Småskalig biodling i topplistkupor mer på binas eget vis

Transkript

1 2016 Småskalig biodling i topplistkupor mer på binas eget vis Patick Sellman Småbruk.se

2 Tioårsprojektet 2014 stod jag i ett vägskäl i livet. Det var dags att hitta en ny stig att vandra. Som mitt liv har utkristalliserat sig har det gått i tioårsperioder så det är förmodligen bara att foga sig i det. Jag beslutade att ge denna tioårsperiod åt bina och biodlingen i Sverige. Jag skall arbeta för att få fler biodlare i Sverige fr.o.m och tio år framåt (minst). Det arbetet skall utgå ifrån mina positiva erfarenheter från småskalig husbehovsodling i horisontella topplistkupor. Jag är övertygad om att det är ett sätt att hålla bin som kommer att attrahera många nya biodlare då det sänker trösklarna för att ta det steget rejält. Att det sen är ett sätt att hålla bin som är mer på deras villkor gör det än mer intressant. Enkel biodling mer på binas villkor Kurser För att åstadkomma detta håller jag kurser i samarbete med andra. Det är en modell jag tycker om och som jag tycker fungerar utmärkt. Om du vill ha hjälp i din egen bigård eller med start av den så kommer jag och hjälper dig samtidigt så hjälps vi åt med att göra en kursdag av det. Det är ingen modell som är huggen i sten utan har du egna önskemål så hör av dig. Mentor på distans Skall det bli full effekt på dessa tio år är det viktigt att många lyckas. Att de fortsätter och tycker det är meningsfullt, visar och lär andra hur enkelt det kan vara att hålla egna bin. Ringar på vattnet helt enkelt. Då kunskaperna runt om i landet i detta sätt att hålla bin ännu inte är så spridda hjälper jag dig och andra så mycket jag kan på distans via kommentarsfält, Fb-gruppen Topplistkupa på svenska, mejl, chatt eller telefon. Mentor på distans helt enkelt. Det är ett arbete som inte avtalas i något sammanhang och sker helt ideellt från min sida. Jag hoppas att du använder metoden Pay it forward själv om du kommer vidare i din biodling. Det behövs fler biodlare i vårt land, det hjälper bina och därmed oss. Tror du att jag kan hjälpa dig så hör av dig. Byggsatser En av de stora fördelarna med detta sätt att hålla bin är att det är relativt enkelt att bygga en kupa. Under uppstarten har det blivit tydligt för mig att en hel del inte har tid, inte har kunskap, inte har verktyg eller av någon annan anledning inte vill bygga själv. För att förse dessa med en bra bikupa som är lätt och inte så dyr att frakta håller jag just nu på att ta fram en serieproducerad byggsats i samarbete med ett lokalt snickeri. Just nu genomför jag en introduktionskampanj på dessa kupbyggsatser som levereras med start i maj. Det Nordiska biet Precis som många andra har jag dragit slutsatsen att de problem bina har idag inte har en orsak utan många. För att råda bot på detta är det många insatser som behöver göras. En åtgärd är givetvis att använda bin som är så väl anpassade för våra förhållanden som möjligt. Då vi har ett eget bi som är det bi som levt här längst är det av största vikt att vi tar vara på det och dess egenskaper. I mitt långtidsprojekt ingår därför att fördjupa mitt samarbete med föreningen Nordbi som sedan 1980-talet arbetat hårt för att rädda det utrotningshotade nordiska biet. Jag skall samla på mig så många olika linjer, olika gener som möjligt av rasen och upprätta ett friparningsområde. Detta friparningsområde skall omfatta minst 100 samhällen inom en 2 Bisamhället Den anarkistiska monarkin Småbruk.se

3 treårsperiod. Jag vill kunna leverera drottningar som är mycket välparade med så många drönare med så stor genetisk spridning som möjligt. Det är en mycket viktig överlevnadsstrategi som bina utvecklat genom årmiljonerna. Faktum är att den är så viktig att bisamhället riskerar hela sin fortlevnad genom att skicka iväg den unga oparade drottningen ut på en lång flygtur. Omkommer hon går hela samhället en säker död till mötes. I arbetet att få fram ett nordisk bi bruksbi med så stor vitalitet som möjligt kommer jag också att använda mig av ett naturligt urval på drönar sidan. Dessa idéer presenterar jag i ett särskilt inlägg. Redan denna sommar påbörjar jag arbetet med att hitta bra och rationella metoder för odling av drottningar i mitt kupsystem samt utbyggnad av flera utbigårdar och fr.o.m. sommaren 2016 är det min mening att kunna leverera riktigt bra drottningar. Sen skall det enligt plan bara bli bättre och bättre. Litteratur Arbetet med en bok som presenterar biodling med horisontella topplistkupor på svenska är påbörjad. Hur den kommer att ges ut och omfattningen är inte bestämd. Skriva, bearbeta och sen prata med någon som kan det här med böcker. Går allt som det skall så finns den tillgänglig lagom för studier under nästa vinter. Väldigt roligt om du vill delta i detta arbete. Tänk om vi kunde vara dubbelt så många biodlare om tio år. //Patrick Sellman Småbruk.se Bisamhället Den anarkistiska monarkin 3

4 Bisamhället Den anarkistiska monarkin Har man varit biodlare ett tag så blir man bara mer och mer förundrad över dessa bin. Deras kompetens är enorm inte minst om man betänker att de endast blir 4-5 veckor kanske 6 under sommaren. Av dessa tillbringar de de första 3 veckorna inomhus som husbin. Bina skiljer sig när det gäller att organisera sig från bl.a. oss människor på det sättet att de specialiserar sig inte. Alla bin gör alla uppgifter, inte samtidigt men i olika utvecklingsfaser. Bina kan ta på sig de uppgifter som behövs under hela sin levnad men brukar normalt ta på sig olika uppgifter utifrån ålder. De börjar med att städa, det gör de ganska snabbt efter att de krupit ut ur sin cell. Efter några dygn drar de sig ut i foderförråden och äter upp sig lite och då utvecklas deras foderkörtlar. De återvänder till yngelkakorna och blir ambin som matar larver och bereder fodersaft. På detta sätt fortsätter det, byggbin, hovbin, vaktbin och bin som bereder honung av nektar i sina munnar. Slutligen efter ca 3 veckors inomhustjänst blir de flygbin. De börjar med en orienteringsflygning utanför kupan för att lära sig att känna igen den. De orienterar sig efter solen så de måste ha en klocka inbyggd också. Som flygbin hämtar de hartser till propolis, nektar, pollen, vatten och ibland en del annat som samhället behöver. Förutom detta så är de mer erfarna bina spanare och rapporterar genom en dans riktning, avstånd och omfattning till sina systrar i kupan. Är det ett bra drag på ett ställe så är det många spaningsbin som hittar detta och det blir följdriktigt många bin som flyger dit och tar vara på det. Vem styr då i bisamhället? Är det drottningen? Människor har i alla tider funderat på dessa saker, åtminstone så länge de varit biodlare. En forskare vid namn Tom Seeley har undersökt hur en bisvärm tar beslut på vilken bostad som skall väljas och det visar sig att svärmen inte lämnar sin plats förrän alla är överens, de använder sig av konsensusbeslut för att få hög beslutskvalité. Tom har skrivit boken Honeybee Democrazy där han redogör för sina resultat. Förutom denna bok så kan man ta del av detta via föreläsningar på Youtube. En klart sevärd föreläsning för den som är intresserad av bin. Binas strategi föröverlevnad I dessa tider då vi läser om bidöd och CCD (Colony collapse disorder) var och varannan dag kan det vara läge att fundera på vilka strategier bina har för sin överlevnad. Bina tillsammans med en del andra arter såsom myror har varit mycket framgångsrika i att överleva på planeten Tellus. De har funnits i relativt oförändrat skick sedan flera tiotals miljoner år. När det gäller bin nämns 50 miljoner år. Det vi kan slå fast är att bina vet hur man skall överleva som bi. Nu när vi har de allvarliga problem som vi har när det gäller binas överlevnad är det hög tid att titta på hur bina gör själva om de får bestämma. Lyssna och lär av bina. Det är det som är Apicentrisk biodling. Vill du läsa mer om detta är det tyvärr än så länge ingen idé att söka på detta uttryck på svenska utan du får söka på apicentric beekeeping istället. Natural beekeeping är ett annat sökuttryck där du hittar mer. 4 Bisamhället Den anarkistiska monarkin Småbruk.se

5 Under de 50 miljoner år som bina funnits är det många arter som har försvunnit. Det allt igenom avgörande för en arts överlevnad över tid är anpassningsförmågan till ändrade förhållanden. Det är många dramatiska förändringar som skett under denna relativt långa period och ändå har bina lyckats sprida sig över stora delar av jordklotet. Strategin för att uppnå denna anpassningsförmåga är genetisk diversifiering eller spridning. Bina förökar sig på individnivå men även på samhällsnivå genom svärmning som inte innebär något anat än att ett bisamhälle delar på sig. Ibland liknar man bisamhället vid en superorganism vilket kan vara en bra metafor för att begripa sig på dem ibland. En viktig kunskap för att förstå sig på binas genetik och ärftlighet är att drönarna är haploida dvs. de har en enkel uppsättning kromosomer precis som våra könsceller. Det beror på att de kommer från obefruktade ägg, de har alltså samma genuppsättning som drottningen,. Det i sin tur betyder att alla drönare i ett och samma samhälle har antingen den ena eller den andra av drottningens DNAhalvor om det inte skett ett drottningbyte nyligen. Det finns alltså endast två genuppsättningar bland drönarna i ett samhälle. Arbetsbina, de sterila honorna kommer från befruktade ägg och är således diploida dvs. de har dubbel genuppsättning precis som vi. Det gäller även drottningen. Det som gör att ett ägg blir drottning och inte arbetsbi är så vitt vi vet endast annan cell, något högre temperatur och annat foder. Hur uppnår då bina genetisk diversifiering under dessa förhållanden? På individnivå är det arbetsbina som står för de stora skillnaderna i genuppsättningar under naturliga förhållanden. Detta beror på att drottningen som ung lämnar kupan vid ett eller flera tillfällen för att para sig med så många som upp till 45 olika drönare. Vanligast är olika drönare. Detta sker på speciella drönarsamlingsplatser där tusentals drönare kan uppehålla sig, ditflugna från upp till 5 km avstånd. Efter denna parning så förvarar drottningen spermierna i en speciell blåsa resten av livet som utsträcker sig till ca 5 år. Avstånden och mängden drönare gör att sannolikheten för att drottningen och drönarna skall vara nära släkt är liten. Det ger liten risk för inavel. På samhällsnivå eller som superindivid uppstår diversifieringen genom att arbetsbina är till stor del halvsystrar då de har upp till 45 olika fäder. Det ger en stor möjlighet för samhället att motstå olika förändringar. Dessutom så kan det ge upp till 45 olika drottningdöttrar vid delning genom svärmning. En liten parentes med anledning av detta är att om ett normalt sett vänligt samhälle plötsligt uppvisar ökad aggressivitet under en period kan bero på att just spermier från en drönare med lite mer aggressiva gener har använts i ökad omfattning. Om drottningen och samhället är gott i övrigt så ha inte för bråttom att avliva henne pga. detta utan avvakta för att se om det lugnar ner sig vilket är ganska vanligt att det gör efter ett några veckor när dessa bin dött undan. Kvarstår problemen med aggressivitet eller om de är för aggressiva så skall man inte tveka att byta ut drottningen. Det skall vara kul med bin inte otrevligt. På populationsnivå upprätthålls den genetiska spridningen genom stor mängd samhällen på ytan. Det skapar underlag för både lokal anpassning över tid, genetisk spridning och mutationer av olika slag. Så har bina löst detta genom årmiljonerna och överlevt. Vad har vi gjort de sista två århundradena? Precis som inom annan husdjursavel så uppkommer det modelinjer eller modestammar som de flesta vill ha i sin besättning. Det gör att en stor mängd av Småbruk.se Binas strategi föröverlevnad 5

6 bisamhällena får en mer likartad genuppsättning och detta sprids med transporter över hela landet och världen. De finaste stationsparade drottningarna paras på speciella stationer inte sällan på öar där alla andra än ett fåtal utvalda drönarsamhällen rensas bort för att säkerställa linjeaveln. Den genetiska spridningen på samhällsnivå försvinner mer eller mindre. Ofta finns det ett par tre olika drönarsamhällen på stationen och slår man på stort så finns det kanske fem. Kom ihåg att alla drönare från ett samhälle har samma genuppsättning nämligen drottningens. Variationen blir därför liten. Är dessutom drönarsamhällen vilket de oftast är från samma linjer så har de dessutom likartade gener allihop. Inte nog med det så har avelsarbetet sedan åtminstone över hundra år gått ut på att avla bort två av de kanske viktigaste egenskaperna för binas överlevnad, svärmlusten och viljan att försvara sin bostad. Inte för att jag vill ha bin som svärmar helt okontrollerat eller attackerar så fort man kliver ut genom ytterdörren men det tål att tänka på vad det får för konsekvenser om vi driver detta för hårt. Vad påverkar vi mer när vi selektivt väljer bort det som är grunden för själva överlevnaden och livskraften hos bina? Jag är övertygad om att en av de viktigaste åtgärderna för att komma tillrätta med många av de problem vi står inför är att öka den genetiska diversifieringen på alla tre nivåerna igen, individ, samhälle och population. Jag har förstått att dessa tankar så sakteliga sprider sig i biodlarkretsar. Tack och lov för det. När vi ändå är inne på genetik. Varför inte sluta upp kring utvecklings och räddningsarbetet kring det genetisk till våra förhållanden mest anpassade biet, det mörka nordiska biet, Apis mellifera mellifera? Mer om det i annat inlägg. 6 Binas strategi föröverlevnad Småbruk.se

7 Bikupans ekologi och bekämpningsmedel Kanske känner du till att en människa inte enbart är en individ av en art utan ett helt ekosystem. Faktum är att där du står är det faktiskt runt tio gånger mer bakterieceller än det är människoceller. Många av dessa är varken nyttiga eller onyttiga för oss men en del är livsnödvändiga och en viktig del av vårt immunsystem, jag tänker främst på t.ex. mjölksyrabakterier i magen. Många av de bakterier som varken är nyttiga eller onyttiga kan indirekt vara nyttig av den enkla anledningen att de tar en plats eller nisch som annars skulle kunna tas av en onyttig eller tom farlig bakterie. När man tagit till sig detta att man faktiskt inte bara är en människa utan att man är ett helt ekosystem så ligger det nära till hands att ställa sig frågan hur påverkas detta ekosystem av den kemikalisering som skett av människokroppen under de senaste decennierna. Inte nog med att du skall fundera på hur du påverkas utan hur alla bakterier som lever tillsammans med dig påverkas, framför allt i magen och på huden. Skadar du några kan det lätt ersättas av andra som inte är lika harmlösa eller nyttiga. Detta gäller givetvis inte bara människan utan allt i naturen. Det är ett ständigt samspel av arter på alla utvecklingsnivåer överallt och då givetvis även i bikupan. Det gör det extra intressant att studera och fundera över eftersom även bisamhället kemikaliserats de senaste decennierna i stora delar av vårt land. Det är mer regel än undantag att bekämpningsmedel eller mediciner av olika slag tillsätts i bisamhället. Egentligen kan även sockrets inverkan tas med i detta sammanhang då det har andra egenskaper än honungen som varit det som funnits med under årmiljonerna när dessa ekosystem utvecklats. Hur påverkar dessa för bikupan främmande ämnen ekosystemet i bikupan och därmed våra bisamhällen? Det har bedrivits en hel del forskning på hur detta ekosystem i bikupan ser ut bland annat har 170 olika kvalsterarter identifierats, 8000 olika mikroorganismer och 30 olika insekter. Om bekämpningsmedel som är ekologiska används så innebär inte det att de är ofarliga eller stödjer ekosystemet bikupan. Självklart är det så att dessa naturligt förekommande ämnen i doser som dödar kvalster inte endast dödar varroakvalster utan även en stor del av de andra kvalstren, insekterna och bakterierna. Främmande ämnen som tillförs samhället eller ämnen som finns där som tillförs i höga koncentrationer stör den ekologiska balansen i kupan. Det talas allt oftare om att det inte är själva varroakvalstret som tar död på bisamhällena utan virus och andra följdsjukdomar. Detta gäller inte minst samhällen som regelmässigt behandlas med bekämpningsmedel. Någon mer än jag som börjar fundera? Jag har mina bin på en plats där jag inte påverkar reinvasionen hos andra biodlares bikupor vad gäller varroa. Således gäller det samma för mina samhällen. Mina samhällen kommer ursprungligen från ett område där varroan funnits i över ett decennium men de var behandlade med oxalsyra hösten innan jag köpte dem så varroainfektionen var troligtvis inte så hög. Det brukar sägas att det tar 3-4 år för varroan att växa till sig populationsmässigt så de tar död på samhället. Småbruk.se Bikupans ekologi och bekämpningsmedel 7

8 Eftersom biodlarna har lyckats få till en lagstiftning med tvingande skrivning vad gäller varroabekämpning så utesluter jag inte sådan behandling utan utför vid behov med antingen någon organisk syra eller Tymol. Skulle behandling utföras på ett samhälle får det analyseras och drottningen byts då ut mot en med bättre egenskaper. Än är samhällena vid liv och går mot sin fjärde säsong utan allvarligare symptom på kraftigt varroabestånd. Lite orättvis har jag varit mot dem då jag gjorde flera avläggare sent i fjol från varje samhälle. Vi får se hur det går. Som jag nämnt i tidigare inlägg har beteendet förändrats hos samhällena speciellt ett som uppvisar mycket stor renlighet och dessutom ökade propolisanvändningen drastiskt och det i hela tråget även utanför avdelningsluckorna. Binas eget apotek svampodling Reishiodling i högstubbe 8 Binas eget apotek svampodling Småbruk.se

9 Jag tillhör dem som planterar mängder med olika växter som är attraktiva för olika insekter, mina bin men även andra pollinatörer som vilda bin, fjärilar, steklar, blomflugor m.m. För mina bins skull så är mängden nektar de kan skörda i dessa växter försumbar sett till deras årsförbrukning. Värdet av dem ligger istället i den biologiska mångfalden. Bina kan hitta de ämnen de behöver för sitt immunförsvar som till mycket stor del är egentillverkat i form av propolis. Propolis består av vax och hartser från växtriket och anpassas av bina till den lokala mikrofloran och mikrofaunan. Binas eget apotek. Nu är det inte bara örter och andra växter som innehåller ämnen som bina kan använda till sitt immunförsvar eller som medicin utan även svampar av olika slag. Jag har länge haft för avsikt att komma igång med svampodling. Svamp är något vi skall lära oss mer om. Det är en mycket viktig del av bördigheten på vår mark, fundamentalt för näringsförsörjningen av våra växter osv. En av de stora läromästarna på detta område är Paul Stamets. Inspirerad av honom började jag odla svamp förra våren, det är bäst att starta odling i stock när sockerhalten är som störst under savstigningen. Jag inhandlade svampmycel från Glückspilze. De hade ett stort utbud, en informativ hemsida och visade det sig sen en fin service. Det är först i år som jag förväntar mig fruktkroppar i min odling så jag kan inte uttala mig om det av egen erfarenhet ännu men mycelet har definitivt förökat sig i min odling. Jag beställde och har inokulerat Shiitake, Ostronskivling, Almskivling och själva orsaken till att jag verkligen började nu Reishi. Högstubbe inokulerad med Reishiplugg Småbruk.se Binas eget apotek svampodling 9

10 Jag har odlat Reishi i högstubbar som de du ser på bilden ovan. När jag fäller ett lövträd så gör jag stubben lite högre och inokulerar Reishimycel. Tanken är att under många år på det sättet kunna skörda hela stubben även under mark. Fruktkropparna kommer ovan jord på stubben även om näringen kommer ifrån någon rot långt ner i backen. Övriga svampar odlar jag i små stockar av björk som fått ligga ett par veckor och där jag kapar bort de yttersta cm när jag inokulerar för att ta bort eventuella andra svampsporer som börjar gro. Vanliga träplugg inokulerade med svampmycel Läs om Reishisvampen och dess mycket långa tradition som medicin i Asien på reishi.com. Jag är inte förvånad att även bina använder den. Paul Stamets har många mycket intressanta föreläsningar på Youtube. Här nedan är en om just hur bin använder svamp för medicinering. Nästa steg blir att odla fram egna sporer och mycel. Paul Stakets svampbibel Growing Gourmet and Medicinal Mushrooms står högt på inköpslistan nu. 10 Binas eget apotek svampodling Småbruk.se

11 Bisamhället en superorganism Det är svårt att hävda någonting annat än att den vetenskapliga kunskapsbildningstraditionen har inneburit stora framgångar för mänskligheten vad gäller förståelsen för förhållandena här på planeten. Vi försöker i så många sammanhang som möjligt basera vårt agerande på vetenskap och väl beprövade metoder. När det gäller att bygga kunskap om hur ting är beroende av varandra, hur saker hänger ihop så blir komplexiteten mycket snabbt för stor för att det med vetenskapliga metoder skall vara görligt att kartlägga allt inte minst pga. att det blir så stora projekt och därmed mycket dyrt. Variablerna blir för många, vad är orsak och verkan? Korrelation eller kausalitet? I ett troligt tack vare kan det lätt gömma sig ett trots? Det är mer eller mindre omöjligt för en människa att bygga sitt agerande enbart på vetenskap utan mycket av hur vi förhåller oss till saker styrs av föreställningar och upptäckta mönster. För att få en föreställning som har större chans att ligga närmare sanningen kan det vara bra att se en företeelse ur flera perspektiv eller på olika sätt. Ett perspektiv som man kan ta när det gäller bin är att se samhället som individen eller organismen istället för det enskilda biet. Vid en första anblick kan det te sig konstigt men om du beaktar att ett arbetsbi har samma livslängd som dina hudceller och att du som organism består av en massa specialiserade celler som inte klarar sig ensamma utan samarbetar och kommunicerar med varandra med hjälp av nervsignaler och hormoner. Bina i bisamhället är också specialiserade, klarar sig inte ensamma de heller och kommunikationen sins emellan sköter de bl.a. med vibrationer och doftämnen. Faktum är att om man betraktar samhället som en individ så ser man att bisamhället har valt många av de strategier som däggdjuren har valt. Kroppstemperaturen (inne i samhället) är i princip den samma, de ger sin avkomma egenproducerat foder från körtlar, de har få avkommor (svärmen) och satsar mycket på den samma. Drottningen och drönarna är fortplantningsorganen i superorganismen och vidgar man blicken något så inser man ganska snart att själva vaxkakorna också är ett organ i superorganismen vilken bisamhället inte klarar sig utan. Det ger lite perspektiv på ramar av plast eller vaxmellanväggar jämfört med om bina kan utforma och bygga detta helt livsnödvändiga organ med större frihet. Vaxbygget får bli ett eget inlägg längre fram. Superorganismen skiljer sig dock från övriga organismer på två områden. Till skillnad från allt annat levande har det ingen inprogrammerad död. Bisamhället är odödligt. Det kan dö pga. olyckor, sjukdomar eller liknande men inte av ålder. En erfaren biodlare kanske funderar över hur det går med vaxet om ett bisamhälle lever på samma vaxkakor under lång tid. De blir helt igensatta av kokonger m.m. även om bina försöker rensa ur dem. Ja vaxet är det organ som åldras men bisamhället kan överge en befintlig bostad och bygga nytt vax på ett annat ställe bara de har med sig honung från den gamla bostaden i honungsblåsorna. Organbyte på hög nivå. Det andra sättet på vilket denna odödliga superorganism skiljer sig är att den byter genuppsättning då och då. Vid svärmningen lämnar den gamla drottningen samhället och tar därmed genuppsättningen med sig då hon även har spermierna i en blåsa, spermierna som Småbruk.se Bisamhället en superorganism 11

12 utgör fadergenen hos alla arbetare och nya drottningar. Den nykläckta drottningen som nu utgör fortplantningsorganen bär på dessa gener men då hon flyger iväg på sin parningsflygning någon vecka efter sin födsel så hämtar hon hem nya gener från ett antal drönare som kommer från samhällen som överlevt och klarat sig bra. En odödlig varelse som dessutom byter genetiska egenskaper över tid. Inte undra på att det är en av de framgångsrikaste arterna på planeten. Det är onekligen spännande med bin. Jürgen Tautz en tysk proffesor som tillsammans med sin forskargrupp studerar sociobiologi hos honungsbina har också som uppdrag att sprida kunskaper om bin till en bredare publik och för några år sedan kom boken The Buzz about Bees Biology of a superorganism ut, först på tyska men nu mer även på engelska. Det räcker att du är intresserad av biologi så skall du läsa boken är du dessutom intresserad av bin så är boken ett måste. Boken tar upp flera mycket intressanta områden med perspektivet superorganismen. Det diskuteras givetvis vad som utgör en individ inom biologin, vissa förespråkar genuppsättningen som utgångspunkt medan andra menar att det biologiska urvalet sker på flera nivåer. Själv är jag väldigt kritisk till gängse urvalsmetoder för avel utan att vara helt fördömande men det är så chansartat att göra urval på t.ex. honungsskörd då det inte behöver bero på gener utan t.ex. en sådan enkel sak som bikupans placering inte minst i förhållande till de andra kuporna och riktningen till huvuddraget. Ett annat exempel skulle kunna vara att i ekosystemet som utgör bikupan är vissa mikroorganismer gynnade beroende på något som i sin tur är bra för bisamhället. Då är det genuppsättningen hos dessa arter och inte binas genuppsättning som är orsak till binas framgång t.ex. vad gäller motståndskraft mot sjukdomar. Allt talar för att det är genetisk bredd som är den bästa strategin. 12 Bisamhället en superorganism Småbruk.se

13 Vaxkakorna ett livsnödvändigt organ i bisamhället del 1 Ett av de mer grundläggande förhållningssätten som de flesta som är intresserade av biodling med topplister anammar är att lita på binas kompetens, kompetens att vara bin. Vi har att göra med en av de mest framgångsrika arterna på den här planeten med en historia som sträcker sig minst flera tiotals miljoner år bakåt i tiden. De kan det här. Ett annat är att när man hållit på med bin ett tag, i mitt fall runt 35 år och dessutom studerar en del inte minst forskning på området inser man ganska snart att som med det mesta i naturen är det mycket komplext och även om vi människor kan vara stolta över hur mycket vi lärt oss på många områden så är det uppenbart att det är mycket vi inte kan. Det manar oss till ödmjukhet och försiktighet när det gäller intervention. I biodling med topplister så är det förutom mindre ingrepp i samhället framför allt att man ger bina mer möjligheter att utforma vaxet på deras villkor som särskiljer från mer traditionell ramkupebiodling. Jag har tidigare i ett inlägg beskrivit hur bisamhället kan ses som en helhet, att det är samhället som är organismen, en superorganism. I denna superorganism utgör vaxkakorna ett livsnödvändigt organ utan vilket bina inte klarar sig. Ett organ med många olika funktioner. Vi känner i dagsläget inte till alla funktioner även om vi förstått en del. Läser man äldre bilitteratur så nämner man att vaxet används för uppfödning av yngel och som lagerplats för honung och pollen. Senare forskning visar att vaxkakorna har många fler uppgifter. Som en integrerad del av superorganismen utgör vaxet dess skelett, dess nervsystem, minneslagring och immunsystem. Dessutom utgör vaxet en del av samhällets buffringsförmåga vad gäller luftfuktigheten. (Tautz, 2008) Bina tillverkar allt vax själva med hjälp av 8 stycken vaxkörtlar på magen. Dessa körtlar utvecklas och används framför allt under biets levnadsdag. Därefter tillbakabildas de men kan åter utvecklas och aktiveras vid t.ex. svärmning när samtliga bin behöver hjälpa till att bygga de nya vaxkakorna. Inledningsvis med hjälp av den medtagna honungen. Bina varierar vaxets egenskaper genom inblandning av andra ämnen t.ex. hartser från växtriket. Vaxkakorna kan innehålla upp till 300 olika ämnen för att ge dem önskade egenskaper som t.ex. sprödhet, hållfasthet, doft osv. I våra kroppar sker informationsöverföringen med hjälp av nervsignaler och hormoner. I bisamhällets superorganism sker det med hjälp av doftämnen och vibrationer. Det mest kända är binas dansande på kakorna för att överföra information till andra bin om var det finns mat och råvaror. Som biodlare lyfter vi upp kakor och ser hur bina dansar på dessa för att berätta för de andra bina var det finns bra med mat men när vi sedan sätter tillbaka dem och stänger kupan så blir det ett kompakt mörker. Hur i hela fridens namn tar bina till sig informationen i det totalmörka gyttret inne kupan? Småbruk.se Vaxkakorna ett livsnödvändigt organ i bisamhället del 1 13

14 På benen har bina sensorer som känner av vibrationer och på de platser där de dansar har de gjort vaxet sprödare för att bättre sprida vibrationerna i kakan. Precis som vår hjärna kan filtrera ut ett ljud, t.ex. en röst i en bullrig miljö kan bina göra det samma med dessa vibrationer och precis som vi om vi har hörsel på båda öronen kan bina ta ut riktningen på en vibrerande vaxkaka med kanske tusentals bin varav flera dansar. Ljud är vibrationer och därför skulle man kunna säga att bina lyssnar på varandras dans. Vaxkakan blir en telefonledning med samma funktion som vårt nervsystem. Mer erfarna ramkupebiodlare har alla sett lite mörkare och sprödare kakor där bina frilagt vaxet från sido- och bottenlisterna 5-10 mm. Det är kakor de dansar på. Du kan själv föreställa dig vilken dämpande effekt en tjock vaxmellanvägg och trälister runt om har på vibrationerna. De gör vad de kan för att kompensera. När man börjar med bin så dröjer det inte länge förrän man får höra hur viktigt det är att inte ha gammalt mörkt vax i kupan. Det sprider sjukdomar och är till allmänt förtret. Vad säger bina då? Vill man göra en svärmfångningskupa extra attraktiv så sätter man in minst en äldre mörk vaxkaka. Bina uppskattar detta. Förmodligen talat det om att det bott bin här tidigare och att de hunnit göra en hel del av arbetet med iordningställandet av bibostaden, vaxbygge, propolisbehandling osv. Är det mörkt vax så har de förmodligen hunnit en bit på vägen då de fött upp några omgångar med bin i dessa kakor. Någonstans som jag inte kommer ihåg för tillfället har jag läst att det går åt tre svärmar i snitt för att etablera ett samhälle på en boplats. Den tredje överlever pga. de två föregåendes arbete med att etablera hålrummet som bibostad. Kan ligga något i det. Det mörka vaxet har också en förmåga att absorbera fukt till en mängd av ca 10% av sin vikt. En viktig del i buffringssystemet för att skapa en stabil luftfuktighet, en del av superorganismens homeostas. Det blir uppenbart att detta inlägg om vax får skrivas i flera delar för att i någon mån hålla på bloggformatet. 14 Vaxkakorna ett livsnödvändigt organ i bisamhället del 1 Småbruk.se

15 Bisamhället vaknar Som biodlare är nog binas resningsflygning på vårvintern det som framkallar de starkaste känslorna. När jag var utan bin var rensningsflygningen en av de upplevelser jag saknade mest. Resningsflygningen sker normalt i Februari eller Mars. Beroende på årsmån och var i landet bina bor. Här hos mig i Värmland sker den normalt från slutet på Februari till mitten på Mars. Det är bina som gör sin första flygtur på året för att tömma sin tarm. De har suttit inne i kupan och förhoppningsvis kunnat hålla sig till denna första dag med lite varmare temperaturer. Har de inte lyckats med det och det är bibajs inne i kupan kallas det för utsot, något bina kan dö av. Sommaren 2015 var rekordkall med temperaturer runt 10 grader ända fram till Augusti. En mycket vanlig sjukdom som angriper tarmen är Nosema som ofta men inte alltid resulterar i utsot. Biodlarna har en mycket bra artikel om denna sjukdom. Det är en sporsjukdom som bäst hålls stången genom förebyggande åtgärder. Det som befrämjar sjukdomen är kyla och svält. Små samhällen som har svårt att hålla temperaturen i ytterkanterna av yngelklotet. Jag själv invintrar samhällen utan någon extra isolering förutom vid inspektionsfönstret men efter rensningsflygningen kan det vara lämpligt att bädda in små svaga samhällen med tex något gammalt täcke. Ta bort listerna närmast avdelningsluckorna och lägg täcket över bina och ned efter sidorna utanför avdelningsluckorna. Se till att bina har foder. Har du fått utsot i kupan försök byta ut vaxkakorna under säsongen genom att tillsätta tomma lister vid flustret och flytta ut kakorna mot gaveln för att i slutet på säsongen kunna skörda bort dessa. Är det mycket smutsigt så ta bort de värsta kakorna så fort vädret tillåter ett sådant ingrepp någon gång i April eller Maj. Behövs inget foder så fodra inte i onödan. Det man skall se upp med är att stödfodringen inte blir drivfodring. Man lurar bina att det är gott om mat och de sätter igång yngelläggningen ännu mer vilket får till följd att det går åt ännu mer foder för att hålla detta varmt. Dessutom kan bina tvingas ut för att leta pollen för att matcha sockerfodringen. Stödfodring går att göra så fort bina gjort sin rensningsflygning. Så tidig fodring är lättast att göra med foderdeg. De vanligaste märkena är Ambrosia och Apifonda. Jag delar degen i lämpliga bitar och öppnar avdelningsluckan och lägger bitarna under kakorna inne hos bina. Är det väldigt trångt går det att lägga dit ett par lister för att göra plats. Det absolut bästa är att fodra bina ordentligt i tid på hösten så foderförråden är så stora att de klarar vintern och våren utan problem. All fodring på våren är riskfylld då den kan ha drivande verkan. Desto tidigare fodringen sker desto mer kan den ställa till. Kan du inte se om bina har foder genom inspektionsluckan så är en av fördelarna med horisontella topplistkupor att man inte stör bina så mycket om man öppnar avdelningsluckan för att se de yttre kakorna. Var försiktig, vaxet är mycket sprött när det är kallt. Eftersom jag vill ha så vitala bin som möjligt och min biodling bygger på att bina är bättre på att vara bin än jag så fodrar jag aldrig med syftet att driva dem, lura igång dem tidigare. Hur övervintringen går beror mycket på vilka bin man har. Nordiska bin är de som är bäst anpassade till långa vintrar och bakslag i vädret på våren. Bland annat slutar de Småbruk.se Bisamhället vaknar 15

16 yngelläggningen tidigast på hösten, de gör åt minst med foder beroende på att de tar det lugnast tidigt på vårvintern med yngelläggningen. Jag antar också att de efter att ha följt inlandsisarna upp och ner genom Europa under årmiljonerna har anpassat sig bäst till bland annat Ljunghonung i sina förråd. Ljunhonung är den honung som innehåller mest slaggprodukter och ökar risken för utsot. Stora vårkänslor för en biodlare Efter lång väntan kom äntligen den första riktiga flygdagen för bina. I år var det verkligen sent. Så sent som för 4 dagar sedan kom det 25 cm blötsnö. Det står klart att skall man videofilma så får det bli en bättre videokamera med skakningsdämpning och bättre skärpedjup men här är det egentligen ljudet som är det väsentliga. Har man varit biodlare ett tag så är det upplyftande när man får se och höra ett bisamhälle som visar upp den styrka som du ser på filmen efter en så lång vinter. Sen att gässen är med i bakgrunden får bli en bonus 16 Bisamhället vaknar Småbruk.se

17 Biodling på enkelt vis För en handfull år sedan återupptog jag biodlingen igen efter ett par års uppehåll. Det som gav mig en nytändning och nytt hopp om en framtid för biodlingen efter 35 år som biodlare var den apicentriska biodlingen med bl.a. topplistkupor som en del. Enkelt uttryckt så är det ett förhållningssätt där man utgår mer utifrån binas naturliga behov. Hur vill bina ha det om de får bestämma själva? Foto: Anders Tedeholm Småbruk.se Biodling på enkelt vis 17

18 Jag ångrar inte en sekund att jag byggde dessa Kenyanska topbar hives, Ktbh som de kallas. En bra sammanfattning av min upplevelse är att allt som jag efter många år som biodlare upplevde som tråkigt med biodlingen försvann och allt det roliga blev kvar och i många stycken ännu roligare. Kan det bli bättre? Några av de saker som jag slipper nu för tiden. diskning av slunga och allt annat krångel och slabb med den trådning av ramar ramspikning insmältning av vaxmellanväggar krångel med en rökpust som slocknar hela tiden möss i kupan fåglar som sitter på flustret och äter bin rengöring av gamla ramar plock, sortering och lagring av lådor, ramar och utbyggda vaxkakor. utgifter för valsning och rensning av vax inga tunga lyft av skattlådor m.m. inga konstiga arbetsställningar, nästan allt arbete utförs i perfekt arbetshöjd för att inte tala om alla dyra utgifter för dyr utrustning som jag slipper Dessa kupor är en relativt ny företeelse i Sverige åtminstone i någon större omfattning men i andra delar av världen har det förekommit i flera decennier. Det är en nygammal modell, de äldsta fynden av topplistkupor är gjorda i lera och är från antiken. Förmodligen har de funnits sedan långt innan dess men trä är ett ack så förgängligt material. Inriktningen på min biodling är enkelhet på alla sätt. Det är min önskan om att hitta mycket enkla metoder som i princip inte kostar någonting om man är lite händig. Att sänka trösklarna rejält för att ta steget att bli biodlare. Jag vill nå ut till alla dessa unga vuxna med ett stort miljö- och naturintresse där detta tar sig uttryck i bl.a. odling på olika sätt. Självklart är alla andra välkomna också. Tänk om vi kunde få se trädgårdarna fyllas med små biodlingar med ett par tre kupor igen, så som det var för endast några decennier sedan. Hur enkelt är det då att ha en biodling med denna utrustning? Vilken utrustning förresten? Så här ser utrustningen ut förutom den horisontella topplistkupan på bilden ovan I bigården Gåsfjäder att borsta bina av kakorna med Kökskniv med smalt plåtblad (du vill ändå inte ha den i köket) 10 l hink med lock Blomspruta för krukväxter inhandlad på ICA I köket Paltslev i trä eller en stöt av något slag Saftsil av hushållsmodell inhandlad på ICA Saftmaja av äldre modell i aluminium som vi inte gärna använder till saft. 18 Biodling på enkelt vis Småbruk.se

19 Thats it! Nej det var ju så klart. De sticks ju ibland de rackarna så skyddsutrustning är inte så tokigt. Mitt råd till nybörjare är att det är här de skall lägga sina utgifter. Blir det tokigt så kan det innebära slutet på biodlardrömmarna och det vore tragiskt. Det finns ett klart samband mellan osäker, rädd nybörjare och ilskna bin. Då är det bra om man har en skyddsutrustning man kan lita på så man kan stå kvar i godan ro fast man ställt till det. Hur denna enkla utrustning används får bli ett framtida inlägg. Bin är på många sätt ett mycket tacksamt djur att börja med. Det är härdigt och anpassat för vårt klimat under rätt förutsättningar men framför allt så behöver de inte daglig tillsyn. Det ger utrymme för resor och annat utan att det ordnas med djurvakt. Utrustningen En stor del av den utrustning som du behöver för att sköta en handfull bikupor har du förmodligen redan hemma. Det som skiljer denna mycket enkla utrustning från om du väljer att ha fler kupor med topplist är att du skaffar en större sil, förmodligen en renodlad honungssil med både grov och finsil och om du slår på riktigt stort så skaffar du förmodligen en press. Efterhand som jag utökar min egen biodling kommer jag att skaffa en fruktpress som skall gå att använda även till honungen men mer om det en annan gång. I bigården använder jag endast fyra stycken mycket enkla redskap förutom skyddsutrustningen som får bli ett eget inlägg. Gåsfjäder Enkel kökskniv Blomspruta Hink med lock Hink, fjäder, kniv och blomspruta Småbruk.se Biodling på enkelt vis 19

20 En gåsfjäder att borsta av bin från kakor jag vill skörda. Gåsfjädern är överlägsen en biborste men kan du inte få tag i en gåsfjäder så är en biborste ett bra alternativ. Gåsfjäderns överlägsenhet ligger i att den dels inte blir så nedsölad av honung och att bina inte fastnar i den på samma sätt som i en borste. När de fastnar i borsten blir de upprörda. Kökskniven används för att bryta loss topplister som kittats fast av bina med propolis och för att skära loss vaxkakor från väggarna de få gånger som bina bygger fast dem men även för att skörda honung. Skörden går till så att bina borstas av kakan och därefter skärs kakan ner i hinken och täcks snabbt med lock så inte bina flyger dit. Blomsprutan används istället för rökpusten som många förknippar biodlaren med och därför aldrig ifrågasätter. Den fylls med vatten, gärna rumstempererat för att inte kyla ned bina för mycket. När bina skall drivas tillbaka i kupan efter att de klättrat upp på listernas översida eller liknande så duschas de helt enkelt med lite vatten vilket gör att de raskt går in igen. Den välkända rökpusten som ses på alla bilder av biodlare har använts sedan mycket lång tid. Den fungerar som så att rök blåses på bina genom ett munstycke med hjälp av en blåsbälg. Det är ett enormt stressmoment för bina. Rök ger en varning om att brand är på väg. Det värsta som kan hända ett bisamhälle. Alla bin sätter genast igång att fylla sin honungsblåsa med honung om det värsta skulle inträffa och de måste överge sin nuvarande bostad. Ett bi med fylld honungsblåsa är mycket mindre stickbenäget eftersom honungen är en förutsättning för samhällets överlevnad och går förlorat om biet sticks, det pliktar nämligen med sitt liv om det sticks. Förutom detta så sitter de flesta bina stilla på kakan med huvudet i en cell och suger i sig honung. Lätt att förstå att det varit en populär metod. Hur påverkas bina av att varje gång biodlaren kommer på besök så får de uppleva samma trauma gång på gång och dessutom måste de vädra ut hela bostaden och återställa den. Som du förstår av det ovan skrivna så har biskötsel med rökpust väldigt lite med apicentrisk biodling att göra. Det är förmodligen ett av de enklaste sätten att minska stress och negativ belastning på bina. Använd blomsprutan de få gånger du behöver och välj lämpliga tidpunkter då du besöker bina istället. Går du dit runt lunchtid en solig och fin dag så är de flesta äldre bin ute och samlar förnödenheter och det är nästan enbart fromma ungbin i kupan. Om du dessutom har bra skyddsutrustning så kan du avsluta ditt arbete i lugn och ro även om du råkat uppröra bina. Hinken med lock använder du för att lägga skördade honungskakor i och för att hindra att bina flyger dit. Har du inget lock så kommer hinken att förutom honung innehålla en väldans massa bin som du inte vill bära in i köket. Var snabb med att sätta tillbaks locket efter att du skurit ner honungskakorna i den. 20 Biodling på enkelt vis Småbruk.se

21 I köket används endast två redskap i den lilla biodlingen. Paltslev eller stöt Saftsil Paltslev och saftsil Paltsleven används till att finfördela honungskakorna i hinken. Det görs så fort du kommer in för att dra nytta av den högre temperatur som honungen fortfarande har från kupan. Den blir mer lättflytande då. Stöt vaxkakorna till en flytande massa av honung och vax. Alla celler skall sönderdelas så gör det noggrant. Därefter hälls honungs och vax gröten i saftsilen och får självrinna under några timmar. Detta går förvånansvärt lätt med de flesta honungssorter förutom ljungen som har en speciell tixotrop konsistens. Det gör den mer trögflytande. Silningen underlättas av en högre temperatur så gör den så fort som möjligt efter skörd. Småbruk.se Biodling på enkelt vis 21

22 Det sista redskapet jag använder i den lilla biodlingen är en gammal Saftmaja i aluminium som vi inte längre vill använda till saft. Saftmajan används till att smälta och rensa vaxet samt utvinna den honung som finns kvar i vaxet. Denna process som företrädesvis sker utomhus kommer jag att beskriva i ett annat inlägg. Den skiljer sig inte mycket ifrån hur man ångar saft. Saftmaja Viktigt att säga är att använder du saftmajan till detta så räkna inte med att använda den till annat. Det är ett smutsigt jobb det är därför man företrädesvis gör detta utomhus. 22 Biodling på enkelt vis Småbruk.se

23 Grundläggande skötselmetoder Skötsel av bisamhälle i full skyddsutrustning Foto Anders Tedeholm Småbruk.se Biodling på enkelt vis 23

24 Vanligtsvis brukar man säga att biodlingsåret börjar med invintringen på hösten eftersom den är av avgörande betydelse för utvecklingen följande år men eftersom nybörjare oftast skaffar bin i början på sommaren så börjar vi där. Har man flustret på mitten på det sätt som jag har är grundregeln att man har två outbyggda lister på var sida och så fort de har börjat bygga på den näst yttersta så sätter man dit en ny. Vid detta arbete behöver du inga skyddskläder utan det är något man bara gör när man ändå går förbi t.ex. när man skall kolla äppelblomningen. Har du inspektionsglasglas på ena långsidan så behöver du inte ens öppna kupan för att kolla. Så lite störning som möjligt. Det är dock ingen stor störning att glutta lite på avdelningsluckan heller. Reser man bort eller av annan anledning inte hinner kolla så mycket under framför allt maj och juni så sätter man givetvis dit fler lister, kanske mer på ena sidan om man ser att bina gärna går åt det hållet med sitt honungslager. Detta blir extra viktigt om det är en period med fint väder. Vädret styr också hur ofta man behöver kolla. Det kan gå väldigt fort med expansionen just under dessa månader, beror en hel del på vilken biras man har också. Nordiska har den lugnaste expansionen och crainer den explosivaste. Nordiska är perfekt för detta sätt att hålla bin. Honungsskörden går till så att man skattar efterhand. Jag går ut och hämtar några kakor då och då när det varit fint väder och de hunnit täcka cellerna. Borstar av bina från kakan med gåsfjädern eller biborsten och skär därefter ner kakan i hinken. Blir inte så mycket jobb då, mer en liten kul grej och det passar min personlighet bättre. Har man några få kupor så gör det även att det räcker med den mycket enkla utrustning som jag beskrivit i ett annat inlägg om Utrustningen. Om man tycker det är roligt med sorthonung så har man alla möjligheter till det vid denna skördemetod. Jag skördar så jag får honung men tar mindre frampå hösten. Utfodrar dock alltid bina med sockerlösning också så de får fylla på förråden. Idealet är mycket honung åt bina som vinterfoder. Man behöver inte skatta ofta utan det är framför allt platsen i kupan som avgör. Jag upplever dock att vissa samhällen stimuleras av att inte ha stora honungsdepåer men det är mer en känsla. Ta aldrig bort för mycket honung utan se till att bina alltid har lager om det blir dåligt väder under en längre period eller om du lärt känna dragförhållanden där du har dem inför en lucka i draget då det inte finns så mycket för dem att hämta. När det gäller att dämpa svärmlusten så är det på det viset att när bina expanderar yngelrummet så har de en ren foderram närmast i båda ytterkanter där de också har stora pollenförråd. Ibland är det nästan bara pollen. Det händer ofta att drottningen inte går förbi dessa och därmed kan yngelrummet bli för trångt. Jag brukar göra så att jag märker dessa foderkakor uppe på listen på enklaste sätt. Vid behov kan jag sen under maj -juni sätta lister i ytterkant på yngelrummet dvs. på insidan av dessa foderkakor för att därmed ge mer utrymme för drottningen att lägga ägg. Det är viktigt att dessa lister aldrig sätts så att de delar yngelrummet utan ytterst mellan foderramen och yngelrummet. Är det bra förutsättningar så sätter du en på varje sida. Kanske gör du detta en gång till vid bra väder, produktiv drottning och starkt samhälle. I september efter Ljungdraget och eventuell slutskörd så invintrar jag på 8 lister av den storlek som framgår av Formar och mallar. Jag har nordiska bin, 10 kan vara lämpligt för t.ex. ligustica/italienska/gula bin. Det beror också på samhällets storlek vid invintringen. Ge dem inte onödigt mycket utrymme. Är det små samhällen så ge dem färre lister. Gamla täcken över 24 Biodling på enkelt vis Småbruk.se

25 och nerför avdelningsluckorna på sidorna får bli vinterisolering. Jag ger bina alltid möjlighet att fylla på förråden med sockerlösning även om jag lämnat mycket honung. Hur mycket beror på den uppskattade honungsmängden. Mer om utfodringsmetoder längre fram. Under själva invintringen kan det även vara lämpligt med bekämpning av Varroakvalster men det får också bli ett eget inlägg. *Det som på engelska kallas followerboards och utgör det flyttbara sidoväggarna inne i tråget heter på svenska sedan trågkupornas tid avdelningslucka. Jag kommer att använda det ordet framöver. Kakornas hanterbarhet Det florerar en del påståenden om att det skulle vara svårt att hantera topplister med fullt utbyggda kakor. Det är det inte. I jämförelse med trådade ramar med vaxmellanvägg så är topplister givetvis mycket skörare men inte värre än att med lite eftertanke och varsamhet går det fint att både flytta, inspektera osv. De kupor jag använder har ca 25 graders lutning på långsidorna vilket medför två stora fördelar. Bina bygger inte fast kakorna så mycket mot långsidorna. Yngelkakorna i princip ingenting och tyngre honungskakor förstärks med några centimeter överst mot långsidorna vilket lätt lossas med kniven. Den andra fördelen är att tyngdpunkten på kakan flyttas närmare listen vilket ger mycket lägre brytkrafter i kakan. Höjden på tråget ger en höjd på knappt 30 cm på kakorna vilket medför att det ofta läggs honung i överkanten närmast listen och yngel som är betydligt lättare i den nedre delen. Småbruk.se Biodling på enkelt vis 25

26 Lätthanterliga kakor Bilden får visa att det går att hantera kakorna rätt mycket trots frånvaron av ramarnas alla förstärkningar. Kakan på bilden är dessutom extra bred då bina byggt emellan två lister. Det ger större tyngd i kakan. Att göra på detta vis med en stor fullastad honungskaka är inte att rekommendera men de behöver å andra sidan inte inspekteras på samma sätt som yngelkakorna. Invintringen Uppdatering: 18/ Då jag förstått att uppdateringen nedan tagits på mycket stort allvar ser jag att jag får komma med ett förtydligande. Jag ser inte risken som stor för delade vinterförråd under normala förhållanden i denna typ av kupor. I själva verket så är min erfarenhet att åtgången på foder under de månader som bina inte kan flyga ut så liten att det är anmärkningsvärt. Däremot så är det viktigt att det finns foder över efter vintern för expansionen på våren då bina i princip äter sig in i kvarvarande förråd och omvandlar dessa till yngel. Var fodret då finns är inte på något sätt avgörande utan något som bina hanterar. Beroende på hur dina fluster sitter så använd ditt omdöme huruvida några skall täppas till. Sitter de relativt högt kan det blåsa mer eller mindre rätt in så korka då igen två av de tre och lämna en på kanten. Gör detta i tid så ordnar bina till det så som de vill ha det på bästa sätt utifrån rådande förutsättningar. Däremot är det inte så bra att ändra saker för sent på hösten då bina kanske får det svårt att optimera förhållandena efter nya förutsättningar. 26 Biodling på enkelt vis Småbruk.se

27 Ett alternativ kan vara att göra en liten skärm som monteras över flustreröppningarna. Som mindre varianter av de periskopfluster jag skrivit om. Denna skärm kan gärna vara permanent. Huruvida de har foder på båda sidor om yngel klotet eller ej är inte avgörande för vinteröverlevnad och skall ses snarare som en liten riskfaktor som kan minskas. Jag har själv inte råkat ut för detta under de fem första åren då jag inte tog hänsyn till detta. Uppdatering: 1/ Då jag förordar flusteröppning mitt på långsidan enligt detta inlägg eller på samma sätt men i nedre kanten krävs ett förtydligande inför invintringen. Precis som i ramkupor finns det en nackdel med denna placering av flustret jämfört med en placering vid ena gaveln. Med flustret vid gaveln placeras yngelrummet i den änden och honungsförråden innanför. Vid invintringen börjar bina vid yngelrummet där det är urkläckta tomma celler. För att göra vinterklotet så kompakt som möjligt kryper nämligen bin in i de tomma cellerna som annars bara skulle utgöra tom luft inne i klotet. Efterhand som vintern avlöper rör sig klotet längre och längre in i kupan och vinterförråden. Detta är den som jag ser det enda och stora fördelen med flustret vid gaveln. Om yngelrummet ligger i mitten med honungsförråd på båda sidor finns det risk för att bina börjar vintern vid de tomma yngelcellerna och sakta äter sig in åt endera hållet. Vintern blir lång och innan den är över har bina nått avdelningsluckan. Där svälter de ihjäl trots de stora förråden i andra änden av kupan. De kan inte flytta sig över så stora tomma ytor i stark kyla. Detta är den enda nackdelen med flustren på mitten men är egentligen inget större problem då det är lätt åtgärdat. Det finns flera sätt att förebygga detta. Ett vanligt sätt bland de som inte skattar på hösten utan ser om det är något över på våren är att låta bina enbart bygga åt ena hållet under säsongen. All utökning sker åt ett håll, ofta ser man åt vilket håll bina helst bygger och låter dem göra det. Inga tomma lister åt det andra hållet. Då blir det organiserat på samma sätt som vid gavelfluster. Det andra sättet som jag praktiserar än så länge är att helt enkelt organisera de lister man invintrar bina på enligt ovan vid slutskattningen. Jag förstärker viljan att börja med vinterklotet vid den avdelningslucka som är närmast yngelrummet genom att stänga till de två flusterhål som ligger närmast vinterförråden med champagnekorkar. Endast det hål som är närmast ovan nämnda avdelningslucka är öppen. Det är också något att tänka på när man borrar flusterhålen vid själva tillverkningen av kupan. Att de placeras en bit upp på sidan och inte precis vid botten för att minska risken för igentäppning. Bland traditionella biodlare är det vanligt att man hör följande påstående. Bina blir sjuka om du invintrar på honung, ge dem socker istället. Det är det enda som fungerar. Om vi betänker det faktum att bina är en av de mest framgångsrika arterna som lever idag med minst 50 miljoner år på nacken, kanske upp emot 150 miljoner år och att vi haft vitt socker tillräckligt billigt i lite drygt 100 år så får man nog fundera ett varv till. Lägg till att våra bin faktiskt har svårt att överleva nu för tiden trots detta fina vinterfoder i form av rena kolhydrater. Småbruk.se Biodling på enkelt vis 27

28 Jag bryr mig inte om att gå in i detaljer på vad honungen innehåller utan nöjer mig med det faktum att honung borde vara det bästa fodret eftersom arten varit så framgångsrik och utvecklat just detta foder för att lagra energi. Lägg därtill den förmåga till optimering av i princip allt som man blir så imponerad av hos bina när man lär känna dem mer. Bina som tvingas leva på sockerlösningen sitter dessutom instängda i en kall och många gånger fuktig miljö i sina kupor under många månader i sträck, i stora delar av vårt land närmare ett halvår ibland. Det är just här som förespråkarna för socker kommer in. De menar att bina får utsot, de kan inte hålla sig utan släpper sin avföring inne i kupan innan rensningsflygningen på vårvintern. Detta p.g.a. av alla mineraler i inte minst hösthonungen. Detta kan vara en riktig iakttagelse inte minst då många biodlare är just duktiga på iakttagelser men vad beror det i så fall på. Till att börja med så har vi under över 100 år försökt utplåna det bi som är anpassat till vårt klimat med långa vintrar och för det andra har vi satt dem i ramkupor. De bin som togs hit från Medelhavsområdet visste knappt vad vinter var och fortsatte inledningsvis med yngelproduktion ända fram till jul. Som kontrast kan nämnas att de Nordiska bina minskar yngelproduktionen redan i Augusti och förbrukar betydligt mindre vinterfoder och verkar rent allmänt ha en högre förmåga att hålla tätt fram till rensningsflygningen. Detta som en lokal anpassning. Vad gäller ramkupan så ökar foderförbrukningen i dem beroende på alla träramar och all luft som finns runt om och över ramarna. Mer volym per kakyta att värma och dessutom blir det svårare för bina att styra inomhus luftströmmarna jämfört med en bostad där de bygger tätt ända upp i taket och på vintern även mot sidorna där de finner det lämpligt. Där var sockret totalsågat hoppas jag och hur gör då jag? Jo jag invintrar på socker, ibland och delvis. I första hand invintrar jag på honung och bina har en bra förmåga att anpassa sig efter förråden även om det finns risk för svält om de är alldeles för små. Jag ger mer eller mindre regelmässigt bina åtminstone några kilogram sockerlösning på hösten som komplement och har jag som i år gjort sena avläggare(pga. sena drottningar från odling) så blir det i huvudsak socker även om de fick med sig en del honungskakor från modersamhället. Jag eftersträvar enbart honung men har faktiskt inte vågat sluta helt pga. av över 35 års användning av det. Hoppas komma dit men det kommer alltid att uppkomma situationer då sockerlösning är det enda alternativet till svält. Inför invintringen under den sista perioden med yngelläggning, den period då de ägg som läggs skall utgöra vinterbin är det många som förordar drivfodring för att hålla yngelproduktionen uppe och på det sättet få så många unga bin som möjligt. Detta råd som ges av många skall hanteras med försiktighet. Det finns nämligen en parameter till för att få starka vinterbin som orkar med det hårda arbetet på våren efter en hel vinter innan yngre förmågor tar över och det är utvecklandet av fettkroppen i övre bakdelen av biet. Där finns celler som kan lagra både fett och protein och för att de skall kunna göra det så krävs det att det finns gott om både honung och framför allt pollen i kuporna. Under försommar och högsommar gör det inte det, åtminstone inte pollen då detta används till yngelproduktionen. Ett ämne som är vitalt i dessa sammanhang är Vitellogenin. Sök gärna på det via sökmotor så hittar du intressant läsning men kontentan är att det behövs pollen för att det skall bli verkningsfullt. Bina hamnar i en balansgång mellan yngelproduktion på hösten och uppbyggnad av reserver för att klara övervintring och expansion på våren. Ensidig drivfodring 28 Biodling på enkelt vis Småbruk.se

29 med socker kan lura bina att förbruka för stora delar av pollenförråden. Du kan läsa mer om detta på scientificbeekeeping.com. Manipulerar man bina att fortsätta äggläggningen sent på hösten genom drivfodring kommer det med stor sannolikhet att råda brist på pollen och därmed dåligt utvecklade fettkroppar på vinterbina. Applicerar vi resonemanget i början så förlitar vi oss på att bina klarar av avvägningen mellan yngelproduktion och uppbyggande av reserver i fettkroppen på ett optimalt sätt själva. Gör de inte det så är det frågan om det är bin som inte skall ersättas med andra gener istället. Då har de blivit så degenererade att de inte kan överleva. Om man nu har bina i rapstrakter i södra Sverige med stora monokulturer i början på sommaren och nästan ingenting på hösten då äggen som skall bli vinterbin läggs? Ja då får man försöka hitta rätt ändå med fodring, försöka hitta någon bra lösning med pollen ersättning osv. Egentligen är det en miljö som inte är speciellt hållbar på något sätt och förmodligen hade det varit mer eller mindre likställt med öken för bina. Det hade inte funnits några bin där och frågan är hur mycket humlor och solitärbin det finns i dessa miljöer. Det är ett långsiktigt återställningsarbete som behövs i dessa bygder med plantering av träd och kantzoner som behövs. Linden är ett utmärk träd för produktion av pollen och nektar då det är det sista trädet att gå i blom och det just när vinterbina börjar produceras. Att plantera lindar för foderproduktion till bin är ett långsiktigt arbete då det tar många år innan de blommar, faktiskt ett par decennier. Då och då är det riktigt dåligt väder som förstör hela draget under denna period? När invintrar man bina då? I mina bygder som är de mellansvenska skogsbygderna säger man att hela invintringen skall vara klar till älgjakten som sker i början på oktober. Det är nog en bra målsättning för den som har riktigt många kupor, yrkesbiodlare t.ex. Det är bättre om den är klar långt tidigare. Har man ingen Ljungskörd som skall skördas kan invintringen ske redan i andra halvan på augusti. Hur gör jag då när jag ger sockerlösning till mina bin i horisontella topplistkupor? Till att börja med tillsätter jag honung löst i rumstempererat vatten till den rumstempererade sockerlösningen, inga stora mängder men en liten del. En del andra tillsätter lite örtteer, bl.a biodynamikerna tillsätter kamomillte. Det är ingenting jag provat. När det gäller tillsats av honung är det mycket viktigt att den kommer från friska samhällen då honung är en smittspridare av framför allt sporer, det gäller de flesta allvarliga bisjukdomarna. Helst skall honungen komma från samma samhälle men framför allt inte köpt honung av okänt ursprung. Då får det hellre vara ren sockerlösning. I ramkupor används lådor eller ballonger där sockerlösningen tillförs ovanifrån. De metoder jag använder tillförs från sidan utanför avdelningsluckan. Det är mycket viktigt att det är bitätt så att inte bin från andra kupor når dessa. Det löser du genom att ha hela överdelen täckt med topplister eller en bit tyg, gammalt badlakan, täcke eller dylikt över burken. Det är främst två sätt jag prövat dels med bara två små lösa lister på en fast träbotten eller med tillverkade fodrare på en djupbotten. Småbruk.se Biodling på enkelt vis 29

30 Fodrare för burkar på plats i kupa med djupbotten. Observera att den är bität vilket hindrar röveri. 30 Biodling på enkelt vis Småbruk.se

31 Fodrare för burkar Avslutningsvis en liten film som visar hur enkelt man fodrar med ett par lister och en burk med plåtlock. Dessutom litet inslag om hur bra bina tätar eventuella springor m.m. för dem som oroar sig för precisionen vid ett eventuellt bygge av kupa. Småbruk.se Biodling på enkelt vis 31

32 Fondant Ett behändigt bifoder Ibland kan det vara nödvändigt att fodra bina, inte bara med extra vinterfoder utan även tidigt på våren vid långa vintrar eller i andra halvan av Juli och Augusti. Vinterfoder är en för de flesta biodlare självklar utfodring. För oss som försöker oss på en mer naturenlig biodling mer på binas villkor så är den inte lika självklar då vi försöker invintra bina på deras egna honungsförråd. Själv har jag valt att invintra på honung i största möjliga utsträckning men även ge dem socker i den mängd de vill ha. Drivfodring i Juli Augusti vid dåligt drag tillämpas av en del biodlare i syfte att hålla igång yngelroduktionen vilken annars kan minska kraftigt. Under denna period läggs de ägg som sen blir de bin som skall övervintra. Jag tillämpar aldrig detta då jag anser att bina avgör detta bäst själva och då jag alltid ser till att lämna gott om honung även efter att jag skördat. Svältrisk föreligger således inte. När det gäller stödutfodring på våren så beror det förmodligen på att något gått tokigt vid invintringen eller på att man har bin som inte är anpassade efter vårt klimat. Även denna mycket långa vinter med en månad sen rensningsflygning och en månad sen vår så hade mina Nordiska bin stora vinterförråd kvar när våren väl kom. Vid stödutfodring på våren menar en del att det kan kombineras med drivfodring, man vill stimulera drottningens äggläggning genom simulerat drag. Det är inget som förordas inom Naturenlig biodling då vi litar mer på binas minst 50 miljoner års erfarenhet om hur det skall gå till, inga manipulationer här. För att kunna stödutfodra utan att få någon större drivande effekt kan fondant vara ett smidigt alternativ. Viktigt är dock att bina har tillgång till vatten eller kondens inne i kupan annars kan de inte tillgodogöra sig sockret ordentligt. Fondant är inte hårt utan snarare en seg socker massa utan att vara jättekladdig. Den kan lätt appliceras på olika sätt inne i kupan eller också särar man något på topplisterna på ett ställe där en behållare med Fondant placeras upp och ner. Den är formbar. Mycket viktigt är att inte blanda i honung då Fondanten värms till 112 grader och det då bildas för bina giftiga ämnen om honung används. 32 Biodling på enkelt vis Småbruk.se

33 Fondant i långa rader Fondantrecept 4 delar socker 1 del vatten 1 tsk vinäger (ljus) 1. Värm alla ingredienser under omrörning tills det kokar. 2. Fortsätt koka utan lock tills temperaturen nått 112 grader. 3. Lyft av från värmen och låt svalna till 93 grader. 4. Vispa massan medan den svalnar tills den blir vit och luftig. Använd gärna en elvisp. En kraftig ballongvisp fungerar också. 5. Häll upp massan i låga formar och låt den stelna i lugn och ro. 6. Förvara torrt och svalt. Småbruk.se Biodling på enkelt vis 33

34 Rättelse om socker som vinterfoder I mitt utåtriktade arbete försöker jag slå hål på många av de myter som florerar inom biodlingen, hitta nya infallsvinklar. Helt enkelt tänka lite mer utanför lådan då det står utom rimligt tvivel att biodlingen behöver finna nya vägar. Nu upptäcker jag att jag själv varit med och odlat en av dessa myter. Inte så kul men inte heller oväntat då de florerar i en uppsjö, inte minst på nätet. Jag har lyft fram det som ett huvudargument och till och med i mina svaga stunder raljerat över det. Vilken myt handlar det då om? Jo att vinterfoder berett på socker skulle ha ett betydligt högre Ph än honung. I eftertankens kranka blekhet är det rätt självklart att Ph inte skiljer så mycket då nektar visserligen i varierande mängd men ändå till stor del innehåller just sackaros dvs det som vitt socker består av. Med enzymer sönderdelar bina sackaros till enkla sockerarter. Det är glykosoxidas som ger bl.a glukonsyra och väteperoxid som restprodukter och skapar mycket av Ph sänkningen. Sockerlösningen bearbetas på samma sätt med samma enzym och mjölksyrabakterier som nektarn. Så det ryms även inom binas kompetens att sänka Ph på sockerlösning och jag ber om ursäkt om jag förvirrat någon. Detta innebär dock inte att jag kommer att ändra min syn på att invintra på honung, inte alls. Dels passar det skötselmetoderna i topplistkuporna mycket bra och honungen är och förblir en produkt som bina tillverkar själva utvecklat under miljontals år och som innehåller betydligt fler ämnen än inverterad sockerlösning. Avläggare Just nu i början på Juli får jag en hel del frågor om avläggare och det är kul för det visar på att många av de nybörjare som dragit igång med topplistkupor har en känsla för vad de håller på med. De kupor som byggts enligt mina anvisningar är relativt små då enkelhet och hanterbarhet prioriterats högt. Det innebär att avläggare blir en naturlig del av den årliga skötseln om man vill undvika svärmar så mycket som möjligt. Har man skött expansionen av nya lister så bina inte suttit trångt så är det en lämplig tid i juni att göra en sådan delning. Har de suttit trångt så kanske de redan svärmat eller är på gång. Avläggare går att göra på många sätt och av många anledningar men enkelt förklarat är det en delning av ett bisamhälle i två eller flera samhällen. Just nu i början på Juli är en vanlig tid för detta. De vanligaste orsakerna till att göra avläggare är att man helt enkelt vill ha fler samhällen en annan är att genom delning försvaga modersamhället för att minska risken för svärmning. Då dödligheten, framför allt vinterdödligheten ökat de senaste decennierna så är det en naturlig del av biodlingen att kontinuerligt skapa fler samhällen genom avläggare för att säkerställa tillgången på bin inte minst i den egna bigården. 34 Biodling på enkelt vis Småbruk.se

35 För enkelhetens skull kommer jag här endast att beskriva tre typer av avläggare och egentligen skiljer de sig endast genom metoden för drottningtillsättning. Andra sätt att dela samhällen kommer jag att ta upp i senare inlägg. Det naturliga sättet för ett bisamhälle att dela sig är genom svärmning vilket är minst ett eget inlägg det också. Vid svärmning drar bina upp ett flertal viseceller(drottningceller) och från några dagar till strax innan den första av dessa kryper ut lämnar den gamla drottningen och knappt hälften av bina kupan för att bilda ett nytt samhälle. De har då honung med sig i honungsblåsan och kan med hjälp av den påbörja vaxbygge och energiförsörjning i sin nya bostad. Av svärmen kan vi lära vad som behövs för att bygga ett nytt samhälle. Först och främst en drottning denna kan tillsättas genom att den gamla drottningen flyttas med, tillsättningsbur med köpt eller egenodlad drottning, att man flyttar med en kaka med svärmceller på, att man tillsätter en odlad cell eller att man ser till att det kommer med en kaka med ägg i arbetsbiceller som bina själva kan dra upp en ny drottning ifrån. Den sista gör att det kommer att ta nästan en månad innan de har en äggläggande drottning vilket gör att den är ovanlig bland mer erfarna biodlare. Vill man göra på detta enkla vis så är det viktigt att man använder en så ljus och ny kaka som möjligt då bina har mycket lättare att forma till en fin drottningcell från arbetscellen i dessa kakor. En mörk gammal spröd och hård yngelkaka leder ofta till en förkrympt och lite deformerad nödcell med sämre drottning som följd. Då det hämmar utvecklingen av avläggaren är det bäst att göra en tidigare på säsongen. För att kompensera för det långa uppehållet i äggläggningen så ökar man mängden av det andra som krävs för en lyckad avläggare nämligen yngelkakor med ägg och yngel i olika utvecklingstadier men gärna en hel del med utkrypande bin vilket snabbt förstärker upp avläggaren med nya bin. Märker du att dina bin förbereder svärmning och vill förhindra detta genom avläggare så passa på att ta vara på de viseceller de drar upp och gör en eller flera avläggare genom att dela upp samhället. Flytta dock alltid den gamla drottningen till en ny avläggare och fördela yngel och foderkakor mellan avläggarna. Se till att varje avläggare förutom den med den gamla drottningen får en kaka med svärmceller. I den typ av kupor som de flesta som gått mina kurser eller byggt efter mina anvisningar har gjort så är de långkupor med plats för en eller tom två avläggare en vid var gavel med de extrafluster som finns antingen på baksidan eller på gavlarna. Dock kommer inte platsen att räcka till när de växer till sig utan antingen får de slås ihop senare på hösten eller flyttas till annan kupa innan eller efter övervintringen. Grundregeln som jag tycker är lite minimal säger att en avläggare i Juni behöver minst två yngelkakor, en i Juli tre och en i Augusti fyra. Detta räknat på Lågnormal som har nästan exakt samma kakyta som de i våra kakor när de är fullt utbyggda. Svärmen har med sig eget foder men en avläggare har inte fyllt sina honungsblåsor så det är också viktigt att de har med sig foderkakor, både pollen och honung. Sätt kakorna med yngel i mitten, eventuellt medföljande drönarceller sätts i ytterkanterna av detta yngelrum och foderkakor på sidorna om detta. Har någon mycket pollen sätts den närmast ynglet. Då har vi gjort så som bina gör själva. Mindre biodlare har oftast en bigård och det innebär att avläggaren blir kvar i hembigården. Det får till följd att de flygbin som följer med avläggaren i huvudsak kommer att flyga Småbruk.se Biodling på enkelt vis 35

36 tillbaka till det gamla flustret så snart de återvänder från nästa insamlingsrunda. Det finns risk att det blir för lite bin i avläggaren och att de inte får tillräckligt med t.ex vatten pga brist på flygbin. Det behövs också tillräckligt med bin för att orka värma allt yngel. För att säkerställa det sista är det bra att förutom att tillsätta de bin som finns på kakorna borstar man av ytterliggare någon kaka eller fler beroende på hur många yngelkakor det är i avläggaren och givetvis beroende på hur mycket bin det är på den avborstade kakan. Företrädesvis borstas foderkakor, de utan yngel eller med mycket lite yngel. För att få lite fler flygbin att stanna kvar kan man pröva två metoder. Stoppa gräs i flustret så bina får bita sig ut och lite besvärligt att ta sig ut. Det gör att en del flygbin gör en ny orienteringsflygning vid nya flustret. Ett annat sätt är att risa flustret ordentligt ställ sly eller granris framför kupan och flustret så flygbiet verkligen märker att något är förändrat och gör en ny orienteringsflygning. För att förhindra att flygbin flyger tillbaka till modersamhället brukar man flytta den till en annan bigård minst tre km bort gärna fem. Ibland räcker det att de flyger in i områden de känner igen så flyger de tillbaka till gamla platsen. Tre är dock oftast tillräckligt. Sammanfattningsvis så görs en avläggare på enklaste sätt genom att så här års minst tre yngelkakor gärna någon till och minst två foderkakor gärna någon extra där också flyttas till en ny bostad med ny flusteröppning i annan flygriktining än den gamla om det sker i samma tråg. Tillse att det är tillräckligt mycket bin genom att borsta av någon eller några kakor till i avläggaren. Drottning tillsätts på något av de sätt som nämnts ovan. Lycka till! 36 Biodling på enkelt vis Småbruk.se

37 Biodlingens produkter Propolis De mest kända produkterna från biodlingen är bivax och honung men det finns fler och en av dem är propolis. Den vanligaste förklaringen till vad bina använder propolis till är som tätningsmedel och det är helt riktigt men det är inte det enda. Det är också binas skydd mot svampar, bakterier, virus osv. En del av deras immunförsvar skulle man kunna säga. Förutom detta så kan de använda propolisen till att måla ytor på kupväggarna för att få kondensationsytor. Ett annat användningsområde är att kapsla in föremål som kan vålla infektioner inne i kupan och som de inte klarar av att avlägsna t.ex. döda möss. Bina tillverkar propolisen med hjälp av hartser och andra ämnen som hämtas på knoppar, barrträd och liknande. Detta blandas med vax som bina själva avsöndrar på sina bakben. Propolisens medicinska egenskaper har under långa tider intresserat människan och varit det vanligaste användningsområdet även om det också använts som fernissa på t.ex. fioler. Just när det gäller de medicinska egenskaperna bl.a. som probiotika så har det bedrivits en hel del forskning bl.a. av James Fearnley. Nedan finns två intressanta föredrag han håller i ämnet. En kort på tio minuter och ett längre på ca 45 minuter tyvärr med lite dålig bildkvalité men ändå mycket sevärd för den intresserade. Det är mycket enkelt att skörda propolis till husbehov inte minst i en topplistkupa. Bara att skrapa av med kniven där det förekommer. Du kan på ett enkelt sätt öka skörden av propolis i en topplistkupa genom att dra isär listerna några millimeter så att bina tätar till glipan men inte kan ta sig ut den vägen. Vid nästa besök kan du öka avståndet ytterligare något. En positiv bieffekt av detta är att bina inte kläms lika lätt mellan listerna när de sätts tillbaka. Dessutom ökar avståndet mellan vaxkakorna och det är något bina uppskattar i honungsförråden. Vissa topplistbiodlare har tom bredare lister i de delarna av kupan. Honung Jag har tidigare skrivit om varför det är så viktigt att ge bina ordentligt med honung som vinterfoder. De flesta har dessutom hört talats om att honung är nyttigt och en del tom att det är medicin. Nu har svenska forskare tittat närmare på detta och hittat en mängd helt nya mjölksyra bakterier som tillverkar en massa nyttiga ämnen som sedan finns i honungen. Bina tillverkar en medicin till sig själva som vi också kan ta del av när vi samarbetar med bina. Det är inte bara honungen som innehåller dessa nyttiga ämnen utan även pollenet eller rättare sagt den fermenterade produkt bina tillverkar av pollenet för att det skall konserveras som kallas bibröd. Filmen är på svenska och är mycket intressant både ur biodlingsperspektiv och för de som är honungskonsumenter. De har också kommit fram till att mjölksyra och myrsyra frigörs i kupan vilket visar att hypoteserna med högtplacerat fluster med periskop inte är helt felaktigt. Småbruk.se Biodlingens produkter 37

38 Flytt av bin från ramkupa till horisontell topplistkupa Just nu får jag många frågor om hur man får in sina bin i topplistkupan. Här kommer en beskrivning i text och bild men tyvärr ingen video ännu. Den kväll du kommer hem med din ramlåda/kupa, du måste nämligen vänta tills alla bin kommit hem innan du stänger kupan. Placera den precis framför flustret på din topplistkupa med flustret riktat i samma riktning som denna. Baksidan på ramlådan står alltså mot flustret på topplistkuppan. Detta för att dina flygbin skall hitta till sin nya kupa när de kommer hem. Den något överdrivna grundregeln om flytt av bin ger en fingervisning om gränserna, Bin flyttas högst 0,5m eller minst 5 km. 1 m brukar inte vara något problem heller. Öppna flustret så snart lådan står på plats. Därefter är det ingen brådska utan du kan i lugn och ro invänta en solig och fin dag då du har tid att göra överflytten. Det gränssättande är att det inte får bli för trångt för bina då kan svärmlusten väckas. Själva flytten går till på följande sätt. 38 Flytt av bin från ramkupa till horisontell topplistkupa Småbruk.se

39 Invänta en så solig och fin dag som möjligt inom rimlig tid så att så många bin är ute och flyger som möjligt. Förbered arbetsplatsen genom att ställa ett arbetsbord i anslutning till topplistkupan med följande utrustning. Skruvdragare Grensax Gåsfjäder/biborste Avbitare Kniv 10 stycken (eller relevant antal) topplister där du förberett genom att skruva i ett par träskruv från ovansidan precis så spetsen gått igenom. Flytta dessutom ramlådan till lämplig plats några meter vid sidan om sin plats framför flustret. Detta för att inte du skall reta upp flygbina som återvänder till ramlådan annars och blir nedskakde gång på gång. De kan bli rätt sura när du skakar ner dem för fjärde gången i tråget. Nu står ramlådan vid sidan om och de kommer att flyga framför flustret på topplistkupan istället och så småningom leta sig in i den nya bostaden. Nu är du reda för att flytta första kakan. 1. Skaka av bina i tråget. 2. Skär loss kakan på båda sidor och i underkant. Småbruk.se Flytt av bin från ramkupa till horisontell topplistkupa 39

40 Foto: Anna Lindahl 3. Klipp eller såga av den övre listen invid sidolisterna på ramen och ta bort sidolister och underlist som nu är frigjorda. Foto: Anna Lindahl 40 Flytt av bin från ramkupa till horisontell topplistkupa Småbruk.se

41 Foto: Anna Lindahl 4. Nu har du hela vaxkakan hängande endast i överlisten. Skruva fast denna i mitten på topplisten med de förmonterade skruv. Foto: Anna Lindahl Småbruk.se Flytt av bin från ramkupa till horisontell topplistkupa 41

42 5. Lägg kakan försiktigt på en avdelningslucka avsedd för din topplistkupa och använd den som skärbräda och skär någon cm innanför kanterna så det finns en bigång när du sen sätter ner den i tråget. 6. Nu har du rätt form på kakan för din kupa och den är bara att sätta på plats. 42 Flytt av bin från ramkupa till horisontell topplistkupa Småbruk.se

43 Anna Lindahl Foto: Tycker du att det är krångligt att skruva fast topplisten efter att du skurit loss kanterna på vaxet och tagit bort sidolisterna kan du skruva fast topplisten direkt efter att du skakat av bina men då är en fintandad såg rätt verktyg för att kapa av listerna med då topplisten annars är i vägen vid kapningen. Gör då så här istället. 1. Skaka av bina i tråget. 2. Skruva fast topplisten på ramens överlist. 3. Skär loss kakan från sidolister och underlist 4. Såga av den övre listen invid sidolisterna på ramen och ta bort sidolister och underlist som nu är frigjorda. 5. Lägg kakan försiktigt på en avdelningslucka avsedd för din topplistkupa och använd den som skärbräda och skär någon cm innanför kanterna så det finns en bigång när du sen sätter ner den i tråget. 6. Nu har du rätt form på kakan för din kupa och den är bara att sätta på plats. Bloggen Eldöga har en mycket bildrik beskrivning av detta alternativ som säkert kan underlätta för någon. Håll utkik efter drottningen innan du skakar ner bina så du kan vara lite extra varsam med henne, kanske försiktigt borsta av henne. Oftast går det bra ändå men för att eliminera riskerna att hon skadas så mycket som möjligt är det värt lite extra jobb. Småbruk.se Flytt av bin från ramkupa till horisontell topplistkupa 43

44 Har du inte sett till henne på kakorna har du förmodligen helt enkelt inte sett henne men det kan också vara så att hon sitter kvar bland bina i något hörn av ramlådan i en klump med bin och trycker så var försiktig när du för över bina från tomlådan och botten så hon inte faller på backen utanför tråget om du inte sett henne på någon kaka. Tråkigt och onödigt. Sätt ner kakorna i samma ordning i tråget som du tar upp dem ur ramlådan. En av huvudanledningarna till att använda topplistkupor är att ge bina mer makt över utformningen av vaxkakorna och då vill vi bli av med de vaxkakor med mellanväggar som vi nu placerat i tråget så fort som möjligt. Förskjut därför ramkakorna så mycket som möjligt vid sidan av flustret. Har du tre flusterhål mitt på långsidan så behöver du endast använda ett eller två på ena kanten inledningsvis. För att ge bina möjlighet att fortsätta sin vårexpansion så behöver de lite tomma lister att bygga på. Antal beror på hur kraftigt du bedömer att ditt samhälle är. Sätt aldrig tomlister mitt i yngelklotet utan sätt allt ifrån en på ena sidan närmast flustret till två på ömse sidor om yngelklotet mellan foderkakorna och yngelkakorna. Dessutom kan du sätta två tomlister på den sida som är närmast flustret. När du eftersom tillsätter nya lister så ha ambitionen att flytta ramkakorna bort från flustret mot gaveln. Bina strävar efter att hålla yngelklotet i anslutning till flustret så det är sannolikt att de börjar fylla foder i kakorna desto mer du fjärmar dem från flustret och därmed kan du skörda bort dem och få dem ur kupan. I och med att ramkakorna är så hållbara så flytta allihop successivt mot gaveln och fyll på tomlister mellan dessa och flustret. När första säsongen är slut kan du om det inte varit allt för bister sommar skörda bort de första av dessa kakor och andra året borde de vara borta helt. Tack Anna Lindahl för de fina bilderna och riktigt roligt att du är i gång med dina första bin. Lycka till med flytten! 44 Flytt av bin från ramkupa till horisontell topplistkupa Småbruk.se

45 Hur stor honungsskörd får man i en topplistkupa? Fick en bra fråga från en läsare i kommentarsfälten. Som vanligt inget kort och enkelt svar. Svaret beror på kontexten. Det är nog många som funderar på samma sak så det får bli ett eget inlägg. Frågan löd, Hur mycket honung kan jag förvänta mig för oss själva och lite försäljning när jag använder TBH? Småbruk.se Hur stor honungsskörd får man i en topplistkupa? 45

46 Mitt svar blev som följer. Genomsnittsskördarna varierar mycket från bigård till bigård. Det är många faktorer som påverkar skördens storlek så riksgenomsnittet är inget bra mått. Jag har för mig rikssnittet ligger närmare 30 än 40 kg. Säsongens längd varierar flera månader i vårt långa land. Årsmånen gör att skördarna varierar mycket från år till år. Kallt och regn hela huvuddraget med mycket monokulturer i närheten så får man fodra bina så de inte svälter ihjäl. Det ärligaste och bästa sättet att beräkna medelskördar är att dela totalskörden med antalet invintrade produktionssamhällen hösten innan. De flesta delar nog totalskörden med antal samhällen de skördar. För en husbehovsodlare är ofta platsen för bigården bestämd men det man kan göra något åt är vilka bin man har och kupans utformning. Det nordiska biet som är mest anpassat för våra förhållanden flyger vid de lägsta temperaturerna och har en relativt jämn bistyrka under säsongen och kan ta vara på de drag som blir bra. När det gäller bikupans utformning är det så att ett stort samhälle kan ordna ett större överskott än ett mindre. Stor kupa stort samhälle stor skörd, liten kupa litet samhälle liten skörd. De kupor du ser på den här bloggen motsvarar lite drygt 4 Ln lådor i en direkt jämförelse men skörden sker under hela säsongen så i praktiken motsvarar det mer om man i ramkupan skördar en gång på hösten. Det är ingen jättestor kupa men heller ingen jätteliten. När det gäller topplistkupor så kommer hanterbarhetsaspekten in när det gäller storlek på kakorna. Målet med min verksamhet är att få fler biodlare i vårt land så jag riktar mig i huvudsak till nybörjare och husbehovsbiodlare och då får hanterbarhet, enkelhet och trevlighet väga tungt i kompromisserna. Får man för lite honung så skaffar man helt enkelt en kupa till istället. De byggsatser som går att köpa i min e-butik är något högre, sidorna är höjda från 300 till 350 mm. Det motsvarar drygt 5 Ln lådor. I de produktionskupor jag bygger i år till mina egna bigårdar är kakorna ännu större. Där är långsidorna 450 mm och botten något bredare. Det motsvarar ca 8 Ln lådor. Där är jämförelsen mer rättvis för i de kuporna kommer skörd att ske en gång per år. Det är riktigt stora kupor men inget jag rekommenderar för nybörjare. Det kan bli riktigt söligt. Med den storlek jag erbjuder på mina byggsatser så kan du räkna med ungefär samma storlek på skörden som de flesta får med vanliga Ln kupor. Efterhand som du lär dig och hittar ett bra skötselsystem utifrån de förutsättningar du har så får du högre skördar. Ln= Det vanligaste rammåttet i Sverige, Lågnormal. 46 Hur stor honungsskörd får man i en topplistkupa? Småbruk.se

47 Som du förstår blir det svårt för mig att uttala mig om just dina skördar då jag vet för lite om just dina förhållanden. Om det är viktigt för dig så får du gärna ringa till mig så skall jag ge dig ett lite mer precist svar. Pratar man om ekonomi i sin biodling så är oftast skörd per arbetstimme ett bättre mått än skörd per bikupa. En bra början inför beslut om hur man skall utforma sin biodling är att svara på frågan varför man vill bli biodlare. Att transportera bin Nu börjar det dra ihop sig för tillsättning av en massa samhällen i topplistkupor den kommande månaden och bina skall transporteras till dessa kupor. Att flytta bin är reglerat i lagstiftningen. Bin får inte flyttas över församlingsgränsen utan att de är besiktigade av en bitillsyningsmannen. Det är kostnadsfritt. Är du nybörjare och köper bin fråga alltid efter besiktningspapper. Småbruk.se Att transportera bin 47

48 Bin hämtas alltid på kvällen då alla bin kommit hem och först då tillsluts flusteröppningen. Vid transport av ramkupor så har jag funnit att en bit skumgummi som pressas in i öppningen är smidigast, bara att rycka bort när man kommit fram. Det är mycket viktigt att alla kupdelar sitter ihop så de inte kan skaka i sidled under transporten. Då blir nämligen hela bilen full av bin. Jag tycker spännband funkat bäst. Ta alltid med fullständig skyddsutrustning om olyckan skulle vara framme. Skall bina transporteras längre än någon enstaka mil så är det viktigt att binas utrymme är välventilerat. Täck med finmaskigt nät. Är det en längre transport så använd nät både över och under. Ta rast och spreja vatten med blomspruta på näten för att kyla bina. Det är överhettning och kakras man vill undvika så undvik att transportera bin om det är mycket varmt. När du kommer fram så ställ kupan på sin plats och öppna den. Dagen efter orienteringsflyger bina på sin nya plats. Skall du göra en överföring till en topplistkupa så ställ ramkupan framför flustret på din trågkupa med baksidan mot trågkupans fluster så de står i samma väderstreck. När det gäller transports av bin i topplistkupor så är vi inne på en av de stora nackdelarna med topplistkupor inte minst de horisontella. Jag avråder från transport av bin i fullstora topplistkupor över huvud taget. Möjligen mycket korta sträckor. Behöver du flytta samhällen, avläggare som skall till någon utbigård osv. så använd små transport/kombi kupor som du ser på bilden. Transportera alltid yngelkakor och bin för sig och foderkakor för sig så att kakras bland bina undviks. Ställ transportlådorna så kakorna åker i längsled och inte tvärs. Då håller de bättre vid t.ex. hård inbromsning. Med detta sagt så är det min mening att bin inte skall transporteras men ibland så måste man inte minst när de införskaffas. Desto längre ett samhälle och kupan står på ett ställe desto stabilare och vitalare blir det. Det anpassar sitt immunförsvar osv. Det är inte varroan som tar död på våra bin. Det är de olika virusstammar de smittar ner våra bin med som tar kål på dem. Precis som andra arter bygger bina upp sitt immunförsvar efterhand och anpassar det efter det som råder lokalt. Vid flytt blir det nya mikrofloror och mikrofaunor. Du blir lätt sjuk om du åker till Thailand, blanda kor från olika stallar. Alla får de stor risk att insjukna innan deras immunsystem ställt in sig. Ett stort hot jag ser mot de lokalt anpassade bistammar jag talar mig varm för, framför allt i jordbruksområden är pollineringsuppdragen. Någon större biodlare drar dit mängder med bisamhällen oftast med icke nordiska rövarbin som sen förstör mycket av den lokala stammen som slås ut kommande vinter pga. ditförda virusstammar. Värdet av att kunna bygga upp vitala lokala bistammar och deras pollinering överstiger vida någon ambulerande pollineringstjänst! Tala gärna med de som beställer pollineringen om ni råkar ut för det. Vet du att detta sker i din närhet så förminska flustrens för att underlätta försvaret av kuporna. 48 Att transportera bin Småbruk.se

49 Bygga tbh kupor Formar och mallar En sak som jag lärde mig för många år sedan är att det underlättar om materielen är enhetlig. För den horisontella topplistkupans del så innebär det egentligen att alla tråg har samma snitt dvs. man kan flytta topplister med fullt utbyggda vaxkakor emellan alla kupor. Själv har jag valt att använda de mått som JP Chandler använder i sin byggbeskrivning. Det innebär att bredden på långsidornas skivor är 300mm, bredden på botten är 125 mm och bredden mellan sidostyckena i överkant är 375 mm. Längden på själva kupan är valfri men för egen del så rekommenderar jag 1200 mm längd även om de jag bygger nu är 1500 långa. Jag skall expandera och vill ha möjlighet att ha två samhällen i varje kupa om det skulle behövas under en period. Trågform enligt JP Chandler Just det tråg som syns på bilden ovan är bygd av 28 mm limträskiva. Den monterades isär strax efter att bilden togs för att användas i en modell som jag bygger i fem stycken exemplar just nu. Bilder och beskrivning på denna modell kommer inom kort. För att få samma form på tråget vilket underlättar mycket och dessutom snabbar på arbetet vid tillverkning av flera kupor använder jag formar och mallar för bl.a. håltagning. De tar en liten stund att tillverka men är snabbt intjänade. Småbruk.se Bygga tbh kupor 49

50 Form och mall för tillverkning av Htbh På bilden ses formen jag använder till att få en enhetlig snittyta på tråget och till höger syns en mall för håltagning av gavlarna. Jag gör mallar av 12 mm plywood för alla håltagningar när jag tillverkar kuporna. Flustret Sedan tidigare har jag två horisontella topplistkupor. Dessa är tilläggsisolerade med 45 mm linisolering. Även botten är isolerad dock något tunnare. Under de tre vintrar jag haft dessa kupor har jag inte haft några förluster. Jag har beslutat att utöka bigården till runt 20 samhällen och kommer att tillverka ett antal olika varianter av denna kupa för att pröva olika lösningar och hitta bra tillämpningar för vårt klimat. I år har jag tillverkat 5 stycken kupor med en del tillämpningar som skall prövas. Trågets innermått kommer att vara det samma som tidigare då jag är mycket nöjd med dessa. Jag använder de mått som Chandler föreslår i sin bygginstruktion som finns att ladda ner här. Då jag vill expandera min biodling har jag gjort trågen 1500 mm långa istället för de annars rätt väl tilltagna 1200 mm. Detta för att ha möjlighet att ha två samhällen i varje kupa om det skulle bli nödvändigt. Jag kommer nedan att redogöra för de ändringar jag gjort utifrån Chandlers mycket välgjorda beskrivning. Då ett av syftena med kupkonstruktionen är just att som rubriken ovan säger hålla det enkelt är detta försämringar i detta avseende då konstruktionen blir klart mer komplicerad. Viktigt att framhålla är att det på inga vis är nödvändigt att komplicera det hela utan Chandlers instruktioner duger mycket bra med ett par modifieringar. Ta bort nätbotten 50 Bygga tbh kupor Småbruk.se

51 och gör en löstagbar träbotten istället. Dessutom kan det de flesta vintrar vara lämpligt att bädda in bina med ett täcke över topplisterna och ner på sidorna så även avdelningsluckorna isoleras. De modifikationer jag gjort nu är inte prövade fullt ut ännu och är i huvudsak inspirerade av diskussioner som sker på Biobees forum bland biodlare från hela världen som försöker utveckla den Naturenliga biodlingen. Tråget i prototyp 1 Småbruk.se Bygga tbh kupor 51

52 Som ses på bilden är själva trågformen precis som vanligt men det som den insatte lägger märke till är de högt placerade 25 mm stora flusteröppningarna. Både de tre på framsidan och de båda i respektive ände på baksidan.på baksidan ses också ett rejält observationsfönster och en dubbelvägg med luftspalt emellan. Periskopfluster på framsidan. Detta med placering av flusteröppningar är något som diskuteras och prövas runt om i världen. Skall det vara högt, lågt eller mitt emellan. Skall de sitta i gavlarna, mitt på de lutande långsidorna eller rent av på långsidan men nära gaveln. Det kan låta som riktiga pettimeterdiskussioner men placeringen av flustret får en mängd olika konsekvenser. Jag har valt att börja pröva högt placerat fluster mitt på långsidorna för jag tror att det är den bästa lösningen. Nästa års kupbygge kommer ändå att omfatta minst ett par kupor med fluster högt men nära gavlarna för att kunna göra jämförelser. När flustren befinner sig på den lutande långsidan är det mycket svårt ja näst intill omöjligt för möss att ta sig in i kupan genom flustret. Även fåglar får det mycket svårt att sätta sig och picka bin. Jag har under de fem år jag använt dessa kupor med flustren på detta vis aldrig haft några problem med varken möss eller fåglar. Vid placering av flustret mitt på långsidan vinner man också fördelen att kunna inspektera bisamhället från båda håll istället för som vid gaveln att du måste börja bakifrån. Dessutom öppnar sig möjligheten att ha svärmar, parningssamhällen osv vid varje gavel. Du får möjlighet till två extra mindre samhällen istället för en. Ytterligare en fördel är att när du 52 Bygga tbh kupor Småbruk.se

53 skördar eller av annan anledning vill borsta bina av några kakor kan du ta upp en kaka och borsta av dem på andra sidan. Då slipper de bli avborstade igen när du tar nästa kaka osv. De kan bli rätt sura efter att ha blivit avborstade några gånger. Att placera flustren högt har åtminstone en positiv egenskap, förmodligen minst två. De organiska syror som används vid ekologisk bekämpning förekommer naturligt i bikupor. De är tyngre än luft och rinner helt enkelt ut genom flustret i kupor med flustret vid golvet. Om binas utrymme är tätt nertill kommer koncentrationen av organiska syror att öka. Givetvis inte till bekämpningsnivåer men det är inte helt otänkbart att det besvärar varroakvalstren något. Förutom detta så brukar det hävdas att bin som kommer in nere vid botten får kvalster på sig som annars skulle fallit till botten. Vid hög placering kommer de in ovanför eller åtminstone i överkant på ynglet. Den stora nackdelen med högt placerat fluster, speciellt om ingången är mitt på långsidan är dels att det kan blåsa rätt in bland kakorna och att värmen som stiger uppåt vädras ur på ett mycket ineffektivt sätt. För att eliminera dessa båda nackdelar används sk periskop (se bilden ovan). Det förhindrar att det blåser rätt in och bina går in i underkant och vandrar upp till ingångshålen. Värmen vädras inte ut heller. En annan positiv effekt med ett så stort periskopfluster som på bilden ovan kan anas om man tittar på de topplister som är med på bilden. Det är tio lister och jag brukar normalt använda åtta vid invintring. Alla listerna befinner sig bakom det extra skyddet. Ingen vind träffar kupväggen direkt där listerna befinner sig. Ett bra extra skydd på vintern. Lägg märke till att det på bilden är en monterad djupbotten. Skarven mellan tråget och djupbotten syns tydligt på bilden. Iaktta detta för att få rätt uppfattning av hur långt ner detta periskop går på trågets sida. Det är ca 50 mm från nederkanten av tråget för att få så stor dubbelvägg som möjligt på vintern. Den dubbelvägg som skapas har gjort att jag gått ner till endast 28 mm tjocklek på framsidan. OBS! Vid användning av periskopfluster är det viktigt att det inte finns några hinder för det bina kastar ut genom flusterhålen, t.ex. döda bin. Således ingenting i underkant på periskopet och ett ordentligt avstånd. Jag har 30mm mellan trågets vägg och periskopets skiva. Baksidan Uppdatering 16/ : Det börjar bli dags att uppdatera byggsidorna med erfarenheter och lärdomar. Hade tänkt göra detta efter nyår men fick följande fråga från en läsare och ville svara så fort som möjligt om bygge pågår. Den kupa som beskrivs nedan är en tidigare modell och har i några senare serier ändrats en hel del vad gäller framför allt fönster. Frågan jag fick löd Jag är nyfiken på hur du fäster glasrutan på insidan av tråget? Vilar den helt på falsen? Den ser inte ut att vara limmad eller fastskruvad. Tack! Småbruk.se Bygga tbh kupor 53

54 Svaret han fick: Den bild du ser i inlägget är på en av de tidigare modellerna. Om du tittar under försäljning av färdigbyggda kupor så ser du en senare lösning som jag tycker är bättre. Där går glaset ända ut till gaveln. Betydligt lättare och billigare att bygga. För att minska kostnaderna och kunna använda standardvirke och dessutom slippa lim i kupan så mycket som möjligt så bygger jag baksidan av finsågat virke. Den är delad i två delar, en övre och en nedre där jag fräser (alt falshyvlar) en fals lika djup som glaset är tjockt. Fram tills nu har jag gjort den en mm djupare för limfog då insidan skall vara så slät som möjligt för att täta mot avdelningsluckan. Annars får du ett extra fluster där. Det krävs speciella lim för att limma glas och trä. Jag har använt ett lösningsmedelsfritt men det är nog bäst att undvika så mycket som möjligt. Hormonförändrande ämnen i nästan allt syntetiskt. Inte minst lim. Jag vill reducera lim så mycket som möjligt i kupan och kommer hädanefter att hålla glaset på plats med två lister som skruvas mot gaveln och hindrar glaset från att tryckas eller falla inåt. Inget lim och lätt att byta om det skulle gå sönder. En lärdom till jag gjort handlar om glasets placering i höjdled. Fördelen med glaset är att det är en kondensyta och ger möjlighet till insyn men det kan också vara en nackdel på vintern, en riktigt kall yta även om den isoleras på utsidan. Bina sätter sig så långt ifrån den som möjligt i klotet när det drar ihop sig på vintern. Därför kommer jag framöver att sätta inspektionsglaset så lågt som möjligt dvs. inte lägre än att understycket som glaset vilar mot håller. Ett understycke utan större fel som stora kvistar och liknande borde hålla vid en höjd på 75 mm. Den skall också kunna skruvas med två skruv på var sida i gaveln. Denna nedåtflytt sker på bekostnad av insyn som blir sämre men ändå intressant. Kondensytan hamnar lägre och mer under bina vilket är den stora fördelen. När det gäller vinterisolering av glaset har en vän använt tretexskivor, dvs. porösa träfiberskivor. Den du har bakom tapeter i gamla hus, den som gör väggen lite mjuk. Passar perfekt med två lager 12mm skiva. Det går också att överväga en höjd på långsidorna som är större än 300 mm, 350 mm kan vara en lyckad kompromiss mellan hanterbarhet och de fördelar som följer av höjdökningen. Jag kommer själv att experimentera med detta under nästa och kommande år. De med störst höjd kommer att vara 450mm men då handlar det om extensiva produktionskupor i utbigårdar. Dessa extrahöga kommer varken ha djupbotten eller inspektionsfönster då jag kommer bygga dem i stor mängd för eget bruk om det visar sig fungera väl. Vid val av uppställningsplats ställs framsidan, den med stor flusteröppning mot söder eller svagt mot sydost för tidig sol men framför allt för att baksidan skall få skydd mot solen. Gärna med skugga fram på eftermiddagen. 54 Bygga tbh kupor Småbruk.se

55 Baksidan med inspektionslucka och två små periskopfluster intill gavlarna Inspektionsluckan nedfälld Småbruk.se Bygga tbh kupor 55

56 Inspektionsfönster En viktig sak vid biodling mer på binas villkor är att störa så lite som möjligt i syfte att skapa så lite stress som möjligt. Med ett inspektionsglas som på bilden ovan kan man se mycket bl.a. om det behöver tillsättas fler lister pga. trängsel. Ofta ses även drottningceller även om det inte är en fullt godtagbar inspektion för svärmkontroll. Det gör det också möjligt att kontrollera bina tidigt på våren och få en uppfattning om fodertillgångarna utan att behöva öppna och kyla ner samhället. Att man sedan kan visa barnbarn eller brorsöner hur det ser ut inne i kupan gör inte saken sämre. Luftspalten mellan trågsidan och inspektionsluckan är 35 mm och jag kommer att låta de gamla täcken jag lägger över topplisterna och ner för avdelningsluckorna på vintern även fylla ut detta utrymme för att ge extra isolering på vintern. Själva luckan är 18 mm så även trågsidan men det kommer jag att ändra på framöver då jag tycker det är i klenaste laget hållfasthetsmässigt inte minst med tanke på den stora ursågning för själva inspektionsfönstret. Virket flisas också lätt vid gavlarna pga. att det blir snäva marginaler för skruvarna vid sammanfogningen. Det blir 28 mm även på denna vägg precis som den främre trågsidan. Luckan får vara 18 mm även i fortsättningen. Kupan som kondensor Det finns fler fördelar med ett inspektionsfönster och det är ytan på glaset. I vintras läste jag en bok från 1918 av Ed. H. Clark Constructive Beekeeping, en bok på endast knappt 50 sidor mycket väl värd att läsa och finns att ladda ner under Publikationer i högerspalten. Under hela min tid som biodlare så har jag hört om ventilation och åter ventilation, både vinter och sommar. Hur otroligt viktigt det är. Givetvis är det riktigt många gånger. De flesta biodlare har sett fläktande bin som skapar luftströmmar vid flustren och givetvis in i kuporna. I många delar av världen är problemet att hålla nere temperaturen i kupan. I vårt klimat är det tyvärr allt för sällan just de omständigheterna råder att det är det som är problemet. När förutsättningarna är riktigt bra, det är mitt i ett huvuddrag för min del kan det röra sig om t.ex. hallondraget i månadsskiftet juni-juli. Är det fullt solsken, ett riktigt väl utvecklat samhälle och fuktigt i markerna så kan en kupa öka runt fem kg i vikt på ett dygn. Det är givetvis nektar som bina mer eller mindre kastat in i kupan. De kan tom placera nektar i öppningarna på celler där det är yngel för att hinna hämta mer. När det sedan lugnar ner sig framåt eftermiddagen och kvällen så är det dags att ta hand om skörden och bina sätter igång att göra honung av nektarn. Detta arbete består i att i munnen bearbeta nektarn och bl.a. används enzymet inverats som omvandlar sockerarter till de enkla sockeraterna druvsocker och fruktsocker. Vattenhalten i nektarn kan vara så hög som 80% och bina vill ha den under 20% för att få bort risken för jäsning. Den som är något hemma på matematiken inser att det rör sig om flera liter vatten/dygn. Om detta sen skall ventileras bort handlar det om väldigt många kubikmeter luft som skall blåsas ut. Detta samtidigt som yngelrummet skall hålla grader och bina egentligen behöver vatten till fodertillverkningen åt ynglet. Om nu bina skall hålla temperaturen i yngelrummet vid denna ventilering så krävs det att de äter honung för att generera värme. Det i sin tur genererar ännu mer vatten som skall ventileras ut. Samtidigt som andra bin hämtar vatten till fodersaften. De som lärt känna bina och deras förmåga att optimera allting börjar tycka att detta kan inte vara binas enda sätt och 56 Bygga tbh kupor Småbruk.se

57 det är mycket riktigt. Det Clark tar upp i sin bok är hur bina använder sin kupa som kondensor. Bina som helst bygger sin bostad i ett levande träd en bit upp i luften täcker helt enkelt väggarna med propolis som ger en hård lackliknande yta som går att kondensera på. Rent trä är däremot mycket svårt att kondensera på. Glas känner de flesta till är en yta som det lätt kondenseras på. Så där är den ytterligare nyttan av inspektionfönstret. Under sommarhalvåret kommer du sällan att se någon kondens på ytan eftersom den raskt återanvänds till fodersafttillverkningen. Bina slipper flyga efter vatten och kan hämta nektar och pollen istället samtidigt som honungsförbrukning inte ökar för att hålla värmen. Nu börjar vi känna igen binas förmåga att optimera igen. Här är förklaringen till mitt placeringsråd av kupan i början på inlägget. Helt enkelt för att hjälpa till med kylning av kondensationsytorna. Hur ser det då ut på vintern? En kall glasyta inne i kupan. Det som absolut inte får hända är att det blir kondens i taket vilket sen droppar ner på bina. Det var en av anledningarna till att en del biodlare la tidningspapper under täckbräderna. Finns det en kallare yta så bildas kondensen i första hand där. Om kondens bildas på väggarna så rinner det ner på botten. Där är en av fördelarna med nätbotten då dels kondensvatten kan rinna ut. Att låta kuporna luta lite framåt har varit en annan metod då vattnet kunnat rinna ut genom flustret. Glasrutan kommer alltså att kondensera även på vintern och förhindra dropp på bina. Vattnet kan i mina försökskupor sen rinna ner i den djupbotten jag kommer att presentera i nästa inlägg som är full av organiskt material där det absorberas. Det är viktigt att glasskivan monteras i plan med insidan så det inte bildas en glipa mellan avdelningsluckan och glaset där bina kan krypa ut. Jag gjorde själv falsen som glaset skulle ligga i några mm för djup, tyvärr. Det skall inte upprepas på nästa serie. Rensningsluckan uppfälld för kontroll och rensning av småfluster vid gavlarna Småbruk.se Bygga tbh kupor 57

58 Extra fluster Småskalig biodling i topplistkupor mer på binas eget vis På baksidan ryms också två mindre fluster med uppfällbara periskop. En vid varje gavel. Att de går att fälla upp har till syfte att kunna kontrollera så de inte är igensatta. Kan vara lite överdrivet men jag tyckte det var skönt att ha den möjligheten. Dessa fluster gör det möjligt att sätta svärmar, göra avläggare i t.ex. svärmförhindrande syfte eller för utökning, reservsamhällen eller varför inte till drottningodling eller som parningskupor. Djupbotten Uppdatering : Kan konstatera att samhällen med djupbotten med organisk material har varit torra och fina hela vintern. De med fast träbotten kan vara fuktiga på botten under inte minst vårvintern. Än så länge ser det ut som ett lyckat experiment. Återkommer när fler erfarenheter dyker upp. Om bina får välja själva så bosätter de sig i ett levande hålträd med en volym på runt 40 liter, en bit upp och med en lämplig flusterstorlek så att samhället går att försvara. Hittar de inte den perfekta boningen så tar de givetvis bästa möjliga som kan vara nästan vad som helst. Trågkupan med monterad djupbotten 58 Bygga tbh kupor Småbruk.se

59 Detta med djupbotten är fortfarande på experimentstadiet så är du inte lagd åt det hållet så rekommenderar jag en vanlig bottenbräda istället. Själv har jag stora förväntningar på den. Tanken är att efterlikna det lager av organiskt material som finns i botten på hålträden. Där det samlats delar av ruttet trä, ett och annat löv osv. Eftersom det överallt förekommer små ekosystem med symbiotiska samband mellan organismer i naturen och bina varit så framgångsrika med sitt koncept genom årmiljonerna så borde det även i bibostäderna utvecklats dessa symbiotiska samband. Insekter, svampar och bakterier m.m. som trivs i den specifika miljö som botten på ett bisamhälle utgör. Som ni ser på bilden sitter det ett litet extratråg under själva huvudtråget. Detta fylls med sågspån, löv, litet murket trä osv. upp till den ordinarie trågbotten. Jag har för avsikt att använda de normala avdelningsluckorna. Djupet på det organiska skiktet blir en bit över tio centimeter. Vad jag förväntar mig är att se bl.a. en och annan tvestjärt. Blir de inte alldeles för många så borde de komma överens bra. Eftersom tvestjärtarna är allätare så äter de upp det mesta som trillar ner på botten t.ex. varroakvalster, kanske tom döda bin. De skulle kunna hjälpa till med städningen. Det jag inte vill se är myror som bosätter sig där. Skulle det göra det så kommer jag inledningsvis att låta dem vara men hålla dem under kontinuerlig uppsikt för att se vad som händer. Tar ingenting för givet längre. Detta organiska bottenskikt fungerar även som isolerad botten och fuktutjämnare samt absorberar den fukt som kondenserar på inspektionsfönstret under vintern och rinner ner på botten. Här kan säker bildas is under kallare perioder men med temperaturväxlingarna så torkar det upp. Kanske kommer svampar och bakterier som trivs här producera ämnen som hjälper bina. Varför inte organiska syror t.ex.? Det kommer jag inte att få reda på i mina experiment eftersom jag inte kommer att undersöka det. Jag kommer att se om det fungerar och kunna ana sådant genom friskare och starkare bisamhällen. Experimentet skall få fortgå under många år för att se hur det utvecklas och vad som händer om det inte blir något väldigt tokigt i flera av kuporna förstås. Vi får se hur det går. Rapporter kommer efterhand. Vore väldigt roligt om det kunde ske lite mer kvalificerad forskning på detta område. Det känns inte så långsökt med mina förväntningar då tom den mänskliga kroppen är ett ekosystem. Det sägs att en människa som biotop innehåller fler icke mänskliga celler än människoceller. Bakterier, kvalster och svampar på både insidan och utsidan. Så varför inte? Känner du till någon forskning på detta område vore jag mycket tacksam om du berättar det för mig. Taket Taket går givetvis att bygga på många sätt. Några saker att tänka på är att det finns plats för eventuell isolering, i mitt fall gamla täcken ovanpå topplisterna. Det är en fördel om du inte gör ett större mellanrum mellan gavel och tak än några millimeter för att hindra möss från att komma in. De kan klättra på benen. Det får däremot inte vara mindre än att det finns utrymme för träts rörelser så inte locket kärvar. Småbruk.se Bygga tbh kupor 59

60 Gör du ett platt tak så låt det luta något och använder du plåt så tänk på att den kan bli mycket varm på sommaren inte minst om den är mörk. Då måste du ha gott om luft under med god ventilation och helst isolering för att inte få kakfall, dvs det blir så varmt i kupan att vaxkakorna blir mjuka och försvagade så de ramlar ner på botten. Taksarg Se till att gavlarna på taket vilar på och skyddar ändträt på benen. Tak av fjällpanel 60 Bygga tbh kupor Småbruk.se

61 Taket blir rätt tungt, skall gångjärn monteras så kan det vara bra att ha benen något bredare än jag haft på mina prototyper. Det är något jag kommer att ändra på i fortsättningen. Undersidan på taket av fjällpanel En ytbehandling på taken och resten av kupan som visat sig fungera mycket bra är linolja med smällt bivax. Värm 20 delar linolja och 1 del bivax i vattenbad och använd som ytbehandling. Just när det gäller taken är det efter första behandlingen bra att öka andelen bivax. Jag gjorde en blandning med 4 delar linolja och en del bivax som slutstrykning. Skall den strykas på krävs att den är varm. Det ger när det svalnar lite en massa som liknar salva. Den massan tryckte jag sedan in i sprickor och skarvar så det blev tätt. Småbruk.se Bygga tbh kupor 61

62 Jag trodde det skulle spricka efter något år utsatt för sol, väta och vind men icke. Efter fem vintrar är det helt intakt. De första taken har svartnat efterhand, är fortfarande täta och har aldrig fått någon mer behandling. Ytbehandling med linoljevax Den ytbehandling jag själv använder består enbart av rå och kokt linolja samt bivax från min egen biodling. Ytbehandlingen görs i fyra steg. 1. Benen ställs i rå linolja minst ett dygn i båda ändar. 2. Hela bikupan stryks med rå linolja, extra flödigt i ändträ på tak och gavlar så dessa blir helt mättade. 3. Bikupan stryks med uppvärmd kokt linolja med smällt bivax i proportionerna 1 del bivax och 20 delar kokt linolja. 4. Ytterligare en strykning med kokt linolja och smällt bivax med något högre koncentration bivax. OBS! Denna ytbehandling är helt opigmenterad. Kupan kommer därför att gråna med tiden men den har ett bra skydd mot uttorkning. Mina första kupor har aldrig behandlats efter sin första strykning för åtta år sedan. Ingen spricka i ändträ på varken tak eller gavlar. 62 Bygga tbh kupor Småbruk.se

63 Det är lätt att efterbehandla vid behov med rå linolja i framför allt ändträ om väder och vind börjar ta ut sin rätt. Vill du hellre ha en yta behandlad med någon färg så rekommenderar jag att du målar med pigmenterad linoljefärg förtunnad med rå linolja enligt Ottosons färgmakeris rekommendationer för utomhusmålning Alt2. Jag är glad att vi kan ha kvar tillverkare av sådana kvalitetsprodukter som Ottosons levererar. Inte bara linoljefärg utan även deras övriga produkter. Ett företag som jag varmt kan rekommendera. Ottosons färgmakeri är dessutom återförsäljare av Gnestapenselns produkter. Ett familjeföretag som tagit upp traditionen i Sverige med handgjorda kvalitetspenslar. Köper du sådana penslar och är husbehovsmålare och dessutom sköter dem så har du penslar åtminstone ne stor del av ditt liv. Dessutom blir det mycket roligare att måla med riktiga verktyg. Varken Ottosons färg eller Gnestapenselns penslar är speciellt dyra utifrån vad man får. På denna sida ser du Ottosons sortiment och där har du också en mycket bra instruktionsfilm om penslar. Det jag tycker de missar i filmen är på slutet när de visar rengöring med såpa. När man såpat penseln, sköljt och rengjort den med vatten så såpar man in den igen och förvarar den med såpa som skydd för borsten. När man skall använda den igen så spolar man ur den med ljummet vatten, klar att använda. Mycket enkelt. Målar du själv, måla aldrig insidan av kupan. Det skall bina göra med sin propolis. Jag har på inget sätt fått betalt för det jag skrivit om andra företag i detta inlägg utan det är företag med riktigt fina produkter som jag hoppas det går bra för så jag kan handla av dem även i framtiden. Småbruk.se Bygga tbh kupor 63

64 Svärmfångningskupor Små kombikupor En av de mer uppenbara nackdelarna med horisontella topplistkupor, inte minst i den storlek som jag själv använder är att de är otympliga att flytta. I somras fick jag 10 drottningar på posten och jag hade brist på kupor. Jag hade tidigare funderat på detta med svärmfångningskupor och för den delen små kupor lämpliga som parningskupa för flera små samhällen. Varför inte bygga en kombikupa som är bra på allt som nämns ovan. En liten kupa för små avläggare, tre parningssamhällen, lätt att flytta samhällen i och ypperlig att placera ut för svärmfångning. Det blev nio stycken i en första vända. Så här ser de ut. En liten kombikupa Kupan har samma mått som de större långkuporna och det går att använda samma avdelningsluckor i båda typerna. De kupor jag byggt nu har en fast träbotten men skall man transportera längre sträckor, mer än någon halvtimme så bör det vara en nätbotten. En ram med nät som skruvas dit istället för luftväxlingen. Flustren är 25 mm hål som sitter högt placerade i båda gavlarna och en lågt på långsidan, totalt tre stycken. Under flustren på gavlarna sitter bärhandtagen som också är flusterbrädor. 64 Svärmfångningskupor Små kombikupor Småbruk.se

65 När jag gjorde småavläggarna i hembigården märkte jag vad bra placeringen var. När jag satt kakor och bin placerats i kupan så täpptes flusterhålen till automatiskt när jag greppade handtagen med mina handskförsedda händer för att bära kuporna till sina nya platser Taken är konstruerade på samma sätt som i långkuporna men med byggplywood istället för fjällpanel. Taken vilar direkt mot topplisterna. Hela kupan är behandlad först med rå linolja och därefter med koktlinolja som värmts och smällt bivax. Förhållandet 1:20. Längden är några mm kortare än 500 mm. Det ger en volym på ca 35 liter, ganska nära den volym på 40 liter som Tom Seelay identifierat som den ideala om bina får bestämma själva. Längden ger utrymme för ca 13 lister. För den som investerat i traditionella ramkupor och har lådor, ramar slunglinje osv skulle en variant av denna kupmodell kunna vara ett sätt att ta del av fördelarna för bina med det fria vaxbygget och samtidigt använda lådor mm för skörd. Bygg en kupa enligt ovan med mått så att det passar att ställa dina skattlådor ovanför. Anpassa höjd och vinklar på sidorna så volymen blir tillräckligt stor för att rymma yngelrum under sommaren och övervintringsutrymme på vintern. En storlek som motsvarar 13 heldadant eller något mer är tillräckligt skulle jag tro. För att möjliggöra för bina att gå upp i skattlådorna fräses spår i sidorna på topplisterna men inte ända ut i ändarna. Förutom att bigång skapas underlättar detta även om man har behov av varroabekämpning då oxalsyra appliceras på ett enkelt sätt mellan kakorna. Bara att sätta igång och experimentera för att hitta bra lösningar. Till försommaren placerar jag ut de första svärmfångningskuporna. Mer om det i ett senare inlägg. Ett om transport av bin och ett om avläggare samt ett om svärmning kommer också. Småbruk.se Svärmfångningskupor Små kombikupor 65

66 Nu säljerjag färdigbygda topplistkupor För aktuell model och pris. Se kupan i min webshop. En av de stora fördelarna med horisontella topplistkupor är att de är relativt enkla att tillverka av billigt eller tom återvunnet material. Några tillverkar kuporna av återvunna EUR pallar för att nämna ett exempel. Inte alla har tiden, verktygen eller kunskaperna att bygga kuporna själv därför erbjuder jag mig att bygga en färdig kupa åt dig. Kuporna byggs på beställning därför blir leveranstiden enligt överenskommelse. Kuporna kan givetvis fås efter önskemål men en bra utgångspunkt är de kupor jag bygger till mig själv. De ser ut enligt bilderna nedan och kostar 4950:- inkl moms. Frakt tillkommer. Långkupa framifrån Kupan är 1500 mm lång invändigt och har en total längd på 1700 mm. Att tänka på vid transport i egen bil. Har man inte en större kombibil går det utmärkt att använda takräcke. Den relativt långa längden har jag valt av egen erfarenhet då det underlättar skötseln och finns plats för avläggare eller svärmar vid gavlarna alternativt parningssamhällen vid drottningodling. Kupan blir väldigt lättskött, lite på bekostnad av flyttbarhet men det är det värt. Trågets mått är 125 mm i botten och 375 mm i överkant. Sidorna är 300 mm och lutar 25 grader. På bilden ses även det periskopfluster som kupan levereras med om inget annat sägs. Det är en lösning för att få fördelarna med högt placerat gavelfluster och möjligheten att inspektera samhället från båda håll vilket fluster mitt på långsidan ger möjlighet till. 66 Nu säljerjag färdigbygda topplistkupor Småbruk.se

67 Taket är tillverkat av fjällpanel som limmas i alla skarvar för täthet men det behöver en bra ytbehandling för lång livslängd. Själv behandlar jag taket med först rå linolja och sedan smällt bivax blandat i kokt linolja. Mina första tak behandlade på det sättet är inne på sin sjunde säsong utan någon läcka eller spricka. Förutom att trätaken är vackra så blir de heller inte lika varma som plåttak. Långkupa bakifrån Då taket blir relativt tungt pga det långa tråget monteras det med gångjärn med en kedja som stopp för enkel hantering. På baksidan finns ett inspektionsfönster i 4 mm glas som går hela vägen. Detta för att ge möjlighet att inspektera samhället utan att störa mer än med lite ljusinsläpp. Glaset går hela vägen från gavel till gavel för att även möjliggöra inspektion i småsamhällen vid gavlarna. Glaset döljs av en lucka på gångjärn som hålls på plats med ett enkelt vred i trä. Gavlarna är falsade (se vid överkanten av benet) för att göra bikupan så mustät som möjligt. När taket stängs sluter det helt tätt mot falsen. Under nocken i varje gavel är ett litet hål för ventilation men även mellan tråg och långsidan på taket är det en springa som möjliggör luftväxling. Skall kupan stå på en mycket varm plats kan jag göra större ventilationshål i gavlarna som spärras för getingar med stålnät (ej på bilden). Samtliga kupor levereras med 4 stycken avdelningsluckor och 42 stycken 32 mm topplister. Annan bredd på topplister levereras givetvis efter önskemål med så många som ryms i tråget. Småbruk.se Nu säljerjag färdigbygda topplistkupor 67

68 Långkupa gavel Om inget annat önskas levereras kupan med djupbotten som syns på bilden ovan. Den hålls på plats med excenterlås och har en nätbotten av stål. Djupbotten fylls med organisk material t.ex. flis från kompostkvarn eller liknande för fuktutjämning och isolering. Djupbotten får fortfarande betraktas som ett experiment. Alternativet till djupbotten är en bottenbräda i trä, fast monterad eller med excenterlås. Vid varje gavel finns även ett 25 mm runt flusterhål för småsamhällen. Ytbehandling av tak och väggar med bivax och linolja kan göras mot ett tillägg på 1000:- inkl moms. Beställning sker via mejl till patrick.sellman@gmail.com 68 Nu säljerjag färdigbygda topplistkupor Småbruk.se

69 Innehåll Bisamhället Den anarkistiska monarkin... 4 Binas strategi föröverlevnad... 4 Bikupans ekologi och bekämpningsmedel... 7 Binas eget apotek svampodling... 8 Bisamhället en superorganism Vaxkakorna ett livsnödvändigt organ i bisamhället del Bisamhället vaknar Stora vårkänslor för en biodlare Biodling på enkelt vis Utrustningen Grundläggande skötselmetoder Kakornas hanterbarhet Invintringen Fondant Ett behändigt bifoder Rättelse om socker som vinterfoder Avläggare Biodlingens produkter Propolis Honung Flytt av bin från ramkupa till horisontell topplistkupa Hur stor honungsskörd får man i en topplistkupa? Att transportera bin Bygga tbh kupor Formar och mallar Flustret Baksidan Djupbotten Taket Ytbehandling med linoljevax Svärmfångningskupor Små kombikupor Nu säljerjag färdigbygda topplistkupor Småbruk.se Nu säljerjag färdigbygda topplistkupor 69

70 1976 så kom boken Självhushållning ut på svenska för första gången. Det var på den tiden när bibliotekarien skrev in lånenumret i en tabell längst bak i boken. Jag var alltid för sen med inlämningen och ändå var hela tabellen full med mitt lånenummer. Jag kan inte ens gissa hur många gånger jag läst, bläddrat och inspirerats av John Seymours bok. Just småskaligheten, att göra saker för hand utan en massa dyra, bullrande och många gånger otrevliga maskiner eller när det faktiskt spelar roll för bina att jag satt några hundra krokuslökar eller när det spelar roll att jag går ut med potatis och morotsskalen till höns och gäss. Det ger så mycket extra glädje och mening i vardagen. Ett sammanhang. Bina har en särskild plats i mitt hjärta och har följt mig genom livet med några korta uppehåll sedan slutet av sjuttiotalet då min far skaffade familjens första bin. Han blev tidigt allergisk så ansvaret att sköta bina föll på mig. Med detta i bagaget var det inte konstigt att jag när barnen föddes för ett kvartssekel sedan timrade och byggde vårt hus på en mycket vacker plats med dryga tunnlandet mark. Nu är barnen sedan några år utflugna men å andra sidan så har man ju blivit befordrad till morfar. Mitt huvudsyfte med denna lilla bok är att vi skall bli fler småbiodlare i landet igen. Det är för sorgligt att när man är på besök hos folk och tittar i äppelblommen och det aldrig finns några Apis Melifera där. 70 Nu säljerjag färdigbygda topplistkupor Småbruk.se