Manual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet BARA NATURLIG FÖRSURNING

Transkript

1 SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Manual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet BARA NATURLIG FÖRSURNING Datum: Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket Kontaktperson: Ulla Bertills Mailadress: Telefon: Manualen är beslutad av: Naturvårdverkets Generaldirektör Maria Ågren Referens (diarienr e. dyl.): NV I samråd med (i förekommande fall):

2 SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Förord och läsanvisning Syftet med målmanualerna är att få till stånd en konsekvent, transparent och robust miljömålsuppföljning där det tydligt går att härleda myndigheternas bedömningar. Målmanualerna ska fungera som underlag och stöd i myndigheternas arbete med nationell och regional årlig uppföljning samt fördjupade utvärderingar av miljökvalitetsmålet. Manualen utgår från regeringens preciseringar Preciseringarna är de målsättningar som beskriver innebörden av respektive miljökvalitetsmål och sätter ramarna för målets omfattning. Målmanualen för miljökvalitetsmålet utgår från de preciseringar med tillhörande förklaringar som regeringen beslutat1,2. Manualen är beslutad av den myndighet som samordnar uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålet. Ansvarig myndighet beslutar vid behov om revidering av målmanualen, till exempel om det finns nya möjligheter till informationsförsörjning för uppföljningen. Mått, nivåer och ansvar Målmanualerna definierar vad som ska följas upp för respektive miljökvalitetsmål genom att fastställa mått för miljötillstånd och för miljöarbetet. Målmanualen beskriver till exempel hur data från miljöövervakningen ska användas, och vilka centrala styrmedel och åtgärder som löpande följs upp och hur. Målmanualen ger även stöd för bedömning av om målet nås genom att myndigheterna strävat efter att sätta nivåer för uppföljningsmåtten. Målmanualerna ger underlag för utvärderingar och analyser. Bedömning av om målet nås sker inte i manualen. Målmanualerna klargör också vilken myndighet som är ansvarig för uppföljning och bedömning av olika delar av miljökvalitetsmålet. Innehållet i målmanualen Den inledande tabellen ger en översiktlig sammanfattning av målmanualen. Därefter följer avsnitt som mer detaljerat beskriver hur myndigheten tolkat preciseringarna och vilka uppföljningsmått och nivåer som används, vilka underlag som används i uppföljningen och hur, samt de eventuella behov av utveckling av uppföljningen som finns. 1 Regeringsbeslut I:4, , M2012/1171/Ma. 2 Regeringens departementsskrivelse Ds 2012:23 Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmå, tillgänglig via

3 3(20) Status målmanual och fortsatt arbete Denna målmanual (Version 1.0) har tagits fram inför arbetet med den fördjupade utvärderingen Arbetet med målmanualerna har kommit olika långt för olika miljökvalitetsmål. Uppföljningen och utvärderingen av miljömålen utvecklas fortlöpande. Målmanualen kan därför komma att uppdateras och kompletteras efter erfarenheterna av den fördjupade utvärderingen 2015 Arbetet med indikatorer kommer att fortsätta under Även arbetet ned förankring av målmanualen med berörda myndigheter kommer att slutföras och redovisas i kommande revidering av målmanualen.

4 4(20) En förenklad sammanfattande tabell för uppföljning av Bara naturlig försurning med dess preciseringar Tabell 1. Uppföljning av miljökvalitetsmålet och preciseringar med hjälp av huvudindikatorer. För bedömning av själva miljökvalitetsmålet se även den mer utförliga beskrivningen och tabell 2. Miljökvalitetsmålet De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosions-hastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Mått för uppföljning Nivå för måluppfyllelse Regional anpassning av indikatorpresentation Ansvar/Dataleverantör Framtagande och bearbetning av information Kommentar Miljömålet bedöms främst genom en sammanvägning av precisering 1 och 2 dvs bedöms efter att förutsättningarna är på plats. Miljötillståndet beräknas pga lång återhämtningstid uppnås långt senare. Se precisering 1 och 2 Se precisering 1 och 2 Se precisering 1 och 2 Se precisering 1 och 2 Övrigt som ska beaktas framgår av text under miljökvalitetsmålet inkl. tabell 2. Analys av utvecklingen internationellt och av styrmedel inom olika sektorer är en viktig del i bedömningen. Precisering 1 Nedfallet av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och internationella källor medför inte att den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige Mått för uppföljning Nivå för måluppfyllelse Överskridandet av kritisk belastning för Preciseringen nås när inget överskridande av Regional anpassning av indikatorpresentation Sannolikt indelning av Sverige i 3-4 större Ansvar/Dataleverantör Referens/källa? NV (Al) ansvarar för uppföljningen av Framtagande och bearbetning av information, indikatorer Miljöövervakningsdata och modellering används. Kommentar Både svavel- och kväveföreningar

5 5(20) sjö- och skogsmarksarealen i Sverige (ny indikator) kritisk belastning finns i vare sig i sjöar eller skogsmark. Ett osäkerhetsintervall kommer att definieras senare. områden. (under utveckling) preciserinen. Dataunderlag: Miljöövervakningsdata för sjöar (SLU), skogsmark (SLU) och deposition (IVL). Modellering med FAB/MAGIC (SLU/IVL) och PROFILE/SAFE LUNDS univ. Uppföljning sker till varje fördjupad utvärdering samt när nya internationella prognoser tas fram. Presentation i kartform som areal sjöar (och ev skogsmark) med överskridande av kritisk belastning för försurning. (ny indikator) Trenddiagram för nedfall av svavel och kväve (befintlig indikator) bidrar till försurning men i olika grad. Det är därför felaktigt att använda absoluta nivåer för nedfall av svavel och kväve, som ex. x kg svavel per hektar som mått på kritisk belastning. Precisering 2 Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet Mått för uppföljning Nivå för måluppfyllelse Regional anpassning av indikatorpresentation Ansvar/Dataleverantör Framtagande och bearbetning av information Kommentar Precisering 3 Sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Mått för uppföljning Nivå för måluppfyllelse Regional anpassning av Andel försurade sjöar större än 1 hektar och vattendrag med avrinningsområde över 2 km 2 i Sverige (Befintlig indikator) Preciseringen bedöms som uppfylld när samtliga sjöar större än 1 hektar och vattendrag med avrinningsområde över 2 km2 i Sverige indikatorpresentation Idag redovisas data per län. Ev. kommer data framöver redovisas för 3-4 större områden. Ansvar/Dataleverantör NV (Al) ansvarar för uppföljningen av preciserinen. Underlagsdata utgörs av miljöövervakningsdata från omdrevs- Framtagande och bearbetning av information Årlig uppföljning. Andel försurade sjöar visas i trenddiagram. Kommentar Kalkade sjöar räknas inte automatiskt ha god status, utan ska även de ska klassas enligt bedömningsgrunder för

6 6(20) uppnått god eller högre status med avseende på försurning, dvs inte är försurningpåverkade. inventering av sjöar (SLU) Bedömning görs med MAGIC-bibliotek.(IVL) försurning. Precisering 4 Försurningen av marken påskyndar inte korrosion av tekniska material och arkeologiska föremål i mark och skadar inte den biologiska mångfalden i land- och vattenekosystemen. Mått för uppföljning Nivå för måluppfyllelse Regional anpassning av Förändring i försurningspåverkan i skogsmarkens kemi och markvatten (reviderad indikator under utveckling) Preciseringens uppfyllelse kan inte helt definieras. Preciseringen bedöms utifrån att tillståndet ska kunna nås på sikt och betraktas som uppnådd när andelen skogsmark med hög/ mycket hög surhetsgrad visar på en statistiskt signifikant långsiktig minskning (längre än 10 år?). ANC-värden lägre än noll ska inte heller förekomma i markvatten. indikatorpresentation Idag sker redovisning per län, men kommer sannolikt framöver att redovisas med en indelning av Sverige i 3-4 områden. Ansvar/Dataleverantör NV (Al) ansvarar för uppföljningen av preciserinen. Underlagsdata utgörs av miljöövervakningsdata från omdrevsinventering av skogsmark (SLU) samt analyser av ANC (mått på syraneutraliserande förmåga) markvatten i krondroppsnätets ytor (IVL) Framtagande och bearbetning av information Årlig uppföljning. Andel försurad skogsmark visas i trenddiagram (befintlig indikator) Hela omdrevet omfattar cirka 5000 provytor uppdelat på10 år. Kommentar Det saknas information om tillståndet i skogsmark före sentida försurning, varför uppfyllelsen av preciseringen är svår att bedöma. Den uppföljning som sker visar på utvecklingen av surhetstillståndet vilket därmed indikerar försurningspåverkan.

7 Miljökvalitetsmålet De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Tolkning av miljökvalitetsmålet Miljökvalitetsmålet tolkas så att den sammantagna försurande effekten av nedfall av försurande luftföroreningar och markanvändning inte ska överskrida den kritiska belastningen för mark och vatten. När nedfallet av försurande luftföroreningar överskrider vad naturen tål (överskridande av kritisk belastning) bedöms naturen vara försurningspåverkad. Beräkning av överskridande av kritisk belastning görs för ytvatten och skogsmark, vilket även utgör en internationell rapportering till Luftvårdskonventionen (CLRTAP). Skogsbruket bedöms överskrida vad naturen tål när uttaget av biomassa från skogen är större än vad som kan vara långsikt hållbart med avseende på försurningseffekter i naturen. Regeringen har fastställt fyra preciseringar: 1. Påverkan genom atmosfäriskt nedfall: Nedfallet av luftburna svaveloch kväveföreningar från svenska och internationella källor medför inte att den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige 2. Påverkan genom skogsbruk: Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet 3. Försurade sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. 4. Försurad mark: Försurningen av marken påskyndar inte korrosion av tekniska material och arkeologiska föremål i mark och skadar inte den biologiska mångfalden i land- och vattenekosystemen. Avgränsning gentemot andra miljökvalitetsmål Halter i luft av försurande ämnen, korrosion på tekniska material och kulturföremål ovan mark samt hälsoeffekter relaterade till direkta effekter av försurning behandlas inom Frisk luft. Effekter kopplade till utsläpp av ammoniak behandlas i Ingen övergödning. Effekter av försurning av havet tas upp i Hav i balans samt levande kust och skärgård. Utsläpp av Koldioxid som påverkar havsförsurningen beskrivs i Begränsad klimatpåverkan.

8 2(20) Koppling till etappmål Följande två etappmål har betydelse för Bara naturlig försurning: 1. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa Europeiska unionen har beslutat om ytterligare begränsningar av nationella utsläpp av luftföroreningar genom en revision av det s.k. takdirektivet senast 2015, och andringen av Göteborgsprotokollet under konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar har ratificerats av tillräckligt många länder för att ha trätt i kraft senast Begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten Utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar ska ha börjat minska från fartygstrafiken i Östersjön och Nordsjön senast Bedömning av uppfyllelse av miljökvalitetsmålet. Målet är i huvudsak beroende av insatser utanför Sveriges gräns, såväl på internationell som på.eu nivå. Nationella insatser behövs också för att minska utsläppen av främst kväveoxider samt för att begränsa försurningspåverkan från skogsbruket. Bedömningen av miljökvalitetsmålet grundas på att förutsättningarna är på plats för att miljökvaliteten ska nås på sikt. Det innebär att när precisering 1 och 2 är uppfyllda bedöms miljökvalitetsmålet som nått, men då bör även relevanta miljö- och samhällstrender visa på en för miljökvalitetsmålet positiv utveckling. Målet bedöms som uppfyllt när nedfallet av försurande ämnen underskrider den kritiska belastningen i skogsmark och sjöar samt när skogsbruket inte har en försurande påverkan genom att försurning av mark och vatten har motverkats genom att skogsbruket anpassas till ståndortens försurningskänslighet. Om skogsmarken är skyddad mot försurning antas också markförlagda tekniska material, vattenledningssystem samt arkeologiska föremål skyddas. Likaså beräknas påverkan på grundvatten och hällristningar pga. försurning minska tillräckligt när den kritiska belastningen för sjöar och skogsmark inte längre överskrids. Uppföljning av miljökvalitetsmålet Uppföljningen görs genom en sammanvägning av uppföljningen av påverkansprecisering 1 och 2 samt utifrån information om trender och prognoser kopplat till försurning samt andra relevanta underlag om utsläppens utveckling och effekter av olika styrmedel. Miljökvalitetsmålet bedöms efter att förutsättningarna ska vara på plats år Miljötillståndet beräknas p.g.a. lång återhämtningstid få uppnås långt senare. Uppföljningen med huvudindikatorer återfinns i tabell 1 och övrigt underlag som behövs för utvärdering anges i tabell 2. Ett osäkerhetsintervall för när miljökvalitetsmålet ska kunna bedömas som uppnått bör formuleras i ett senare skede.

9 3(20) Underlag för bedömning av miljökvalitetsmålet I tabell 2 nedan anges underlag utöver det som tas upp i tabell 1 och under respektive precisering som används vid uppföljning av själva miljökvalitetsmålet. Tabell 2 Övrigt underlag för bedömning av miljökvalitetsmålet. ÅU= årlig uppföljning (endast senaste årets viktigaste nyheter med påverkan på miljömålet) FU= fördjupad utvärdering LU=Lundsuniversitet, SLU= Sveriges lantbruksuniversitet, SMED=Svenska Miljö Emissions Data, IVL=IVL Svenska Miljöinstitutet, RAÄ= Riksantikvarieämbetet osv Huvudansvarig fetmarkerad Uppföljning av Underlag från Används till Utsläpp av svavel och kväveföreningar Trender nationella utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid och ammoniak Prognos för nationella utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak Analyserande texter kring trender och prognos för NOx från vägtransporter SMED+ NV (Al) SMED, NV (Al och Ul) Trafikverket, Transportstyrelsen NV (Ul) ÅU, FU FU, ÅU vartannat år FU, ÅU vid behov Analyserande texter kring trender och prognos för industrin för NOx och SO 2 Analyserande texter kring trender och prognos för NOx för arbetsmaskiner Analyserande texter kring trender och prognos för NOx och SO2 för energisektorn, biobränsleanvändning Trender för internationella utsläpp av SO2, NOx och NH3 NV, (Ul och Al) Trafikverket och Transportstyrelsen (Al, Ul) Energimyndigheten NV (Ul och Al) EMEP, NV (Al, Ul) FU, ÅU vid behov FU, ÅU vid behov FU, ÅU vid behov FU, ÅU vid behov Prognos för internationella utsläpp av LRTAP, EU m fl FU, ÅU vid behov SO 2, NOx och NH 3 Analyserande texter kring prognos för internationella utsläpp SO 2, NOx och NH 3 Trender och prognos för internationell sjöfart på Östersjön/Nordsjön Analyserande texter kring trender och prognos för utsläpp av SO 2 och NOx från internationell sjöfart Nedfall av luftföroreningar, se precisering 1 och tabell 1 Överskridande av kritisk belastning se precisering 1 och tabell 1 Skogsbrukets försurningspåverkan, precisering 2 och tabell 1 Tillstånd, trender och prognos för utveckling i sjöar, vattendrag och skogsmark se precisering 3 och 4 Trafikverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, Energimyndigheten, NV (Al, Ul) OSPAR/HELCOM, EU, Sjöfartsverket Sjöfartsverket, Transportstyrelsen NV(Al) FU, ÅU vid behov FU, ÅU vid behov

10 4(20) Tillstånd, trender och prognos för grundvatten Trender för korrosion av arkeologiska föremål i mark Samhällstrender av betydelse SGU RAÄ FU FU Nuvarande och framtida trender i samhället, som påverkar utsläppsutveckling och skogsbruk Drivkrafter i samhället Analys av styrmedels effekter och miljöarbetet Vägtransporter Sjöfart, nationell och internationell NV-Afu, Ul, Us. Skogsstyrelsen, Energimyndigheten, Trafikverket NV-Afu, Ul, Us. Skogsstyrelsen Sjöfartsverket/Transportstyrelsen /Trafikverket NV (Ul) Sjöfartsverket/Transportstyrelsen, NV (Al, Ul) FU FU, ÅU FU, ÅU vid behov FU, ÅU Industrisektorn NV (Ul) FU, ÅU vid behov Arbetsmaskiner Trafikverket/Transportstyrelsen, FU, ÅU vid behov NV (Ul) Energianvändning, biobränsle Energimyndigheten, NV (Ul) FU ÅU vid behov, Ramdirektivet för vatten och HaV FU kalkningsverksamheten Skogsbrukssektorn Skogsstyrelsen FU, ÅU Regionalt arbete Miljötillstånd, måluppfyllelse, åtgärder som vidtagits el. planeras RUS, länsstyrelserna FU, ÅU Förankring Målmanualen har skickats ut på intern remiss inom Naturvårdsverket. Internt Berörda enheter på Naturvårdsverket är Al, Ul, och Us Externt Berörda myndigheter har beretts tillfälle att lämna synpunkter under arbetets gång genom miljömålsportalen. Manualen har även granskats av berörda dataleverantörer. Några av länsstyrelserna har också granskat dokumentet och synpunkyter har inkommit från RUS

11 5(20) Precisering 1: Påverkan genom atmosfäriskt nedfall Nedfallet av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och internationella källor medför inte att den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige Kritisk belastning är ett mått på den mängd försurande ämnen som kan tillföras utan att väsentliga skadliga effekter på känsliga delar av miljön uppstår. Kritisk belastning anges i ekvivalenter försurande ämnen per hektar och år. Hur bedöms om preciseringen nås? Preciseringen bedöms vara uppfylld när nedfallet av försurande svavel och kväveföreningar inte överskrider den kritiska belastningen för sjöar och skogsmark. Bedömningsmått Överskridandet anges som areal skogsmark eller sjöar som överskrider kritisk belastning. Undersökta sjöar och marklokaler viktas och kan på så sätt representera hela landets sjöar och skogsmarksareal. För bedömning används modellerna FAB ( MAGIC?) för sjöar och PROFILE (FORSAFE?) för skogsmark. En övergång sker nu till att beräkna ackumulerat överskridande, AAE= Average Accumulated exceedence, istället för 95-percentil eftersom det är det som nu redovisas internationellt. Den tidigare använda 95-percentilen innebär att 95 % av sjö och skogsmarken skyddas mot försurning. För bedömning av om preciseringen ska räknas som uppfylld bör på sikt ett osäkerhetsintervall definieras Då har osäkerheten i bl.a. modellberäkningarna beaktats. Pågående utvecklingsarbete under TAS BORT SENARE Arbete pågår med att pröva om beräkningarna av kritisk belastning i skogsmark och sjöar beskrivs bättre med dynamiska modeller än de nu använda statiska modellerna. Kritisk belastning för skogsmark verkar inte beskrivas på ett helt korrekt sätt i dagsläget, vilket dels kan bero det kriterium som används, BC/Al kvot < 1,0, dels beräkningsmetodik/beräkningsmodell. Uppföljning med indikatorer De indikatorer på Miljömålsportalen som idag kopplar till uppföljning av överskridande av kritisk belastning för sjöar och skogsmark är: Nedfall av kväve Nedfall av svavel En ny indikator kommer att tas fram som visar på överskridande av kritisk belastning för sjöar och skogsmark, presenterat i kartform.

12 6(20) Data som ska tas fram för uppföljningen av preciseringen omfattar dels data över kritisk belastning i skog och mark, dels över deposition. Utifrån detta beräknas överskridandet av kritisk belastning, som vanligtvis presenteras i ett griddat format som anges av EMEP. Presentation av data på Miljömålsportalen Överskridande av kritisk belastning (ny indikator) Data presenteras genom en karta som visar grad av överskridande av kritisk belastning per län eller landsdel, angett som ackumulerat överskridande. Se vidare tabell 1. Areal med överskridande av kritisk belastning för sjöar Ansvarig för indikatorpresentationen (nationell): NV-Al Uppdatering: Varje FU samt pga ny kunskap, nya internationella prognoser eller nya miljöövervakningsdata Data: Nedfallsdata, miljöövervakning av sjöar samt modellering Dataleverantör: SLU/IVL Textleverantör: SLU/IVL Ansvar publicering Miljömålsportalen: RUS Finansiering: Separat uppdrag från NV Areal med överskridande av kritisk belastning för skogsmark Ansvarig för indikatorpresentationen (nationell): NV-Al Uppdatering: varje FU samt pga ny kunskap, nya internationella prognoser eller nya miljöövervakningsdata Data: Nedfallsdata, miljöövervakning av skogsmark samt modellering Dataleverantör: LU/IVL Textleverantör: LU/IVL Ansvar publicering Miljömålsportalen: RUS Finansiering: Separat uppdrag från NV Nedfall av försurande ämnen (befintliga indikatorer) Nedfall av svavel Ansvarig för indikatorpresentationen (nationell): NV-Al Uppdatering: Årligen Data: Miljöövervakning- Luft- och nederbördskemiska nätet samt Krondroppsnätet Dataleverantör: IVL Textleverantör: IVL Finansiering: Svensk miljöövervakning Ansvar publicering Miljömålsportalen: RUS Finansiering: Svensk miljöövervakning Nedfall av kväve Ansvarig för indikatorpresentationen (nationell): NV-Al Uppdatering: Årligen

13 7(20) Data: Miljöövervakning- Luft- och nederbördskemiska nätet samt Krondroppsnätet Dataleverantör: IVL Textleverantör: IVL Ansvar publicering Miljömålsportalen: RUS Finansiering: Svensk miljöövervakning Övrig uppföljning kopplat till preciseringen Projekten nedan läggs ut av Naturvårdsverket inför Fördjupad utvärdering. Överskridande av kritisk belastning i sjöar och skogsmark, idag och trender (SLU/LU). Uppdrag från NV Prognos för överskridande av kritisk belastning i sjöar och skogsmark 2020 och framåt (SLU/LU) Uppdrag från NV Regional uppföljning Data för nedfall av svavel och kväve från den nationella uppföljningen levereras även till den regionala uppföljningen. Det görs idag per län, men kommer framöver möjligen att göras för större områden. Kommentar Gränsen för kritisk belastning varierar beroende på geologin. Vissa marker är mer försurningskänsliga än andra, och dessutom det är både svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak som försurar. Det är därför direkt felaktigt att, ur ett försurningsperspektiv, enbart använda sig av ett värde på depositionen för ett län och väga det mot kritisk belastning istället för att beräkna överskridande av kritiskt belastning. Det finns t.ex. inget värde för kritisk belastning för försurning på 5 kg/ha. Detta värde har däremot en koppling till övergödningseffekter på floran.

14 8(20) Precisering 2. Påverkan genom skogsbruk Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet Skogsbruket bidrar till försurning då bortförseln av neutraliserande ämnen i trädens biomassa ur skogen är större än vad markvittringen förmår neutralisera under en omloppstid. Tillförsel av aska från biomassaförbränning kan bidra med syraneutraliserande ämnen som kompenserar för det överskjutande uttaget. Hur bedöms om preciseringen nås? För att preciseringen ska bedömas vara uppnådd ska biomassauttaget vara anpassat till känsligheten på försurningskänsliga ståndorter, dvs i försurningskänsliga områden bör man ex. överväga att inte ta ut GROT (grenar och toppar), eller anlägga kantzoner mot vattendrag mm. För att preciseringen ska nås krävs att GROT-uttag kompenseras med askåterföring i försurningskänsliga områden. För att bedöma om preciseringen nås måste prognoser för utvecklingen av skogsbruket beaktas. Bedömningsmått I dagsläget saknas en beskrivning av hur försurningskänsligheten ska bedömas. Det saknas även skoglig statistik över uttag av GROT, kvävegödsling, skogsbruksåtgärder i form av skärmställning, skyddszoner samt askåterföring på ståndortsnivå. Därmed saknas dataunderlag för att bedöma om preciseringen nås. Ett mycket grovt mått på utvecklingen av skogsbrukets påverkan är att jämföra areal med GROT-uttag med areal där askåterföring görs. Ett något finare mått är att ta fram underlag över där det kritiska uttaget i skogsmark överskrids, baserat på balansen mellan tillförsel och bortförsel av baskatjoner i skogsmark. En indikator för det senare är under utveckling. Utvecklingsbehov Verktyg behöver tas fram för skogsnäringen för att påvisa var försurningskänsliga områden återfinns. Idag levererar Skogsstyrelsen underlag i form av GROT-uttag och askåterföring nationellt till uppföljning. Förbättrad årlig statistik behövs för uttag av grenar och toppar och även för stubbar. Det måste ställas krav på mera detaljerad uppföljning, man måste veta var åtgärderna skett. Detsamma gäller askåterföring. Metodik för att beräkna den försurande påverkan av intensivskogsbruk behöver utvecklas. Indikator för skogsbrukets försurning. En indikator för skogsbrukets försurande påverkan är under utveckling. Den bygger på data från provytor i Riksinventeringen för skog (RIS) som också används för beräkning av kritisk belastning. Beräkningar görs av andel skogsmark med överskridande av kritiskt

15 9(20) baskatjonupptag vid grot-uttag, och där askåterföring inte sker. Indikatorn redovisar denna andel årligen på länsnivå. Enbart granytor inkluderas i beräkningarna eftersom GROT-uttag i gran har störst försurande påverkan och kompensationsbehovet normalt är störst. Vid beräkningarna utgår man från att grot-uttag görs på ett representativt urval av granytorna inom RIS samt att askåterföring enbart görs enligt Skogsstyrelsens rekommendationer. Presentation av data på Miljömålsportalen Den nya indikatorn föreslås visas på en karta över Sverige med länsvis indelning. Överskridande av kritiskt baskatjonuttag i granskog (Ny indikator) Ansvarig för indikatorpresentationen (nationell): NV-Al Uppdatering: Årligen Data: GROT-uttag och askåterföring, databas med skogsdata Dataleverantör : Skogsstyrelsen Modellering (LU) Textleverantör: Lunds Universitet Ansvar publicering Miljömålsportalen: RUS Finansiering: Separat uppdrag från NV Övrig uppföljning kopplat till preciseringen Grotuttag på nationell nivå (Årlig skoglig statistik) ÅU, FU Askåterföring på nationell nivå (Skogsstyrelsens åtgärdsundersökning) ÅU, FU Trender för skogsbrukets påverkan, FU, Uppdrag från NV Prognos skogsbrukets försurningspåverkan, FU, Uppdrag från NV Scenarier skogsbrukets försurningspåverkan FU, Uppdrag från NV Regional uppföljning Den nya indikatorn kommer att presenteras på karta med med länsvis indelning

16 10(20) Precisering 3 Försurade sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Hur bedöms om preciseringen nås? Preciseringen bedöms vara uppfylld när den av människan orsakade försurningen har minskat så att samtliga sjöar större än 1 hektar och vattendrag med avrinningsområde över 2 km 2 i Sverige uppnått god status med avseende på försurning, d.v.s. inte kan karakteriseras som försurningspåverkade. En sjö eller ett vattendrag som kalkas räknas inte automatiskt ha god status, utan ska få sin klassning enligt bedömningsgrunder för försurning 3 (ref). Bedömningsmått Bedömningen av försurningspåverkan görs med hjälp av MAGIC-biblioteket. Försurningen bedöms som ph-förändringen jämfört med förindustriella förhållanden (år 1860) enligt beräkningar med en dynamisk modell (MAGIC). Modellen kräver mycket indata och stor arbetsinsats. För bedömningen av omdrevsinventeringen användes därför verktyget MAGIC-bibliotek. När phvärdet i en sjö eller ett vattendrag har minskat mer än 0,4 enheter ( ph 0,4) jämfört med förindustriellt tillstånd bedöms objektet vara försurningspåverkat, dvs ej uppnå god status. Klassindelning baserat på ph-förändring: Klass phförändring Status Försurningspåverkan 1 <0,2 Hög status Nej 2 0,2-0,4 God status Nej 3 0,41-0,6 Måttlig status Ja (liten påverkan) 4 0,6-0,8 Otillfredsställande status Ja (måttlig påverkan) 5 >0,8 Dålig status Ja (stor påverkan) På sikt behöver ett osäkerhetsintervall definieras vid bedömning av när preciseringen är uppnådd. 3 Naturvårdsverket (2007): Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, handbok 2007:4

17 11(20) Fler vattendrag undersöks för att de senare ska kunna komplettera nuvarande MAGIC biblioteket så att försurningpåverkan på vattendrag ska kunna bestämmas på ett bättre sätt. Uppföljning med indikator Den indikator på Miljömålsportalen som kopplar till preciseringen är Försurade sjöar. Presentation av data på Miljömålsportalen Trenden för utvecklingen av försurade sjöar redovisas. Miljöövervakning av sjöar och vattendrag (SLU) Data utgörs av miljöövervakningsdata från omdrevsinventering av sjöar där ett slumpvis urval av sjöar provtas och det slumpvisa urvalet gör att man kan skala upp resultaten till att gälla alla Sveriges sjöar. Hela omdrevet omfattar 4800 sjöar uppdelat på sex år. Bedömning görs genom att använda omdrevsinventering av sjöar och idag uppskattas andelen försurade vattendrag utifrån små sjöar. Flera län förtätar omdrevsprogrammet för sjöar med ett regionalt urval. Dessa användas också i uppföljningen. För dessa län finns ju då även möjlighet till en egen länsvis uppföljning. Indikatorn Försurade sjöar Ansvarig för indikatorpresentationen (nationell): NV-Al Uppdatering: årlig Data: Miljöövervakning av sjöar och vattendrag Dataleverantör: SLU Textleverantör: SLU Ansvar publicering Miljömålsportalen: RUS Ansvar för presentation på Miljömålportalen Finansiering: Svensk Miljöövervakning Övrig uppföljning kopplat till preciseringen Tillstånd och trender i sjöar och vattendrag beskrivs genom data från omdrevsinventering och tidsseriesjöar (SLU) ÅU, FU. Uppdrag Prognoser för försurningsutvecklingen i sjöar och vattendrag (SLU, IVL) FU. Uppdrag Biologisk återhämtning i sjöar och vattendrag (SLU) FU. Uppdrag Regional uppföljning Data om försurade sjöar levereras från den nationella uppföljningen även till den regionala uppföljningen. Det har tidigare gjorts per län, men kommer framöver möjligen att göras med indelning i 3-4 större områden.

18 Kommentar Kalkade sjöar räknas inte automatiskt ha god status, utan ska klassas enligt bedömningsgrunder för försurning. 12(20)

19 13(20) Precisering 4 Försurad mark Försurningen av marken påskyndar inte korrosion av tekniska material och arkeologiska föremål i mark och skadar inte den biologiska mångfalden i landoch vattenekosystemen. Hur bedöms om preciseringen nås? Både utsläpp av luftföroreningar och skogsbruk påverkar försurningen av skogsmarken. Det saknas information om tillståndet i mark före sentida försurning, varför uppfyllelsen av preciseringen är svår att bedöma. Preciseringen är också svår att följa upp eftersom markprocesserna är långsamma. Vi har inte heller kunskap om korrosion i skogsmark. Den uppföljning av preciseringen som sker visar på utvecklingen av surhetstillståndet vilket därmed indikerar försurningspåverkan. Försurningspåverkan bedöms idag utifrån förändring i andel skogsmark med hög och mycket hög surhetsgrad och när den visar på en statistiskt signifikant långsiktig (> 10 år?) minskning i försurningspåverkan bedöms möjlighet till återhämtning finnas så att miljötillståndet kan nås på sikt. Det är dock inte omöjligt att trenden planar ut på en nivå som fortfarande innebär risk för skador. Bedömningsmått idag Försurningspåverkan går ej att direkt bestämma eftersom det naturliga tillståndet är okänt. Försurningspåverkan bedöms idag genom att se på förändring i surhetstillstånd i B-horisonten i mineraljorden i skogsmark och mäts genom förändring i andel skogsmark med hög eller mycket hög surhetsgrad enligt Bedömningsgrunder för skogslandskapet, Naturvårdsverkets rapport Detta antyder förändring i försurningspåverkan. Klassindelningen i bedömningsgrunder baseras på bedömningsgrundernas klassificering utifrån ph, effektiv basmättnadsgrad och extraherbart aluminium i skogsmarkens anrikningshorisont (B-horisont). Detta grundas på att försurning av marken åtföljs av sjunkande ph-värden, minskade halter av baskatjoner (kalcium-, magnesium-, natrium- och kaliumjoner) och ökande halter av aluminium i utbytbar (lättlöslig) form. Den nuvarande indikatorn föreslås kompletteras med trender i markvatten, se nedan. Uppföljning med indikator Den befintliga indikator som kopplar till uppföljningen är Försurad skogsmark. Indikatorn anger utvecklingen av andel skogsmark med hög eller mycket hög surhetsgrad i olika svenska regioner. Beräknas med glidande 5-års medelvärden, där årtalet anger mittpunkten för medelvärdet

20 14(20) En ny indikator är under utveckling där befintlig indikator (ev. ändring till C- horisonten) kompletteras med trender för ANC (syraneutraliserande förmåga) i markvatten. Presentation av data på Miljömålsportalen Miljöövervakning Dataunderlaget för bedömning kommer från miljöövervakningen av skogsmark, Markinventeringen. Markinventeringen är en kartläggning av markförhållanden och markkemi inom cirka objektivt utlagda provytor spridda över hela landet dock inte i fjälltrakterna. I 5000 av dessa ytor tas prov i mineraljorden och används i försurningsbedömning. Provtagning sker i ett tioårs omdrev vilket innebär att en tiondel av provytorna inventeras varje år. Utvecklingen av andel skogsmark med hög eller mycket hög surhetsgrad anges för olika svenska regioner. Beräkning sker med glidande 5-års medelvärden. Indikator Försurad skogsmark och markvatten (ny/reviderad indikator) Ansvarig för indikatorpresentationen (nationell): NV-Al Uppdatering: Årlig Data: Miljöövervakning av skogsmark, RIS-MI samt Krondroppsnätet Dataleverantör: SLU, IVL, LU Textleverantör: SLU, LU Ansvar publicering Miljömålsportalen: RUS Finansiering: Svensk Miljöövervakning Övrig uppföljning kopplat till preciseringen Tillstånd och trender i skogsmark och markvatten (SLU, LU) ÅU, FU. Uppdrag Prognoser för försurningsutvecklingen i markkemi och markvatten (SLU, LU) FU. Uppdrag Regional uppföljning Data om försurad skogsmark levereras från den nationella uppföljningen även till den regionala uppföljningen. Det har tidigare gjorts per län, men kommer framöver att göras för 3-4 större områden. Kommentar Det saknas information om tillståndet i skogsmark före sentida försurning, varför uppfyllelsen av preciseringen är svår att bedöma. Den uppföljning som sker visar på utvecklingen av surhetstillståndet vilket därmed indikerar försurningspåverkan.