Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Transkript

1 Diarienummer (Y) (O) (BD) 1 (16) Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG Redovisning för år 2017 av aktiviteter finansierade med bidrag från anslag 1:11 åtgärder för havs- och vattenmiljö för arbete som stödjer Havs- och vattenmyndighetens vägledning inom miljöbalkens område Havs- och vattenmyndigheten (HaV) beslutade (dnr , samt ) om att under lämna bidrag till Länsstyrelserna i Västra Götalands, Norrbottens samt Västernorrlands län för arbete som stödjer Havs- och vattenmyndighetens vägledning inom miljöbalkens område. Detta är redovisningen till Havs- och vattenmyndigheten av genomförda aktiviteter 2017 samt av vissa resultat från hela projektperioden. För år 2017 utgick bidrag till Länsstyrelsen Västernorrland och Norrbotten med kronor vardera och Länsstyrelsen Västra Götaland erhöll kr. Bidraget har använts för arbete inom de områden som specificeras i aktivitetsplanen som hör till bidragsbeslutet ( bilaga 2, Projekt HaV LST xlsx ). En ekonomisk rapport för året redovisades från respektive länsstyrelse till Havs- och vattenmyndigheten i januari Följande bilagor ingår i verksamhetsredovisningen. Dokument Bilaga 1. Svensk kompensationsodling av lax och öring - med förslag till riktlinjer för godkänd smolt Bilaga 2. Genetisk märkning av östersjölax Bilaga 3. Information om fiskeutredningsgruppen Bilaga 4. Beräkning av särskild fiskeavgift Bilaga 5. Sammanställning om länsstyrelsernas vattenverksamhetstillsyn Beskrivning PM med: 1. Domsvillkor och beskrivning per älv 2. Metodik för bedömning av smoltkvalitet 3. Förslag till bedömning av odlad lax- och öringsmolt En sammanställning av kunskapsläget och rådande möjligheter att använda genetisk märkning (DNA) för att följa upp utsättningar av kompensationsodlad laxfisk. PM från april 2017 som beskriver fiskeutredningsgruppens verksamhet, kontaktvägar och historik. Förslag på tillvägagångssätt, beräkningsunderlag och exempel. PM om hur hittillsvarande tillsyn bedrivits utgående från besök vid ett urval länsstyrelser. Postadress: Göteborg Telefon/Fax: (vxl) Webbadress: E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se

2 2 (16) Figur 1. Platsrelaterade ärenden och insatser i vilka Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands, Norrbottens och Västernorrlands län deltagit under perioden Ett flertal, men inte alla, insatser är kopplade till aktuellt bidrag från HaV:s anslag 1:11 åtgärder för havs- och vattenmiljö.

3 3 (16) Övergripande och gemensamma punkter Fiskeutredningsgruppen har sedan övergången från HaV till länsstyrelsen 2012, arbetat med många typer av ärenden och andra aktiviteter över hela landet. Finansieringen har utgjorts av myndigheternas förvaltningsanslag, avgifter och olika projektmedel. För att beskriva bredden och den geografiska utbredningen av de tre länsstyrelsernas samlade fiskeutredningsverksamhet redovisas här en karta, se figur 1, över ärenden och andra insatser sedan HaV:s bidrag för perioderna och har på ett betydande sätt bidragit till insatsens omfattning. Utöver det som visas i kartan gjordes med stöd av utredningsverksamhetens resurser en omfattande tillsynsinsats mot kraftverk och dammar i Västerhavets vattendistrikt Över 300 objekt omfattades av aktiviteten som i stor utsträckning ledde till att tolkningen av miljöbalken tydliggjordes och ny rättspraxis utarbetades. För att planera och följa upp verksamheten har ett antal möten hållits under året mellan fiskeutredningsgrupperna i Västra Götaland, Västernorrland och Norrbotten. I januari hölls ett planeringsmöte med chefer och nyckelpersoner (Stockholm), därutöver har hela gruppen träffats fysiskt vid ett tillfälle (Härnösand) och ett flertal möten har hållits via Lync. Vid respektive länsstyrelse har också interna Fiskeutredningsgruppsmöten hållits. Via vår webbsida ( finns information om vår verksamhet som inkluderar dokumentation från det nationella smoltmötet samt exempel på genomförda sakkunniguppdrag de senaste åren. Information om verksamheten har under året spridits genom bland annat träffar med flera olika länsstyrelser och genom kontakter och verksamhetsdiskussion med länsstyrelsernas chefsgrupp för vattenstrategiska frågor (ingår i länsstyrelsens miljönätverk). Information har också givits vid andra tillfällen. Vid HaV:s vattenhandläggarträff med inriktning på kraftverk och dammar i Stockholm i maj medverkade Fiskeutredningsgruppen med verksamhetsinformation och höll föredrag om fiskvägar. Nedlagt arbete på olika delmoment Fiskeutredningsgrupperna har haft ett integrerat arbetssätt där arbetet inom olika delprojekt varit överlappande. Detta gäller särskilt delprojekt rådgivning och expertstöd, delprojekt nationell resurs för tillsyn och delprojekt fiskevård.

4 4 (16) Arbetet vid Länsstyrelsen i Västra Götaland har i stort fortsatt med samma resurser och organisation som under 2016, även om personalresurserna varit något mer begränsade. Totalt lades knappt 1800 timmar på projektet, att jämföra med 2100 timmar året innan. Inom ramen för delprojekt nationell resurs för tillsyn lades 920 timmar på tillsyn och fiskvägsinventering medan betydligt mindre tid (ca 90 timmar) lades på åtgärdsplaner för kraftigt modifierade vatten (KMV). 148 timmar avsåg arbete med fiskeavgiftsberäkningar (rådgivning och expertstöd). Drygt 100 timmar har stöttat länsöverskridande fiskevårdsarbete, huvudsakligen arbete med LIFEansökan för atlantlax. Knappt 100 timmar har lagts på nationella kompensationsodlingsfrågor. Övriga ca 440 timmar var övergripande arbete såsom projektadministration, extern information, intern FUG-verksamhet och kompetensutveckling. På Länsstyrelsen i Norrbotten anställdes en person 2015 för att arbeta med aktiviteterna planerade att utföras under åren Dessutom arbetar övriga personer vid fiskeutredningsgruppen till del med projektet. Under 2017 lades totalt 3175 timmar på projektet. Den mesta tiden lades på rådgivning och expertstöd, ca 1250 timmar. Till stor del utgörs denna tid av arbete med kraftigt modifierade vatten samt med KMV-pilotprojektet Luleälven. På området fiskevårdsprojekt och på nationell resurs för tillsyn lades 800 respektive 460 timmar. Inom kompensationsodling arbetades 275 timmar. För Länsstyrelsen Västernorrlands del genomfördes arbetet inom projektet med ordinarie personal vid fiskeutredningsgruppen (fyra personer) samt en länsjurist som engagerades för att medverka i delprojekt nationell resurs för tillsyn. Dessutom har fältpersonal medverkat i vissa insatser. Totalt lades 2205 timmar ner på projektet under Den största insatsen omfattade ca 569 timmar på delprojekt nationell resurs för tillsyn. Nästan lika stor insats, 564 timmar, lades på delprojektet rådgivning och expertstöd och av dessa var 279 timmar relaterade till åtgärdsplaner för kraftigt modifierade vatten. Därutöver lades 412 timmar på delprojekt kompensationsodling och 200 timmar på fiskevårdsprojekt. Omkring 460 timmar utgjordes av övergripande arbete som bland annat omfattade projektadministration, projektgemensamma aktiviteter och information.

5 5 (16) Redovisning av det arbete som genomförts under 2017 för varje delprojekt i aktivitetsplanen Kompensationsodling Fiskeutredningsgrupperna har ordnat årliga tvådagars nationella smoltkompensationsseminarier sedan Seminariet riktar sig mot berörda verksamhetsutövare och myndigheter. Under 2017 var det drygt 40 personer som deltog. Material från seminarierna finns på hemsidan: Återkopplingen från de medverkande på seminarierna har varit mycket positiv och det finns en önskan att FUG fortsätter att arrangera dessa möten. Fiskeutredningsgrupperna har från verksamhetsutövarna efterfrågat de domar som reglerar utsättningarna av kompensationsodlad smolt samt hur utsättningarna och märkningarna sker idag. Materialet finns sammanställt i bilaga 1 samt i excelfil som finns hos FUG och erhålls vid förfrågan. För att få en tydligare bild över hur förhållandena och förutsättningarna är i respektive älv har FUG sammanställt och beskrivit utsättningarna och myndigheternas rutiner för till exempel smoltbesiktningar på älvsnivå, även detta återfinns i bilaga 1. Under 2017 har FUG tagit fram ett förslag för gemensamma kriterier för godkänd smolt, i detta ingår även en genomgång av metodiken för besiktning av smolt (bilaga 1). Syftet är att kriterierna framöver ska användas av länsstyrelserna, som tillsynsmyndighet, för godkännande av utsättningsfisk och eventuellt avräkningar av underkänd fisk. Kriterierna för godkänd fisk blir därmed likadana över hela landet. Det blir också ytterligare en drivkraft för verksamhetsutövarna att verka för att få fram fisk som är i så bra skick som möjligt. Förslaget presenterades och diskuterades vid smoltkompensationsseminariet februari 2018 och deltagarna har ombetts att inkomma med synpunkter. Fiskeutredningsgrupperna har i övrigt under 2017 haft frekventa kontakter avseende länsövergripande frågor för kust och inland med fiskodlingsföreståndare, kraftbolag/vattenregleringsföretag och andra länsstyrelser. Genetisk märkning och kartläggning av kompensationsstammar Länsstyrelsen Västernorrland har under projekttiden etablerat ett bra samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, Sötvattenslaboratoriet. Diskussioner om märkning har förts och rapporten Genetisk märkning av östersjölax (bilaga 2), som tidigare beställts av SLU, har levererats under 2017 och förutsätts leda vidare i frågan om alternativa märkmetoder. I samarbete med SLU har även ett projekt avseende genetiska analyser av havsöring initierats. Under har Länsstyrelsen Västernorrland beställt analyser av

6 6 (16) ett relativt omfattande material (> 600 individer) av vild havsöring insamlad från flera mindre vattendrag samt spöfångade längs kusten. Kompensationsodlarna deltar i viss mån även i projektet och provtagning för genetisk analys har genomförts på två odlingar av det avelsmaterial som användes hösten För laxen i Östersjön finns redan genetisk information framtagen (en s.k. baseline) över alla kompensationsstammar medan denna information idag saknas för havsöring. En målsättning med projektet är således att undersöka och kvantifiera den genetiska variationen och försöka utarbeta en baseline även för den odlade havsöringen. Den genetiska kartläggningen kan även ses som en pilotstudie avseende länsstyrelsens förvaltningsarbete beträffande havsöring. Samverkan mellan flera myndigheter kan komma att utvidgas med fler analyser och fördjupad utvärdering kommande år. I projektet ingår att SLU under 2018 ska producera en mindre sammanfattande rapport över insamlat material men kontakter förs även med Stockholms universitet och möjligheterna att få materialet grundligare analyserat. Rådgivning och expertstöd Fiskeutredningsgruppens arbetssätt, information om gruppen och om kontaktvägar Se bilaga 3, PM från april 2017 till länsstyrelsernas vattenstrategiska grupp som beskriver Fiskeutredningsgruppens verksamhet, kontaktvägar och historisk bakgrund. Bilagorna till nämnda PM medföljer inte denna återrapportering. I korthet kan annars kontaktvägarna, främst avsedda för andra myndigheter, beskrivas enlig följande. Hör av er till fiskeutredningsgruppen vid aktuell länsstyrelse och beskriv behovet av utredning/stöd/samverkan. Resonera om utredningens art, omfattning och tidsmässiga utförande. Vad gäller sakkunnigutredningar i mark- och miljödomstol är det bra om en första kontakt tas redan i samband med verksamhetsutövarens samråd med länsstyrelsen. När vi kommit överens om formerna för genomförandet av en utredning eller annat stöd så bör en mer formell begäran skickas in via e-post så att vi kan öppna ett ärende. Här bör också överenskommelse om eventuell finansiering ha skett. Fiskutredningsgruppen tar alltid ut avgift ut vid förordnande om sakkunnigutredning av mark- och miljödomstolen då sökanden är skyldig att stå för kostnaderna. Utredningar av mindre omfattning på begäran av annan myndighet kan efter överenskommelse utföras utan avgift. Om vi behöver ta ut avgift så sker detta efter diskussion och överenskommelse med den myndighet som begär utredning. Uppdragsförfrågningar tas emot löpande, mindre uppdrag/stöd/rådgivning kan ofta göras inom några veckor. Förfrågningar rörande större uppdrag sker till chef på respektive FUG-länsstyrelse. Större uppdrag måste beställas/överenskommas med

7 7 (16) längre framförhållning. Exempel på uppdrag som fiskeutredningsgrupperna kan genomföra är följande. Ta fram underlag till prövningar och omprövningar Utlåtande kring förslag på skadeförebyggande åtgärder eller kontrollprogram Uppdrag enligt villkor i domar (i samverkan med tillsynsmyndighet), till exempel smoltbesiktningar och kontroll av fiskvägars funktion. Ta fram underlag för väckande av latenta villkor Kraftigt modifierade vatten (KMV), vattenkraft Länsstyrelsernas fiskeutredningsgrupp har bistått Vattenmyndigheterna genom att ta fram underlag om faktisk produktion och ekologisk potential i kraftigt modifierade vatten (KMV) samt förslag till åtgärder för att uppnå ekologisk potential. Fiskeutredningsgruppen har även lagt tid inom pilotprojektet för Luleälven vilket har varit grundpelaren i arbetet med kunskapsinsamling och för att ta fram åtgärdsplan för Luleälven. Erfarenheterna från Luleälven har därefter legat till grund för bedömningar även i arbetet med Skellefteälven. Slutrapporten från Pilotprojekt Luleälven håller på att färdigställas och kommer att redovisas till HaV och Vattenmyndigheten i Bottenviken. Pilotprojektet för Nissan, där Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götaland utarbetat åtgärdsförslag, har tidigare redovisats under projektet "Dialog Vattenkraft" som Havs- och vattenmyndigheten drivit. Det återstår att slutföra en dokumentation av föreslagna åtgärder, något som kommer att vara klart under våren Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen Västernorrland har bistått Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län och i någon mån Länsstyrelsen i Västerbottens län i arbetet med åtgärder inom KMV som underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsplaner för vattenkraften. Förslag på åtgärder vid anläggningar och innehåll i åtgärdsplaner har tagits fram. Ålförvaltning Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län har under 2017 tagit initiativ till att revidera ålplanen för Viskan. En populationsmodell ska tas fram för att på så sätt kunna avgöra var eventuella utsättningar av i mynningen infångad ål kan sättas ut med hänsyn till uppväxtområden samt mortalitet i turbiner m.m. Arbetet har inletts med sammanställning av domar och villkor. EN GIS-analys har också gjorts som definierar uppväxtområden för ål i vattensystemet. Planen ska vara klar under första halvåret 2018 och även kunna utgöra en arbetsmodell som kan användas för andra vattenområden.

8 8 (16) Utveckling av fiskesakkunnigstödet Västra Götaland har även lagt resurser på utveckling av fiskvägar och uppföljning av fiskvägar. Tester med olika uppföljningsmetoder såsom elfiske och fälla har testats vid en modern fiskväg. Vid en annan fiskväg (Jonsereds kraftstation) har test med klunkning (tillfälliga flödesökningar) av vatten gjorts för att locka mer fisk till fiskvägen. En sammanställning och utvärdering av data från klunkning vid Strömsbro i Testeboån har gjorts. Ny utrustning för uppföljning och loggning av vattentappning och vattennivåer har testats på flera platser. En enkel manual har tagits fram för utrustningen. Den kommer att spridas till länsstyrelserna. Kvalitetssäkring av fiskvägar Arbetet påbörjades med kvalitetssäkring av fiskvägars funktion och datavärdskap för insamlat fiskregistreringsdata men eftersom Karlstads universitet erhöll ett uppdrag från Havs och vattenmyndigheten att utreda behoven för framtagande av en undersökningstyp samt datavärdskap för data från fiskräknare bestämde sig fiskeutredningsgruppen att det inte var meningsfullt att köra parallella projekt. fiskeutredningsgruppen deltog på workshop inom uppdraget för Karlstads universitet. Vägledning för beräkning av fiskeavgifter Fiskeutredningsgruppen har gemensamt tagit fram en manual för beräkning av fiskeavgifter (bilaga 4). I ett första skede är syftet med manualen att dokumentera, kvalitetssäkra och likrikta fiskeavgiftsberäkningarna som görs av FUGlänsstyrelserna. Manualen ska i förlängningen även kunna användas av övriga länsstyrelser. Manualen innehåller bakgrunden till fiskeavgifter och genomgång av beräkningssätt och produktionsdata samt exempel från hela Sveriges kust inklusive Mälaren. Avslutningsvis ger manualen en genomgång av de provtagningsmetoder som kan användas för att insamla det underlag som behövs för att beräkna fiskeavgifter. Uppvandringskontroll Under våren 2017 har fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län hjälpt Länsstyrelsen Värmland att installera en ekolodskamera i Klarälven nedströms första kraftverket, Forshaga. Syftet med undersökningen var att registrera tidigt uppstigande öringar och laxar för att relatera antalet uppströmspassager med antalet fiskar som simmar upp i fiskvägen och ansamlas i fångstbassängen samt erhålla kunskap om ekolodstekniken. Installation utfördes av FUG tillsammans med Länsstyrelsen i Värmlands län. FUG hjälpte till med övervakning genom fjärruppkoppling samt utbildning av analysprogrammet. Fiskvandringsstudien pågick under en månad och analys utfördes av Lst Värmland

9 9 (16) och ett mycket stort antal större fiskar registrerades samt grupper av fisk av mindre storlek. Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län har också genomfört effektivitetskontroll av fiskvägen i Sikfors kraftverk i Piteälven. Vid kontrollen användes ekolodsteknik för att registrera uppvandrande lax och öring. Resultatet visade på en mycket stor fördröjning av uppvandringen vilket innebar att fisk inte hinner upp till de övre lekområdena samt att ca 25 % inte passerade fiskvägen. Kompetensutveckling Två personer från fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län deltog på FishPassage 2017 i Corvallis, Oregon state, USA. Vid konferensen presenterades en poster från undersökningarna av passageeffektivitet och fördröjningar förbi Sikfors kraftstation i Piteälven. Vid konferensen presenterades bland annat ny teknik som kan vara applicerbar inom vårt fortsatta arbete. Utveckla utredningsverksamheten Denna aktivitet var ursprungligen tänkt för utveckling av utredningsverksamheten avseende kust och hav och miljöfarlig verksamhet. Ingen verksamhet under Fiskevårdsprojekt Under 2017 har Länsstyrelsen i Västra Götalands län gjort en mindre insats inom ramen för fiskevårdsprojekt. Det rör sig om stöd vid framtagande av en EU-life ansökan för Atlantlax, där SLU och Länsstyrelsen i Västra Götaland och eventuellt Halland deltar. Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län har bistått länsstyrelserna i Norr- och Västerbottens län i framtagande av ett flertal projektansökningar. Det har handlat om såväl stora EU-projekt som mindre ansökningar om nationell finansiering. Även om inte alla projekt har beviljats stöd så har arbetet bidragit till ökad samverkan och samsyn mellan myndigheterna i denna typ av frågor. Fiskeutredningsgruppen har även hjälpt Länsstyrelsen i Västerbottens län med att ta fram underlag till en eventuell omprövning av tillståndet för Åman Övre kraftverk. Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län har deltagit ett fiskevårdsprojekt där syftet är att erhålla en ändrad vattenhushållningsregim i sjöarna Rappen och Labbas, vilka fungerar som regleringsmagasin för Sikfors kraftverk i Piteälven. Syftet är att erhålla vattenföring i Rappenjåkk under hela året och inte som idag att vattendraget blir torrlagt på grund av nolltappning när sjöarna ska fyllas upp. Inom projektet ingår även åtgärdande av konnektivitietsproblem vid ett antal rörbroar samt anläggande

10 10 (16) av lekområden för öring i tillrinnande bäckar till sjöarna. Fiskeutredningsgruppen har medverkat i utbildning i anläggande av lekområden för medlemmar i Rappen-Labbas intresseförening. Elfiskeundersökningar på de anlagda lekområdena har påvisat ökade tätheter av årsungar (0+) öring, vilket visar att områdena fungerar väl för fiskreproduktion. Inom projektet har även uppföljning genomförts av de villkorssatta utsättningar som utförs av regleringsföretaget både i sjöarna och i Veppsajåkk. Utsättningarna av ettåriga öringar i Veppsajåkk har vid kontrollerna både 2016 och 2017 visat på en mycket hög dödlighet, vilket har föranlett en diskussion om ändrad inriktning av åtgärden. Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län har även initierat ett samarbete med Luleå tekniska Universitet för att hitta gemensamma projekt främst kopplat mot fiskvandring, men även för att fylla kunskapsluckor gällande fiskarters val av lekområden kopplat till hydrologin. Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen Västernorrland har medverkat på olika sätt i en rad fiskevårdsprojekt. Flera överlappar med delprojekt Tillsyn. I flera fall rör det sig om mångårig samverkan med annan länsstyrelse, kommuner, fiskevårdsorganisationer och i vissa fall även verksamhetsutövare. Nedan ett urval av projekt där Fiskeutredningsgruppen medverkat. Laxbäcken (Västerbotten) Förbättring av befintlig fiskvandringsväg. Samverkan med verksamhetsutövare, kommunen, fiskevårdsområdesföreningen, Kammarkollegiet och Länsstyrelsen i Västerbottens län. Testeboån (Gävleborg) Medverkan sedan många år i fiskevårdsgrupp med Länsstyrelsen Gävleborg, kommunen, SLU och fiskevårdsorganisationer. Handlar om att stärka befintliga bestånd av havsvandrande lax, havsöring och sik. Även att förbättra vandringsmöjligheterna förbi befintliga dammar och kraftverk, utrivning i vissa fall. Kopplat till delprojekt nationell resurs för tillsyn. Bågede (Jämtland). Gäller en nationellt värdefull öringstam. Förbättring av möjligheterna för fiskvandring förbi ett kraftverk samt förbättring av lek- och uppväxtförhållanden nedströms en regleringsdamm. Fiskräknare finns. Flerårig samverkan med Länsstyrelsen i Jämtlands län, Kammarkollegiet, fiskevårdsområdesföreningen och kommunen. Dammån (Jämtland) Förbättring av vandringsmöjligheterna förbi Åhns kraftverk. Kammarkollegiet, fiskevårdsområdessföreningen, kommunen, länsstyrelsen Jämtland Projekt gädda abborre (Västernorrland), stärka kustlevande bestånd, undanröjande av vandringshinder m.m. Samverkan med kommunen, markägare, entreprenör.

11 11 (16) Nationell resurs för tillsyn Strategi och prioritering av tillsyn vattenverksamhet Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götaland genomförde under 2015 och 2016 möten med tio länsstyrelser och diskuterade prövning och tillsyn av kraftverk och dammar, bidragsfrågan, prioritering och dialog samt information om Fiskeutredningsgruppens verksamhet. Anteckningar från dessa möten har sammanställts (bilaga 5). Tanken med dessa möten var att arbeta fram en länsstyrelsegemensam strategi för tillsyn av kraftverk och dammar. När förändringarna kring den nya lagstiftningen tydliggjordes blev dock mycket av den tänkta strategin lagd på is. En del av det som kommit fram i detta arbete avses användas i Västra Götalands fiskvägsrapport. Med start 2016 och under 2017 har fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västernorrland besökt sju länsstyrelser (Jämtland, Gävleborg, Uppsala, Dalarna, Stockholm, Västerbotten, Gotland och Örebro (Skype-möte). Målet har dels varit att informera om fiskeutredningsgruppens bakgrund och ordinarie verksamhet, dels informera om verksamhet som bedrivs i projektform. Särskild fokus har hållits på frågor kopplade till tillsyn kraftverk och dammar och vad länsstyrelserna ser för behov av stöd. Följande synpunkter/behov framkom från flertalet länsstyrelser, vilka liknar de som framkommit vid mötena i södra Sverige. Gemensamma riktlinjer för kravnivå på verksamhetsutövarens egenkontroll. Behov av sakkunnigstöd i enskilda ärenden (passagemöjligheter, principiellt viktiga ärenden). När är en fiskeavgift lämplig och hur fungerar förfarandet. Förmedla goda exempel inom tillsynen. Som ett led i att bidra till ökat samarbete och samsyn mellan länen har fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västernorrland anordnat fyra Skype-möten och ett fysiskt möte i Härnösand för vattenhandläggare i främst norrlandslänen under februari egeninitierad tillsyn kraftverk och dammar, 9 juni - miljöundersökningar i egenkontrollen, september - norrlandsträff i Härnösand för vattenhandläggare på temat planerad tillsyn och egenkontroll. 20 oktober-miljöundersökningar i kraftverksägarens/dammägarens egenkontroll. 7 december Tillsyn och prövning kraftverk och dammar. Vidare har ett PM avseende juridiken kring flottledsdammar tagits fram.

12 12 (16) Prioritering av tillsynsobjekt Vid de möten som tidigare hållits med länsstyrelserna i södra Sverige 2015 och 2016 har diskussioner om prioritering diskuterats. Ett par viktiga aspekter som framkommit är: Viktigt med dialog innan Viktigt att involvera kulturmiljöfunktionen på länsstyrelsen Exempel på prioriteringsgrunder som lyfts fram är utpekade värdefulla vatten, Natura 2000 och naturreservat, tillståndslösa anläggningar, vattenförekomster med sämre än god status på hydromorfologi och gemensam insats för anläggningar som har samma ägare. Vissa län har jobbat med olika prioriteringsverktyg som t.ex. samlad åtgärdsplan för vatten (Jönköping) eller ett modelleringsindex (Värmland) Underlaget som samlats in vid inventeringen av fiskvägar håller på att sammanställas, men ligger redan till grund för prioriteringar i tillsynsarbetet genom kontinuerliga samverkan med Länsstyrelserna. Specifika, mer detaljerade rapporter med information och data för varje fiskväg skickas över till berörd länsstyrelse efter att alla objekt har besökts. Hittills har rapporter för Blekinge, Skåne, Kronoberg, Halland, Kalmar, Östergötland, Södermanland, Värmland, Dalarna och Västerbotten överlämnats. Fiskesakkunnigstöd i prövning och tillsyn Fiskeutredningsgrupperna vid alla tre länsstyrelserna har deltagit med fiskesakkunskap i ett flertal ärenden kopplat till miljöbalken med syfte att utveckla och ge stöd till andra myndigheter. I stort sett samtliga länsstyrelser har efterfrågat stöd. Vi har även jobbat med Kammarkollegiet. Insatserna har rört ansökningsmål, tillsynsobjekt, potentiella omprövningsobjekt men även fiskekompensationsfrågor. I vissa fall har delfinansiering skett av annan myndighet eller genom det egna förvaltningsanslaget. Samverkan har även skett med Kammarkollegiet avseende underlag till potentiella omprövningsansökningar. Några exempel på ärenden där vi deltagit under 2017; Gammelby kraftverk, Gideälven, Örnsköldsviks kommun, Västernorrland län. Fiskeutredningsgruppen har bidragit med underlag för yttrande och omprövning avseende Kammarkollegiets omprövningsansökan angående en fiskväg. Utredning om allmänt fiskeintresse på begäran av Länsstyrelsen i Södermanlands län avseende tillståndsprövning av vattenverksamhet. Fjätfallen, Fjätälven, Österdalälven. Begäran från Länsstyrelsen Dalarna om stöd vid utformning av kontroll av fiskvägens funktion. Granskning och rådgivning vid omprövning av kraftverk i Lyckebyån i Blekinge län Granskning och utlåtande för fiskpassage vid Åby kraftverk i Kronobergs län

13 13 (16) Granskning och utlåtande av förslag på nedströmspassage för Skälleryds kraftverk i Kalmar län Sikfors kraftverk i Piteälven (Norrbottens län) har tillsynats med avseende på fiskvandring varvid kontakter tagits med ägaren om förändrade tappningar i spilluckorna vilket resulterat i förbättrat uppsteg i fiskvägen. Samråd avseende anläggande av fiskvägar i Lillpite kraftstation och Råbäckens kraftstation i Lillpiteälven (Norrbottens län) Samråd med ägaren för Hednäs kraftstation i Åbyälven (Västerbottens län) har genomförts angående omkonstruktion av befintlig fiskväg. Genom fiskvägsinventeringen har underlaget i ett antal konkreta fall kunnat användas i tillsynsarbetet i berört län. Exempel på sådana är fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län som stöttat Länsstyrelsen i Västerbottens län i deras arbete med tillsyn och kontroll av fiskvägarna i Sävarån. Liknande exempel finns från Blekinge, Kalmar och Västra Götalands län där fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län deltagit i tillsynsärenden. Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län har under 2017 haft ett särskilt uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län med tillsyn och kontroll av fiskvägarna i Alsterån. Uppdraget har bestått i dokumentation och uppföljning av fiskvägarnas funktion. Villkoren i tillstånden har följts upp. Förslag till förbättrande åtgärder har presenterats. Som stöd för åtgärdsförslagen har en populationsmodell för lax- och öring upprättats. En slutrapport har tagits fram. Utredningen har delvis finansierats av medel från delprojekt nationell resurs för tillsyn. Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län har fortsatt att bidra i arbetet med att justera ett kontrollprogram för fiskvandring m.m. vid ett omlöp vid Anundsjö kraftverk i Moälvens vattensystem. Detta tillsammans med verksamhetsutövaren och Örnsköldsviks kommun. Erfarenheterna av kontrollprogramsutformningen bör kunna användas i vägledningssyfte framöver.. Inventering och funktionsbedömning av fiskvägar Fiskeutredningsgruppen har under inventerat ett urval av framförallt tekniska fiskvägar i Sverige. Syftet har varit att bedöma fiskvägars funktion samt kontrollera de uppgifter som har lags in i den nationella databasen Åtgärder i vatten (ÅiV). Vid vissa tillståndsgivna fiskvägar har också en noggrannare kontroll av villkor-sefterlevnad utförts. Insamlad data kommer att skickas till och importeras i databasen. Totalt har 207 fiskvägar besökts och bedömts. Resultaten av inventeringarna ska presenteras i repektive länsstyrelses rapportserie. En gemensam metodik har eftersträvats. Under två dagar i september 2017 träffades FUG-länsstyrelserna i Härnösand för att diskutera och pröva på inventeringsmetodiken i fält på ett antal fiskvägar i Västernorrlands län.

14 14 (16) I Norr- och Västerbotten har personal från fiskeutredningruppen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län inventerat samtliga tekniska fiskvägar som finns inlagda i ÅiV (10 i Norrbottens och 23 i Västerbottens län, se figur 2 och tabell 1). Figur 2. Fiskvägar inventerade av FUG vid Länsstyrelsen i Norrbottens län. Tabell 1. Bedömning av funktion för inventerade fiskvägar i Norr- och Västerbotten. Antal (%). Ej passerbar Delvis passerbar Passerbar Passerbarhet öring 4 (13%) 7 (22%) 21 (66%) Passerbarhet övriga arter 7 (22%) 24 (75%) 1 (3%)

15 15 (16) Figur 3. Fiskvägar inventerade av FUG vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län. I Södra Sverige (inklusive Värmland och Dalarna) har ett urval av tekniska fiskvägar samt domstolsprövade fiskvägar på 2000-talet inventerats av fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götaland. Sammanlagt har 174 fiskvägar i 13 olika län besökts (figur 2). Av dessa är ett antal raserade eller saknas helt. Vissa har bedömts som enklare typ av fiskväg och har utgått ur utvärderingen. I slutändan har 140 fiskvägar ingått i utvärderingen. Läns-specifika rapporter från inventeringen har skickats till respektive länsstyrelse. Totalt har bedömningar gjorts för 111 tekniska och 29 naturliknande fiskvägar (i huvudsak omlöp). Funktionen bedöms vara avsevärt mycket bättre för de

16 16 (16) naturliknande fiskvägarna, knappt 70 % bedöms fungera för laxfisk. Det är nästan exakt samma resultat som tidigare har publicerats i rapporten Naturliknande fiskvägar i södra Sverige (Havs- och vattenmyndigheten 2014:11). Orsaken till helt utebliven funktion för omlöpen är att det inte rinner något vatten (2 st) eller att utskovsluckan utgör definitivt hinder (1 st). De som har bedömts som partiella hinder har för lite vatten (3 st), är för branta i vissa delar (3 st) eller felkonstruerad utskovslucka (1 st). Figur 4. Passagemöjlighet för fiskvägar i södra Sverige, inventerade av fiskeutredningsgruppen i Västra Götaland. Fiskvägar som omfattas av miljöbalkstillstånd Under våren 2016 skickades förfrågningar till samtliga länsstyrelser med avsikt att dokumentera samtliga fiskvägar som omfattats av tillstånd enligt miljöbalken. Svar erhölls från samtliga länsstyrelser i södra Sverige, från Dalarna och söderut. Listan omfattar totalt 44 fiskvägar. Av dessa utgörs 30 av naturliknande konstruktioner såsom omlöp eller inlöp. 30 av fiskvägarna besöktes i fält och funktionsbedömning gjordes på samma sätt som för de övriga som ingick i inventeringen av tekniska fiskvägar. Resultatet visar att det finns stora brister även vid de fiskvägar som omfattas av tillstånd och i många fall har fastställda villkor. Funktionen hos sådana fiskvägar bedöms vara likartad som för fiskvägar som inte har moderna miljökrav. 15 st (68 %) av omlöpen bedöms fungera bra för laxfisk medan bassängtrappor och denilrännor har sämre funktion (0-50 %). De tre besökta slitsrännorna bedömdes samtliga ha bra funktion för laxfisk. Största problemen med fiskvägarna var att det inte rann tillräckligt med vatten (eller inte alls). Ett annat vanligt problem var att intagsanordningen var felkonstruerad vilket skapat ett partiellt eller definitivt hinder. Två tekniska fiskvägar var trasiga vilket bedömdes försämra funktionen. Resultaten visar på att tillsyn är absolut nödvändig för att miljöanpassningsåtgärderna ska ha avsedd effekt.