Gränsregionalt forum oktober, Tanumstrand. Minnesanteckningar

Transkript

1 Gränsregionalt forum oktober, Tanumstrand Minnesanteckningar

2 Välkomna till Svinesundsregionen och Tanums kommun Liselotte Fröjd, kommunstyrelsens ordförande i Tanums kommun Siv Henriette Jacobsen, ordförande Svinesundskommittén Liselotte Fröjd, kommunstyrelsens ordförande i Tanums kommun, hälsar välkommen till Tanum och Bohuslän och berättar att Tanum är en plats för tillväxt. Tanum är den mest företagsamma kommunen i Västra Götaland enligt Svenskt Näringslivs rankning med invånare och mer än företag. I Tanums kommun har gränsen en stor betydelse och man ser många fördelar av att befinna sig i en gränsregion. Den norska handeln och de norska delårsboende bidrar till Tanums tillväxt. Besöksnäringen är viktig för Tanum och det är många förutom Tanumsborna som trivs bra i kommunen. Genom åren har bland annat Evert Taube, Ingrid Bergman och Camilla Läckberg tillbringat tid i Tanum vilket gjort avtryck i bygden. Liselotte Broberg berättar att Tanumsborna är stolta över Kosterhavets nationalpark som ligger i Tanums och Strömstad kommun och är Sveriges första marina nationalpark. I kommunen finns även världsarvet Vitlycke med ett stort antal hällristningar från bronsåldern. Välkomna hit och välkomna tillbaka till Tanum på sommaren! avslutar Liselotte. Siv Henriette Jacobsen, ordförande för Svinesundskommittén, hälsar välkomna till Svinesundsregionen och Gränsregionalt forum Siv Henriette Jacobsen berättar att hon detta är hennes första Gränsregionala forum och att hon ser fram emot att lyfta gränsregionala frågor tillsammans med andra gränskommittéer. Siv Henriette Jacobsen beskriver ett gott gränssamarbete inom Svinesundsregionen, men berättar att trots att det arbetas med att vända gränshinder till möjligheter så finns det trots allt vissa hinder med att verka i en gränsregion. När vi varit i Sverige på möten så får vi ett sms om hur mycket datatrafik vi använt inom EU, berättar Siv. Men Strömstad är inte EU! Strömstad är vår närmaste granne, och dit är det naturligt att åka. Att landsgränsen dessutom är EU:s yttre gräns innebär automatiskt vissa hinder. Men det innebär också mycket möjligheter och de möjligheterna ska vi ta tillvara!

3 Inledning Elsie Hellström, verksamhetsledare Svinesundskommittén Mai Fersløv Andersen, projektmedarbetare Nordiska Ministerrådet Elsie Hellström, verksamhetsledare för Svinesundskommittén, hälsar sina nordiska kollegor välkomna till Svinesundsregionen och berättar kort om Svinesundskommittén. Kommittén bildades 1980 och är ett politiskt samarbete mellan Östfold och Västra Götaland. Man arbetar med att skapa möjligheter för affärer, jobb och utveckling mellan länderna. Verksamhetens övergripande mål är att utveckla Svinesundsregionen till en av Nordens mest attraktiva/starkaste gränsregioner för boende, besökare och näringsliv/företag. Svinesundskommittén jobbar inom fyra fokusområden: gränshinder/gränsmöjligheter, grön tillväxt, blå tillväxt och turism. Mai Fersløv Andersen på Nordiska Ministerrådet berättar att samarbetsprogrammet för regionalsektorn har blivit godkänt av ministrarna och kommer att diskuteras på Nordiska Rådets session i Köpenhamn i november. Mindre ändringar kan fortfarande komma att genomföras, men programmet kommer inte ändras i någon större utsträckning. För gränskommittéerna är det centralt att samarbetsprogrammet även fokuserar det gränsregionala samarbetet. Gränskommittéernas kommentarer och önskan om ett tätare samarbete med ÄK-R och involvering i arbetsgrupperna har tagits i beaktande. En ny finansieringsmodell för gränskommittéerna kommer att införas I november 2015 fick en arbetsgrupp bestående av Danmark, Finland, Norge och Sverige uppdraget att ta fram en ny finansieringsmodell, och arbetsgruppen har under 2016 arbetsgruppen arbetat vidare med olika fördelningsprinciper för finansieringen. Arbetet har bland annat utgått från de synpunkter som diskuterades med gränskommittéerna i april Arbetsgruppen har kommit fram till några generella principer för den nya finansieringsmodellen. Detta innebär att finansieringen till gränskommittéerna kommer att bestå av en basfördelning som är lika stor för alla gränskommittéer, en fördelning i relation till samarbetsprogrammets insatsområden samt en fördelning enligt kriteriet medfinansiering eller tidigare finansiering. Fördelningsprincipen kommer att diskuteras på mötet 7 november. Det slutgiltiga beslutet om fördelningsprincipen kommer att tas på ÄK-R s möte 15 december.

4 Mai Fersløv Andersen berättar att Nordiska ministerrådet är inne i den andra fasen av sitt reformarbete, det vill säga. Nyt Norden 2.0. I samband med att reformpaketet antogs beslöt man att gå vidare med moderniseringen av den nordiska budgeten. Nordiska Ministerrådets budget ska i framtiden användas på ett mer dynamiskt sätt, för att till exempel frigöra resurser för aktuella prioriteringar. ÄK-R och de andra ämbetsmannakommittéerna har ombetts att se över budgeten och lyfta fram vilka aktiviteter och initiativ ÄK-R skulle prioritera om budgeten reducerades med 5 procent (motsvarande cirka DKK) eller om beviljningen för sektorn ökade med 5 procent. Detta kommer att diskuteras närmare 7 november då ÄK-R kommer att hålla ett kort möte angående prioriteringar i budgeten.

5 Nordiska samarbete Lars Tysklind, Nordiska rådet Lars Tysklind, som sitter i Sveriges riksdag och i Nordiska Rådet, berättar om att det finns ett växande intresse för nordiska frågor och betydelsen av dessa frågor. För mig har det varit en målsättning att få en plats i Nordiska Rådet, och det har jag nu, berättar Lars Tysklind. Vissa anser att eftersom Nordiska Rådet inte har beslutsrätt så är det inte ett viktigt forum, men jag håller inte med. Tvärtemot är det mycket viktigt att det finns en arena där vi kan diskutera frågor gemensamt. Lars Tysklind har suttit i Nordiska Rådet sedan En fråga som diskuteras i gränssamarbeten är sjukvård. Ett exempel från den här regionen är Kalnes sjukhus som byggts i Östfold. Det har dock visat sig att sjukhuset är för litet vilket har inneburit begränsningar för svenska patienter. Svenska blivande mammor är exempelvis inte längre välkomna till Kalnes utan hänvisas till förlossning på Norra Älvsborgs Sjukhus (NÄL) i Trollhättan. Man borde ha tittat närmare på behovet innan sjukhuset byggdes, säger Lars Tysklind. Lars Tysklind får en fråga från åhörarna angående en Nordisk transport- och godsplan. Han berättar att det är ett ämne som kommer upp med jämna mellanrum och att det finns många exempel på samarbete inom transport. Transport och infrastruktur ingår dock inte i gällande samarbetsprogram och det finns inte några konkreta planer på att utarbeta en gemensam plan. Flera gränskommittéer påpekar att samordningsbehovet inom transport och infrastruktur är stort. Nordiska Ministerrådet flikar in att de kommer att lämna ett inspel till Nordiska rådet kring infrastruktur. De nordiska gränskommittéerna arbetar alla med att röja gränshinder, och Lars Tysklind berättar att det finns ett intresse hos de nordiska länderna att jobb förebyggande så att man lär sig av det som är gjort och inte skapar nya gränshinder. Ett problem är att man generellt inte planlägger för regioner utanför sin landsgräns och statistik blir ofta missvisande eftersom den bara ser på det egna landet.

6 Region-/Fylkes- och kommunreformer i Norden - hur påverkas det gränsregionala samarbetet? Gerd Slinning, avdelningsdirektör på kommunal- og moderniseringsdepartementet Gerd Slinning, på kommunal- og moderniseringsdepartementet, berättar om pågående fylkesoch kommunreformer i Norge. Stortinget har tagit beslutet att genomföra en kommunreform för att skapa större och mer robusta kommuner som får ökat ansvar. Det finns flera anledningar bakom kommunreformen: demografi, svårigheter med rekrytering och kompetens, stigande förväntningar, omställning och lokaldemokrati. Kommunerna har dessutom helt andra uppgifter år 2015 jämfört med år 1964 då en reform senast genomfördes. I dagsläget finns 428 kommuner i Norge och mer än hälften av kommunerna har färre än invånare och 128 kommuner har färre än invånare. De nya kommunerna rekommenderas att ha minst invånare för att kunna genomföra sina uppgifter. Målen med reformen är att alla kommuner ska kunna erbjuda bra och likvärdiga tjänster, reformen ska leda till en samhällsutveckling, reformen ska styrka lokaldemokratin och kommunerna ska bli mer stabila ekonomiskt. Den 10 oktober 2016 hade 143 kommuner fattat positiva beslut gällande kommunreform och sammanslagningar, men 279 kommuner hade beslutat att behålla nuvarande indelning. Detta skulle innebära 382 kommuner 1 januari Förutom kommunreformen ska det genomföras en fylkesreform i Norge. I dag är fylkesgränserna i stort sett samma som i slutet av 1800-talet, men fylkets uppgifter har förändrats sedan dess, säger Gerd Slinning. Dessutom har infrastrukturen, boendemönstret och näringslivet ändrats sedan dess. De nya regionerna ska bli större och mer funktionella, och ett minskat antal fylkeskommuner kan leda till ett mer effektivt samarbete mellan stad och region.

7 Region-/Fylkes- och kommunreformer i Norden - hur påverkas det gränsregionala samarbetet? Kristina Jonäng, regionråd Västra Götalandsregionen Kristina Jonäng är regionråd i Västra Götaland och berättar om hur Västra Götalandsregionen bildades och vad som diskuteras gällande fortsatt regionutveckling. Den 1 januari 1999 slogs Skaraborgs län landsting, Älvsborgs läns landsting, Bohuslandstinget och Göteborgs kommun samman och bildade en region. På 80- och 90-talen, innan regionen bildades, var strukturen brokig i Västsverige och det fanns ett stort behov av samordning. Infrastrukturen var eftersatt och den offentliga verksamheten var ineffektiv. Västra Götalandsregionen består av 49 kommuner och samarbetet med och mellan kommunerna är viktigt. På fyra orter har man byggt samverkansplattformar som består av representanter från akademi, näringsliv och samhället. Ett landsting finansierar drift medan en region leder utvecklingen. När regionen bildades innebar detta att man fick mandat att lägga delar av skatteunderlaget på utvecklingsprojekt, något som det inte fanns resurser till i de gamla landstingen. Dessa medel kan exempelvis användas som medfinansiering mot staten eller i EU-projekt. I dagsläget står man inför en regionreform i Sverige. Västra Götaland planeras att slås samman med Värmland och eventuellt Halland. Om regionerna blev större än idag kunde det bli enklare att skapa en struktur hos län/landsting/region som kan samla företagen och ser till att de kan ta del av EU:s stöd och medel. En regionreform vore viktigt för gränsregionerna och viktigt för landsbygden, säger Kristina Jonäng. Göteborg, Malmö och Stockholm har i dag starka regioner som klarar sig, och min bedömning är att förlorarna, om ingen reform genomförs, är landsbygdslänen. Kristina Jonäng säger det gränsregionala samarbetet skulle gynnas av större region. Resurserna och musklerna till gränssamarbete finns regionalt. Vi dubblar bidragen till Svinesundskommittén nästa år!.

8 Region-/Fylkes- och kommunreformer i Norden - hur påverkas det gränsregionala samarbetet? Jaana Koskela, kommunsakkunnig Lapplands förbund Jaana Koskela, som är kommunsakkunnig vid Lapplands förbund, berättar om social-, hälsovårds- och landskapsreformen i Finland. Bakgrunden till reformen är befolkningens ökade förväntningar på kommunerna och de ojämlikheter som finns mellan olika regioner avseende finansiering. Kommunerna har i dagsläget ett stort ansvar för social- och hälsovård. Målen med reformen är att genomföra ett service- och förvaltningssystem som grundar sig på självstyrelse för landskapen och genom vilken man tydligare och enklare kan bemöta människors servicebehov samt stärka hållbarheten i de offentliga finanserna. minska hälso- och välfärdsskillnaderna mellan människorna samt förbättra tjänsternas jämlikhet, tillgången till tjänsterna och tjänsternas verkningsfullhet samt stävja kostnadsökningen. integrera den statliga regionförvaltningen och landskapsförvaltningen samt skapa en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan den statliga regionförvaltningen, landskapen och kommunerna. I fortsättningen kommer ordnas den offentliga förvaltningen i Finland på tre nivåer: staten, landskapen och kommunerna. Den nya modellen kommer att innefatta 18 landskap som inleder sin serviceverksamhet 1 januari 2019, och förutom ansvar för social-och hälsovård kommer landskap också att ansvara för: Räddningsväsendet Landskapsförbundens uppgifter Regionala utvecklingsuppgifter och uppgifter för främjande av näringslivet Miljö- och hälsoskydd Styrning och planering av områdesanvändningen Främjande av den regionala kulturen och identiteten Övriga tjänster som bestäms genom lag, ordnas inom ett större område än kommunen och förutsätter prövning Eftersom det även i fortsättningen kommer att finnas 18 landskap i Finland väntas detta inte ha någon effekt på det gränsregionala samarbetet. Jag hoppas att det inte kommer att bli några konsekvenser utan att vi fortsätter med vårt goda samarbete, säger Jaana Koskela. Men Lapplands förbund har flera kommentarer och idéer gällande utkastet på reformen. Man vill se att samerna ska kunna får service på sitt eget språk, och man vill också se en fortsatt strategisk utveckling inom både turism- och gruvindustrin. Det största hotet mot Lappland i denna reform är att man kan komma att tappa finansiering. Men i Finland säger vi: reformer är alltid en möjlighet. Förändring ska alltid ses som en möjlighet! Så vi ser på den här reformen med positiva ögon, avslutar Jaana Koskela.

9 Region-/Fylkes- och kommunreformer i Norden - hur påverkas det gränsregionala samarbetet? Roger Buch, forskningschef i samfundsvidenskab/professor political science vid Danmarks Medie- och journalisthøjskole Roger Buch är professor i statsvetenskap vid Danmarks Medie- och journalisthøjskole och redogör för kommunreformen som genomfördes i Danmark år Antalet kommuner i Danmark minskade från 270 till 98 i samband med kommunreformen. Redan innan reformen hade Danmark stora kommuner med ett snitt på invånare per kommun. När reformen skulle genomföras var regeringens riktlinjer att kommunerna skulle ha minst invånare, och för alla kommuner med färre än invånare krävdes samarbetsavtal. Efter reformen har snittet höjts till invånare per kommun, vilket är mycket i jämförelse med andra europeiska länder. Roger Buch berättar att de gamla kommunerna klarade 95 procent av sina uppgifter utan problem. Det fanns inga analyser som talade för en reform, säger Roger Buch. Den danska kommunreformen har inte blivit utvärderad, men har i media beskrivits som lyckad. Roger Buch påpekar att stordriftsfördelar brukar nämnas i samband med liknande reformer, men att de negativa delarna av stordrift sällan nämns. Stordriftsfördelar är främst applicerbart på kapitalintensiv produktion och inte på offentlig verksamhet som är arbetskraftsintensiv, säger Roger Buch. Dessutom innebär reformer stora kostnader under arbetets gång som det är viktigt att räkna med. Man har även sett att antalet personer inom administration har ökat sedan kommunreformen, och inte minskat vilket argumentet om stordrift pekat för. En fördel med kommunreform är att kommunernas arbete blir enklare och mer effektivt, och att kommunerna blir mindre sårbara ekonomist. Påverkas det gränsregionala samarbetet av kommunreformen? Roger Buch anser att kommunreformen inte påverkar samarbete generellt utan att det finns andra faktorer som är viktigare, till exempel Öresundsbron. Ett problem där är dock gränskontrollen mellan Sverige och Danmark som påverkar de som pendlar.

10 Läget i Norden baserat på State of the Nordic Region Kjell Nilsson, VD Nordregio Kjell Nilsson, VD på forskningsinstitutet Nordregio, håller en presentation som baseras på rapporten State of the Nordic Region Nordregio tar årligen fram rapporten som utgår ifrån de nationella statistikbyråernas uppgifter. Statistiken harmoniseras av Nordregio. Vi harmoniserar all data så gott vi kan, och i de fallen där statistiken ändå inte blir jämförbart lägger vi in kommentarer, säger Kjell Nilsson. När regionreformer genomförs anpassar vi statistiken efter de nya regionerna. State of the Nordic Region 2016 består av fem teman: 1. Demografiska förändringar 2. Arbetskraft 3. Ekonomi 4. Infrastruktur 5. Mätningar av regional potential Demografiska förändringar handlar urbanisering, flyttmönster och ålders- och könsstrukturer, medan arbetskraft innefattar sysselsättning, arbetslöshet och utbildning. Ekonomi handlar om ekonomisk utveckling, innovation och turism och infrastruktur berör klimat och energi, bostadsmarknad och flygtillgänglighet. Det femte och sista temat är en mätning av den regionala potentialen i de 74 nordiska delregionera. Nordregio har sammanställt all data i rapporten till en rankning över de nordiska regionerna. På topp 5 återfinns följande regioner: 1. Oslo 2. Huvedstaden (inkl Bornholm) 3. Stockholm 4. Akershus (en del av Oslo) 5. Helsinki-Uusimaa Rapporten State of the Nordic Region 2016 kan laddas ner från Nordregios hemsida, och Kjell Nilsson hänvisar även till NordMap ( som har kartmaterial som är fritt att använda.

11 Arbetsgruppen för hållbar regional utveckling i Arktis Paula Mikkola, Generalsekreterare Nordkalottrådet Paula Mikkola är generalsekreterare för Nordkalottrådet och håller en presentation om arbetsgruppen för hållbar regional utveckling i Arktis och deras arbete. Arbetsgruppen har under tre år arbetat med att utveckla framtidsbilder för hållbar regional utveckling i Arktis. Arbetsgruppen har diskuterat attraktivitet och hur människor ska lockas till Arktis. Det är viktigt att höja Arktis status, berättar Paula Mikkola. Arktis är inte bara miljöproblem och stora ändringar i naturen, utan också stora möjligheter! I regionen finns demografiska utmaningar. Det finns en utflyttning och det är i större utsträckning kvinnor som flyttar. Gruvnäringen är viktig och där är frågan hur jobb för medföljande kan skapas i en större utsträckning. De slutsatser som nåtts i arbetet är att hållbar utveckling i Arktis är en gemensam fråga för alla politiknivåer internationella, nationella och regionala men att arbetet måste koordineras bättre mellan dessa nivåer och att samarbetet behöver öka. Rapporten bekräftar de politiska målsättningar som finns i många program, vilket innebär att politikerna är på rätt väg säger Paula Mikkola. Rapporten visar också viktigt att befolkningen ges möjlighet att delta i utvecklingen så att den sker på befolkningens och miljöns villkor. Det måste skapas förutsättningar för att utveckla gemensamma strategier och för erfarenhets- och kunskapsutbyte över nationsgränserna i nordiska Arktis. Vi vill ha en arktisk utveckling av och för folket i Arktis, säger Paula Mikkola avslutningsvis.

12 Regionalpolitiska programmet Gränskommittéernas roll i det nordiska samarbetet Kjell Nilsson, VD Nordregio Gränskommittéerna En utvärdering av programmet har genomförts av Ole Damsgaard, och Nordregio har utfört en bakgrundsstudie. Resultatet visar bland annat att det Nordiska samarbetet generellt anses vara ytterst viktigt. Regioner och kommuner efterfrågar mycket konkreta projekt och resultat som man kan integrera och implementera inom ramen för sitt dagliga arbete. Kjell Nilsson presenterar Nordiskt samarbetsprogram för regional utveckling och planering Programmet är godkänt av ministerierna och beslutat i ämbetsmannakommittéerna. Arbete pågår nu kring implementering. Programmet kommer att fokusera på följande tre insatsområden: - Hållbar landsbygdsutveckling - Åldrande befolkning utmanar välfärdssystemen demografiska utmaningen - Social innovation och socialt entreprenörskap nya sätt att leverera tjänster - Kompetensförsörjning - Perifera regioner stärks genom gränsregionalt samarbete och ökad tillgänglighet - Innovativa och resilienta regioner - Grön tillväxt, blå tillväxt, bioekonomi, smarta energisystem - Kompetens- och kapitalförsörjning - Regionala strategier för hållbar tillväxt - Hållbara städer och stadsutveckling - Social hållbarhet och jämställdhet - Samhällsplanering - Urbana kvaliteter i små och mellanstora städer samt relationen mellan stad och land - Arktiska städer som växer och utvecklas Det kommer att tillsattas tre temagrupper, en temagrupp inom vardera område. Gränskommittéerna kan tillsammans utse två representanter per grupp, vilket innebär att totalt sex gränskommittéer kan medverka i temagrupperna. Tidigare har det funnits en ämbetsmannakommitté kring infrastruktur och transport, men det är inte ett samarbetsområde i dag. Gränskommittéerna saknar dock samordning kring infrastruktur och transport. Elsie Hellström och Alf Johansen får i uppdrag att kalla övriga gränskommittéer till ett möte med fokus på gränsöverskridande infrastruktur/transport/kommunikationer för diskussioner kring hur man ska arbeta med frågan.

13 Den 7 november är det styrgruppsmöte där beslut tas om temagrupperna. Paula Mikkola, Mathias Lindström och Elsie Hellström utses som gränskommittéernas representanter till styrgruppen. Representanterna ansvarar för att återkoppla till övriga gränskommittéer. Under mötet anmäler gränskommittéerna intresse för det fokusområde som de främst vill arbeta med. Intresseanmälan är inte bindande utan genomförs för att få en översikt hur intresset för de olika fokusområdena ser ut. Nedan finns en sammanställning. Hållbar landsbygdsutveckling - Hedmark-Dalarna - Skärgårdssamarbetet - MittNorden - Tornedalsrådet Innovation & resilienta regioner - Svinesundskommittén - ARKO - Bottenviksbågen - MittSkandia Hållbara städer - Kvarkenrådet - Grensekomiteen Värmland Östfold Inför Gränsregionalt forum har Elsie Hellström skickat ut frågor till gränskommittéerna om deras roll i det nordiska samarbetet. En sammanställning över gränskommittéernas svar delas ut till gränskommittéerna under mötet.

14 Blå tillväxt i Svinesundsregionen presentation av lokalt/regionalt arbete Jessica Hjerpe Olausson, maritim expert/regionutvecklare Västra Götalandsregionen Jessica Hjerpe Olausson är maritim expert/regionutvecklare på Västra Götalandsregionen. Regionen arbete utgår ifrån strategin Västra Götaland 2020 som innefattar fyra områden: hälsa, kollektivtrafik, kultur och innovation. Det regionala utvecklingsarbetet sker i samverkan med kommuner, näringsliv, utbildningsväsen/akademi, myndigheter och intresseorganisationer. Den maritima sektorn har en lång historia i Västra Götaland, något som bland annat visar sig på hällristningarna i området. Den maritima sektorn är stark även i dag och det finns cirka maritima företag i regionen. I Sverige är ungefär människor anställda inom den maritima sektorn varav finns i Västra Götaland. År 2008 utvecklades en Maritim strategi för Västra Götaland och 2012 genomfördes en baseline study, Maritima kluster i Västra Götaland 2012, för att identifiera vilka styrkor som finns. Sex olika områden identifierades och dessa arbetar man vidare med inom Handlingsprogram för hållbara maritima näringar. De sex områdena inom det Maritima klustret i Västsverige är: - Turism och rekreation - Marina livsmedel - Marin bioteknik - Maritima operationer - Havsförvaltning - Marin energi Det maritima klustret är en plattform som vi hoppas genererar nya projekt, säger Jessica Hjerpe Olausson. Vi ser plattformen som en facilitator för vidareutveckling. Varje område inom det maritima klustret har ett värdområde, en ambassadör för forskning och en ambassadör för industri/offentlig sektor. Det är olika kultur inom de olika områdena, och det är i skarven mellan dessa områden som innovationerna finns! säger Jessica Hjerpe Olausson. Inom det maritima klustret samarbetar man bland annat med Svinesundskommittén och projektet Framtiden är Blå i Svinesundsregionen en salt och söt innovationsmiljö vars syfte är att skapa förutsättningar för gränsregionala samarbeten genom att koppla ihop olika aktörer inom de marina näringarna med målsättningen att detta ska leda till fler jobb och affärer hos gränsregionens marina företag.

15 Grön tillväxt i Svinesundsregionen Ellen Solbrække, ordfører Rakkestad kommune Ellen Solbrække är kommunalråd i Rakkestad kommune och har ett stort intresse för grön tillväxt och trä. I juni 2015 tog Ellen Solbrække initiativ till den nationella kampanjen Ordførere for tre med målet att få landets alla kommuner och fylkesting till att arbeta med trä. Østfold fylkeskommune och alla kommunalråd i Østfold har anslutit sig till kampanjen, och intresset finns i många delar i landet. Förutom att det är bra för miljön och innebär stora koldioxidbesparingar att bygga i trä leder det också till en näringslivsutveckling. Betongindustrin uppskattar inte initiativen till att bygga mer i trä. Men man ska inte exkludera stål och betong i byggen, utan inkludera trä, säger Ellen Solbrække, och poängterar att man inte behöver välja bort det ena för att kunna välja det andra. Ellen Solbrække berättar att det finns en lång historia kring att bygga i trä i Norden: Vikingarna byggde inte i betong, de byggde i trä. Och i Norge är kunskapen om att bygga i trä bättre än i Sverige och där byggs det fler hus i massivträ. Det finns gott om råvara i Sverige och Norge men trots kompetensen som finns här skickas timmer för bearbetning till bland annat Österrike och Tyskland. Ellen Solbrække anser att detta är onödigt och att med den kompetensen som finns borde Sverige och Norge även klara av produktion.

16 Vill vi stärka det politiska samarbetet mellan gränskommittéerna? I sådana fall: hur? En diskussion hålls kring hur man ser på det politiska samarbetet mellan gränskommittéerna. Diskussionen landar i att respektive gränskommitté tar ansvar för vilka man väljer att samarbete med, och att en stor del av gränskommittéernas arbete handlar om att knyta regionala nätverk. Gällande nästa års Gränsregionala forum informerar Nasibe Baysal på Nordiska Rådet om att en ny modell för forumet kommer att gälla. Nordiska Rådet återkommer med mer information. Sammanfattning Elsie Hellström, verksamhetsledare Svinesundskommittén Elsie Hellström tackar för intressanta och givande dagar tillsammans med övriga gränskommittéer.