Hur upplever sjuksköterskor vårdmöten med patienter från annan kulturell bakgrund En litteraturstudie

Transkript

1 Hur upplever sjuksköterskor vårdmöten med patienter från annan kulturell bakgrund En litteraturstudie Nurses experiences of communicative problems in the encounter with patient from a different culture background A literature study Examensarbete inom Omvårdnad C- Nivå, 15 Högskolepoäng Hösttermin 2010 Författare: Nilani Fjell Samira Janine Helena Johansson Handledare: Ingrid Bergh Examinator: Maria Browall

2 SAMMANFATTNING Titel: Institution: Kurs: Författare: Hur upplever sjuksköterskor vårdmöten med patienter från annan kulturell bakgrund. Institutionen för vård och natur, Högskolan i Skövde Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng Samira Janine, Nilani Fjell & Helena Johansson Handledare: Sidor: 32 Nyckelord: Ingrid Bergh Kommunikation, vårdmöten, relationer, kultur, sjuksköterska patient BAKGRUND: Sverige har de senaste decennierna blivit ett multikulturellt samhälle. En god kommunikation är en viktig aspekt i omvårdnaden. Om patienten och sjuksköterska inte kan kommunicera med varandra, leder det till onödigt lidande för patienten och en påfrestande situation för sjuksköterskan. De kulturella aspekterna kan påverka kommunikationen och vårdmötet med patienter med annan kulturell bakgrund. Tidigare artiklar visar vikten av att sjuksköterskan har kunskap om andra kulturer. SYFTE: Syftet är att belysa hur sjuksköterskor upplever vårdmöten med patienter från annan kulturell bakgrund. METOD: En kvalitativ litteraturstudie togs fram för att få svar på studiens syfte. RESULTAT: Tre huvudteman framträdde: Kulturkompetensbrist, kommunikationssvårigheter samt kulturhinder i vårdmötet. Det största problemet som framkom grundades i språkbarriärer. Sjuksköterskorna i de inkluderade artiklarna utryckte att vården av patienterna påverkades negativt då patienten inte kunde tala språket. Sjuksköterskorna uttryckte även att de hade liten kunskap om patienternas kultur. KONKLUSION: Sjuksköterskorna behöver mer kunskap om andra kulturer, vara öppna inför patienten och visa respekt för andras tankar och värderingar. Dessutom behövs det mer forskning om kulturell kompetens och mer resurser i form av tolk samt anställning av fler sjuksköterskor bland annat med utländsk bakgrund.

3 ABSTRACT Title: Nurses experiences in the encounter with patient from a different culture background. Department: School of Life Sciences, University of Skövde Course: Thesis in Nursing Care, 15 ECTS Author: Samira Janine, Nilani Fjell & Helena Johansson Supervisor: Ingrid Bergh Pages: 32 Keywords: Communication, encounters, relationship, culture, nurse - patient BACKGROUND: Sweden has become a multicultural society the last decades. A good communication is an important aspect in nursing. If patient and nurse can t communicate with each other, it may lead to unnecessary suffering for the patient and a trying situation for the nurses. The cultural aspects can affect the encounter and the communication with a patient from a different culture. Earlier studies show the importance of knowledge about other cultures among the nurses. AIM: The purpose of the study is to describe nurses experience in the encounter with patient from a different culture background. METHODS: A qualitative literature study is designed to find an answer to the purpose of the study. RESULTS: Three main categories were found; Culture competence acknowledges communication difficulties and cultural obstacle in the nursing encounter. The main problem in all the study was language barriers. Nurses experienced that they didn t give the same individual care to those patient who couldn t speak the language. Nurses also expressed that they had little knowledge about the patients culture. CONCLUSION: The nurses need more knowledge about other cultures, be open-minded and show respect for others thoughts and values. It s need for more research about cultural competence and more resources as nurses and translators and employment of more nurses with foreign background.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 BAKGRUND...1 Asylsökande och flyktning...1 Invandring...1 Etnicitet...2 Kultur...2 Transkulturell omvårdnad...2 Sunrise modellen...2 Kulturella skillnader...3 Sjuksköterskans kunskap och kompetens...3 Vårdmöten och vårdrelation...3 Kommunikation...4 Verbal och icke verbal kommunikation...4 Tolkens uppgift...4 PROBLEMFORMULERING...4 SYFTE...5 METOD...5 Val av metod...5 Datainsamling...5 Urval...7 Analys...8 ETISKA ÖVERVÄGANDEN...9 RESULTAT...9 KULTURHINDER I VÅRDMÖTE...9 Könsroll...9 Synen på smärta Synen på Sorg Anhöriga på gott och ont KULTURKOMPETENSBRIST Osäkerhet För lite kunskap om olika kulturer... 12

5 KOMMUNIKATIONSVÅRIGHET Språkbarriär orsakar brister i vårdrelationen Icke verbal kommunikation Användning av tolk DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Konklusion och implikation REFERENSER BILAGA 1: Översikt av artiklar som ligger till grund av analysen BILAGA 2: Leiningers omvårdnad teori BILAGA 3: Tidplanering

6 INLEDNING Antalet människor med invandrarbakgrund har ökat under de senaste decennierna och Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle. Det har gjort att de kulturella aspekterna i vården blir allt mer viktiga (Hanssen, 2007). Sjuksköterskan möter och vårdar i sitt dagliga arbete, patienter med olika kulturella bakgrunder och etniciteter, vilket kan medföra konflikter och kulturella krockar mellan sjuksköterskan och dessa patienter. Författarna använder ordet patient i denna studie för en person som söker vård och har en annan kulturell bakgrund än den svenska. Under sin praktik såg författarna till denna studie ofta att det blev konflikter vid vårdmöten mellan sjuksköterskor och patienter. Det märktes också att sjuksköterskorna hade en kunskapsbrist om patientens kultur, bristen låg i sjuksköterskornas värderingar och uppfattningar om patientens handlingar. Samtidigt såg författarna att patienterna hade en felaktig bild om svensk vård och svensk sjukvårdspersonal. Två av författarna är från annan kulturell bakgrund och har själva noterat svårigheter i sina vårdmöten med patienter med annan bakgrund än sin egen. Samtidigt är författarna medvetna att Socialstyrelsen (2010) skriver att kommunikation mellan patienten och sjuksköterskan är en förutsättning för att kunna erbjuda god vård, samtidigt som språkliga färdigheter möjliggör patientens ställning och rätten till självbestämmande, möjligheter att ta till sig information, vara delaktig och ha möjlighet till kontinuitet i vården. Med andra ord, en god vård ska bland annat kännetecknas av att den är patientfokuserad, jämlik och säker (a.a.). Därför vill författarna med denna studie lära sig mer om hur sjuksköterskor upplever vårdmöten med patienter från annan kulturell bakgrund. I följande text definieras begrepp som: asylsökande och flykting, invandring, etnicitet för at kunna se skillnader mellan dessa begrepp. Här definieras/beskrivs även kultur, transkulturell omvårdnad, sunrise modellen, sjuksköterskans kunskap och kompetens, vårdmöten och vårdrelation, samt kommunikation. Här tas även några kulturella skillnader upp som kan påverka vårdmötet mellan sjuksköterskan och patienten. Dessa olika skillnader redovisas så att läsaren kan få en bild av de konflikter som kan uppstå i vårdmötet mellan sjuksköterskan och patienten. BAKGRUND Asylsökande och flykting Asylsökande är en utländsk medborgare som kommit till Sverige och ansöker om skydd (asyl) mot exempelvis förföljelse eller krig, men ännu inte har fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Medan flykting är utländsk medborgar e som har sökt asyl och fått tillstånd att som flykting bosätta sig i Sverige. Flykting är den som har motiverade skäl att vara rädd för förföljelse och inte vill eller kan återvända till sitt hemland på grund av: ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp (Migrationsverket, 2010). 1

7 Invandring Enligt Nordstedts ordbok (2003) betyder ordet invandring bosättning i annat land än hemlandet. Invandringen kan ske antingen genom tvång eller frivilligt (Hanssen, 2008). Med det som vi i folkmun kallar för första generationens invandrare menas med att personen är född i utlandet av två utländska föräldrar. Som andra generationens invandrare räknas personer som är födda i Sverige med två utländska föräldrar. Invandrarbakgrund betyder att en person är född i Sverige med minst en utländskfödd förälder (a.a.). Etnicitet Ordet etnicitet kommer från grekiskans ethnos som ursprungligen betyder hednisk. Genom ett socialantropologiskt synsätt kan etnicitet ses som att ha med klassificering av människor och gruppkonstellationer att göra. För att etnicitet ska uppstå krävs att olika gruppkonstellationer av människor har liten kontakt med varandra och har föreställningar om att den andra gruppens kultur är annorlunda än den egna (Hylland Eriksson, 1993). Kultur Leininger och McFarland, (2002) definierar kultur som ett inlärt mönster av normer, livsstilar, värderingar, symboler och handlingar av grupper/individer som överförs från generation till generation. Från en grundläggande punkt, används kultur till att skilja en grupp människor från en annan utifrån delad tro och vana. Dessa vanor och trosuppfattningar anses ha stor betydelse i hur hälsa är definierat och på vilket sätt hälsosystemen är skapade (Gray & Thomas, 2006). När en patient blir inlagd på sjukhus eller besöker en vårdinrättning utmanas det invanda beteendet och tankesättet (Hanssen, 2007). Culture care diversity and universality är en teori av Leininger som innehåller hennes tankar och reflektioner från egen erfarenhet av omvårdnad och kunskap i antropologin. Meningen med teorin är att sjuksköterskan ska få kunskap om transkulturell omvårdnad för att få möjlighet att ge patienten mer omsorgsfull omvårdnad. Kunskapen är att lära sig från patienten om värdering, tro, kulturell omsorg och livsstilar. Samt att vården skall vara riktad mot att uppehålla en holistisk och innehållsrik bild av patienten med de särskilda faktorer som är meningsfulla och viktiga för dem (a.a.). Teorin ska enligt Leininger användas som en guide, där sjuksköterskan ska undvika att känna sig hjälplös och ineffektiv i omvårdnadsarbetet med patienter som har andra värderingar och uppfattningar om hur vården ska tillämpas, än sjuksköterskan. Hanssen, (2007) menar, att om sjuksköterskan kan visa förståelse över hur vården kan påverka patienten utifrån deras kultur, kan patienten få en känsla av att bli bemött med respekt och omsorg. Transkulturell omvårdnad Transkulturell omvårdnad definieras av Leininger och McFarland (2002) som eget område inom omvårdnadsvetenskapen, där fokus ligger på att jämföra och analysera kulturer. I transkulturell omvårdnad är målet att ge en specifik kultur och universell omsorg där hälsa och välbefinnande främjas hos patienten eller att hjälpa patienten möta obekväma mänskliga tillstånd, sjukdom eller död på ett kulturellt meningsfullt sätt (a.a.). För sjuksköterskan är transkulturell kunskap viktig för att kunna möta de behov som patienter har (Maier Lorentz, 2008). Eftersom sjuksköterskan är den personen som ansvarar för patientens vårdplan och för patientens vård är det viktigt att hon/han förstår, uppskattar och respekterar patientens kulturella ställning (a.a.). 2

8 Sunrise modellen Modellen visar olika faktorer som kan påverka människans olika kulturella villkor samt hur dessa kan påverka omsorgen och hälsotillståndet hos patienten och dess anhöriga. I övre delen av modellen beskrivs världsbilden, kulturella och sociala stukturers påverkan på den kulturrelaterade omsorgen. Den beskriver även andra faktorer som utbildning, ekonomi, politik och juridik, kulturella värderingar, släktband, religion och teknologi samt hur de kan påverka omsorgen. I den nedre delen betonas vikten av att sjuksköterskan ska vara medveten om patientens erfarenheter av olika omvårdnadssystem. I omvårdnadshandlingarna kan sjuksköterskan använda tre strategier för sina beslut och handlingar i den transkulturella omvårdnaden (Leininger & McFarland, 2002) (se bilaga 2). 1. Bevara och upprätthålla kulturrelaterad omvårdnad 2. Anpassa eller förhandla kulturrelaterad omvårdnad 3. Omforma eller omstrukturera kulturrelaterad omvårdnad. Kulturella skillnader Kultur har både manifesta och implicita beteenden och förväntningar. De manifesta normerna är regler som är uppenbara och redan kända övertygelser, som exempelvis hur man hälsar genom handslag. Emedan de implicita ofta är hemliga regler som är svåra att se eller förstå, som exempelvis hur man säger ja och nej genom gester och huvudrörelser (Leininger & McFarland, 2002). Alla individer reagerar olika på sjukdom och hälsa beroende på kulturell bakgrund. Vissa skriker ut sin smärta och sorg medan andra håller känslorna inom sig. I många kulturer är det ärligt av individen uttrycker sina känslor inför andra (Hanssen, 2007). Men det kan leda till att patienten upplever sjuksköterskan som hård medan sjuksköterskan anser att patienten överdriver och beter sig fel (Olsson, 2007). Alla kulturer har sina kontexter om vad som är rätt och fel (Leininger & McFarland, 2002), t.ex. inom vissa kulturer kan det vara mannens plikt som make att föra kvinnans talan, som utifrån ett svenskt jämställdhetsperspektiv kan ses som kvinnoförtryck (Olsson, 2007). När en patient är inneliggande på en vårdavdelning får hon/han ofta många besök av sin familj och andra närstående under sin vårdtid, då det inom många kulturer är särskilt viktigt att ta hand om varandra (Jahren-Kristoffersen et. al., 2005). Detta är ovanligt i den svenska kontexten annat än vid livshotande situationer. Sjuksköterskans kunskap och kompetens Ordet kompetens är bundet till personer och till utövare, medan kunskap är vetande, lärdom och insikt som är fristående från personer (Jahren-Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2005). Sjuksköterskan behöver både yrkeskunnande och kompetens för att möta så väl dagens, som framtida vårdbehov hos patienten (Socialstyrelsen, 2005). Kraven på sjuksköterskans kunskap och kompetens har ökat, då de vårdvetenskapliga kunskaperna utvecklas (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006). I hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) beskrivs det att all omvårdnad ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Det innebär att vården ska ges med respekt för patientens självbestämmande och integritet och att vården ska tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling (SFS 1982:763). Oavsett var sjuksköterskan arbetar ska hennes/hans arbete präglas av ett etiskt förhållningssätt och bygga på vetenskaplig och beprövad kunskap (Willman, et al, 2006), samt att hon/han ska följa de lagar och förordningar som finns (Socialstyrelsen, 2005). 3

9 Vårdmöten och vårdrelation Enligt Eriksson och Nordman (2004) spelar de första sekunderna i bemötandet en stor roll för hur patienten kommer att uppleva vårdmötet. Många av de klagomål som rapporteras till patientombudsmannen handlar till stor del om bemötande i vården (Eriksson & Nordman, 2004). Exempelvis, ett icke-möte (Eriksson och Nordman 2004) kan beskrivas som att patienten inte blir igenkänd, inte blir sedd eller att sjuksköterskan verkar oengagerad. Ett sådant vårdmöte leder till att patienten blir utsatt för ett onödigt lidande. En god vårdrelation betyder ett engagemang mellan sjuksköterska och patient, där vårdgivaren inte räknar med att få ut något för egen del (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). En vårdrelation berör hela den andra människan som inbegriper både kroppsliga som själsliga och andliga aspekter. I en god relation kan patienten ge uttryck för sin hälsosituation. Med andra ord är vårdrelation en ömsesidig förbindelse som förutsätter tillit mellan parterna (a.a.). Kommunikation Nilsson och Waldemarson (2007) skriver att ordet kommunikation kommer från latinets communicare som betyder att något ska bli gemensamt. Genom språk och kommunikation kan människan meddela och dela med sig av innebörder, upplevelser, känslor, handlingar och värderingar. Det är genom språket som gör det möjligt för oss att möta andra människor. Kommunikation kan ses som ett slags pingpong där en person sänder ut ett budskap, samtidigt som mottagaren av budskapet gör sin tolkning och tänker ut en lämplig reaktion (a.a.). Därmed kan kommunikation definieras som en process, där två eller flera personer skickar budskap till varandra och visar hur de påverkar varandra, uppfattar sig själva och situationen samt vilket innehåll de lägger i sina budskap (a.a.). Verbal och ickeverbal kommunikation Samtidigt som språket kan vara en hjälp att uttrycka tankar, kan vi genom minspel och gester förstå varandras känslor (Nilsson & Waldemarson, 2007). När två personer kommunicerar med varandra används både verbal och ickeverbal kommunikation. Genom verbal kommunikation använder vi tal och skrift, medan vi med icke-verbal kommunikation utrycker den ordlösa medvetna eller omedvetna kommunikationen, delvis genom ansiktet, ögon, tonfall, kroppsspråk och gester (Hanssen, 2007). Med hjälp av gester kan sjuksköterska och patienten kommunicera. Gester representerar avsiktliga rörelser och signaler som förmedlar känslor utan att använda ord. Gester som de flesta människor förstår oavsett kultur, inkluderar att vinka, att peka och att använda fingrarna för att exempelvis ange ett antal. Andra gester är godtyckliga och varierar från kultur till kultur. Att sitta, gå, ligga och stå, är positioner som gäller för alla människor men när, och hur det görs är konstruerade uppfattningar om gesternas relation till kön, känslor, kultur, ålder och status. Detta belyser det kulturella sammanhanget i kommunikationen (Hanssen, 2007). Tolkens uppgift Ju större skillnader det är mellan de två samtalsparternas olika kulturer, desto svårare blir det att tolka vad som verkligen sägs. Risken är då stor att det uppkommer missförstånd (Hanssen, 2007). Enligt förvaltningslagen (SFS 1986:223) har sjuksköterskan en skyldighet att anlita tolk, då patienten inte behärskar det svenska språket. Tolkens huvudsakliga uppgift är att tydliggöra språklig skillnad. Hanssen, (2007) nämner att en professionell tolk är neutral och duktig att skilja mellan sak och person, dessutom har de tystnadsplikt. Tolken kan urskilja det som kan vara svårt att översätta och kan innan samtalet med patienten diskutera dessa hinder eller problem med personalen (a.a.). Vid vissa tillfällen kan det vara nödvändigt att använda sig av en anhörig som tolk. Dock kan anhöriga i sig utgöra ett problem eller t.o.m. ett 4

10 kommunikativt hinder, som nämnts tidigare. De anhörigas tolkning av informationen som ges, kan leda till feltolkning, då anhörig och patienten saknar språkliga kvalifikationer och kunskaper om svensk medicin och omvårdnad (Hanssen, 2007). Även när barn används som tolk kan det bli ett hinder i kommunikationen mellan patienten och sjuksköterska. Eftersom barn inte har kompetensen att hantera den informationen som ges. Detta leder till begränsningar i vad som kan sägas mellan sjuksköterska och patienten (a.a.). Att samtala genom tolk innebär således stora risker för både patienten och sjuksköterskan. PROBLEMFORMULERING Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle, som leder till att sjuksköteskor i sitt arbete möter patienter med annan kulturell bakgrund. I vården kan ett problem ses som kan skapa konflikter mellan sjuksköteskor och patienter. Problemen har enligt tidigare forskning som presenterats uppstått på grund av varierande faktorer som; både verbal och ickeverbal kommunikation. I vårdmötet mellan sjuksköterskan och patienten kan missförstånd förekomma, där sjuksköterska/ patient har olika synsätt på hur omvårdnad ska bedrivas, detta skapar problem som kan påverka vården på ett negativt sätt. För att dessa vårdmöten ska upplevas positivt behöver sjuksköterskor ha kulturkunskap för att kunna hantera olika situationer och erbjuda patienten god vård. Det finns därför anledning till att på ett systematiskt sätt att belysa hur sjuksköterskor upplever vårdmöten med patienter från annan kulturell bakgrund. SYFTE Syftet är att belysa hur sjuksköterskor upplever vårdmöten med patienter från annan kulturell bakgrund. METOD Val av metod I denna studie används en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Meningen med en kvalitativ ansats är att öka förståelsen för ett valt fenomen eller en vald problematik (Friberg, 2006). Denna ansats passar syftet att belysa hur sjuksköterskor upplever vårdmöten med patienter från annan kulturell bakgrund. Modellen som följs i denna studie heter: Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning enligt Friberg (2006). Datainsamling Denna studie syftade till att belysa hur sjuksköterskor upplever vårdmöten med patienten. För att hitta relevanta artiklar som svarade mot syftet användes ett antal söktermer. Sökningen kombinerades med flera söktermer för att få effektiva sökningar (Willman et al. 2006). Söktermer som användes var: kommunikation, möten, relationer, transkulturell, omvårdnad, erfarenheter, sjuksköterska - patient, relation, etnisk, kvalitativa artiklar, möte, invandrare och vård. Dessa söktermen användes i databaserna CINAHL och Academic Search Elite. Trunkeringen (*) och boolesk AND och OR användes som sökteknik för att få bättre sökning (Friberg, 2006). Sökningen begränsades i CINAHL med länk till full text, engelska, referenser/sammanfattningar tillgängliga, Peer Reviewed och publicerade mellan 1993 och

11 I referenslistor hittades ytterligare artiklar som var relevanta för denna studie. Dessa artiklar söktes manuellt i tidskrifter på högskolans i Skövdes databas ELIN@ Skövde. Nedan (tabell 1) beskrivs den elektronisk datasökning som används i denna studie. Därefter i (tabell 2) beskrivs manuell datasökning som användes i denna studie. Till denna studie hittades totalt 20 artiklar, varav 14 använts i resultatet. Tabell 1: Sammanfattning av elektronisk databassökning av valda artiklar. Databas Sökterm Antal träff Valda artiklar Söknings datum Begränsningar CINAHL (experiences*) AND (nurse-patient* OR relationship*) AND ethnic* AND qualitative studies* Länk till full text Abstrakt/ Referenser tillgängliga Peer Reviewed ( ) Engelska CINAHL Transcultural* AND ( nursing* OR experiences*) AND (patient* OR communication*) AND ethnic* Länk till full text Abstrakt/ Referenser tillgängliga Peer Reviewed ( ) Engelska CINAHL Nurse* AND patient* AND transcultural* AND (immigrate* OR meeting* OR care* caring*) Länk till full text Abstrakt/ Referenser tillgängliga Peer Reviewed ( ) Engelska Academic Search Elite Transcultural* AND nurse* AND experience* Länk till full text, Peer Reviewed 6

12 Tabell 2: Sammanfattning av manuell databassökning av valda artiklar. Databas Sökterm Antal träff Valda artiklar Sökningsdatum "Ozolins, L." ELIN@Skövde Protecting Professional Composure in Transcultural Pediatric Nursing ELIN@Skövde Gerrish, K ELIN@Skövde Hultsjö, S ELIN@Skövde ELIN@Skövde Cultural Care of Thai Immigrants in Uppsala Caregiving to Patients Who Are Culturally Diverse by Swedish Last-Year Nursing Students Urval Friberg (2006) skriver att kärnan i litteraturstudie består av vetenskapliga artiklar. I denna studie bedömdes artiklarna som vetenskapliga enligt Hanson (2006) som menar att artiklarna ska omfatta bra och utförliga beskrivna delar av: sammanfattning, introduktion, metod, resultat, diskussion och referenser. Alla delar i studien måste hänga ihop för att ge läsaren en helhetsbild om studien och att artikeln är publicerad där alla kan ta nytta av den. Kvalitetsgranskningen av valda artiklar genomfördes enligt Friberg (2006) som anser att följande krav skall uppfyllas under granskningen: 1. Finns det ett tydligt problem formulerat? 2. Finns teoretiska punkter beskrivna? 3. Finns det någon vårdvetenskaplig teoribildning beskriven i bakgrunden? 4. Vad är syftet och är syftet klart formulerat? 5. Hur är undersökningspersoner beskrivna? 6. Hur analyserades data? 7. Hur hänger metoden och teoretiska utgångspunkter ihop? 8. Vad visar resultatet? 9. Hur har författarna tolkat studiens resultat? 10. Hur argumenterar författarna? 11. Finns det en metoddiskussion? 12. Finns det en återkoppling till vårvetenskapliga utgångspunkter? I denna studie bedömdes kvaliteten av artiklarna på följande sätt: låg kvalitet innebar att artiklarna uppfyllde 0-5 av tidigare kriterier, medel kvalitet 6-8 och hög kvalitet Kvalitetsbedömning framställs i bilaga 2. I denna studie eftersträvades att alla artiklar som 7

13 inkluderas var relevanta för syftet, därför exkluderades artiklarna som var icke relevanta. Här nedan beskrivs inklusionskriterier och exklusionskriterier i Tabell 3. Tabell 3: inklusionskriterier och exklusionskriterier av artiklarna i denna studie. Inklusionskriterier Artiklar publicerade på engelska. Vetenskapligt granskade (Peer Reviewed) Kvalitativa artiklar Artiklarna är publicerade mellan år Kvantitativa artiklar Exklusionskriterier Artiklarna som efter granskningen bedömdes som icke vetenskapliga Analys Analysen av de valda artiklarna genomfördes enligt Friberg (2006). Vilket innebar att artiklarna genomlästes flera gånger. Detta för att få en uppfattning om innehållet av artiklarna, samtidigt håller författarna fokus på syftet vid artiklarna analys. När en helhetsbild på alla artiklar har bildats, delades artiklarna mellan författarna för fortsatt analys. Vidare diskuterades innehållet av alla artiklar efter att texten markerats med olika färger för att hitta likheter bland artiklarna. Efter att artiklarna relaterades till varandra upptäcktes nyckelfynd i form av subtema som var grunden till resultatdelen i denna studie. Därefter formulerades en beskrivning av de nya subtemana som uppställdes tillsammans under lämpliga huvudteman. De valda artiklarna i denna studie redovisas med artikelöversikten i Bilaga 1 och med symbolen (*) i referens listan. Översikt över teman och subteman redovisas nedan i (tabell 4). Tabell 4. Översiktstabell över teman och subteman i förhållande till artiklar som används i resultat. Teman Kulturhinder i vårdmöte Könsroll Synen på smärta Synen på sorg Anhöriga på gott och ont Kulturkompetensbrist Osäkerhet För lite kunskap om olika kulturer Kommunikationsvårighet Språkbarriär orsakar brist i vårdrelation Fördelar/nackdelar vid icke verbal kommunikation Användning av tolk 8

14 ETISKA ÖVERVÄGANDEN Etiska överväganden är ett kriterium för alla vetenskapliga artiklar. Vetenskapsrådet (2005) menar att en text inte ska vara plagierad eller övertolkad. Alla författare översatte de utländska texterna så korrekt som möjligt, med en objektiv och saklig inställning som utgångspunkt. Författarna i nuvarande studie refererar korrekt, inte fabricerat eller ändrar data från ursprungsförfattarens arbete i enlighet med Vetenskapsrådet (2005). Utgångspunkten är att alla artiklar är granskade utifrån etiska, objektiva och saklighet, och därmed uppfyller redan de valda artiklarna i studie de krav som ställs för en vetenskaplig studie (a.a.). RESULTAT Resultaten i denna studie presenteras med tre huvudteman och nio subtema i (tabell 5). Teman beskriver det kommunikationsvårigheter som sjuksköterskor upplever i möten med patienten. Subteman beskriver problemområden som sjuksköterskor upplever i vårdmöten med patienten. Tabell 5. Översikttabell över studiets resultat med subtema och tema. Tema Kulturhinder i vårdmöte Kulturkompetensbrist Kommunikationsvårighet Könsroll Osäkerhet Språkbarriär orsakar brist i vårdrelation Subtema Synen på smärta För lite kunskap om olika kulturer Icke verbal kommunikation Synen på sorg Användning av tolk Anhöriga på gott och ont KULTURHINDER I VÅRDMÖTE Könsroll Sjuksköterskorna nämner svårigheter i omvårdnaden av patienten. En del av dessa svårigheter är att patienten vill få vård från personal av samma kön. Det vill säga att en kvinnlig patient vill vårdas av en kvinnlig sjusköterska och tvärtom (Ozolins & Hjelm, 2003; Hultsjö & Hjelm, 2005; Halligan, 2006; Cortis, 2004; Lundberg, Bäckström & Widén, 2005). Detta upplevs av många sjuksköterskor som en svår situation, eftersom det inte alltid finns möjlighet att hitta personal av samma kön (Halligan, 2006; Lundberg et.al, 2005). Ett annat problem för sjuksköterskor är att många patienter vägrar ta av sig sina kläder inför personal som är av det andra könet (Hultsjö & Hjelm, 2005; Vydelingum, 2006). Detta kan utryckas enligt följande citat: Women especially are difficult. When we have to undress them and they don t want to let a man close (Hultsjö & Hjelm, 2005, s.281). 9

15 Kvinnliga sjuksköterskor säger att de har svårt att hantera situationer där vissa manliga patienter är respektlösa mot dem (Ozolins & Hjelm, 2003; Macleod Clark & Murphy, 1993). Detta förklarade sjuksköterskorna med att kvinnan i vissa kulturer har underläge till mannen och att det oftast var det mannen som pratade med sjuksköterskan och kvinnan inte var tillåten att agera även om hon är den som är sjuk (Hultsjö & Hjelm, 2005). Synen på smärta Många sjuksköterskor uppger att patienten uttrycker sin smärta på olika sätt. Sjuksköterskorna ansåg att patienter från Asien, Afrika eller Sydeuropa har låg smärttröskel och att de vill ha mer uppmärksamhet på grund av att de inte kan hantera sin smärta (Ozolins & Hjelm, 2003; Nielsen & Birkelund, 2009; Cortis, 2004; Vydelingum, 2006; Lundberg et.al, 2005). Vissa sjuksköterskor angav att de var oroliga över skötseln av pakistanska patienter som upplevdes ha låg smärttröskel (Cortis, 2004). Oron börjar med smärtbedömning, där sjuksköterskor inte kan förklara bedömningsverktyget för dessa patienter. I vissa fall orsakar denna tro misskötsel av patientens smärta. Vilket följande citat är exempel på; I have experienced that patients from different cultures felt pain very easily. For example, most of them had very low pain threshold after operation. It was difficult to interpret because he or she felt pain all the time (Lundberg et.al, 2005, s. 259) Ett dilemma som en del av sjuksköterskor framförde var patientens smärtskötsel. Sjuksköterskorna antog att patienten hade en tendens att överdriva sin smärta, därför har de svårt att beräkna i vilka fall de borde ta patientens smärtutbrott på allvar (Nielsen & Birkelund, 2009). Det är viktigt att sjuksköterskor känner till de kulturella skillnaderna för att förstå beteendet hos patienten. Sjuksköterskorna rapporterade att patienten ofta efterfrågar mediciner och vill träffa en läkare eftersom de var rädda (Lundberg et.al, 2005). Synen på Sorg Att visa känslor vid dödsfall kan variera mellan kulturer. Sjuksköterskor har t.ex. svårt att förstå de starka reaktioner som anhöriga uttrycker (Ekblad, Marttila & Emilsson, 2000; Ozolins & Hjelm, 2003; Hultsjö & Hjelm, 2005). Känslouttryck kan variera beroende på kulturell identitet eller försvarsmekanism under sorg. Därför kan det vara svårt för sjuksköterskor att förstå dessa skillnader (Ekblad et.al, 2000). Det kan uttryckas som: Then when she died they behaved quite differently compared to Swedes so to speak, they cried openly, screamed, in fact it was quite natural in my opinion, but there aren't many Swedes like that... Ekblad et al 2000 s. 606) Anhöriga på gott och ont Att möta patienten innebär bland annat att sjuksköterskan även får möta patientens närstående (Lundberg, 2000). Sjuksköterskorna uppgav att anhöriga till patienten ständigt ville medverka i vården av sina närstående. Det handlar inte om familjen utan även om släkt och vänner. Många sjuksköterskor tyckte inte om denna ständiga närvaro, då alla salar kan bli överfulla med högljudda besökare, vilket upplevdes som en störning för andra patienter på sjukhussalarna (Ekblad et.al, 2000; Ozolins & Hjelm, 2003; Hultsjö & Hjelm, 2005; Macleod Clark & Murphy, 1993; Cortis, 2004; Vydelingum, 2006; Lundberg et.al, 2005). Sjuksköterskorna ansåg att anhöriga inte respekterade regler för besökstider även om det fanns information om det på avdelningen (Ozolins & Hjelm, 2003). Bland annat säger en sjuksköterska; 10

16 I know that it annoys a lot of nurses very much and a lot of patients when Asian families have 99 relatives at the bedside (Cortis, 2004, s. 54). Närvaron av anhöriga upplevde sjuksköterskorna som svårt (Hultsjö & Hjelm, 2005; Halligan, 2006) då sjuksköterskorna tyckte att de ställdes inför dilemman i sitt arbete, där anhöriga vill bestämma över patienten och detta försvårade vården av patienten (Ozolins & Hjelm, 2003; Cortis, 2004; Lundberg, 2000). En del sjuksköterskor kände sig frustrerade för att de är tvungna att ta hand om både patienten och dess anhöriga (Hultsjö & Hjelm, 2005 Halligan, 2006). Vilket kommenteras nedan av en sjuksköterska: Often you have to take care... of the relatives and the patient so it takes longer. People standing all over and they don t move so you almost have to push them away (Hultsjö & Hjelm 2005, s. 281). Vissa sjuksköterskor ansåg att det är en fördel i vården av patienten att ha med anhöriga på sjukhuset. Andra sjuksköterskor ansåg att anhöriga är en resurs då de stannar länge hos sina anhöriga och hjälper till (Macleod Clark & Murphy, 1993; Cortis, 2004; Vydelingum, 2006). Sjuksköterskor beskriver även anhörigas engagemang som avgörande för patientens upplevelse av vård och som en betydande bidragsgivare till den emotionella, sociala och psykologiska välbefinnande för patienten (Halligan, 2006; Lundberg, 2000). Informationen som sjuksköterskor får av anhöriga hjälper personalen att förstå patienten och sitt annorlunda beteendet (Ekblad et.al, 2000). KULTURKOMPETENSBRIST Osäkerhet Den mest framträdande upplevelsen hos sjuksköterskor som vårdar patienter är att de flesta känner en osäkerhet inför dessa patienter. Osäkerheten upplevs som störst i situationer, där patienten eller anhöriga uppträder på ett sätt som är obekant för sjuksköterskan. Många sjuksköterskor har det svårt att hantera de starka känslor som familjen uttrycker i samband med att deras barn vårdas på en pediatrisk avdelning (Pergert, Ekblad, Enskär & Björk, 2008). Det framkommer även att många sjuksköterskor tappade sin professionella uppträdandefattning då de kom i kontakt med patienter med mycket starka känslor. Inom den västerländska kulturen är det inte vanligt att patienter visar upp sina känslor, utan behåller dem inom sig. Här vet sjuksköterskan hur hon ska agera gentemot patienten och förbereder sig för de känslorna då hon själv är uppvuxen med det (Pergert et. al, 2008). Vilket följande citat är exempel på; And it was the height of suffering to hit yourself, thus you have to show your suffering. And in Sweden we are raised not to show it, we should be controlled (Pergert et.al, 2008, s. 650). Det varierar mellan sjuksköterskorna hur de hanterade stressen med att vårda patienten. Vissa sjuksköterskor föredrar att lämna över sina patienter till en annan kollega som kanske har större erfarenhet av att arbeta med patienten. Andra sjuksköterskor hanterade situationen genom att försöka vara upptagna med något annat eller spenderade så liten tid som möjligt inne hos patienten (Ekblad et. al, 2000). Ett exempel av sjuksköterskornas kommenterarer: 11

17 And I m standing there and just thinking, how am I going to get away from this? That is, I see them, I m scared, I m so scared. I m so terribly scared that I m standing there calculating how quickly I can get the door open if they come at me It s a matter of a few seconds and ehm, I m so terribly scared (Pergert et.al, 2008, s. 653). Trots att sjuksköterskorna upplever stress och osäkerhet i omvårdanden av patienten, försöker de uppehålla en positiv attityd och säger att omvårdnaden av patienten både är trevlig och utmanande (Macleod Clark & Murphy, 1993). För lite kunskap om olika kulturer Sjuksköterskorna framförde att de har för liten kunskap om olika kulturer, och vet inte vad som är acceptabelt eller inte för patienterna (Macleod Clark & Murphy, 1993). Några sjuksköterskor visade liten eller ingen förståelse för andra kulturer än sin egen (Cortis, 2004). Studenter som läste sitt sista år på sjuksköterskeutbildningen, säger att de har liten kunskap om patienter och deras speciella ritualer (Lundberg et. al, 2005). Sjuksköterskorna och studenterna efterfrågade en utbildning om kulturella skillnader. Ett förslag som kom fram var att det skulle ingå en utbildning eller information i samband med att en ny sjuksköterska introducerades på avdelningen (Lundberg et. al, 2005; Tuohy, McCarthy, Cassidy & Graham, 2008). Detta kommenterades av en sjuksköterskestudent som sade: I think that it could be emphasized more. We got very little knowledge through our program about different culture. We should get more of this, have patient cases, and discuss problems which may arise because of different cultures (Lundberg et.al, 2005, s.260). KOMMUNIKATIONSSVÅRIGHET Språkbarriär orsakar brist i vårdrelation Sjuksköterskorna identifierade språkbarriärer som ett problem relaterat till kommunikationen vid vårdmötet med patienten (Ekblad et. al, 2000; Ozolins & Hjelm, 2003; Hultsjö & Hjelm, 2005; Nielsen & Birkelund, 2009; Macleod Clark & Murphy, 1993; Cortis, 2004; Lunderg, 2000; Festini, Focardi, Bisgoni, Mannini & Neri, 2009; Gerrish, 2001; Lundberg et.al, 2005). Detta beskrivs i följande citat: The language is one of the main problems because you can t communicate properly with people and they can t understand (Gerrish, 2001, s. 444). Språkbarriärer orsakar enligt sjuksköterskorna problem i utbyte av information mellan personal och patient och även i bedömningarna av patientens vårdbehov (Hultsjö & Hjelm, 2005; Gerrish, 2001; Lundberg et.al, 2005; Tuohy et.al, 2008). Sådana hinder visar sig förvärra sjuksköterskors känsla av stress och hjälplöshet (Macleod Clark & Murphy, 1993). Stressen resulterade oftast till att många sjuksköterskor blir irriterade över att patienten inte kan språket. Då de får lägga mer tid på att försöka kommunicera med patienten, vilket leder till att andra patienter får mindre vårdtid (Nielsen & Birkelund, 2009). Vissa sjuksköterskor svarar patienten med ett leende för att visa att de förstår det patienten säger (Halligan, 2006). Medans andra använder humor för att lätta på spänningen, men det hindrades i de fall patienten inte talar eller förstår språket (Tuohy et.al, 2008). 12

18 Sjuksköterskorna upplevde att p.g.a. kommunikationsvårigheterna var det svårt att fokusera på patientens vårdbehov, eftersom de fokuserade på att bygga upp god kontakt med patienten för att undvika missförstånd (Vydelingum, 2006; Macleod Clark & Murphy, 1993; Gerrish, 2001). En sjuksköterska kommenterade att hon inte känner patienten, hon ger vård men det finns ingen relation till patienten: I don t feel as if I got to know her or to understand how she was feeling I didn t feel I had relationship, it was purely on a clinical basis (Murphy & Macleod Clark, 1993, s. 445). Sjuksköterskorna strävar efter att skapa en kontinuitet kring patienten trots brister i kommunikationen, detta för att öka möjligheterna till en god vårdrelation (Hultsjö & Hjelm, 2005). Andra vårdavdelningar försöker lösa de kommunikativa problemen genom att finna nya sätt att arbeta. En avdelning satte upp en kalender där de stora högtiderna för sydasiatiska patienter fanns uppskrivna, på det sättet fick sjuksköterskorna veta vilka dagar som var speciella just för de patienterna (Vydelingum, 2006). Vid en intervju sa en sjuksköterska: But what could be practical though, is a calendar of festivals so that we can book them in the ward diary. That way, all staff should know that these dates are special. That way, we could avoid sending them appointments on their holydays. Otherwise, it s like sending for someone to come into hospital on Christmas day or even Easter (Vydelingum, 2006, s.25). Icke verbal kommunikation Många sjuksköterskor använder sig av icke verbal kommunikation för att försöka göra sig förstådda (Macleod Clark & Murphy, 1993; Halligan, 2006; Festini et.al, 2009). Vissa sjusköterskor upplevde även den icke verbala kommunikationen som svår, eftersom vissa gester kan skilja sig i betydelse mellan kulturer (Ozolins & Hjelm, 2003; Halligan, 2006; Vydelingum, 2006). En sjuksköterska nämnde att en patient kände sig kränkt när hon försökte göra sig förstådd med icke verbal kommunikation (Ozolins & Hjelm, 2003). En sjuksköterska uttryckte: the only way I could communicate with her was using my hands and making signs, or trying to show her things (Murphy & Macleod Clark, 1993, s. 444). Användning av tolk Sjuksköterskorna menade att de vid många tillfällen har svårt att förstå varför patienten söker vård och har därmed svårt att bilda sig en uppfattning om patientens tillstånd (Hultsjö & Hjelm, 2005). I många fall förlitade sig sjuksköterskorna helt på att patientens anhöriga fanns med som tolk. En professionell tolk användes sällan då dessa vid akuta tillfällen var svåra att få tag på (Hultsjö & Hjelm, 2005; Cortis, 2004; Gerrish, 2001). Flera sjuksköterskor påpekar att samtidigt kan viktig information försvinna genom feltolkning eller missförstånd vid användning av anhöriga som tolk, då de exempelvis inte kan översätta den medicinska terminologin (Hultsjö & Hjelm, 2005; Cortis, 2004; Gerrish, 2001). Många sjuksköterskor upplevde anhöriga som stor hjälp vid kommunikationen med patienten (Vydelingum, 2006). Barn till patienten får ofta ansvaret för sina föräldrars vistelse på sjukhuset (Hultsjö & Hjelm, 2005). Att använda barn i samband med tolkning kritiseras starkt av sjuksköterskorna, då de ansåg att det inte var rätt att lägga ansvaret på barnet eftersom de inte alltid förstår innebörden av vad som sägs. Vid de tillfällen ingen vuxen finns tillgänglig 13

19 för att tolka åt patienten, hävdar sjuksköterskorna att de ordnar med en professionell tolk (Gerrish, 2001). Några sjuksköterskor använder sig av kollegor från andra kulturer för översättning och tolkning och att detta kunde lösa kommunikationsproblemen (Lundberg et.al, 2005). Vissa sjuksköterskor menade att de fick skuldkänslor när de använde sina kolleger som tolk (Cortis, 2004). Sjuksköterskor bör erkänna problemet och försöka kommunicera på ett lämpligt sätt med sina patienter för att främja förtroende och säkerhet (Lundberg, 2000). Sjuksköterskor efterfrågade mer information om olika kulturer, för att få mer kunskap och möjlighet till att förstå kulturskillnader (Tuohy et.al, 2008). DISKUSSION Metoddiskussion Författarna valde att använda litteraturstudie med en kvalitativ ansats som syftar att beskriva hur ett fenomen upplevs i enlighet med Friberg (2006). Modellen inriktas på kvalitativa artiklar som passar bäst till studiens syfte, vilket är att belysa hur sjuksköterskor upplever vårdmöten med patienter från annan kulturell bakgrund. Tanken med en litteraturstudie var att få ett djupare resultat avseende sjuksköterskans upplevelser i vårdmöten med dessa patienter. Både utländska och svenska artiklar kan användas vilket ger en större variation av forskning. Som teoretisk referensram har författarna använt sig av Madeleine Leiningers (Leininger & McFarland, 2002) teori som bland annat innefattar hennes Sunrise- modell för att styrka denna studie. Denna teori lämpar sig väl för författarnas ändamål med studien då den bygger på en holistisk människosyn, där patienten observeras som en unik individ i ett mångkulturellt och historisk sammanhang. Men även som underbart verktyg som underlättar sjuksköterskans arbete. Artiklar söktes med flera söktermer som svarade mot syftet och som kombinerades för att få en effektiv sökning (Willman et al. 2006). I databaserna CINAHL och Academic Search Elite kunde vi få ett brett urval av vårdvetenskapliga artiklar från olika tidsskrifter. Detta moment var inte enkelt att utföra då det krävdes flera försök för att få ett bra sökresultat. Genom användandet av trunkeringen (*) och boolesk AND och OR förbättrades sökningen (Friberg, 2006) och antalet artiklar begränsades lite mer. Dessa sökformer behöver läggas till då många databaser inte automatiskt söker efter olika böjningsformer av orden som söks (Friberg, 2006). Dock var antalet träffar fortfarande högt tills ännu en begränsning med länk till full text, engelska, referenser/sammanfattning tillgängliga, Peer Reviewed och publicerings år valdes. I denna studie begränsades till artiklarna publicerade mellan åren med tanken att få relativt aktuell forskning. Vissa artiklar som används i resultatet är utförda för mer än tio år sedan, men författarna valde ändå att ta med dessa i resultatet eftersom de ansågs vara relevanta för studiens syfte och bidra till att höja kvalitén i denna studie. I referenslistorna till de artiklar som framkommit i databassökningarna hittades ytterligare artiklar som ansågs vara relevanta för syftet. Då vi inte kunde finna dessa artiklar genom användning av söktermer söktes de manuellt genom att söka på artikelns titelnamn eller artikelns författare på högskolan i Skövdes databas ELIN@ Skövde. Manuella sökningar kan utföras då en artikel är lite äldre och är svår att finna, detta kallas även för sekundärsökning (Friberg, 2006). En fördel med att söka artiklarna i de stora databaserna som nämns i stycket ovan är att artiklarna kunde fås i fulltext, men det kan även vara en svaghet enligt (Friberg, 14

20 2006) att bara använda sig av ett fåtal databaser. På grund av artiklar enbart söktes i ovannämnda databaser kan författarna missat värdefulla artiklar i andra databaser som kunde ha gett studien ett annat resultat. Artiklar som var kvantitativa eller bedömdes som icke vetenskapliga exkluderades, då de inte var relevanta för syftet. I denna studie användes 14 artiklar i resultatet. Sex artiklar valdes från Sverige då författarna bor och kommer att arbeta i landet, samt att det är viktigt att känna till olika problem som kan påverka sjuksköterskans upplevelser av vårdmötet med patienten. Sökningen utökades även till att inkludera fyra artiklar från England, en från Danmark, två från Irland och en från Italien för att få ökad förståelse om problemet. En artikel fokuserade på sjuksköterskestudenter, denna studie valdes till för att få upplevelser hos en blivande sjuksköterska. Detta ger en styrka till denna studie, eftersom på det viset fångades både erfarna och nyblivna sjuksköterskors upplevelse i vårdmötet med patienten. En artikel som är gjord utifrån patientperspektiv användes i resultatdiskussion. Detta för att författarna ville förstärka diskussionen genom att visa även om denna studie handlar om sjuksköterskors upplevelse, patienten glöms inte bort. Kvalitetsgranskningen av valda artiklar genomfördes enligt Friberg (2006) som presenterar en mall där tolv kvalitetsfrågor som ska uppfyllas under granskningen för att avgöra studiens trovärdighet. Författarna ansåg att det var svårt att bedöma om artiklarnas kvalitet genom att bara läsa dem. Därför valde författarna att sätta betyg på varje artikel genom att använda Fribergs (2006) mall över kvalitetsgranskning. Varje fråga i mallen fick en siffra, därefter bedömdes kvaliteten genom att poängsätta artiklarna på följande sätt: låg kvalitet mellan 0-5, medel kvalitet 6-8 och hög kvalitet Genom att poängsätta alla artiklar kunde författarna få fram flera artiklar med medel och hög kvalitet. Då författarna har använt sig av artiklar med medel och hög kvalitet. Friberg (2006) säger att det är viktigt att noga granska artiklar för att få reda om valt fenomen eller företeelse blivit besvarat. Alla steg i Friberg (2006) modellen har följts noggrant. När alla artiklar var funna delades de mellan författarna. Fördelen med att dela artiklarna är att varje artikel har blivit noggrant analyserad. Nackdelen kan vara att viktig information missas då bara en person har läst sin andel av artiklarna. Författarna lästes artiklarna flera gånger för att få en uppfattning om innehållet. Därefter diskuterades innehållet och författarna kunde systematiskt separera beteckningar på subtema. Under analysen av artiklarna var författarna försiktiga vid översättning för att undvika misstolkningar av språket så mycket så möjligt. Fördelen med att studiet är skriven av tre författare är att de diskuterade och kritiskt analyserade varandras tolkningar, vilket gav ett gemensamt och säkerställt resultat. Med hjälp av denna metod besvarades syftet i denna studie. Dessa teman och subteman redovisas i tabell fyra för att läsaren skall få en bättre bild av studiens innehåll. Om denna studie ska göras om så rekommenderar författarna att använda Friberg (2006) modell, eftersom den är användbar för studier som studerar människors upplevelser. Resultatdiskussion För att kunna garantera patienten en god vård är det viktigt att patienten och sjuksköterskan kan kommunicera med varandra (Socialstyrelsen, 2010). I och med att antalet patienter med annan kulturell bakgrund har ökat i befolkningen ställs det högre krav i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Grunden i omvårdnaden är att sjuksköterskan kan möta patienten och kan ge henne/honom en individuell vård. Således blir kommunikationen en viktig del av vårdmötet. 15

21 I resultatet framkommer det ett flertal omständigheter som kan påverka kommunikationen i vårdmötet med patienten. Det största hindret i utbyte av information är språkbarriärer (Hultsjö & Hjelm, 2005; Gerrish, 2001; Lundberg et.al, 2005; Tuohy et.al, 2008). Kommunikationen är en viktig del för att den vård som sjuksköterskan ger inte ska leda till onödigt lidande för patienten. En konsekvens av språkförbristningen är att patienten inte själv kan bestämma eller vara lika delaktig i vården, eftersom han/hon förlorar sin beslutkompetens (Socialstyrelsen, 2010). Patienten måste kunna berätta sina besvär för sjuksköterskan, samtidigt som sjuksköterskan ska uppleva att patienten förstår den information som hon/han ger till patienten. Genom kommunikation med patienten skapar sjuksköterskan sig en bild av patientens tillstånd och gör en bedömning över vilken omvårdnad just den patienten är i behov av. Finns det ingen fungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patienten, då har sjuksköterskan inte möjlighet att ge individuell vård som hon/han kan ge till samspråkiga patienter (Gerrish, 2001). Både i kompetensbeskrivningen (Socialstyrelsen, 2005) och etiska koden (ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, 2007) framgår det att sjuksköterskan ska ge patienten en individuell och trygg vård. För att sjuksköterskan ska kunna erbjuda detta är det viktigt att det finns en fungerande kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Därför behöver sjuksköterskan ha tillgång till såväl kunskap som resurser såsom tolk och kollegor som kan tala patientens språk för att kunna överkomma de kommunikationsvårigheter som kan uppstå i vårdmötet med patienter med annan kulturell bakgrund. I vårdmöten där sjuksköterskan och patienten inte talar samma språk blir det viktigt att använda tolk för att sjuksköterskan ska kunna informera sin patient om den omvårdnad som ges. I resultatet framkom att sjuksköterskorna sällan använde en professionell tolk utan förlitade sig till stor del på att patienter har en anhörig med sig som tolkar åt dem (Hultsjö & Hjelm, 2005; Cortis, 2004; Gerrish, 2001). När en anhörig är med och tolkar åt patienten kan detta leda till att information som ges mellan sjuksköterska och patienten inte blir riktigt översatt av den anhörige. I en studie gjord av (Gerrish, Chau, Sobowale och Birks 2004) säger flera sjuksköterskor att de är oroliga i de fall en anhörig användes som tolk, då de var osäkra på om allt de sade blev översatt (a.a.). Därför anser författarna att det är viktigt att sjuksköterskan i största mån anlitar en professionell tolk vid samtal med patienten. Om det inte finns en tolk tillgänglig, då kan telefontolkning vara ett annat alternativ. Telefontolkning har inte diskuteras i artiklarna som ligger grund till studiets resultat, vilket är synd avser författarna. Men även om sjuksöterskan anlitar en professionell tolk kan en del information gå förlorad vid översättning (Leininger & McFarland, 2002). Därför bör sjuksköterskan vara medveten om det även om hon/han inte kan lösa detta problem. Förvaltningslagen (1986:223) säger att när patienten inte talar eller förstår språket ska sjuksköterskan anlita professionell tolk. En professionell tolk kan skilja på sak och person, samtidigt som sjuksköterskan kan hålla fokus på patienten (Hanssen, 2007). Dock ansåg flera professionella tolkar i (Gerrish et. al, 2004) studie, att sjuksköterskorna har liten kunskap om tolkservicen i deras vårdområde. De ansåg även att sjuksköteskorna har liten kunskap om vilket språk patienten talar, då de vid några tillfällen kommit för att hjälpa till med tolkning och upptäckt att patienten talar ett helt annat språk (a.a.). Om sjuksköterskan inte kan få fram vilket språk patienten talar blir det svårt att anlita rätt tolk. Vid de tillfällen man träffar patienten för första gången kan en anhörig användas, då kan sjuksköterskan genom den anhöriga få reda på vilket språk patienten talar och kan då vid nästa samtal anlita rätt tolk. Det framkom av resultatet även att barn ibland används i samtalet för att tolka åt sina föräldrar (Hultsjö & Hjelm, 2005). Att använda barn som tolk kan vara riskfyllt, då all information som behöver ges inte alltid är lämplig för barn att höra, och dels att barn inte kan hantera den 16

22 information som ges mellan patienten och sjuksköterska (Gerrish et.al, 2004). Men vid vissa tillfällen kan den anhöriga vara det enda alternativet då inget annat finns att välja på eller om patienten inte finner tillit till den professionella tolken (Rhodes & Nocon, 2003). I vårdmöten med patienten kan sjuksköterskan även få möta hans/hennes anhöriga. Många sjuksköterskor upplevde närvaron av anhöriga som obekväm (Halligan, 2006). Sjuksköterskan behöver ofta försvara vården hon/han gav patienten inför de anhöriga(a.a.). Även om den anhöriga kan bli ett hinder i vården av patienten, spelar han/hon en stor roll för patientens välbefinnande. Istället för att se de anhöriga som en belastning i vården och ett störande moment, kan deras närvaro öka patientens välbefinnande. Leininger och McFarland (2002) säger att sjukdom ses som familjeangelägenhet i många kulturer, därför bör sjuksköterskan förstå patienters inställning till familjband och släktingar för att kunna ge adekvat vård till dessa patienter, vilket författarna håller med Leninger om. Många patienter från andra kulturer lägger stor vikt vid att personer av samma kön vårdar dem, speciellt när det gäller den personliga hygienen och påklädning (Hultsjö & Hjelm, 2005). Vid dessa tillfällen kan de anhöriga vara till stor hjälp, då de vid sina besök hos patienten kan hjälpa henne/honom med hygien och kläder. Sjuksköterskan bör möta patienten med öppna sinnen, lyssna till och respektera hur patienten vill att omvårdnaden ska bedrivas (Chenowethm, Jeon & Burke, 2006; Leininger & McFarland, 2002). Låta patienten berätta när, hur och med vad han/hon vill ha hjälp. I kompetensbeskrivningen står det att sjuksköterskan ska visa omsorg och respekt för patientens autonomi, integritet och värdighet samt att tillvarata anhörigas kunskap och erfarenheter (Socialstyrelsen, 2005). Alla människor visar sina känslor på olika sätt, t.ex. smärta och sorg. I resultatet kände flera sjuksköterskor att patienten överdriver sina känslor och tar då inte patienten på allvar (Neilsen & Birkelund, 2009). När patienten uppträder på ett vis som är obekant för sjuksköterskan kan han/hon upplevs som en belastning i omvårdnaden. För personer som inte kan göra sig förstådd på sjuksköterskans språk, kan denna överdrift av känslor vara det enda sättet att få uppmärksamhet (Hanssen, 2007). En studie som är gjord utifrån ett patientperspektiv visar att flera patienter upplevde sjusköterskorna som upptagna, att de utförde vården mekaniskt och tekniskt och att de saknade empati. några patienter uttryckte att den ofta kände sig utanför då sjuksköterskan inte spenderar lika mycket tid hos dem som hos de vita patienterna (Cortis & Kendrick, 2003). Ett av målen i omvårdnad är att patienten ska känna en trygghet, det gäller speciellt då patienten inte kan kommunicera på sjuksköterskans språk. Om sjuksköterskan kan visa en positiv attityd och visar sitt engagemang med patienten, skapar det förutsättning för att patienten kan känna en trygghet i vården och sjuksköterskan kan uppleva trygghet i sig själv som vårdare (Chenowethm, Jeon & Burke, 2006). I resultatet utrycker flertal sjuksköterskor att de har för lite kunskap om kulturella skillnader. I en artikel (Tuohy et.al, 2008) nämns vikten av en utbildning i kulturella skillnader i omvårdnaden av patienten. Eftersom andelen människor med utländsk bakgrund har ökat i Sverige anser författarna att sjuksköterskan behöver ha kunskap om de skillnader som finns mellan olika kulturer. I en studie fick sjuksköterskestudenter från Norge och Tanzania diskutera de olika skillnaderna i vården mellan dessa kulturer. Genom dialogen fick studenterna en ökad förståelse för andra kulturer och därmed en ökad kulturell kompetens (Torsvik & Hedlund, 2008). Författarna till artikeln säger, att ett vårdmöte och dialog mellan dessa två olika kulturer visade sig vara en lyckad väg i utbildningen (a.a.). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) säger att omvårdnad ska ges med respekt för människans lika värde, och att patienten ska känna trygghet i vården. Har sjuksköterskan ingen kunskap om 17

23 hur vården som hon/han ger påverkar patienten, är det lätt att missförstånd eller konflikter uppstår. Dessutom ska sjuksköterskan ha förkunskaper inom vissa områden för att stärka tryggheten hos patienten (Socialstyrelsen, 2010). Det är lika viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om andra kulturer för att kunna ge en holistisk och transkulturell omvårdnad, (Leininger & McFarland, 2002). Det kan vara svårt att begära att sjuksköterskan ska ha kunskap om alla kulturer, dock anser författarna att hon/han ska ha kunna använda de möjliga resurserna för att kunna bemöta dessa patienter. Resurser i dessa sammanhang kan vara en kollega som är av utländskt ursprung och kan tala patientens språk samt har kunskap om patientens kultur. Leiningers sunrise- modell förklarar tydligt vilka faktorer som kan påverka patientens välbefinnande. Sunrise- modellen kan bli en ovärderlig guide för sjuksköterskan i sin sökning efter ny kunskap (Leininger & McFArland, 2002). I och med att Sverige är ett mångkulturellt samhälle, har sjuksköterskan en stor möjlighet till att lära sig om annorlunda kulturer. Därmed kan även sjuksköterskan upptäcka olika sätt att tillgodose patienter deras speciella omvårdnadsbehov (a.a.). Socialstyrelsen (2005) menar att sjuksköterskan ska möta alla patienter med respekt för deras värderingar och trosuppfattningar i omvårdnaden. Sam att se patienten som egen person med egen bakgrund (Leininger & McFarland, 2002). Om sjuksköterskan har detta i sina tankar, underlättar det bemötandet av patienten vilket sin tur leder till att minska av kommunikationsvårigheter i vårdmöten anser författarna. 18

24 Konklusion och implikation Studiens resultat har svarat till syftet vilket var: hur upplever sjuksköterskor vårdmöten med patienter från annan kulturell bakgrund. Det mest framträdande problemet var språkliga barriärer med patienten. Författarna anser att bristen på sjuksköterskor med kulturkompetens samt tillgång till tolk är problematisk. Det skulle behövas sjuksköterskor med kunskap om kulturella skillnader för att kunna ge en individanpassad vård till alla patienter oavsett ursprung. Vidare bör det finnas tolk tillgänglig hela tiden genom mer samarbete mellan t.ex. sjukhus och tolkcentralen. Om det inte är möjligt att finna lösning på så telefontolkning dygnet runt måste vara ett annat alternativ. Sjukvården bör efterstäva en väl utbildad personal som representerar den kulturella och språkliga mångfald som finns i samhället, för att på så sätt underlätta kommunikationen med patienten när ingen tolk finns att tillgå. Personalen kan då även utbilda sina kollegor om specifika kulturella skillnader. Det ökar bara inte patientens trygghet, utan även den kulturella kompetensen hos sjuksköterskorna. Dock får sjukvården inte tappa all fokus från de svenska patienterna, utan försöka sträva efter att ha en vårdpersonal med kulturell och språklig mångfald. På så vis kan alla patienter oavsett kulturell bakgrund få en god och säker omvårdnad. För att kunna ge god omvårdnad behöver sjuksköterskan ha kunskap om transkulturell omvårdnad och författarna anser att det bör ingå i ämnet omvårdnad redan under sjuksköterskeutbildningen. Utbildning om transkulturell omvårdnad bör även erbjudas personal som redan arbetar inom vården, allt för att öka tryggheten hos patienten och sjuksköterskans kulturella kompetens. Det är omöjligt att lära sig allt om kulturella skillnader. Författarna anser att sjuksköterskan ska visa en öppenhet för patienten och visa respekt för hans/hennes värderingar genom att följa etiska koden (ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, 2007) och Sunrie modellen av Leininger och McFarland (2002) som hjälpmedel. Sammanfattningsvis anser författarna att det finns många artiklar som beskriver sjuksköterskors upplevelser i vårdmöten med patienter från annan kulturell bakgrund, men de flesta visar inga lösningar på problemet. Författarna anser att det behövs mer forskning inom området som kan komma fram till lösningar på problemen. Men samtidigt behövs det också forskning om upplevelser för sjuksköterskor som har annan kulturell bakgrund än det svenska och deras vårdmöte med svenska patienter. 19

25 REFERENSER Chenowethm, L., Jeon, Y.H., & Burke, C. (2006). Cultural compentency and nursing care an Australian perspective. International Nursing Review, 53, Cortis, J.D. & Kendrick, K. (2003). Nursing ethics, caring and culture. Nursing Ethics, 10 (1), *Cortis, J.D. (2004). Meeting the needs of minority ethnic patients. Journal of Advanced Nursing, 48 (1), Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B.O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur. *Ekblad, S., Marttila, A., & Emilsson, M. (1999). Cultural challenges in end-of-life care: reflections from focus groups interviews with hospice staff in Stockholm. Journal of Advanced Nursing, 31(3), Eriksson, K., & Nordman, T. (2004). Den trojanska hästen II utvecklande av evidensbaserade vårdande kulturer. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi. Vasa: Multiprint. *Festini, F., Focardi, S., Bisogni, S., Mannini, C., & Neri, S. (2009). Providing transcultural to children and parents: an exploratory study from Italy. Journal of Nursing Scholarship, 41(2), Friberg, F. (2006). Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. *Gerrish, K. (2001). The nature and effect of communication difficulties arising from interactions between district nurses and South Asian patients and their carers. Journal of Advanced Nursing, 33(5), Gerrish, K., Chau, R., Sobowale, A., & Birks, E. (2004). Bridging the language barrier: the use of interpreters in primary care nursing. Health and Social Care in the Community, 12(5), *Halligan, P. (2006). Caring for patients of islamic denomination: critical care nurses experience in Saudi Arabia. Journal of Clinical Nursing, 15, Hanson, U.C.H. (2006). Vad är en vetenskaplig artikel? Hämtad från WWW : Hanssen, I. (2007). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. *Hultsjö, S., & Hjelm, K. (2005). Immigrants in emergency care: Swedish health care staff s experiences. International Nursing Review, 52, Hylland Eriksson, T. (1993). Etnicitet och nationalism. Falun: AiT Scand book. 20

26 Jahren Kristoffersen, N., Nortvedt, F., & Skaug, E.A. (2005). Grundläggande omvårdnad del 1. Stockholm: Liber AB. Leininger, M. & McFarland, M.R. (2002). Transcultural nursing: concepts, theories, research & practice (3 rd Ed). New York: McGraw-Hill, Medical Pub. Division. *Lundberg, P.C. (2000). Cultural Care of Thai Immigrants in Uppsala: A Study of Transcultural Nursing in Sweden. Journal of Transcultural Nursing, 11(4), *Lundberg P. C., Bäckström, J. Widén, S. (2005) Caregiving to Patients Who Are Culturally Diverse by Swedish Last-Year Nursing Students. Journal of Transcultural Nursing, Vol. 16 (3) Maier Lorentz, M. M. (2008). Transcultural nursing: its importance in nursing practice. Journal of Cultural Diversity. 5 (1), *Macleod Clark, J., & Murphy, K. (1993). Nurses' experiences of caring for ethnic-minority clients. Journal of Advanced Nursing, 18 (3), Migrationsverket, (2010). Asylsökande. hämtad från WWW Migrationsverket, (2010). flykting. hämtad från WWW =S%C3%B6k *Nielsen, B., & Birkelund, R. (2009). Minority ethnic patients in the Danish healthcare system - a qualitative study of nurses' experiences when meeting minority ethnic patients. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23 (3), Nilsson, B., & Waldemarson, A. K. (2007). Kommunikation samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur. Nordstedts ordbok (2003). Nordstedts Svenska Ordbok en bok för alla. Finland: WS Bookwell. Olsson, Ingela (2007). Kulturmöten och kulturkrockar i vården, Praktisk vägledning för personal inom vård och äldrevård. Helsingborg: Moris Förlag. *Ozolins, L., & Hjälm, K. (2003). Nurses experience of problematic situations with migrants in emergency care in Sweden. Chlinical Effectiveness in Nursing, 7, *Pergert, P., Ekblad, S., Enskär, K. & Björk O. (2008). Protecting Professional Composure in Transcultural Pediatric Nursing. Qualitative Health Research, 18(5), Rhodes, P., & Nocon, A. (2002). A problem of communication? Diabetes care among Bangladeshi people in Bradford. Health and Social Care in community, 11(1),

27 SFS 1986:223. Förvaltningslag. (Uppdaterad. t.o.m. 2009:798). Stockholm: Justitiedepartementet L6 SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. (Uppdaterad: t.o.m. 2010:662). Stockholm: Socialdepartementet. Socialstyrelsen. (2010). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal. Hämtad från WWW : Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska. Hämtad från WWW : 1_ pdf Svensk sjuksköterskeförening SFF (2007). ICN: s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad från WWW : Torsvik, M. & Hedlund, M. (2008) Cultural encounters in reflective dialogue about nursing care: a qualitative study. Journal of Advanced Nursing, 63(4), *Tuohy, D., Mccarthy, J., Cassidy, I. & Graham, M.M. (2008) Educational needs of nurses when nursing people of a different culture in Ireland. International Nursing Review 55, Vetenskapsrådet (2005). Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel. Hämtad från WWW : *Vydelingum, V. (2006). Nurses experiences of caring for South Asian minority ethnic patients in a general hospital in England. Nursing Inquiry, 13 (1), Willman, A., Stoltz, P. & Bathsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. * Är symbolen som belyser alla artiklar som används i studiens resultat. 22

28 Art. Nr. & TITEL 1. Cultural challenges in end-of-life care: reflections from focus groups' interviews with hospice staff in Stockholm 2. Nurses experiences of problematic situations with migrants in emergency care in Sweden. KVAL. GRAD Hög Hög LAND Sverige Sverige FÖRFATTARE ÅR & TIDSKRIFT Ekblad, S., Marttila, A. & Emilsson, M Journal of Advanced Nursing, 31(3), Ozolins, L. & Hjelm, K Clinical Effectiveness in Nursing. Vol 7, SYFTE Syftet med denna studie var att samla in reflektioner om kulturella frågor bland hospice personal efter en 3-dagars seminarium i mångkulturella slutet vård i livets slutskede Att undersöka och beskriva sjuksköterskors upplever om situationer som upplevs som besvärliga i akutmottagning i Sverige, i samband med vård av utländska patienter. RESULTAT Denna studie kom fram med att sjuksköterskor ska känner sin egen kultur och samtidigt se patienten som individ i sin egen kulturella bakgrund. Nio huvudkategorier: 1. Svårigheter relaterade till olika beteende 2. Språkliga hinder 3. svårigheter relaterade till kontakt med anhöriga. 4. Patientens tillit till myndigheter. 5. Komplicerande organisatoriska faktorer. 6. Könsrelaterade problem. 7. situationer som upplevs som hotande. 8. Patienternas tidigare erfarenheter av våld. 9. Användning av naturläkemedel. STUDIES DESIGN Kvalitativ Kvalitativ BILAGA 1: Översikt av artiklar som ligger till grund av analysen. 23

29 Art. Nr. & TITEL 3. Immigrants in emergency care: Swedish health care staff experiences 4. Minority ethnic patients in the Danish healthcare system - a qualitative study of nurses' experiences when meeting minority ethnic patients KVAL. GRAD Hög Medel LAND Sverige Denmark FÖRFATTARE ÅR & TIDSKRIFT Hultsjö, S. & Hjelm, K International Nursing Review. Vol. 52, Nielsen, B. & Birkelund, R Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(3), SYFTE Att identifiera om personal i somatiska och psykiatriska akutvården haft problem i vården av utländska patienter, och i så fall att jämföra dessa. Att utforska sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med etnisk minoritets bakgrunder. RESULTAT Resultat visar: svårighet relaterat till språkbarriärer, svårigheter relaterat till anhöriga, köns roll svårigheter, komplikation i organisations svårigheter, svårigheter med patienternas tidigare upplevelser, svårigheter som kan uppstå när flyktingar söker asyl, Svårigheter relaterat till kulturella skillnader och upplevelser av våld. Resultat visar tre olika punkter: problem relaterat till kommunikation, problem relaterat till patientens smärtnivå och problem relaterat till patientens kostvanor. Studien visar att sjuksköterskor behöver mer resurser för att kunna ge omsorg till patienter med andra etniska bakgrunder. Studien visar också att sjuksköterskor har unika attityder mot dessa patienter. STUDIES DESIGN Kvalitativ Kvalitativ 24

30 Art. Nr. & TITEL 5. Nurses experiences of caring for ethnic-minority clients 6. Caring for patients of Islamic denomination: critical care nurses experiences in Saudi Arabia KVAL. GRAD Hög Medel LAND England Irland FÖRFATTARE ÅR & TIDSKRIFT Macleod Clark, J. & Murphy, K Journal of Advanced Nursing, 18, Halligan, P Journal of Clinical Nursing 15, SYFTE Att studera sjuksköterskor upplevelser av att vårda patienter med etnisk minoritets. Samtidigt identifierar om det finns specifika problem i vårdandet av dessa patienter. Att beskriva sjuksköterskors upplevelser i intensivvården när de vårdar muslimska patienter från Saudiarabien RESULTAT Resultat visar 5 kategori: problem relaterad till kommunikation, problem relaterad till relationen mellan sjuksköterska och patient, problem relaterad till anhöriga, problem relaterad till bristande kunskaper om kulturella skillnader och problem relaterad till sjuksköterska upplevelse av stress och frustration. Resultaten kom med tre teman: familj/ släktskap band, kulturella och religiösa influenser och sjuksköterska/patient. Studiet visar vikten av familjen och religion i omsorgen men samtidigt sjuksköterskor upplever kamp med patienter/anhöriga. Kampen upplevs i form av stress och frustration. STUDIES DESIGN Kvalitativ Kvalitativ 25

31 Art. Nr. & TITEL 7. Meeting the needs of minority ethnic patients. 8. Nurses experiences of caring for South Asian minority ethnic patients in a general hospital in England KVAL. GRAD Hög Hög LAND England England FÖRFATTARE ÅR & TIDSKRIFT Cortis, J D Journal of Advanced Nursing, 48(1), Vydelingum, V Nursing Inquiry; 13(1): SYFTE Undersöka sjuksköterskorna s upplevelser av vård av pakistanska patienter i England. Syftet är att beskriva sjuksköterskor s upplevelser av vårdandet av sydasiatiska patienter i England. RESULTAT Resultat visar 4 olika teman: kulturell och andlig förståelse, kunskap om Pakistanska samhället, sjuksköterskornas utmaningar och brister samt möjliga förklarande faktorer. Resultat visar: förneka rasism, begränsad kulturell förståelse, förändringar i tillhandahållandet av tjänster, falsk medvetande i eget genomgripande, skylla på offret, värdesätta anhöriga, etnocentrism och självutlämnande. STUDIES DESIGN Kvalitativ Kvalitativ 26

32 Art. Nr. & TITEL 9. Cultural care of Thai immigrants in Uppsala: A study of transcultural nursing in Sweden 10. Providing transcultural to children and parents: an exploratory study form Italy KVAL. GRAD Medel Medel LAND Sverige Italian FÖRFATTARE ÅR & TIDSKRIFT Lundberg, PC 2000 Journal of Transcultural Nursing Festini, F., Focardi, S., Bisgoni, S., Mannini, C., & Neri, C Journal of Nursin Scholarship, 41(2), SYFTE Att upptäcka och beskriva betydelsen av och uttrycken för den kulturella omvårdnaden hos thai invandrare i Sverige. Utreda frekvensen av problem uppfattade av sjuksköterskor i vården av barn och deras föräldrar från andra länder RESULTAT Fyra huvudteman formulerades: därför vård 1) betyder familj och släktskap relationer som uttryckts i vårdagen. 2) anges i traditionella könsroller. 3) betyder religiös tro som uttrycks i den buddhistiska dyrkan. 4) är stöd för traditionella metoder i hälsovård. Kommunikationen i form av språkbarriärer ansågs som det största problemet. På sjukhuset fanns kulturella medlare och användes ofta i dessa situationer. Flera sjusköterskor ansåg att kunna ett andra språk än sitt eget som viktigt. Andra kategorier som ansågs skapa problem var bl.a. mat, hygien, smärta och religion. STUDIES DESIGN Kvalitativ Kvalitativ 27

33 Art. Nr. & TITEL 11. The nature and effect of communication difficulties arising from interactions between district nurses and South Asian patients and their cares KVAL. GRAD Medel LAND England FÖRFATTARE ÅR & TIDSKRIFT Gerrish, K Journal of Advanced Nursing. 33(5), SYFTE Utreda hur politiska direktiv angående besörjandet av individuell vård, användes i praktiken i vården av patienter från etnisk bakgrund. Studien hade en aspekt, att utreda naturen och effekten av kommunikativa problem mellan sjuksköterska och Sydasiatiska patienter och deras anhöriga. RESULTAT Över hälften av patienterna pratade/förstod liten eller ingen engelska. Sjuksköteskorna förlitade sig till stor del på att anhöriga fanns med för att tolka åt patienten. Professionell tolk användes ytterst lite, då det krävdes minst 2 dagars förberedelse innan patientbesök. De patienter som talade liten eller ingen engelska var speciellt sårbara, då de inte fick samma grad av vård som sjuksköterskan kunde erbjuda engelsktalande. STUDIES DESIGN Kvalitativ 28

34 Art. Nr. & TITEL 12. Protecting professional composure in transcultural pediatric nursing 13. Caregiving to Patients Who Are Culturally Diverse by Swedish Last-Year Nursing Students KVAL. GRAD Medel Hög LAND Sverige Sverige FÖRFATTARE ÅR & TIDSKRIFT Pergert, P., Ekblad, S., Enskär, K., & Björk, O 2008 Qualitative Health Research. 18(5), Pranee C. Lundberg, Josefin Bäckström Sarah Widén Journal of Transcultural Nursing, Vol. 16 No. 3, SYFTE Få kunskap om sjuksköterskor erfarenheter i pediatrisk vård i sammanhanget av starka känslouttryck från familjer med utländsk bakgrund Syftet med denna studie var att beskriva svensk sjuksköterskest udenters upplevelser av omvårdnad av patienter från mångkulturell. RESULTAT Sjuksköterskornas erfarenheter delades in i tre teman: Överväldigande känslouttryck, Åsidosätta professionell beredskap, Skydda professionell fattning. Studien visar att sjuksköterskor starka känslor hos föräldrarna upplevdes som skrämmande och påträngande. Sjuksköterskorna hanterade situationerna olika. Vissa behöll sin professionella fasad trots egna känslor. Andra försökte förstå föräldrarnas känslor. Medans viss försökte undkomma situationen genom att verka upptagna. Tre kategorier av erfarenheter identifierades: kulturell medvetenhet kulturell njurfunktion Kulturell nyfikenhet. STUDIES DESIGN Kvalitativ Kvalitativ 29

35 Art. Nr. & TITEL 14. Educational needs of nurses when nursing people of a different culture in Ireland KVAL. GRAD Medel LAND Ireland FÖRFATTARE ÅR & TIDSKRIFT Tuohy, D., McCarthy, J., Cassidy, I., & Graham, M.M. (2008). International Nursing Review. 55, SYFTE Diskutera registrerade sjuksköterskors upplevelser på Irland av att vårda personer med en annan kulturell bakgrund RESULTAT Stora temat var: hantera kulturella skillnader i praktiken, tillgång och användning av tolk samt planera och agera för att förbättra vården för patienter med annan kultur. STUDIES DESIGN Kvalitativ 30

36 BILAGA 2: Leiningers omvårdnadsteori 31