveckla centrum och service i strategiska noder Utveckla ett centrumstråk utmed Smyge Strandväg som möjliggör verksamheter i anslutning till bostaden och tillägg med ytterligare verksamheter Planera för en ny större servicepunkt som samlokaliseras med den befintliga skolan 20 Ortsanalys för Smygehamn
21 Nya bostäder 100 ca 15 bostäder ca 25 bostäder ca 6-8 bostäder ca 15 bostäder ca 25 bostäder skola centrumverksamhet Smygehus Havsbad ca 20 bostäder Badplats ca 8-10 bostäder säker passage Smyge kärr Strandstråk Kiosk Småbåtshamn Smygehuk Ny säker passage gång- och cykel Strandstråk Rekreationsslinga Centrumstråk Befintlig cykelväg Lågtrafikerat vägnät Ny allé Utbyggnadsförslag 2028 Planlagd mark Karta 1: Framtida utveckling, totalt ca 100 bostäder fram till Ortsanalys för Smygehamn 21
22 Algatan Trelleborg växel fax
Ortsanalys för VÄSTRA TOMMARP. Kyrkbyn på slätten
Ortsanalys för VÄSTRA TOMMARP Kyrkbyn på slätten Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg
Ortsanalys för ALSTAD. Radbyn i backlandskapet
Ortsanalys för ALSTAD Radbyn i backlandskapet Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg
Ortsanalys för SKEGRIE. Kyrkbyn i slättlandskapet
Ortsanalys för SKEGRIE Kyrkbyn i slättlandskapet Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg
Ortsanalys för KLAGSTORP. Byn nära kusten
Ortsanalys för KLAGSTORP Byn nära kusten Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg för
Ortsanalys för ANDERSLÖV. Småstaden i backlandskapet
Ortsanalys för ANDERSLÖV Småstaden i backlandskapet Förord En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg
Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS
Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid
Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040
Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 Topografi och jordar Vellinge kommun ligger i stort sett helt inom Söderslätt,
Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040
Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk
Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning
Västra Ingelstad Dialogworkshop Sammanställning 19060 Bakgrund Bymiljöprogram Vellinge kommun har tagit fram stadsmiljöprogram och bymiljöprogram för flera orter i Vellinge. Syftet är att fånga upp karaktären
Stora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten
Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
ORTSANALYS KUNGSBERGET
Utsikt från Kungsberget. ORTSANALYS KUNGSBERGET Ortsanalys Kungsberget 73 Kungsberget är en av Sveriges snabbast växande fritidsanläggningar. Kungsbergets Fritidsanläggningar AB ägs av Branäs-gruppen,
24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.
Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,
Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.
Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande
BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIK ÖNNESTAD IDAG. Pendling. Landskap och natur. Befolkning. Service och näringsliv
BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR ÖNNESTAD IDAG Önnestad är en av Kristianstads basorter. Orten är belägen ca 1 mil öster om Kristianstad, omges av jordbrukslandskap och ligger nära Nävlingeåsen. Önnestad
ORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR
Folkets park är bekant för de flesta Åshammarsbor. ORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR Ortsanalys Åshammar 61 Åshammar är en ort med stark företagartradition, så kallad Gnosjöanda. I tätorten bor bor närmare 600
Designdialog Pärlan & Granhyddan Workshop 1 2012-10-10
1 (2) Designdialog Pärlan & Granhyddan Workshop 1 2012-10-10 Plats: Bedinge Golfklubb Tid: 18.00 20.00 Som en del i arbetet med utvecklingen av området kring Pärlan och Granhyddan arrangerar kommunen designdialogen.
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen
Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20
Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20 1L320001.indd 1 2007-01-24 10:53:43 Titel: Gestaltningsprogram
Prata framtidens Sävar med oss!
Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.
Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79
Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder
En Workshop om Framtiden i Gråbo
En Workshop om Framtiden i Gråbo Onsdag 26 april kl 13.30 Bygdegården Gråbo Program En Workshop? Framtiden i Gråbo? Staden före 1900 - talet Skolan Kyrkan Västgötabanan 1915-1965? efter 1970 Skogsmark
GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.
Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen
Regional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001
ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida
Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län
Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning
Vet du vad som planeras i Mellersta Kopparlunden?
2019-06-24 Dnr: 2017/00683 DETALJPLAN 1879 Vet du vad som planeras i Mellersta Kopparlunden? Så här skulle mellersta Kopparlunden kunna se ut. Östra Ringvägen syns i förgrunden. Illustration: Archus Nya
Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000
Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte
Sammanställning från workshop 2013-10-05
2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober
Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET Nästa steg i detta examensarbete är en fördjupning av det föreslagna utbyggnadsområdet vid stationen, det så kallade Stationsområdet. I planområdets sydöstra hörn ligger den
Dnr KS/2013/812 PLANUTREDNING ELESHULT 8:40, NYHAMNSLÄGE, HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN. ICA Nyhamnsläge, från sydväst
Dnr KS/2013/812 PLANUTREDNING ELESHULT 8:40, NYHAMNSLÄGE, HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ICA Nyhamnsläge, från sydväst 2013-12-05 FÖRSLAG TILL BESLUT Planavdelningen får i uppdrag att genomföra planändring
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Oden 1 med flera, Ringstorp. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Oden 1 med flera, Ringstorp Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med planändringen är att pröva möjligheten till förtätning
Ortsanalys för BARSEBÄCKSHAMN - pärlan vid kusten SAMRÅDSHANDLING 131121
Ortsanalys för BARSEBÄCKSHAMN - pärlan vid kusten SAMRÅDSHANDLING 131121 Förord Barsebäckshamn är en långsträckt liten by på spetsen av den halvö som avdelar Lundåkrabukten från Lommabukten. Byn har en
Ide lista (konkreta fo rslag pa a tga rder)
Ide lista (konkreta fo rslag pa a tga rder) Ej beslutade åtgärder, prioriteringar från höstmötet 2017. Övriga idéer är inte rangordnade. Förskola och skola Större skola, större matsal och bättre underhåll
Planförslag. Karta med förslag på nytt utbyggnadsområde. (Källa: Grundkarta, kartnr 40A-K, 40B-K). GEOGRAFI
Planförslag GEOGRAFI I det här förslaget föreslås en utbyggnad i bostadsområde 1. Här kommer även att redogöras för förslag på åtgärder för andra delar av byn. Genom att bygga i de geografiskt centrala
Ortsanalys för BARSEBÄCKS BY - en liten ort med stora kvaliteter SAMRÅDSHANDLING 131121
Ortsanalys för BARSEBÄCKS BY - en liten ort med stora kvaliteter SAMRÅDSHANDLING 131121 Förord Barsebäcks by och den öppna jordbruksmark som omger den är präglade av närheten till Barsebäcks gods med anor
Kungariket expanderar. sjönära boende i vacker natur
Kungariket expanderar Bygg nytt i Skillinge sjönära boende i vacker natur Nu expanderar Kungariket - byggstart i Skillinge Fortfarande litet och genuint Nu är området Skillingeudd redo att börja bebyggas
Rävlanda. 4 december 2018
Rävlanda 4 december 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? 19:30 20:20 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort? Övning
VISION MELLBYSTRAND MELLBYSTRANDS CENTRUM FÖRSTUDIE
VISION MELLBYSTRAND 2012-05-03 MELLBYSTRAND SOMMARIDYLL MED ETT LEVANDE CENTRUM UTGÅNGSPUNKTER UTGÅNGSPUNKT Utgångspunkten för förstudien har varit att ta tillvara Mellbystrands kvaliteter och skapa en
LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL
LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 1/4 UNIVERSITETSGATAN Området vid Kalmar Nyckel har en mycket intressant potential. De positiva effekterna
I N V E N T E R I N G
Svedala kommun ligger i den sydöstra delen av Skåne och gränsar till Malmö, Vellinge, Trelleborg, Skurup, Lund och Dalby kommuner. I N V E N T E R I N G Svedala kommun i Skåne 73 Historia Området kring
Medborgarförslag om Biskopsskogens idrottsplats i Ljungbyholm
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peder Hägg 203-0-22 KS 203/0585 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om Biskopsskogens idrottsplats i Ljungbyholm Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar
AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg
AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg FÖRORD Detta examensarbete ger 20 poäng på Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona och är den avslutande delen på utbildningen teknologi magister programmet
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll
Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011
Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område
Fördjupning för Hjärup
Kommunikation Kultur Kommersiell service Ett finmaskigt nät av kommunikationslänkar En sammanhållen stad med kopplade noder Utbildning Hälsa Fördjupning för Hjärup Utvecklingen av Hjärup har bearbetats
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund
Reflektion från seminarium 5
Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,
Hur ser det ut i Trelleborg?
Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation 2018-06-20 Befolkning Under 2017 ökade befolkningen med 682 invånare till 44 595 invånare vilket var den näst högsta ökningen ett enskilt
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
Steninge slottspark Trafikstudie
Trafikstudie Analys och jämförelse anslutning till Steningehöjden 2013-04-16 Uppsala Trafikstudie, 2013-04-16 TRAFIK Datum 2013-04-16 Uppdragsnummer 61381039840000 Utgåva/Status Granskningshandling ERIKSSON
Bostadsförsörjningsprogram
Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Gantofta 1:7 m fl Gantofta, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra en idrottshall
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten
Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta
Trafikutredning för Åsa 4:144 m.fl. Förvaltningen för Teknik
Förvaltningen för Teknik Mars 2018 Utges av Mars 2018 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 7 2 Nulägesbeskrivning 8 2.1 Lokalisering... 8 2.2 Vägsystemet... 8 2.3 Förutsättningar för gångtrafikanter och cyklister...
Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen
Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet
Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation
Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation 2017 06 26 Befolkning Under de senaste drygt 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början
NORRSKOG - GESA HILDEBRAND
- GESA HILDEBRAND Förslaget innebär i korthet: 54 nya bostäder Nya vägförbindelser Ridstigar genom landskapet upp till skogen Rasthagar och betesmark, ca 73 ha Ridanläggning, med stall för 70 hästar, på
VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET?
VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET? Det finns fyra faktorer som bidrar till ökat bebyggelsetryck i Raus-området på regional och lokal nivå. För det första så ligger Raus-området i den expansiva Öresundsregionen
Nätverket bevara Årstaskogen har studerat presentationen och kompletterat där information saknats/utelämnats eller varit direkt vilseledande.
Nätverket bevara Årstaskogen har studerat presentationen och kompletterat där information saknats/utelämnats eller varit direkt vilseledande. I de fallen har en sida lagts till med kompletterande information
Hur ser det ut i Trelleborg?
Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation Nästan halvvägs (mot 50 000 invånare) 2019-06-28 Befolkning Varje år sedan 1984 har befolkningen ökat i Trelleborgs kommun. Sedan 2016
ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker
ÄLVSJÖ STADEN En stadsdel i förvandling 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker STADEN FLYTTAR TILL ÄLVSJÖ Med Öster om Älvsjövägen, söder om Solbergaskogen och strax nordväst om Älvsjö
Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.
5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,
Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Om cykelkartan. Liten smal väg med minimal trafik.
1 Om cykelkartan Att cykla är hälsosamt, miljövänligt, ekonomiskt och ofta avkopplande. Runt tätorterna finns det gott om cykelvägar för alla typer av cyklande. Välkommen till vår karta för cyklister!
Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!
Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet
Fördjupad översiktsplan
Laga kraft 2019-03-13 H Bilagor Fördjupad översiktsplan Skalenliga kartor 1. Utvecklingsförslag 2. Temakarta: Befintlig markanvändning och planlagda, ej ianspråkstagna områden. 3. Temakarta: Kommunikationer
28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.
Arbetspendlingens struktur i Skåne
Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader
SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.
2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två
Regionala och mellankommunala frågor
Regionala och mellankommunala frågor 235 236 REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Många frågor inom offentlig verksamhet har ofta en kommunöverskridande karaktär och måste lösas i samförstånd med andra
Karta 1. Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu.
Bilaga 1. Karta 1. Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu. Karta 2. Karta med miljöintressen, delen Purnu-Mukkavaara. Figur 1. Palohuornas, allé längs med vägen. Figur 2. Mukkavaara, allé längs med
WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16
Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens
Bakgrund. Del 1 Bakgrund
Del Åkarp är en intressant plats för planering då dess läge mellan väg E, E6 och Södra Stambanan är fördelaktigt samt att tätorten ligger inom kollektivtrafi kavstånd mellan Malmö och Lund. Bostadsfrågan
Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar
Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III
Sammanställning av synpunkter
Sammanställning av synpunkter Samrådsträff och workshop på Seaside FÖP Björkö Naturen Villasamhälle Gemenskap Växtlighet Mysigt Grönska Nära till allt Vi känsla Småskaligt Samvaro Friluftsliv Byliv Hjälpsamhet
RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0. Kristianstadslänken. ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum
RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0 Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Dokumentinformation Titel: Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Serie
M118. Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 m fl
3 6 Meter M118 Bilaga till detaljplan. Dnr 16/73 Upprättad 212-12-18, rev. 213-4-23, red. ändr. 213-9-24, rev. 218-5-17, rev. 218-1-18 Mörbylånga kommun En detaljplan har tagits fram för ett område i västra
Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl
(tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett
STRUKTURBILD SKEGRIE. underlag för fortsatta överväganden rörande exploatering i Skegrie. Trelleborgs kommun
STRUKTURBILD SKEGRIE underlag för fortsatta överväganden rörande exploatering i Skegrie Trelleborgs kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING FÖRUTSÄTTNINGAR geografi markägoförhållanden befolkning &
Användning av mark- och vattenområden
ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra