Utvidgning av Veikars detaljplanområde, kvarter med tillhörande rekreations- och vägområden.

Transkript

1 Planbeskrivning 200 Veikars Kaavaselostus Veikkaala Utvidgning av Veikars detaljplanområde, kvarter med tillhörande rekreations- och vägområden. Veikkaalan asemakaava-alueen laajennus, korttelit ja niihin liittyvät virkistys- ja tiealueet. Planläggningsavdelningen Utkast Förslag Kaavoitusosasto Luonnos Ehdotus Detaljplanen godkänd av kommunfullmäktige Asemakaava hyväksytty kunnanvaltuustossa xx.xx.xxxx xx

2 S i d a 1 Innehållsförteckning 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Detaljplanens grunduppgifter och namn Planområdets läge Planens syfte Beskrivningens innehållsförteckning Förteckning över bilagor till beskrivningen Bakgrundsutredningar och källmaterial SAMMANDRAG Olika skeden i planprocessen Detaljplanen Genomförandet av detaljplanen Detaljplanens rättsverkningar UTGÅNGSPUNKTER Utredning om förhållandena i planeringsområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljön Den byggda miljön Service Trafik Rekreation och byverksamhet Den byggda kulturmiljön och fornminnen Teknisk service Exceptionella naturförhållanden Markägoförhållanden Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planområdet OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart Deltagande och samarbete Intressenter Anhängiggörande Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Myndighetssamarbete Mål för detaljplanen Mål som grundar sig på planeringssituationen Alternativen i detaljplanelösningen och deras konsekvenser REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN Planens struktur Dimensionering Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Områdesreserveringar Kvartersområden Övriga områden Planens konsekvenser Konsekvenser för naturen och naturmiljön Konsekvenser för den byggda miljön Konsekvenser för den byggda kulturmiljön och fornminnen Konsekvenser för trafiken Samhällsekonomiska konsekvenser Planbeteckningar och planbestämmelser Namn GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN Uppföljning av genomförandet...45

3 S i d a 2 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn Kommun: Korsholm Kommundel : 200, Veikars Fastigheter: Del av Tomtskiftet , Del av Backliden , Granängen , Skolback och Bergskog Planens namn: Utvidgning av Veikars detaljplanområde, kvarter med tillhörande rekreations- och vägområden. Planens skala: 1: Plankod: / Planområdets läge Detaljplanområdet är beläget ca 11 km sydost om Korsholms kommuncentrum Smedsby, ca 9 km söder om riksväg 8 och ca 0,3 km norr om Lillkyrovägen (alla avstånd angivna fågelvägen). Områdets ungefärliga läge framgår av bild 1. Bild 1. Områdets ungefärliga läge. 1.3 Planens syfte Genom detaljplanutvidgningen vill man skapa möjligheter för att öka inflyttningen till byn. En grundförutsättning för detta är att kunna erbjuda attraktiva naturnära tomter med fina rekreationsmöjligheter. Målsättningen är att det på området skall finnas tomter för egnahemsboende samt par- och radhusboende. I dagsläget finns det tre

4 S i d a 3 (3) lediga bostadstomter för småhus på planområdet i Veikars, samt en (1) ledig tomt för radhus och andra kopplade bostadshus. Byggnadstrycket i byn är inte så stort, men med tanke på områdets närhet till Vasa och den snabba och fortgående utvecklingen av företagsområdet i Runsor, så finns det stora möjligheter att ett nytt bostadsområde med trivsamma tomter i lugn landsbygdsmiljö skall locka nya invånare till byn. Sammanslagningen av Vasa Lillkyro är också en faktor som talar för ett ökat intresse för området, med tanke på områdets strategiska läge i förhållande till dessa två. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning Detaljplanen består av kartan, planbestämmelserna samt planbeskrivningen. I planbeskrivningen presenteras utgångsuppgifter om planområdet samt uppställda mål och motiveringar till detaljplanen. 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen 1. Program för deltagande och bedömning 2. Karta över översvämningsområde i Veikars 3. PM från workshop Uppföljningsblankett 1.6 Bakgrundsutredningar och källmaterial Kartor över vattenledningar, avlopp och elnät Naturinventering 2012, Nature-Invest Den byggda kulturmiljön och fornminnen, muntlig källa: Hilding Backholm, Veikars. 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen Våren 2012 Utvidgningen av detaljplanområdet finns med i kommunens planläggningsöversikt för 2012, vilken har godkänts av planläggnings- och kommunplaneringssektionen den Därmed kan uppgörandet av en detaljplanutvidgning för området påbörjas Ett program för deltagande och bedömning var framlagt till påseende i 30 dagar enligt 63 i MBL Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram två alternativa detaljplanutkast till påseende för hörande i beredningsskedet Två planutkast var framlagda till påseende. xx.xx.xxxx xx Samhällsbyggnadsnämnden godkände förslaget till detaljplanutvidgningen och beslöt att lägga det till officiellt påseende enligt 27 i MBF. xx-xx.xx.xxxx Ett planförslag var framlagt till officiellt påseende.

5 S i d a 4 xx.xx.xxxx xx Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att föreslå att kommunstyrelsen godkänner förslaget till detaljplanutvidgning. xx.xx.xxxx xx Kommunstyrelsen godkände förslaget till detaljplanutvidgning. xx.xx.xxxx xx Kommunfullmäktige godkände detaljplanutvidgningen. 2.2 Detaljplanen Genom detaljplanen skapas ett nytt detaljplanområde för småhus-, parhus- och radhusbebyggelse. Genom planeringen främjas områdets markanvändning och man skapar förutsättning för en fortsatt inflyttning till byn. I planeringen av området har man beaktat områdesreserveringarna i landskapsplanen samt områdets aktuella situation och natur. Planeringen av området är en naturlig utveckling av bebyggelsen i byn, och planeringen stödjer de befintliga strukturerna. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Området är i kommunens ägo. Förverkligandet av området kommer att påbörjas när planen blivit godkänd i kommunfullmäktige och vunnit laga kraft. 2.4 Detaljplanens rättsverkningar En byggnad får inte uppföras i strid med detaljplanen (bygginskränkning). Beträffande andra åtgärder som förändrar miljön skall detaljplanen beaktas på det sätt som bestäms enligt följande: På detaljplanområdet får inte placeras sådana funktioner som medför olägenheter för den användning av andra områden som anvisats i detaljplanen. På ett detaljplanområde får inte heller placeras funktioner som strider mot detaljplanebestämmelser som avser att förhindra eller begränsa miljökonsekvenser som är skadliga eller förorsakar störningar. 3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet Allmän beskrivning av området Veikars är en landsortsby, belägen i Kyro älvs rika kulturlandskap. Invånarantalet i byn uppgick till 378 personer den , (Veikars- Anixor-Martois området). Detaljplanområdet omfattar ett ca 17,8 ha stort område, beläget väster om Veikarsvägen, intill det befintliga detaljplanområdet i byn. Området är högt beläget och domineras av en hög backe i områdets mitt. Området har fina sluttningar mot väst-sydväst och nord-nordost med de brantaste sluttningarna västerut.

6 S i d a 5 Bild 2. Planområdets ungefärliga avgränsning Naturmiljön Planområdet består av höglänt tallskog, grandominerad blandskog med inslag av asp, en förnyelseyta samt gammal ängsmark. I områdets östra del finns en låglänt fuktig sänka. Genom planområdet i nord-sydlig riktning rinner ett djupt utfallsdike. En naturinventering har uppgjorts över området våren/ sommaren 2012 av Nature-Invest, FM biolog Ingvar Fagerholm. I naturinventeringen konstateras att det inom planområdet finns ett flygekorrerevir, vilka är skyddade enligt 49 i NVL. Vid planeringen av området bör detta tas i beaktande, för att säkerställa att flygekorrens livsmiljöer inte äventyras eller försämras. Vid inventeringen har inte påträffats ihålig boträd eller risbon på planområdet. Enligt lokala källor har det framkommit att flygekorren tidigare har bott i ett ventilationsrör i den gamla butiksfastigheten, söder om planområdet på fastighet RNr 4:10.

7 S i d a 6 På området finns inga naturtyper som är skyddade enligt 29 i Naturvårdslagen, 10 i Skogslagen eller kap 2 11 i Vattenlagen. Bild 3-4. Naturmiljön i den östra delen av området, och i den norra delen av området. Bild 5. Stort flyttblock i planområdets norra del, intill Nyvägen Den byggda miljön Planområdet är i sin helhet obebyggt. Bebyggelsen i den direkta näromgivningen består av radhus- och småhusbebyggelse. Byggnadsbeståndets ålder på det intilliggande planområdet består av hus uppförda från 1980-talet och framåt, emedan det inom den övriga näromgivningen finns byggnadsbestånd av mycket varierande ålder. Öster om planområdet finns Veikars skola och daghem samt Veikars pensionärshem. Sydost om planområdet finns Veikars karosseri, samt en gammal butiksfastighet, vilken i dagsläget används för bostadsändamål.

8 S i d a 7 Bild 6-7. Bebyggda miljöer på Veikars planområde. Om man ser på ett större närområde, längs Veikarsvägen, Lillkyrovägen och Pörnvägen samt på andra sidan av Kyro älv längs Voitby- och Staversbyvägen så förekommer både äldre och nyare byggnadsbestånd. Det gamla byggnadsbeståndet består till stor del av traditionella stockhus med sadeltak och brädfasader, men även rappade hus förekommer. I anknytning till äldre hus finns ofta ett eller flera uthus, enstaka bodar och loft. I många fall är gårdsgrupper inramade och bildar egna små gårdstun. På ställen där det förekommer björkalléer, planteringar och stengärdesgårdar inramas miljöerna på ett fint sätt. Den traditionella färgsättningen på det äldre byggnadsbeståndet utgörs förutom av traditionell rödmylla även av gröna, gula och vita fasadfärger. Nyare byggnation utgörs till stor del av trähus, men av hus uppförda under 1970-talet utgör tegelhusen en stor del. Färgsättning och takform på den nyare bebyggelsen är väldigt mångskiftande.

9 S i d a 8 s d f s d f Bild 8. Bildcollage av äldre byggnadsbestånd i Älvbyarna.

10 Bild 9. Bildcollage av nyare byggnadsbestånd från 2000 i Älvbyarna. S i d a 9

11 S i d a Service I byn finns svenskspråkigt daghem och svenskspråkigt lågstadium. Finskspråkigt daghem och lågstadium finns i Toby, på ett avstånd av ca 7 km från planområdet. I anknytning till Veikars skola finns också en sjukvårdsmottagning. I byn finns också ett pensionärshem, samt en återvinningsstation i form av en ekopunkt. Dagligvaruhandel finns i Merikart på ett avstånd av ca 4 km från planområdet, eller i Kvevlax by ca 9 km från planområdet. Övrig service finns tillgänglig i Korsholms kommuncentrum Smedsby eller i regioncentrumet i Vasa Trafik I dagsläget förekommer endast jord- och skogsbrukstrafik till planområdet. Trafiken sker antingen direkt via Veikarsvägen, landsväg nr i planområdets södra del, eller via Nyvägen i områdets norra del. Hastighetsbegränsningen på dessa platser är 50 km/h, respektive 40 km/h. Längs Veikarsvägen finns ingen cykel- eller gångbana. Trafiken till kommuncentrum sker antingen via Lillkyrovägen, vilken är belägen ca 0,3 km söder om planområdet eller via riksväg 8 vilken är belägen ca 9 km norr om planområdet. Trafikmängd vid korsningen Lillkyrovägen/ Veikarsvägen är 3081 bilar/ dygn, vid korsningen Veikarsvägen/ Pörnvägen 193 bilar/dygn och vid korsningen Veikarsvägen/ Skatilavägen 764 bilar/dygn (enligt statistikuppgifter ). Bild 10. Infart i planområdets södra del. Infarten betjänar åker- och skogsbrukstrafik.

12 S i d a 11 Kollektivtrafiken mellan Veikars (korsningen Veikarsvägen/ Lillkyrovägen) Vasa resecentrum består vardagar av 10 bussturer varav 8 turer endast kör under skoldagar (läget ). Returtrafiken Vasa resecentrum Veikars består vardagar av 11 turer, varav 7 turer endast trafikerar under skoldagar (läget ) Rekreation och byverksamhet I anknytning till Veikars lågstadium och daghem finns en bollplan och en ishockeyrink. En sportplan med fotbollsplan finns beläget norr om planområdet. I anknytning till sportplanen finns ett elljusskidspår, vilket hålls igång genom Skatila IK:s talkoarbete. Därtill finns många fina stigar och promenadstråk i byn, vilka bl.a. leder till Storhälleberget och Molnträsket. Det täta nätverket av upptrampade, delvis parklikna stigar inom planområdet vittnar om områdets betydelse så som rekreationsområde. Längs Kyro älv finns rekreationsmöjligheter i form av kanotturer och fiske, emedan de stora skogsområdena i anknytning till byn bjuder på rekreationsmöjligheter i form av bär- och svampplockning baserat på allemansrätten. Bild 11. Väl upptrampad stig inom planområdet. Älvbyarna i östra Korsholm har blivit ett gemensamt namn för följande byar: Veikars, Anixor, Martois, Staversby, Miekka och Voitby. Därtill ingår också gårdsgrupperna Båskas, Skatila och Torrvik i Älvbyarna. Föreningen Älvbyarna i östra Korsholm rf - Itäisen Mustasaaren Jokikylät ry arbetar bl.a. för en större inflyttning till byarna, med att stödja

13 S i d a 12 kommunal och offentlig service i byarna samt med att marknadsföra och öka medvetenheten kring byarnas existens. År 2011 har en byaplan utarbetats, vilken både ger allmän information om området som helhet, men också förslag och idéer gällande fortsatt utveckling i byarna. Byaplanen finns närmare presenterad under punkt Planer, beslut och utredningar som berör planområdet. Älvbyarna har också en egen naturklubb Naturklubben i Älvbyarna, vilken bl.a. har ordnar uggle- och fågelexkursioner samt svamputfärder. I Älvbyarna finns också en grupp av kvinnor, som kallar sig för ekotanterna. Ekotanterna förespråkar ekologiskt och miljösmart tänkande i vardagen, och årligen ordnar de evenemang så som Älvtorget, där det säljs lokalproducerade och tillverkade produkter Den byggda kulturmiljön och fornminnen Området är delvis beläget inom kulturlandskapet vid Kyro älv, vilket är ett nationellt värdefullt kulturområde. På området förekommer inga kända fornlämningar eller fornminnen. I den sydvästra delen av planområdet finns rester av bebyggelse i form av kilastengrunder från två byggnader, ett bostadshus och ett fähus. Husen är uppförda av Edvin och Elsa Boij i början av 1900-talet. Båda husen revs på 1970-talet, när paret flyttade in till byn. På området finns också en liten stenmur samt körsbärsträd. Bild 12. Kilastensgrund från bostadshus i planområdets sydvästra del.

14 S i d a 13 Bild 13. Liten stenmur i planområdet sydvästra del. Stenmuren finns alldeles intill stenfoten som ses på bild 12. Bild 14. Flygfotografi över området från början av 1970-talet. Gårdsbyggnaden som syns längst söderut i bilden finns det inte längre några synliga rester av.

15 S i d a 14 I den sydöstra delen av planområdet finns ett ca 10x15 m stort ovalformat område, omkring vilket det delvis finns stensättningar. I mitten av området finns en liten smal fåra ca cm djup. På 1950-talet fanns ett potatisland på platsen. B i Bild Område där den på talet funnits potatisland Teknisk service En tryckavloppsledning genomkorsar planområdet i nord-sydlig riktning. Därtill går en vattenledning igenom planområdets östra del. Elledning finns i planområdets sydligaste del. Teknisk service förtätas och byggs ut enligt områdets behov.

16 S i d a 15 Bild 17. Vattenledningsnät (ljusblå), avloppsledning (gul) och tryckavlopp (grön) Exceptionella naturförhållanden Detaljplanområdet är delvis beläget inom det område som har angetts som Kyro älvs översvämningsområde. Området framgår av bilaga 2 till planbeskrivningen. Våren 2013 när Kyro älv svämmade över så besöktes planområdet både den 18.4 och den 19.4, under vilka dagar vattennivån var som högst. Vid besöken konstaterades att det mest kritiska området för översvämningar inom planområdets avgränsning är på det låglänta åkerområdet i planområdets nordostliga del.

17 S i d a 16 Bild 18. Vy från Veikarsvägen mot planområdet (Nyvägen) , ca kl Bild 19. Vy från planområdet (Nyvägen) nordost mot Veikarsvägen , ca kl

18 S i d a 17 Bild 20. Vy från planområdet (Nyvägen) nordost mot Veikarsvägen , ca kl Bild 21. Vy från planområdet (Nyvägen) nordost mot Veikarsvägen , ca kl (Taget från samma plats som bild 20).

19 S i d a 18 Bild 22. Vy mot planområdets nordöstra del (från Nyvägen) , ca kl Markägoförhållanden Samtliga fastigheter inom detaljplanområdet ägs av Korsholms kommun, bortsett från en del av Nyvägen, vilken delvis är belägen på fastighet Nyåker RNr 8:10, vilken är i privat ägo. 3.2 Planeringssituationen Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen trädde i kraft Målen har reviderats till vissa delar, med huvudtema att svara på de utmaningar som klimatförändringen ställer på vårt samhälle. De reviderade målen trädde i kraft På basis av sakinnehållet har de riksomfattande målen för områdesanvändningen grupperats i följande helheter: Fungerande regionstruktur. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning. Specialfrågor i Helsingforsregionen. Helheter av särskild betydelse så som natur- och kulturmiljöer. Redogörelse för hur detaljplanområdet förhåller sig till de riksomfattande målen för områdesanvändningen:

20 S i d a 19 Fungerande regionstruktur Genom områdesanvändningen vill man främja växelverkan mellan stad och landsbygd samt utveckla byanätet, vilket bygger på områdets egna starka sidor och faktorer förknippade med områdets lokalisering. En viktig faktor i en fungerande regionstruktur är att regionen utvecklas som en sammanlänkad enhet, som bygger på goda trafikförbindelser. Detaljplanområdet består av ett skogbevuxet område i landsbygdsmiljö, med permanent bosättning runtomkring. Kyro älv, öppna åkerlandskap samt skogsbruksmark är dominerande i omgivningen. Byabebyggelsen sträcker sig på båda sidorna om Kyro älv, och är som mest koncentrerad till området kring Veikars skola och Pörnvägen. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhället och livsmiljön. I samband med områdesanvändningen fästs särskild uppmärksamhet vid att förebygga sådana olägenheter och risker som människans hälsa utsätts för och att avlägsna befintliga olägenheter. Utgångspunkten för en detaljplan bör vara en välgrundad bedömning av befolkningsutvecklingen. Befolkningstillväxten i Korsholms kommun uppgår till 2 % årligen, och målet är att kommunens befolkning ska öka med fram till år Enligt de strukturmodeller som har utarbetats i samband med uppgörandet av den strategiska generalplanen för Korsholms kommun så är uppskattningen beroende på strukturmodell att kommunen invånarantal ska öka med personer på andra platser i kommunen. Med detta avser man bl.a. byar som ligger utanför starka serviceområden, och Veikars är en av dessa byar. Denna uppskattning grundar sig dock endast på strategiska generalplanens mål, d.v.s. det är ett förslag på hur en fördelning av potentiella nya invånare ska ske mellan olika områden i kommunen.

21 S i d a 20 Bild 23. Befolkningsutvecklingen i Veikars-Anixor-Martois Utgående från de 12 senaste årens befolkningsutveckling i byn så kan konstateras att befolkningsmängden har hållits stabil. Med tanke på målsättningarna för år 2040 är det viktigt att nya bostadsområden planeras, och att serviceutbudet kompletteras. Därtill är det viktigt att det finns tillräckligt med kapacitet för daghemsplatser och grundskoleplatser för att fylla de behov, som en befolkningsökning medför. Kommunstyrelsen tillsatte en kommitté med uppdrag att se över kommunens skol- och dagvårdsstruktur. Kommittén har haft som uppgift att göra upp ett förslag till nya strukturer ur en pedagogisk, ekonomisk och geografisk synvinkel som beaktar den strategiska generalplanen. Utgångsläget för kommitténs arbete har varit det principbeslut som kommunfullmäktige tog den Principbeslutet utgår från en elevgräns på 20 elever för en befintlig skolas verksamhet. Enligt principbeslutet ska också en helhetssyn på daghem, förskola, skola och morgon- och eftermiddagsverksamhet beaktas. Efter att principbeslutet fattats har kommunfullmäktige i Korsholm godkänt en strategisk generalplan för Korsholm. Den bärande principen i den strategiska generalplanen stöder sig på fem starka serviceområden: Smedsby, Kvevlax, Replot, Solf och Helsingby. Kommittén för skol- och dagvårdsstrukturen i Korsholm har den lämnat över en slutrapport till kommunstyrelsen. I slutrapporten finns framtaget tre alternativa utvecklingslinjer för skol- och dagvårdsstukturen. För Veikars är de olika alternativen enligt följande:

22 S i d a 21 Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Veikars skola: Ytrenovering. Veikars daghem: Inga åtgärder, ändamålsenligt daghem. Veikars skola: Stängs. Kvevlax skola blir lärcentra med förskola och åk 1-6, ska tjäna byarna i närområdet. Veikars daghem: Daghemmet stängs. Veikars skola: Skolan stängs. Kvevlax skola blir lärcentra med förskola och åk 1-6, ska tjäna byarna i närområdet. Veikars daghem: Daghemmet stängs. Ett nytt daghem med 6 avdelningar byggs i Kvevlax. Ska tjäna byarna i närområdet. Kommunfullmäktige beslöt den att godkänna kommunstyrelsens förslag till principer för kommunens skol- och dagvårdsstruktur med vissa tillägg och kompletteringar. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Genom områdesanvändningen bidrar man till att kultur- och naturarvet bevaras. Bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i naturen tryggas, och deras mångfald bevaras. Veikars by är huvudknytpunkten för Älvbyarna i östra Korsholm. Områdets livsådra Kyro älv kantas av öppna odlingslandskap och bandbebyggelse, vilken består av både äldre och nyare byggnation. Förutom de föremål, fornlämningar och byggnader som kulturmiljön omfattar så omfattas kulturarvet också av traditioner, berättelser och andra immateriella värden som vi fått ta över från tidigare generationer. Kulturarvet är också något som ständigt genomgår förändringar och omformuleras beroende på hur vi uppfattar, tolkar och för det vidare. I Älvbyarna finns ett museum, som Staversby-Miekka marthaförening har hand om. I Älvbyarna har också somrarna ordnats historiska vandringar, där deltagarna har fått ta del av områdets lokala historia och berättelser från förr. Genom muséet och dess föremål samt genom de historiska vandringarna kan gamla berättelser och traditioner leva vidare i Älvbyarna, och en yngre generation har möjlighet att ta del av den tid som varit. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Trafiknätet skall planeras och utvecklas som helheter bestående av trafikslag som betjänar både bosättning och verksamhetsbetingelser. Genom väl planerade förbindelsenät vill man också minska personbilstrafiken, och öka förutsättningarna för trafikformer med liten miljöbelastning. Därtill bör fästas stor vikt vid förbättringen av trafiksäkerheten. För att tillgodose behovet av trafikförbindelser strävar

23 S i d a 22 man i första hand till att utveckla befintliga huvudtrafikleder och nät. Vid områdesreserveringen bör också tillräckliga områden reserveras för nätverk för fotgängare och cyklister, och nätens säkerhet och kvalitet skall främjas. Trafikmängden mellan korsningen Lillkyrovägen/ Veikarsvägen och korsningen Lillkyrovägen/ Tobyvägen uppgår till ca 3081 fordon/ dygn. Vid områdesreserveringen strävar man till att främja användningen av förnyelsebara energikällor. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer Genom områdesreserveringen bidrar man till att bevara kustområdet, fjällområdena i Lappland och vattendragen kring Vuoksen, vilka alla anses som särskilt betydelsefulla helheter för natur- och kulturmiljön. Vid landhöjningskusten beaktas de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av landhöjningen i samband med att befintliga strukturer förnyas och nya planeras. Vid åmynningarna beaktas särskilt särprägeln i landskapet och naturahushållningen. Detaljplanområdet är delvis beläget inom Landskapsplanens områdesreservering för Kyro älvs kulturlandskap. Byggandet på detaljplanområdet bör följa de riktlinjer som befrämjar bevarandet av områdets särdrag, och som stödjer den befintliga byggnadstraditionen i by och som väl smälter in i områdets byabild. Landskapsplan Landskapsplan för Österbotten fastställdes av miljöministeriet den Landskapsplanen är en allmän planering av områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområden. Landskapsplanen ersätter samtliga i kraft varande region etapp-planer på området. Landskapsplanen innefattar följande helheter: För landskapet centrala utvecklingsområden. För en ändamålsenlig region- och samhällsstruktur behövliga markanvändningsreserveringar. Med tanke på miljö och ekonomi hållbara arrangemang för trafik och teknisk service. Hållbart användningssätt av vatten- och marksubstanstillgångar. Markanvändningsprinciper som tryggar en ekologiskt hållbar områdesanvändning i form av skyddsområden. Områdesreserveringar som värnar om landskapet, naturvärden och kulturarvet samt tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. I landskapsplanen finns följande områdesreserveringar på detaljplanområdet:

24 S i d a 23 Stadsutvecklingszon (kk) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges zoner för urban utveckling. Beteckningarna för utvecklingsprinciperna omfattar beteckningar för områdesreserveringar för tätortsfunktioner, områdesoch objektbeteckningar för centrumklasser samt andra centrala beteckningar. Planområdet beläget inom: Vasa stadsregion (kk-1) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges ett område med en enhetlig samhällsstruktur i Vasaregionen. Området bildar kärnområdet i landskapscentrumet. Det finns ett behov av kommunal samverkan vid områdesplaneringen och projektsamordningen i området. Planeringsbestämmelse: Vasas ställning som ett nationellt delcentrum och landskapscentrum torde främjas. Tillväxten i Vasa stadsregion bör i första hand inriktas på stads- och kommuncentrum samt sekundärcentrum, där stads- och tätortsstrukturen bör kompletteras och förenhetligas. Nya bostadsområden bör placeras fördelaktigt med tanke på kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning bör hänsyn tas till arkeologiskt och kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt. Vid utveckling av områdets attraktionskraft som en havsnära boendemiljö bör den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning tryggas samt rekreationsbehoven tillgodoses. Service med betydelse för hela landskapet bör styras till sådana områden i stadens centrum eller i dess närhet som är lättillgängliga. Vid planering av markanvändning bör samarbete över kommungränserna utvecklas och gemensam kommunal generalplanering möjliggöras. Zon för växelverkan mellan stad och landsbygd (kmk) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges en till stadsregion ansluten zon, där särskilt sådan näringsverksamhet samt sådant distansarbete och boende som baserar sig på växelverkan mellan stad, goda trafikförbindelser och landsbygd utvecklas. Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering bör bebyggelsen, servicen och arbetsplatserna i första hand placeras i befintliga kommuncentrum och byar. Nybyggnation i området skall styras så att den placeras fördelaktigt med tanke på samhällsstrukturen i närheten av befintlig bebyggelse och service samt befintliga trafikförbindelser. Vid planeringen bör särskild uppmärksamhet fästas vid utveckling av kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning skall bevarandet av å, älv-, och kulturlandskapet samt goda, enhetliga åkerområden tryggas. Genom områdesanvändningen bör funktionerna i å-, och älvdalarnas avrinningsområden styras så att den främjar förbättring av vattendragens tillstånd. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. By at Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges byar med en fungerande verksamhetsbas och regionstruktur. Byns läge, avstånd till andra centrum eller en attraktiv omgivning ökar byns betydelse.

25 S i d a 24 Planeringsbestämmelse: Vid planering av markanvändningen skall strävan vara att stärka byns ställning genom att sammanjämka behoven beträffande boende och näringsverksamhet samt genom att utveckla byns kärnområde så att dess funktioner, bybild och trafikarrangemang är funktionella. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att anpassa byggande till bymiljön och ordna vattenförsörjningen. Område med turistattraktioner/utvecklingsområde för turism och rekreation mv Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges områden som är attraktiva med tanke på turismen. Planeringsbestämmelse: Vid planering och utveckling av turismrelaterade funktioner bör man fästa uppmärksamhet vid områdets särdrag och dra nytta av deras attraktionskraft. Rekreationsområden och -leder bör bilda samverkande nätverk. Byggande för turism och rekreation bör anpassas till miljön. Planområdet beläget inom: Kyro älvdal mv-4 Natur och kultur: Den helhet som älven, omgivande landskap, vägar, bebyggelse och byggnadsbestånd bildar. Rekreationsvärden och - platser, Vassorfjärden. Område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges nationellt värdefulla landskapsområden och byggda kulturmiljöer. Planeringsbestämmelse: Vid planering och användning av samt byggande i områdena skall bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas. Vid detaljerad planering skall landskapsområdenas och den byggda kulturmiljöns helheter, särdrag och tidsmässiga skiktning beaktas. Datakommunikationsförbindelse tl Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas ett riktgivande datakommunikationsnät som omfattar hela landskapet samt dess anslutning till ett nationellt och internationellt nät. Därtill gränsar området till regional väg eller huvudgata, riktgivande/ alternativ vägsträckning, kulturhistoriskt betydande vägsträckning samt område reserverat för cykelled. Med beteckningen för riktgivande/ alternativ vägsträckning, anges de vägförbindelser eller avsnitt som i separata utredningar eller i den fastställda regionplanen är viktiga på riks-, landskaps- eller regionnivå. I detta fall syftas på en vägsträckning mellan södra Vassor Helsingby.

26 S i d a 25 Bild 24. Utdrag av Österbottens landskapsplan. Generalplan Korsholms kommun har uppgjort en generalplan som omfattar hela kommunen och som godkändes av kommunfullmäktige Generalplanen saknar rättsverkningar, och är i dagens läge föråldrad. Revideringen av olika delområden av planen har pågått i många år, och fortsätter fortfarande. Området som denna detaljplanutvidgning omfattar ingår dock inte i någon av de delgeneralplanrevideringar som är under utarbetande. I generalplanen från 1983 finns följande områdesreserveringar på området i fråga: småhusområde, rekreationsområde samt jord- och skogsbruksområde. Strategisk generalplan En strategisk generalplan för Korsholms kommun har utarbetats under Syftet med generalplanen är att styra de allmänna principerna för kommunens samhällsstruktur och markanvändning. Den strategiska generalplanen beskriver kommunens vision av var markanvändningen ska utvecklas fram till år 2040, och strategin för att genomföra den. Målsättningen är att kommunens befolkningsmängd ska öka med invånare fram till år Planen godkändes av kommunfullmäktige den Den strategiska generalplanen saknar rättsverkning.

27 S i d a 26 Bild 25. Utdrag av Strategiska generalplanen för Korsholms kommun. Detaljplan Området har inte tidigare detaljplanerats. Byaplanen Byaföreningen i Älvbyarna har under utarbetat en byaplan. I arbetet med byaplanen har det viktigaste varit att lyfta fram hur invånarna vill att Älvbyarna skall utvecklas. Genom byaplanen vill man visionera, fantisera och inspirera till nytänkande. Hur vill man att en utomstående ser på området, exempelvis när han eller hon tänker på en möjlig boningsort? Under arbetet med byaplanen har diskuterats med nyinflyttade personer, ungdomar, småbarnsföräldrar, finskspråkiga, äldre personer och föreningsaktiva personer kring vad Älvbyarna betyder för dem och hur de ser på en framtid i Älvbyarna. I byaplanen har Älvbyarnas dåtid inspirerat och nutiden får belysa de resurser som finns. Fokus ligger emellertid på framtiden, på utvecklingsmöjligheterna och på insikten att de flesta invånare känner en stor samhörighet med naturen, människorna och livet i Älvbyarna. Utvecklingen består lika mycket av att bevara som av att förändra. För att uppnå en starkare utveckling av området, så bör man se på området som helhet, inte på de små byarna var för sig. Byaplanen innehåller en del historik om byarna och byarna i siffror, dvs. invånarantal, fördelning mellan åldersgrupper och språk man talar, andel företagare, osv.

28 S i d a 27 I anknytning till olika teman så som identitet och gemenskap, tjänster, kultur och fritid, miljö och natur har föreslagits olika åtgärder som man kunde vidta för att utveckla och stärka byarna. I byaplanen finns också en konkret handlingsplan om vad Älvbyarna vill utveckla. De saker som lyfts fram där är följande: Cykelväg mellan Merikart och Höstves. Skatila - gemensamt föreningshus för Älvbyarnas föreningar. Historiska byavandringar. Älvbyarnas natur mera känd. Bättre värdesätta Kyro älv. Gårdsloppis. Älvbyarnas händelsekalender, förenings- och utrymmesregister. Som bäst håller en ny byaplan på att utarbetas. I den byaplanen tar man fokus på en handlingsplan med konkreta projekt och riktlinjer. Byggnadsordning Korsholms kommuns reviderade byggnadsordning har vunnit laga kraft den enligt kommunfullmäktiges beslut Servitut Till fastigheten Hembacken RNr , belägen väster om planområdet finns stiftat ett 6 m brett vägservitut (Y ), vilket belastar lägenheterna Bergskog RNr 4:42, Granängen RNr 8:52 och Skolback RNr 9:2. Baskarta Vid uppgörande av planen har använts kommunens baskarta i skala 1: Terrängbesök och kompletterande kartläggningar för baskartan har gjorts hösten 2012 och våren Den kompletterade baskartan har godkänts av Korsholms kommuns planläggningschef Barbara Påfs den OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart Detaljplanen uppgörs på initiativ av kommunen. Antalet lediga detaljplanerade kommunalägda bostadstomter för egnahemshus i Veikars är tre (3) till antalet och för radhus och andra kopplade bostadshus finns en (1) ledig tomt. Området ingår i Korsholms kommuns planläggningsöversikt år 2012, vilken godkändes av planläggnings- och kommunplaneringssektionen den , och med det som grund har planeringen av området påbörjats.

29 S i d a Deltagande och samarbete Intressenter Invånare, markägare och alla de som planen kan ha betydande verkningar för Korsholms kommuns förvaltningsenheter Kommunstyrelsen Byggnadsnämnden Socialcentralen Bildningscentralen Miljösektionen Sammanslutningar Vasa Elnät Ab Anvia Övriga Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Österbottens förbund Österbottens museum Österbottens räddningsverk Föreningar som verkar på området Anhängiggörande Om framläggandet av program för deltagande och bedömning annonserades i Vasabladet, Pohjalainen, på kommunens hemsida och på kommunens officiella anslagstavla i ämbetshuset Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Programmet för deltagande och bedömning har varit framlagt till officiellt påseende under tiden Över programmet för deltagande och bedömning inkom fyra skriftliga kommentarer/ åsikter. De som lämnade kommentarerna var NTMcentralen i södra Österbotten, Vasa Elnät Ab, Naturklubben i Älvbyarna och en privatperson boende på det befintliga planområdet i Veikars. Kommentaren från NTM-centralen berör främst den i Landskapsplan för Österbotten gjorda reservationen för riktgivande/ alternativ vägsträckning på sträckan Helsingby Södra Vassor. NTM-centralen poängterar att planområdets förhållande till omfartsvägen måste klargöras, samt vilken inverkan en framtida omfartsväg har på ny bebyggelse. Därtill framhåller NTM-centralen också att befintligt vägnät och anslutningar ska utredas under planeringens gång. Vasa Elnät har kommenterat programmet för deltagande och bedömning med att flera områden för transformatorer behöver reserveras inom planområdet. Naturklubben i Älvbyarna kommenterar programmet för deltagande och bedömning beträffande det område inom planområdet som består av

30 S i d a 29 gammelskog, i folkmun kallat Trollskogen. Naturklubben framhåller att Trollskogen är ett viktigt rekreationsområde i byn, och att de även observerat flygekorrspillning under sina utfärder i skogen. Naturklubbens förslag är att Trollskogen bevaras i sin helhet, så att boendet i Älvbyarna ska förbli naturnära och attraktivt även för nya invånare. Därtill önskar de att området ska planeras utgående från ett ekologiskt tankesätt, så att den värdefulla skogsmiljön ska finnas kvar även i framtiden. Kommentarerna och åsikterna som har inkommit från en privatperson boende på det befintliga planområdet i Veikars belyser vikten av att området först och främst planeras så att det är attraktivt för barnfamiljer, att tomterna är tillräckligt stora (>1500 m²), att skolvägen är trygg, att huvudanslutningen bör ske direkt till Veikarsvägen och att gammelskogen bör bevaras, så att den även i framtiden kan användas som rekreationsområde och bidra till att området är ett äkta och naturnära boende. Två alternativa planutkast var framlagda i beredningsskedet under tiden Över planutkasten inkom utlåtande från NTM-centralen, Österbottens förbund, byggnadsnämnden, miljösektionen och Vasa elnät. Därtill inkom påminnelser från Byarådet för Älvbyarna i Östra Korsholm r.f. och Naturklubben i Älvbyarna. En sammanfattning av inkomna utlåtanden och påminnelser samt förslag till bemötande enligt följande: Närings-, trafik-, och miljöcentralen i södra Österbotten NTM-centralen har i sitt utlåtande konstaterat att landskapsplanen styr detaljplaneringen, eftersom generalplan saknas. I landskapsplanen finns en riktgivande vägsträckning mellan Helsingby och Vassor inritad. Som underlag för landskapsplanen finns en utredningsplan för Helsingby- Vassor från För närvarande är det inte aktuellt för NTM-centralen att fortsätta planeringen av omfartsvägen, men konstateras att den riktgivande vägsträckningen går nära det planerade nya bostadsområdet. NTM-centralen påpekar att det med tanke på den framtida vägsträckningen är av stor vikt att man fäster uppmärksamhet vid samhällsstrukturen och dess utveckling i Veikars. Preliminära strategier och planer över byns önskade områdesutveckling borde göras, eftersom en generalplan som skulle ta ställning till dessa saker saknas. En byaplan kunde utgöra underlag för en utvecklingsplan, och när man har en uppfattning om var byacentrum med service borde finnas, var miljö- och kulturvärden finns, var man kan bygga nya bostäder då kan man också bättre i framtiden anvisa vägsträckningen för den kommande omfartsvägen Helsingby-Vassor. Planområdets trafikmängder har inte uppskattats, varpå det inte är möjligt att avgöra om anslutningarna till Nyvägen och Veikarsvägen blir fungerande. Inverkan på korsningen Veikarsvägen Lillkyrovägen borde också beaktas.

31 S i d a 30 Beträffande översvämningsrisk så har NTM-centralen angett en lägsta bygghöjd i planområdets norra del, där en liten del av området är beläget inom översvämningsområde. Planområdet är delvis beläget inom Kyro älvs kulturlandskap, och man har i planbestämmelserna tagit med att man ska uppföra nybyggnader i ett till omgivningen anpassat traditionellt byggnadssätt. Planläggningsmaterialet innehåller dock ingen information om vad det traditionella byggnadssättet i Veikars är, varpå det är svårt att bedöma hurudana byggnaderna ska vara för att passa in i omgivningen. För att anpassa bostadsområdet till det värdefulla landskapet borde man analysera och reda ut landskapsstrukturen, dvs. var finns vattendelarna och dalarna? Byggande är mest lämpligt i sluttningarna och de högsta punkterna samt dalarna bör undvikas. Topografin borde ges större tyngdpunkt i placering av byggandet på området. Terrassbyggande borde undersökas, likaså rekommenderas grundundersökningar för att undvika de mest låglänta ställena. Bemötande: Utvidgningen av planområdet sker naturligt västerut från det befintliga planområdet i anknytning till Veikars byacentrum. Utvidgningen kan inte anses försvåra förverkligandet av en eventuell omfartsväg Helsingby-Vassor, eftersom inga noggrannare alternativ på vägförbindelsen än den riktgivande vägsträckningen som finns i landskapsplanen finns att tillgå. Att bedöma konsekvenserna som en eventuell omfartsväg påför det aktuella planområdet är på grund av redan nämnda orsaker svårt. En ny byaplan är under uppgörande i Älvbyarna. När den planen har färdigställts finns möjligheter att se hur och på vilket sätt invånarna vill utveckla byarna och dess verksamheter. Under hösten 2015, när arbetet med byaplanen har framskridit, kunde man se om och på vilket sätt man kan synkronisera detaljplaneringen med byaplanens utvecklingsmål. Uppgifter om uppskattat invånarantal som det nya området medför, samt uppskattning av ökad trafik görs till planförslagsskedet. Vid diskussioner med invånarna i byarna så har lyfts fram att traditionellt byggande är stock och trähus i klassiska färgsättningar så som rödmyllerött och ockragult. Beträffande byggandet så görs kompletteringar till planbestämmelserna till planförslagsskedet. Med beaktande av naturinventeringens rekommendationer, och vad som bör bevaras så har byggandet anvisats till de områden där det inte förekommer naturvärden som bör skyddas enligt lag. Därtill så har man i planeringen försökt att beakta befintliga stigar, vilka är viktiga för områdets trivsel. De mest låglänta ställena, i områdets

32 S i d a 31 nordöstra och sydvästra delar har inte reserverats för byggande varpå inga grundundersökningar anses nödvändiga. Österbottens förbund Österbottens förbund har i sitt utlåtande påpekat att landskapsplanen styr detaljplaneringen, eftersom det inte finns någon gällande generalplan med rättsverkningar över området. I landskapsplanen finns en riktgivande vägsträckning mellan Helsingby och Vassor, och vägsträckningen kommer troligtvis att ha konsekvenser för boende i närområdet. Förbundet har också påpekat att det i planbeskrivningen saknas på vilket vis detaljplanen uppfyller landskapsplanens målsättningar och utvecklingsprinciper. Vidare konstaterar förbundet att man i planbeskrivningen kunde redogöra för byaplanens innehåll, eftersom den är ett dokument som visar byns egna målsättningar och visioner. Förverkligandet av detaljplanen skulle möjliggöra en betydande ökning av invånarantalet, så därför borde också bedömas konsekvenserna för den befintliga servicen, samt bedömas behovet av olika typer av service. Slutligen konstaterar förbundet att det är positivt att man strävar till att stärka byarna genom att planera bostadsområdet i anslutning till den befintliga byn. Bemötande: För att noggrannare kunna bedöma de direkta konsekvenserna för det aktuella planområdet, som ett förverkligande av vägsträckningen medför så borde olika alternativ för den riktgivande vägsträckningen utredas. Planbeskrivningen kompletteras till förslagsskedet enligt förbundets önskemål gällande detaljplanens förhållande till landskapsplanens målsättningar och utvecklingsprinciper samt byaplanens innehåll. Korsholms kommuns strategiska generalplan stöder sig på fem starka serviceområden: Smedsby, Kvevlax, Replot, Solf och Helsingby. Utveckling av service koncentreras i första hand till dessa områden. Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden har önskat att man i planen skulle ge riktgivande höjder eller fixpunkter med tanke på höjden på planevägarnas balanslinje och förhållandet till byggnadernas sockelnivå. Gällande placering av anläggningar på byggnadernas fasader i anknytning till förnyelsebar energi så borde man också ha möjlighet att bedöma placeringen utgående från väderstreck och verkningsgrad.

33 S i d a 32 Beroende på vilket planutkast man utgår ifrån så är det viktigt att man kan förverkliga området etappvis på ett naturligt sätt. Nämnden omfattar utkast Trollskogen, eftersom det totalt innehåller fler tomter. Bemötande: Till detaljplaneringen hör inte att ge riktgivande höjder eller fixpunkter för planevägarnas balanslinjer. Detta görs i den vägplanering som utförs när vägarna på området ska byggas. Gällande de förnyelsebara energikällorna så preciseras planbestämmelserna till förslagsskedet. Noteras att utkast Trollskogen omfattas. Miljösektionen Miljösektionen har gett som utlåtande att utkast Alvskogen understöds, eftersom flygekorrens kärnområde då lämnas orört. I alternativet lämnas också ett bredare område av den täta granskogen i väster. En led för gångtrafik är reserverad längs med sluttningen i granskogen och i utkast Alvskogen sparas en skogsremsa mellan stigen och de närmaste husen. Bemötande: Noteras att utkast Alvskogen omfattas. Vasa elnät Vasa elnät har i sitt utlåtande gett förslag till riktgivande placering för byggnadsytor för transformatorer. Bemötande: Placering av riktgivande byggnadsytor för samhällsteknisk service ses över till planförslagsskedet. Byarådet för Älvbyarna i Östra Korsholm r.f. Huvudleden för de flesta som bor i området är Lillkyrovägen, och därför önskar byarådet att alla tomter på det nya området ska få möjlighet till utfart i områdets södra del, med direkt anslutning till Veikarsvägen. Att köra via skolan förlänger arbetsvägen, och dessutom är korsningen Nyvägen-Veikarsvägen farlig. Genom att anvisa trafiken från det nya området med en utfart i områdets södra del, så minskar risken för farosituationer orsakade av ökad trafik runt skolområdet. Byarådet önskar att tomterna ska vara >1700 m². De som flyttar till landsbygden har ofta önskemål om att ha egna odlingar och husdjur så som hundar, hönor och ankor. Större tomtstorlek möjliggör ett sådant liv på landsbygden, vilket nya landsbygdsbor förväntar sig. Större tomter möjliggör också bevarandet av gårdsträd och upprätthåller på så vis områdets egenvärde och naturnära karaktär.

34 S i d a 33 Byarået föreslår att ett enhetligare parkområde av det äldsta skogsbeståndet ska bevaras. Välmående i Älvbyarna är grundat på naturvärden och den exceptionella servicen som naturen erbjuder nuvarande och blivande bybor. En enhetlig parklik del bestående av uråldriga träd skulle stöda Älvbyarnas naturservice-profil. Ett dylikt föreslaget och säreget grönområde skulle fungera som marknadsföring för hela området och poängtera områdets genuina naturvärden. Detta i sin tur skulle göra området unikt och enastående i Korsholm och genom detta främja försäljningen av tomterna. Bemötande: I förslaget till detaljplan kommer att anvisas möjlighet till direkt anslutning till Veikarsvägen i planområdets södra del för samtliga tomter på området. I planförslaget varierar tomtstorleken mellan ca m². Varierande tomtstorlekar ger kommande tomtköpare valmöjligheter för förverkligande av gårdsområdet på sina tomter. Riktgivande områden anvisade för odlingslotter ger de boende på området möjligheter att ha större odlingar, t.ex. potatisland utanför den egna tomten. I planbestämmelserna har angivits att träd bör bevaras/ planeras på området, så att de är minst 1 träd/ 100 m² byggnadsyta. Genom denna bestämmelse vill man bevara området naturnära karaktär. Enligt förslaget till detaljplan så bevaras ca 63 % av området som grönområden. I planområdets södra del bevaras ett större sammanhängande område med äldre skogsbestånd, vilket är kärnområde för flygekorren. Naturklubben i Älvbyarna Naturklubben tycker att utgångspunkterna för planeringen är mycket bra, bl.a. med attraktiva, naturnära tomter med fina rekreationsmöjligheter. De områden som bevarats som grönområden består till stor del av buskområden, vilka inte kan användas för rekreation och utflykter. Att man försökt bevara stigarna ses som positivt, men utan den omkringliggande skogen förlorar området sitt rekreationsvärde. Naturklubben önskar att område 1 i naturinventeringen bevaras i naturtillstånd så att skogskänslan kvarstår när man färdas längs stigarna. Positivt att områden viktiga för flygekorrar har bevarats. Bemötande: Huvudtanken med de smalare grönområdena, vilka har bevarats mellan kvartersområden, samt mellan den befintliga bebyggelsen och den nya inplanerade bebyggelsen är att de ska fungera som avskiljare och insynsskydd mellan kvarteren.

35 S i d a 34 I planområdets södra del har ett större grönområde anvisats, delvis med luo-beteckning. Inom detta område är rekreationsvärdena större, tack vare att området är stort och att det finns många stigar i området. Av område 1, vilket hänvisas till så har en del av områdets södra delar bevarats i detaljplaneförslaget. Att bevara hela område 1 är ur planläggningssynvinkel inte möjligt, eftersom de bästa byggbara områdena är belägna inom detta område. I mars 2015 hölls en terrängvandring och workshop med deltagare från Byarådet för Älvbyarna i östra Korsholm och Naturklubben i Älvbyarna. Tillfället ordnades för att mera aktivt engagera invånarna i byn i den pågående planprocessen, och få invånarna delaktiga i byns utveckling. Växelverkan med de som känner till områdets styrkor och svagheter ger mervärde i planeringen och en tyngre förankring i bygden. Att uppfylla allas visioner och önskemål är inte möjligt, men genom att se till många olika intressen vill man skapa en effektiv markanvändning och fungerande helhet, där samspelet mellan de olika elementen ska vara så ändamålsenlig som möjlig. PM från terrängvandringen och workshopen ingår som bilaga 3 till planehandlingarna Myndighetssamarbete Utlåtande av kommunens förvaltningsenheter och berörda myndigheter inbegärs både över planutkast och över planförslag. Ett arbetsmöte hölls på NTM-centralen i Vasa den Vid arbetsmötet diskuterades bl.a. dagvattenhantering, översvämningsrisker och den i landskapsplanen anvisade riktgivande vägsträckningen Helsingby- Vassor. 4.3 Mål för detaljplanen Genom detaljplanen eftersträvar man att skapa en hälsosam, trivsam och trygg miljö som tillgodoser användarnas behov. Genom detaljplanen strävar man till att få ett nytt attraktivt naturnära boende i anslutning till det serviceutbud som finns i byn. Genom detaljplanen öppnar man också möjligheterna för en inflyttning till byn, vilket landsbygdsorterna har ett stort behov av. Området är ur topografisk synvinkel ett mycket krävande och utmanande område. Detta i sin tur medför att området får mer liv och struktur, vilket i sin tur ger upphov till en trivsam boendemiljö Mål som grundar sig på planeringssituationen Mål enligt riksomfattande målen för områdesanvändningen Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Planeringen av området i fråga är en naturlig utvidgning av byabebyggelsen, och genom planeringen så främjas markanvändningen på området, och ny bebyggelse koncentreras till ett område som naturligt kan sammanlänkas med områdets infrastruktur, och som stödjer bybilden.

36 S i d a 35 I takt med att befolkningen ökar så krävs nya bostadsområden, kompletterande serviceutbud och tillräckligt med kapacitet för daghemsplatser och grundskoleplatser, för att fylla de behov som en inflyttning till byn medför. Det aktuella planområdet är delvis beläget inom Kyro älvs översvämningsområde, vilket ställer vissa krav på utformandet och förverkligandet av detaljplanen. De nya områdesreserveringarna i detaljplanen för bebyggelse har inte placerats till område där det kan förekomma översvämningsrisk. För ett kvarter i planområdets norra del har dock angetts lägsta bygghöjd, i enlighet med utlåtande från NTMcentralen i södra Österbotten. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Trafiken till detaljplanområdet kommer att ske genom två infarter. En infart finns vid Nyvägen, mittemot skolområdet, och en ny infart ska byggas i områdets södra del. Förbindelserna till kommun- och regioncentrum sker antingen via Lillkyrovägen (Lv 717) eller via riksväg 8. Genom detaljplanen stärks Lillkyrovägens ställning ytterligare. Lillkyrovägen används redan i dagsläget flitigare så som förbindelseväg till kommun- och regioncentrum, jämfört med riksväg 8. I detaljplanen finns också reserverat område för cykel- och gångtrafik, vilket ska underlätta fotgängar- och cykeltrafiken bl.a. mellan planområdet och Veikars skola. Vid områdesreserveringen strävar man till att främja användningen av förnyelsebara energikällor och i planbestämmelserna finns redogjort för hur man i sitt byggande kan utnyttja förnyelsebar energi. Genom en förtätning av bebyggelsen så främjas också energisparandet. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer I och med att detaljplanområdet delvis är beläget inom Landskapsplanens områdesreservering för Kyro älvs kulturlandskap så har man i detaljplanen gett rekommendationer för byggandet, så att den kommande byggnationen väl ska smälta in i områdets byabild Mål enligt Österbottens landskapsplan Planområdet ifråga har goda trafikförbindelser, vilket är en styrka för att stärka växelverkan mellan landsbygd och stad. Ny bebyggelse planeras i anknytning till det befintliga byacentrumet, intill befintlig bebyggelse och service samt befintliga trafikförbindelser. För det nya planområdet finns också goda möjligheter att använda kollektivtrafiken, eftersom det regelbundet inom skolåret, på vardagar går busslinjer längs med Lillkyrovägen, hållplats ca 300 meter söder om planområdet.

37 S i d a 36 Genom att utvidga och förtäta byn så vill man stärka byns kärnområde. Byn är belägen ca 4 km från Merikart centrum, vilket i landskapsplan anges som område för tätortsfunktioner. Planeringen stödjer således också samverkan med områden för tätortsfunktioner, och stärker dess ställning och betydelse i regionen. Genom detaljplanen vill man utveckla och stärka byns funktioner och verksamheter. Omgivningen, med närheten till Kyro Älv och stora skogsområden gör byn attraktiv och ökar områdets dragningskraft och ger mervärde som boendemiljö. I detaljplanen skapar man nya trafikarrangemang, och en ny anslutning till planområdet direkt från Veikarsvägen har anvisats i planen. Översvämningskänsliga områden har inte anvisats för nytt byggande. Ett lägre beläget kvartersområde i planområdets norra del har försetts med lägsta bygghöjd, i enlighet med utlåtande från NTM-centralen i södra Österbotten. Området är beläget inom område med turistattraktioner, men i detaljplanen har inga turismrelaterade områdesreservationer gjorts. Med tanke på områdets läge, delvis inom landskapsplanens områdesreservering för Kyro älvs kulturlandskap så har man i detaljplanen gett rekommendationer för byggandet, så att den kommande byggnationen väl ska smälta in i områdets byabild och kulturmiljö. Väster om detaljplanområdet finns angivet riktgivande/ alternativ vägsträckning för en omfartsväg mellan Helsingby Vassor. Eftersom det i dagsläget inte finns klara planer på den eventuella vägdragningen, så är det svårt att ta ställning till konsekvenser som ett vägbygge medför och deras omfattning. Vid utformning av planområdet har gjorts en reservering av område för landskapsbyggnadsobjekt i planområdets västra del. Ett landskapsbyggnadsobjekt kan vid behov även fungera som ljuddämpande mot den inplanerade bebyggelsen Mål enligt Strategiska generalplanen En del av planområdet är enligt den strategiska generalplanen beläget inom AT-område (byområde), och en del inom M-område (övriga områden). Strategiska generalplanens reservering för AT-område uppfylls genom att man förtätar en befintlig by och anvisar befolkningsökningen till byn. En del av området finns inom M-område. Inom M-områdena finns bl.a. mindre byar, fritidsbebyggelse och annan bosättning som inte har angetts skilt i planen. På M-områdena får bosättning och andra funktioner som betjänar landsbygden utvecklas, om förutsättningarna för bygglov uppfylls. Planeringen av området stödjs av de befintliga strukturerna och byn, och det finns förutsättningar att planera för en

38 S i d a 37 förtätning av bebyggelsen eftersom det sker i direkt anknytning till befintlig tätort. 4.4 Alternativen i detaljplanelösningen och deras konsekvenser I planeringens inledningsskede har flertal skisser över olika alternativ till områdets förverkligande gjorts. Området har en väldigt kuperad terräng, vilket ställer stora krav på anpassning till terrängförhållande vid byggandet av bostäder, vägar och kommunalteknik. En av ståndpunkterna i planeringen är också hur vägdragningen inom området ska ske, och till vilken del befintliga vägar och väganslutningar ska användas, och var det ska byggas nya anslutningar och i vilken omfattning de ska användas. Förutom de nämnda faktorerna så läggs stor vikt på att bevara tillräckliga grönområden för att trygga rekreationsmöjligheterna inom området, samt att bevara områden enligt naturinventeringens rekommendationer. Till utkastskedet har två alternativa detaljplanutkast utarbetats utkast Trollskogen och utkast Alvskogen. Den huvudsakliga skillnaden mellan de två alternativen är de olika vägdragningarna samt vägarnas omfattning inom området. Disponering av egnahemstomterna, deras storlekar och antal skiljer sig också mellan de två olika utkasten. Bild 26. Utkast Trollskogen. Bild 27. Utkast Alvskogen.

39 S i d a 38 Jämförelse mellan tomtantal och byggrätt/ alternativt utkast: Tomtantal (AO) i utkast Trollskogen : 30 st Total byggrätt: m² Tomtantal (AO) i utkast Alvskogen : 26 st Total byggrätt: m² Tomtantal (AP) i utkast Trollskogen : 3 st Total byggrätt: 1778 m² Tomtantal (AP) i utkast Alvskogen : 3 st Total byggrätt: 1791 m² Tomtantal (AR) i utkast Trollskogen : 2 st Total byggrätt: m² Tomtantal (AR) i utkast Alvskogen : 2 st Total byggrätt: m² I arbetet med att ta fram ett planförslag så har man utgått från huvudidén i utkast Alvskogen. Det största som skiljer mellan utkast till förslag är att en vägsträckning har reserverats att gå igenom hela området. Detta var ett av önskemålen som lyftes fram på terrängvandringen & workshopen den Utformningen av vägarna inom området har gjorts på ett sådant vis, att det inte inbjuder till höga hastigheter, t.ex. med kurvor och korsningar. I planförslaget har också setts över planbeteckningar och områdesreservationer för överskottsmassor och odlingslotter. Området har granskats flertalet gånger i terrängen, och justeringar i kvarters- och tomtgränser har gjort utifrån de lokala förhållandena. Bl.a. har tomterna i planområdets västra del dragits längre österut, för att bevara mer skogskänsla längs med den befintliga stigen, som löper längs med sluttningen i områdets västra del. Planförslaget innehåller också ett område där man kan bygga en tryckförhöjningsstation. Därtill har gjorts kompletteringar till planbestämmelser och planbeskrivning i enlighet med önskemål från myndigheter och från kommunens förvaltningsenheter. 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur Dimensionering Detaljplanen omfattar byggnadsplatser för fristående småhus (AO), byggnadsplatser för småhus (AP) samt byggnadsplatser för radhus och andra kopplade bostadshus (AR). Därtill innehåller detaljplanen närrekreationsområden (VL), närrekreationsskog (VL-1) områden för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning (ET-1), skyddsgrönområde (EV), väg- och gatuområden, körrätt (ajo), riktgivande reservation för anläggningar för samhällsteknisk service (et), del av område där det finns rastplatser för flygekorre (luo), gata/ väg reserverad för gång- och cykeltrafik samt riktgivande reservationer för allmän gångtrafik. 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet I planen har man strävat till att följa de i naturinventeringen givna rekommendationerna gällande tryggandet av flygekorrens livsmiljöer. Till

40 S i d a 39 övriga delar har områdesreserveringarna anpassats till områdets topografi och höjdförhållanden. Dagvattenhanteringen bör ske så att det inte förekommer någon skadlig inverkan på miljön. Dagvattnet infiltreras i första hand på tomterna, samt leds via minde, öppna diken inom planområdet till större utfallsdiken. De facto att planförslaget till 63 % består av grönområden är också en viktig faktor som effektivt absorberar dagvattenförekomsten. 5.3 Områdesreserveringar Kvartersområden Kvartersområde för fristående småhus (AO) Byggrätten för samtliga 27 tomter angivits med exploateringstal om e=0.25. Våningstalet varierar inom de olika kvarteren, och det som man får bygga är 1¾-planshus med vindsvåning, 2-våningshus och 2- våningshus med ½ källarvåning. Tomternas areal varierar mellan ca 1200 m² - ca 1700 m². AO-områdenas totala areal är 3,8429 ha. Kvartersområde för småhus (AP) För kvartersområde för småhus har reserverats tre tomter, och byggrätten har angivits med exploateringstal om e=0.20 och det är tillåtet att bygga 1½-planshus med vindsvåning. AP-tomternas areal är ca 2900 m²/ tomt. AP-områdenas totala areal är 0,8691 ha. Kvartersområde för radhus och andra kopplade bostadshus (AR) För kvartersområde för radhus och andra kopplade bostadshus har reserverats två tomter, och byggrätten har angivits med exploateringstal om e=0.30 och det är tillåtet att bygga 1-plans hus. Tomternas areal varierar mellan ca 3800 m² - ca 4000 m². AR-områdenas totala areal är 0,7758 ha Övriga områden Område för närrekreation (VL) Inom detaljplanområdet har angivits flera större sammanhängande områden för närrekreation. Närrekreationsområdena är förutom rekreationsdelen också viktiga när det gäller dagvatteninfiltrationen och upprätthållande av en naturlig vattencirkulation samt vattenfördröjningen på området, dvs. utjämning av översvämningstopparna. I planområdets nord-nordöstra del har inom VL-område reserverats två områden, inom befintliga åkerområden, med beteckningen rp; för odlingslotter reserverad riktgivande del av område. Tanken är att de boende på planområdet ska ha möjlighet att gemensamt eller separat anlägga grönsaks- och örtodlingar samt potatisland på rp-områdena. I planområdets sydvästra del har också ett större sammanhängande område, inom befintligt ängsområde, reserverats för odlingslotter.

41 S i d a 40 I planområdets sydvästra del, på VL-område har reserverats ett område med områdesreserveringen mr - del av område reserverat för landskapsbyggnadsobjekt. Mr- området ska fungera som slutlig deponi och lagring av rena överskottsmassor som uppkommer vid byggnation på området, dvs. rent jord- och stenmaterial som inte återanvänds vid vägbyggnad och tomtarbete på området. För mr-området har i planen angetts en ungefärlig höjd, vilken utgör den maximala höjden på området när deponin har slutförts och området har förverkligats som rekreationsområde. Deponin kommer att ske enligt de behov som uppstår inom en tidsperiod av flera år, varpå årlig mängd är svår att uppskatta. Yt- och dagvattenavrinningen från mr-området leds naturligt mot det breda utfallsdiket som finns beläget öster om mr-området. Över mr-området bör en skild grönområdesplan uppgöras. Målsättningarna med mr- området är att det efter slutlig deponi ska förverkligas enligt grönområdesplanen, vilken noggrannare anger områdets utformning, höjdskillnader, släntlutningar, planteringar osv. Inom VL-område har också anvisats ett instruktivt område för lek och utevistelse. Lekplats- och utevistelseområdet får inte inhägnas så att ett gemensamt bruk av området försvåras. Inom VL-område har också reserverats gata/ väg reserverad för gång- och cykeltrafik. Därtill har reserverats riktgivande sträckningar för allmän gångtrafik, vilka till största delen består av upptrampade stigar. Område reserverat för närrekreation är totalt 3,4673 ha. Närrekreationsskog (VL-1) Inom detaljplanområdet har angivits två större sammanhängande områden för närrekreationsskog. Närrekreationsskogen är också viktig när det gäller dagvatteninfiltrationen och upprätthållande av en naturlig vattencirkulation samt vattenfördröjningen på området, dvs. utjämning av översvämningstopparna. I planområdets sydöstra del har inom VL-1-område reserverats två områden med beteckningen luo; del av område där det finns rastplatser för flygekorre, vilka är skyddade med stöd av 49 i NVL. Inom luoområde får utföras endast lättare skogsgallring, som inte äventyrar flygekorrens förekomst. Inom VL-1-område har också reserverats riktgivande sträckningar för allmän gångtrafik, vilka till största delen utgörs av befintliga stigar. Område reserverat som närrekreationsskog är totalt 6,7032 ha.

42 S i d a 41 Områden för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning (ET-1) Inom området får byggas en tryckförhöjningsstation. I planförslaget har reserverats ett områden för detta ändamål. För detta ändamål har reserverats 0,1445 ha. Skyddsgrönområde (EV) I anknytning till Veikarsvägen, i planområdets södra del har reserverats ett skyddsgrönområde mellan landsvägen och kvartersområdesreserveringen för bostadsändamål. Trädbestånd på området bör bevaras så som skydd för insyn och buller. Skyddsgrönområde är totalt 0,1052 ha. Väg- och gatuområden I detaljplanförslaget har reserverats fem nya vägar, med en totallängd om ca 1300 meter. Vägarna utgör total 1,9225 ha. Körrätt (ajo) I detaljplanutkasten har reserverats en 6 meter bred körrätt, vilken ska betjäna skogsbrukstrafiken på fastighet Hembacken RNr , samt även tjäna som körväg till mr-området. I detaljplanen har också reserverats fem riktgivande områden för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk service (et) inom VL-, VL-1- och ET-1-områdena. På områdena kan man t.ex. placera transformatorer och pumpstationer. 5.4 Planens konsekvenser Konsekvenser för naturen och naturmiljön Området är till sin helhet obebyggt, och byggandet har ju naturligtvis en viss inverkan på naturen och naturmiljön. Genom att följa naturinventeringens rekommendationer iakttar man områdets särdrag, med målet att bl.a. säkerställa flygekorrens möjligheter att fortsättningsvis verka i området. Förutom flygekorrens kärnområde, som har fått beteckningen luo har man reserverat tillräckligt breda VL- och VL-1 områden, för att säkerställa flygekorrens flygrutter, i enlighet med naturinventeringens rekommendationer. Inom flygekorrens kärnområde förekommer gammal skog, vilken bevaras i och med luo-beteckningen.

43 S i d a 42 Bild 28. Flygekorrens kärnområde som reserveras med luo-beteckning Konsekvenser för den byggda miljön Området är en naturlig utvidgning till den befintliga bebyggelsen i närområdet. För att minska på störningarna till närliggande bebyggelse har reserverats grönområden mellan befintlig bebyggelse och den inplanerade bebyggelsen. Längs med Veikarsvägen har i detaljplanen reserverats grönskyddsområde (EV), som ska fungera som skydd för insyn och buller. För att trygga rekreationsområdenas betydelse för byns befintliga invånare och kommande invånare har man i så stor utsträckning som möjligt strävat till att bevara de stigar och vandringsstråk som löper igenom planområdet. Genom detaljplanens förverkligande så kommer man att bli tvungen att flytta på tryckavloppsledningens sträckning i områdets södra del till förmån för byggnadsmark. Av denna orsak har inget område för underjordisk ledning reserverats enligt ledningens nuvarande sträckning på det aktuella området (AP-reservation). Den i landskapsplan för Österbotten angivna reservationen för riktgivande/ alternativ vägsträckning norr om planområdet kommer, utifall att den förverkligas att ha inverkan på bebyggelsen i byn. Den västra delen av planområdet består till största delen av grönområden, med reservationer för landskapsbyggnadsobjekt. Om vägsträckningen kommer att förverkligas så kan landskapsbyggnadsobjektet också fungera som bullerskydd mot den inplanerade bebyggelsen. För att noggrannare kunna bedöma de direkta konsekvenserna för det aktuella planområdet, som ett förverkligande av vägsträckningen medför så borde olika alternativ för den riktgivande vägsträckningen utredas.

44 S i d a Konsekvenser för den byggda kulturmiljön och fornminnen De två gamla grunderna, vilka finns inom planområdet är belägna inom VL-områdets luo-beteckning, och på så vis så bevaras de även i framtiden. I den sydöstra delen av planområdet, där det finns spår av att det har förekommit någon form av mänsklig aktivitet (potatisland) är också beläget inom VL-1-område, och på så vis bevaras även det området i framtiden Konsekvenser för trafiken Både personbils-, fotgängar-, och cykeltrafiken kommer att öka i och med detaljplanens förverkligande. Till den del som trafiken sker i planområdets norra del så är sikten vid anslutningen Nyvägen- Veikarsvägen mycket dålig, pga. en tvär kurva och gårdsplanteringar ut mot landsvägen. Mittemot Nyvägen finns en trafikspegel uppsatt, för att bilisterna som svänger från Nyvägen ska ha en möjlighet att se den trafik som kommer från Kvevlaxhållet. Anvisande av två anslutningspunkter till planområdet medför att onödig trafik via skolområdet kan undvikas, och merparten av trafiken kan styras till anslutningen i områdets södra del vid Veikarsvägen och vidare till Lillkyrovägen. När planområdet är färdigt utbyggt beräknas det finnas ca 65 nya hushåll på området. Dessa hushåll genererar uppskattningsvis 340 bilresor/dygn. Med tanke på att området är nära skolan, och att skolbarnen kan färdas till fots eller med cykel till skolan, så borde trafiken via Nyvägen inte bli särledes stor. De som ska norrut mot Kvevlax och de som ska föra barn till daghemmet beräknas använda anslutningspunkten vid Nyvägen. Vid korsningen Veikarsvägen/ Lillkyrovägen kommer antalet resor att öka märkbart när detaljplanen har förverkligats fullt ut. Vid anslutning till Lillkyrovägen finns Stop-skylt och sikten är god. Vid anslutning till Veikarsvägen från Lillkyrovägen finns dock ingen avkörningsfil, vilket medför att farliga trafiksituationer kan uppstå. Hastighetsbegränsningen vid korsningsområdet är 70 km/h.

45 S i d a 44 Bild 29. Sikt mot Kvevlaxhållet vid Nyvägen, sett ur bilistens synvinkel. Bild 30. Trafikspegel mittemot Nyvägen Samhällsekonomiska konsekvenser Förverkligandet av samhällsteknisk försörjning så som vattenledningar och avlopp, samt byggandet av vägar är i byggningsskedet kostsamt för kommunen. Invånarantalet på området uppskattas bli ca 140 personer, och för den långsiktiga ekonomin kommer områdets förverkligande förhoppningsvis att medföra inflyttning till området, och på så vis nya skattebetalare till kommunen. 5.5 Planbeteckningar och planbestämmelser Planbeteckningarna finns presenterade under punkt 5.3 områdesreserveringar. Detaljplanbestämmelser finns presenterade på detaljplankartan.