Konferensrapport - Nationella ehälsodagen

Transkript

1 Konferensrapport - Nationella ehälsodagen Mer samordning och tydligare styrning några av ledorden på årets konferens Tempot var högt när 900 e-hälsoentusiaster samlades på Münchenbryggeriet i Stockholm för att delta i den sjätte Nationella ehälsodagen. Årets konferens bjöd på ett stort antal seminarier, debatter, intervjuer och rundabordssamtal. Det fanns också möjlighet att utbyta erfarenheter genom besök i den Levande verkstaden eller via speed-dejting med experter. Atmosfären var varm, hjärtligt och inspirerande. Överallt pågick samtal och diskussioner. Varenda vrå var upptagen, men trängseln verkade inte bekymra någon. Tog sittplatserna i en konferenslokal slut, ställde sig åhörarna helt enkelt längs väggarna. Blev det kö till någon aktivitet i den Levande verkstaden, användes väntetiden till samtal med nya och gamla bekantskaper. Tjugo landsting och regioner var representerade på konferensen, liksom ett stort antal kommuner. Närmare 150 av deltagarna kom från kommunal verksamhet. På plats var också företrädare för privata vårdsektorn, olika ideella vårdorganisationer, myndigheter, IT-företag med flera. Även Finland, Danmark och Norge var representerade. Översyn av nationella strategin Under dagen presenteras flera nyheter med politiska förtecken, bland annat att den nationella strategin för e-hälsa ska ses över nästa år. Vi vill också se över förutsättningarna att ta tag i de här frågorna lite mer systematiskt och långsiktigt genom att inrätta en e-hälsokommitté. Det berättade Lena Furmark, ny statssekreterare hos Göran Hägglund på Socialdepartementet. De övergripande målformuleringarna i den nationella strategin är bra och mycket har hänt på området. Men vi måste ta tag i genomförandet på ett mer strukturerat sätt. Exakt under vilka former den här e-hälsokommittén kommer att arbeta ska vi be om att få återkomma till, sade hon. Enligt Lena Furmark måste arbetet bli mer effektivt och också förfinas för att Dokumentnamn: Konferensrapport /8

2 målsättningarna i strategin ska uppnås. Vi måste använda våra gemensamma pengar bättre och undvika dubbel- och trippelarbete, menade hon. Jag är stolt över e-hälsoutvecklingen i Sverige. Men jag är inte nöjd, trots att jag vet att andra länder är avundsjuka på oss för vårt sätt att samverka inom vård och omsorg, och för vårt goda samarbetsklimat med industrin, sade hon. Vill införa särskild katalysator Det var vid konferensens inledande panelsamtal i plenum som den nationella e- hälsostrategin diskuterades. I panelen fanns representanter från de olika samverkansorganisationerna inom Nationell ehälsa, den så kallade Högnivågruppen. Samtalet leddes av konferensens två moderatorer Håkan Eriksson, professor emeritus vid Karolinska Institutet, och Gilda Johansson, socialdirektör i Södertälje kommun. Att det behövs ett nytänkande i arbetet med införande av de nationella tjänsterna, var något som också Martin Andreasson betonade. Han är moderat regionråd i Västragötalandsregionen och ordförande i CeHis nya politiska styrelse och Inera AB. Ska vi kunna nå målen som finns i CeHis handlingsplan för , måste det till justeringar i varje enskilt system. Det behövs en katalysator som driver fram ett generationsskifte som innebär att alla IT-system har likartad miljö, menade han. Som katalysator vill Martin Andreasson använda prioriteringar i verksamheten. När det gäller e-hälsa så är ledorden samverkan. Vi kan tycka vad vi vill om huvudmannaskapsgränser, men e-hälsostöden måste kunna skära över dessa, betonade han. Börja om från början? Inga Karin Fryklund, förbundsdirektör för Vårdföretagarna, framförde åsikten att Sverige kanske ska göra som den amerikanska sjukvårdsorganisationen Kaiser Permanente med sina nio miljoner försäkringstagare. Den IT-tekniska lösning som organisationen inledningsvis plöjt ned 5 miljarder kronor i visade sig inte vara hållbar. Därför skrotade man den helt och startade om på nytt. Idag har man satsat 35 miljarder på nya IT-system. Är det så vi måste göra också i Sverige, att vi börjar om från början, frågade hon. Diskussionen kom också att handla om pengar. Behövs det mer ekonomiska resurser för att få de nationella e-hälsotjänsterna på plats, undrade moderatorerna. Nej, svarade Göran Stiernstedt, direktör för avdelningen för vård och omsorg på SKL. Dokumentnamn: Konferensrapport /8

3 Det handlar inte om pengabrist utan om andra saker. Det som behövs är ett starkt ledarskap, och det är detta som är katalysatorn enligt min uppfattning, sade han. Enligt Göran Stiernstedt är e-hälsa ett verktyg för alla viktiga förändringar inom vård och omsorg. Detta ställer stora krav på samverkan, menade han. E-hälsa är faktiskt den första fråga som fått landstingen att gå samman. Det finns också en enorm kraft inom kommunerna. Men vi behöver göra ett omtag nu. Varje gång jag träffar sjukvårdspersonal möts jag av deras ångest. Hjälp oss, ber man, att få system som funkar. Vardagen som stöds av e-hälsa Vad är ehälsa för mig? Den frågan var ett återkommande inslag i årets Nationella ehälsodag. Frågan inledde konferensen genom en film där olika personer fick berätta vad ordet ehälsa innebär för just dem. Frågan ställdes även till representanter från Högnivågruppen, liksom till patienten Catharina och hennes vuxne son Andreas som deltog i några av programpunkterna, bland annat i ett samtal i plenum. Catharina lider av den ovanliga nervsjukdomen idiopatisk intrakraniell hypertension, IIH, som innebär att trycket i hjärnan är förhöjt. Sjukdomen leder ofta till ett synbortfall. Catharina fick sin diagnos I januari i år drabbades hon av en förlamning från ljumskarna och nedåt och är idag rullstolsburen. E-hälsa betyder mycket för mig. Det finns bara ett fåtal patienter i Sverige med den här diagnosen. Tack vare Internet kunde jag snabbt komma i kontakt med andra personer som också lider av sjukdomen. Två år efter min diagnos startade vi en webbsida för att sprida information om sjukdomen. Det var långt före 1177.se. Vår webbsida var vägen tillbaka för mig och hjälpte till att bryta min isolering, berättade Catharina. Catharina är en flitig Internetanvändare, hon använder bland annat Internet för att kommunicera med vården och komma i kontakt med färdtjänst och hemtjänst. Önskemål inför framtiden är att jag ska kunna boka tid hos specialistvården via Internet, det skulle underlätta min tillvaro ytterligare. Att få läsa min journal på nätet är också något som jag ser fram emot. Jag vill ha tillgång till den på ett enkelt sätt, innehållet är ju ändå mitt, menade hon. Bättre stöd för vårdval Efter det inledande blocket i plenum fortsatte konferensen med ett stort antal parallella seminarier, debatter och samtal inom fyra temaområden. Vissa seminarier hade även en nordisk utblick. Totalt fanns 24 olika programpunkter att välja mellan, samt fyra rundabordssamtal och två fördjupande aktiviteter. Dokumentnamn: Konferensrapport /8

4 En debatt handlade om valfrihet och vårdval. Den utgick från en rapport från Myndigheten för vårdanalys i vilken landstingen kritiseras för att inte erbjuda invånarna ett tillräckligt bra underlag i samband med vårdval i primärvården. Enligt en undersökning bland allmänheten saknar var femte information som skulle underlätta vårdvalet. Paneldebatten leddes av Sofie Zetterström, ansvarig för programområde invånartjänster på CeHis. Hur ska invånarna få bättre information, undrade hon. Av diskussionen framgick bland annat att det pågår ett arbete att utveckla informationen på landstingens gemensamma webbplats 1177 Vårdguiden. Tjänsten Hitta & jämför vård ska göras om. Den kommer att innehålla betydligt mera data. Besökaren ska till exempel kunna skräddarsy vad det är han eller hon vill jämföra, till exempel drop in-tider, helgöppet och så vidare. Även den slutna vården ska på sikt ingå i tjänsten. Värmländsk önskelista Föredraget med rubriken För mer och säkrare IT i vården En landstingsresa i med och motvind lockade många åhörare. Lokalen var fullsatt när Göran Karlström, överläkare och projektledare i Landstinget i Värmland, berättade om ansträngningarna, glädjen och ibland frustrationen i arbetet att få IT-systemen på plats. Det har varit många diskussioner och jag har många gånger varit upprörd över att jag ska behöva anpassa mig efter IT-systemen, när det istället borde varit tvärt om, sade han. Han efterlyste bland annat en enhetlig loggtjänst som fungerar mot lokala och nationella system. På önskelistan stod också möjligheten att kunna sätta spärr och samtycke lokalt och att uppgifterna därefter automatiskt fortplantar sig uppåt i systemen. Göran Karlström berättade även om det nya testcentret i Karlstad, Nordic MedTest, som Landstinget i Värmland tagit initiativ till. Centret ska bland annat samarbeta med Inera när det gäller test av olika nationella e-hälsotjänster. Intensivt NPÖ-arbete i Norge och Finland Intresset var också stort för ett seminarium om nordiska erfarenheter av Nationell patientöversikt. Åhörarna fick en kort men översiktlig bild av det pågående arbetet med Nasjonal kjernejournal i Norge och med det nationella hälso- och sjukvårdsarkivet, KanTa, i Finland. Kjernejournal är i huvudsak en läskopia av kritiska hälsouppgifter från journalsystem och andra system. Uppgifterna har begränsad historik och patienten kan reservera sig från att medverka i kjernejournalen. KanTa är en gemensam benämning på de Dokumentnamn: Konferensrapport /8

5 riksomfattande tjänsterna e-recept, nationell läkemedelsdatabas, patientdataarkiv samt Mina uppgifter. Presentationerna visade att utvecklingen i stort sett följer samma spår som i Sverige. Det är likartade frågeställningar och problem. Den norska tidsplanen är utrullning I Finland ska anslutning till patientdataarkivet ske under Mer tester och bättre tidsplan Införandet av ordinationsverktyget Pascal i vården och omsorgen diskuterades också under konferensen. Denna programpunkt leddes av Karina Tellinger, strateg läkemedelsstöd vid CeHis. Hon berättade inledningsvis att införandet blev en utmaning för alla inblandade. Vad lärde vi oss av den turbulenta resan, frågade hon panelen. Paneldeltagarna beskrev införandet med uttryck som tsunamivåg, total frustration och ögonöppnare. Osäkerheten var stor, alla ringde till alla, men ingen visste vem som hade ansvaret för vad. Man hade till exempel problem att veta vem som var beställare, tillverkare och driftansvarig. Christina Åkerman, Läkemedelsverkets generaldirektör, menade att Pascalinförandet hade underlättats om den föreskrift som Läkemedelsverket jobbat fram och som nu är ute på remiss hade funnits. I föreskriften sägs att nationella medicinska informationssystem som inte räknas som medicintekniska produkter, ändå ska lyda under det medicintekniska regelverket och stå under Läkemedelsverkets tillsyn. Exempel på sådana system är NPÖ, Pascal och Nod. Vår förhoppning är att föreskriften träder i kraft 1 april 2014, informerade Christina Åkerman. Eva Pilsäter Faxner, utvecklingsdirektör inom Stockholms läns sjukvårdsområde, berättade att man var oförberedda när Pascal skulle införas. Många trodde att det bara var att logga in i en ny applikation, men så enkelt var det ju inte. Och vi som skulle erbjuda verksamhetsstöd var hela tiden ett steg efter, berättade hon. Åke Rosandher, från CeHis, konstaterade att infrastrukturen inte var så stabil som man trott. Vi hade en felaktig bild. Vi borde sett över tidsplanen och också testat mer, sade han. Åke Rosandhers uppfattning är att Pascal fungerar acceptabelt idag, vilket både Eva Pilsäter Faxner och Inger Olsson Nordin, enhetschef på Inspektionen för vård och omsorg, höll med om. Det har lugnat ner sig, menade man. Dokumentnamn: Konferensrapport /8

6 Jag ser fram emot när Pascal också kan användas för att nå de samlade läkemedelslistan, sade Inger Olsson Nordin. Rapport om systemens användbarhet I pauserna mellan de olika seminarierna hade deltagarna möjlighet att besök den Levande verkstaden som i år var uppdelad på två rum. Här visade engagerade personer upp sina projekt och berättade vad som sker på e-hälsområdet lokalt, regionalt, nationellt och även internationellt. Totalt presenterades 35 olika aktiviteter och projekt. En av dem som var på plats i den Levande verkstaden var sjuksköterskan Elisabeth Strindberg från Svensk sjuksköterskeförening. Hon berättade om rapporten Störande eller stödjande? Om ehälsosystemens användbarhet Bakom rapporten står fem vårdorganisationer i samverkan och arbetet har finansierats av Socialdepartementet. Med e-hälsosystem menas i rapporten journalsystem, system för patientdata och administrativa system. Vi har anordnat sju workshops för att samla in underlag till rapporten. Resultatet visar bland annat att användarna vill att IT-systemen följer arbetsprocesserna bättre än idag, att de är överskådliga, lätta att navigera i och anpassade för den aktuella arbetsuppgiften. Problemet med dubbeldokumentation och ständiga inloggningar måste lösas, berättade Elisabeth Strindberg. Några av slutsatserna i rapporten är att användbarheten i dagens e-hälsosystem måste förbättras och ska detta bli möjligt måste vårdpersonalen bli djupare involverad. I rapporten lyfter man fram tio punkter som beskriver vad som behöver prioriteras för att ta till vara på e-hälsosystemens möjligheter. Vi hoppas att rapporten ska bidra med underlag till en kraftfull nationell handlingsplan för e-hälsa, som ett komplement till den Nationella ehälsostrategin, sade Elisabeth Strindberg. Tidiga hypoteser och rådrum I den Levande verkstaden fanns också projektledare Mia Pettersson från Landstinget i Uppsala län. Hon berättade om landstingets omdiskuterade e-tjänst som ger patienterna tillgång till sina journaler via nätet, och det arbete som pågår att anpassa tjänsten till den nationella infrastrukturen så att andra landsting kan ansluta sig till lösningen. Mia Pettersson fick besvara många frågor om den oro som ett besked via Internet kan skapa hos patienterna. Patienten kan välja på två veckors fördröjning av informationen, ett så kallat rådrum. Vi har dock kunnat se att 98 procent av patienterna vill ta del av all Dokumentnamn: Konferensrapport /8

7 information direkt, berättade hon. Andra frågor handlade om journalen som arbetsredskap och den oro som finns att läkare i fortsättningen inte vågar skriva sina tankar i journalen, främst vad gäller differential diagnoser. Vi har tagit hänsyn till den oron. Därför är den information som läkaren kallar tidiga hypoteser inte synlig för patienten, berättade Mia Pettersson. Speed-dejtning med statssekreterare Nytt för i år var tre Svar Direkt-stationer; en för teknik & arkitektur, en för ledning & styrning samt en station för juridik. Stationerna var bemannade i pauserna av olika beslutsfattare och här kunde deltagarna ställa sin fråga. Det handlade om snabba korta möten, som en variant på speed-dejting. Svar Direkt-stationen för ledning & styrning var bland annat bemannad av Ragnwi Marcelind, statssekreterare hos barn- och äldreminister Maria Larsson på Socialdepartementet. Det var många besökare som tog chansen att ställa en fråga till henne. Juridiska spörsmål besvarades av juristerna Maria Jacobsson, Socialstyrelsen, och Patrik Sundström, Socialdepartementet. Majoriteten av frågorna handlade om tillämpningen av patientdatalagen och vad man får och inte får göra. Det finns en stor osäkerhet hos personalen hur man får hantera information om patienter. Vårdgivarna måste ta ett större ansvar för hur patientdatalagen ska tillämpas i praktiken, konstaterade Patrik Sundström. Myrorna lär oss samarbeta Sista punkten på det digra konferensprogrammet var ett samtal i plenum med de två statssekreterarna. Det hade varit en härlig dag, tyckte Ragnwi Marcelind, där många olika professioner fått möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter. Vi lär i mötande med varandra, menade hon, och hoppades att deltagarna blivit inspirerade och fått ny kunskap att ta med sig hem. Det har varit många goda exempel här idag. Jag är övertygad om att e-hälsa och välfärdsteknologi kommer att underlätta för våra äldre att kunna bo kvar hemma, att få åldras i trygghet och värdighet, sade hon. Ragnwi Marcelind efterlyste mer samverkan i det fortsatta e-hälsoarbetet. Vi står inför gemensamma utmaningar och behöver gemensamma lösningar, menade hon. Vi kan lära av myrorna. En myrstack byggs inte av en myra. Titta hur de arbetar Dokumentnamn: Konferensrapport /8

8 tillsammans för att bygga stacken. Man kommunicerar och samverkar. Ingen klarar allt ensam, men tillsammans kan vi klara vad som helst, sade hon, och fick motta en rungande applåd. Hon avslutade sitt föredrag med att berätta om Dagmar Karlsson, 100 år och bloggare. Dagmar har hört talas om att äldre i framtiden kan få hjälp av robotar i sitt hem. Detta tycker hon är något mycket positivt och skriver i sin blogg att roboten nog kan bli en trevlig och praktisk sambo. Lena Furmark passade på att tacka konferensdeltagarna för deras stora engagemang i e-hälsofrågor. Utan er hade det inte varit möjligt för oss i Högnivågruppen att uppnå någonting alls, betonade hon. Hon berättade vidare om några kommande ambitioner, bland annat att inrätta ett nationellt hälsobibliotek på nätet, liknande det norska, där vårdpersonal kan få tillgång till kvalitetssäkrad information. Dagen avslutades med ett Halleluja-moment, som Lena Furmark uttryckte det hela. Hon berättade att Sverige nu har en aktiv pilot i utbytet av e-recept mellan länder i Europa, inom ramen för epsos-projektet. Jag är så stolt att vi har fått det att fungera, särskilt som Sverige leder projektet, sade hon. Skribent: Barbro Falk på uppdrag av programrådet för Nationella ehälsodagen Konferensen arrangerades av samverkansorganisationerna inom Nationell ehälsa, det vill säga Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdföretagarna och Famna. Syftet är att visa hur långt införandet kommit inom området Nationell ehälsa och diskutera vilka utmaningar som väntar. Dokumentnamn: Konferensrapport /8