Drogvanor i Västernorrland

Transkript

1 Drogvanor i Årskurs 9 och gymnasiets år Martina Zetterqvist Uppdragsundersökning nr 51

2 CAN ett nationellt kompetenscentrum Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, är ett nationellt kompetenscentrum som arbetar för minskade skador av alkohol och andra droger i samhället. Det gör vi genom att följa konsumtions- och skadeutvecklingen och genom kunskapshöjande insatser. Våra återkommande nationella undersökningar är Skolelevers drogvanor och Monitormätningarna. Vi genomför även lokala och regionala undersökningar på uppdrag av kommuner och län. CAN är en ideell förening med medlemsorganisationer och med ombud i alla län. Läs mer om oss på ISSN

3 Innehåll Inledning... 4 Om undersökningen och rapporten... 5 Undersökningens genomförande... 5 Tillförlitlighet... 5 Bortfall... 6 Kontroll och justering av data... 8 Allmänna kommentarer till tolkningen av resultaten... 9 Resultat... 1 Alkohol... 1 Narkotika Anabola androgena steroider Tobaksanvändning Sammanfattning... 2 Drogvanorna i... 2 Om undersökningen i Referenser Bilaga 1: Frågeformulär årskurs 9, Bilaga 2: Frågeformulär gymnasiets år 2, Bilaga 3: Tabeller årskurs 9 i och i riket Bilaga 4: Tabeller gymnasiets år 2 i och i riket 3

4 Inledning Ur ett folkhälsopolitiskt perspektiv är kännedom om människors hälsorelaterade beteenden mycket betydelsefull. Särskilt ungdomars olika hälsovanor är ofta av stort intresse, inte minst när det gäller droganvändning. Flertalet länder genomför därför frågeundersökningar om ungdomars drogvanor och ofta genomförs dessa i skolmiljö. I Sverige har undersökningar om skolelevers drogvanor genomförts på nationell nivå sedan 1971 i årskurs 9 och sedan 24 bland elever i år 2 på gymnasiet. Det är känt att användning av alkohol och andra droger kan variera mellan olika regioner och att variationerna inom ett land kan vara större än mellan länder. Därför är det av intresse att ha tillgång till regionala data för att bättre förstå hur regionen förhåller sig till riksgenomsnittet och för att få en uppfattning om vilka områden som kan prioriteras vid preventiva insatser. Alltsedan 199-talet har CAN på uppdrag av kommuner och landsting åtagit sig att genomföra regionala datainsamlingar i samband med ordinarie riksundersökning. I anslutning till 217 års rikstäckande undersökning av skolelevers drogvanor tog CAN på sig uppdraget att genomföra en totalundersökning i årskurs 9 och gymnasiets år 2 i s län. I uppdraget ingick att CAN genomför datainsamlingen, läser in enkätsvaren och levererar dessa digitalt i en datafil tillsammans med de programmeringsfiler som använts för att tvätta datamaterialet samt för att skapa nya variabler. Utöver detta ingår en teknisk beskrivning liksom kommentarer till de mest centrala resultaten. Ett viktigt syfte med denna rapport är att jämföra resultaten för de så kallade ANDT-kärnindikatorerna med resultaten i riket. 1 Detta för att ge en bild av hur drogvanorna i förhåller sig till landet i stort. Ytterligare ett syfte är att tillgängliggöra de övriga resultaten, vilka redovisas i två könsuppdelade tabellbilagor (bilaga 3 och 4). Även formulären är inkluderade (bilaga 1 och 2). Utöver detta ingår också en könsuppdelad tabellbilaga med fullständiga resultat för hela riket, vilken levereras separat i samband med att rapporten Skolelevers drogvanor 217 publiceras i december. 1 Riksdagen beslutade 211 om en samlad strategi, den så kallade ANDT-strategin, för politiken kring alkohol, narkotika, dopning och tobak. De övergripande målen med strategin är att stoppa användningen av narkotika och dopning samt att minska de medicinska och sociala skador som uppkommer i samband med alkohol, samt ett minskat tobaksbruk. För att kunna följa upp arbetet med strategin skapades ett antal indikatorer av en särskilt utsedd projektgrupp (Socialdepartementet 213). Den nuvarande strategin gäller för perioden (Socialdepartementet 216). 4

5 Om undersökningen och rapporten Undersökningens genomförande Undersökningen i s län genomfördes som en totalundersökning av samtliga klasser i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Datainsamlingen pågick under veckorna (13 31 mars) och enkäterna skickades till respektive skola i vecka 1. Innan enkäterna postades informerades rektorerna på de skolor som skulle delta om undersökningen. Enligt CAN:s instruktioner ska lärarna fungera som enkätledare och enkäterna besvaras i klassrummen under skrivningsliknande förhållanden. För att skydda anonymiteten ska varje elev få ett omärkt kuvert utdelat tillsammans med enkäten. När eleven svarat förseglar denne enkäten med kuvertet. Det är frivilligt att delta och om eleverna inte vill medverka lägger de enkäten oifylld i kuvertet. Eleverna informeras om att svaren endast används för statistiska bearbetningar och att inga resultat från enskilda klasser redovisas. Läraren ombeds att inte gå omkring i klassrummet under genomförandet samt att fylla i en klassrapport, där bland annat antal frånvarande elever noteras. För mer information om skolundersökningarnas genomförande se Så görs CAN:s skolundersökning (Gripe, 213). Frågeformulären som eleverna i besvarade var identiska med det som användes i riksundersökningen (se bilaga1 och 2). Tillförlitlighet I olika frågeundersökningar riktade till den vuxna befolkningen har det visat sig finnas en ovilja bland respondenterna att redovisa känsliga förhållanden samt att de medvetet eller omedvetet tenderar att underskatta sin konsumtion av till exempel alkohol och tobak. Att samma ovilja kan förekomma bland ungdomar är troligt och det kan således inte uteslutas att somliga elever i föreliggande studie rapporterat en för låg konsumtion av olika droger (s.k. underrapportering). Även motsatsen kan dock förekomma, det vill säga att respondenterna uppger en för hög konsumtion (s.k. överrapportering). En möjlig orsak till att uppge en alltför hög alkoholkonsumtion kan vara leklust och viljan att imponera på sina kamrater. För att minska risken att eleverna inte svarar sanningsenligt ska en lärare vara närvarande i klassrummet för att bland annat motverka störande moment och se till att undersökningen i övrigt utförs enligt CAN:s instruktioner. När datainsamlingen avslutats genomförs vidare kontroller av datamaterialet för att hitta uppenbart undermåligt eller oseriöst ifyllda enkäter. Ovanstående rutiner ger givetvis inte någon garanti för att de redovisade resultaten är korrekta, men åtgärder har alltså vidtagits för att så långt som möjligt hantera denna typ av problem. I sammanfattningen görs en övergripande bedömning av det insamlade datamaterialets kvalitet. 5

6 Bortfall Ett problem i samband med surveyundersökningar utgörs av bortfallet, det vill säga de personer som skulle ha besvarat formuläret men som av olika skäl inte gjorde det. Ett omfattande bortfall kan ha betydelse för de insamlade resultatens giltighet och måste därmed alltid beaktas när resultaten tolkas. I skolundersökningar finns två huvudtyper av bortfall. Den ena utgörs av de elever vars klasser inte deltagit i undersökningen (s.k. klassbortfall) och den andra av elever som var frånvarande i samband med datainsamlingen (s.k. elevbortfall). I tabell A sammanfattas klassbortfallet tillsammans med elevbortfallet samt bastalen för 217 års undersökning. I årskurs 9 var klassbortfallet 4 % i medan bortfallet i riksundersökningen uppgick till 13 %. Även i s gymnasieskolor var klassbortfallet lägre än i riksundersökningen; 14 % jämfört med 18 %. Elevbortfallet uppgick i till 19 % i årskurs 9 och 2 % i gymnasiet. Jämfört med riksundersökningen var elevbortfallet 2 procentenheter högre i i båda årskurserna. Antalet formulär som ligger till grund för analyserna i var 2 8 i årskurs 9 och i gymnasiets år 2. Tabell A. Antal deltagande elever, andel ej deltagande elever i medverkande klasser samt klassbortfallet i procent i och riket Deltagande elever Ej deltagande klasser Ej deltagande elever a) Pojkar Flickor Alla % % årskurs årskurs gymnasiets år gymnasiets år a) Frånvarande elever i de medverkande klasserna, elever som avstått från att delta samt tekniskt bortfall. Årets bortfall på klassnivå beskrivs mer ingående i tabell B. En del av de klasser som ingår i klassbortfallet är så kallat tekniskt bortfall. Dessa klasser har genomfört undersökningen men inte följt CAN:s anvisningar, exempelvis genom att de inte använt individuella svarskuvert eller att de besvarat enkäten efter att svarsperioden gått ut. I fanns inget sådant bortfall i årskurs 9 medan bortfallet bestod utav en klass i gymnasiet. I riket var det en klass i årskurs 9 och två i gymnasiet. Tabell B. Antal klasser i urvalet och antal klasser som ej deltagit samt tekniskt bortfall. Bortfall på klassnivå i procent. Årskurs 9 och gymnasiets år 2 i och riket årskurs 9 årskurs 9 Antal klasser i urvalet Antal klasser som ej deltagit 5 45 Tekniskt klassbortfall, antal 1 Bortfall på klassnivå 4 % 13 % gymnasiets år 2 gymnasiets år 2 Antal klasser i urvalet Antal klasser som ej deltagit Tekniskt klassbortfall, antal 1 2 Bortfall på klassnivå 14 % 18 % 6

7 Klassbortfall kan i princip sägas vara allvarligare i gymnasiet än i grundskolan. Detta eftersom sammansättningen av elever i gymnasieklasserna i högre grad sker utifrån elevernas intressen och egenskaper, medan klassammansättningen i grundskolan är mera slumpmässig. Med anledning av detta har gymnasieklasserna på senare år fått en utökad svarsperiod. Årets elevbortfall på 19 % i årskurs 9 och 2 % i gymnasiet (tabell A) redovisas mer detaljerat i tabell C. I elevbortfallet inkluderas frånvarande elever, elever som avstått från att delta samt enskilda formulär som inkommit utan svarskuvert, vilket kan ha påverkat elevens känsla av anonymitet. Undersökningen är frivillig och i var det 13 elever i årskurs 9 och 7 elever i gymnasiet som valde att inte delta. Detta motsvarar inte ens en halv procent i de båda åldersgrupperna. Frånvaro vid undersökningstillfället utgjorde den klart största delen av elevbortfallet i såväl årskurs 9 som gymnasiet. Utöver elevbortfallet redovisas även andelen enkäter som har sorterats bort på grund av undermåliga eller oseriösa svar. I uppgick andelen bortsorterade enkäter till 1 % i årskurs 9 och 2 % i gymnasiet. Tabell C. Antal inkomna enkäter och elevbortfall a). Årskurs 9 och gymnasiets år 2 i och i riket årskurs 9 årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Antal i urvalet Antal elever i deltagande klasser b) Enkäter i analysen Frånvarande elever (rapporterat av lärarna) % % Avstått från att delta 13 % 3 % Enstaka enkäter utan individuellt svarskuvert % 2 % Bortsorterade enkäter 25 1% 95 1% gymnasiets år 2 gymnasiets år 2 Antal Andel Antal Andel Antal i urvalet Antal elever i deltagande klasser b) Enkäter i analysen Frånvarande elever (rapporterat av lärarna) 42 19% % Avstått från att delta 7 % 15 % Enstaka enkäter utan individuellt svarskuvert % 4 % Bortsorterade enkäter 34 2% 52 1% a) I elevbortfallet ingår frånvarande elever, de som avstått från att delta samt tekniskt bortfall (enkäter utan svarskuvert). Samtliga redovisas i denna tabell. b) Antal elever i deltagande klasser består dels av inkomna enkäter och lärarnas rapportering av frånvarande elever. En del lärare rapporterar inte frånvarande elever, därför har dessa räknats upp för att motsvara antal deltagande klasser. I tabell D redovisas de övergripande orsakerna till frånvaro vid undersökningstillfället rapporterat av lärarna. Den mest förekommande anledningen till frånvaro var sjukdom både i och i riksundersökningen med ca 8 % i samtliga årskurser. 7

8 Tabell D. Frånvarande elever rapporterat av lärarna. Årskurs 9 och gymnasiets år 2 i och i riket. Procent årskurs 9 Andel årskurs 9 Andel Sjuk 8% 8% Annan giltig frånvaro 5% 6% Ogiltig frånvaro 5% 3% gymnasiets år 2 Andel gymnasiets år 2 Andel Sjuk 8% 9% Annan giltig frånvaro 6% 5% Ogiltig frånvaro 5% 4% I anslutning till 1993 års nationella undersökning genomfördes en särskild studie i årskurs 9 i Stockholms skolor. Då utfördes även en uppföljning av bortfallet (som då var ca 1 %) genom att de elever som var frånvarande vid undersökningstillfället fick besvara formuläret när de återvände till skolan. Som väntat redovisade eleverna i bortfallsuppföljningen en mer omfattande konsumtion av alkohol, narkotika och tobak än i det ursprungliga undersökningsmaterialet. De ursprungliga undersökningsresultaten påverkades emellertid inte med mer än enstaka procentenheter vid inkludering av de senare inhämtade uppgifterna (Andersson & Hibell 1993). Samma förhållanden som ovan antas på det stora hela råda även idag. Kontroll och justering av data De inkomna enkäterna läses in med en skanner. Vid in-skanningen uppmärksammar systemet tvetydiga eller svårtolkade markeringar varpå noggranna manuella kontroller genomförs. Manuellt stöd är även nödvändigt vid tolkning av handskrivna svar på öppna frågor. Innan resultatanalyserna påbörjas exkluderas de formulär som bedöms vara uppenbart skämtsamt, överdrivet eller otillräckligt ifyllda. Exkluderingen görs med fasta kriterier via fyra förprogrammerade datafilter (se bilaga 1 och 2 för frågeformuleringar): Filter 1: Ej svarat på 5 eller fler av 9 centrala frågor: FR5, FR11, FR15, FR28, FR34, FR35, FR36, FR4 och FR45. Filter 2: Svarat Ja på alla narkotiska preparat i FR46 (förutom alternativen Vet ej och Annan typ ). Filter 3: Svarat två gånger eller mer på 16 eller fler av 18 frågor gällande problem i samband med att en druckit alkohol (FR33). Filter 4: Angett en total alkoholkonsumtion överstigande 1 liter ren alkohol senaste 12 månaderna. Den totala volymen skapas utifrån frågor om de olika dryckernas kvantitet och frekvens (FR18 27). Alla enkäter som uppfyller något av de ovanstående villkoren filtreras bort ur det slutgiltiga datamaterial som ligger till grund för resultatredovisningen. Utöver detta sänks alkoholkonsumtionen till 5 liter ren alkohol för de elever som når en totalkonsumtion om 51 1 liter de senaste 12 månaderna. För motivering och utförligare beskrivning av detta se Så görs CAN:s skolundersökning (Gripe 213). 8

9 Allmänna kommentarer till tolkningen av resultaten För att underlätta tolkningen av resultaten ges här några generella metodologiska kommentarer och förklaringar. Ett viktigt påpekande är att enskilda siffror snarast bör betraktas som en storleksordning på konsumtionen av en viss substans än som ett exakt mått på det verkliga beteendet. Detta talar för att det är mer meningsfullt att till exempel jämföra olika grupper med varandra än att dra alltför kategoriska slutsatser utifrån en enskild siffra. Vid jämförelser mellan och hela landet är det också viktigt att beakta att små differenser oftast inte är signifikanta och därför inte dra för långtgående slutsatser. Resultaten presenteras genomgående i procent, förutom när det gäller total årskonsumtion av alkohol då liter istället anges som enhet. I normalfallet beräknas procenttalen på det totala materialet och i dessa fall redovisas inga bastal (dvs. antal individer som ingår i underlaget för procentberäkningarna). När beräkningarna endast avser en begränsad del av eleverna (t.ex. andel rökare som vill sluta röka) anges bastalet i tabellen efter bokstaven n. Totalvärdena innefattar flickor och pojkar samt individer som har uppgett annan eller ingen könstillhörighet. I de fall bastalen understiger CAN:s metodologiska och etiska gräns om 5 individer utgår tabellen och inga tillhörande uppgifter redovisas. I enkäten finns ett antal frågor om erfarenhet av olika preparat som är konstruerade på ett likartat sätt (se exempel nedan). 15 Har du någon gång druckit alkohol? Räkna inte med drycker under 2,26 % t.ex. lättöl eller svag cider. Markera med ett eller flera kryss. A B C D Nej Ja, under de senaste 3 dagarna Ja, under de senaste 12 månaderna Ja, för mer än 12 månader sedan Denna typ av frågor ger tre prevalensmått. Frågorna kodas och döps på ett enhetligt sätt enligt följande (med ovanstående alkoholfråga som exempel): Livstidsprevalens: Innefattar de som valt något av svarsalternativen B D. 12-månadersprevalens: Innefattar de som valt något av svarsalternativen B C. 3-dagarsprevalens: Innefattar de som valt svarsalternativet B. Tabellerna i bilagorna följer i princip den ordning som frågorna ställts i enkäten. I tabellerna redovisas samtliga elever som skulle ha besvarat respektive fråga. Detta innebär att andelen som lämnat frågan obesvarad redovisas som Ej svar. Med andra ord ingår alltså det interna svarbortfallet i beräkningarna. I de fall då eleven enligt enkätinstruktionerna ska hoppa över frågan redovisas detta som Ska ej besvara frågan. I tabellbilagorna återges resultaten avrundade till hela procentenheter. På grund av avrundningseffekter kan det därför förekomma att andelarna i vissa tabeller inte summerar till 1. Procenttal avrundat till innebär att svarsalternativet har angetts av färre än,5 %. 9

10 Resultat I syfte att följa utvecklingen på ANDT-området har ett antal nationella indikatorer identifierats i samband med ett regeringsbeslut. För CAN:s skolundersökning identifierades 1 kärnindikatorer och ytterligare ett antal så kallade utökade indikatorer (Socialdepartementet 213). Inför 212 års datainsamling genomfördes en större revidering av CAN:s skolundersökningsformulär i syfte att anpassa formuläret till de efterfrågade indikatorerna. I texten kommenteras resultaten från 217 års undersökning i för ANDTkärnindikatorerna, en av de utökade indikatorerna (riskkonsumtion) samt ytterligare en variabel (årskonsumtion) som inte är en ANDT-indikator. Dessa resultat jämförs med de från 217 års riksundersökning. Övriga resultat från enkäten redovisas i tabellbilagorna. När tidigare utveckling i riket kommenteras är resultaten hämtade från Skolelevers drogvanor 216 (Englund, (red.) 216). Alkohol I följande avsnitt redovisas resultaten för sex olika konsumtionsmått för alkohol, varav tre är kärnindikatorer i ANDT-uppföljningen: att vara alkoholkonsument, att ha berusningsdebuterat före 13 års ålder samt att vara intensivkonsument. Alkoholkonsumenter För att bli klassificerad som alkoholkonsument ska frågan Har du någon gång druckit alkohol? ha besvarats med att respondenten har druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. Sättet att mäta detta har ändrats över tid men det kan ändå konstateras att andelen alkoholkonsumenter tydligt minskat under 2-talet på nationell nivå. 1 Årskurs 9 1 Gymnasiet, år 2 Pojkar Flickor 8 8 Totalt Diagram 1. Andelen alkoholkonsumenter. Procent

11 I diagram 1 redovisas andelen elever som klassificerades som alkoholkonsumenter i jämfört med hela landet. Resultatet visar att det var en lägre andel niondeklassare som druckit alkohol de senaste 12 månaderna i jämfört med riket (34 % respektive 4 %). Även i gymnasiet var andelen alkoholkonsumenter något lägre i jämfört med riket (71 % respektive 74 %). Normalt är det en något högre andel flickor än pojkar som klassas som alkoholkonsumenter och så var det även 217 i riket såväl som i. Årskonsumtion Ett sammanfattande mått på alkoholkonsumtionens omfattning är att beräkna den totala konsumerade mängden alkohol för det senaste året, det vill säga årskonsumtionen. Måttet konstrueras dels utifrån elevernas uppgifter om kvantiteten per dryckestillfälle för varje enskild alkoholdryck: folköl, starköl, blanddrycker (alkoläsk och starkcider), vin samt sprit. Kvantiteterna multipliceras sedan med konsumtionsfrekvensen för de olika dryckerna under de senaste 12 månaderna och uttrycks i ren alkohol (1 %). Det vill säga, delmängderna från de olika dryckerna summeras till ett totalt mått på individens alkoholkonsumtion uttryckt i liter ren alkohol per år. Det kan nämnas att 1,5 liter ren alkohol per år motsvarar att dricka exempelvis ca fem burkar starköl eller 3 cl sprit i månaden. Fem liter ren alkohol per år motsvarar i sin tur en månadskonsumtion om exempelvis ca 16 burkar starköl eller en liter sprit. Liksom för andelen alkoholkonsumenter har årskonsumtionen bland skolelever minskat tydligt i riket under 2-talet. I diagram 2 presenteras den genomsnittliga årskonsumtionen i liter ren alkohol uppdelat på typ av dryck. Årskonsumtionen redovisas för samtliga elever, alltså även de som inte hade druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. I liksom i riket uppgick den genomsnittliga årskonsumtionen för både pojkar och flickor i årskurs 9 till ca 1,1 liter ren alkohol. Skillnaderna mellan flickors och pojkars genomsnittskonsumtion var däremot större bland gymnasieeleverna i både och riket. I uppgick värdet för pojkarna till 3,4 liter och för flickorna till 2,2 liter medan motsvarande värden för riket var 3,7 respektive 2,4 liter. Den genomsnittliga årskonsumtionen i gymnasiet var således marginellt högre i riket jämfört med. 5 Årskurs 9 5 Gymnasiets år 2 Blanddrycker Folköl 4 4 Starköl Vin 3 3 Sprit Pojkar, Pojkar, riket Flickor, Flickor, riket Pojkar, Pojkar, riket Flickor, Flickor, riket Diagram 2. Den beräknade genomsnittliga årskonsumtionen av respektive alkoholdryck mätt i liter ren alkohol (1 %)

12 Om årskonsumtionen istället redovisas fördelat på enbart dem som faktiskt dricker alkohol (druckit senaste 12 månaderna) uppgår den genomsnittliga konsumtionsvolymen bland s nior till 3,5 liter för pojkarna och 2,6 för flickorna. Motsvarande värden i riket är 2,7 respektive 2,5. När enbart alkoholkonsumenterna betraktas avviker alltså pojkarna bland s nior med högre volymer än i riket. Att skillnaden bland konsumenterna blir så pass stor för pojkar i nian beror på att volymen ska fördelas på en mindre grupp alkoholkonsumenter än i riket. har alltså något färre alkoholkonsumenter bland pojkar i nian, men dessa dricker större volymer när de konsumerar alkohol. Motsvarande beräkning för gymnasiet i var relativt likartad riket med en genomsnittlig årskonsumtion på ca 4,8 liter för pojkarna och 3,1 liter för flickorna. Något som bör beaktas när genomsnittsmått redovisas är att enstaka extrema värden har högre inflytande vid mindre urval. I CAN:s undersökningar tillåts inte den genomsnittliga konsumtionen för en individ att överstiga 5 liter, men om ett fåtal individer ligger närmare 5 liter kan det ändå ha ett mycket stort inflytande på hela gruppens medelvärde. Därför bör alltid dessa resultat tolkas med försiktighet. Sett till dryckespreferenser var de tämligen likartade mellan årskurserna i länet och riket liksom för respektive kön. Den största könsskillnaden var att pojkarna dricker betydligt mer starköl och flickorna mer blanddrycker (alkoläsk och starkcider). Intensivkonsumtion Ett sätt att fånga in graden av berusningsdrickande är genom kärnindikatorn intensivkonsumtion. I denna undersökning definieras det som att under de senaste 3 dagarna vid ett och samma tillfälle ha druckit en alkoholmängd motsvarande minst en helflaska vin (eller fyra burkar starköl eller fyra burkar blanddrycker eller sex burkar folköl eller 25 cl sprit). Dessa exempel motsvarar inte exakt lika stora mängder ren alkohol (1 %) utan syftar främst till att ringa in en konsumtion av så pass stor alkoholmängd att eleverna blir alkoholpåverkade. I och med 212 års formulärrevision ändrades frågan om intensivkonsumtion i sådan omfattning att resultaten inte är jämförbara med tidigare års resultat (se Raninen & Nyström 213). I det nya formuläret efterfrågas hur ofta handlingen förekommit under de senaste 12 månaderna, medan frågan tidigare var formulerad utifrån beteendets förekomst i närtid. Den nya formuleringen med en längre tidsperiod genererar lägre nivåer, vilket är viktigt att ha i åtanke vid eventuella jämförelser med tidigare års undersökningar eller andra studier där frågan har en annan utformning 2. Jämförelseproblemen till trots har intensivkonsumtionen, av allt att döma, ändå minskat under 2-talet. 2 Detta då elever som intensivkonsumerat vid flera tillfällen de senaste t.ex. tre månaderna men kanske inte ens provat alkohol för sex månader sedan, tidigare valde svarsalternativet "Ett par gånger i månaden" medan samma elev i det nya formuläret besvarar frågan om hur ofta detta skett under de senaste 12 månaderna med svarsalternativet "2 6 gånger de senaste 12 månaderna" och därmed inte klassificeras som intensivkonsument. I och med att skoleleverna är i en ålder då alkoholvanor börjar etableras har denna typ av förändringar stor betydelse. 12

13 4 Årskurs 9 4 Gymnasiet, år 2 Pojkar Flickor 3 3 Totalt Diagram 3. Andelen elever som intensivkonsumerat alkohol någon gång i månaden eller oftare. Procent. 217 Diagram 3 visar att andelen månatliga intensivkonsumenter bland s nior var något lägre bland pojkarna jämfört med flickorna (6 % respektive 8 %), likartade värden uppmättes för riket. Bland gymnasieflickorna var resultatet ca 23 % i liksom i riket medan s gymnasiepojkar uppvisar något lägre nivåer jämfört med pojkarna i riket: bland de förstnämnda intensivkonsumerade 24 % minst en gång i månaden jämfört med 26 % i riket. Riskkonsumtion En av de utökade ANDT-indikatorerna är riskkonsumtion av alkohol. Som riskkonsument klassificeras de som i genomsnitt druckit motsvarande minst 9 (för flickor) respektive 14 (för pojkar) standardglas 3 alkohol i veckan, eller intensivkonsumerat (se ovan) minst en gång i månaden. Det är med andra ord ett mått som både tar hänsyn till om berusningskonsumtion förekommer, men även om en större mängd alkohol konsumerats fördelat under en längre tid. Samtidigt bör det påpekas att alkoholkonsumtionen i tidiga tonåren i sig utgör en risk för framtida alkoholproblem, vilket detta mått inte tar hänsyn till, och man kan ifrågasätta hur pass tillämpligt detta mått är på ungdomar som är alltför unga för att ens själva kunna anskaffa alkohol. Av tabell 28 (se bilaga 3) framgår att andelen riskkonsumenter bland pojkar i årskurs 9 var identisk mellan och riket (7 %). Även bland flickorna var andelen likartad mellan och riket (ca 9 %). I gymnasiets år 2 klassades 26 % av pojkarna och 23 % av flickorna i som riskkonsumenter, jämfört med 27 % respektive 24 % i riket (se tabell 28 i bilaga 4). 3 Ett standardglas alkohol innehåller 12 gram ren alkohol vilket motsvarar ett glas vin (ca 15 cl), en flaska starköl (33 cl) eller en drink på knappt 4 cl sprit ( datum: ). 13

14 Berusningsdebut Ytterligare en kärnindikator är andelen elever i årskurs 9 som uppgett att de berusat sig vid 13 års ålder eller tidigare. Även denna fråga ändrades vid formulärjusteringen 212, men oavsett detta kan det ändå konstateras att andelen elever med tidig berusningsdebut tydligt sjunkit under 2-talet. Diagram 4 visar att andelen elever med så kallad tidig berusningsdebut inte skilde sig nämnvärt mellan pojkar och flickor i, och inte heller mellan länet och riket. Omkring 4 % av eleverna i de olika grupperna svarade att de varit berusade före 13 års ålder Årskurs 9 Pojkar Flickor Totalt Diagram 4. Andelen elever som varit berusade vid 13 års ålder eller yngre. Procent Anskaffningssätt Såväl denna undersökning som flera andra studier har visat att många ungdomar dricker alkohol och att somliga dricker förhållandevis stora volymer. Med beaktande av de åldersrestriktioner som finns i den svenska alkohollagstiftningen ska det inte vara möjligt för dessa ungdomar att själva skaffa alkohol. Det är emellertid ett faktum att det på flera sätt går att få tag på alkohol även för ungdomar i förhållandevis låg ålder. Av tabell 37 (se bilaga 3) framgår hur niondeklassare i respektive riket fått tag på alkohol med Systembolaget som ursprung. I både och riket var det vanligast bland niondeklassare att få tag på alkoholen via pojk-/flickvän/kompis eller kompis syskon (8 % respektive 9 %) och därefter från (andra) vuxna som köpt ut (6 % respektive 8 %). Anskaffningsmönstren var överlag tämligen likartade i länet och riket för årskurs 9. Även i gymnasiet var det vanligast att få tag på systembolagsdrycker via pojk-/flickvän/kompisar eller kompisars syskon (se tabell 37 bilaga 4); alternativet nämns av 26 % i och 27 % i riket. Samtidigt var det vanligare i gymnasiet än i nian att alkoholen anskaffas genom föräldrar/vårdnadshavare med lov samt från syskon, i såväl länet som riket. Det visade sig att en större andel flickor än pojkar uppgav alternativet pojk-/flickvän/kompisar eller kompisars syskon i såväl årskurs 9 som gymnasiet i både länet och riket. Vidare angavs alternativet från föräldrar/vårdnadshavare med lov i större utsträckning av flickor jämfört med pojkar. 14

15 Narkotika Med narkotika avses i Sverige de preparat som finns upptagna i Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika 4. Där förekommer dels sådana medel som är föremål för kontroll enligt internationella överenskommelser (FN:s narkotikakonventioner), men även ett antal medel som enligt svenska bestämmelser ska betraktas som narkotika. Preparaten har olika egenskaper men gemensamt för dem är att de påverkar centrala nervsystemet. För att mäta narkotikaanvändandet är två mått från skolundersökningen identifierade som kärnindikatorer i ANDT-uppföljningen: att ha använt narkotika någon gång samt att ha använt narkotika de senaste 12 månaderna (mäts sedan 27). Under 2-talet har resultaten gällande narkotikaanvändning fluktuerat utan att någon tydlig förändringsriktning kunnat avläsas. Skillnaden mellan livstids- och tolvmånadersmåttet är tämligen konstant inom båda årskurserna men större i gymnasiet än i nian, varför diagrammet begränsas till andelen som använt narkotika de senaste 12 månaderna. Genom åren har det inte uppmätts någon större skillnad i riket mellan flickor och pojkar vad gäller narkotikaprevalens i årskurs 9, medan gymnasiepojkar redovisar mera omfattande erfarenheter jämfört med gymnasieflickor. Cannabis har genom åren varit den vanligaste narkotikan i årskurs 9 såväl som i gymnasiet. I uppgav 4 % av niondeklassarna att de använt narkotika de senaste 12 månaderna och i riket uppgick motsvarande andel till 5 % (diagram 5). Andelen nior som använt narkotika var alltså tämligen likartad mellan länet och riket. Inte heller andelen pojkar och flickor skiljde sig nämnvärt från varandra liksom andelen elever som använt narkotika någon gång i livet och andelen som använt narkotika de senaste 12 månaderna (se tabell 56 i bilaga 3). 25 Årskurs 9 25 Gymnasiet, år 2 Pojkar 2 2 Flickor Totalt Diagram 5. Andelen elever som använt narkotika de senaste 12 månaderna. Procent För gymnasiet ligger s värden för årsprevalens något under riksgenomsnittet (8 % jämfört med 13 %). Samtidigt är andelen pojkar med årsaktuell narkotikaerfarenhet ca 5 % större än andelen flickor i liksom i riket. Andelen elever som använt narkotika någon gång i livet var ca 4 procentenheter högre i samtliga grupper jämfört med andelen elever som använt narkotika de senaste 12 månaderna (se tabell 56 i bilaga 4). 4 Datum:

16 Anabola androgena steroider Liksom på narkotikaområdet är två prevalensmått från skolundersökningen identifierade som kärnindikatorer i ANDT-uppföljningen gällande dopning: att ha använt anabola androgena steroider (AAS) någon gång samt att ha använt det de senaste 12 månaderna (mäts sedan 212). Under 2-talet har resultaten gällande användning av AAS uppgått till cirka 1 % i riket, och detta gäller oavsett årskurs och tidsperspektiv. Normalt är det alltså ytterst få elever som uppger att de använt AAS och så även i årets undersökning. År 217 var det totalt 1 % i såväl som i riket som uppgav livstids- respektive årsprevalens av AAS (se diagram 6 för årsprevalens och tabell 44 i bilaga 3 samt 4 för livstidsprevalens). 1 8 Årskurs Gymnasiet, år 2 Pojkar Flickor Totalt Diagram 6. Andelen elever som använt anabola androgena steroider (AAS) utan läkarordination de senaste 12 månaderna. Procent Tobaksanvändning För tobak har tre olika mått identifierats som kärnindikatorer i ANDT-uppföljningen: att vara rökare, att vara snusare samt att ha tobaksdebuterat före 13 års ålder. Rökare Som rökare räknas de elever som dels uppgett att de har rökt under de senaste 12 månaderna och dessutom svarat att de fortfarande röker. Detta skiljer sig mot perioden före 212 då det inledande 12-månadersfiltret saknades. Förändringen med den något snävare definitionen gör att tidsserien över rökare brutits. Trots detta kan det konstateras att rökningen har minskat kraftigt på nationell nivå i årskurs 9 under 2-talet. Bland gymnasieeleverna har andelen rökare varit mer fluktuerande, men under de senaste åren syns även där en nedgång. 16

17 4 35 Årskurs Gymnasiet, år I Pojkar, Pojkar, riket Flickor, Flickor, riket Röker dagligen/nästan dagligen Pojkar, Pojkar, riket Röker ibland Flickor, Flickor, riket Diagram 7. Andel elever som uppgav att de röker. Procent I diagram 7 redovisas andelen elever som uppgett att de röker. Bland niorna i var det 8 % av pojkarna och 1 % av flickorna som klassificerades som rökare medan motsvarande siffror för riket var 8 respektive 13 %. Andelen flickor som röker var således något lägre i jämfört med riket, men därutöver likartad. I både och riket var det vanligare att röka ibland eller på fest än att röka dagligen/nästan dagligen. Bland gymnasieeleverna är det vanligare med rökning. Totalt var det omkring 2 % av eleverna i som rökte respektive 24 % i riket. Liksom i nian rapporterade en större andel gymnasieflickor i riket att de röker än vad gymnasiepojkarna i riket och eleverna i rapporterade; 26 % av flickorna i riket jämfört med ca 21 % av pojkarna i riket och eleverna i. Könsskillnaderna var därmed större i riket än i. Även i gymnasiet var det vanligare att röka ibland jämfört med dagligen/nästan dagligen. Snusare Även begreppet snusare har omdefinierats i enlighet med ANDT-indikatorerna och den nya definitionen följer samma mönster som för rökare, det vill säga att endast de som svarat att de snusat under de senaste 12 månaderna och svarat ja på följdfrågan om man fortfarande snusar räknas in. Liksom för rökningen ledde förändringen till tidsseriebrott men det kan ändå noteras att snusningen har minskat något under 2-talet, även om läget varit tämligen oförändrat under senare år. I diagram 8 redovisas andelen elever som uppgett att de snusar. I klassificerades 11 % av pojkarna och 3 % av flickorna i årskurs 9 som snusare. I riket var motsvarande värden 9 % respektive 2 %. Jämfört med nian är snusning mer än dubbelt så vanligt i gymnasiet. I gymnasiets år 2 var det 25 % av pojkarna och 12 % av flickorna i som snusade och motsvarande värden för riket var 22 % respektive 6 %. Bland gymnasieflickorna var snusning alltså dubbelt så vanligt i länet jämfört med riket. I både och riket var det vanligare för flickor att snusa ibland än att snusa dagligen/nästan dagligen. 17

18 4 Årskurs 9 4 Gymnasiet, år Pojkar, Pojkar, riket Flickor, Flickor, riket Diagram 7. Andel elever som uppgav att de snusar. Procent. Årskurs Snusar ibland Snusar dagligen/nästan dagligen Pojkar, Pojkar, riket Flickor, Flickor, riket Diagram 8. Andel elever som uppgav att de snusar. Procent

19 Tobaksdebut Även debutåldern för tobaksanvändning följs i regeringens ANDT-strategi (endast för årskurs 9). För att få en sammanfattande bild av tobaksdebuten följs andelen som var 13 år eller yngre första gången de rökte en cigarett eller snusade. Snusdebuten började mätas först 21 men till följd av formulärändringen 212 kan resultaten från inte jämföras med de senare. För perioden kan konstateras att andelen elever i riket med tidig tobaksdebut minskat. I diagram 9 redovisas andelen niondeklassare som har rökt eller snusat vid 13 års ålder eller tidigare. Resultaten visar att 12 % av niorna i liksom i riket hade sin tobaksdebut vid 13 års ålder eller tidigare. En något större andel pojkar i hade sin tobaksdebut vid 13 års ålder eller tidigare men dessa könsskillnader är tämligen små. 4 3 Årskurs 9 Pojkar Flickor Totalt 2 1 Diagram 9. Andelen elever som använt tobak vid 13 års ålder eller yngre. Procent

20 Alkoholkonsument,12 mån Intensivkonsumtion av alkohol ngn gång i mån. el. oftare Berusningsdebut 13 år Använt narkotika, 12 mån Röker Snusar Tobaksdebut 13 år Årskonsumtion, liter Sammanfattning Drogvanorna i Syftet med denna rapport var att redovisa resultaten från den drogvaneundersökning som genomfördes under våren 217 i årskurs 9 och gymnasiets år 2 i. Syftet var även att jämföra resultaten med den nationella undersökningen. För att ge en lättöverskådlig sammanfattning av hur drogvanemönstret i ser ut i jämförelse med riket redovisas resultaten för 7 ANDT-indikatorer samt årskonsumtion av alkohol i diagram 1a och 1b. Flickor och pojkar redovisas sammanslaget, jämförelser mellan flickor och pojkar beskrivs i de fall skillnaderna är av betydande omfattning. Sammantaget uppvisar eleverna i och riket tämligen likartade drogvanemönster i årskurs 9 och till stor del i gymnasiet. Av de 7 kärnindikatorer som presenteras i diagram 1a kan endast en nämnvärd skillnad utläsas mellan niorna i och riket; andelen alkoholkonsumenter är 6 procentenheter lägre bland eleverna i jämfört med riksgenomsnittet. Trots en lägre andel konsumenter bland s nior är den genomsnittliga årskonsumtionen likartad den i riket. En skillnad uppstår därmed när årskonsumtionen endast fördelas på faktiska alkoholkonsumenter varpå pojkar i uppvisar en högre årskonsumtion (3,5 liter jämfört med riksgenomsnittet 2,7 liter). har alltså något färre alkoholkonsumenter i nian, men pojkarna dricker större volymer när de konsumerar alkohol. För resterande ANDT-indikatorer överstiger inte skillnaderna 2 % vilket betraktas som tämligen små skillnader. 1 Årskurs 9 Liter 5, 8 4, 6 3, 4 2, 2 1,, Diagram 1a. En jämförelse mellan och riket för sju ANDT-indikatorer samt genomsnittlig årskonsumtion av alkohol. Procent

21 Alkoholkonsument,12 mån Intensivkonsumtion av alkohol ngn gång i mån. el. oftare Använt narkotika, 12 mån Röker Snusar Årskonsumtion, liter 1 Gymnasiet, år 2 Liter 5, 8 4, 6 3, 4 2, 2 1,, Diagram 1b. En jämförelse mellan och riket för fem ANDT-indikatorer samt genomsnittlig årskonsumtion. Procent För samtliga jämförda ANDT-indikatorer ökar konsumtionen mellan nian och gymnasiet såväl i som i riket. Ofta fördubblas beteendets omfattning men för intensivkonsumtion av alkohol handlar det om en tredubbling mellan årskurserna. I diagram 1b redovisas motsvarande drogvanemönster för gymnasieeleverna med undantag av debutindikationerna (alkohol och tobak före 13 års ålder) vilka enbart följs för de yngre eleverna. Även i gymnasiet ligger relativt nära riksgenomsnittet. Till skillnad från årskurs 9 uppger däremot gymnasieeleverna i något lägre nivåer för tre av indikatorerna jämfört med riket. Andelen alkoholkonsumenter, narkotikaanvändare och rökare i understiger riksgenomsnittet med omkring 4 procentenheter. Samtidigt har en större andel snusare bland gymnasieelever jämfört med riket. Betraktar man resultatet fördelat på pojkar och flickor framgår det att en dubbelt så stor andel flickor snusar i jämfört med flickorna i riket. De resterande två måtten, intensivkonsumtion och årskonsumtion, skiljer sig inte nämnvärt mellan länet och riket. Däremot syns skillnader vid jämförelse av pojkar och flickor i gymnasiet. Benägenheten att intensivkonsumera var något lägre bland pojkar i jämfört med pojkar i riket (24 % respektive 26 %) medan flickornas nivåer var likartade. Samtidigt överstiger pojkarnas genomsnittliga årskonsumtion av alkohol flickornas med omkring 1,2 liter ren alkohol i såväl länet som i riket. Även andelen riskkonsumenter och narkotikaanvändare är något större bland gymnasiepojkarna, med ca 4 procentenheter över gymnasieflickorna. Sammantaget visar resultaten för de jämförda ANDT-indikatorerna tämligen likartade nivåer för drogvanorna i och i riket. I gymnasiet visade något lägre nivåer för tre indikatorer (alkoholkonsumenter, narkotikaanvändare och rökare), även om skillnaderna var relativt små. Även i årskurs 9 var andelen alkoholkonsumenter något lägre i jämfört med riket. 21

22 Om undersökningen i I anslutning till 217 års rikstäckande undersökning av skolelevers drogvanor beställde s läns landsting en totalundersökning i årskurs 9 och gymnasiets år 2 i. De allmänna representativitets- och tillförlitlighetsproblem som nämnts tidigare i rapporten bör naturligtvis beaktas vid tolkningen av resultaten. Eftersom att enskilda siffror bör ses som en storleksordning på konsumtionen är det alltså mer meningsfullt att jämföra olika grupper än att dra slutsatser utifrån enskilda frekvenser. Värt att återigen betona är att inte dra för långtgående slutsatser vid små differenser eftersom att de oftast inte är signifikanta. CAN:s standardprocedur för datainsamlingens genomförande har följts i utan några kända avvikelser. Särskilt positivt var att klassbortfallet var lägre i jämfört med i riksundersökningen, såväl i nian som i gymnasiet. Däremot var elevbortfallet något högre i jämfört med riket. Andelen formulär som exkluderats från redovisningen på grund av bristande datakvalitet var av samma låga nivå som i riket. Sammantaget pekar allt på en väl genomförd datainsamling som genererat data av god kvalitet för länet. 22

23 Referenser Andersson B & Hibell B (1993). Skolelevers drogvanor Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Englund A (red.) (216). Skolelevers drogvanor 216. Rapport 161. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Gripe I (213). Så görs CAN:s skolundersökning. En genomgång av praktiskt genomförande och metodologi. Rapport 135. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotika-upplysning. Socialdepartementet (213). Uppföljning av regeringens alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksstrategi: förslag på indikatorer avseende de prioriterade målen i strategin. Rapport 2. Stockholm: Regeringskansliet. Socialdepartementet (216). En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Regeringens skrivelse 215/16:86. Stockholm: Regeringskansliet. Raninen J & Nyström S (213). Reviderad enkät 212. En analys av resultatskillnader. Rapport 134. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 23

24

25 Box 7412, Stockholm Organisationsnummer