Färingsö Sjöscoutkårs SÄKERHETSMANUAL

Transkript

1 Färingsö Sjöscoutkårs SÄKERHETSMANUAL

2 Innehållsförteckning Förord... 3 Scouterna om scoutsäkerhet... 4 Kårstyrelsen... 4 Avdelningsledaren... 4 Vad säger lagen?... 4 Riskmedvetenhet alltid redo!... 4 Riskinventering... 4 Riskbedömning... 5 Riskplanering... 5 Mall för enkel riskinventering... 5 Kontaktlista ICE (In Case of Emergency)... 6 Krisorganisation... 7 Kontaktperson på hemmaplan (KPH)... 7 Mediakontakter... 7 Handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar... 8 Om barnet själv berättar för dig om övergrepp han/hon utsatts eller fortlöpande utsätts för:... 9 Handlingsplan vid misstanke om övergrepp inom scoutverksamheten eller om någon i verksamheten anklagas för övergrepp Rutiner och checklistor vid kåraktiviteter Avdelningsmöte i Scoutlokalen och närområdet Avdelningsmöte i hamnen Dagutfärd utanför närområdet och tomten Övernattning i stuga Hajk Tillägg vid patrullutfärder/utmanararrangemang Läger eller längre hajker Tillägg vid Eskader Hälsokort Incidentrapport Om en olycka inträffar

3 Förord I nästan alla av våra aktiviteter går allting bra. Ingen bränner sig, ingen blir matförgiftad, ingen scout går bort sig i skogen och ingen av våra båtar tar in vatten och sjunker. Men risken finns En risk kan enligt lexikonet definieras som sannolikheten för att en specificerad omständighet eller riskkälla leder till en specificerad oönskad händelse eller effekt under angiven tidsperiod. Många risker kan man förebygga genom utbildning, regler eller till och med förbud. Men bara tanken att ta bort alla risker från scoutverksamheten är både tråkig. En omedveten risk medför livsfara medan man med en medveten risk förebygga, och skapa beredskap för den oönskade händelsen som kan uppstå. I den här säkerhetsmanualen finns checklistor för vanligt förekommande scoutarrangemang i kåren. Manualen tillsammans med certifieringskrav, säkerhetsföreskrifter i våra båtar och sunt förnuft hjälper dig som ledare, kursteam, lägerledare eller styrelse att fatta kloka beslut och genomföra säkra arrangemang. Manualen är inte alla situationers facit. Har man förberett för 47 krissituationer kan nr 48 inträffa. Det är dock av mindre vikt eftersom att huvudbudskapet i manualen är att alltid tänka efter och att alltid vara redo! Gillis Nordin, Kårordförande Uppdaterad manual

4 Scouterna om scoutsäkerhet Inga säkerhetsregler i världen hjälper när olyckan inträffat. Använd din fantasi och tänk efter före! Scouting ska vara spännande äventyr. I naturen och på sjön. Men det får självklart aldrig bli farligt. Som scout, avdelningsledare eller kårstyrelseledamot ska du givetvis känna till och följa våra säkerhetsregler. Men dessutom ska du använda ditt omdöme. Du måste ha mod att säga ifrån, ändra eller rent av ställa in. Kårstyrelsen Som medlem i kårstyrelsen ansvarar du för hela kårens verksamhet. Ansvaret för avdelningarnas verksamhet utövas genom att styrelsen utser avdelningsledare och har tillsyn över verksamheten. Det är viktigt att kårstyrelsen kontrollerar att samtliga ledare inom kåren känner till och tillämpar säkerhetsreglerna. Avdelningsledaren Som avdelningsledare ansvarar du för att friluftsaktiviteter planeras och genomförs med hänsyn till varje enskild deltagares kondition och förmåga. Vad säger lagen? Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka. Riskmedvetenhet alltid redo! Inför alla scoutarrangemang är du som arrangör ansvarig för att tänka igenom risker, vilken beredskap som behövs och skapa en plan för hur man ska gå till väga om något händer. I många fall tror jag att vi omedvetet gör detta. Skillnaden med hur vi beskriver det här är att vi med mallar och checklistor gör det mer strukturerat och dokumenterat. Riskinventering Utifrån aktuellt program sätter sig de ansvariga och diskuterar vilka risker som finns. Ta med både stora och små risker. För att komma igång kan man ibland tänka tvärtom. Hur ska vi göra hajken så farlig som möjligt? Ibland underlättar denna modell att komma på viktiga risker. Använd gärna mallen på nästa sida. 4

5 Riskbedömning Nu har ni arbetat en lista med olika risker som är både sannolika och mindre sannolika. Redan nu misstänker jag att ni börjat fundera på hur riskerna skulle påverka arrangemanget. Bedöm riskerna enligt tabellen: Risk Sannolikhet Omfattning Riskbedömning Hur sannolikt är det att den identifierade risken kan inträffa? Om det inträffar, hur stor skada är resultatet? Multiplicera sannolikhet och omfattning. 1=Liten risk 2=Medelstor risk 3= Stor risk 1= Liten skada 2=Medelstor skada 3=Stor skada Allt som bedöms som mer än 3 är att beteckna som risk man måste förebyggas. Från 4 är det en betydande risk Riskplanering nu vet vi en stor del av de risker som kan inträffa samt vilka områden som vi bör prioritera. Nästa steg i denna modell är att utse vem som är ansvarig för respektive område samt vilken beredskap vi i kåren måste ha för att minimera riskerna om något ändå händer Mall för enkel riskinventering Arrangemang: Ansvariga: Risk/aktivitet Sannolikhet Omfattning Beredskap vi behöver ha 5

6 Kontaktlista ICE (In Case of Emergency) Funktion Namn Telefon Kårordförande Gillis Nordin Vice Kårordförande Ulrika Wikman Kassör Christina Ferelius Avdelningsledare Övriga bra telefonnummer AKUT vid fara 112 Sjukvårdsrådgivning 1177 Vårdcentral - Ekerö Vårdcentral - Stenhamra Närakuten Brommaplan Vardag Helg 8-22 Akutsjukhus Karolinska sjukhuset Giftinformation Sjukvårdsrådgivning Polis eller 112 akut Krisgrupp SSF

7 Krisorganisation I Färingsö Sjöscoutkår är i första hand styrelsen kårens krisgrupp. Vid läger och arrangemang kompletteras organisationen vid behov av lägerchef och ev. fler resurser. Kriser kan lättast beskrivas som situationer när ordinarie ledarteam eller lägerteam behöver stöd, hjälp och resurser för att fatta snabba beslut om åtgärder. Det kan vara vid skador, stölder, mobbing, sexuella trakasserier eller misstankar på att bar far illa. Kontaktperson på hemmaplan (KPH) Vid arrangemang ska alltid en kontaktperson på hemmaplan (KPH) utses. Den är viktig som förbindelselänk mellan de som är på plats och kontakter med föräldrar, etc. De som är på plats ska i första hand ta hand om gruppen/avdelningen. KPH tar nödvändiga kontakter med t ex krisgruppen och föräldrar. Kontakten på hemmaplan ska vara uppdaterad över färdplan, ha telefonlistor, uppdateras vid förändringar och ev. incidenter som sker. Arrangemangsledarna informerar KPH när arrangemanget börjat och när alla är hemma och arrangemanget officiellt är slutfört. Vid större personskador eller andra allvarliga situationer ska krisgruppen alltid informeras. Detta gör du genom att ringa i följande ordning: 1. Kårordförande 2. Vice kårordförande 3. Kassör Mediakontakter Vid krissituationer och olyckor är det endast kårordförande tillsammans med representanter från riksorganisationen som ska uttala sig i media. 7

8 Handlingsplanen är hämtad från Scouternas material om Trygga Möten Handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största vikt att vuxna i barnens omgivning reagerar på barnens signaler och/eller berättelser. Om du har misstankar om att ett barn eller ung person i verksamheten befinner sig i en utsatt situation och far illa: Samtala med ordföranden och/eller en ledarkamrat du kan lita på, om vad som väckt dina misstankar. Håll alltid ordföranden informerad. Rådgör med yrkeskunniga på orten, till exempel socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin eller BRIS (vuxentelefon ). Tänk på barnets och föräldrarnas integritet och undvik ryktesspridning! Kom ihåg att under alla förhållanden är barnets säkerhet av yttersta vikt och går före alla andra hänsyn. Gör tillsammans med ordförande/ledarkamrat en sammanfattning av vad du har observerat eller hört. Kom ihåg att barn kan utsättas för övergrepp i alla samhällskretsar. Utgå aldrig från att populära eller respekterade personer inte skulle kunna utsätta barn för övergrepp. Vid misstanke om att ett barn far illa, ställ inga ledande frågor till barnet. Det kan senare innebära att uppgifterna får ett lågt bevisvärde vid en rättslig prövning. Lyssna uppmärksamt, lägg barnets egna ord på minnet och skriv ner det du fått veta efter samtalet. 8

9 Handlingsplanen är hämtad från Scouternas material om Trygga Möten Om barnet själv berättar för dig om övergrepp han/hon utsatts eller fortlöpande utsätts för: Låt barnet få uttrycka alla sorters känslor och förhåll dig så neutral som möjligt. Fråga inte ut barnet på detaljer, det räcker för dig att få veta att något kan ha skett. Ge aldrig löften om tystnad, eftersom du inte vet vad barnet kommer att berätta för dig. Förklara att du kommer att vidarebefordra informationen till människor som kan hjälpa till. Skriv omedelbart ner följande: Vad du sett och fått berättat för dig, använd barnets egna ord. Hur du agerat. Signera och datera. Dina anteckningar kan vara av betydelse för den sociala utredningen och eventuell rättslig process. 9

10 Handlingsplanen är hämtad från Scouternas material om Trygga Möten Handlingsplan vid misstanke om övergrepp inom scoutverksamheten eller om någon i verksamheten anklagas för övergrepp Övergrepp mot barn och ungdomar kan ske inom all verksamhet, också inom vår verksamhet. Scouterna försöker genom medvetenhet och förebyggande förhållningssätt skapa en trygg miljö för barnen inom verksamheten. Ingen kan dock lämna garantier om att en viss miljö är helt säker för barnen och därför är det viktigt att ha en handlingsstrategi om misstankar eller anklagelser uppstår mot en ledare i kåren/föreningen. Handlingsplanen nedan rör allvarliga övergrepp som ska polisanmälas. Det förekommer även att ledare uppträder olämpligt/kränkande gentemot barnen, utan att det bedöms vara en brottslig gärning. Den ledare som sett eller fått kännedom om att en ledarkamrat uppträtt olämpligt mot ett eller flera barn, ska direkt diskutera händelsen med berörd ledare. Vid allvarlig eller vid upprepade kränkningar bör kårstyrelsen ta ställning till ytterligare åtgärd eller i vissa fall ta ställning till om ledaren ska avskiljas från sin uppgift i gruppen. Om du själv misstänker en ledarkamrat för övergrepp eller om ett barn berättat om övergrepp han/hon utsatts för i verksamheten av en vuxen ledare: Samtala med ordföranden och/eller en ledarkamrat du kan lita på om vad som väckt dina misstankar eller vad du fått berättat för dig. Håll alltid ordföranden informerad, om det inte finns synnerliga skäl till att undanhålla informationen. Däremot finns ingen anledning att tala vitt och brett inom föreningen om misstankarna, eftersom det kan skada både barnet, de misstänkta och en kommande polisutredning. Tveka aldrig att rådgöra med socialtjänsten i kommunen, de har kunskap och erfarenhet av att hantera dessa situationer, barn- och ungdomspsykiatrin samt BRIS (vuxentelefon ). Kom ihåg att under alla förhållanden är barnets säkerhet av yttersta vikt och går före alla andra hänsyn. Vare sig du eller någon annan i scoutkåren/föreningen bör berätta om misstankar om brott för den som misstänks ha utsatt ett barn för ett övergrepp utan att dessförinnan ha haft kontakt med de utredande myndigheterna, oavsett om det är en ledarkollega eller någon i barnets familj. Det kan skada framförallt polisutredningen om den misstänkte får 10

11 information i fel skede. Rådgör därför med socialförvaltningen eller polisen innan du informerar en misstänkt. Tänk på hur du pratar med barnet, om det är barnet själv som berättar för dig om övergreppet. Ställ inga ledande frågor till barnet. Dokumentera samtalet genom att så snart som möjligt skriva ner vad barnet har sagt, vad du frågat om, i vilket sammanhang ert samtal ägde rum och vilka åtgärder du vidtagit. Om barnet visar skador bör du ta kort på dem. Polisanmäl omedelbart händelsen om det rör sig om en brottslig gärning, till exempel alla former av sexuella övergrepp eller misshandel! Ordföranden och ledare bör gemensamt stå för anmälan. Ledaren ska avskiljas från allt arbete tillsammans med avdelningen/gruppen. Det är dock viktigt att inte döma ledaren på förhand! Det är polisens sak att utreda om det föreligger en brottslig handling. Föräldrarna till det eller de barn som blivit utsatta för övergreppet ska informeras direkt i anslutning till att polisanmälan görs. Ordföranden, eller annan lämplig person, ska kontaktageneralsekreteraren för att informera om den uppkomna situationen, samt för att få råd och stöd i den fortsatta processen i kåren/föreningen. Förbundet kan då hjälpa till med sin kunskap, stötta ledarna med avlastningssamtal och ta hand om alla kontakter med media. Ordföranden eller annan lämplig person bör snarast informera samtliga ledarkamrater om att en polisanmälan gjorts. Även när det gäller att informera ledarkollegor gäller samma resonemang som att informera misstänkt redogör med polisen först så att polisutredningen inte påverkas. När ledarkollegor informeras är det är viktigt att: Informera om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Ta upp integritetsfrågor med hänseende till den misstänkte, föräldrar samt barn som eventuellt varit utsatta. Ordföranden och andra ledare bör även informera föräldrarna till övriga barn i gruppen och kåren/föreningen. 11

12 Rutiner och checklistor vid kåraktiviteter Arrangemang Ledare Utbildning Scouter Utrustning Avdelningsmöte i Scoutlokalen och närområdet Minst två ledare där en är ansvarig ledare. Med ansvarig menar vi en myndig person med formell scoutledarutbildning eller erfarenhet. Ledare ska ha god kännedom om kårens säkerhetsrutiner Rekommendation att som mest ha 20 scouter samtidigt i huset. Se checklista CHECKLISTA Förberedelser Med hänsyn till programmet ska ledarteamet prata igenom om vilka risker som finns att ta hänsyn till. Tänk särskilt på risker med verktyg, eld, stormkök, allergier och livliga lekar. I lokalen Är nödutgångar framkomliga? Finns första hjälpen utrustning på sin plats? Finns brandsläckare på plats? Fungerar brandvarnare Behöver man ta hänsyn till information i hälsodeklarationer Under mötet Vid användning av öppen eld ska alltid släckutrustning finnas nära till hands. Tänk också på att kontrollera om eldningsförbud råder. Efter mötet Är ev. plattor, glödpennor, etc. avstängda. Ljus och lyktor släckta. Är nödutgångar framkomliga? Står första hjälpen utrustning på sin plats? Finns brandsläckare på plats? 12

13 Arrangemang Ledare Utbildning Scouter Utrustning Övrigt Avdelningsmöte i hamnen Minst två ledare där en är ansvarig ledare. Med ansvarig menar vi en myndig person med formell scoutledarutbildning eller erfarenhet. Ledare ska ha god kännedom om kårens säkerhetsrutiner Ansvarig ledare utser besättningar efter lämplighet, kunskap och certifieringskrav. En ledare/förälder ska alltid finnas med på bryggan. Rekommendation att som mest ha 20 scouter samtidigt vid hamnprogram. Torekov max 8 pers Avanti max 6 pers Säkerhetsutrustning i båtar Telefon och sjukvårdsutrustning Aktuell Kontaktlista ICE (In Case of Emergency) Möten i hamnen ska alltid inledas och avslutas vid båthuset, för att avprickning ska kunna ske. CHECKLISTA Förberedelser Med hänsyn till programmet ska ledarteamet prata igenom om vilka risker som finns att ta hänsyn till. Tänk särskilt på risker med verktyg, eld, stormkök, allergier och livliga lekar. I båtarna Finns första hjälpen utrustning på sin plats? Finns brandsläckare på plats? Övrig säkerhetsutrustning Under mötet Vid användning av öppen eld ska alltid släckutrustning finnas nära till hands. Tänk också på att kontrollera om eldningsförbud råder. Efter mötet Är all utrustning tillbaka i båthuset? Låst och släckt? 13

14 Arrangemang Ledare Utbildning Dagutfärd utanför närområdet och tomten Minst två ledare där en är ansvarig ledare. Med ansvarig menar vi en myndig person med formell scoutledarutbildning eller erfarenhet. Minst en ytterligare ledare/assistent/förälder per 8 scouter. Ledare ska ha god kännedom om kårens säkerhetsrutiner Scouter Utrustning Telefon och sjukvårdsutrustning Aktuell kontaktlista ICE (In Case of Emergency) CHECKLISTA Med hänsyn till arrangemangets program ska ledarteamet igenom om vilka risker som finns att ta hänsyn till. Tänk särskilt på risker med verktyg, eld, stormkök, lyktor, allergier, vatten och livliga lekar. Informera kårstyrelsen om arrangemanget Ha alltid en plan B om något inte går som det är planerat. Kontaktperson på hemmaplan är viktigt att utse och informera. Ansvarsfördelningen innan och under arrangemanget. Hur löser vi praktiska och viktiga områden som mat, vatten, sjukvård, transporter, utrustning, väderförhållanden och hygien Vilka begränsningar har stugan eller platsens? Är arrangemanget anpassat efter deltagarnas förmåga (hälsodeklarationer) Tänk noggrant igenom Ledarbemanning. Har vi rätt resurser för både det praktiska arbetet och programmet? Efter arrangemanget Informera kontaktperson på hemmaplan om att arrangemanget är avslutat Fyll på och komplettera sjukvårdsutrustning Återkoppla i ledarteamet om vad som gick bra och vad som kan förbättras 14

15 Arrangemang Ledare Utbildning Scouter Utrustning Övernattning i stuga Minst två ledare där en är ansvarig ledare. Med ansvarig menar vi en myndig person med formell scoutledarutbildning eller erfarenhet. Minst en ytterligare ledare/assistent/förälder per 8 scouter. Ledare ska ha god kännedom om kårens säkerhetsrutiner Minst två i ledarteamet ska ha utbildning/kunskap i första hjälpen Telefon och sjukvårdsutrustning Aktuell kontaktlista ICE (In Case of Emergency) CHECKLISTA Med hänsyn till arrangemangets program ska ledarteamet igenom om vilka risker som finns att ta hänsyn till. Tänk särskilt på risker med verktyg, eld, stormkök, lyktor, allergier, vatten och livliga lekar. Informera kårstyrelsen om arrangemanget Ha alltid en plan B om något inte går som det är planerat. Kontaktperson på hemmaplan är viktigt att utse och informera. Ansvarsfördelningen innan och under arrangemanget. Hur löser vi praktiska och viktiga områden som mat, vatten, sjukvård, transporter, utrustning, väderförhållanden och hygien Vilka begränsningar har stugan eller platsens? Är arrangemanget anpassat efter deltagarnas förmåga (hälsodeklarationer) Tänk noggrant igenom Ledarbemanning. Har vi rätt resurser för både det praktiska arbetet och programmet? Gör en säkerhetsrond i stugan eller på platsen (innan scouterna kommer) Är nödutgångar/bilvägar framkomliga? Finns första hjälpen utrustning på sin plats? Finns brandsläckare på plats? Fungerar brandvarnare? 15

16 Forts. Övernattning Under arrangemanget Vid användning av öppen eld ska alltid släckutrustning finnas nära till hands. Tänk också på att kontrollera om eldningsförbud råder Säkerhetsinformation till ledare och barn Inledningsvis är det viktigt att man informerar alla deltagare om hur man ska agera vid olycka, småsår, brand, etc. Var är uppsamlingsplats om det börjar brinna? Efter arrangemanget Informera kontaktperson på hemmaplan om att arrangemanget är avslutat Fyll på och komplettera sjukvårdsutrustning Återkoppla i ledarteamet om vad som gick bra och vad som kan förbättras 16

17 Arrangemang Ledare Utbildning Utrustning Hajk (1-3 dagars utfärd med enkel form av förflyttning och boende) Minst två ledare där en är ansvarig ledare. Med ansvarig menar vi en myndig person med formell scoutledarutbildning eller erfarenhet. Minst en ytterligare ledare/assistent/förälder per 8 scouter. Ledare ska ha god kännedom om kårens säkerhetsrutiner Minst två i ledarteamet ska ha utbildning/kunskap i första hjälpen Telefon och sjukvårdsutrustning Aktuell kontaktlista ICE (In Case of Emergency), brandhinkar Kartor, reservplan, tillgång till transportfordon CHECKLISTA Med hänsyn till arrangemangets program ska ledarteamet igenom om vilka risker som finns att ta hänsyn till. Tänk särskilt på risker med verktyg, eld, stormkök, lyktor, allergier, vatten och livliga lekar. Informera kårstyrelsen om arrangemanget Ha alltid en plan B om något inte går som det är planerat. Kontaktperson på hemmaplan är viktigt att utse och informera. Ansvarsfördelningen innan och under arrangemanget. Hur löser vi praktiska och viktiga områden som mat, vatten, sjukvård, transporter, utrustning, väderförhållanden och hygien Vilka begränsningar har stugan eller platsens? Är arrangemanget anpassat efter deltagarnas förmåga (hälsodeklarationer) Tänk noggrant igenom Ledarbemanning. Har vi rätt resurser för både det praktiska arbetet och programmet? Hur ser planeringen för ev. sjuktransporter ut? Hur löser vi praktiska och viktiga områden som mat, vatten, sjukvård, transporter, utrustning, väderförhållanden och hygien Vilka begränsningar har stugan eller platsens? Under arrangemanget Säkerhetsinformation till ledare och barn Inledningsvis är det viktigt att man informerar alla deltagare om hur man ska agera vid olycka, småsår, brand, etc. Var är uppsamlingsplats om det börjar brinna? Vid användning av öppen eld ska alltid släckutrustning finnas nära till hands. Tänk också på att kontrollera om eldningsförbud råder 17

18 Efter arrangemanget Informera kontaktperson på hemmaplan om att arrangemanget är avslutat Fyll på och komplettera sjukvårdsutrustning Återkoppla i ledarteamet om vad som gick bra och vad som kan förbättras Tillägg vid patrullutfärder/utmanararrangemang Avdelningsledare som låter Äventyrare eller Utmanare ha egna utfärder/övernattningar måste förvissa sig om att gruppen kan klara de situationer den ställs inför. Särskild vikt bör läggas vid bedömning av patrulledarens eller seniorscoutlagets omdöme. Det är viktigt att patrullutfärder sker i samråd med kårstyrelse, föräldrar och ledarteam. Innan färden ska ledaren: Ta del av patrullen eller lagets planering av aktiviteten. Ge råd där det behövs. Patrullen eller laget ska vara införstådd med checklista utfärd Under färden Varje lag eller patrull måste medföra sjukvårdsutrustning Minst två personer/patrull ska ha bevisade kunskaper i första hjälpen Det måste alltid finnas nödbrev med (tydliga informationer om man behöver hjälp) Ledarteamet ska vid behov besöka ev. övernattningsplats och se till att den är säker Regelbundet kontrollera utfärden, utifrån en bedömning av kunskaper hos deltagarna Medverka till omläggning av programmet som kan krävas vid oförutsedda händelser Efter färden Försäkra dig om att alla deltagare har kommit hem ordentligt och tillsammans med gruppen diskutera vad som var bra och vad som kan förbättras. 18

19 Arrangemang Ledare Utbildning Scouter Utrustning Övrigt Läger eller längre hajker Kårstyrelsen utser lägerchef. Lägerkommitté utses formellt av kårstyrelsen. Funktioner som ska finnas med i lägerkommittén är lägerchef, sjukvårdsansvarig och matansvarig. Ledare ska ha god kännedom om kårens säkerhetsrutiner Minst två i ledarteamet ska ha utbildning/kunskap i första hjälpen Telefon och sjukvårdsutrustning Aktuell kontaktlista ICE (In Case of Emergency) Kartor, reservplan, tillgång till transportfordon, brandsläckningsutrustning En skriftlig krisplanering ska upprättas av lägerkommittén CHECKLISTA Förberedelser Med hänsyn till lägrets program och lägerplatsens utformande ska lägerkommittén prata igenom om vilka risker som finns att ta hänsyn till. Tänk särskilt på risker med verktyg, eld, stormkök, lyktor, allergier, vatten och livliga lekar. Upprätta en säkerhetsplan. Informera löpande kårstyrelsen Ansvarsfördelningen innan och under arrangemanget. Hur löser vi praktiska och viktiga områden som mat, vatten, sjukvård, transporter, utrustning, kommunikation, väderförhållanden och hygien Vilka begränsningar har lägerplatsen? Säkerhetsutrustning på platsen: brandvarnare, släckare, första hjälpen, etc. Vilket deltagarantal är lämpligt? Ta hänsyn till ledarbemanning, platsens storlek, omgivningar, transportlogistik, etc. Hur många är för många och hur få är för få? Informera kårstyrelsen om arrangemanget Är arrangemanget anpassat efter deltagarnas förmåga (hälsodeklarationer) Tänk noggrant igenom Ledarbemanning. Har vi rätt resurser för både det praktiska arbetet och programmet? Ha alltid en plan B om något inte går som det är planerat. Kontaktperson på hemmaplan är viktigt att utse och informera. Den personen ska kunna nås av alla inblandade om något oförutsett inträffar. 19

20 Gör en säkerhetsrond på platsen (innan scouterna kommer och en varje dag) Är nödutgångar/bilvägar framkomliga? Finns första hjälpen utrustning på sin plats? Finns utrustning för brandsläckning på plats? Är tält uppslagna med brandgator? Under lägret Säkerhetsinformation till ledare och barn Inledningsvis är det viktigt att man informerar alla deltagare om hur man ska agera vid olycka, småsår, brand, etc. Var är uppsamlingsplats om det börjar brinna? Vid användning av öppen eld ska alltid släckutrustning finnas nära till hands. Tänk också på att kontrollera om eldningsförbud råder Var inte rädd för att ändra i programmet om du upptäcker brister. Det är bättre att avbryta än att äventyra Efter arrangemanget Informera kontaktperson på hemmaplan om att arrangemanget är avslutat Fyll på och komplettera sjukvårdsutrustning Återkoppla i lägerkommittén om vad som gick bra och vad som kan förbättras Tillägg vid Eskader Ansvarig eskaderledare bestäms av kårstyrelsen Besättningar måste tas ut i enlighet med certifieringskraven Utförliga reservalternativ vid väderomställningar eller annan påverkan 20

21 Hälsokort Scoutens namn: Mobiltelefon: Personnummer: ICE - In Case of Emergency Vårdnadshavare (1) Mobiltelefon: Hemtelefon: Arbetstelefon: Vårdnadshavare (2) Mobiltelefon: Hemtelefon: Arbetstelefon: Simmkunnighet Vaccination Medicinering 50 meter 200 meter 1000 meter Stelkramp JA år. Nej TBE Vaccinerad JA år. Nej Allergier, sjukdomar eller annat som är viktigtför ledare att veta JA Kan sköta medicinering själv Information fortsätter på baksidan Jag försäkrar att uppgifterna stämmer: (målsman om du är under 18 år). Datum: Kortet behandlas konfidentiellt. Vid utträde ur kåren eller vid avslutat arrangemang förstörs detta kort. Kortet kan även distribueras digitalt. 21

22 Till: Kårstyrelsen Incidentrapport Arrangemang Datum Avdelning Kortfattade beskrivning av vad som inträffat Kontakt med sjukvårdsrådgivning Kontakt med förälder Sjukhus/vårdcentral uppsökt Kontakt med räddningstjänst Avdelningsledare Kårordförande 22

23 Om en olycka inträffar! Arrangemang Ledarteam Hemma (KPH) Styrelse/KO MEDIA Anhöriga 23