KALLELSE TILL MÖTE MED UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA NÄMNDEN

Transkript

1 KALLELSE UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA NÄMNDEN KALLELSE TILL MÖTE MED UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA NÄMNDEN Datum och tid: , kl (inkl. lunch) samt UVEN-möte med DURUC kl (se separat dagordning) Plats: Mälardalens högskola i Eskilstuna, konferensrum B202, Drottningg. 12 ( Ledamöter: Carl Anders Säfström Dekan Ulla Hillerdal Prodekan Margareta Enghag Lärarrepresentant Margareta Sandström Kjellin Lärarrepresentant Jarmo Lainio Lärarrepresentant Magdalena Rangne Lärarrepresentant Jacob Axdorph Studeranderepresentant Sofia Holm Studeranderepresentant Tor Nilsson Doktorandrepresentant Hans Egonsson Extern ledamot Margareta Forsberg Extern ledamot Tjänstemän: Gunilla Eriksson Forskningshandläggare Ines Vikblom Sekreterare, handläggare Therese Welén Utb.-ledare (UKK) Föredragande: Peter Gustafsson Utb.-ledare (UKK), 12 Anette Sandberg Utb.-strateg (UKK), 10, 12 Joa Silver Handläggare (UFO), 9 Övriga: Dan Landmark SACO FÖREDRAGNINGSLISTA Ärende Handlingar/förslag Behandling 1 Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter Beslut 2 Val av justeringsperson Förslag: Tor Nilsson Beslut 3 Anmälningar/Meddelanden Information Antagningsstatistik lärarprogrammet ht08 Föredragande: Therese Welén Information

2 5 Internationalisering inom lärarutbildningen Föredragande: Ines Vikblom 6 Arbetsgrupp Interkulturalitetreviderad budget och tidsplan Föredragande: Margareta Sandström Kjellin 7 Inrättande av ett utbildningsråd Föredragande: Ulla Hillerdal Bilaga 5 Bilaga 6 KALLELSE UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA NÄMNDEN Beslut Beslut Beslut 8 Konferensbidragforskningsmedel 2008 Föredragande: Gunilla Eriksson 9 Volymtilldelning för utbildning på grund- och avancerad nivå bå 2009 Föredragande: Joa Silver 10 Strategiska medel för utbildning på grund- och avancerad nivå bå 2009 Föredragande: Anette Sandberg 11 Strategiska medel på forskarnivå bå 2009 Föredragande: Margareta Enghag, Jarmo Lainio 12 Master i didaktik Föredragande: Peter Gustafsson, Anette Sandberg 13 Övriga frågor 14 Avslutande Bilaga 8, sänds senare Bilaga 9a, b Bilaga 10 Bilaga 11a, b Bilaga 12, sänds senare Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Var vänlig anmäl förhinder till Ines Vikblom ; e-post: ines.vikblom@mdh.se Välkommen!

3 Bilaga 4 UVEN

4 Mälardalens högskola Bilaga 5 Utbildningsvetenskapliga nämnden UVEN Internationalisering inom lärarutbildningen Vid februari-sammanträdet informerade utbildningsledare Therese Welén nämnden om riktlinjer för internationellt utbyte inom ramen för den verksamhetsförlagda utbildningsdelen i lärarprogrammet. Nämnden måste nu ta ett beslut angående vad som gäller för internationellt utbyte inom denna del av lärarutbildningen. Förslag till beslut att: - UVEN ger UKK i uppdrag att snarast upprätta utbytesavtal med lärosäten utomlands med lärarutbildning särskilt vad gäller utbyte inom den verksamhetsförlagda utbildningsdelen. - UVEN vill ha en rapport från internationaliseringsarbetet vid sitt möte den 4 september 2008.

5 Bilaga 6 UVEN Delrapport till den Utbildningsvetenskapliga nämnden den 29 maj 2009 från arbetsgruppen omkring interkulturalitet i lärarutbildningen Uppdraget Enligt protokoll från sammanträdet i den Utbildningsvetenskapliga nämnden 13 mars 2008 tillsattes en arbetsgrupp med uppdraget att utveckla kurser som behandlar koppling mellan interkulturalitet och lärarutbildning. Det poängterades att dessa frågor bör genomsyra lärarutbildningen. Tre deluppdrag skulle genomföras: gruppen skulle A. tillsammans med DURUC inventera skolornas behov av utbildning inom området interkulturalitet B. inventera vilka forskningsbehov som finns inom området, och vilka resurser MDH har för detta ändamål C. se över och skapa kurser med interkulturalitet som ledord eller där interkulturalitet ingår, t ex interkulturell kommunikation, interkulturell pedagogik. Det angavs att en budget och en tidsplan för arbetsgruppens arbete skulle läggas fram vid nämndens sammanträde den 24 april samt att uppdraget skulle slutredovisas vid nämndens sammanträde den 4 september Vid UVEN:s möte den 24 april preciserades uppdraget, och idéer framfördes om tänkbara tillvägagångssätt; dessutom flyttades tidsramar fram. Det beslutades att arbetsgruppen skulle inkomma med omarbetad budget och tidsplan vid UVEN:s möte 29 maj. Arbetsgruppen Arbetsgruppen består av Åsa Brattlund, Marja-Terttu Tryggvason, Margaret Obondo och Margareta Sandström Kjellin. Dessutom deltar Jacob Axdorph som studeranderepresentant. 1

6 Bilaga 6 UVEN Delrapportens innehåll I delrapporten redovisas dels en inventering av befintliga kurser med interkulturalitet som ledord eller där interkulturalitet ingår, t ex interkulturell kommunikation, interkulturell pedagogik (UVEN:s protokoll ), dels resultaten av den enkät som gjorts för att tillsammans med DURUC inventera skolornas behov av utbildning inom området interkulturalitet (UVEN:s protokoll ). Rapporten inleds med ett resonemang omkring vokabulär samt definitioner och avgränsningar. Vokabulär, definitioner och avgränsningar Nedan följer först ett kort resonemang om de begrepp som användes vid formuleringen av uppdraget från UVEN till arbetsgruppen; därefter följer ett kort resonemang om näraliggande begrepp (eftersom andra dokument inte i så hög grad använder de begrepp som användes vid formuleringen av uppdraget från UVEN, även om det framgår av innehållet i dessa andra dokument att man avser den företeelse som är aktuell). Slutligen görs en avgränsning av arbetsgruppens förståelse av vilka begrepp som kan användas vid redovisningen av uppdraget. Det måste också poängteras att det inte är fråga om en uttömmande diskussion omkring begreppen, eftersom de i sig är mycket svåra att definiera, och kan tolkas i många olika riktningar. Begrepp som används i formulering av uppdraget till arbetsgruppen Begreppet interkulturalitet syftar på mötet mellan olika kulturer, till skillnad från mångkulturalitet som bara avser parallell existens mellan kulturer. Interkulturell betonar att vi påverkar varandra ömsesidigt mellan kulturer, inte bara att det finns flera kulturer (Lahdenperä, 2004). Interkulturell kommunikation används (flitigast i USA, enligt Lahdenperä, 2004) som en särskild gren inom ämnet kommunikation. Interkulturell kommunikation rymmer både möjligheten till förståelse mellan kulturer och möjligheten till missförstånd och oförståelse (Illman & Nynäs, 2005; Hall, 1989). Interkulturell kommunikation är ett fält inom kommunikationsvetenskap, påpekar även Stier (2004) och klargör att interkulturell kommunikation fokuserar på själva processen individerna och kulturerna emellan (s. 38). Interkulturell pedagogik (eller multicultural education, som är det begrepp som används i USA, Canada och Australien, eller intercultural education som är det begrepp som används i Europa, England undantaget) definieras på olika sätt. Banks (2007) inbegriper många andra aspekter än etnicitet i följande definition: Multicultural education is an idea stating that all students, regardless of the groups to which they belong, such as those related to gender, ethnicity, race, culture, language, social class, religion, or exceptionality, should experience educational equality in the schools. Multicultural education is also a reform movement designed to bring about a transformation of the school so that 2

7 Bilaga 6 UVEN students from both genders and from diverse cultural, language, and ethnic groups will have en equal chance to experience school success. Multicultural education views the school as a social system that consists of highly interrelated parts and variables. Multicultural education is a continuing process because the idealized goals it tries to actualize can never be fully achieved in human society. (s. 25) Banks (2007) har också definierat fem olika aspekter som bör beaktas i undervisning som gäller mångfald: The dimensions of multicultural education are: content integration, the knowledge construction process, prejudice reduction, an equity pedagogy, and an empowering school culture and social structure. Banks (2007) framhåller vikten av att ta hänsyn till alla dessa dimensioner: To implement multicultural education effectively, teachers and administrators must attend to each of the five dimension of multicultural education. They should use content from diverse groups when teaching concepts and skills, help students to understand how knowledge in the various disciples is constructed, help students to develop positive intergroup attitudes and behaviors, and modify their teaching strategies so that students from different racial, cultural, language and social-class groups will experience equal educational opportunities. The total environment and culture of the school must be transformed so that students from diverse groups will experience equal status in the culture and life of the school. (s , modifierad text) Den norska forskaren Joron Pihl definierar interkulturell pedagogik som Undervisning som utvecklar ömsesidig kunskap om och förståelse mellan individer och grupper som har olika kulturell bakgrund (Pihl, 2005). Enligt Lahdenperä (2004, s. 27) är den interkulturella pedagogiska forskningens uppgift bl a att tydliggöra etnocentriska och monokulturella föreställningar och värderingar i skola, barnomsorg och utbildning. Lahdenperä menar vidare att ingen enskild forskningsgren ensam kan studera de komplexa mångkulturella systemen. Istället behövs det tvärvetenskapliga och mångvetenskapliga forskningsansatser som belyser t ex barnsomsorg, skola och utbildning från olika synvinklar där etnologin har en självskriven roll. Lahdenperä (2004) framhåller att det inte räcker att forskningsobjektet (t ex interkulturella barn eller interkulturellt lärande) är interkulturellt för att forskningen ska kunna kallas interkulturell. Istället krävs det en interkulturell lärprocess, där man studerar olika företeelser ur olika kulturella synvinklar och med olika vetenskapliga utgångspunkter. En fördel, menar Lahdenperä, är om forskningsgruppen består av personer med olika etnisk tillhörighet, så att det kan uppstå en interkulturell lärandeprocess i denna grupp. 3

8 Bilaga 6 UVEN Näraliggande begrepp som används i centrala dokument I Högskoleverkets uppföljande utvärdering av lärarutbildningen, Rapport 2008:8R (Högskoleverket, 2008a) nämns inte begreppet interkulturalitet. Inte heller interkulturell kommunikation eller interkulturell pedagogik nämns där. Istället förefaller begreppen mångfald/kulturell mångfald och/eller internationalisering vara de som används nu. Begreppet mångfald syftar dels på personer med olika etnisk och kulturell bakgrund, men kan också gälla kön, utbildning, ålder, funktionshinder, sexuell läggning med mera. Detta stämmer väl överens med den tidigare återgivna definionen som Banks (2007) gör av multicultural education (vilket alltså motsvarar det europeiska interkulturell pedagogik/intercultural education. I rapporten 2008:8R (Högskoleverket, 2008a) sägs vidare, under rubriken Mälardalens högskola, bedömning att områdets värderingar och förhållningssätt i ett demokratiskt mångkulturellt samhälle skulle vinna på att kvalitetsaspekterna jämställdhet, genus och mångfald blev mer explicit framskrivna (s. 146). Förutom att det illustrerar användningen av andra begrepp som är näraliggande, är detta citat något som arbetsgruppen tar fasta på innehållsmässigt. Eftersom detta specifikt efterlyses för Mälardalens högskola gör arbetsgruppen därför även en inventering av huruvida jämställdhet och genus beaktas i kurserna på lärarutbildningen vid Mälardalens högskola. Även i Strategi för internationell verksamhet vid Mälardalens högskola (Dnr CF /07) används begreppen internationalisering och interkulturalitet på ett sådant sätt att de kuggar i varandra. Det sägs t ex (s. 2) att alla de aktiviteter som föreslås För att internationalisering ska få ordentlig genomslagskraft på olika sätt bidrar till att förstärka medvetenheten om interkulturalitet och mångfald. Vidare påpekas i denna skrift att det inte bara är ett strävande i namnet av internationalisering, utan även med tanke på hållbar utveckling, att ge högskolans lärare stöd att utveckla undervisning utifrån multikulturella perspektiv och genom att erbjuda våra studenter interkulturella kurser (s. 4). Det påpekas att själva internationaliseringsarbetet utgår från en värdegrund där nationella och interkulturella olikheter ses som en del av den egna vardagen och där dessa har ett stort värde för individens intellektuella utveckling (s. 5). Likaså definieras i Internationaliseringspolicy för lärarutbildningen (Bilaga 9 UVEN ) internationalisering som en värdegrund som innebär ökad interkulturell förståelse (s. 1). Både i strategin för internationell verksamhet vid Mälardalens högskola och i internationaliseringspolicyn för lärarutbildningen vid Mälardalens högskola definieras internationalisering alltså som en värdegrund där interkulturalitet ses som en tillgång; begreppen internationalisering och interkulturalitet griper på så sätt in i varandra på liknande sätt som i den uppföljande utvärderingen för lärarutbildningen (Högskoleverket, 2008a) och En högskola i världen internationalisering för kvalitet (Högskoleverket, 2008b). I den sistnämnda rapporten nämns att man vid några lärosäten satsar på kurser i interkulturell kompetens för studenterna, för att stimulera dessas mobilitet. Avgränsning Det kan alltså konstateras att det råder en viss begreppsförvirring på området. Eftersom denna utredning gäller pedagogiska sammanhang är begreppet interkulturell pedagogik centralt. I granskningen av förekomsten av fokusering på 4

9 Bilaga 6 UVEN interkulturalitet i kursplanerna beaktas dock även näraliggande begrepp. Som näraliggande begrepp anses följande: - etnicitet, genus och klass; - kulturell mångfald; - mångfald; - interkulturell kommunikation. Begreppet interkulturell kommunikation beaktas, eftersom det framgår att det är interkulturalitet eller interkulturell pedagogik som avses. Arbetsgruppen kommer dock inte att använda begreppet interkulturell kommunikation, dels eftersom det inte används i något av de dokument som setts som centrala, dels eftersom begreppet interkulturell kommunikation även betecknar många andra företeelser än de som är i fokus i denna utredning. De olika begrepp som används i de sammanhang som här åsyftas (de pedagogiska) har det gemensamt att de anger ett syfte att öka den interkulturella medvetenheten och förmågan att se interkulturella möten i skolan/förskolan som möjligheter till ömsesidigt givande möten: lärare-elev, lärare-lärare, elev-elev, lärare-lärarutbildare, lärarstudent-lärarstudent, lärarutbildare-lärarutbildare. Referenser: Banks, J. (2007) Multicultural Education. Issues and Perspectives. 6 th edition. Hoboken, NJ: Wiley. Banks, J. (1991). An introduction to multicultural education. Boston: Allyn and Bacon Hall, E. (1989). Beyond Culture. New York: Anchor Books. Högskoleverket (2008). Rapport 2008: 15 R. En högskola i världen internationalisering för kvalitet. Högskoleverket (2008). Rapport 2008: 8R. Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen. Illman, R. & Nynäs, P. (2005). Kultur, människa, möte Ett humanistiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Lahdenperä, P. (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Pihl, J. (2005). Skolutvikling i lys av etnisk mangfold. i J. Pihl (red.) Etnisk mangfold i skolen. Oslo: Universitetsforlaget. Stier, J. (2004). Kulturmöten. Lund: Studentlitteratur. 5

10 Bilaga 6 UVEN Inventering av befintliga kurser inom området interkulturalitet Nedan beskrivs först hur interkulturalitet (dock oftast i andra begreppsliga termer) uppmärksammas inom det allmänna utbildningsområdet på lärarprogrammet vid Mälardalens högskola och därefter i det övriga kursutbudet för lärarprogrammet vid Mälardalens högskola; sedan beskrivs vilka andra kurser i interkulturalitet/andra näraliggande termer som ges vid Mälardalens högskola. Slutligen ges en förteckning över kurser vid andra lärosäten där titeln anger fokus på interkulturalitet eller näraliggande begrepp. Arbetsgruppen betonar dock att vi inte vet något om genomförandet av kurserna; det kan ju vara så att aspekter av interkulturalitet förekommer trots att detta inte framgår av kursplanen. Därefter beskrivs om/hur jämställdhet och genus uppmärksammas i kursplanerna inom det allmänna utbildningsområdet och i det övriga kursutbudet för lärarprogrammet vid Mälardalens högskola. Interkulturalitet uppmärksammas för hela lärarprogrammet vid Mälardalens högskola på så sätt att en av de fem utvecklingslinjerna beskrivs som Värderingar och förhållningssätt i ett demokratiskt och mångkulturellt samhälle. Samtliga kursplaner inom lärarprogrammet har granskats med avseende på om interkulturalitet återfinns som ledord och/eller i vilka ordalag det omnämns. Lärarprogrammets Allmänna Utbildningsområde På det allmänna utbildningsområdet används inte begreppet interkulturalitet, men på olika sätt berörs ändå området. På AU1 nämns i kursen Lärarens uppdrag (SOA100) den mångkulturella skolan. På AU2 sägs det att studenterna i kursen Pedagogisk kommunikation i teori och praktik (HOA203) ska kunna redogöra för vilka krav de mångkulturella lärmiljöerna ställer på lärarens tolkning av den gemensamma värdegrunden, så att mångkulturalitet ses som en tillgång samt beskriva översiktligt hur kommunikationsmönster hänger samman med lärares och elevers tillhörighet vad gäller etnicitet, genus och klass. Detta innebär bland annat att [ ] studenten ska med utgångspunkt i vetenskaplig litteratur kunna ta ställning till olika former av en- och flerspråkig undervisning. På AU3 framgår det i kursen En värld att ta ansvar för (GLK307) under Syfte att studenten ska uppskatta mångfald ; under Lärandemål sägs att kursen har ett globalt perspektiv och under Innehåll nämns den mångkulturella kompetensen, skolans internationalisering och demokratiutveckling ; under Undervisning nämns internationella kontakter. På AU2 pågår dock ett medvetandegörande omkring interkulturalitet. Våren 2008 förbereder en arbetsgrupp för att ge kursen även på engelska ht 08 (en kursgrupp), och man kommer att samläsa med det nystartade terminsprogrammet för inresande studenter, Intercultural Teaching and Learning in Sweden, SIU106. (I kurspaketet för Intercultural Teaching and Learning in Sweden, 30 hp, ingår även Introduction to Intercultural Communication, SIU104). I planeringen av den engelska kursgruppen görs ett förtydligande kring det interkulturella i denna kurs; dessutom kommer ju det faktum att studenter från olika kulturer kommer att interagera i kursgruppen, att 6

11 Bilaga 6 UVEN innebära ett förtydligande kring det interkulturella (och inte det mångkulturella). Andra kurser inom lärarprogrammet I kursen Lek, lärande och utveckling 1 (SPE138) nämns betydelsen av ålder, genus och etnicitet. I kurserna i Svenska som andraspråk (HSA100; 110; 201; 210; 300; 310) nämns inte interkulturalitet ; däremot nämns näraliggande begrepp på något sätt i nästan alla dessa kurser: HSA100: kunna visa prov på kulturell självinsikt kunna belysa det mångkulturella samhällets problematik HSA110: kunna visa prov på kulturell självinsikt kunna belysa det mångkulturella samhällets problematik HSA300: kunna visa prov på kulturell självinsikt kunna belysa det mångkulturella samhällets problematik HSA310: kunna analysera och redogöra för två- och flerspråkighet på individ-, grupp- och samhällsnivå I kurserna i språk (utvecklings) didaktik nämns inte interkulturalitet (eller näraliggande begrepp) i någon kursplan. Inte heller kursplanerna i litteraturvetenskap nämner interkulturalitet eller närliggande begrepp. Ingen av kurserna i svenska nämner interkulturalitet, men i kursen Språkutveckling och språkinlärning (HSV114) nämns mångkulturellt ; i kursen Läs- och skrivinlärning (HSV111) nämns en- och tvåspråkiga barn ; i kursen Språksociologi med uppsats (HSV216) förekommer följande ordalydelser: språklig variation samtalsdeltagares sociala och etniska bakgrund normer kring flerspråkighet och för hur flerspråkighet används i samtal, språklig variation av olika slag: etnisk, social, könsbetingad, åldersbetingad och situationell. Flerspråkighet. I kursplanerna i engelska nämns varken interkulturalitet eller näraliggande begrepp. I två av kurserna i spanska nämns interkulturalitet (HSP100 och HSP140): ha kännedom om interkulturella företeelser och kommunikationsmönster. Likaså nämns i två kurser i tyska interkulturalitet (HTY100 och HTY110): kunna redogöra för grundläggande kulturella skillnader mellan Sverige och de tyskspråkiga länderna, ha kännedom om interkulturella företeelser och kommunikationsmönster. I kurserna i finska nämns inte interkulturalitet; däremot nämns två- och flerspråkighet i kursen Finska för studenter med förkunskaper 2 (HFN203). I en kurs i franska, Franska 2 (HFR200) nämns interkulturalitet i samband med muntlig kommunikation, och i samband med fransk affärskultur nämns interkulturell inriktning. I kursen Franska 2 (HFR201) nämns interkulturalitet, men i ett sammanhang som kan förefalla ologiskt: Muntliga övningar i franska uttryckssätt, interkulturalitet, prosodi och retorik (arbetsgruppen antar dock att interkulturalitet här troligen avser hur man beter sig på ett franskt sätt när man talar, men anser att ändå att det borde ha stått i en mening för sig). 7

12 Bilaga 6 UVEN Ingen av kurserna i nationalekonomi, kemi, biologi, geografi, teknik, byggteknik, matematik eller specialpedagogik nämner interkulturalitet eller näraliggande begrepp. I naturvetenskap nämns inte interkulturalitet eller näraliggande begrepp i någon kursplan. I kursen En internationell värld (GLK304) sägs dock att Syftet bl a är att hitta, utveckla och delta i internationella kommunikationsmiljöer lämpliga för skolor, lärare och lärarstudenter. I kursen Tvärvetenskaplig begreppsbildning och dess didaktik, GLK101, nämns inte interkulturalitet. I kurserna i historia nämns inte interkulturalitet; det närmaste man kommer är i Historia 1-30 (SHI100) där det sägs att kursena syfte är ge kunskap om den historiska utvecklingen globalt och nationellt utifrån politiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt perspektiv ; i Modern historia (SHI112) sags att Kursen behandlar framväxten och utvecklandet av det globala samhället med fokus på sociala rörelser, identiteter, sociala relationer och revolutioner ; I Sveriges ekonomiska historia (SHI115) nämns utifrån internationellt perspektiv. I kurserna i statsvetenskap nämns inte interkulturalitet; däremot talar man (förstås) om demokrati; det är fråga om att redogöra för demokratiteorier, den svenska demokratin, olika sätt att definiera demokrati etc. Slutsatser De ämnen, i vars kursplaner interkulturalitet eller näraliggande begrepp omnämns, är framför allt de i spanska och tyska (förutom franska där omnämnandet inte förefaller höra ihop logiskt med det sammanhang där det nämns); dessutom nämns begreppen i kursplanerna i svenska som andraspråk, och i svenska (men där verkar det vara tvåspråkigheten mer än den interkulturella medvetenheten som är i fokus) samt i Lek, lärande och utveckling. Andra kurser i pedagogik med fokus på interkulturalitet eller näraliggande begrepp Kursen Möten med mångfald (SPE125) nämner inte begreppet interkulturalitet ; däremot används närliggande begrepp och fokus för kursen är, som namnet anger, möten mellan kulturer; i Syftet talas det om social, kulturell, etnisk och religiös mångfald; i Lärandemålen om majoritetssamhället och mångfald ; i Innehåll om kultur, etnicitet, mångfald, minoriteter, exkludering. Samma argumentation gäller för kursen Lärande och etnisk mångfald i skolan (SPE121). Slutsatser av de två kurserna i pedagogik Dessa kurser har en tydlig fokus på att öka förståelsen för och medvetenheten om hur olika kulturer kan berika, samverka omkring och kommunicera med varandra i förskola, skola och i samhället i övrigt. Kurser i svensk-finsk interkulturell kommunikation Kursen Finsk-svensk interkulturell kommunikation (HFN114) anger som ett lärandemål att kunna känna igen och aktivt motarbeta olika hinder för interkulturell kommunikation, och kursen ger en vetenskaplig bas för studiet av talad interkulturell kommunikation mellan svenskar och finnar. 8

13 Bilaga 6 UVEN Slutsatser av kurserna i svensk-finsk interkulturell kommunikation Kurserna i svensk-finsk interkulturell kommunikation har en tydlig fokus på kommunikationssituationen mellan svenskar och finnar; det är dock inte specifikt kulturmötet i förskola/skola som är i fokus. Kurserna har en språkvetenskaplig bas. Kurser i ämnet interkulturell kommunikation I ämnet Interkulturell kommunikation ges kurserna Kulturmötets anatomi (SIU100) Kognition i interkulturellt samspel (SIU101) Etnicitet och transkulturella flöden (SIU102) Projektarbete i interkulturell kommunikation (SIU103) Introduktion till interkulturell kommunikation (SIU104) Pedagogisk kommunikation ur ett interkulturellt perspektiv (SIU106) Alla kurserna i interkulturell kommunikation (utom Pedagogisk kommunikation ur ett interkulturellt perspektiv, SIU106) har fokus på att kulturmöten äger rum på olika sociala arenor och har inte den pedagogiska fokus som är föremål för denna arbetsgrupps intresse. Dessutom ger dessa kurser en bredare samhällsvetenskaplig bas för interkulturell kommunikation. Kursen Pedagogisk kommunikation ur ett interkulturellt perspektiv, SIU106, är en lättvariant av Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, HOA203, som ges på lärarprogrammets AU2. Anledningen till att denna kurs klassats inom ämnet interkulturell kommunikation är att det är en kurs som erbjuds inresande studenter; de kommer dock att samläsa med lärarstudenter på Mälardalens högskola. 9

14 Bilaga 6 UVEN Inventering av förekomst av jämställdhet/genus i kursplaner vid lärarprogrammet vid Mälardalens högskola På AU uppmärksammas genus i kursen Estetiska lärprocesser i teori och praktik, SOA110 i och med följande ordalydelse: genusperspektiv i nutida estetiska uttrycksformer. I kursen Pedagogisk kommunikation i teori och praktik, HOA203, nämns genus: beskriva översiktligt hur kommunikationsmönster hänger samman med lärares och elevers tillhörighet vad gäller etnicitet, genus och klass. I kursen Lek, lärande och utveckling 1 (SPE138) nämns betydelsen av ålder, genus och etnicitet. I kursen Lek, lärande och utveckling 2 (SPE139) uppmärksammas genus ytterligare. I syfte, lärandemål och innehåll återkommer formuleringar som: Den studerande skall utveckla kunskap kring genus, liksom kring etik och livsfrågor i relation till lek, lärande och utveckling i pedagogisk verksamhet. I kurserna i språk(utvecklings)didaktik, svenska som andraspråk och litteraturvetenskap nämns inte genus. I kurserna i svenska nämns genus endast i kursen Språksociologi med uppsats, HOA216, apropå variation av olika slag: könsbetingad. Slutsats På AU uppmärksammas genus i viss mån. I inriktning Lek, lärande och utveckling ges ett stort utrymme åt genus. Vidare nämns inte genus i någon kursplan i engelska, spanska, finska eller franska; det nämns inte heller i kursplanerna i nationalekonomi, kemi, biologi, geografi, teknik, byggteknik, miljökunskap, matematik, statsvetenskap eller specialpedagogik. I naturvetenskap nämns inte heller genus, inte ens i kursen Tvärvetenskaplig begreppsbildning och dess didaktik, GLK101. I kursen Sveriges ekonomiska historia, SHI115, nämns kvinnornas roll. Kursen Genus i historien, SHI129, fokuserar naturligt nog fullständigt på genus. I en kurs i svenska (HSV216) förekommer formuleringar som rör genus: språklig variation av olika slag: [ ] könsbetingad, [ ]. I historia är genusaspekten i fokus för kursen Genus i historien (SHI129). Likaså nämns genus i kursen Sveriges ekonomiska historia SHI115: ha kunskap om kvinnornas förändrade ställning på arbetsmarknaden. 10

15 Bilaga 6 UVEN Resultat av enkät via DURUC om kursbehov inom området En enkät skickades ut från arbetsgruppen den 16 april via DURUC med följande lydelse: Enkät till DURUC: I dagens skola möts kulturer framför allt genom elevers olika etniska tillhörighet. Sådana möten har en potential att utveckla både lärare och elever. En person som får möta andra kulturer kan få en större förståelse för den andres kultur och samtidigt öka sin medvetenhet om den egna kulturen. När detta uppnåtts kan individen inta en position, varifrån olika kulturer betraktas och värderas en ökad interkulturell kompetens. Sådan kompetens är angelägen för både lärare och elever, men för att elever ska få sådan kompetens torde det vara nödvändigt att eleven får möta lärare som innehar kompetensen. 1. Vilken beredskap finns det på din skola att bemöta dessa ungdomar så att deras kulturella tillhörighet bejakas? 2. Finns det behov av kurser inom detta område för att öka personalens interkulturella kompetens? Vi önskar få ett svar på denna fråga och helst en specificering med önskemål om innehåll i sådana kurser. Mälardalens högskola kommer att utveckla kurser med ledning av era svar och erbjuda era personalgrupper sådana kurser. Det inkom endast tre svar på enkäten. Av ett svar framgick att man ansåg sig ha liten beredskap att bemöta dessa ungdomar och barn så att deras kulturell tillhörighet bejakas, medan det av de andra två svaren framgick att man ansåg sig ha god erfarenhet av detta, men att man också ville fördjupa sina kunskaper och bredda perspektiven. De specificerade önskemål som angavs var dels att man angav specifik litteratur och viss föreläsares namn, dels namn på befintliga kurser vid MDH inom Svenska som andraspråk. Eftersom enkäten gav så magert resultat avvaktar arbetsgruppen resultat av den diskussion som kommer att äga rum i mötet mellan DURUC och UVEN den 29 maj och hoppas få fler synpunkter då på önskvärt innehåll i eventuella nya kurser. 11

16 Bilaga 6 UVEN Kurser vid andra lärosäten där det i titeln anges en fokus på interkulturalitet eller näraliggande begrepp Observera att listan inte gör anspråk på fullständighet! En sökning har gjorts med hjälp av sökorden interkulturell pedagogik, interkulturell kommunikation och mångfald. Södertörns högskola - Interkulturell pedagogik, 30 hp, grundnivå (kultur och kommunikation) Introduktion till interkulturell pedagogik Aktuella teoretiska perspektiv på bildning, kunskap och lärande Identiteter, förutsättningar och konstruktioner Det informella lärandet och skolan - Interkulturell pedagogik, 30 hp, fortsättningskurs (Kultur och kommunikation) Kritisk pedagogik och globalisering Interkulturellt lärande och kommunikation Introduktion till interkulturell pedagogik forskning Uppsats 7,5 hp - Interkulturell pedagogik, 30 hp, påbyggnadskurs Interkulturell pedagogisk forskning Fördjupning i ämnet som uppsats skrivs om uppsats Stockholms universitet - Cultural Diversity in Teaching, 15 hp, grundnivå (Pedagogik) - Gender och Ethnicity: Life Situations in the Multicultural Society, 7,5 hp, grundnivå (Pedagogik) - Migration och integration, 7,5 hp, grundnivå (pedagogik) - Kommunikation och utvecklingsvillkor, 7,5 hp, grundnivå (pedagogik) - Språk- och kunskapsutveckling i mångfaldens skola, 30 hp, ingår i Lärarfortbildningen, grundnivå Lunds universitet - Interkulturell pedagogik, 15 hp, grundnivå, nätbaserad, fristående (Pedagogik, fr o m vt 08) Pedagogik och senmodernitet Interkulturell kommunikation Interkulturell pedagogik i praktiken - Interkulturell kompetens, 10 p, fortbildningskurs (Pedagogik) Samma innehåll som den föregående kursen har Örebro universitet: - Mångkultur och skola, 7,5 hp, B-nivå (pedagogik) - Etnisk mångfald i klassrummet, 7,5 hp, B-nivå (Pedagogik, vt 09) - Mångkulturella utmaningar i skolan, 30 hp, B-nivå (pedagogik) 12

17 Bilaga 6 UVEN Didaktiska perspektiv och etnisk mångfald, 7,5 hp, B-nivå Didaktiska perspektiv och etnisk mångfald II, 7,5 hp, B-nivå Flerspråkighet, identitet och kommunikation, 7hp, B-nivå Etnicitet, religion och kultur, 7,5hp Tolerans och främlingsfientlighet i skola och samhälle 7,5ht Uppsala universitet - Skolan, språken och den europeiska gemenskapen, 30 hp, grundnivå, lärarfortbildning Allmän språkdidaktik och metodik Kulturkunskap och kommunikativ kompetens Språket, landet och kulturen fältarbete i målspråksland Skolan, språken och den europeiska gemenskapen - Masterprogram i mångfaldsstudier, 120 hp (historisk-filosofiska fakulteten) Mångfaldens dimensioner Mångfald: identitet och identitetspolitik Genusteori Etnicitet och politik Malmö högskola - Språk, samhälle, mångfald 180 hp (Internationell Migration/Etniska relationer) Introduktion till högskolestudier/ Introduktion till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning/ämnesintroduktion: Språket, kulturen och människan Språkets struktur och funktion/litteraturen i det mångkulturella samhället Språk i världen/ text- och kulturanalys Fritt val/utbytestermin Kulturvetenskplig fördjupning, Språkvetenskaplig fördjupning, Fritt val med möjligheter till praktik och fältstudier Uppsatsrelaterad specialiseringskurs, inkl metodstöd/ Uppsats(Karriärplanering - Internationell migration och etniska relationer, 30hp (Internationell Migration/Etniska relationer) - Kultur och mångkulturalitet, 30 hp, nivå ej angiven (Hälsa och samhälle) - Idrott och mångfald, 15 hp, grundnivå (lärarutbildning) - Identitet, demokrati och mångfald, 15 hp, grundnivå (lärarutbildning) - Kulturmöten i skolan, 15 hp, grundnivå (lärarutbildning, religion) - Interkulturell kommunikation, 15 hp, grundnivå - Learning and Teaching in Multicultural Schools, 15 hp, grundnivå 13

18 Bilaga 6 UVEN Andraspråkselevers möte med ett ämnesspråk, 7,5 hp, grundnivå, distans (lärarutbildning9 - Skolans värdegrund och modersmålslärarens uppdrag, 7,5 hp (grundnivå), (lärarutbildning, modersmålslärare) - Språk, kultur, etnicitet och genus i skolan 7.5 hp, grundnivå (lärarutbildning, modersmålslärare) - Pedagogik, magister/masterutbildning, 60/120hp Innehåller bl a Komparativ pedagogik, 15 hp Mångfaldens skola, 7,5 hp Högskolan Kristianstad - Intercultural Communication, 15 hp, grundnivå (Inst för humaniora) Högskolan Kalmar - Interkulturell pedagogik, 15 hp, Nivå A (Inst för Hälso- och Beteendevetenskap) 14

19 Bilaga 6 UVEN Budget Arbetsgruppen förfogar över kronor. 1. För arbetet i arbetsgruppen planerar vi att använda 280 timmar, vilket innebär att kr kommer att användas som ekonomisk ersättning till gruppdeltagarna (280 timmar à 460 kr/tim= kr) kr planeras att användas för anordnande av en seminariedag gällande vardagsproblematik kontra forskning omkring det aktuella området. 3. Återstående kr planeras att användas som buffert för extraordinära kostnader vid startande av nya kurser med interkulturalitet som ledord eller där interkulturalitet ingår Tidsplan A. För deluppdraget att Tillsammans med Duruc inventera skolornas behov av utbildning inom området interkulturalitet har arbetsgruppen under april 2008 genom en enkel enkät via Duruc tagit reda på skolornas behov. Resultat av enkäten rapporteras vid UVEN:s sammanträde den 29 maj Resten av deluppdraget rapporteras under hösten 2008, och senast 11 december B. Deluppdraget att Inventera vilka forskningsbehov som finns inom området, och vilka resurser MDH har för detta ändamål rapporteras under hösten 2008, och senast 11 december C. Deluppdraget att Se över och skapa kurser med interkulturalitet som ledord eller där interkulturalitet ingår, t ex interkulturell kommunikation, interkulturell pedagogik rapporteras vid UVEN:s möte den 29 maj Arbetet med att skapa nya kurser delrapporteras vid UVEN:s sammanträde den 4 september 2008 på så sätt att grunddata för nya kurser föreslås. Arbetet med att vidareutveckla de nya kurser som föreslås 4 september 2008 kommer att fortgå under hösten 2008 och slutrapporteras under hösten 2008, och senast 11 december

20 Bilaga 6 UVEN Sammanställning av rapportering 29 maj september 2008 Senast 11 december 2008 A. Resultat av enkät via DURUC om kursbehov A. Fördjupad analys av inventering av behov av utbildning på området C. Inventering av befintliga kurser inom området C. Grunddata för nya kurser B. Inventering av forskningsbehov på området C. Vidareutveckling av nya kurser Margareta Sandström Kjellin för arbetsgruppen omkring interkulturalitet i lärarutbildningen Förslag till beslut: - att anta budget och tidsplan för arbetsgruppen Interkulturalitet enligt ovan. 16

21 Utbildnings- och forskningssektionen Joa Silver BESLUT Bilaga 9a UVEN Dnr: Förslag till rektorsbeslut avseende anslagsmedel för utbildning på grund- och avancerad nivå, volymdel Förslag till beslut: att nämnden beslutar att föreslå rektor att besluta om att fastställa uppdraget i HÅS per akademi för 2009 fördelat på utbildningsområde, samt preliminärt fastställa uppdraget i HÅS för 2010 enligt bilaga. Motivering Förslaget till beslut bygger på prognosen över grundutbildning för justerad för de förändringar som kan förväntas av beslut om neddragning av utbildning inom ämnena biologi och kemi. Den totala uppdraget för 2008 beräknas till 7158 HÅS och för 2009 beräknas uppdraget vara 7098 HÅS inklusive de HÅS:ar som produceras i samarbete med Örebro universitet, vilka beräknas uppgå till 165 HÅS för 2008 och 198 HÅS för Bilaga: Prognos av HÅS och HÅP för 2009 och 2010 per akademi och utbildningsområde. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära Besöksadress: Drottninggatan 12 Besöksadress: Högskoleplan 1 Webb: samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för Postadress: Box 325, Eskilstuna Postadress: Box 883, Västerås E-post: info@mdh.se studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Tfn: Fax: Tel: Fax: Org.nr:

22 Utbildnings- och forskningssektionen Joa Silver Bilaga 9b PROMOMORIA UVEN (1) Dnr: Prognos av HÅS och HÅP för 2009 och 2010 per akademi och utbildningsområde HÅS HÅP Akademi Utbildningsområde UKK HU LU MU MU/TE NA SA TE SUMMMA UKK HVV ME SA VÅ VÅ/Örebro SA/Örebro SUMMMA HVV HST HU LU NA SA TE SUMMMA HST IDT NA DE DE/TE TA TA/TE TE SUMMMA IDT SUMMA

23 Mälardalens högskola Bilaga 10 Utbildningsvetenskapliga nämnden UVEN Förslag till strategisk satsning från den av UVEN tillsatta arbetsgruppen med uppgift att utarbeta underlag avseende strategiska satsningar inom lärarutbildningen på grund- och avancerad nivå Vid aprilmötet 2008 tillsatte Utbildningsvetenskapliga nämnden en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta underlag avseende strategiska satsningar inom grundutbildningen. Arbetsgruppen består av Therese Welén, Ulla Hillerdal, Magdalena Rangne, Margareta Sandström Kjellin, Sofia Holm samt Anette Sandberg. Gruppen har förslag på fyra olika strategiska satsningar d v s naturvetenskap och teknik för tidigare år och NO Naturvetenskap för senare år grundskolan, moderna språk samt kurser för personal avseende interkulturalitet samt Masterprogram i Didaktik. Vårt förslag grundar sig från Regeleringsbrevet, Forsknings-och utbildningsstrategi för Mälardalens Högskolan , samt Högskoleverkets Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen, Rapport 2008:8R. Detta ser vi som en del av Mälardalens profilering för en framtida lärarutbildning. Vårt förslag presenteras nedan: Satsning på naturvetenskap och teknik för tidigare år och NO Naturvetenskap för senare år grundskolan. Detta för att det finns ett beslut av rektor att bevara lärarutbildningen i NV tidigare år och grundskolan och uppfylla regleringsbrevet inom NvT. Dessutom för att behålla kvaliteten inom NvT och hållbar utveckling se utvärderingen av lärarutbildningen, samt att koppla NvT med satsning i forskning mot ämnesdidaktik. I Forsknings-och utbildningsstrategi för Mälardalens Högskolan beskrivs att Vid Mälardalens högskola är didaktik en övergripande samlingsnod för forskning och undervisning inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik, matematikdidaktik, språkdidaktik, förskoledidaktik och pedagogisk teori (s.6). Högskoleverkets Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen framhåller den obligatoriska TVÄR-kursen, vilket innebär att kompetens i didaktik behövs. Satsning på moderna språk för att kunna upprätthålla lärarutbildning i fler språk än engelska. Det finns indikationer på att den kommande lärarutbildningen kommer att förorda fasta ämneskombinationer, t ex två moderna språk, och att den nya gymnasieskolan kommer att ge B- och C- språken större vikt. Detta kommer att innebära en brist på behöriga språklärare och det skulle därför vara ett strategiskt viktigt mål att kunna upprätthålla ett brett kursutbud i moderna språk för att möta det framtida behovet. Sannolikheten för att en språkintresserad student väljer Mälardalens högskola ökar om vi, till skillnad från t ex Örebro, kan erbjuda fler språk än engelska. En så innehållsrik språkmiljö som möjligt betyder mycket för upprätthållande av 1

24 Mälardalens högskola Bilaga 10 Utbildningsvetenskapliga nämnden UVEN kvalitet och forskning. För satsningen på interkulturalitet och på internationalisering spelar språkutbildningarna givetvis också en viktig roll. Den av UVEN tillsatta arbetsgruppen för utveckling av kurser i lärarutbildningen där interkulturalitet ingår har uppmärksammat att i de flesta ämnena i lärarutbildningen ingår interkulturalitet i mycket liten utsträckning. Arbetsgruppen drar slutsatsen att en poänggivande kurs skulle behövas i interkulturell pedagogik, med syftet att utveckla den interkulturella kompetensen hos lärarutbildarna. Fortbildning i interkulturell medvetenhet finner stöd i utbildningsstrategin, där det nämns att det ligger ett speciellt fokus på interkulturella miljöer och kommunikation kopplat till både lärarutbildningen och till utbildning och undervisning mer generellt (s. 6); det anges även i strategin att internationella utblickar ska få ett ökat utrymme och att sambandet mellan praktiskt lärararbete och teori samt forskning och lärares kompetenshöjning ska tydliggöras ytterligare för studenterna (s. 6). En satsning för utveckling av Masterprogrammet i didaktik I Forsknings-och utbildningsstrategi för Mälardalens Högskolan beskrivs att didaktik är samlingsnod för forskning och undervisning (se ovan). I Högskoleverkets Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen, Rapport 2008:8R betonas även att en masterexamen i didaktik planeras. Kostnadsförslag för strategiska medel på 4,4 miljoner avseende utbildning på grund- och avancerad nivå: *Nv-satsning 25 studenter under 2009 NV2 och NV3 våren09 och Nv1 hösten09 = 1,9 milj + 1,3 milj (vid nollintag) *Språksatsning För att förstärka språkträning i små grupper behövs strategiska medel ca 1 miljon *Satsning interkulturalitet 30 lärare som avsätter 40 timmar för fortbildning :- Föreläsningar = x MDH:s OH 28% x UKK:s OH 12% = Litteratur = :- *Praktikmaster För kursutveckling och samordning av samtliga ämnen i lärarutbildning som kan ingå i denna Master i Didaktik samt samordning med samtliga externa avnämare i regionen och marknadsföring behövs en projektorganisation. En sådan 2

25 Mälardalens högskola Bilaga 10 Utbildningsvetenskapliga nämnden UVEN projektorganisation bör bestå av en projektledare samt en grupp med representanter från regionernas kommuner. Till mastern tillhör/utvecklas ett paket av kurser som ger behörighet för didaktikstudier på avancerad nivå. Verksamheten är därför omfattande och behöver arbetas in i befintlig verksamhetsstruktur. För detta: :- Anette Sandberg/UVENs utbildningsstrateg för arbetsgruppen avseende strategiska satsningar inom lärarutbildningen på grundoch avancerad nivå. Förslag till beslut: - att föreslår rektor att bevilja strategiska medel på 4,4 miljoner kronor för nämndens satsning på utbildning på grund- och avancerad nivå enligt ovan angivna förslag. 3

26 Mälardalens högskola Bilaga 10 Utbildningsvetenskapliga nämnden UVEN

27 Mälardalens högskola Bilaga 11a Utbildningsvetenskapliga nämnden UVEN Bakgrundsdokument Tillväxtalternativ för UVEN:s verksamhetsområde - en strategiskt hållbar lärarutbildning och dess forskningsinriktning vid MDH Forskningsutskottet har den 19 maj 2008 sammanträtt för att diskutera de nödvändiga framtida satsningar som bör göras beträffande forskning kopplad till UVEN:s verksamhetsområde. Som mål för diskussionerna har vi haft att lärarutbildningen och den till den kopplade forskningssatsningen ska få en gynnsam effekt på i synnerhet utbildning och forskning inom UVEN:s verksamhetsområde, men också i allmänhet på UKK:s forskning. Vi föreslår att en satsning görs enligt nedan, i första hand för en kommande fyraårsperiod, men med syftet att den ska ha en långsiktigt uppbyggande effekt, där samarbete med den omgivande regionen bör intensifieras och utökas. På sikt ska satsningen kunna säkerställa den vetenskapliga kvalitén på lärarutbildningen och dess seniora handledarkapacitet. För en trovärdig satsning på didaktik som ett av profilområdena på MDH bör man satsa på flera kombinationer av forsknings- och kompetensutveckling, där ett tillskott av medel är helt nödvändigt. Vi föreslår nedan att en satsning ska ske på doktorander, verksamma lektorer och post-doc-tjänster. Förslaget innebär också att vägen på sikt öppnas för en utökat docentkompetent lärar- och forskarkår. Vi föreslår vidare att dessa satsningar ska utgå ifrån å ena sidan den verklighet som omger högskolan och ungdomsskolan i termer av social, etnisk, språklig, religiös och kulturell variation och mångfald, och å andra sidan ifrån de strategiska profilområden som MDH har antagit i sina strategiska dokument. Vi utgår också ifrån att ingångarna eller ämnesbaserna i både lärarutbildningen och dess forskning består av fyra fält: -didaktik som både ett övergripande och ämnesintegrerat område, -pedagogik, -ämnenas forskningsinriktningar, t.ex. språkdidaktik, och som en etablerad satsning, -NT-didaktik. 1

28 Mälardalens högskola Bilaga 11a Utbildningsvetenskapliga nämnden UVEN Som ett tillägg till den omgivande verkligheten kan också forskning om intersektionalitet inkluderas (dit bl.a. genderforskning räknas), i de fall då denna överlappar med de interkulturella och kommunikativa aspekterna. Doktorandtjänster inom didaktik/utbildningsvetenskap med inriktning mot interkulturalitet I nuvarande situation finns genom kombinationer av egna, samarbets- och externa satsningar totalt sju (4 NT (FONTD) + 1 MA med inriktning mot didaktik + 2 didaktik/pedagogik/språk) doktorander kopplade till MDH som har en inriktning mot didaktisk forskning. För att skapa en optimal forskar- och forskningsmiljö är detta på sikt, med tanke på den bredd den didaktiskt inriktade forskningen har, en alltför begränsad miljö. Vi föreslår därför att man inom loppet av tre år utökar antalet doktorandtjänster till minst 12 stycken. En miljö med drygt ett tiotal doktorander synes vara en väl fungerande forskningsmiljö. Lektorers forskning inom det didaktiska/utbildningsvetenskapliga fältet Situationen för många lektorer inom såväl lärarutbildningen som inom UKK i sin helhet är idag den att många av de disputerade lektorerna har ett forskningsdjup inom sitt ämne och dess ämnesteoretiska områden, men inte nödvändigtvis en inriktning mot de profilområden som MDH har antagit som strategiska satsningar. En del saknar också forskningserfarenhet från en mer explicit formulerad didaktisk/utbildningsvetenskaplig forskning. Medel för att skapa en direkt koppling mellan didaktik, ämnesdidaktik och ämnesteori bör därför prioriteras beträffande lektorers forsknings- och kompetensutveckling. Bland de profilområden förutom didaktik som MDH antagit torde interkulturell kommunikation, flerspråkighet och hållbar utveckling (såväl ekologiskt, som socialt-kulturellt) vara aktuella i detta sammanhang, liksom diskursanalys som metod. Verksamheten vid Finskt språk- och kulturcentrum och de andra språkämnena samt inom pedagogik som arbetar inom fältet flerspråkighetsforskning inklusive första- och andraspråksforskning och interkulturalitet är andra exempel som kan utgöra en ingång i sammanhanget. Dessutom finns en internationellt baserad forsknings verksamhet inom SIDES 2

29 Mälardalens högskola Bilaga 11a Utbildningsvetenskapliga nämnden UVEN med flera professorer, lektorer och doktorander med intersubjektivitets och skillnadsforskning i fokus. Vi föreslår att det av UVEN:s medel som också därmed behöver utökas skapas en fond som ska möjliggöra forskning för lektorer på följande villkor, och med syftet att säkerställa forskningskompetensen inom det didaktiskaämnesdidaktiska fältet. På kortare sikt är syftet också att man ska skapa en vetenskaplig grund för forskare att skriva ansökningar som gör det möjligt att konkurrera om externa och nationella forskningsmedel inom utbildningsvetenskap, på längre sikt att det ska kunna leda till att fler lektorer uppnår docentkompetens. Fonderingen ska i första hand möjliggöra samarbetsprojekt mellan företrädare inom de nämnda ingångarna/ämnena didaktik, pedagogik, ämnesdidaktik/ämnesteori, och NT-didaktisk forskning på 1 år per medverkande forskare (se exempel nedan). De forskningsområden som prioriteras är den realitet som omger högskolan; social, etnisk, kulturell, språklig bakgrund och mångfald. De infallsvinklar som prioriteras är de som är inriktade mot interkulturalitet och flerspråkighet. Metoder som skulle kunna tillämpas är bl.a. diskurs- och samtalsanalytiska sådana, i enlighet med den profilering som uttryckts, men här finns även andra alternativ att utgå ifrån. Normalt ska dessa samarbetsprojekt vara ettåriga, där varje lektor har ett års forskningstid till förfogande. (Det kan diskuteras om det ska finnas möjlighet till förlängning med ett år.) Förslaget skulle alltså premiera forskning som bygger på samarbete mellan ämnena/ingångarna och som fokuserar på den realitet som utbildningsväsendet i regionen står inför i termer av särskilt social-etnisk-språklig-kommunikativ mångfald. Vi föreslår att man utlyser fyra lektorsforskarrum x 1 år varje år, där förutsättningen dock är att dessa forskningsrum ska bygga på samarbete mellan företrädare för de fyra ingångarna (ped., did., ämnesdid./-teori, NT-did.). Exempel på samarbetsprojekt: 1) Forskare A: NT-didaktik forskare B: språkdidaktik, år 2) Forskare A: Pedagogik B: interkulturell kommunikation 3