Konferensrum 2, plan 2 Kommunalhuset, Tumba. 1 Information - Vuxenutbildningens kvalitetsredovisning. 2 Information - Centrum för samhällsorientering

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] arbetsmarknad och vuxenutbildningsnämnden Tid , Kl 19:00 Plats Konferensrum 2, plan 2 Kommunalhuset, Tumba Ärenden Justering 1 Information - Vuxenutbildningens kvalitetsredovisning 2 Information - Centrum för samhällsorientering 3 Ekonomisk prognos Remissvar flerårsplanen Redogörelse för kontaktmannabesök 6 Redovisning av delegationsbeslut 7 Anmälningsärenden

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] arbetsmarknad och vuxenutbildningsnämnden Samtliga ledamöter/ersättare i nämnden för (M), (FP), (KD) och (TUP) har gruppmöte klockan 18:30 sammanträdesdagen i anslutning till möteslokalen. Samtliga ledamöter/ersättare i nämnden för (S), (V) och (MP) har gruppmöte klockan 18:00 sammanträdesdagen i möteslokalen. Vänligen anmäl förhinder till Vanja Möller, vanja.moller@botkyrka.se eller Varmt välkomna! Jill Melinder Ordförande Vanja Möller Sekreterare

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] arbetsmarknad och vuxenutbildningsnämnden Dnr /AVUX/2013:42 1 Information - Vuxenutbildningens kvalitetsredovisning (AVUX/2013:42) Förslag till beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har tagit del av informationen och lägger densamma tillhandlingarna. Sammanfattning Denna kvalitetsredovisning ger en övergripande bild av kvaliteten och måluppfyllelsen inom de verksamheterna Botkyrka vuxenutbildning ansvarade för under Under året ökade antalet kvälls, helg och distans elever för sfi. Även antalet årsstudieplatser för grundläggande samt gymnasial utbildning har ökat, där fler sökt sig till yrkesinriktad utbildning. Förklaring till ökningen kan vara rådande konjunkturläge som gör det svårare att få jobb. Kvalitetsarbetet har bedrivits på flera sätt. Genom brukarenkät och fokusgrupper har likabehandling, delaktighet och inflytande i verksamheten följts upp. Studieresultat, antal elever och avbrott har följts kontinuerligt. Lektionsbesök samt uppföljningsbesök hos externa utbildningsanordnare har genomförts regelbundet.

4 TJÄNSTESKRIVELSE 1[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Referens Per Andersson Mottagare Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Vuxenutbildningens kvalitetsredovisning 2012 Förslag till beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har tagit del av informationen och lägger densamma tillhandlingarna. Sammanfattning Denna kvalitetsredovisning ger en övergripande bild av kvaliteten och måluppfyllelsen inom de verksamheterna Botkyrka vuxenutbildning ansvarade för under Under året ökade antalet kvälls, helg och distans elever för sfi. Även antalet årsstudieplatser för grundläggande samt gymnasial utbildning har ökat, där fler sökt sig till yrkesinriktad utbildning. Förklaring till ökningen kan vara rådande konjunkturläge som gör det svårare att få jobb. Kvalitetsarbetet har bedrivits på flera sätt. Genom brukarenkät och fokusgrupper har likabehandling, delaktighet och inflytande i verksamheten följts upp. Studieresultat, antal elever och avbrott har följts kontinuerligt. Lektionsbesök samt uppföljningsbesök hos externa utbildningsanordnare har genomförts regelbundet. Kvalitetsredovisning 2012 Botkyrka vuxenutbildning Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Gröndalsvägen 20, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post per.andersson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

5 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Vi främjar ökad anställningsbarhet och bereder utökade möjligheter för Botkyrkabor att skaffa meningsfulla jobb eller sysselsättning. Detta ger medborgarna i Botkyrka högre livskvalitet.

6 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Om verksamheten... 6 Beskrivning av kvalitetsarbetet... 8 Uppföljning verksamheten Individens behov och förutsättningar Kunskaper Bedömning och betyg Normer och värden Ansvar och inflytande Utbildningsval arbete och samhällsliv Utveckling av verksamheten Bilagor... 29

7 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Sammanfattning Denna kvalitetsredovisning ger en övergripande bild av kvaliteten och måluppfyllelsen inom de verksamheterna Botkyrka vuxenutbildning ansvarade för under Under året ökade antalet kvälls, helg och distans elever för sfi. Även antalet årsstudieplatser för grundläggande samt gymnasial utbildning har ökat, där fler sökt sig till yrkesinriktad utbildning. Förklaring till ökningen kan vara rådande konjunkturläge som gör det svårare att få jobb. Kvalitetsarbetet har bedrivits på flera sätt. Genom brukarenkät och fokusgrupper har likabehandling, delaktighet och inflytande i verksamheten följts upp. Studieresultat, antal elever och avbrott har följts kontinuerligt. Lektionsbesök samt uppföljningsbesök hos externa utbildningsanordnare har genomförts regelbundet. Resultat och slutsatser inför framtiden Som vi tidigare lyft upp har studerande inom vuxenutbildningen familj och försörjning att ta hänsyn till på ett särskilt sätt, vilket resulterar i en högre andel studieavbrott än inom andra skolformer. Majoriteten av eleverna som gjort avbrott har uppgett att de arbetar eller är i vidare studier. Svenskundervisning för invandrare (sfi) Vi har fortsatt erbjudit möjligheter att kombinera studier med arbete genom kvälls-, helg- och distanskurser. Vi når målet om att 35 procent var i arbete sex månader efter avslutade studier med betyg. Skillnaden är dock stor mellan kvinnor och män, där kvinnor i större utsträckning var föräldralediga eller arbetslösa. Under året har en medveten satsning gjorts med extra stöd till elever på sfi studieväg 1 som resulterat i att fler har tagit betyg. Samverkan mellan sfi och grundläggande har ökat under 2012 med syfte att underlätta för elever att gå vidare från sfi till grundläggande utbildning. Flera initiativ har gjorts under året för att öka sambedömningen och förbättra den allsidiga bedömningen av kunskaper. Vi försöker hela tiden hitta fler kanaler för eleverna att uttrycka sin åsikt eller ge förslag på förbättringar. Likabehandlingsplanen har tagits upp i klassrummen och eleverna har beskrivit i fokusgrupper att de behandlats lika och att ingen diskriminerats. Grundläggande utbildning Avbrotten för grundläggande utbildning har minskat senaste åren tack vare ökade elevuppföljningar och stödåtgärder. En något lägre andel har fått godkänt betyg i svenska som andraspråk, vilket bland annat kan förklaras i att några har valt kurs med för hög studietakt. Majoriteten av de som tagit betyg uppgav att de har arbete eller var i vidare studier sex månader senare. Vi når våra mål vad gäller stöd till eleverna och att lärarna berättat vad som krävs för att nå betyg. Färre än önskat uppger att de kan rekommendera skolan till andra, 77 % ansåg att de kunde det. 85 % av eleverna var nöjda med det inflytande de haft över utbildningen. Likabehandling är ett utvecklingsområde med ett hundraprocentigt mål. Resultaten visar att 85 % upplevde att de behandlades väl av lärare och andra studerande. Vi fortsätter dialogen med personalen och eleverna kring detta. 8 av 10 ansåg att de fått de stöd och hjälp som de behövde från vägledningscenter. De önskade större tillgänglighet och ökade öppettider för spontana besök. Vägledningscenter är från 2013 en oberoende enhet. Gymnasial utbildning

8 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Avbrotten för gymnasiala kurser sjönk när vi upphandlade utbildningarna som gav ett ökat kursutbud. Betygsresultaten för matematik var betydligt sämre än för andra ämnen. Ett gemensamt arbete mellan huvudmän och utbildningsanordnare har påbörjats för att förbättra resultaten. Avbrottsfrekvensen var lägre för yrkesinriktad utbildning, där var också andelen godkända högre i jämförelse med teoretisk utbildning. Vi når vår målsättning att 90 % av eleverna kan rekommendera skolan. Vi når också våra mål vad gäller stöd till eleverna, att lärarna berättat vad som krävs för att få betyg och att eleverna uppger att de behandlas på ett positivt sätt av lärare. Däremot var det färre som uppgav att de behandlades väl av andra elever. Nästan 9 av 10 var nöjda med det inflytande de hade över utbildningen. 9 av 10 av de som varit i kontakt med vägledning ansåg att de var nöjda med det stöd och den hjälp som de behövde. Vägledning för gymnasiala elever erbjuds av utbildningsanordaren.

9 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Om verksamheten Denna kvalitetsredovisning ger en övergripande bild av kvaliteten och måluppfyllelsen inom de verksamheter Botkyrka vuxenutbildning ansvarade för under Svenskundervisning för invandrare (sfi) Svenskundervisning för invandrare är grundläggande utbildning i svenska språket, för personer som inte har svenska som modersmål. Utbildningen är uppdelad i tre olika studievägar utifrån elevernas bakgrund och studieförutsättningar. Sfi bedrivs i egen regi, men vissa elever läser sfi i andra kommuner. Det gäller de som vill gå en särskild yrkesinriktad sfi (Sfx) eller som arbetar i en annan kommun och som därför inte har möjlighet att läsa sfi i Botkyrka. Grundläggande vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning ger vuxna sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv. Den skall också syfta till att möjliggöra fortsatta studier. Verksamheten bedrivs i egen regi. Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning ger vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar utbildning i gymnasieskolan. Botkyrka vuxenutbildning upphandlar den gymnasiala vuxenutbildningen tillsammans med sju andra kommuner i länet. Särskild utbildning för vuxna (särvux) Särskild utbildning för vuxna är kurser för vuxna personer med en utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Kurserna ger kunskaper som motsvarar grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. Kurserna bedrivs i egen regi. Särvux bedriver även lärlingsutbildning och erbjuder praktikplatser. Vägledningscenter Vägledningscenter ansvarar för studie- och yrkesvägledning till vuxna Botkyrkabor. Det innefattar information om kurser och utbildningar, prövningar, behörigheter till högre utbildningar, validering och studiestöd. Gymnasiala utbildningsanordnare har i uppdrag att ge vägledning till sina studerande. Samhällsorientering Samhällsorientering är en utbildning för nyanlända flyktingar och deras anhöriga. Utbildningen ska ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Botkyrka vuxenutbildning upphandlar samhällsorienteringen gemensamt med 24 andra kommuner i länet. Utbildningarna samordnas av den gemensamma resursen Centrum för samhällsorientering i Stockholms län. Introduktion för nyanlända Introduktionsenheten ansvarar för introduktion av nyanlända flyktingar som mottogs senast 30 november Den 1 december 2010 flyttades introduktionsansvaret för nyanlända över till Arbetsförmedlingen. Detta innebär att kommunens introduktionsenhet avvecklades den 30 november Under sista halvåret fanns det två personer inom verksamheten. Volymer Tabellen nedan visar nyckeltal för studerande inom Botkyrka vuxenutbildning. Verksamhetsområde, årsstudieplatser Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Sfi Särvux Introduktion

10 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Grundläggande vux Gymnasial vux Fler läser sfi på kväll, helg eller distans, detta förklarar det lägre antal helårselever 1. Dock har antalet deltagare ökat. En svag arbetsmarknad och en ökad anhöriginvandring bidrar till ökningen. Fler personer som har arbete vill också läsa sfi vilket ställer krav på att kunna upprätthålla en flexibel verksamhet, med exempelvis fler kvälls- och helgkurser. Vid utgången av 2012 studerade 36 % av eleverna på kväll, helg eller distans, 16 % studerade inom ett yrkesspår (inklusive Svenska för företagare), 100 elever studerade i annan kommun, varav 35 studerade Sfx. Antal årsstudieplatser på grundläggande har ökat senaste året förändrades antalet poäng för svenska som andraspråk vilket gav färre årsstudieplatser mellan åren 2010 och Kurserna har också förkortats. De största kurserna hos Botkyrka vuxenutbildning är svenska som andraspråk, engelska och matematik. De gymnasiala platserna är styrda av budgetanslag och statsbidrag. De vanligaste yrkesutbildningarna är omvårdnadsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. En dryg tredjedel av eleverna på yrkesutbildning är män, för dessa är yrkesprogram inom byggsektorn vanligast. Tabellen nedan visar antal ansökningar för gymnasial vuxenutbildning 2012 (2011 års siffror inom parentes). Gymnasiala kurser Ansökningar Beviljade Ej beviljade Teoretiska kurser 5356 (5715) 3009 (4124) 2347 (1591) Yrkesutbildningar 1366 (557) 469 (251) 897 (306) En person kan söka flera kurser, och därför är antalet kursansökningar inte synonymt med antalet personer. Däremot speglar antalet ansökningar på yrkesutbildningar exakt antal personer. I jämförelse med 2011 har antalet ansökningar till yrkesutbildningar mer än dubblerats. Detta är konjunktursbundet och personer med lägst utbildning som mister arbetet först söker sig till gymnasiala yrkesutbildningar. Antalet beviljade har ökat för yrkesutbildningar och minskat för teoretiska kurser. Statsbidraget för 2012 var lägre än föregående år, vi kunde dock ända bevilja fler yrkesutbildningar med periodiserade medel samt omprioriteringar inom förvaltningen. Om samtliga behöriga sökande till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå inte kan antas till sådan utbildning, ska ett urval göras. Vid detta urval ska företräde, i särskild ordning, ges till sökande som har kort tidigare utbildning. 2 1 En kvälls-, helg- eller distanselev beräknas som 20 % av en dagelev. 2 Enligt Förordning om kommunal vuxenutbildning, 3 kap

11 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 8[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Beskrivning av kvalitetsarbetet Botkyrka vuxenutbildning styrs av nationella mål i skollag, förordning, läroplan och kursplan, samt av kommunala mål fattade i Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden i Botkyrka kommun 3. Denna kvalitetsredovisning är ett komplement till verksamhetens årsredovisning som framför allt följer upp de kommunala målen. Kvalitetsredovisningen syftar till att främja det egna kvalitetsarbetet och därmed måluppfyllelsen inom varje skolform. Från och med 2012 upphörde kravet på kvalitetsredovisning i och med ny skollag. Krav på systematiskt kvalitetsarbete och dokumentation kvarstår dock. En analys av vilka utvecklingsområden som ska prioriteras samt hur ökad måluppfyllelse kan uppnås görs innan verksamheten planeras. Arbetet genomförs tillsammans med personalen och uppföljning sker tre gånger per år. Med regelbundna analyser ges skolledningen förutsättningar att kontinuerligt stämma av verksamhetens resultat och vidta nödvändiga åtgärder för att nå ökad måluppfyllelse. Processen kan illustreras som bilden nedan. 3 Ny läroplan trädde i kraft juli Målbeskrivningarna i denna kvalitetsredovisning utgår ifrån Skollagen samt Läroplanen Lpf 94, som gällde när målbeskrivningarna för 2012 fastställdes.

12 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 9[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Resultatet följs med hjälp av dessa metoder: Studieresultat Skolledningen följer betyg och avbrott inom alla skolformer och därutöver aktuellt elevantal inom sfi. Ansvarig rektor går igenom resultaten tillsammans med berörda arbetslag samt med externa utbildningsanordnare. Eventuella åtgärder dokumenteras. Brukarenkät Från och med 2012 genomför alla kommuner i Stockholms län gemensamt en webbenkätundersökning till elever på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Fokus ligger på läroplanens mål. Resultatet som redovisas i denna kvalitetsredovisning bygger på svaren från Botkyrkabor. Då frågorna är omformulerade och graderingen förändrad i jämförelse med 2011 års enkät är resultaten inte jämförbara mellan åren. Särskilda rapporter har utformats för att närmare analysera resultaten av brukarenkäten för grundläggande och gymnasiala utbildningar. Brukarenkäten för grundläggande har följts upp med fokusgrupper. Fokusgrupper För att fånga upp elevernas synpunkter, främst inom sfi, gör ledningsgruppen regelbundet intervjuer i fokusgrupper om 4-5 personer. Även här ligger fokus på läroplanens mål; uppnådda kunskaper, likabehandling, delaktighet och inflytande. Fokusgrupperna dokumenteras och resultaten gås igenom tillsammans med berörda lärare. Fokusgrupperna förenklar kontakten med eleverna och ger dem en möjlighet att uttrycka sin åsikt. Det tycks dessutom bidra till en ökad känsla av trygghet och trivsel. Uppföljningar hos externa anordnare Rektorerna inom det kommunala samarbetet Vuxåtta (upphandling av gymnasiala utbildningar) samarbetar kring tillsynsbesöken. Besöken handlar om att säkerställa utförarens uppdrag gentemot våra elever och att vi som huvudman säkrar kvaliteten i den tjänst vi köper. När rektorerna är ute på besök svarar de för hela kommungruppen. Utöver dessa besök görs även akuta besök, ofta föranlett av en missnöjd elev eller elever som har särskilda behov och behöver hjälp i sin kontakt med utbildningsanordnaren. Klagomålen följs upp och vid behov upprättas handlingsplaner. Rektor för Botkyrka vuxenutbildning intervjuar alltid ett antal Botkyrkaelever vid tillsynsbesök och med det som underlag diskuterar verksamheten med ansvariga på plats. Lektionsbesök Lärarna gör lektionsbesök hos varandra. Syftet är att lära av varandra. Dessa besök har lett till ökad reflektion kring lektionerna, såväl hos besökande som undervisande lärare och pedagogiska diskussioner äger rum efter besöken. Även rektor samt biträdande rektorer gör lektionsbesök. Fokus för dessa är pedagogik, elevinflytande och stämning i klassrummet. Samtalet återkopplas till läraren om både sådant som är bra och sådant som kan förbättras. Dessa besök gör att rektor får mer inblick i verksamheten och de är dessutom en ovärderlig källa till kontakt med elever. Punktinsatser

13 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 10[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Utöver de regelbundna uppföljningarna utförs särskilda uppföljningar och utredningar vid behov. Under 2012 har förvaltningskontoret initierat och genomfört en utredning om ny vägledningsfunktion, vuxenutbildningen har följt upp och beslutat om fortsatt arbete kring specialpedagogik, en andra uppföljning av Svenska för företagare har genomförts och Skolinspektionen har genomfört inspektion under december Vi har också särskilt följt upp avbrottsorsaker. Förbättringsarbete Under 2012 har organisationen för vuxenutbildningen anpassats i syfte att skapa en tydligare inriktning mot yrke och stöd till elever utifrån deras studiebakgrund och yrkesmål. All yrkesinriktad undervisning är samlat i ett arbetslag, ett arbetslag samlar särskild utbildning för vuxna och sfi kurs A och B, det tredje arbetslaget ansvarar för sfi kurs C och D samt grundläggande utbildning. De tre arbetslagsledarna är en del av ledningsgruppen vilket underlättar informationsflödet och dialogen mellan personal och ledning. Utveckling av kvalitetsarbetet Under de senaste åren har kvalitetsarbetet utvecklats och systematiserats. Det gäller både kunskapsuppföljning och uppföljning av nämndens mål. Idag följer vi regelbundet upp effekten av utbildningen genom att ta reda på vad eleven har för sysselsättning efter avslutade studier. Vuxenutbildningen har idag ett kvalitetsarbete med varierade mätmetoder. Vi måste samtidigt arbeta vidare med att analyser av resultaten kopplas till handlingsplaner och uppföljningar. Rutiner för detta finns och arbetet påbörjades under hösten Från och med 2013 har samtliga kommuner i länet tillsatt en gemensam resurs för utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Denna funktion syftar till att ytterligare stärka och samordna det gemensamma kvalitetsarbetet, bland annat genom utvärderingsbesök hos varje utbildningsanordnare för grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning. Idag samverkar 18 kommuner med i princip samma villkor för den upphandlade verksamheten inom vuxenutbildningen. En arbetsgrupp har bland annat utarbetat ett gemensamt kvalitetssystem och en annan grupp ska arbeta med en procedurhandbok för anordnarna. Den gemensamma brukarenkäten är upphandlad till att gälla i tre år framöver och kommer även att inkludera sfi.

14 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 11[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Uppföljning verksamheten 2012 Nedan följer en beskrivning av mål, mätetal och resultat samt slutsatser för framtiden. Beskrivningen är uppdelad efter målområdena i Botkyrka vuxenutbildnings handlingsplan Individens behov och förutsättningar Mål Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Förvärvad arbetslivskompetens ger Botkyrkabor arbete. Botkyrkabors förmåga till entreprenörskap stöds och stimuleras. Mätetal och Resultat Diagrammet visar mätetalen och resultaten av dessa.

15 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 12[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Svenskundervisning för invandrare Vi har haft färre elever på Svenska för företagare än målsättningen. Marknadsföringen av yrkesinriktningen behöver intensifieras och bland annat riktas till andra kommuners vägledningsfunktion. Uppföljningen av Svenska för företagare, där vi frågade studerande som har avslutat utbildningen vad de gör 6 månader senare, visade att 66 % av eleverna arbetade eller drev eget företag (3 av 10 elever drev eget företag). Därutöver var det 27 % som studerat vidare. Endast 3 % var arbetssökande. Entreprenöriellt lärande har genomsyrat mer av undervisningen för flera sfi inriktningar och grundläggande kurser. Inom sfi har temaarbete använts som metod, med möjlighet till olika former av redovisningar. Syftet har varit att skapa förutsättningar för eleverna att bli mer självständiga och hitta nya sätt att lösa uppgifter. Lärlingsplatser för elever på särvux har överträffat målet och samarbetet med arbetsgivare har fungerat väl. Lärlingstiden är två år och ingen har ännu avslutat lärlingsutbildningen. Däremot har de allra flesta tagit stora steg mot en anställning. De har idag större möjligheter att få jobb inom det område de utbildar sig inom. Flera har dock bytt företag eller bransch när man kommit till insikter om sig själv och vad man vill, vilket i sig bidragit till personlig utveckling. I fokusgrupper med sfi elever framkom det att elever har rekommenderat skolan till andra och i jämförelse med andra skolor har eleverna uppskattat Botkyrka vuxenutbildning. Grundläggande utbildning Inom grundläggande utbildning har lärarna arbetat utifrån individens förutsättningar att klara kursen. Det har inneburit ett kortare eller längre kurstid än kursens ursprungliga längd beroende på när eleven nått målen med kursen. Det innebär att lärarna har skapat individuella lösningar och fokuserat undervisningen på det eleven behövt öva på. I den sista modulen för svenska som andraspråk har ett självständigt arbete kopplat till elevens yrkesintresse gjorts. För grundläggande utbildning ser vi en skillnad mellan män och kvinnor om man kan rekommendera skolan, där kvinnor i högre utsträckning instämde i påståendet. Andelen är dock lägre än målsättningen. I fokusgrupper med elever har det inte framkommit en lägre benägenhet att rekommendera skolan. Vi kommer att följa utvecklingen över tid för att ta reda på om vi ytterligare behöver vidta åtgärder.

16 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 13[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Gymnasial utbildning Tabellen nedan visar andel elever per gymnasial utbildningsanordnare som uppgett att de kan rekommendera skolan till andra. 4 Alla de gymnasiala utbildningsanordnarna ligger på en hög eller en godtagbar andel positiva 5. Avbrott Som vi tidigare lyft upp har studerande inom vuxenutbildningen familj och försörjning att ta hänsyn till på ett särskilt sätt, vilket resulterar i en högre andel studieavbrott än inom andra skolformer. Studieavbrott beror på såväl positiva som negativa orsaker, exempelvis arbete, föräldraledighet, sjukdom eller bristande kvalitet i undervisningen. Många av de studerande kombinerar studier med arbete på hel- eller deltid. Majoriteten av eleverna som gjort avbrott har uppgett att de arbetat eller var i vidare studier sex månader senare, se bilaga 1 och 2. Tabellen nedan visar andel kursdeltagare som avbrutit sin kurs inom respektive skolform. Avbrott Sfi Grundl. Gymn % 29% 15% % 25% 14% % 24% 14% 4 Tabellen visar resultatet från brukarenkät 2012 per utbildningsanordnare där Botkyrkabor studerar och med över 20 svarande. 5 Stadmissionen har endast 20 svarande på enkäten och svaren ska därför analyseras med försiktighet.

17 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 14[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Svenskundervisning för invandrare Andelen avbrott inom sfi är i nivå med föregående år, något lägre. Detta kan dels förklaras med färre avbrott för studieväg 1. Undervisningen inom sfi är uppdelad i grupper utifrån förkunskaper och behov. På så vis har individualiseringen och flexibiliteten inarbetats som en del av organiseringen av verksamheten. Under 2012 har fler yrkesinriktningar startats samt en inriktning särskilt för akademiker. Akademikerspåret har i syfte att minska studie- och valideringstid samt skapa ökade möjligheter för eleven att få arbete utifrån sin kompetens. En utmaning i verksamheten var de studerande som med kort varsel lämnat sin kurs för annan åtgärd hos Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten. Samarbetet med båda myndigheterna för att hitta åtgärder för att kombinera arbete med studier har fortsatt under året. Elever som gjort avbrott återkommer inte sällan i studier inom ett halvår och vi kan därför anta att det inte är ovanligt med visstids- eller behovsanställningar. Vi har därför erbjudit möjligheter för dessa elever att kombinera studier med arbete genom kvälls-, helg- och distanskurser. Grundläggande utbildning Avbrottsfrekvensen har senaste åren sjunkit inom grundläggande utbildning. En orsak till minskningen på grundläggande är det senaste årens arbete med studerandeuppföljningar, samtal och stödåtgärder. Det har säkerligen lett till att studerande hellre stannat kvar på kursen än gjort avbrott. Gymnasial utbildning Avbrotten för gymnasiala kurser sjönk när vi upphandlade utbildningarna. Det utökade utbudet för gymnasiala utbildningar har bidragit till att eleven kan utbilda sig inom sitt intresseområde eller vidareutbilda sig inom sitt tidigare utbildningsområde. Avbrotten är högre för elever som läser teoretiska kurser, se bilaga 3. En orsak kan vara det högre tempo och färre lektionstimmar som de teoretiska ämnena erbjuder, vilket gjort det svårare för eleverna att klara kurserna. För yrkesutbildningarna är målsättningen tydligare och kan också bidra till högre motivation. Kommunernas gemensamma utvärderingssamordnare har gjort en pilotutvärdering av Medlearn. Där framkom det att utbildningsanordnaren har en tydlig ambition att ge alla elever stöd för att få godkänt betyg. Det kan handla om att eleven har getts fler möjligheter att skriva om prov. Då antalet Botkyrkabor är relativt få påverkas andelen i högre utsträckning. Det är därför intressant att framöver även titta på avbrottsstatistik för utbildningsanordnaren som helhet.

18 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 15[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Slutsatser inför framtiden Lärdomarna och de goda resultaten från Svenska för företagare tillvaratar vi inom andra sfi yrkesinriktningar. Kursen Svenska för företagare är väl tillgodosedd beträffande resurser och vi vill därför se över hur en effektivisering kan möjliggöras. Vi fortsätter vår samverkan med näringsliv och företagarföreningar. Det är viktigt att fortsatt utveckla möjligheterna för elever att kunna arbeta parallellt med studierna. Det ligger ett stort ansvar på läraren att fånga upp elever och ge dem möjlighet att fortsätta sina studier även med förändrade förutsättningar. Vi analyserar vidare vilka nya yrkesinriktningar som är relevanta att starta inom sfi. Vi vill samtidigt komplettera nuvarande undervisningsformer med nya lösningar såsom yrkesinriktad undervisning för flera elevgrupper och yrkesspår samtidigt. Idag är det främst i klassen, i det specifika yrkesspåret som undervisningen sker. Vi kommer fortsatt följa upp avbrottsorsaker och analysera dessa. Resultaten för de gymnasiala utbildningarna kommer att delas med den gemensamma utvärderingsfunktionen för att samordna slutsatser och åtgärder. I samverkan med Arbets- och kompetenscenter anordnas praktikplatser för de elever som vill kombinera sin sfi med praktik. Vår ambition är att öka antalet praktikplatser under Vi upplever att möjlighet till praktik ger den värdefulla kontakten med arbetsgivare som behövs den dagen studierna är klara. Vi märker att fler arbetsgivare uppmanar sina anställda att läsa sfi på kvällstid för att förbättra sina språkkunskaper. Kontakter med arbetslivet i kombination med god språkutveckling leder till att fler får arbete.

19 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 16[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Kunskaper Mål Skolan ska sträva efter att varje elev tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieprogram. Förvärvade språkkompetenser ger Botkyrkabor arbete. Mätetal och Resultat Diagrammet visar mätetalen och resultaten av dessa. Svenskundervisning för invandrare Tabellen nedan visar andelen kursdeltagare som har avslutat sfi-kurs med godkänt betyg (av de elever som avslutat kurs; fått betyg eller gjort avbrott). Betyg svenska för invandrare 1A 1B 2B 2C 3C 3D % 7% 52% 59% 41% 67% % 14% 32% 50% 46% 63%

20 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 17[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013: % 41% 33% 40% 41% 63% Under året har en medveten satsning gjorts för elever på studieväg 1 som resulterat i att fler har tagit betyg. Lärarna har kompetensutvecklats bland annat genom studiebesök hos norska kollegor. Eleverna har fått ökat studiestöd och förberedelse inför prov. Eleverna som klarat kurs 1B går vidare till 2C. Där ser vi att eleverna får det svårare att klara kursen och behöver fortsatt extra stöd. För 2C visar resultatet för 2012 att färre tagit betyg, fler har fortsatt kursen eller gjort avbrott. Skillnaden i andelen kvinnor och män som avslutat sfi C- eller D-kurs med betyg och som sex månader senare var i arbete är markant. De som uppgav att de var föräldralediga var uteslutande kvinnor. Kvinnor uppgav också i högre utsträckning än män att de var arbetslösa. I fokusgrupper med sfi elever framkom att eleverna upplevde att det fått de stöd de behövde och att stödet var individuellt anpassat utifrån vilka behov eleven haft. Antal deltagare på särvux teoretiska kurser har sjunkit, vilket beror på att många redan har läst de kurser vi erbjuder. Under 2012 sattes endast ett fåtal betyg. De senaste åren har alla som fått betyg blivit godkända. Det har skett strukturomvandling inom särvux i riktning mot yrkesrelaterad utbildning. Under 2012 har verksamheten med en speciallärare och en specialpedagog fortsatt. Med hjälp av olika testmetoder har eventuella behov av särskilt stöd kartlagts och förslag på åtgärder getts. Verksamheten har följts upp och analyserats under hösten och fortsatt verksamhet planeras. Rekommendationerna är att behålla ett specialpedagogiskt team, men att förändra inriktningen av verksamheten till att även ge stöd i grupp som kan komma fler elever till del samt arbeta mer med kompetensutveckling av lärare. Grundläggande utbildning Tabellen nedan visar andelen kursdeltagare på grundläggande utbildning med godkänt betyg. Betyg grundläggande utbildning SAS ENG MA Totalt % 86% 97% 87% % 82% 100% 84% % 88% 100% 86% Färre elever har uppnått godkänt betyg i svenska som andraspråk i jämförelse med tidigare år. Detta kan bero på att vi har färre avbrott från kurserna och behållit studerande som behöver längre tid för sin inlärning. Ett antal studerande har också valt kursen med för hög studietakt, och därmed fått underkänt. Vi har en bemannad studiehall där eleverna studerat och fått hjälp av en lärare. Samverkan mellan sfi och grundläggande har ökat under 2012 med syfte att underlätta för elever att gå vidare från sfi till grundläggande utbildning. Svenska som andraspråk kan även läsas för Svenska för företagare samt inriktning mot vård. Samverkan mellan ämnena har ökat för att skapa bättre förutsättningar för eleverna att klara av alla kurser. Det hundraprocentiga resultatet för matematik grundar sig i att alla elever har getts möjlighet att fortsätta tills att de tagit betyg, så länge de haft en progression. Det har också funnits en mindre andel som avbrutit sina studier istället för att få års siffror grundar sig på egen statistik, då skolverkets statistik för året ännu inte finns tillgänglig års siffror grundar sig på egen statistik, då skolverkets statistik för året ännu inte finns tillgänglig.

21 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 18[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 underkänt. Vi kommer att titta vidare på detta och säkerställa rutiner för avbrott och betygsättning för att få en mer rättvis betygsstatistik. Rekommendationerna från den utvärdering av grundläggande utbildning som gjordes under hösten 2011 har implementeras i verksamheten. Förbättringsområdena var att eleverna i högre utsträckning behöver informeras om vilka mål som gäller för kursen och att fokus på exempelvis yrke behövde stärkas. Majoriteten av elever som tagit betyg var i arbete eller vidare studier sex månader senare, se bilaga 4. Gymnasial utbildning Tabellen nedan visar andelen kursdeltagare på gymnasial utbildning med godkänt betyg för respektive ämne. Betyg gymnasial utbildning Sv. som andraspråk ENG MA % 76% 88% % 75% 89% % 82% 62% Andelen godkända på yrkeskurser är högre än på teoretiska kurser. De är dock likvärdiga med 2011 års betygsresultat. Det totala resultatet på 82 % är ett godtagbart resultat, se bilaga 5. Matematiken skiljer ut sig från övriga resultat. Detta gäller generellt för studerande över hela länet och ett arbete pågår mellan huvudmän och utbildningsanordnare för att förbättra resultaten. Stockholm stad har gjort en analys över hur kursens längd och studieform påverkat resultaten. Där framkom det att elever som studerat på distans hade sämre resultat, det gällde särskilt elever med kortare studiebakgrund.

22 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 19[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Slutsatser inför framtiden Vi kommer att arbeta vidare med att hitta åtgärder som leder till att öka andelen kvinnor som får arbete efter avslutade studier. Väl medvetna om att andra faktorer utanför studierna påverkar detta. Förvärvsfrekvensen för kvinnor i Botkyrka är för alla åldrar lägre än för män. Vi arbetar bland annat med att erbjuda föräldralediga att fortsätta sina studier på distans, med möjlighet till lärarlett stöd i skolans lokaler i form av drop-in. De goda resultaten från studieväg 1 kommer vi dra lärdom av och sprida till andra delar av verksamheten. I nuläget är det angeläget att fortsätta ge stöd till eleverna som klarat kursen på studieväg 1 att klara nästföljande kurs på studieväg 2. Vi kommer fortsatt arbeta med lärlingsplatser och göra en kvalitetsuppföljning av verksamheten. För grundläggande utbildning kommer vi att fortsätta med studerandeuppföljningar och utifrån analys av resultaten ge stöd till eleverna. Kursutbudet kommer fortsatt utvecklas för att anpassas till elevernas behov och ökad tillgänglighet. Vi planerar att utveckla distanskurs i svenska som andraspråk som ett komplement för de elever som läst sfi på distans. Den gymnasiala utbildningen följs upp och analyseras gemensamt med alla kommuner i länet. Utifrån resultat från brukarenkät, betygsresultat och tillsynsbesök görs handlingsplaner och åtgärdsplaner. Denna samverkan forsätter att utvecklas och den nya utvärderingsfunktionen kommer ge viktig information för en fortsatt dialog mellan huvudmännen och utbildningsanordnarna.

23 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 20[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Bedömning och betyg Mål Läraren skall vid betygssättning utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen. Läraren skall göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid beakta hela kursen. Mätetal och resultat Diagrammet visar mätetalen och resultaten av dessa. I fokusgrupper med sfi elever framkom att eleverna har en dialog med läraren om vad som krävs för att klara kursen. Detta sker i regel var femte vecka. Examination sker på olika sätt med återkoppling från läraren till eleven. Uppdateringarna av elevernas studieplaner har bidragit till en mer allsidig bedömning då kännedomen om elevens kunskaper regelbundet stämts av. Både för sfi och grundläggande utbildning har återkommande möten och aktiviteter för ökad samsyn och likvärdig bedömning lett till en mer allsidig bedömning av elevens kunskaper. För grundläggande har även arbetet kring samsyn mellan ämnen påbörjats. Det finns ett gemensamt nätverk för kommunerna i Södertörn där lärarna samverkar kring bland annat sambedömning. Vid olika träffar har bedömning och betygsättning diskuterats. Detta har bidragit till en mer rättvis bedömning för eleven och personlig utveckling för läraren i sitt arbete.

24 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 21[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 För sfi C- och D-kurs har tester med eleverna alltid genomförts med två lärare i syfte att få en rättvisare bedömning. Denna sambedömning i kombination med att eleverna fått undervisning av fler lärare vill vi utveckla till att omfatta fler grupper och kurser under Slutsatser inför framtiden Ett arbete kring att konkretisera kunskapskraven kommer att göras både för grundläggande och för sfi. Arbete med formativ bedömning och likvärdig bedömning behöver hållas aktuellt genom kontinuerliga diskussioner och möten. Detta kommer att göras både inom de respektive arbetslagen samt gemensamt för hela arbetsplatsen. Sambedömning för grundläggande utbildning behöver fortsatt utvecklas. En gemensam syn för alla betygsstegen ska tas fram idag finns främst för godkänd nivå, samt utveckling av sambedömning av flera delmoment, till exempel hörförståelse. Detta tror vi kommer leda till att upplägget för undervisningen utvecklas på ett positivt sätt.

25 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 22[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Normer och värden Mål Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Mätetal och resultat Diagrammet visar mätetalen och resultaten av dessa. I fokusgrupper med sfi elever framkom att ingen elev upplevt diskriminering och att elever behandlas bra av andra elever. Lärarna behandlar eleverna på ett positivt sätt och det är god stämning i klassrummet. För grundläggande utbildning finns en skillnad i hur män och kvinnor upplevt hur de behandlas, där män var mer positiva. I efterföljande fokusgrupper, för att följa upp svaren i brukarenkäten framkom inte denna skillnad lika tydligt. Vi kommer att följa detta i nästkommande brukarenkät. Innehållet i likabehandlingsplanen har tagits upp i klassrummen för grundläggande och sfi och resultaten visar att ickediskriminering och likabehandling är känt bland eleverna. Inget ärende om diskriminering har anmälts.

26 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 23[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Bristande språkkunskaper och stor lojalitet gentemot sin lärare kan ha gjort att man som studerande framhäver det positiva i enkäter och i fokusgrupper. Vi behöver därför prova olika sätt att följa upp likabehandlingsarbetet. För gymnasiala utbildningen upplever eleverna i lägre grad än för grundläggande och sfi att de behandlas bra av andra studerande. Detta kan vara något för den gemensamma utvärderingsfunktionen att titta närmare på i uppföljning av utbildningsanordnare. Slutsatser inför framtiden Likabehandling är ett utvecklingsområde med ett hundraprocentigt mål som aldrig kan avstanna; vi fortsätter dialogen med personalen och eleverna. I skolinspektionens rapport för sfi och grundläggande framkommer att likabehandlingsplanen ska uppdateras varje år och innehålla information om var man vänder sig för att anmäla kränkningar samt hur föregående års anmälningar hanterats. Detta kommer att göras under våren 2013.

27 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 24[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Ansvar och inflytande Mål De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Mätetal och resultat Diagrammet visar mätetalen och resultaten av dessa. I fokusgrupper med sfi elever framkom att eleverna var nöjda med de inflytande de har över lektioner och redovisning av kunskap. Även om de generellt var nöjda med inflytandet ville de ha mer grammatikundervisning. Det finns en inställning hos eleverna på sfi och grundläggande utbildning att läraren vet bäst, även om man ser positivt på att använda fler former för redovisning av kunskaper. Lärarna har regelbundet gjort egna kursutvärderingar. De förslag på utveckling av undervisningen som framkomit i dessa, har lärarna tillmötesgått när så varit möjligt med hänsyn till

28 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 25[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 kursplan. Det har handlat om konkreta förslag såsom att läsa fler böcker eller tidningsartiklar. Vi märker att eleverna tar mer egna initiativ och deltar i beslut mer aktivt ju längre tid de studerat. Vuxenutbildningens demokrativecka för sfi och grundläggande har bidragit till en större medvetenhet om värdegrundsarbete, vilket även skolinspektionen framhöll som positivt. Inom sfi har ett 5-veckors tema om rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden använts i undervisningen. En förslagslåda har satts upp synligt i skolan. Den är väl känd och har gjort det lättillgängligt för våra sfi och grundläggande elever att lämna synpunkter på verksamheten på ett strukturerat och enkelt sätt. Slutsatser inför framtiden För att tillgodose elevernas olika önskemål om till exempel mer undervisning i grammatik kommer undervisningen för sfi och grundläggande elever kompletteras med öppna lärarledda studietillfällen med olika teman, såsom grammatik och uttal. En webbaserad synpunktshantering kommer att skapas under 2013 på verksamhetens hemsida.

29 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 26[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Utbildningsval arbete och samhällsliv Mål De frivilliga skolformerna skall nära samverka med den obligatoriska skolan, med arbetslivet, med universiteten och högskolorna och med samhället i övrigt. De studerande får kännedom om arbetslivets villkor särskilt inom sitt studieområde. Förvärvad yrkeskompetens ger Botkyrkabor arbete. En samordnad och effektiv vägledningsfunktion har skapats som optimalt gynnar Botkyrkabor. Mätetal och resultat Diagrammet visar mätetalen och resultaten av dessa. Vi når inte upp till målet om att 140 Botkyrkabor har genomgått yrkesutbildning och att 80 % är i arbete sex månader senare. En orsak till lägre andel i arbete kan vara den rådande konjunkturen och ökad konkurrens på arbetsmarknaden. Majoriteten av eleverna gick omvårdnadsprogrammet. 27 % av de som genomgått yrkesutbildning var vid uppföljningstillfället arbetslösa 8. 8 De andra som inte arbetade var i vidare studier, föräldraledig, hade praktik eller var sjukskriven.

30 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 27[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 I fokusgrupper med sfi elever framkom att de känner till vägledningscenter och att de som varit i kontakt med det upplever att de fått bra stöd och hjälp. Elever både på sfi och grundläggande utbildning önskar större tillgänglighet och utökade öppettider för spontana besök på vägledningscenter. För de gymnasiala utbildningarna erbjuds vägledning hos utbildningsanordnaren. Slutsatser inför framtiden För att stärka Botkyrkabornas yrkeskompetens underlättar vi för eleverna att kombinera arbete och sfi studier samt utökar möjligheten till yrkesinriktad sfi. Detta som ett sätt att även förbereda inför vidare studier. En särskild uppföljning av verksamheten för studie-och yrkesvägledning har gjorts under Syftet var att skapa förutsättningar för en vägledning som bland annat är mer fokuserad på matchning mot arbetsmarknaden och uppsökande verksamhet. Vägledningen kommer under 2013 övergå till att vara en oberoende enhet. Den nya oberoende vägledningsfunktionen med ett ökat arbetsmarknadsfokus och ökad tillgänglighet tror vi kommer ytterligare stärka det stöd och hjälp eleverna behöver.

31 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 28[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Utveckling av verksamheten 2013 Utifrån analys av verksamheten 2012 har följande utvecklingsområden identifierats: Yrkesinriktad undervisning En organisationsanpassning som påbörjades under 2012 genomförs fullt ut från Organisationen anpassas för att ytterligare förstärka en yrkesinriktad språkundervisning anpassad efter individens intresse och arbetsmarknadens behov samt en kombinerad sfi undervisning med grundläggande kunskaper som förkortar studietiden. Ökad individualisering Organisationen anpassas till att möjliggöra för sfi elever att fortsätta studera även om man har annan sysselsättning, dels genom studier på distans och undervisning kväll och helg. En mer yrkesinriktad undervisning kommer utvecklas med fler yrkesinriktningar, utifrån behov och möjligheter att få arbete. Digital kompetens Smartboard, datorer och läsplattor används i undervisningen, men kan ytterligare förstärkas och genomsyra hela verksamheten. Genom kartläggning av lärarnas digitala kompetens planeras fortbildningar under Detta ska i sin tur leda till en ökad kompetens för eleverna av att använda dator och digitala medier, vilket både underlättar under studietiden och bidrar till att öka möjligheten att få arbete. Förkortad studietid Under 2013 blir det möjligt för eleverna att i större utsträckning kombinera sfi med grundläggande kunskaper som skapar en bättre övergång mellan sfi och grundläggande kurser och samtidigt bidrar till ökad språkundervisning under tiden för sfi studier.

32 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 29[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Bilagor Bilaga 1 Diagrammen visar orsak för avbrott på grundläggande och gymnasial utbildning i svenska som andraspråk. Enkätundersökningen är gjord under hösten 2012, bland elever som avslutat sina studier under januari-juni Diagrammet visar orsak till avbrottet. Diagrammet visar sysselsättning efter avbrutna studier för samma elever som ovan.

33 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 30[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Bilaga 2 Diagrammet visar avbrottsorsaken för elever som avbrutit C- eller D-kurs. Orsaken flytt är överrepresenterad då detta förs in i systemet automatiskt från folkbokföring. De övriga orsakerna registreras manuellt i de fall vi känner till orsaken.

34 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 31[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Bilaga 3 Tabellen nedan visar andel kursdeltagare som avbrytit kurs per utbildningsanordnare för Botkyrkabor. Antal kursdeltagare Område Anordnare Andel avbrott Teori ABF % Competens 75 27% Folkuniversitetet 40 15% Info Komp % Stadsmissionen folkhögskola 13 0% Genomsnitt inom Teori 27% Distans Hermods % Jensen % MiRoi 38 11% Genomsnitt inom Distans 18% Vård Didaktus 134 1% Kompetensutvecklingsinstitutet % Lärgården 144 5% MedLearn 734 3% Omsorgslyftet 74 16% SweJa 162 4% Svensk Vård och Kompetens 4 0% Genomsnitt inom Vård 5% Yrke Lernia 287 6% Ultra/JB Kompetens % Genomsnitt inom Yrke %

35 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 32[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Bilaga 4 Diagrammet nedan visar sysselsättning 6 månader efter betyg, för personer som inte fortsatt studera inom Botkyrka vuxenutbildning. Uppföljningen gjordes med elever som avslutat studier i svenska som andraspråk under hösten 2011 på grundläggande eller gymnasial utbildning 9. 9 Undersökningen gjordes som underlag till 2013 års mätetal.

36 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 33[33] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:42 Bilaga 5 Tabellen nedan visar andel godkända kursdeltagare per utbildningsanordnare för gymnasial utbildning. Område Anordnare Antal kursdeltagare (med betyg) Andel godkända betyg gymnasial nivå Teori ABF % Competens 39 85% Folkuniversitetet 32 63% Info Komp 88 70% Stadsmissionen folkhögskola % Botkyrka vuxenutbildning (fram till juni 2012) % Genomsnitt inom Teori 78% Distans Hermods % Jensen % MiRoi 26 85% Genomsnitt inom Distans 74% Vård Didaktus % Kompetensutvecklingsinstitutet % Lärgården % MedLearn % Omsorgslyftet 62 56% SweJa % Svensk Vård och Kompetens 4 75% Genomsnitt inom Vård 93% Yrke Lernia % Ultra/JB Kompetens % Genomsnitt inom Yrke 92% Genomsnitt för Botkyrkabor %

37 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] arbetsmarknad och vuxenutbildningsnämnden / 2 Information - Centrum för samhällsorientering Förslag till beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har tagit del av informationen och lägger densamma till handlingarna.

38 TERTIALRAPPORT 3 JANUARI- DECEMBER 2012 TERTIALRAPPORT Sammanfattning... 1 Organisationen... 1 Samverkan med kommunerna... 1 Upphandling... 2 Hemsidan... 2 Utökad målgrupp... 3 Samarbete med Arbetsförmedlingen... 3 Utbildningarna... 3 Ekonomi... 6 Fortbildning samhällskommunikatörer... 6 Utbildningens kvalitet... 7 Deltagarutvärderingar... 7 Fokusgrupper Auskultationer Slutrapporter Klagomål Avtalsuppföljning med leverantörer Utvecklingsmöjligheter Besöksadress: Hornsgatan 124, plan 4. Telefon infosam@stockholm.se

39 SID 1 TERTIALRAPPORT Tertialrapport skickas ut till samverkande kommuner tre gånger per år. I tertialtrapport 3 redovisas perioden januari-december Sammanfattning En ny samverkansöverenskommelse kring samhällsorientering träder i kraft och gäller till och med Avtalstiden i den nya överenskommelsen har synkronisterats med ramavtalen för upphandling av samhällsorienteringen. En ny, pågående upphandling av samhällsorientering beräknas resultera i nya ramavtal som träder i kraft Hemsidan nyistockholm.se har sedan oktober fått en annan layout och blivit mer målgruppsanpassad deltagare har genomgått samhällsorientering under kurser har hållits på tio olika språk. Snittkostanden för en deltagare inklusive utbildningslokal är 3645 kr per deltagare. Centret har anordnat åtta fortbildningar för samhällskommunikatörerna under året. Enligt deltagarenkäterna tycker sig 93 % av deltagarna kunna rekommendera utbildningen till andra. Centret fortsätter samverka med Arbetsförmedlingen för att tillse att så många deltagare som möjligt kan gå utbildningen. Samtidigt fortsätter arbetet med kvalitetsuppföljning. Organisationen Centrum för samhällsorientering i Stockholms län är ett regionalt kansli som samtliga kommuner i länet utom Haninge driver tillsammans sedan Stockholms stad administrerar utbildningsverksamheten och den gemensamma webbplatsen nyistockholm.se. Centret erbjuder samhällsorientering till de flyktingar Arbetsförmedlingen anmäler inom ramen för etableringsreformen. På Centrum för samhällsorientering arbetar en informatör/webbredaktör, två kursadministratörer samt en samordnare. En rektor från Sfi arbetar deltid som chef. SAMVERKAN KOMMUNER KSL (Kommunförbundet Stockholms län) gick i början av oktober 2012 ut till länets kommuner med en förfrågan om fortsatt samverkan kring samhällsorienteringen. Förfrågan ställdes också till Håbo kommun i Uppsala län som visat intresse för samverkan i denna fråga bland annat på grund av de goda kommunikationerna till Stockholm och nordvästkommunerna i Stockholms län. Av de tillfrågade kommunerna har alla undantaget Nacka valt att fortsätta samverka.

40 SID 2 Avtalstiden i den nya överenskommelsen om samverkan har synkronisterats med avtalen för upphandlingen av samhällsorienteringen och avtalsperioden sträcker sig från 1 september 2013 till och 31 augusti Det externa konsultföretaget Carlén & Werner gjorde våren 2012 en utvärdering av centrets samverkansarbete, med både leverantörer, samverkande kommuner och Arbetsförmedlingen. Resultatet av detta arbete blev bland annat att arbetsgruppen lades ner. Istället samverkar nu centret med kommunerna genom de nätverk som redan finns i de norra och södra delarna av länet. På så sätt breddas kontakten till att gälla alla kommuner och skapar större delaktighet för alla samverkande kommunerna. Samrådsgruppen finns kvar i enlighet med de förslag som gavs i utvärderingen. UPPHANDLING Centrum för samhällsorientering har ramavtal med tre leverantörer. Dessa är Elvira kunskapsutveckling AB, Hermods AB samt Stadsmissionens skola. Nuvarande ramavtal är förlängda till och med Centret har under 2012 förberett för en kommande upphandling av samhällsorientering. En referensgrupp bestående av representanter från några av de samverkande kommunerna har informerats om förfrågningsunderlagets innehåll och utformning under framtagandet och den 12 oktober 2012 samlades representanter från samverkande kommuner för att få en genomgång av förfrågningsunderlagets innehåll. Kommunerna godkände förfrågningsunderlaget i november och det annonserades ut den 20 december Tilldelningsbeslut kommer att fattas i mars - april Det nya ramavtalet beräknas träda i kraft den 1 september I det nya upphandlingsunderlag som har tagits fram under 2012 har centret tagit hänsyn till de lärdomar verksamheten genererat så här långt. Det har bland annat resulterat i att centret i kommande avtal blir tydligare i sina krav gentemot leverantören och att konsekvenserna vid eventuell brist hos leverantören blir mer märkbara än tidigare. HEMSIDAN Nyistockholm.se har sedan oktober fått en annan layout och blivit mer målgruppsanpassad. Samverkande kommuner har fått en egen ingångsportal där det finns möjlighet att ta del av aktuell information, nyheter och andra relevanta dokument och utvärderingar. Om du som kommunrepresentant saknar inloggningsuppgifter går det bra att mejla till: armina.etminan@stockholm.se. Det finns nu också möjlighet att prenumerera på RSS - flöde skapat specifikt för samverkande kommuner. För att prenumerera klickar man på RSS-ikonen i den inloggade delen. Som prenumerant får man i sin mejl meddelande om nya inlägg på hemsidan.

41 SID 3 En utvärderingsenkät kommer att skickas ut i februari för att mäta kommunernas nöjdhet gällande de förändringar som har gjorts på nyistockolm.se. Synpunkter och förslag på förbättringar mottages med varm hand av centret. Utökad målgrupp Arbetsmarknadsdepartementet föreslår i en departementsskrivelse (Ds 2012:24) att samhällsorientering genom lagstiftning ska komma att gälla även andra invandrare än dem som omfattas av etableringslagstiftningen. Utökningen gäller nyanlända invandrare som har beviljats uppehållstillstånd eller uppehållskort som familjemedlem eller anhörig med anknytning till person som har rätt att vistas i Sverige. Undantagna är invandrare som är medborgare i ett EES-land eller Schweiz eller som går i gymnasieskolan. Arbetskraftinvandrare undantas liksom gäststuderande och gästforskare samt deras familjemedlemmar. Regeringen la fram sin propostion till Riksdagen den 20 december Förslaget bereds i arbetsmarknadsutskottet den 12 februari 2013 och ett ikraftträdande av utökad målgrupp förväntas den 1 maj 2013 förutsatt att beslut i Riksdagen fattas. Den utökade målgruppen kommer att omfattas av den nya upphandlingen och den nya samverkansöverenskommelsen förutsatt att lagstiftningen träder i kraft. Samarbete med Arbetsförmedlingen Under redovisad period har centret träffat etableringssamordnarna på Arbetsförmedlingen i Stockholm, ett möte då även personal från Migrationsverkets mottagningsenhet deltog. Centrets personal har dessutom besökt Arbetsförmedlingen i Nacka samt Arbetsförmedlingen i Södertälje för att träffas och utbyta information med etableringshandläggarna. En fråga som diskuteras är hur centret i samverkan med af kan se till att de anmälda verkligen genomgår kurs, men också att deltagare kan komplettera missade utbildningsblock. Under 2012 har flera etableringshandläggare visat intresse för att delta i auskultationer och fokusgrupper, vilket ger flera vinster. Dels får Arbetsförmedlingens personal en inblick i hur utbildningarna fungerar och vad de innehåller, dels knyts kontakter mellan Arbetsförmedlingen och leverantörerna. Det har i en del fall lett till att etableringshandläggare deltar som föreläsare på kurser. Utbildningarna Utbildningslokaler Utbildningslokaler hyrs på tillfällig basis utifrån de behov som finns. Utbildningarna har under 2012 hållits på följande platser: Sollentuna (biblioteket på Aniaraplatsen och Malmvägen), Stockholm (Tensta, Slussen, Olof Palmes gata och Sveavägen), Södertälje (Hagaberg folkhögskola och Gästgivaregatan), Botkyrka (Gröndalsvägen i Tumba) och Norrtälje (Sommargatan).

42 SID 4 Anmälningar 1286 personer har anmälts till utbildning under Under samma period har Arbetsförmedlingen i länet skrivit in 2439 personer som omfattas av Etableringslagen, vilket visar att den ökade inskrivningen under hösten ännu inte fullt ut slagit igenom i antalet anmälningar till samhällsorientering. Detta resonemang bekräftas av att antalet anmälda under perioden till och med var 549 personer vilken kan jämföras med de 492 personer som skrevs in inom etableringsuppdraget hos Arbetsförmedlingen under samma period. Vid en mätning kunde centret då se att en del individer som skrivits in i etableringsuppdraget 2011 inte anmälts förrän 2012, men att centrets och Arbetsförmedlingens antal inskrivna i stort var lika många. Avslutade deltagare Under 2012 har 72 kurser genomförts på olika håll i länet. Centret har erbjudit 1167 deltagare samhällsorientering under året personer har genomgått kurs under perioden. 45 % av de som deltagit är kvinnor och 55 % är män. Antal deltagare och antal kurser fördelade jan- dec 2012 Jan-juli 2012 Aug dec 2012 Antal deltagare Antal kurser Av de deltagare som avslutat kurs får 526 slutintyg och 488 delintyg. Delintyg ges om deltagarens frånvaro överstiger ett utbildningstillfälle om tre timmar per block. I annat fall ges slutintyg. Deltagare med delintyg är välkomna att komplettera sin utbildning och kommer överens med sin etableringshandläggare om hur och när det ska ske. Sommarkurser För att kunna erbjuda sökande kompletterande aktiviteter under juli månad anordnade centret sommarkurser med intensivt upplägg med sex timmar om dagen i tio dagar. Av de 72 redovisade kurserna har nio varit sommarkurser. Fokusgrupper gjorda med deltagare på sommarkurserna visar att många uppfattar det som en lättnad att kunna ägna sig åt en enda aktivitet, men det fanns även personer som tyckte utbildningen blev alltför intensiv på det sättet. Fördelning per språk under 2012 Arabiska: 29 grupper Somaliska: 9 grupper Tigrinja: 11 grupper Farsi: 10 grupper

43 SID 5 Ryska: 4 grupper Franska: 1 grupp Spanska: 1 grupp Amhariska: 1 grupp Engelska: 3 grupper Svenska med tolk: 3 grupper; thailändsk/turkisk (2 språk i samma grupp), bengalisk och uzbekisk tolk Alternativa lösningar De 119 deltagare som inte erbjudits kurs har i de flesta fall annan planering eller varit sjuka. Ca 25 personer har under året inte erbjudits kurs på grund av att de talar ett ovanligt språk där det inte funnits deltagarunderlag. Centret har inlett ett samarbete med Viadidakt i Katrineholm som erbjuder samhällsorientering med hjälp av webblösning, men de har ännu så länge inte kunnat erbjuda upplägg eller språk som passar de behov centrets deltagare har. Antal deltagare per kommun (med del- eller slutintyg) Botkyrka 45 varav 13 utanför etableringen Danderyd 3 Ekerö 4 Huddinge 14 Järfälla 29 Lidingö 5 Nacka 16 varav 1 utanför etableringen Norrtälje 23 varav 8 utanför etableringen Nykvarn 0 Nynäshamn 6 varav 2 utanför etableringen Salem 5 varav 1 utanför etableringen Sigtuna 26 Sollentuna 46 Solna 26 Stockholm 400 Sundbyberg 61 Södertälje 248 Tyresö 4 Täby 8 Uppl. Bro 7 Upplands Väsby 18 Vallentuna 4 Vaxholm 2 Värmdö 5 Österåker 9 Totalt 1014

44 SID 6 Ekonomi När det gäller kostnader för en deltagare inklusive utbildningslokal ligger snittkostnaden på 3645 kr per deltagare. Snittkostnaden per deltagare för en kurs på svenska med tolk har under 2012 varit 7886 kr. Snittkostnaden per deltagare har fluktuerat något under året, av olika anledningar. En är i vilken mån centret lyckas fylla grupperna - under andra halvan av 2012 har trycket på att starta grupper på arabiska i Södertälje varit stort. En sådan situation ger större möjligheter att fylla grupperna vilket ger en lägre snittkostnad per deltagare. Motsatt förhållande råder ofta i grupper på svenska med tolk eller i grupper på mindre vanliga språk, grupper med litet deltagarunderlag. En faktor som förutom stort deltagarunderlag och språk håller snittkostnaderna nere, är de fall då centret får hyra utbildningslokaler till låga priser, direkt från samverkande kommuner. Centret arbetar också aktivt med att hålla lokalkostnaderna nere även i de fall lokaler hyrs av privata aktörer. 66 % av kr vilket kommunen debiteras per mottagen individ har alltså gått till själva utbildningen under Resterande 34 % bekostar kursadministration, bokning av utbildningslokaler, kvalitetsuppföljning av den upphandlade tjänsten, upphandling, fortbildning av samhällskommunikatörer, utveckling och förvaltande av webbplatsen mm. Under 2013 debiteras kommunerna i januari och juni. Debiteringsstillfällena kan komma att flyttas inför hösten 2013, men information om detta skickar centret ut senare under våren. Information om debitering av den utökade målgruppen kommer också att skickas ut under våren. Fortbildning samhällskommunikatörer Centret anordnar för samhällskommunikatörerna fortbildning om ca 3 timmar per månad. Dessa fortbildningar har anordnats under 2012: Januari. Heldagsutbildning. Förmiddagen hölls av Maria Lalouni från Alla barn i centrum, Stockholms stad. Temat var föräldrarollen och relationen mellan barn och föräldrar när man är ny i Sverige. Eftermiddagen ägnades åt ett erfarenhetsutbyte mellan samhällskommunikatörerna. Mars. Brandsäkerhetsfrågor. Föreläsningen hölls av Viktor Barrios och Aladin Zakholi från Storstockholms brandförsvar. April. Jan Åkerlund från Kronofogdemyndigheten berättade om skulder, skuldsanering, betalningsanmärkningar mm.

45 SID 7 Maj. Tove Österling-Wallner och Elisabet Johansson från projektet Va med höll en heldagsutbildning om sitt metodmaterial innehållande bilder och film som utgår från olika samhällsfrågor och som fungerar som diskussionsmaterial i samhällsorienteringen. Fortbildningen hölls tillsammans med samhällskommunikatörer och samordnare inom samhällsorienteringen i Katrineholm och Vingåker Viadidakt. Juni. En fortbildning med inbjudna föreläsare från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen anordnades. Fortbildningen ställdes in på grund av för få anmälda September. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gjorde ett nytt försök denna gång med betydligt större uppslutning. Från Af kom Catryn Falk Moreno och från Försäkringskassan Ingrid Leiderman och Marita Berggren. Oktober. Haval Davoody från Trafikverket talade om trafik och miljö. November. Fackets roll på arbetsmarknaden, Pär Karlsson och Nadia Tafur från SACO. Samma dag kom även Rebecka Karlsson och Khaled Abdu Mohammedsaid från Arbetsförmedlingens projekt Nationell Matchning för att berätta om nyanländas möjligheter att delta i projektet. December. Anne Hiller och Frida Malm från socialtjänsten i Spånga- Tensta berättade om hur arbetet med barn- och ungdomsärenden ser ut. Även under 2013 planeras månatliga fortbildningar för samhällskommunikatörer. Utbildningens kvalitet DELTAGARUTVÄRDERINGAR Från och med 1 april 2012 finns utvärderingsenkäten översatt till arabiska, somaliska, tigrinja, persiska och engelska. Hittills under 2012 har 647 personer svarat på enkäten efter avslutad utbildning. Av dessa är 299 kvinnor och 348 män.

46 SID 8 Åldersfördelningen för dem som har svarat: Kommentar: I jämförelse med 2011 kan det skönjas en svag ökning av deltagare mellan 20 och 40 år. Då var siffran 70 % och 2012 är motsvarande siffra 72%. En viss homogenitet gällande ålder kan antas underlätta för samhällskommunikatörerna när det gäller fokus på arbetsmarknad och familjeliv eftersom dessa områden ligger inom de flesta deltagares intressesfär. På frågan utbildningen ska ge grundläggande förståelse för det svenska samhället. Vilken förståelse tycker du att du fått för det svenska samhället? ser svarsfördelningen ut på följande sätt: 1= ingen förståelse alls och 7 = mycket stor förståelse

47 SID 9 Andel som tycker sig kunna rekommendera utbildningen till andra: Serie1; Ja Nej; 14; Serie1; Vet ej; Serie1; Andel Nej nöjda iu; Vet 4; ej 1% iu 2% 27; 4% Serie1; Ja; 602; 93% Kommentar: 2011 tyckte sig 84 % kunna rekommendera utbildningen till annan. Motsvarande siffra under 2012 är 93 % vilket indikerar en ökning av andelen nöjda deltagare. Skillnaden i nöjdhet mellan leverantörerna är liten; 92 % hos deltagarna hos Elvira kunskapsutveckling AB och 94 % hos Hermods AB tycker sig kunna rekommendera utbildningen till annan. Svaren fördelar sig på följande sätt utifrån kön: Män Kvinnor

48 SID 10 Kommentar: Under 2012 tenderar kvinnorna, enligt enkätsvaren att vara nöjda med utbildningen i något högre grad än männen. Inget i enkätsvarens kommentarsfält kan användas för att göra en analys av varför det är på det sättet. Övrigt: de vanligaste synpunkterna som kommit fram i de fria kommentarsfälten är önskemål om skriftligt material och andra typer av undervisningmaterial i form av bilder och filmer. En del vill också ha fler studiebesök, även om de flesta utbildningar innehåller minst ett studiebesök, vanligtvis till Riksdagen. En del efterfrågar mer arbetsmarknadskunskap, andra mer information om barn- och familjefrågor. Många visar i utvärderingsenkäterna att de är nöjda med samhällskommunikatören, men några få är också missnöjda med en vikarie som har fel attityd. FOKUSGRUPPER Under 2012 har fem fokusgrupper genomförts. Fokusgrupper genomförs med hjälp av tolk och ibland med hjälp av centrets egen språkkompetens. Samhällskommunikatören deltar inte i fokusgruppen. Centret har träffat grupper från båda leverantörers kurser. En sammanfattning av fokusgrupperna visar att de allra flesta är nöjda med innehåll och metod. En del berättar att de varit skeptiska i början då de inte fått tillräcklig information om vad kursen innebär, men har sedan tyckt att kursen varit intressant och matnyttig. En synpunkt som ofta framförs är att det finns svårigheter med att kombinera två aktiviteter på en dag, både på så sätt att man behöver resa mellan aktiviteterna och att man upplever det som jobbigt att sitta i skolbänken hela dagen, eftersom många kombinerar samhällsorienteringen med Sfi. På den positiva sidan finns att samhällskommunikatören upplevs som en brobyggare som kan förstå och ha sin utgångspunkt i flera kulturer. Deltagarna uttrycker att samhällskommunikatören upplevs som engagerad; hon vill att vi går härifrån med ny kunskap. De upplever också att de kan använda varandras kunskaper och att deltagarna bildar ett nätverk där de kan hjälpas åt. De mest uppskattade ämnesområdena är Arbete och utbildning, Barn och familj samt att hitta bostad. En del vill ha mer detaljkunskap kring hur man söker arbete. Förslag till förbättringar är ökad användning av film i utbildningen. En del anser att grupperna bör anpassas till deltagarnas olika utbildningsnivå. AUSKULTATIONER Auskultationer i pågående grupper görs för att följa upp verksamheten. Under 2012 har fem auskultationer gjorts. Vid dessa tillfällen använder observatören en observations-mall som utgår från de krav som ställs på leverantören i ramavtalet. Alla punkter ägnas givetvis inte lika stort fokus vid alla auskultationer. Detta är vad som uppmärksammats vid auskultationerna:

49 SID 11 Deltagarnas olika behov ställer höga krav på samhällskommunikatören. Det finns utvecklingspotential när det gäller att anpassa material till kortutbildade. Dialogpedagogiken fungerar i grupperna väl. Storgruppsdiskussioner varvas med diskussioner i mindre grupper. Samhällskommunikatörerna har vid centrets auskultationer haft en objektiv hållning i förhållande till de utbildningsområden som behandlas. När det gäller närvaro och logistik har deltagarna ibland svårt att hinna till samhällsorienteringen på eftermiddagen och det förekommer också dubbelplanering när deltagaren förväntas närvara på flera ställen samtidigt. SLUTRAPPORTER Samhällskommunikatören skriver i slutet av varje kurs en slutrapport där det redovisas vad som gåtts igenom och på vilket sätt. Här följer en sammanfattning om vad som kommit fram i de slutrapporter samhällskommunikatörerna skrivit under aktuell period. Positiva synpunkter: Studiebesök på Riksdagen, tingsrätten och Stockholms stadsmuseum upplevs som positiva. Även information om hjärt- och lungräddning har varit populär bland deltagarna. Samhällkommunikatörerna lyfter fram att diskussionerna är öppna och livliga och att det är viktigt att det finns utrymme för deltagarna att ställa sina frågor. Flera deltagare är skeptiska vid kursens början, men blir positivt inställda när de förstår kursens innehåll och upplägg. Samhällskommunikatörerna klarar att vända en situation med misstänksamhet mellan grupper eller individer till något positivt, där de olika deltagarnas erfarenheter tas tillvara men det kräver ett medvetet förhållningssätt från samhällskommunikatören. Utvecklingsmöjligheter: Samhällskommunikatörerna anser att det ibland en nackdel att ha gifta par eller andra familjemedlemmar tillsammans i gruppen, eftersom det kan hämma deltagarna att tala och ställa frågor. I de fall deltagarunderlaget är litet är det svårt att påverka denna situation, men centret för en kontinuerlig dialog med Arbetsförmedlingen om detta. Det har under redovisad period i vissa fall varit problem med deltagarnas planering och det har varit oklart vilka aktiviteter deltagaren verkligen ska delta i (se även under avsnittet om auskultationer). Detta är en faktor som ligger utanför centrets kontroll, men som förstås ändå påverkar kursernas kvalitet eftersom en del deltagare kommer och går.

50 SID 12 KLAGOMÅL Under året har ett klagomål kommit in till centret. En deltagare kontaktade centret och gav en rad exempel på fördomar som en samhällskommunikatör gett uttryck för. Centret tog kontakt med leverantören och efter samtal mellan samhällskommunikatör och leverantörens kontaktperson valde samhällskommunikatören att sluta. AVTALSUPPFÖLJNING MED LEVERANTÖRER Resultaten från utvärderingarna, fokusgrupperna och auskultationerna följs upp med leverantörerna i samband med avtalsuppföljningar. Ordinarie avtalsuppföljningar har skett i februari, juni, september och november/december Ett extra möte har hållits med en av leverantörerna på grund av extra behov av uppföljning och genomgång av avtal. Här följer en sammanfattning av vad som framkommit vid dessa möten: Med en leverantör har diskussionerna under året, till en del rört sig om om i vilken mån samhällskommunikatörer har kontinuerlig handledning och uppföljning med sin arbetsgivare. Centret har ansett att leverantören inte har något eget utvecklingsarbete när det gäller samhällsorienteringen, något som ingår i avtalet. Centrets ståndpunkt har också varit att uppslutningen av samhällskommunikatörer på centrets egna månatliga träffar varit bristfällig. En utveckling av samhällsorienteringen kräver att samhällskommunikatörerna, tillsammans med andra aktörer, deltar i denna utveckling. Den aktuella leverantören har under året förbättrat sitt utvecklingsarbete utifrån de påtalade bristerna Avtalsuppföljningarna har behandlat metodutveckling också genom att diskutera hur text och bild använts. Centret anser det viktigt att använda bilder i högre grad och inte stödja sig på för mycket på text, vare sig svensk eller det aktuella språket. Detta är en av samhällsorienteringens stora utmaningar att hitta en form för utbildningen som passar den mycket heterogena målgruppen och att kunna anpassa utbildningen till individernas olika behov. UTVECKLINGSMÖJLIGHETER Det finns en förbättringspotential när det gäller närvaro och logistik för deltagarna. Centret träffar Arbetsförmedlingen, både etableringssamordnare och handläggare för att samverka med målet att individens planering ska bli så rimlig som möjligt. Centret fortsätter att anordna fortbildningsträffar utifrån samhällskommunikatörernas behov på ny kunskap. Inte minst är det viktigt med en kontinuerlig uppföljning av hur samhällskommunikatören uppfattar sin roll utifrån begrepp som neutralitet och objektivitet. På detta sätt kan kvaliteten på utbildningarna förbättras ytterligare. En förutsättning för detta är att samhällskommunikatörerna deltar på de träffar som centret anordnar, men det kräver också att leverantörerna själva fortbildar och handleder sina

51 SID 13 samhällskommunikatörer på ett tillfredsställande sätt, något som kontinuerligt följs upp av centret. Utöver detta sker en kontinuerlig dialog med andra delar av landet som driver olika samverkansformer för samhällsorientering, för att en kunskapsutveckling ska kunna ske hos Centrum för samhällsorientering och dess verksamhet.

52 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] arbetsmarknad och vuxenutbildningsnämnden Dnr /SammanträdespunktÄrende/ 3 Ekonomisk prognos 2013 Kommer som extrautskick.

53 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] arbetsmarknad och vuxenutbildningsnämnden Dnr /SammanträdespunktÄrende/ 4 Remissvar flerårsplanen Förslag till beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden överlämnar yttrandet över förslag till flerårsplan till kommunledningsförvaltningen. Sammanfattning Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har i förslaget till flerårsplan ålagts ett besparingsåtagande på drygt 5 mnkr för 2014 och sannolikt minst lika mycket Nämnden kompenseras inte fullt ut för volymökningar inom SFI och daglig verksamhet. Pris- och löneuppräkningen är inte heller i nivå med nämndens framåtsikt. De ambitionsökningar som aviserats i framåtsikten avseende vuxenutbildning, vägledning, kommunala resursjobb, feriepraktikplatser och sommarjobb beaktas inte. Nämnden bedömer att besparingsåtaganden på drygt 5 mnkr per år inte kan hanteras genom generella effektiviseringar. För att analysera hur verksamheten kan anpassas till nya ekonomiska förutsättningar kommer en översyn av all verksamhet att ske. Vissa verksamhetsdelar kommer sannolikt inte kunna fortsätta med samma volym och ambition, alternativt att verksamhetsdelar helt avvecklas. Utebliven ekonomisk kompensation för ambitionshöjningar innebär att planerade kvalitets och volymökningar för vägledning, vuxenutbildning, kommunala resursjobb, feriepraktikplatser och sommarjobb inte kan fullföljas. I förslaget till flerårsplan tilldelas nämnden 2 mnkr mindre för investeringar 2014 än vad som aviserats i framåtsikten. Konsekvenserna blir att ambitionerna avseende investeringar får nedgraderas från 4,5 mnkr till 2,5 mnkr. Nämnden är positiv till utredningsuppdraget kring ny modell för finansiering av daglig verksamhet.

54 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] arbetsmarknad och vuxenutbildningsnämnden Dnr /SammanträdespunktÄrende/ Förslaget till flerårsplan innehåller en mycket bra beskrivning av kommunens planeringsförutsättningar. De slutsatser som presenteras som medskick kopplat till omvärlds- och invärldsanalysen ställer sig förvaltningen bakom.

55 TJÄNSTESKRIVELSE 1[7] Arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:40 Referens Andreas Liljenrud Mottagare Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Remissvar på förslag till flerårsplan Förslag till beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden överlämnar yttrandet över förslag till flerårsplan till kommunledningsförvaltningen. Sammanfattning Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har i förslaget till flerårsplan ålagts ett besparingsåtagande på drygt 5 mnkr för 2014 och sannolikt minst lika mycket Nämnden kompenseras inte fullt ut för volymökningar inom SFI och daglig verksamhet. Pris- och löneuppräkningen är inte heller i nivå med nämndens framåtsikt. De ambitionsökningar som aviserats i framåtsikten avseende vuxenutbildning, vägledning, kommunala resursjobb, feriepraktikplatser och sommarjobb beaktas inte. Förvaltningen bedömer att besparingsåtaganden på drygt 5 mnkr per år inte kan hanteras genom generella effektiviseringar. För att analysera hur verksamheten kan anpassas till nya ekonomiska förutsättningar kommer en översyn av all verksamhet att ske. Vissa verksamhetsdelar kommer sannolikt inte kunna fortsätta med samma volym och ambition, alternativt att verksamhetsdelar helt avvecklas. Utebliven ekonomisk kompensation för ambitionshöjningar innebär att planerade kvalitets och volymökningar för vägledning, vuxenutbildning, kommunala resursjobb, feriepraktikplatser och sommarjobb inte kan fullföljas. I förslaget till flerårsplan tilldelas nämnden 2 mnkr mindre för investeringar 2014 än vad som aviserats i framåtsikten. Konsekvenserna blir att ambitionerna avseende investeringar får nedgraderas från 4,5 mnkr till 2,5 mnkr. Förvaltningen är positiv till utredningsuppdraget kring ny modell för finansiering av daglig verksamhet. Arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post andreas.liljenrud@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

56 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[7] Arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:40 Förslaget till flerårsplan innehåller en mycket bra beskrivning av kommunens planeringsförutsättningar. De slutsatser som presenteras som medskick kopplat till omvärlds- och invärldsanalysen ställer sig förvaltningen bakom. Ärendet Förvaltningens remissyttrande på förslag till flerårsplan för tar sin utgångspunkt i politikens vision om ett hållbart Botkyrka. I arbetet för ett hållbart Botkyrka har sex områden med svag eller dålig utveckling identifierats. Dessa hållbarhetsutmaningar utgör riktning för den kommunala organisationens prioriteringar. Var och en av hållbarhetsutmaningarna pekar på grundläggande förutsättningar som måste förbättras för att nå en positiv utveckling för Botkyrka och deras invånare, en av dem är att Botkyrkabor har arbete. Botkyrkas största utmaning för att få fler i arbete är den strukturella arbetslösheten. En generellt låg utbildningsnivå i kombination med allt högre krav på kvalificerad arbetskraft håller stora grupper i långvarig arbetslöshet. Bristen på utbildning återspeglar sig inte bara i konsekvenser för den enskildes förmåga att ta klivet in på arbetsmarknaden. Studier visar också att den enskilt viktigaste faktorn för barns möjligheter att lyckas i skolan är föräldrarnas utbildningsbakgrund och deltagande i arbetslivet. Att satsa på vuxenutbildning för dem med låg utbildningsnivå är att investera i både nuvarande och kommande generation. Kommunfullmäktige antog i år ett arbetsmarknadspolitiskt program, en väl formulerad programförklaring i åtta punkter för fler Botkyrkabor i arbete. De framgångsfaktorer som lyfts fram som avgörande för en positiv utveckling kring sysselsättning och arbete sammanfaller väl med de hållbarhetsutmaningar Botkyrka kommun identifierat. Förvaltningens målbilder kraftsamlar helt kring de hållbarhetsutmaningar, kommunövergripande mål och framgångsfaktorer i det arbetsmarknadspolitiska programmet som vår förvaltning har inflytande över. I nämndens framåtsikt för har vi också presenterat de verksamhetsförändringar som behöver följa av en sådan kraftsamling. Mot bakgrund av de utmaningar som Botkyrka har att hantera kring hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå har förvaltningen utöver en stark positiv utveckling inom alla verksamhetsgrenar presenterat förslag till ambitionsökningar. Dessa har samlats i ett jobbpaket som består av en permanent ambitionshöjning kring kommunens satsningar på vuxenutbildning, vägledning, sommarjobb och kommunala resursjobb.

57 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[7] Arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:40 I förslaget till flerårsplan beaktas inte nämndernas ambitionsökningar alls vilket riskerar att starkt begränsa förvaltningens förmåga att bidra till en positiv utveckling kring en av kommunens viktigaste hållbarhetsutmaningar, att Botkyrkabor har arbete. I vart fall ur ett kortare perspektiv. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har i förslaget till flerårsplan ålagts ett effektiviseringskrav på 2,0 mnkr. Utöver detta kompenseras inte nämnden fullt ut för aviserade volymökningar inom SFI och daglig verksamhet enligt LSS. För dessa volymökningar saknas finansiering motsvarande 2,78 mnkr. Pris- och löneuppräkningen är inte heller i nivå med nämndens framåtsikt. Sammantaget ger detta ett besparingsåtagande på drygt 5 mnkr för 2014 och sannolikt lika mycket Så kraftfullt förändrade förutsättningar kring nämndens resurser innebär att all verksamhet behöver ses över. Förvaltningen är mycket positiv till de medskick som formulerats i remissförslaget avseende ökat fokus på prestation och resultat. För att behålla en hög kvalitet och ett starkt medborgarperspektiv i verksamheten samtidigt som kärvare ekonomiska förutsättningar ska hanteras, så krävs fortlöpande utvecklings- och effektivitetsarbete. Förvaltningen arbetar sedan tidigare målmedvetet med detta i syfte att vidmakthålla och öka effekten på våra insatser. Ett minskat ekonomiskt utrymme inom de arbetsmarknadsorienterade verksamhetsgrenarna riskerar att bli kommunalekonomiskt kostsamma inom andra områden. Därför behöver kommunen anta en helhetssyn och analysera hur konsekvenserna av kommande resursfördelning faller ut på kort och lång sikt. Förslaget till flerårsplan bedöms få följande konsekvenser På kort sikt, 2013 Förvaltningen bedömer att ett besparingsåtagande på drygt 5 mnkr inte kan hanteras genom generella effektiviseringar. För att analysera hur verksamheten kan anpassas till nya ekonomiska förutsättningar måste en översyn av all verksamhet att ske. Vissa verksamhetsdelar kommer sannolikt inte kunna fortsätta med samma volym och ambition, alternativt att verksamhetsdelar avvecklas. Förvaltningen kommer att lämna förslag till nämnden på hur en prioritering kan göras för att klara en budget i balans Uteblivna medel för ambitionshöjningar innebär att planerade kvalitets och volymökningar för vägledning, vuxenutbildning, ferieprak-

58 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[7] Arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:40 tikplatser och sommarjobb behöver ses över. Satsningen på kommunala resursjobb kommer sannolikt inte kunna fortsätta. På längre sikt, De långsiktiga konsekvenserna står i direkt relation till vilka prioriteringar nämnden väljer att göra när en minskad budget ska fördelas över förvaltningens verksamhet. Sannolikt är dock att förslaget till flerårsplan innebär färre Botkyrkabor i arbete och meningsfull sysselsättning, på grund av minskade resurser för: vuxenutbildning ambitionshöjningar för ny vägledningsverksamhet insatser riktade mot ungdomar och unga vuxna. att utveckla förvaltningens uppsökande arbete med prioriterade målgrupper fullfölja satsningen på kommunala resursjobb att möta de ekonomiska konsekvenserna av nya riktlinjer för daglig verksamhet Jämställdhetsanalys Förvärvsfrekvensen bland kvinnor i de norra kommundelarna av Botkyrka är låg och skillnaden mot männen i samma stadsdelar är betydande. Att höja förvärvsfrekvensen inom denna grupp är den kanske viktigaste utmaningen för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kvinnor i norra Botkyrka som står längst från arbetsmarknaden har också störst behov av vuxenutbildning och en effektiv uppsökande verksamhet. Vår bedömning är att reducerade satsningar på vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser sannolikt drabbar kvinnor i högre utsträckning. Vuxenutbildning I nämndens framåtsikt presenteras förslag till nödvändiga ambitionshöjningar på vuxenutbildning som en viktig insats för att få fler människor i arbete. Givet de ekonomiska ramar som ges för den kommunala vuxenutbildningen så måste, enligt skolförordningen, eleverna med lägst utbildningsnivå prioriteras först. Med utgångspunkt i de resurser som finns till förfogande faller prioritetsordningen ut först för dem med låg utbildningsbakgrund och vart efter utbildningsnivån ökar desto lägre prioriteringsgrad för den sökande.

59 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[7] Arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:40 I Botkyrka kommun är det ca 20 % av dem som har behov av gymnasial vuxenutbildning som nu kan erbjudas detta. För personer utan fullständig gymnasieutbildning eller med önskemål om kompletterande kurser för att skaffa sig behörighet till högre studier är möjligheten till utbildningsplats i princip obefintlig då allt för många med lägre utbildning hamnar före i kön. Ytterligare utmaningar för den kommunala vuxenutbildningen kommer Då går de första eleverna från yrkesgymnasiet ut som har en lagstadgad rätt att läsa upp till högskolebehörighet. Denna rätt tilldelas endast de elever som går ut 2014 och framåt, det finns ingen retroaktivitet i detta. Denna nya grupp som ska ges företräde tillsammans med en fortsatt prioriteringsordning enligt skolförordningen gör att personer framöver får än svårare att komma in på vuxenutbildning i Botkyrka kommun. Det kommer sannolikt ingen kompensation från staten till kommunerna för att hantera konsekvenserna av yrkeselevernas lagstadgade rätt till kompletterande studier eftersom finansieringen av detta ska klaras inom ramen för systemeffektiviseringar inom gymnasiereformen. Befintliga kommunala medel som avsätts för vuxenutbildning förväntas bära tillkommande kostnader. Förslaget till flerårsplan beaktar inte nämndens ambitionsökningar för fler vuxenutbildningsplatser. Utifrån nuvarande tilldelning av resurser för vuxenutbildning blir konsekvenserna för individen följande: Den som vill läsa färdigt en icke fullständig gymnasieutbildning ges inte möjlighet till detta Den som vill läsa upp behörighet för högre studier kan inte få det Möjligheten till kompetensväxling är i princip obefintlig Konsekvenserna av förslaget till flerårsplan innebär att nämndens ambitioner att växla upp antalet utbildningsplatser inom vuxenutbildningen sannolikt kommer bli svår att fullfölja. Ökat inflöde av elever till SFI Antalet elever som söker till SFI ökar i Botkyrka kommun. Inflödet av flyktingar och deras anhöriga förväntas vara fortsatt högt under Den totala invandringen, flyktingar, anhöriga och arbetskraft, är svår att prognostisera under flerårsplaneperioden men sannolikt kommer den att öka trycket på SFI de kommande åren. SFI är en rättighetsutbildning. Alla som söker SFI måste beredas plats inom tre månader. Detta ställer stora krav på förvaltningens förmåga att snabbt

60 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[7] Arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:40 ställa om verksamheten och omfördela resurser för att ta emot ökade volymer av elever. I oktober 2013 fattas sannolikt beslut om valfrihetssystem inom SFI. Nämnden lyfter fram detta i framåtsikten och förvaltningen vill återigen flagga för en osäkerhet kring vilka ekonomiska konsekvenser detta kommer att få för kommunen. Vägledningsverksamhet Etableringen av en ny vägledningsverksamhet har påbörjats nu under våren 2013 och avses att bli vidareutvecklad under flerårsplanperioden. Utvecklingen av en ny vägledningsverksamhet sker utifrån viljeinriktningen i det arbetsmarknadspolitiska programmet att vägledningsinsatser är en viktig framgångsfaktor för individens väg till arbete och meningsfull sysselsättning. De förväntade effekterna av en ny vägledningsfunktion är att fler Botkyrkabor kommer ut i varaktigt arbete och meningsfull sysselsättning. Konsekvenserna av förslaget till flerårsplanen innebär att den planerade utvecklingen för vägledningsverksamheten inte kan genomföras med samma ambition och takt som planerat. Insatser för ungdomar och unga vuxna Ungdomar drabbas extra hårt i rådande lågkonjunktur. I Botkyrka var ungdomsarbetslösheten under februari månad 2013 totalt 15,6 %. Kommunens ungdomsgaranti innebär att ingen mellan 18 och 25 år ska stå utan jobb, praktik eller utbildning. Inom ungdomsgarantin återfinns även uppdraget om att ungdomar mellan 16 och 19 ska erbjudas sommarjobb i kommunen, näringslivet eller inom den sociala ekonomin. Konsekvenserna av flerårsplanen blir att nämnden sannolikt inte har möjlighet att höja ambitionsnivån för insatser riktade till ungdomar exempelvis avseende feriepraktikplatser och sommarjobb. Kommunala resursjobb Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har på nämndens initiativ utrett möjligheterna att i samarbete med Arbetsförmedlingen skapa resursanställningar inom den kommunala organisationen. Satsningen beräknas bidra till att ett betydande antal Botkyrkabor kommer i arbete. Staten finansierar cirka 75 % av kostnaden för de kommunala resursjobben. Konsekvenserna av flerårsplanen blir att kommunen sannolikt inte har möjlighet att fortsätta finansiera sin del av satsningen. I vart fall inte mer än i blygsam omfattning.

61 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[7] Arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen Dnr AVUX/2013:40 Övriga kommentarer Utredningsuppdrag om ny modell för finansieringsansvar för daglig verksamhet Vi ställer oss positiva till att man kan hitta en ny modell för finansiering av daglig verksamhet. Utredningsuppdraget välkomnas därför. Vi tycker dock att uppdragsansvaret ska tilldelas en förvaltning, antingen vård- och omsorgsförvaltningen eller arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen alternativt kommunledningsförvaltningen. Den som äger utredningsuppdraget har i uppdrag att samråda med berörda förvaltningar och aktörer. Investeringsbudget Nämden har aviserat investeringsbehov i framåtsikten motsvarande 4,5 mnkr för upprustning av resurscenter inom daglig verksamhet, teknikuppgradering inom Xenters verksamhet samt ombyggnation för ny vägledningsfunktion och förvaltningskontor. Enligt förslaget till flerårsplan tilldelas nämnden endast 2,5 mnkr för inventarier. Konsekvenserna blir att ambitionerna avseende investeringar får nedgraderas. Jan Strandbacke Förvaltningschef Andreas Liljenrud Utvecklingsledare Expedieras till Kommunstyrelsen

62 Remissförslag Flerårsplan en plan för hållbar utveckling

63 Flerårsplanens delar... 4 Ett hållbart Botkyrka - utvecklingen i ett 30- årsperspektiv... 5 Planeringsförutsättningar... 8 Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter Våra mål för Botkyrka under flerårsplaneperioden Nämndernas ekonomi Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Vård- och omsorgsnämnden

64 3 Majoritetens text Den politiska majoriteten i Botkyrka, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna, vill i denna inledning redogöra för vår övergripande inriktning för flerårsplaneperioden Denna text lyfts in i den slutliga versionen till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige

65 4 Flerårsplanens delar Majoritetens text beskriver den politiska majoritetens inriktning i flerårsplanen. Ett hållbart Botkyrka - utvecklingen i ett 30-årsperspektiv. Tanken med avsnittet är att lyfta blicken inför framtiden i ett längre perspektiv för att på så sätt se vad som är kommunens långsiktiga utmaningar. Planeringsförutsättningarna bygger på två fristående delar. Den första är den årliga omvärldsanalysen som presenterades i november förra året och som behandlar den påverkan från omvärlden som kommunen inte kan styra över. Den andra delen är den så kallade invärldsanalysen som behandlar förutsättningarna för kommunens verksamheter att klara ambitionerna för flerårsplaneperioden. Den bygger i hög utsträckning på nämndernas framåtsikter. Mod och nyfikenhet en förutsättning för framgång beskriver kommunens vision, uppdrag med mera. Våra mål för Botkyrka under flerårsplaneperioden redovisar förslag till ambitioner och mål för perioden. Ekonomisk plan innehåller förslag till driftramar för nämnderna de närmaste två åren och en inriktning för de därpå följande två åren. Avsnittet innehåller också en investeringsplan med ramar och objekt för hela flerårsplaneperioden. Avsikten är att fortsätta utvecklingen med bättre långsiktighet i förutsättningarna för nämndernas verksamheter, där viktiga vägvalsfrågor kan lyftas fram både när det gäller investeringar och i den löpande verksamheten. Avsikten med flerårsplaneringen är att nå en metodik för bättre framförhållning och beredskap för verksamhetsförändringar som kommer att bli nödvändiga, samtidigt som mål och ambitioner på ett tydligare sätt ska samspela med de resurser som kommunen förfogar över.

66 5 Ett hållbart Botkyrka - utvecklingen i ett 30- årsperspektiv I Botkyrka har vi bestämt oss för att vrida samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. För att klara detta gäller det att lyfta blicken och se vad som är önskvärt i ett mycket långt perspektiv. I flerårsplanen omvandlas sedan det långa generationsperspektivet så att målen för de närmaste fyra åren ger en tydlig signal till var fokus ligger i närtid. Uppföljningen av målen ska visa på resultat att utvecklingen faktiskt går åt rätt håll. Att styra starka drivkrafter och bryta trender tar tid. Det är viktigt att vi i vårt arbete fokuserar på rätt saker, är konsekventa och har tålamod. För att underlätta arbetet har vi i Botkyrka pekat ut sex utmaningar som är absolut avgörande för kommunens hållbara utveckling. För att göra rätt saker på rätt plats har vi också inlett arbetet med att översätta kommunens sex hållbarhetsutmaningar till ett områdesperspektiv. Sex avgörande utmaningar Ett hållbart Botkyrka innebär samhällsutveckling i ett helhetsperspektiv. Kommunen anslöt sig 2004 till deklarationen Ålborg+10, som innehåller åtaganden utformade för hur städer och kommuner i Europa ska utvecklas på ett hållbart sätt. I Ett hållbart Botkyrka har kommunen formulerat sex avgörande utmaningar att hantera i ett generationsperspektiv. Inom sex områden måste en nuvarande svag eller dålig utveckling först bromsas och sedan vändas till en hållbar utveckling. Den generation som föds nu måste kunna växa upp i ett Botkyrka som kännetecknas av att: Botkyrkaborna har arbete Botkyrkaborna känner sig hemma Botkyrka har de bästa skolorna Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna Botkyrkaborna är friska och mår bra Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin Genom Ett hållbart Botkyrka har Botkyrka visat vägen för andra kommuner och städer i Europa genom att vara först med att koncentrerat formulera sina långsiktiga åtaganden och översätta dem till styrande mål i flerårsplaneringen. Botkyrkaborna har arbete Den lokala arbetsmarknaden behöver förbättras med fler arbetstillfällen. Botkyrkaborna behöver också bli bättre rustade för att klara kraven på arbetsmarknaden. Den kompetens som Botkyrkas mångkulturella befolkning har behöver utnyttjas bättre om Stockholmsregionen även fortsättningsvis ska klara den internationella konkurrensen.

67 6 Kommunen behöver i samverkan med näringslivet klara av att söka upp arbetssökande kvinnor och män, svara för kompetensutveckling och validering av kunskap och kompetens, utveckla företagens förmåga och förutsättningar för en bredare rekrytering och slutligen sammankoppla arbetskraft med arbetsgivare. Botkyrkaborna känner sig hemma Storstadsregionerna växer över hela världen och Stockholmsregionen är inget undantag. Våra bostadsområden är kommundelar i Botkyrka och samtidigt stadsdelar i Stockholmsregionen. För en bra utveckling behöver fler känna att det är bättre att bo i Botkyrka än på andra platser i storstaden. Det innebär att vi i Botkyrka måste arbeta med bostadsområdenas attraktivitet. Eftersom nästan alla intressanta tillskott av bostäder styrs till redan attraktiva områden i regionen behöver vi också lyfta diskussionen och arbeta för att fler kommuner tar sitt ansvar i ett regionalt perspektiv. Botkyrka har de bästa skolorna Botkyrka är sedan länge en port till Sveriges huvudstadsregion och samtidigt en port till en av Europas konkurrenskraftigaste storstadsregioner. Skolorna i Botkyrka är bra och klarar sin uppgift bättre än förväntat, men ännu räcker inte detta för att fullt ut ge likvärdiga levnadsförutsättningar för olika grupper av flickor och pojkar. Boendesegregation i kombination med ökad valfrihet och profilering har lett till ökad uppdelning mellan resursstarka och resurssvaga elever. I Botkyrka måste skolorna bli bättre på att ta tillvara de kunskaper som nyinflyttade till kommunen redan har. Vi måste samtidigt kunna utveckla elevernas svenska språk och fortsätta kunskapsinhämtning på modersmålet. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna Klimatförändringar har uppstått till följd av mänsklig påverkan. I första hand behöver utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser minskas men vi behöver också förbereda oss på konsekvenser av de klimatförändringar som redan inletts. Våren 2009 fattade kommunstyrelsen beslut om en ny klimatstrategi. I den riktas fokus de närmaste åren på att skapa en koldioxidneutral organisation. Att genomföra klimatstrategin kommer att kräva en beslutsam styrning av verksamheter inom nämnder och bolag i hela kommunkoncernen och dessutom ekonomiska resurser för omställning av bilpark med mera. Botkyrkaborna är friska och mår bra Vår hälsa har stor betydelse för förankring på arbetsmarknaden och för inkomster och ekonomiska resurser. Omvänt har brist på meningsfull sysselsättning, dålig ekonomi och utanförskap stor betydelse för hur vi mår både fysiskt och psykiskt. Många barn i Botkyrka växer upp under fattiga förhållanden.

68 7 Att arbeta för att barn och unga trots ekonomiskt svåra förhållanden får en bra uppväxt är därför en viktig uppgift. En av kommunens viktigaste uppgifter är att arbeta aktivt med att Botkyrkaborna har arbete. Dessutom behöver våra skolor ge unga en trygghet och goda förutsättningar att klara sig själva i framtiden. Vi måste också skapa framtidstro hos Botkyrkaborna. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin Botkyrka har växt fort och 60- och 70-talens extrema expansion sätter fortfarande spår i form av svagare sociala nätverk. För hållbar utveckling krävs det att många agerar tillsammans. Det behövs mer samarbete mellan medborgarna, mellan medborgarna och näringslivet, mellan medborgarna och kommunen och mellan kommunen och andra offentliga organ och näringsliv. Kommunen med alla sina verksamheter har en nyckelroll och behöver bli bättre på att utnyttja sina verktyg för ökat deltagande för olika grupper av kvinnor och män och ökad samverkan. Diskrimineringen på bostadsmarknad och arbetsmarknad måste motarbetas. Våra stadsdelar behöver planeras i högre utsträckning tillsammans med medborgarna och med sikte på fler möten mellan människor.

69 8 Planeringsförutsättningar Omvärldsanalys I november varje år presenterar kommunledningsförvaltningen en omvärldsanalys. Syftet med analysen är att skapa en gemensam bild av de omvärldsförändringar som kommunen blir styrd av eller på ett eller annat sätt måste ta hänsyn till i sin planering. Genom att bevaka samhällsutvecklingen förbättras möjligheterna att fatta mer strategiskt långsiktiga beslut. Med utgångspunkt från den genomförda omvärldsanalysen är medskicken kommunledningsförvaltningens samlade rekommendation inför flerårsplanen. I medskicken sammanfattar vi de viktigaste trenderna och deras konsekvenser för kommunen. Avsikten är att peka på de omvärldsfaktorer som kommunen främst behöver hantera i flerårsplan Den ekonomiska nedgången når kommunerna Effekterna av de senaste årens skuldkriser och finansoro i världsekonomin har nått Svensk ekonomi. Vi får räkna med en långsam tillväxttakt under flerårsplaneperioden. Det gäller också kommunens ekonomiska förutsättningar som ser allt kärvare ut. Vi räknar med sjunkande resultat samtidigt som vi har ett högt investeringstryck. Det innebär att upplåningen riskerar att öka vilket i sin tur ger högre räntekostnader som minskar utrymmet för verksamhet. Tuffa prioriteringar kommer att krävas i kommande flerårsplaner. Snabb nedgång på arbetsmarknaden följs av långsam uppgång Efterfrågan på arbetskraft minskar det närmaste året för att återigen öka i långsam takt från Stockholms arbetsmarknad drabbas i lägre grad än resten av landet, men de enklare och lågbetalda jobben blir allt färre. Aktiva och lokalt anpassade insatser för kompetenshöjning blir viktigt för att unga och lågutbildade Botkyrkabor ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Kvaliteten i utbildningssystemet blir mer avgörande för Botkyrkabornas framtid Många familjer och unga i Botkyrka blir starkt påverkade av arbetslöshet och låga, osäkra inkomster. Detta påverkar även barnen, deras hälsa och skolframgångar. Behovet blir nu ännu starkare av att kvaliteten i kedjan från förskola, grundskola till gymnasiet förmår att kompensera och ge så likvärdiga livsförutsättningar som möjligt för unga Botkyrkabor. Invärldsanalys Kommunledningsförvaltningen har som en del av underlagsmaterialet till flerårsplanen i sammanfattande form tagit fram en så kallad invärldsanalys. Invärldsanalysen avser är att belysa organisationens förmåga att klara uppsatta ambitioner för den kommande flerårsplaneperioden. Medan omvärldsanalysen behandlar förändringar i samhällsutvecklingen som kommunen inte kan påverka eller

70 9 styra, berör invärldsanalysen kommunens egna verksamheter, som ytterst kommunfullmäktige styr. Genomgången av den gällande flerårsplanens förutsättningar och nämndernas framåtsikter pekar på ett stort antal viktiga frågor kring de uppställda ambitionerna. Vi bedömer att de viktiga frågor som stod i fokus i förra årets invärldsanalys i stort gäller även inför den kommande flerårsplaneperioden. De analyser och jämförelser av verksamheternas resultat och utveckling som gjorts i Resultatvisaren och i Kommunernas kvalitet i korthet illustrerar även tydligt att ytterligare fokus behöver sättas på kvalitetsfrågorna och bemötandefrågorna såväl inom kärnverksamheterna som ur ett generellt perspektiv. Bland det stora antal slutsatser som kan dras om förutsättningarna att klara ambitionerna i den gällande flerårsplanen har följande valts som medskick inför arbetet med flerårsplan Befolkningstillväxten fortsätter och vi står nu inför en period där samtliga stora kärnverksamheter möter ökande behov från större målgrupper. Samtidigt får vi räkna med svaga intäktsökningar de närmaste åren, vilket innebär skärpta behov av effektivitet i organisationen. Äldreomsorgen möter en kontinuerligt ökande grupp äldre under hela flerårsplaneperioden. Behovet av en utvecklad strategi för att möta det tunga omsorgsuppdraget kvarstår. Förskolor och skolor möter, utöver fler barn och unga, också svårigheter i verksamheterna med personalrekrytering, kompetensutveckling, lokalstandard m.m. Stor uppmärksamhet behöver riktas på att avgörande kvalitetsbrister inte uppstår i verksamheterna. I slutet av flerårsperioden ligger stora upprustningsbehov i byggnader och anläggningar från sjuttiotalet nära. Kommunens investeringsplanering behöver ske i samspel med bostadsupprustningen vid miljonprogrammets förnyelse. Ett ökat fokus på verksamheternas resultat och hur dessa redovisas och kommuniceras behövs för att underlätta dialogen kring prioriteringar och förbättringsområden. De resultatanalyser och kvalitetsjämförelser som föreligger talar tydligt i denna riktning.

71 10 Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter Vår vision är en beskrivning av en önskad framtid. Syftet med en vision är att ge energi, handlingskraft och vägleda oss när vi fattar beslut om vår framtida utveckling. Våra långsiktiga strategier och mål för flerårsplaneperioden syftar till att uppnå Botkyrkas vision: Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Ett starkt varumärke Ett starkt varumärke bidrar till att skapa ett attraktivt Botkyrka. Varumärket ska också skapa stolthet, samhörighet och en tydlig profil. Vårt varumärke bygger på medborgarnas, näringslivets och medarbetarnas berättelser och drömmar om Botkyrka. Botkyrka vill uppfattas som en kreativ upplevelsekommun med fokus på kultur, natur och idrott och som en hållbar boendekommun med närhet till naturen. En plats och organisation som lever upp till devisen långt ifrån lagom som betyder att vi är en kontrastrikt och kreativ mötesplats. Långt ifrån lagom en kontrastrik och kreativ mötesplats Det är viktigt för oss att definiera vad vår devis, långt ifrån lagom, står för. Vi sammanfattar vår definition i tre ord, en kontrastrik, kreativ mötesplats, men den längre beskrivningen låter så här: Botkyrka kännetecknas av mängder av kontraster. Här finns allt från täta förortscentrum, vackra boendemiljöer med intressant arkitektur, till landsbygd med vacker natur med skog, ängar, sjöar och havskust. Här frodas entreprenörskap, små företag blandas med internationella storföretag. Här talas över 100 språk. I Botkyrka är vi kreativa och stimulerar nyfikenhet. Botkyrka är en inspirerande och nytänkande kommun med breda och unika kulturoch upplevelsesatsningar. Här finns stolthet, ungdomlighet, eldsjälar och kraft. I Botkyrka uppstår intressanta och oväntade möten. I Botkyrka möts olika internationella perspektiv, kulturer, språk och religioner på ett spännande sätt. Vår arbetsplats ska vara öppen, orädd och energisk Internt har vi ledorden öppen, orädd och energisk som ska prägla vårt dagliga arbete och vår kultur på jobbet. Så här förklarar vi våra ledord: I Botkyrka har vi medborgarnas fokus vi erbjuder god service och ett gott bemötande. I Botkyrka är vi öppna - vi samarbetar och bjuder in till dialog och är öppna för förändringar. I Botkyrka är vi orädda vi är kreativa och har mod att pröva nya idéer. I Botkyrka är vi energiska vi har kraft och kompetens att nå våra mål och visa resultat.

72 11 Våra mål för Botkyrka under flerårsplaneperioden Hållbarhetsperspektivet ska avspeglas i kommunens alla verksamheter och därmed vara styrande för kommunen. En långsiktigt hållbar utveckling kräver att alla beslut tar hänsyn till såväl sociala behov som miljömässiga och ekonomiska förutsättningar. Verksamheten ska bidra till att förverkliga de sex hållbarhetsutmaningarna i dokumentet Ett hållbart Botkyrka. Flerårsplanens ambitioner och mål för Botkyrka som plats och samhälle utgår från sex målområden: Medborgarnas Botkyrka, Framtidens jobb, Välfärd med kvalitet för alla, Grön stad i rörelse, Kultur och kreativitet ger kraft En effektiv och kreativ kommunal organisation. Inom respektive målområde anges ett antal mål samt indikatorer. I uppföljningen ska samtliga individbaserade indikatorer anges per kommundel med kön som övergripande indelningsgrund. Nämnderna ska i sina ettårsplaner ange hur de bidrar till att uppnå flerårsplanens mål genom att ange sina åtaganden gentemot de angivna målen och indikatorerna. De ska även ange sina egna nämndmål kopplade till flerårsplanens mål. Kommunens verksamheter kan inte ses isolerade från varandra. De måste samverka och förstärka varandra. Samtliga de mål som flerårsplanen ställer upp syftar till att förverkliga Botkyrka kommuns vision.

73 12 Målområde - Medborgarnas Botkyrka Demokratin är grunden och utgångspunkten för all kommunal verksamhet. Kommunen är medborgarnas verktyg för att ta ett gemensamt ansvar för gemensamma angelägenheter i lokalsamhället. Engagerade, informerade och aktiva kommuninvånare, med lika rättigheter och möjligheter att bidra till samhällsbygget, är en förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling. Men skillnaderna i inflytande och levnadsvillkor är stora och diskriminering inskränker människors rättigheter. Det begränsar demokratin. Därför är det ett centralt kommunalt uppdrag att verka för jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män och lika rättigheter och möjligheter för alla. Den representativa demokratin lägger ytterst den politiska makten i folkets händer. Genom sitt deltagande i valen tar medborgarna ansvar för sitt samhälle. Därför är ett högt valdeltagande både en mätare av demokratins förankring och ett värde i sig självt. Men den representativa demokratin kräver också ett ständigt pågående offentligt samtal och ett myller av arenor för dialog och påverkan på samhällsutvecklingen. Genom kultur, föreningsliv och folkbildning hålls demokratin levande. Botkyrka är ett interkulturellt samhälle rikt på erfarenheter och kunskaper. Vår kulturella och språkliga mångfald är en oerhörd tillgång i en alltmer gränslös värld en tillgång som bara delvis är utnyttjad. Det handlar om att skapa förutsättningar för att individer och grupper inte bara ska samexistera, utan också samspela för att nå gemensamma mål. Så kan vi skapa en positiv spiral som ger kommunens invånare ökad framtidstro, fler arbetstillfällen och bättre levnadsvillkor. Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen. Indikatorer Andelen invånare som upplever att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem Invånare som har vänner i en annan kommundel Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda 1 och jämlika förutsättningar och möjligheter. Indikatorer Invånare som upplever att de utsätts för diskriminering Ekonomisk utsatthet bland barn (Rädda barnen) Andel invånare som upplever att kommunens anställda ger dem ett bra bemötande Uppmätt tillgänglighet till den fysiska miljön i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet 1 I uppföljningen av samtliga individbaserade indikatorer redovisas per område med kön som övergripande indelningsgrund ger sammantaget en bild av utvecklingen när det gäller jämställda och jämlika levnadsvillkor

74 13 Andel mål och åtaganden med jämställdhetsperspektiv per nämnd, samt andel indikatorer och nyckeltal per nämnd som följs upp med kön som övergripande indelningsgrund Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Indikatorer Ohälsotalet Självskattad hälsa Livslängd Berörda nämnder: Målområde - Medborgarnas Botkyrka - samtliga Mål 1 - samtliga Mål 2 samtliga Mål 3 samtliga Målområde - Framtidens jobb Botkyrka är en kommun som växer och utvecklas. Här finns språkkunskaper och internationella erfarenheter som är ovärderliga för näringslivet i en globaliserad ekonomi. Vi befinner oss i en expansiv storstadsregion med allt vad det innebär av dynamik och nytänkande, men också påfrestningar på människor och miljö. Allas möjlighet till arbete och egen försörjning är avgörande för att åstadkomma en samhällsutveckling som kännetecknas av demokrati, social sammanhållning och långsiktig hållbarhet. Arbetslösheten måste pressas tillbaka. Klimathotet och nödvändigheten av en långsiktigt hållbar samhällsutveckling ställer allt högre krav på energisnålt boende, klimatsmarta transporter och genomtänkt samhällsplanering. Det är investeringar som ger utveckling och arbetstillfällen. Botkyrka ska gå i spetsen och ge utrymme för grön teknik och gröna arbeten. I den regionala kärnan Flemingsberg växer ett av norra Europas viktigaste centra för högre utbildning, medicinsk forskning och bioteknik fram. Botkyrka ska vara en aktiv partner i utvecklingsarbetet. Botkyrkas strategiska satsning på de kreativa näringarna binder samman kultur, utbildning och näringsliv. Kreativitet och entreprenörskap skapar nya arbeten, nya möjligheter och nya tankar. Botkyrka ska vara en intressant plats för nya företag.

75 14 Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande. Indikatorer Förvärvsfrekvensen i Botkyrka Sammanräknad förvärvsinkomst Andel ungdomar år som arbetar eller studerar Mål 5. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar. Indikatorer Antal tillkommande företag Antal arbetstillfällen i kommunen Antal företag inom berörda branscher Antal sysselsatta (dagbefolkning) inom berörda branscher Andel företag som uppger att de fått ett gott bemötande från kommunen Berörda nämnder: Målområde Framtidens jobb - samtliga Mål 4 - Kommunstyrelsen, Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, socialnämnden. Mål 5 Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden, Upplev Botkyrka AB Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Genom kommunen organiserar och betalar Botkyrkaborna en stor del av den gemensamma välfärden. Utbildning, fritidsverksamhet och kultur, vård, omsorg och social trygghet, samhällsplanering och miljöskydd, vägar och vatten osv. är nödvändiga delar av den samhällsservice som ett modernt samhälle kräver och medborgarna förväntar sig. Verksamheten ska organiseras så att vi når högsta möjliga kvalitet för alla och så att fördelningen styrs solidariskt av behoven. Utbildning från förskola, via grundskola och gymnasium till högskola och vuxenutbildning är en mänsklig rättighet och en förutsättning för samhällsutvecklingen. Alla Botkyrkas barn och ungdomar har rätt att kräva en utbildning som ger dem de kunskaper och färdigheter de behöver och som ger dem valmöjligheter både vad gäller arbete och fortsatta studier. Botkyrkabor av alla åldrar ska ha goda förutsättningar att med kultur, idrott, föreningsliv och samhällsengagemang ha ett aktivt och utvecklande liv. Våra medborgare ska ha möjlighet att kunna förverkliga sina drömmar och ambitioner oavsett ålder eller fysiska förutsättningar Trygghet är att veta att det finns ett skyddsnät om något händer och att man får den hjälp man behöver när de egna krafterna avtar. Trygghet ger frihet och kraft att delta i samhällslivet fullt ut. Vi ska ha en vård och omsorg som utgår

76 15 från behoven och respekterar individen. Kommunen ska ge människor möjlighet att komma tillbaka till hälsa, arbete och ett gott liv. Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar. Indikatorer Andel av kommunens grundskoleungdomar med behörighet till gymnasieskolan Andel av kommunens gymnasieungdomar som fullföljt sin gymnasieutbildning vid 20 års ålder. Andel av kommunens gymnasieungdomar som övergått till högskolestudier inom 3 år. Mål 7. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver. Indikatorer Andel invånarna över 65 år som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka Andel 80+ som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende Berörda nämnder: Målområde Välfärd med kvalitet för alla - samtliga Mål 6 Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden Mål 7 Kommunstyrelsen, Vård och omsorgsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden, Kultur- och fritidsnämnden. Målområde - Grön stad i rörelse Botkyrka har goda förutsättningar att bygga den moderna, gröna staden där miljöer med boende, offentliga rum och verksamheter ger utrymme för kreativitet och utveckling samtidigt som våra naturområden värnas och görs tillgängliga för fler. En hållbar utveckling förutsätter rörelse och förändring. Attraktiva och tillgängliga offentliga miljöer bidrar till en bättre folkhälsa. Vi måste säkra en ekologiskt hållbar utveckling som minskar miljöbelastningen och gynnar biologisk mångfald. Botkyrka ska bli fossilbränslefritt och klimatneutralt. Med den utgångspunkten ska vi utveckla levande stadsdelar och ge Botkyrkaborna förutsättningar att göra klimatsmarta val. Energisparande och hållbara transportsystem ska stimuleras. Genom strategiska utvecklingsprogram i varje stadsdel, som innefattar såväl sociala som fysiska faktorer, engageras medborgarna i samhällsutvecklingen och kommundelarnas förutsättningar tas tillvara. Vi ska verka för en varierad struktur, såväl inom stadsdelarna som i kommunen som helhet, och för närmare kontakter mellan kommunens alla delar.

77 16 Mål 8. Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva. Indikatorer Utsläpp av koldioxid per invånare Totala elinköp i Botkyrka per invånare Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer. Indikatorer Antal färdigställda nya bostäder i Botkyrka Andel invånare som uppger att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde Andel invånare som upplever att det är tryggt i deras närområde Berörda nämnder: Målområde Grön stad i rörelse - samtliga Mål 8 Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden Mål 9 - Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden, Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Socialnämnden (nytt), Botkyrkabyggen Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Botkyrka ger kulturen utrymme. Kulturen är ett redskap för kreativitet, kommunikation och personlig utveckling. Kultur bidrar till att skapa identitet och hemkänsla. Den främjar demokrati och delaktighet, entreprenörskap och näringslivsutveckling. Den sociala ekonomin är ett viktigt verktyg. Föreningslivet och folkbildningen spelar en särskilt viktig roll för utvecklandet av ett starkt, interkulturellt samhälle där alla invånares förmågor tas till vara. Att ge goda förutsättningar för kultur- och föreningslivet är därför en viktig kommunal uppgift. Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap. Indikatorer Andel invånare som upplever att kommunen satsar på kreativitet och entreprenörskap.

78 17 Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur. Indikatorer Andel invånare som är nöjda med möjligheterna att ta del av kulturutbud och/ eller att själv vara med Andel invånare som deltagit i kulturaktiviteter i Botkyrka Berörda nämnder: Målområde Kultur och kreativitet ger kraft - samtliga Mål 10 samtliga, exkl socialnämnden (nytt) Mål 11 samtliga, exkl socialnämnden Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation Kommunens förvaltningar och verksamheter är inga självändamål utan Botkyrkabornas redskap för att organisera sina gemensamma angelägenheter. Den kommunala verksamheten ska bedrivas effektivt så att vi på både kort och lång sikt uppnår bästa möjliga kvalitet med tillgängliga resurser. Resurser ska fördelas efter behov. Kommunen ska vara en föredömlig arbetsgivare som erbjuder goda villkor och tar tillvara personalens kunskaper och kreativitet. Organisation och metoder, grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet, ska kontinuerligt kunna anpassas till samhällsutvecklingen och förändrade uppgifter. Kommunen ska erbjuda heltidsanställning till alla som önskar det. Antalet timanställningar och andra visstidsanställningar ska minimeras. För att behålla handlingsfriheten är det nödvändigt att kommunens ekonomi är stabil, under kontroll och långsiktigt balanserad. Kommuninvånarna ska få ett bra bemötande i kontakten med de anställda i kommunen. Alla ska bemötas med respekt, få sakkunnig information, stöd och hjälp. Ingen ska särbehandlas eller diskrimineras. För att vi ska kunna fullgöra våra uppgifter på att bra sätt måste kommunens anställda i allmänhet och cheferna i synnerhet, spegla befolkningssammansättningen. Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens. Indikatorer Andel invånare som anser att kommunens anställda ger dem bra bemötande Anställda upplever att de har inflytande över sitt arbete Sjukfrånvaro för kommunens anställda

79 18 Andel chefer med utländsk bakgrund Andel deltidsanställda som önskar arbeta heltid Andel medarbetare som har tillsvidareanställning Resultat av skatteintäkterna Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 Indikatorer Kommunens inköp av fossilbränsle Andel fordon för fossilbränslefria bränslen Bilpoolsandel av det totala antalet körda kilometer i tjänsten i kommunen Energiförbrukning per kvadratmeter i kommunens fastigheter och anläggningar Berörda nämnder: Målområde En effektiv och kreativ kommunal organisation - samtliga Mål 12 samtliga Mål 13 - samtliga

80 19 Ekonomisk plan Det finns ett stort värde i att den ekonomiska planeringen har ett långsiktigt perspektiv. Inte minst är det viktigt att väga in hur befolkningen i olika åldersgrupper förändras. Befolkningsutvecklingen är den starkaste drivkraften bakom såväl ökande behov i verksamheterna som behoven av kommunala investeringar. Samtidigt bör man vara medveten om att det inte går att förutse kommunens ekonomiska förutsättningar på så lång sikt som 4-5 år. Konjunktursvängningar är en del av våra förutsättningar, men på längre sikt än 1-2 år är prognosmakarnas bedömningar högst osäkra. Dessutom påverkas kommunernas ekonomi av statliga beslut. Det gäller särskilt de generella statsbidragen som är en väsentlig del av kommunernas finansiering. Men staten fattar också beslut som påverkar verksamheternas omfattning och innehåll och därmed också dess behov av ekonomiska resurser. Mot denna bakgrund bör de två sista åren av perioden mer betraktas som räkneexempel vad gäller kommunens resultat och utrymmet för nämndernas verksamhet. Däremot bör flerårsplanens ramar för år 2014 och 2015 ses som skarpa förslag, baserade på nuvarande ekonomiska förutsättningar. Tuffa ekonomiska förutsättningar inför flerårsplaneperioden Botkyrka har redovisat positiva ekonomiska resultat under en lång rad av år. Dessutom har investeringsnivån varit måttlig, vilket har inneburit att kommunen i huvudsak har finansierat verksamheternas investeringar med egna medel. Skuldsättningen har därför hittills varit låg, om man exkluderar de kommunala bolagen. Under åren har återhållsamheten efter finanskrisen inneburit att kommunen redovisat resultat som räknat per invånare varit högre än såväl riks- som länssnitt. Även resultatet 2012 är starkt, men det beror i stor utsträckning på engångsintäkter som vi inte kan räkna med framöver. Exklusive jämförelsestörande poster uppgår resultatet till drygt 60 miljoner. Vi har ännu inga jämförelser med läns- eller rikssnitt, men det förefaller troligt att vi inte längre har samma goda position i jämförelse med andra kommuner. Inför denna flerårsplaneperiod är den ekonomiska situationen väsentligt sämre än den varit de senaste åren. Kommunen står nu inför två grundläggande ekonomiska utmaningar: Budgeten inför 2014 och 2015 är i obalans. Om nämnderna ska kompenseras för volymökningar i verksamheten och ökade hyror eller kapitalkostnader till följd av investeringar riskerar vi med nuvarande förutsättningar negativa ekonomiska resultat under perioden. Investeringstrycket och upprustningsbehoven är mycket stora. Redan de investeringar som beslutats i 2013 års ettårsplan och i gällande flerårsplan innebär en kraftigt ökad upplåning. Till detta ska läggas ytterligare upprustningsbehov inom bland annat förskola och skola under flerårsplaneperioden.

81 20 Hur har kommunens ekonomiska situation kunnat försämras så snabbt? Ett skäl är de senaste årens stora kostnadsökningar i kommunen. I såväl 2012 som 2013 års ettårsplaner har den del av ramökningarna som avser verksamhetsförändringar (dvs. den del som inte är kompensation för pris- och löneökningar) varit betydande. År 2012 uppgick de till ca 125 miljoner och 2013 till knappt 145 miljoner. Det innebär budgeterade kostnadsökningar (exkl. pris- och lönekompensation) för de bägge åren kring 3,5 procent per år. Även om kommunen har haft en snabb befolkningstillväxt är det en ökningstakt som inte är förenlig med hur kommunens intäkter har utvecklats. Men det finns också andra skäl till att det ekonomiska läget har försämrats. Den svaga samhällsekonomiska utvecklingen de senaste åren och utvecklingen av de generella statsbidragen är något som påverkar alla kommuner negativt. Förslaget till förändringar i det kommunala utjämningssystemet minskar Botkyrkas intäkter, medan det å andra sidan finns kommuner som får kraftigt ökade intäkter med förslaget. Den snabba befolkningsökningen under 2011 och 2012 har med ett års eftersläpning inneburit ett särskilt inkomsttillskott under 2012 och Inför flerårsplaneperioden kan vi inte räkna med samma snabba befolkningsökning, vilket är ytterligare ett skäl till att intäkterna utvecklas svagt mellan 2013 och 2014 (se nedan). Något ljusare bild, men fortsatt långsam återhämtning av världsekonomin Den senaste tiden har bilden av världsekonomins utveckling ljusnat något. De flesta bedömare menar att risken har minskat för en djupare lågkonjunktur och därmed också oron för en förnyad finanskris. Detta märks i utvecklingen på de finansiella marknaderna med bland annat stigande börskurser och även i utvecklingen av så kallade förtroendeindikatorer som speglar stämningsläget hos hushåll och företag. Men utvecklingen i vår omvärld är ändå fortsatt svag. Många länder tvingas till kraftiga åtstramningar av de offentliga finanserna samtidigt som hushållen brottas med stora skulder. SKL gör bedömningen att exportvägd BNP, dvs. BNP-utvecklingen i omvärlden viktat med respektive lands andel av svensk export, endast ökar med 1,4 procent i år. Även för de närmaste åren beräknas tillväxten i omvärlden inte vara tillräckligt stark för en exportledd återhämtning av svensk ekonomi. Tabell 1 Nyckeltal för svensk ekonomi, SKL februari (procentuell förändring) BNP 3,7 1,2 1,4 2,8 3,4 3,4 Sysselsättning, timmar 2,3 0,4-0,1 0,6 1,2 1,3 Öppen arbetslöshet, nivå 7,5 7,7 8,1 7,8 7,3 6,6 Timlön 2,5 3,0 2,9 2,7 3,3 3,9 Konsumentpriser, KPIX 1,1 1,1 0,8 1,3 1,5 1,8

82 21 Som framgår av tabell 1 räknar SKL med att tillväxten tar fart från och med Sysselsättningen förväntas öka och arbetslösheten sjunka kontinuerligt. Det innebär också att löne- och prisökningstakten stiger i takt med den förbättrade situationen på arbetsmarknaden. Av tabellen framgår dock att återhämtningen blir långsam. Fortfarande år 2016 är arbetslösheten hög i ett historiskt perspektiv. De sista åren av perioden ska mer ses som en framskrivning än en prognos. Det går inte att förutse konjunktursvängningar på så lång sikt. Men det finns förutsättningar för en hygglig tillväxt och en återhämtning på arbetsmarknaden, trots att SKL inte räknar med en snabb internationell återhämtning. De svenska offentliga finanserna är relativt starka i förhållande till konjunkturläget samtidigt som hushållssparandet ligger på mycket höga nivåer. Det finns därför förutsättningar för en tillväxt i Sverige som är något högre än i vår omvärld och som framförallt drivs av ökad inhemsk efterfrågan. Skatteunderlaget utvecklas relativt bra i SKL:s prognos under flerårsplaneperioden. Paradoxen är att det förklaras av nuvarande höga arbetslöshet. Det finns helt enkelt utrymme för en relativt stor sysselsättningsökning de närmaste åren om efterfrågan i ekonomin utvecklas tillräckligt starkt. Sysselsättningens utveckling är särskilt viktig för skatteunderlagstillväxten, eftersom den del av skatteunderlagsökningen som förklaras av stigande löner och priser normalt leder till motsvarande kostnadsökningar i kommunerna. Tabell 2 Skatteunderlagstillväxt , SKL februari (procentuell ökning) Prognos febr ,1 3,3 3,3 4,1 4,7 Prognos maj ,2 3,7 3,8 3,7 4,3 4,3 - I jämförelse med föregående flerårsplan utvecklas skatteunderlaget svagare 2013 och Återhämtningen på arbetsmarknaden har skjutits fram i tiden jämfört med bedömningen för ett knappt år sedan. Men skatteunderlaget beräknas ändå öka i snabbare takt än pris- och löneökningarna. Det sker således en real tillväxt av skatteunderlaget. Den samhällsekonomiska utvecklingen kan därför inte sägas vara huvudförklaringen till kommunens svåra ekonomiska situation. Höjda statsbidrag är en förutsättning för att kommunerna ska kunna möta ökade behov Kommunsektorn är starkt beroende av generella statsbidrag för sin finansiering. I år uppgår kommunernas generella statsbidrag (exkl. fastighetsavgiften) till ca 61 miljarder kronor. Samtidigt beräknas verksamheternas nettokostnader för sektorn uppgå till ca 450 miljarder i år. Huvuddelen av finansieringen består av skatteintäkter som i normalfallet kan förväntas öka i minst samma takt som löner och priser. Men de generella statsbidragen utgör en så pass stor del av finansieringen att dess utveckling har stor betydelse för kommunernas ekonomiska förutsättningar. Sett över en längre period har de generella statsbidragen också höjts i ungefär samma takt som skatte-

83 22 intäkterna ökat. Utvecklingen är dock ryckig och förändringar sker ofta med kort varsel i förhållande till den kommunala budgetprocessen. Efter den kraftiga höjningen av de generella statsbidragen år 2010 i samband med finanskrisen har statsbidragen sänkts något både år 2011 och År 2013 och framåt är de i princip oförändrade enligt vad som hittills aviserats från regeringen. Det bidrar starkt till att resultatnivån förväntas sjunka för hela kommunsektorn i år och nästa år (och även 2012 om man bortser från engångsutbetalningen från AFA-försäkringar). Beräkningar från SKL i samband med t.ex. Ekonomirapporten har vid ett flertal tillfällen visat att det inte är tillräckligt med en normal utveckling av skatteunderlag och skatteintäkter. Om kommunerna ska kunna möta ökade behov av verksamhet till följd av befolkningsökningen och andra ökade behov eller krav från invånarna måste även statsbidragen höjas kontinuerligt. Kommunerna får helt enkelt svårt att klara sitt välfärdsuppdrag om inte alla större intäktskällor ökar i takt med löner- och priser. Men man kan också konstatera att enbart höjda statsbidrag knappast är tillräckligt för att lösa kommunens ekonomiska svårigheter. Som ett exempel innebär höjda generella statsbidrag med 5 miljarder till kommuner och landsting att Botkyrkas intäkter ökar med ca 30 miljoner kronor. Förändringar i utjämningssystemet slår hårt mot Botkyrka De förändringar i det kommunala utjämningssystemet som föreslogs av en enig parlamentarisk kommitté våren 2011 kommer med vissa förändringar - som inte heller gynnar Botkyrka - att genomföras från år Kommunen förlorar på de föreslagna förändringarna, ca 22 miljoner 2014 och ytterligare ca 10 miljoner åren därefter. Bland övriga kommuner på Södertörn finns såväl vinnare som förlorare. Huddinge är t.ex. en ännu större förlorare än Botkyrka, medan Södertälje tillhör de kommuner som vinner mest på förändringen av utjämningen. Att Botkyrka får lägre intäkter med utredningens förslag förklaras helt av den stora försämring som kommunen drabbas av i utjämningen för individ- och familjeomsorg. Förklaringen är införandet av variabeln Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd längre än sex månader. Förutom att variabeln innebär ett grundläggande avsteg från principen om att utjämningen ska vara opåverkbar för den enskilda kommunen och endast kompensera för strukturella skillnader så missgynnar den kommuner som bedrivit ett framgångsrikt arbete riktat mot just denna grupp. Kompensationen för snabbt växande befolkning har hållit uppe intäkterna 2012 och 2013 I år och förra året har kommunen fått en betydande så kallad eftersläpningsersättning i det kommunala utjämningssystemet på grund av den snabba befolkningstillväxten. Ersättningen uppgick till 43 miljoner 2012 och till 30 miljoner i år. Denna ersättning utgår egentligen för befolkningsökningen föregående år. Det innebär att vi

84 har 30 miljoner extra som kompensation för att kommunen fick för lite skatteintäkter Ersättningen utgår till kommuner där befolkningen i genomsnitt har ökat med mer än 1,2 procent per år de senaste fem åren och som även under det senaste året haft en befolkningsökning som översteg 1,2 procent. Den extra ersättningen utgår endast för den del av befolkningsökningen som överstiger 1,2 procent. Om befolkningsökningen avtar så minskar också ersättningen från ett år till nästa. Det är fallet mellan 2013 och 2014 i våra beräkningar eftersom vi räknar med en långsammare befolkningstillväxt i år, vilket påverkar intäkterna Ersättningen minskar därför från 30 miljoner i år till 8 miljoner 2014 och Det kan förefalla försiktigt, men prognosen ligger väl i linje med att befolkningsökningen de senaste 4-5 månaderna har varit långsammare än under 2011 och större delen av Svag ökning av skatteintäkter och statsbidrag täcker endast pris- och löneökningar De närmaste åren förväntas en svag utveckling av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Som beskrivits ovan beror det på att det inte finns några beslut eller förslag om höjda generella statsbidrag för 2014 samtidigt som kommunen får minskande intäkter såväl 2014 som 2015 från det kommunala utjämningssystemet. För 2014 tillkommer att ersättningen för snabbt växande befolkning väntas bli väsentligt mindre än Tabell 3 Ökat verksamhetsutrymme (mnkr) Ökade skatteintäkter Pris- och löneökningar Övrigt (interna poster m.m.) Ökat verksamhetsutrymme Av tabell 3 framgår att förutsättningarna är relativt likartade 2014 och Utrymmet för kommunens verksamheter ökar med 15 respektive 20 miljoner kronor. Om kommunens verksamhetskostnader, exkl. pris- och löneökningar, ökar mer än utrymmet så försämras kommunens resultat motsvarande. Utrymmet för de närmaste två åren är mycket blygsamt mot bakgrund av att befolkningen och behoven av kommunal verksamhet ökar (se nedan). Som jämförelse uppgick den del av ramökningarna i 2012 och 2013 års ettårsplaner som avsåg verksamhetsförändringar (dvs. den del som inte är kompensation för pris- och löneökningar) till ca 125 respektive 145 miljoner kronor. Motsvarande ökning av resurserna till verksamheterna de närmaste åren skulle således innebära att resultat försämrades med mer än 100 miljoner per år. Effekten av pris- och löneökningarna i tabellen ovan är baserade på SKL:s prognoser som redovisats i tabell 1 för löneökningarna på

85 24 arbetsmarknaden i stort samt över prisökningarna exkl. effekten av ränteförändringar (KPIX). Fördelen med att använda SKL:s bedömning av pris- och löneökningarna är att den är konsistent med skatteunderlagsprognosen som är avgörande för kommunens intäktsutveckling. Att anta högre eller lägre löneökningar än den som ligger till grund för skatteunderlagsprognosen innebär i praktiken att man utgår från att relativlönerna för kommunanställda ska öka eller minska. Som vi såg under 2012 är det dock trots den relativt stora löneföljsamheten på svensk arbetsmarknad inte självklart att löneutvecklingen för kommunalt anställda överensstämmer med genomsnittet för arbetsmarknaden. Under flerårsplaneperioden är det inte osannolikt med ytterligare uppjusteringar av lönenivån för t.ex. lärarna. Det skulle innebära att utrymmet blir ännu mindre än det som redovisats ovan. Som nämnts tidigare bör de sista åren av perioden främst betraktas som räkneexempel. Men som framgår av tabellen är det utrymme som uppstår med nuvarande skatteunderlagsprognos och med oförändrade generella statsbidrag också relativt begränsat i jämförelse med de senaste årens kostnadsökning. Det finns således i dagsläget inget som säger att kommunen är i en tillfällig ekonomisk svacka och att vi därför kan skjuta på de åtgärder som krävs för att nå hyggliga resultatnivåer. Det är mer sannolikt att intäktsökningarna framöver kommer att ge ett begränsat utrymme för ambitionsökningar. Ett ytterligare skäl är att det begränsade utrymmet ska ställas mot fortsatt snabbt växande behov av kommunens verksamheter. Behoven av verksamhet fortsätter att öka till följd av befolkningstillväxten Under 2011 och 2012 ökade antalet invånare i Botkyrka med cirka 2070 respektive 1600 personer, motsvarande 2,5 och 1,9 procent. Räknat i antal personer är det de två största befolkningsökningarna sedan slutet av 70-talet. Även räknat i procent är 2011 års befolkningsökning den största sedan Särskilt snabb har de senaste årens ökning varit för barn under 10 år, unga vuxna samt yngre äldre (65-74 år). Den nu gällande befolkningsprognosen är från i juni Som framgår av tabell 4 beräknas befolkningen fortsätta att öka i ungefär samma takt som år 2012 de närmaste åren. De procentuellt största ökningarna 2014 och 2015 förväntas för barn och ungdomar i grundskoleåldrarna och för personer 80 år eller äldre. Även sett över hela perioden är det de äldre och grundskolebarnen som ökar i snabbast takt.

86 25 Tabell 4 Befolkningsprognos Ålder w Summa De senaste 4-5 månaderna har kommunens befolkningsökning saktat ner. Antalet invånare har ökat med knappt 100 personer per månad. Det ligger väl i linje med vårt befolkningsantagande om en ökning på 1200 personer per år som ligger till grund för beräkningarna av kommunens intäkter från inkomstskatt och statsbidrag. Men det är inte konsekvent med befolkningsprognosen ovan som nämnderna har utgått ifrån i sina beräkningar av volymökningar inom verksamheterna. Störst flyttbenägenhet har unga vuxna utan barn. När befolkningen ökar mer eller mindre än i prognosen är det i stor utsträckning inom denna grupp som skillnaderna återfinns. Men om skillnaderna är stora berörs självfallet även andra grupper som t.ex. antalet barn. Av detta skäl planerar vi att ta fram en ny befolkningsprognos inför fastställandet av flerårsplanen. De slutliga volymberäkningarna inom framförallt förskolan och skolan kommer då att baseras på den nya prognosen. Enligt bedömningarna i nämndernas framåtsikter förväntas behoven av verksamhet inom flera områden öka ännu mer än vad som följer av befolkningsökningen i olika åldersgrupper. Det gäller t.ex. bedömningen att inskrivningsgraden inom förskolan ska fortsätta att öka. Det gäller också utvecklingen av verksamheterna för funktionsnedsatta. Såväl behovet av boendeplatser som antalet personer i behov av daglig verksamhet beräknas öka väsentligt snabbare än vad som följer av befolkningsökningen. Problemet med dessa behovsökningar ur ett ekonomiskt perspektiv är att de inte är förknippade med ökade kommunala intäkter, till skillnad från de volymökningar som följer av att befolkningen ökar. De bidrar således ytterligare till det ansträngda ekonomiska läget. Man kan också konstatera att flera av förändringarna ovan är svåra att bedöma på förhand. I förhållande till framåtsikterna har vi därför för flera nämnder dragit ner volymersättningen. På grund av denna osäkerhet innehåller beräkningarna därför tillsvidare en volymbuffert på 5 miljoner kronor. Man kan också åtminstone vad gäller utbildningsnämndens verksamhet överväga ett system med volymavräkning där ansvaret för volymutvecklingen flyttas från nämnden till fullmäktige. Detta kräver dock en viss buffert på central nivå.

87 26 Om man inte beaktar verksamheternas volymförändringar riskerar resursfördelningen att bli slumpartad. Ökar antalet elever i skolan minskar resurserna per elev om det inte sker en förstärkning av ramen i motsvarande utsträckning, och vice versa. Att beakta volymförändringarna är således ett sätt att jämställa utgångsläget innan man tar ställning till om ett verksamhetsområde bör ha mer eller mindre resurser (per brukare) än föregående år. Sammantaget har volymökningen beräknats till cirka 71 miljoner kronor för 2014 och 64 miljoner Volymförändringarna framgår av nämndavsnitten i denna flerårsplan. Därutöver har nämnderna kompenserats med ytterligare 11 respektive 8 miljoner, främst för ökade hyror till följd av nya eller ombyggda lokaler. Sammantaget innebär det ramökningar på 82 respektive 72 miljoner kronor för 2014 och Utan åtgärder försämras resultatet i snabb takt Det ökade verksamhetsutrymmet på 15 respektive 20 miljoner kronor ska ställas mot de ovan redovisade 82 och 72 miljonerna. Som framgår av tabell 5 innebär detta kraftigt försämrade resultat om inga åtgärder vidtas. År 2015 skulle resultatet utifrån dessa förutsättningar uppgå till minus 43 miljoner kronor. Tabell 5 Resultat 2014 och 2015 inkl. kompensation för volymökningar m.m., mnkr Ökat verksamhetsutrymme Volymkompensation m.m Resultatförändring Resultat ( mnkr) De resultatförsämringar som uppstår på grund av att volymkompensationen kraftigt överstiger utrymmet är inte hållbara. Det krävs åtgärder för att inte kommunen ska hamna i en situation med mycket svaga eller negativa resultat de närmaste åren. Då innehåller beräkningarna ovan ändå inte några som helst ambitionshöjningar för nämnderna. Ambitionshöjningar försvagar resultatet ytterligare och ökar det effektiviseringskrav som behöver läggas på nämnderna för att uppnå någorlunda rimliga resultat. God ekonomisk hushållning varför räcker det inte med ett nollresultat? Det kommunala balanskravet innebär att kommunerna måste budgetera och också nå ett positivt ekonomiskt resultat. Lagstiftningen innehåller också skrivningar om att en kommun ska ha god ekonomisk hushållning vilket i praktiken innebär väsentligt högre krav. God ekonomisk hushållning kan beskrivas som att varje generation ska finansiera den kommunala verksamhet som de beslutar om och tar del av. Finansieringen ska således inte skjutas på framtiden.

88 27 Som ett grovt riktmärke brukar det anges att ett resultat motsvarande två procent av kommunens intäkter av skatter och statsbidrag (ungefär lika mycket i förhållande till kommunens nettokostnader) är förenligt med god ekonomisk hushållning. Det brukar dock också framhållas att god ekonomisk hushållning kan innebära olika resultatnivåer i olika kommuner. Det viktigaste motivet för ett positivt resultat är att en kommuns investeringar i normalfallet är högre än de avskrivningar som belastar resultatet. Det innebär att kommunen behöver ett positivt resultat för att inte låneskulden ska öka kontinuerligt. Att investeringarna är större än avskrivningarna beror inte bara på befolkningstillväxt eller ökade ambitioner. Eftersom avskrivningarna görs med en fast procentsats av den ursprungliga investeringsutgiften minskar avskrivningarna med tiden i reala termer. Avskrivningen på en 25 år gammal förskola är därför väsentligt mindre än på en nybyggd, även om storlek och standard i övrigt skulle vara liknande. Pris- och löneökningar innebär därför att i stort sett alla kommuner har högre investeringar än avskrivningar under ett normalår. Vilket resultat som är förenligt med god ekonomisk hushållning eller annorlunda uttryckt, är långsiktigt hållbart, beror därför främst på framtida investeringsbehov. I år beräknas kommunens avskrivningar uppgå till drygt 200 miljoner kronor. Avskrivningar är ingen utbetalning utan belastar endast resultatet. Det innebär att ett nollresultat ger en förstärkning av likviditeten av ungefär samma storleksordning som avskrivningarna. Även om det i resultaträkningen finns ytterligare några poster som inte påverkar likviditeten så kan man något förenklat uttrycka det som att vi kan egenfinansiera investeringar med avskrivningarna plus kommunens resultat (se tabell 7 nedan). Därutöver krävs ökad upplåning. Det är således det långsiktiga investeringsbehovet för den skattefinansierade kommunala verksamheten som vi bör ta hänsyn till när vi diskuterar vad som är en långsiktigt hållbar resultatnivå för Botkyrka kommun. Finansiella mål för flerårsplaneperioden Botkyrka har en lång tradition av ekonomisk stabilitet. Vi har också ett bra ekonomiskt utgångsläge med förhållandevis låg upplåning och ett positivt finansnetto. Men vi riskerar nu att mycket snabbt hamna i en situation med ekonomisk obalans. För att undvika detta behöver de finansiella målen få ett större utrymme i budgetprocessen. De måste utgöra en restriktion för nämndernas sammantagna driftramar samt investeringsbudgeten om vi ska komma tillbaka till en ekonomi i balans. Som beskrivits ovan behövs ett finansiellt mål för det årliga ekonomiska resultatet som tar hänsyn till kommunens investeringsbehov. Ju mer investeringar desto högre resultatmål. I nuvarande flerårsplan är resultatmålet uttryckt som att vi under perioden ska sträva efter att nå ett resultat som ligger mellan 2 och 3 procent av kommunens skatteintäkter. Detta är en bedömning som vi för framtiden behöver analysera ytterligare genom en mer långsiktig bild av kommunens upprustnings- och nyinvesteringsbehov. Utöver resultatmålet bör även något eller några ytterligare mål läggas fast

89 28 kopplade till investeringar och kommunens upplåning. Det krävs begränsande finansiella mål även för investeringsbudgeten eftersom den i sig påverkar resultatmålet. De finansiella målen bör ha ett långsiktigt perspektiv kopplat till god ekonomisk hushållning. Det är inte orimligt att låta t.ex. resultatmålen variera mellan åren eftersom de ekonomiska förutsättningarna ser olika ut olika år. Att vara allt för rigid med att varje år uppnå ett visst resultat kan innebära väldigt ryckiga förutsättningar för verksamheterna. Det är åtminstone i teorin bättre om resultaten överstiger det långsiktiga målet under goda år och att resultaten tillåts vara lägre än målet under år med sämre ekonomiska förutsättningar. Problemet är dock att man inte alltid vet vad som är ett bra eller dåligt år i ett längre perspektiv. Det kan också vara svårt att budgetera stora överskott i goda tider. Som framgick av tabell 5 är det ekonomiska läget tufft de närmaste åren. Det skulle krävas mycket stora effektiviseringskrav på nämnderna för att nå resultatnivåer mellan 2 och 3 procent. Mot den bakgrunden har resultatmålet för 2014 och 2015 fastställts till 1 procent av intäkterna från skatter och statsbidrag, motsvarande 43 respektive 45 miljoner kronor. Det är en resultatnivå som inte är långsiktigt hållbar mot bakgrund av den höga investeringsnivån. Eventuella förbättringar av de ekonomiska förutsättningarna inför 2014 och 2015 måste därför i största möjliga utsträckning användas för att stärka det ekonomiska resultatet. År 2016 och 2017 har vi räknat med att resultatnivån successivt stärks till 1,5 respektive 2,0 procent. Även om dessa år i nuläget främst ska betraktas som räkneexempel behöver vi utgå från ett resultat för att kunna uppskatta upplåningsbehovet för perioden (se nedan). Med nuvarande förutsättningar skulle det krävas fortsatt stora effektiviseringar/besparingar för att nå dessa resultatmål, men som nämnts tidigare går det inte att förutse kommunens ekonomiska förutsättningar på så lång sikt. -Finansiella mål kopplat till investeringar/upplåning har ännu inte diskuterats. Effektiviseringskrav på nämnderna de närmaste åren Med ett uttalat resultatmål på en procent för 2014 och 2015 blir utrymmet för nämndernas driftramar en konsekvens av detta mål och förutsättningarna i övrigt. Som framgår av tabell 6 innebär det ett effektiviserings-/besparingskrav för nämnderna på 34 miljoner 2014 och ytterligare 54 miljoner år 2015.

90 29 Tabell 6 Resultat 2014 och 2015 inkl. kompensation för volymökningar m.m. samt effektiviseringskrav., mnkr Ökat verksamhetsutrymme Volymkompensation m.m Effektiviseringskrav Resultatförändring Resultat 1% Effektiviseringskravet har inför remissomgången med ett undantag fördelats generellt mellan nämnderna. Mot bakgrund av att kommunens resurser till förskola och grundskola är väsentligt lägre än i genomsnittskommunen har utbildningsnämndens effektiviseringskrav mildrats och uppgår i beräkningarna till hälften av andra nämnders. Det innebär för år 2014 att effektiviseringskravet motsvarar 1 procent av nämndernas ramar (0,5 procent för utbildningsnämnden) och för ,6 procent av nämndernas ramar (0,8 procent för utbildningsnämnden). Inför remissomgången har inte heller någon av ambitionsökningarna i nämndernas framåtsikter beaktats. Nämnderna bör i sina remissvar överväga följande: Kan någon/några av de mest angelägna ambitionsökningarna rymmas inom den föreslagna ramen och vad får det i så fall för konsekvenser för övrig verksamhet? Vad blir annars konsekvensen av att ambitionsökningarna inte kan genomföras? Vilka åtgärder kan nämnden genomföra för att mildra konsekvenserna av den minskade ramen för brukare och medborgare? Inför fastställandet av den slutgiltiga flerårsplanen kommer troligen ytterligare ramjusteringar att föreslås som dock är av mer teknisk karaktär. Det avser en av sänkning av internräntan vilket också medför lägre hyror, samt en sänkning av den kalkylerade arbetsgivaravgiften. Det berör således interna poster och har i princip ingen egentligen betydelse för kommunens ekonomi eller nämndernas ekonomiska utrymme. Låga resultat begränsar utrymmet för investeringar Långsiktigt bör en kommuns investeringar finansieras med egna medel. En kontinuerlig ökning av låneskulden är inte hållbar. Under enskilda år eller under särskilt investeringstunga perioder är det dock inte orimligt att en del av finansieringen sker via ökad upplåning. Den minskning av upplåningen som vi såg i slutet av 2011 och början av 2012 har kunnat ske genom att Södertörns Energi AB har löst sitt lån på 675 miljoner kronor. Det gör att upplåningen i utgångsläget ligger på en relativt låg nivå. Vid utgången av 2012

91 30 uppgick kommunens nettolåneskuld till externa långivare till 160 miljoner kronor. Utrymmet för hur mycket investeringar som kan finansieras utan ökad upplåning bestäms i första hand av storleken på årets avskrivningar och resultatet. De senaste årens investeringsplaner har legat högre än det utrymme som ges av avskrivningar och resultat, vilket kommer att leda till en relativt snabb ökning av låneskulden under den kommande flerårsplaneperioden. Långsiktigt är detta inte hållbart då räntor och avskrivningar i så fall kommer öka kraftigt och tränga undan annan verksamhet. Ska vi förhindra en sådan utveckling tvingas vi antingen hålla nere investeringarna eller förbättra resultatet för att inte de ökade lånekostnaderna ska ta alltför stor del av kommunens framtida verksamhetsutrymme. Tabell 7 Utrymme för investeringar utan ökad upplåning (mnkr) Avskrivningar Beräknat resultat Utrymme investeringar Flerårsplanens driftbudget ger sammantaget ett utrymme för att finansiera investeringar på miljoner kronor för åren 2014 till 2017 under förutsättning att vi når de uppsatta resultatmålen i flerårsplanen. Investeringsramar för I investeringsplanen har vi lagt ut större investeringar som enskilda objekt. Planen anger därmed ramarna för nämnderna för de olika investeringsobjekten. Men i vissa delar har nämnden möjlighet att själv göra prioriteringar inom sin totalram. Även när det gäller investeringsramarna ges övergripande kommentarer om innehållet i de beskrivningar som görs för respektive nämnd. Sammantaget uppgår investeringarna i investeringsplanen till miljoner kronor. Av detta belopp ligger drygt 900 miljoner kronor på det två första åren och knappt 700 miljoner på år 3 och 4. Det finns anledning att tro att det kommer att tillkomma ytterligare behov av investeringsmedel under framförallt periodens sista år som för närvarande inte finns med i investeringsplanen. Tabell 8 Investeringar (mnkr) Investeringar Ett generellt problem är möjligheterna att i detta skede beräkna kostnaderna för enskilda projekt. I många fall är de underlag som finns från nämnder och förvaltningar inte tillräckliga för att kunna göra säkra kostnadskalkyler. Under året kommer vi mot den bakgrunden fortsätta översynen av lokalanskaffningsprocessen i syfte att hitta förbättrade arbetsformer för vår investeringsplanering.

92 31 Ett annat område som vi behöver förbättra är att hitta billigare investeringslösningar. Ett sätt är att i större utsträckning använda sig av standardiserade utformningar för t.ex. skolor, förskolor och gruppboenden. Det skulle sannolikt ge både lägre byggkostnader och lägre projekteringskostnader. Vi behöver också få till stånd en ökad konkurrens när det gäller våra byggprojekt. En inriktning med större möjligheter till modulbyggen borde kunna bidra till ökad konkurrens och därmed lägre byggkostnader. Nyinvesteringar i skolor, förskolor och boende för olika grupper Det finns flera förklaringar till det stora investeringsbehovet de närmaste åren. Den snabba befolkningsökningen, fortsatt högt bostadsbyggande samt upprustningsinsatser av byggnader och anläggningar som byggdes under den kraftiga expansionsperioden i början av 1970-talet Under de senaste åren har befolkningsökningen varit mycket kraftig. Höjda ambitioner för bostadsbyggandet innebär att den kommunala infrastrukturen i form av skolor, förskolor m.m. behöver byggas ut. Samtidigt ökar antalet äldre i snabb takt vilket ställer krav på fler äldreboenden. Under den kommande flerårsplaneperioden planerar vi för nya skolor och förskolor i Tullinge, Tumba och Alby. I slutet av planperioden planerar vi också för ytterligare ett äldreboende samtidigt som vi behöver rusta upp Tumba äldreboende. När det gäller Tumba äldreboende så planeras en upprustning och omstrukturering. Avsikten är att minska antalet platser på detta äldreboende och i stället bygga två nya äldreboenden som kan ersätta drygt 100 av nuvarande 165 boendeplatser. I samband med detta kommer också förutsättningarna för en ny finansieringsmodell att prövas som innebär att någon utomstående förvärvar nuvarande fastighet och även bygger de två nya boendena. Ett av dessa ersättningsboenden planeras till Vårsta där en förskola eventuellt kan ingå i en sådan upphandling. Med hänsyn till att kommunen inte själv avser göra investeringen finns dessa objekt inte medtagna i investeringsplanen. Till det som beskrivits ovan ska läggas det stora upprustningsbehov som utbildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen lyft fram i den utredning som redovisades i början av I denna investeringsplan har vi endast tagit med de allra mest angelägna upprustningsobjekten som lyfts fram i utredningen. Den inventering som genomfördes omfattade endast skolor och förskolor. Vi vet dock att det även finns andra byggnadsobjekt som har stora upprustningsbehov. Kommunen har många byggnader och anläggningar som byggts under en mycket kort tidsperiod och som nu behöver rustas upp i stort sett samtidigt. För att få en uppfattning om det totala upprustningsbehovet anser vi det nödvändigt att tekniska nämnden genomför en inventering av kommunens hela fastighetsbestånd. Denna inventering behövs som underlag för kommande prioriteringar av våra investeringar.

93 32 Upplåningen ökar i snabb takt fram till 2017 Som tidigare påpekats har vi under några år haft en relativt hög nivå på kommunens investeringar. Trots att resultaten under de senaste åren legat över den långsiktiga resultatnivån på minst 2 procent, har detta inte räckt för att finansiera samtliga investeringar. Utifrån investeringsbudgeten i denna flerårsplan beräknas upplåningen för kommunens egna investeringar att fram till 2017 öka med drygt 400 miljoner kronor. Till detta kommer också tidigare beslutade investeringars påverkan på upplåningsbehovet. De investeringar som finns upptagna i 2013 års ettårsplan bidrar till att öka upplåningen med cirka 350 miljoner. Dessutom finns eftersläpande investeringar från 2012 som uppskattas påverka upplåningen med ytterligare cirka 300 miljoner kronor. Det gör att vi får räkna med att vi fram till 2017 får en total ökning av upplåningen på knappt 1,1 miljarder kronor, vilket leder till att låneskulden skulle öka till cirka 1,3 miljarder. Ökningen av upplåningen kan bli något mindre om att inte alla projekt hinner genomföras under planperioden. Totalt sett skulle investeringsplanen därmed medföra cirka 32 miljoner i ökade räntekostnader (vid en ränta på 3 procent) och avskrivningskostnader på cirka 100 miljoner kronor. Tabell 9 Ökad upplåning (mnkr) Investeringsutrymme Planerade investeringar Ökad upplåning Uppdrag till nämnderna inför remissvar och ettårsplanen I anslutning till arbetet med remissvar och ettårsplanen ska nämnderna redovisa följande uppdrag: I remissvaret till denna flerårsplan ska tekniska nämnden föreslå åtgärder som bidrar till att minska investeringsutgifterna för enskilda objekt. I uppdraget ingår att se över möjligheterna att åstadkomma en ökad konkurrens vid upphandling Inför ettårsplanen ska vård- och omsorgsnämnden tillsammans med arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden utreda en modell där finansieringsansvaret för daglig verksamhet överförs till vård- och omsorgsnämnden Inför ettårsplanen ska tekniska nämnden genomföra en inventering av underhålls- och upprustningsbehovet för kommunens hela fastighetsbestånd

94 33 Resultaträkning Utfall Budget Beräkn Beräkn Beräkn Beräkn Miljoner kronor Nämndernas verksamhet , , , , , ,0 Interna och gemensamma poster 381,5 302,9 331,3 343,1 344,4 349,3 Avskrivningar -216,2-208,0-222,7-227,2-229,0-232,0 S:a verksamhetens nettokostn , ,8-4308, , , ,7 Skattenetto 4 045, , , , , ,6 Finansiella kostnader -126,3-109,0-120,6-125,4-149,1-178,0 Finansiella intäkter 177,1 115,0 137,0 126,0 138,3 154,0 Res. efter skatt och finansnetto 154,4 55,0 20,6 19,5 42,9 66,9 Pensionskostnader från avsättning 20,0 22,5 25,0 27,5 30,0 Balanskravsresultat 154,4 75,0 43,1 44,5 70,4 96,9 Utrymme för investeringar 370,6 283,0 265,8 271,7 299,4 328,9 Utlagd ökning driftkostnader -240,8-151,2 148,8 166,3 175,0 Resultat i % av skatteintäkter 3,8 1,3 0,5 0,4 0,9 1,4 Balanskravsresultat i % 3,8 1,8 1,0 1,0 1,5 2,0 Resultat = 3 procent 121,4 126,6 129,4 134,1 140,1 146,4 Skatteintäktsberäkning Utfall Budget Beräkn Beräkn Beräkn Beräkn Miljoner kronor Skatteintäkter 2 691, , , , , ,7 Slutavräkningar 38,6-36,2 Inkomstutjämningsbidrag 868,1 938,9 981, , , ,5 Kostnadsutjämning 195,0 213,7 222,0 234,6 248,5 262,8 Befolkningsförändringar 42,7 34,2 7,6 7,0 6,5 6,0 Regleringsbidrag/ avgift 41,5 34,7 17,0-9,3-34,8-62,3 Utjämning LSS 47,7 46,4 46,9 47,5 48,1 48,8 Ny kostnadsutjämning -22,0-32,0-32,0-32,0 Fastighetsavgift 120,4 120,7 121,1 121,1 121,1 121,1 Summa 4 045, , , , , ,6 Ökning per år 92,7 156,2 201,6 210,3

95 34 Driftsammandrag Preliminär ram 2014 Preliminär ram 2015 Miljoner kronor Budget 2013 Löner/ priser Verksamh förändr Summa 2014 Löner/ priser Ramjustering Verksamh förändr Ramjustering Summa 2015 Kommunstyrelsen -262,5-6,4-1,2 2,7-267,4-8,1 3,2 4,2-268,1 Exploateringsverksamhet 11,3 11,3 11,3 Samhällsbyggnadsnämnd -142,3-2,8-3,0 1,5-146,6-3,6-3,0 2,4-150,8 Teknisk nämnd -0,5 0,0 0,0-0,5 0,0 0,0-0,5 Miljö- och hälsoskyddsnämnd -10,5-0,3 0,0 0,1-10,7-0,4 0,0 0,2-10,9 Kultur- och fritidsnämnd -206,6-4,0-3,4 2,1-211,9-4,9-7,7 3,5-221,0 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd -192,4-4,7-6,0 2,0-201,1-6,1-4,0 3,3-207,9 Utbildningsnämnd -2075,5-50,0-42,4 10, ,1-63,1-39,1 17, ,8 Socialnämnd -506,2-13,0-0,5 5,2-514,5-16,4-1,5 8,3-524,2 Vård- och omsorgsnämnd -876,9-21,9-20,0 9,2-909,6-28,0-20,0 14,8-942,8 Revision -3,5-0,1-0,1-3,7-0,1-0,1-3,9 Volymreserv -5,0-5,0-5,0 Effektiviseringar 9,7 9,7 9,7 KS/KF förfogande -9,9-9,9-9,9 Summa totalt -4265,7-103,2-81,6 33, ,9-130,7-72,2 54, ,7

96 35 Interna poster mm Budget Utfall Budget Beräkn Beräkn Beräkn Beräkn Miljoner kronor Kapitaltjänst 351,0 334,4 353,0 373,1 392,5 404,0 418,0 Pensionsutbetalningar -70,0-69,3-70,0-72,0-76,0-79,0-84,0 Fastighetsskatt -1,0-1,4-1,0-1,8-1,8-1,8-1,8 Försäkringar -3,6-4,2-3,6-3,5-3,5-3,5-3,5 Täckning av hyror -7,4-0,8-2,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Internt försäkringssystem -1,0 2,0-1,0-1,0-1,0-1,0-1,0 Avgifter bankgirot -0,5 Översk arbetsgiv avgift 140,0 156,2 150,0 153,0 156,0 159,0 162,0 Återbetalning från AFA 64,1 Semesterlöneskuld 7,1 Timlöner mm -3,8 Övriga finansiella poster -1,6 Försäkringsers 2,5 Pensionskostnad -127,0-121,3-130,0-127,5-132,1-140,3-147,4 Schablonbidrag, flyktingar 11,0 17,6 8,0 11,0 9,0 7,0 7,0 Summa 291,5 381,5 302,9 331,3 343,1 344,4 349,3 Finansiella poster Budget Utfall Budget Beräkn Beräkn Beräkn Beräkn Miljoner kronor Finansiella kostnader Räntor lån -125,0-121,3-104,0-124,6-125,4-146,1-174,0 Avgår ränta under byggtid 10,0 18,8 7,0 14,0 14,0 14,0 14,0 Räntor pensionsskuld -14,0-14,6-12,0-10,0-14,0-17,0-18,0 Realiserad kursförlust -6,4 Orealiserad kursförlust -2,4 Bankavgifter -0,4 Summa finansiella kostnader -129,0-126,3-109,0-120,6-125,4-149,1-178,0 Finansiella intäkter Aktieutdelning, egna bolag 5,0 3,5 15,0 15,0 15,0 15,0 15,0 Borgensavgifter 8,5 16,2 9,0 15,0 14,0 16,0 17,0 Återbet fondavgifter 2,7 Återförd nedskr plac medel 17,0 Realiserad kursvinst 6,4 Fondutdelning, placerade medel 10,2 Ränteintäkter 117,5 121,1 91,0 107,0 97,0 107,3 122,0 Summa finansiella intäkter 131,0 177,1 115,0 137,0 126,0 138,3 154,0 Finansnetto 2,0 50,8 6,0 16,4 0,6-10,8-24,0

97 36 Investeringssammandrag Budget Förslag Förslag Förslag Förslag Miljoner kronor Kommunstyrelsen -29,1-16,7-16,7-17,8-12,8 Samhällsbyggnadsnämnd -27,0-28,9-35,2-30,8-28,9 Teknisk nämnd -122,5-92,0-107,0-101,5-76,5 Kultur- och fritidsnämnd -7,5-8,2-13,1-12,9-1,8 Arbetsmarknads-och vuxentutbildningsnämnd -2,5-2,5-2,0-2,0-2,0 Utbildningsnämnd -197,5-119,0-369,1-136,7-33,8 Socialnämnd -3,0-11,0-14,0-5,0-5,0 Vård- och omsorgsnämnd -224,0-4,0-25,0-4,0-150,0 Avsatt för särskilda ändamål -20,0-40,0-20,0-40,0-40,0 Avgår; upprustningar via periodiskt underhåll 10,0 10,0 10,0 10,0 Summa totalt -633,1-312,3-592,1-340,7-340,8

98 37 Nämndernas ekonomi Kommunstyrelsen Miljoner kronor Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Driftkostnader netto 246,1 251,2 256,1 256,8 Nettoinvesteringar 18,5 29,1 16,7 16,7 Verksamhetsområde Kommunstyrelsen är kommunens högsta verkställande organ. Den bereder ärenden till kommunfullmäktige och föreslår beslut. Kommunstyrelsen ansvarar för att leda och följa upp kommunens övergripande styrning av verksamheten och ekonomin. Den har också ansvar för att samordna, styra, utveckla och följa upp både kommunövergripande strategiska processer och stödprocesser. Ekonomiska förutsättningar Förändring driftram, miljoner kronor Val till EU-parlamentet och allmänna val Avtackning avgående fullmäktige, introduktionsinsatser av nya fullmäktig Förslag 2014 Arkivlokaler 1,7 Personalfest, kommunen ,5 Åtgärder arkivet ,0 Upphandling och inköpsprojekt -13-1,5 Förslag ,5-3,5 0,3 Effektiviseringskrav -2,7-4,2 Pris- och löneuppräkning 6,4 8,1 Summa 4,9 0,7 Kommentar driftramar: För kommunstyrelsen utökas ramen för 2014 med 3,5 miljoner till följd av att det kommer att genomföras allmänna val och val till EU-parlamentet. För hyra av arkivlokal tillförs 1,7 miljoner. Ärendet om ny lokal för arkivet har för 2013 behandlats i kommunstyrelsen i januari. Avgående poster för personalfest 1,5 miljoner, åtgärder arkivet 1 miljon samt upphandling och inköpsprojekt 1,5 miljoner avser engångsinsatser För 2015 avgår avsatta medel för valen och 0,3 miljoner tillförs för avtackning av avgående kommunfullmäktige och introduktionsinsatser riktade till den nya mandatperiodens ledamöter. Ramen exploateringsverksamhet är oförändrad 2014 och 2015.

99 38 Investeringsprojekt, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förslag 2017 IT-investeringar 6,8 6,0 6,0 6,0 IT-investeringar IT-stöd 3,5 4,6 3,3 2,5 Kommunportal 1,5 1,5 1,5 1,5 Digitala skärmar 0,2 Förbifart Tullinge 5,0 Inventarier och ombyggnader 0,5 0,3 0,3 0,3 Inköp av fordon m.m. 4,2 4,3 1,7 2,5 Summa 16,7 16,7 17,8 12,8 Kommentarer investeringsram: De medel som finns avsatta för IT-investeringar avser fortsatt arbete med att utveckla kommunens IT-miljö. Medlen för kommunportalen är till för den fortsatta utvecklingen av portalen. Inventarier m.m. ska användas dels till inventarier och dels till mindre ombyggnader/upprustningar. Avsatta medel för fordon avser inköp av fossilfria fordon. Samhällsbyggnadsnämnden Miljoner kronor Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Driftkostnader netto 125,9 142,3 146,6 150,8 Nettoinvesteringar 29,2 27,0 28,9 35,2 Verksamhetsområde Samhällsbyggnadsnämnden svarar genom samhällsbyggnadsförvaltningen för kommunens förvaltning och underhåll av gator, parker och mark, samt förädling och förvaltning av kommunens markinnehav. Inom nämndens verksamhetsområde ingår enheterna gata och park, plan- och bygglov, mark och exploatering och kart- och mätenheten. Även förvaltningens gemensamma förvaltningsledning och stödfunktioner ligger organisatoriskt under samhällsbyggnadsnämnden. Ekonomiska förutsättningar Förändring driftram, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Kapitalkostnader, ökning 3,0 3,0 Effektiviseringskrav -1,5-2,4 Pris- och löneuppräkning 2,8 3,6 Summa 4,3 4,2

100 39 Kommentar driftram: För att kompensera för ökade kapitalkostnader till följd av investeringar tillförs nämnden 3 miljoner per år. Investeringsprojekt, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förslag 2017 Mindre kompletteringsåtgärder 1,5 1,7 1,8 1,9 Framtid, Alby 4,5 4,5 5,0 5,0 Upprustning bro, Tullinge 5,0 Tillgänglighet 3,0 3,0 4,0 4,0 Miljöåtgärder 1,0 1,0 1,0 1,0 Belysningsprogram 5,0 4,0 Lek o rekreation 4,0 4,0 8,0 8,0 Trafiksäkerhet 2,0 3,0 3,0 3,0 Gång- och cykelvägar 2,9 4,0 3,0 1,0 Markförvärv 5,0 5,0 5,0 5,0 Summa 28,9 35,2 30,8 28,9 Kommentarer investeringar: Nämnden har möjlighet att göra omprioriteringar inom sin totalram för investeringar. Tekniska nämnden Miljoner kronor Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Driftkostnader netto -8,5 0,5 0,5 0,5 Nettoinvesteringar 373,6 122,5 92,0 107,0 Verksamhetsområde Tekniska nämnden svarar genom samhällsbyggnadsförvaltningen för kommunens fastighetsförvaltning samt vatten- och avloppshantering. Kommunens lokaler finansieras huvudsakligen genom interna och externa hyror. VA-verksamheten finansieras genom avgifter som debiteras kommunens VA-abonnenter. Ekonomiska förutsättningar Kommentar driftram: Såväl VA-verksamheten som lokalhanteringen förutsätts kunna finansieras genom intäkter och därmed täcka sina kostnader fullt ut. De kostnader som inte täcks med intäkter utgörs av nämndkostnader.

101 40 Investeringsprojekt, miljoner Kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förslag 2017 Fastighetsinvesteringar Diverse ombyggnader lokaler 5,0 5,0 5,0 5,0 Förvärv av bostadsrätter mm 8,0 8,0 8,0 8,0 för social- o vård- o omsorg Fastighetsnät skolor 2,0 2,0 2,0 2,0 Utbyte av larm 2,0 2,0 2,0 2,0 Normanpassning ventilation 4,0 4,0 4,0 4,0 Tillgänglighetsanpassning 2,5 2,5 2,5 2,5 Brandskyddsåtgärder 2,0 2,0 2,0 2,0 Energisparåtgärder 8,0 9,0 10,0 10,0 Övriga fastighetsinvesteringar 1,0 1,0 1,0 1,0 Summa fastighet 34,5 35,5 36,5 36,5 VA investeringar Servisledningar 2,0 2,0 2,0 2,0 Mindre investeringar Va 4,0 4,0 4,0 4,0 Reinvesteringar ledningar 12,0 14,0 14,0 14,0 Avloppspumpsationer 1,5 1,5 Skalskydd va anläggningar 1,0 Kapacitetshöjning, Tullinge 5,0 5,0 Dagvattenhantering 20,0 20,0 10,0 5,0 VA utbyggnad Grödinge 15,0 30,0 30,0 10,0 Vattenreservoar 2,0 Summa VA 57,5 71,5 65,0 40,0 Kommentarer investeringar: Vid beslut om genomförande av de fastighetsinvesteringar som avser övriga nämnder överförs aktuellt belopp till tekniska nämnden. Dessa investeringar redovisas i flerårsplanen under respektive nämnd. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljoner kronor Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Driftkostnader netto 9,4 10,5 10,7 10,9 Nettoinvesteringar Verksamhetsområde Miljö- och hälsoskyddsnämndens kärnverksamhet består av tillsyn och offentlig kontroll enligt lagar och förordningar inom områdena miljö, natur, hälsoskydd, livsmedel, dricksvatten

102 41 samt folköl-, tobak och nikotinläkemedel. Intentionerna i de olika lagstiftningarna är att i första hand förebygga ohälsa och att skydda naturen och miljön. Nämnden har också ett ansvar för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling, arbeta för att bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppfylls samt att kartlägga miljötillståndet i kommunen. Av de 16 miljömålen prioriteras arbetet mot målen: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö God bebyggd miljö Ingen övergödning Ett rikt växt- och djurliv Ekonomiska förutsättningar Förändring driftram, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Effektiviseringskrav -0,1-0,2 Pris- och löneuppräkning 0,3 0,4 Summa 0,2 0,2 Kommentar driftramar: Förändringen 2014 och 2015 består av pris- och löneuppräkning. Kultur- och fritidsnämnden Miljoner kronor Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Driftkostnader netto 198,8 206,6 211,9 221,0 Nettoinvesteringar 8,1 7,5 8,2 13,1 Verksamhetsområde Kultur- och fritidsnämnden har till uppgift att främja kulturlivet och fritidsverksamheten i kommunen. Barn och unga är en prioriterad målgrupp. Att barn och unga i Botkyrka ska ha möjlighet till en varierad fritid som de kan påverka är centralt. Våra verksamheter ska stärka ungas trygghet, självständighet och positiva utveckling. Verksamheterna ska uppmuntra till att pröva nya saker och ge goda möjligheter till fysiska, sociala och kulturella utmaningar. Barn och ungdomar ska vara stolta över att bo i Botkyrka.

103 42 Ekonomiska förutsättningar Förändring driftram, miljoner kronor Förslag 2014 Bidrag, Cirkus cirkör 1,2 Hyresjusteringar; Rikstenshallen, Eklid och idrottshuset 1,0 Förslag 2015 Alby fritidsgård och Rödstu Hage 1,2 1,2 Idéhus,i Tullinge 6,5 Effektiviseringskrav -2,1-3,5 Pris- och löneuppräkning 4,0 4,9 Summa 5,3 9,1 Kommentar driftramar: Nämnden tillförs medel för ökat bidrag till Cirkus cirkör med 1,2 miljoner som konsekvens av tidigare beslut. Kostnadsökningar för tre projekt har resulterat i ökade hyreskostnader beräknade till 1 miljon. Kostnadsökningar till följd av den nya fritidsgården i Alby och upprustning av Rödstu Hage har fördelats med halva beloppet 2014 och resterande Driftkostnader för Idéhus Tullinge ingår i ramen med 6,5 miljoner Investeringsprojekt, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förslag 2017 Mindre investeringar 1,5 1,6 1,7 1,8 Alby fritidsgård, inventarier 1,0 Brantbrink, konstgräs 3,2 Brunna IP, konstgräs 3,2 Tullinge idéhus, inventarier 2,5 Fittja sporthall 8,0 Tumba bibliotek o konsthall, inv 1,0 Maxihallen 2,5 Kärsby sporthall 8,0 Alby parklek Summa 8,2 13,1 12,9 1,8 X Kommentarer investeringsram: Utbyte av konstgräset på idrottsplatserna i Brantbrink och Brunna ingår 2014 respektive Under perioden avsätts medel för upprustning av sporthallarna Fittja och i Kärsby. Inventarier till Idéhus Tullinge och för bibliotek och konsthall i Tumba ingår 2015.

104 43 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Miljoner kronor Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Driftkostnader netto 185,3 192,4 201,1 207,9 Nettoinvesteringar 1,7 2,5 2,5 2,0 Verksamhetsområde Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens uppgift är att vara huvudman för vuxenutbildningen inkluderande svenska för invandrare samt yrkeshögskoleutbildningar, kvalificerade yrkesutbildningar, annan eftergymnasial utbildning och för anläggningen Xenter. Nämnden har även ansvar för kommunens arbetsmarknadsåtgärder samt för samhällsorientering enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Nämnden är också utförare av daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning och av vissa insatser på uppdrag av utbildningsnämnden. Ekonomiska förutsättningar Förändring driftram, miljoner kronor Volymökning SFI och daglig verksamhet Förslag 2014 Förslag ,0 4,0 Effektiviseringskrav -2,0-3,3 Pris- och löneuppräkning 4,7 6,1 Summa 8,7 6,8 Kommentar driftramar: För ökade volymer inom SFI (svenska för invandrare) och daglig verksamhet tillförs 6 miljoner för 2014 och 4 miljoner för Investeringsprojekt, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förslag 2017 Inventarier mm 2,5 2,0 2,0 2,0 Resurscenter, daglig verksamhet x x Summa 2,5 2,0 2,0 2,0

105 44 Utbildningsnämnden Miljoner kronor Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Driftkostnader netto 2 015, , , ,8 Nettoinvesteringar 16,2 24,0 119,0 369,1 Verksamhetsområde Utbildningsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola och för gymnasieskola. I ansvarområdet ingår även gymnasiesärskola och det kommunala uppföljningsansvaret. Utbildningsnämndens verksamhet omfattar 48 förskolor, 20 grundskolor och fyra gymnasieskolor med sammanlagt 28 utbildningar inom den nya gymnasieskolan. Samtliga barn och elever i de egna enheterna uppgår till ungefär Inom Botkyrka finns 22 fristående förskolor inklusive pedagogisk omsorg. Härutöver finns sex fristående grundskolor, tre fristående gymnasieskolor och en gymnasiesärskola. Ekonomiska förutsättningar Förändring driftram, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Förskola, volymförändring 16,7 10,7 Fritidshem, volymförändring 4,0 1,8 Förskoleklass, volymförändring 3,7 2,1 Grundskola, volymförändring 19,8 25,4 Grundsärskola, volymförändring 3,4 1,8 Gymnasieskola, volymförändring -5,7-3,0 Gymnasiesärskola, volymförändr 0,5 Lokalbidrag, fristående skolor 0,3 Effektiviseringskrav -10,8-17,5 Pris- och löneuppräkning 50,0 63,1 Summa 81,6 84,7 Kommentar driftramar: Volymförändringarna inklusive volymbaserade lokalresurser uppgår totalt till 42,4 miljoner 2014 och 38,8 miljoner De största ökningarna beräknas ske inom grundskolan men även förskolan och grundsärskolan ökar i volym. Antalet gymnasieelever beräknas fortsätta minska. Investeringsprojekt, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Förskola, Alby 92,0 Förskola Alby, inventarier 6,0 Nyängsgården, inventarier Rikstens skola, etapp 2 100,0 Förslag 2016 Förslag 2017

106 45 Investeringsprojekt forts, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Rikstens skola, inventarier 7,0 Förskola, Riksten 43,0 Förskola Riksten, inventarier 3,0 Björkhaga, upprustning 60,0 Björkhaga, inventarier 5,0 Skogsbackaskolan, inventarier 7,0 Lövholmen, förskola utbyggnad 21,0 Lövholmen förskola, inventarier 4,0 Förskola, Vårsta Förskola Vårsta, inventarier Sörgården, utbyggnad 22,0 Sörgården, inventarier 1,0 Måsen, upprustning 20,0 Måsen, inventarier 3,0 Myran, upprustning 20,0 Myran, inventarier 3,0 Prästkragen, upprustning 20,0 Prästkragen, inventarier 3,0 Opalen, upprustning 17,0 Opalen, inventarier 3,0 Falkbergsskolan, upprustning 30,0 30,0 Falkbergsskolan, inventarier 3,5 3,5 Hantverksgymnasiet, inventarier 1,0 Tumba gymnasium, lokalanpassn 2,0 Förslag 2017 Gymnasieskolan, inventarier mm 3,0 3,1 3,2 3,3 Ombyggnader, kök 20,0 21,0 22,0 23,0 Lokalanpassn, arbetsmiljöåtg 5,0 5,0 5,0 5,0 Övervakningskameror 0,5 0,5 0,5 0,5 Inventarier mm 2,0 2,0 2,0 2,0 Summa 119,0 369,1 136,7 33,8 Kommentarer investeringsram: Flerårsplanen innehåller medel för nya förskolor i Alby och i Riksten samt utbyggnader av förskolorna Lövholmen i Tumba och Sörgården i Tullinge. Förskoleutbyggnaden i Vårsta beräknas i dagsläget utföras i extern regi varför något belopp inte tagits upp i investeringsplanen. Inom flerårsplaneperioden ryms uppförande av Rikstens skola, etapp 2. Investeringsplanen innehåller flera stora upprustningar av skolor och förskolor. I förslaget ingår åtgärder på Björkhagaskolan och Falkbergsskolan och på förskolorna Måsen, Myran, Prästkragen och Opalen. Ombyggnader av kök i skolor och förskolor fortsätter med miljoner per år under perioden.

107 46 I övrigt omfattar investeringsplanen inventarier till skolor och förskolor samt anpassningsoch arbetsmiljöåtgärder. Socialnämnden Miljoner kronor Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Driftkostnader netto 484,5 506,2 514,5 524,2 Nettoinvesteringar 3,9 3,0 11,0 14,0 Verksamhetsområde Socialnämnden ansvarar för att fullgöra kommunens uppgifter inom individ- och familjeomsorg inklusive ansvaret för personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialnämnden ansvarar också för de öppna förskolorna som bedrivs i Alby, Hallunda, Fittja, Storvreten och Tullinge. Socialförvaltningen har processansvaret och samordningsansvar för folkhälsoarbetet inklusive det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Ekonomiska förutsättningar Förändring driftram, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Volymökning barn och unga 1,5 1,5 Skolfammodellen, förstudie -1,0 Effektiviseringskrav -5,2-8,3 Pris- och löneuppräkning 13,0 16,4 Summa 8,3 9,6 Kommentar driftramar: Resurserna för volymökning inom verksamheten barn och unga avser ökning av insatser till följd av befolkningsökning. Avgående post för skolfammodellen avser förstudie under Investeringsprojekt, miljoner kronor Lokaler, inventarier och arbetsmiljöförbättring Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förslag ,0 2,0 2,0 2,0 Jour- och träningslägenheter mm 1,0 1,0 2,0 2,0 Tornet 1, ersättning Idavall 6,0 Inventarier, larm ersättningsboende 2,0 Boende, komplexa vårdbehov 10,0 Larm och inventarier boende 1,0 1,0 1,0 Summa 11,0 14,0 5,0 5,0

108 47 Kommentarer investeringsram: Jour- och träningslägenheter avser beredskap för att projektera och bygga, om möjligheten att få till boendelösningar i befintligt lägenhetsbestånd i kommunen saknas. Under 2012 stängdes Idavall ersättningsboende planeras till Tornet i Norsborg med beräknad inflyttning under Boende, komplexa vårdbehov avser boende för sex personer med psykisk funktionsnedsättning och aktiva beroendeproblem. För att hålla en beredskap för projektering, köp av lägenheter m.m. eller när det dyker upp möjliga objekt för enklare boendelösningar har 8 miljoner kronor avsatts till tekniska nämnden. Avsatta medel ska användas för socialnämndens och vård- och omsorgsnämndens behov. Vård- och omsorgsnämnden Miljoner kronor Bokslut 2012 Budget 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Driftkostnader netto 848,9 876,9 909,6 942,8 Nettoinvesteringar 0,9 4,0 4,0 25,0 Verksamhetsområde Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde omfattar omsorg för äldre och funktionsnedsatta. Verksamheten äldreomsorg rymmer kommunens samlade utbud av service, vård och omsorg i eget boende (hemtjänst) och särskilda boendeformer för äldre. Omsorg om personer med funktionsnedsättning omfattar verksamheter och insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Inom verksamheten finns boende med särskild service, personlig assistans, ledsagning och avlösning. Kommunen har en sammanhållen utrednings- och bedömningsgrupp, bedömarenheten. Inom nämndens ansvarsområde finns kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS), sjuksköterskeenhet och rehabenhet inkluderande bostadsanpassning. Ekonomiska förutsättningar Förändring driftram, miljoner kronor Volymökning äldreomsorgen och LSS-verksamheten Förslag 2014 Förslag ,0 20,0 Effektivisering/besparingsuppdrag -9,2-14,8 Pris- och löneuppräkning 21,9 28,0 Summa 32,7 33,2 Kommentar driftramar: För volymökning inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten tillförs 20 miljoner för både 2014 och 2015.

109 48 Investeringsprojekt, miljoner kronor Förslag 2014 Förslag 2015 Förslag 2016 Förslag 2017 Gruppboende OPFN 15,0 15,0 Servicebostäder LSS 6,0 6,0 Äldreboende 50 platser 125,0 Inventarier, ombyggnader mm 4,0 4,0 4,0 4,0 Summa 4,0 25,0 4,0 150,0 Kommentarer investeringsram: Flerårsplanen innehåller två nya gruppboenden och nya servicebostäder för personer med funktionsnedsättning och ett nytt äldreboende. För att skapa ytterligare servicebostäder LSS förutsätts att vård- och omsorgsnämnden tillsammans med tekniska nämnden söker lämpliga lösningar i befintligt bestånd och i samband med nyproduktion av lägenheter. Investeringsplanen innehåller inga medel för ombyggnad av Tumba äldreboende och ersättningsboenden till följd av att Tumba äldreboende förändras. Avsikten är att en extern part tar över fastigheten, genomför ombyggnaden och även bygger ersättningsboenden. För att hålla en beredskap för projektering, köp av lägenheter eller när det dyker upp möjliga objekt för enklare boendelösningar har 8 miljoner kronor avsatts till tekniska nämnden. Avsatta medel ska användas för vård- och omsorgsnämndens och socialnämndens behov.

110 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] arbetsmarknad och vuxenutbildningsnämnden Dnr / AVUX/2013:13 5 Muntlig redogörelse för kontaktmannabesök (AVUX/2013:13) Förslag till beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har tagit del av informationen om muntlig redogörelse för kontaktmannabesök.

111 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] arbetsmarknad och vuxenutbildningsnämnden Dnr AVUX/2013:19 6 Redovisning av delegationsbeslut (AVUX/2013:19) Förslag till beslut Redovisning av Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden godkänner redovisningen av delegeringsbesluten. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden som styrelse beslutar i stort om verksamhetens mål, inriktning och kvalitet samt i ärenden i övrigt som är av principiell natur. Andra ärenden delegeras till förvaltningschefen som i sin tur vidare delegerar till verksamhetschefer, rektorer m fl. Följande listor har lämnats in: Rättegångsfullmakt för upphandling av samhällsorientering Jan Strandbacke (A3). Daglig verksamhet mars 2013 Vuxenutbildningen mars 2013 Xenter mars 2013

112 ANMÄLAN AV DELEGATIONSBESLUT Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Enhet AVUX Daglig verksamhet Månad mars 2013 Inlämnas till förvaltningskontoret senast den 5:e i månaden efter beslutsmånaden Beslutsdatum Delegations punkt Beslut (ange t.ex. beviljande av anställning) C11 Överenskommelse om daglig verksamhet enligt LSS på servicehuset Orren Dnr Delegat 2013:8 Yvonne Lundén Verksamhetschef Yvonne Lundén Delegat:

113 ANMÄLAN AV DELEGATIONSBESLUT Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Enhet Botkyrka Vuxenutbildning Månad mars 2013 Inlämnas till förvaltningskontoret senast den 5:e i månaden efter beslutsmånaden Beslutsdatum Delegations punkt Beslut (ange t.ex. beviljande av anställning) Dnr Delegat B beslut angående SFI-bonus varav 11 beviljade Per Andersson B 10 Anställning av 1 SFI-lärare, tidsbegränsat, obehörig,, Delegat: Rektor Per Andersson

114 ANMÄLAN AV DELEGATIONSBESLUT Utbildning & Arbetsmarknad Xenter Botkyrka Mars 2013 Månad Inlämnas till förvaltningskontoret senast den 5:e i månaden efter beslutsmånaden Besluts- datum Delegationspunkt Beslut (ange t.ex. beviljande av anställning) Dnr Delegat E 2 Anställningsavtal säkerhetsansvarig, tillsvidare tjänst, ersätter tidigare avtal 2013:33 Guy Ekholm, utbildningsledare E 8 Serviceavtal och hyresavtal Xenter - Canon ( gäller digitalpress) 2013: Ansökan till stöd till filmkulturell verksamhet för barn och ungdom ( Svenska Filminstitut) 2013: 35 Tor-Erik Lillsebbas, verksamhetschef Tor-Erik Lillsebbas, verksamhetschef

115 BOTKYRKA KOMMUN 2 [2] Utbildning & Arbetsmarknad

116 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] arbetsmarknad och vuxenutbildningsnämnden Dnr AVUX/2013:5 7 Anmälningsärenden (AVUX/2013:5) Förslag till beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har tagit del av informationen. Ärendet Följande anmäls till Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden: Betygsrätt för Hermods AB för utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning, Skolinspektionen Ny inriktning för Ungdomens Hus i Fittja, KF/2013:30 Protokoll samordningsförbundet HBS den 25 mars 2013 Projektplan - Södertörns nyckeltal 2012, KS/2013:132 Revidering av strategi för demokrati och delaktighet, KS/2013:72 Skolbeslut för Vuxenutbildningen i Botkyrka, Skolinspektionen

117 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:72 55 Revidering av strategi för demokrati och delaktighet (KS/2013:72) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1) revidera kommunens strategi för demokrati och delaktighet i enlighet med PM ) tillsätta en politisk styrgrupp för framtagandet av en reviderad strategi. Sammanfattning Uppföljningar av demokratiutvecklingsarbetet har under de senaste åren visat ständiga förbättringar i den lokala demokratin. Kommunen har bland annat nått grupper som tidigare inte varit delaktiga, ökat valdeltagandet, skapat metoder för medborgardialog och utvecklat möjligheter för digital delaktighet i samarbete med olika föreningar och organisationer. Allt detta ger en positiv helhetsbild av hur kommunen jobbar med att förbättra och fördjupa den lokala demokratin. Trots detta så finns det ännu många brister i och utmaningar för den lokala demokratin i Botkyrka. Vi har fortfarande ett lågt valdeltagande jämfört med andra kommuner. Många av kommuninvånarna tycker inte att de kan påverka kommunala beslut och verksamheter. Andelen kommuninvånare med bakgrund och livserfarenheter från andra länder stiger ständigt i Botkyrka. En uppenbar utmaning för demokratin i framtiden är hur den lokala demokratin hanterar denna förändring av befolkningssammansättning. En annan viktig del av demokratiarbetet är att arbeta riktat mot majoritetssamhället för att stödja en anpassning och acceptans av en ny verklighet. Medborgarna, framför allt de nya generationerna är inte engagerade i politiken och inte delaktiga i demokratin på samma sätt, eller i samma utsträckning, som tidigare. Kommunens nuvarande strategi för demokrati och delaktighet utgår från ett samhälle med ett folk med en gemensam historia, en etnisk tillhörighet, och

118 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:72 en delad politisk tradition och kultur. Idag utmanas denna traditionella syn på demokrati av förändringar i samhället, framför allt av förändringar kopplade till en ny demografi. Nya generationer har också en annan syn och en annan inställning till demokrati. För att upprätthålla en fungerande och modern demokrati måste vi hitta sätt att utgå från medborgarnas olika förutsättningar. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Demokratiberedningen har behandlat ärendet , 2. Expedieras till: - Samtliga nämnder - Demokratiutvecklare Ahmad Azizi, kommunledningsförvaltningen

119 1[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:72 Referens Ahmad Azizi Mottagare Kommunstyrelsen Analys av utvecklingsarbete och behov av revidering av kommunens strategi för demokrati och delaktighet. Inledning Kommunens nuvarande strategi för demokrati och delaktighet utgår implicit från ett samhälle med ett folk med en gemensam historia, en etnisk tillhörighet, och en delad politisk tradition och kultur. Idag utmanas denna traditionella syn på demokrati av förändringar i samhället, framför allt av förändringar kopplade till en ny demografi till följd av mer än ett halvt sekels kontinuerlig invandring till Sverige och Botkyrka. Nya generationer har också en annan syn och en annan inställning till demokrati än de som levt under de historiska ögonblick då påtagliga demokratiska landvinningar har genomförts. För att upprätthålla en fungerande och modern demokrati måste vi hitta sätt att utgå från medborgarnas olika förutsättningar. Demokrati i praktiken ska samtidigt kunna bidra positivt till sammanhållningen mellan invånare i Botkyrka. Att olika generationer och olika grupper med skiftande erfarenheter finns representerade är avgörande. En prioritering för att bevara en stabil och levande demokrati behöver vara att synliggöra och förändra de strukturer som, medvetet eller omedvetet, hindrar delaktigheten för olika grupper i den lokala demokratin. Syftet med analysen Syftet är att analysera arbetet med dagens demokratiutveckling och därigenom synliggöra behov av revidering samt att identifiera utvecklingsområden i den reviderade strategin för demokrati och delaktighet Den befintliga strategin Kommunfullmäktige fattade beslut om strategin för demokrati och delaktighet Syftet med strategin har varit att fördjupa demokratin genom att lägga grunden för ett mer systematiskt och långsiktigt demokratiarbete. Mål för strategin är: att stödja dem som redan är engagerade på olika sätt, i politiken och i kommunens dialogarbete. att skapa nya möjligheter för de som i dag är underrepresenterade att känna sig mer delaktiga, delta och komma till tals i den lokala demokratin. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post ahmad.azizi@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

120 BOTKYRKA KOMMUN 2[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:72 att ge dem ambitioner och värderingar kring demokrati och delaktighet som uttrycks i denna strategi genomslag i Botkyrka kommun som arbetsplats. Utgångspunkten för strategin är en rad utmaningar som kan sammanfattas på följande vis: Utveckla arbetet med den representativa demokratin. Skapa större utrymme för deltagardemokrati. Öka brukarnas möjligheter till inflytande över de kommunala verksamheterna. Tydliggöra medarbetarnas demokratiska uppdrag. Öka den interna demokratin på arbetsplatserna för medarbetarna. Stärka demokratiutvecklingsarbetet genom att koppla till övriga tvärperspektiv av betydelse för den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Kommunens demokratiutveckling Kommunens demokratiarbete är en del av ordinarie verksamhet för att utveckla och fördjupa demokratin och delaktigheten i Botkyrka. Syftet är att levandegöra demokratin för Botkyrkaborna, skapa möjligheter för det demokratiska samtalet, samt att underlätta för samhällsgrupper att delta och påverka den lokala demokratin och samhällsutvecklingen. Figuren nedan visar en sammanställning av kommunens konkreta arbete för demokratiutveckling:

121 BOTKYRKA KOMMUN 3[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:72 Demokrati Vi har även genomfört specifika insatser inom ramen för demokratiarbetet, till exempel: - användning av metoder som forskningscirklar för att inhämta kunskap från kommuninvånare och lyssna in kvalitativa berättelser från vardagen om vissa frågor som kommunen jobbar med. - samarbete med aktiva kommuninvånare som samhällsinformatörer i demokratiinsatser som inriktas till kommuninvånarna. - användning av sociala medier som verktyg i demokratiarbetet. Analys Uppföljningar av demokratiutvecklingsarbetet har under de senaste åren visat ständiga förbättringar i den lokala demokratin. Kommunen har bland annat nått grupper som tidigare inte varit delaktiga, ökat valdeltagandet mer än genomsnittet för riket, skapat olika metoder för medborgardialog och utvecklat möjligheter för digital delaktighet i samarbete med olika föreningar och organisationer. En del av kommunens insatser för att öka ungdomars delaktighet

122 BOTKYRKA KOMMUN 4[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:72 är kommunens ungdomsfullmäktige som nyss firade sitt 10-års jubileum. Ungdomsfullmäktige har fungerat som ett demokratiskt samlingsforum där elever valda i varje skola haft möjlighet att driva egna frågor och att påverka den kommunala demokratin. Förankringen av ett demokratiperspektiv i den kommunala förvaltningens verksamheter har under de senaste åren blivit lite tydligare. En del av kommunens insatser för demokratiutveckling används också för att ge djupare kunskap till förtroendevalda i kommunala frågor med koppling till det politiska uppdraget. Säkra en positiv utveckling i en förändrad demografi Allt detta ger en positiv helhetsbild av hur kommunen jobbar med att förbättra och fördjupa den lokala demokratin. Demokratiutvecklingen i Botkyrka har uppmärksammats även utanför kommunen som ett positivt exempel för den lokala demokratin. Trots detta så finns det ännu många brister i och utmaningar för den lokala demokratin i Botkyrka. En positiv utveckling är inte någon garanti för framtiden. Vi har fortfarande ett lågt valdeltagande jämfört med andra kommuner. Förutsättningarna är inte likvärdiga för alla våra invånare, och tillgång till makt och resurser är inte jämlika. De finns oacceptabla skillnader som följer grupptillhörighet och det finns stora skillnader mellan Botkyrkas olika stadsdelar när det gäller engagemang och deltagande i den demokratiska processen. Många av kommuninvånarna tycker inte att de kan påverka kommunala beslut och verksamheter. Ambitionen och förväntningar på utveckling av demokratin i Botkyrka behöver öka Demokratiperspektivet och demokratiutvecklingen bör prioriteras och värderas tillräckligt i den kommunala arbetsvardagen för att motsvara den ökade ambitionen. Andelen kommuninvånare med bakgrund och livserfarenheter från andra länder stiger ständigt i Botkyrka. Detta är i sig inte problematiskt för demokratin utan är i grunden en viktig motor för demokratin. En uppenbar utmaning för demokratin i framtiden är hur den lokala demokratin hanterar denna förändring av befolkningssammansättning. En annan viktig del av demokratiarbetet är att jobba riktat mot majoritetssamhället för att stödja en anpassning och acceptans av en ny verklighet. Den moderna demokratin måste utgå från denna nya verklighet. Medborgarna, framför allt de nya genrationer är inte längre engagerade i politiken och inte delaktiga i demokratin på samma sätt eller i samma utsträckning som tidigare. De nya generationerna för med sig en ny syn på politik och demokrati. Detta är också en del av den nya verkligheten som utmanar den traditionella demokratin. Enligt våra analyser kännetecknas den lokala demokratin i Botkyrka följande punkter: - De traditionella demokratiska strukturerna motsvarar inte de skiftningar vi ser i Botkyrka idag, i demografi, inställning till politiskt engagemang och synen på demokrati. - Kommunens demokratiutveckling uppskattas, men medborgarna är tveksamma om de kan påverka de kommunala frågor de berörs av. Möjligheten att påverka den politiska styrningen uppfattas som små och otydliga/oklara.

123 BOTKYRKA KOMMUN 5[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:72 - Många kommuninvånare känner att de vill påverka politiken, men saknar den nödvändiga informationen om hur de kan gå tillväga. Kunskap och information om demokratin är en del av demokratin och den fungerar inte tillräcklig bra idag. - Det finns olika möjligheter för ungdomar att delta och påverka kommunens beslut och verksamheter. Vi har en positiv utveckling av ungdomars deltagande i valet och i deras generella politiska engagemang, men ungdomar har fortfarande lägre förtroende för demokratin jämfört med äldre grupper. I World Values undersökning av Sverige 2011 om Det nya hotet mot demokratin får vi skrämmande siffror om att var fjärde ung svensk mellan föredrar diktatur framför demokrati. - Folk protesterar på olika sätt, det är en del av metoden för att påverka demokratin. Hur agerar kommunen på kritiken? - De som väljs till kommunfullmäktige är män i större utsträckning än kvinnor, personer mellan år i större utsträckning än yngre, personer födda i Sverige i större utsträckning än personer födda utomlands. Utvecklingsbehov En bra strategi är den som förverkligas. För att strategin ska kunna förverkligas måste den vara tydlig, relevant och genomförbar. Den nuvarande strategin utgår från ett traditionellt demokratiarbete och är inte tillräckligt anpassad till Botkyrkas specifika karaktär och utmaningar. Strategin måste byggas på med nya utvecklingsområden för att utgå från dagens Botkyrka, medborgarnas Botkyrka. I strategin saknas följande: - Kunskap om vad som behövs för att ta tillvara till olika samhällsgrupper med olika erfarenheter och förutsättningar i den lokala demokratin, det vill säga en inkluderande demokrati utifrån kommuninvånarnas förutsättningar. - I strategin erbjuds kommuninvånarna olika möjligheter att delta i samtal med kommunen men utan att tillräcklig förklara vilken betydelse dessa samtal har för den politiska styrningen. - Det saknas målsättning om ett tydligt system och långsiktighet för återkoppling av dialogens resultat till kommuninvånarna. - Ett klargörande behövs om vad kommunen menar med att kartlägga och undanröja hinder i arbetssätt och rutiner som försvårar eller omöjliggör medverkan från vissa grupper av kvinnor och män. - Demokratin bygger på de grundvärderingar som uttrycks i konventioner om mänskliga rättigheter. Strategin saknar tydlighet i hur demokratiarbetet bidra till efterlevnad av de mänskliga rättigheterna. - Strategisk tänkande för hur utveckling av den lokala demokratin förhåller sig till utvecklingen i den nationella, regionala och globala demokratin.

124 BOTKYRKA KOMMUN 6[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:72 - Strategin förklarar inte heller hur en fungerande demokrati främjar ett interkulturellt samhälle, t ex värdet och möjligheterna i det demokratiska mötet mellan invånare med olika kulturella referensramar och hur detta förbättrar förutsättningen för delaktighet i den lokala demokratin. - Ett annat exempel är hur en interreligiös dialog som även inkluderar icke-troende, också kan vara en viktig väg för att nå en del av kommuninvånarna som vi annars inte skulle nå. - Det finns en tydlig koppling mellan segregering, diskriminering och demokrati i den interkulturella strategin. Denna saknas i den nuvarande demokratistrategi. - Det saknas en Botkyrkastrategisk inriktning för skolans roll i demokratin. Skolan har detta via skollagstiftningen, men de nationella direktiven behöver tolkas i Botkyrkas egen kontext. Skolan är en viktig bas för att träna demokrati och öka medvetenheten om demokratiska värdegrunder. Detta saknas i nuvarande strategi. - Det saknas resonemang om värdet i att ha rådslag och rådgivande omröstning som en möjlighet och en metod i demokratiutvecklingsarbetet för den representativa demokratin. - Det saknas även en förklaring om vad som menas med demokrati på arbetsplatsen och om hur stort utrymme det finns för att förverkliga detta. Nuvarande strategi möter inte dagens situation och utmaningar för demokratiutveckling tillräckligt skarpt. Vi bör revidera strategin och förnya den nuvarande så att den blir mer tydlig, relevant, aktuell och långsiktigt hållbar. Inför den reviderade strategin a: att tänka på inför revidering av strategin Hur vi strategiskt kan gå tillväga för att utveckla dagens demokrati till en mer modern och fungerande demokrati på lokal nivå. Vad i den traditionella demokratin som vi ska bygga vidare på. En tydlig strategi om hur den lokala demokratin bemöter den nya genrationens attityd och syn på demokrati och kommunens verksamheter. Engagemang och deltagandet i förhållanden till erfarenheter från livshistoria och/eller ursprungsland för en stor del av kommuninvånarna. Formulera en ambition för demokrati på kommunens arbetsplatser, en organisation med en uttalad och levande demokratiska arbetsplatskulturer. En kortare, enklare och genomförbar strategi. b. behovet av förankring av strategin: Implementering av strategin i alla nämnder och förvaltningar Alla nämnder har en tydlig plan om hur de använder strategin i sina ettårsplaner Varje kommunverksamhet har en tydlig plan för att utifrån strategin skapa möjlighet och utveckla metoder för kommuninvånarnas dialog, påverkan och inflytande över kommunala

125 BOTKYRKA KOMMUN 7[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:72 verksamheter. Alla nämnder och respektive förvaltningar har ett tydligt system om hur dem skall återkoppla medborgardialogen till deltagarna. Minst X procent av kommuninvånarna upplever att de kan påverka i kommunala frågor som intresserar dem. Förslag på tidplan 15/2 DB Analysen och tjänsteskrivelsen om revidering. 4/3- ks Analysen och förslag till beslut om revidering. mars-maj Framtagande av strategin, underlag, workshops, fokusgrupper. 27/5 Ordf.b Förslag på innehåll till remiss/fokusgrupp. 14/6 DB Förslag på innehåll till remiss/fokusgrupp. 9/9 ks Förslag på innehåll till remiss/fokusgrupp. sep-okt. Remiss process- fokusgrupper 22/10 Förslag på slutlig version av strategin. ordf.b 8/11 DB Förslag på slutlig version av strategin. 25/11 ks Förslag till beslut om strategin. 17/12 kf Beslut om strategin.

126 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013: Projektplan - Södertörns nyckeltal 2012 (KS/2013:132) Beslut Kommunstyrelsen godkänner projektplan för arbetet med 2012 års nyckeltal i Södertörnskommunerna. Sammanfattning Södertörnskommunerna har sedan mitten av 1990-talet bedrivit ett gemensamt arbete med att ta fram jämförande nyckeltal för kommunernas verksamheter. Arbetet har efterhand utvecklats till att omfatta fler verksamhetsområden och fått ökad inriktning mot att jämföra kvalitet och service snarare än bara kostnader. Huvudsyftet med arbetet är att, för kommunernas politiska ledningar, ge en översiktlig bild av service- och kostnadsförhållanden jämfört med övriga Södertörnskommuner. Målet är att också beskriva utvecklingen över tiden inom den egna kommunen inom väsentliga verksamhetsområden till vägledning för prioriteringar, översyner med mera. För att få en ökad tydlighet i nyckeltalsarbetet fastställer kommunstyrelsen i respektive kommun projektplanen. Resultatet av arbetet presenteras under en konferens den 3 oktober Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

127 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:132 Expedieras till: - Samtliga nämnder - Ekonomichef Niclas Johansson, kommunledningsförvaltningen - Kommunerna på Södertörn: - Haninge - Huddinge - Nacka - Nykvarn - Nynäshamn - Salem - Södertälje - Tyresö - Värmdö

128 Södertörnskommunerna Projektplan för 2012 års nyckeltalsarbete i Södertörnskommunerna 1. BAKGRUND Kommunerna på Södertörn 1 har under ett stort antal år tagit fram jämförande nyckeltal för merparten av de kommunala verksamheterna. Nyckeltalen har de senaste åren omfattat verksamheterna förskola/barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, handikappomsorg, äldreomsorg, kultur- och fritidsverksamhet, socialpsykiatri, miljö samt fastighetsförvaltning. Dessutom har finansnyckeltal redovisats. Nyckeltalen avser jämförelser av såväl kostnader för olika tjänster som servicenivå, täckningsgrad, uppnådda resultat o dyl. Nyckeltalen tas fram och tolkas av tjänstemannagrupper med företrädare för de olika verksamhetsområdena inom de deltagande kommunerna. Arbetet inom respektive verksamhet har resulterat i en skriftlig rapport som även presenterats vid ett årligt gemensamt seminarium för alla Södertörnskommuner. Under 2011 genomfördes på kommunernas uppdrag en extern enkätundersökning och utvärdering av nyckeltalssamarbetet. Den visade bl a att en majoritet av de svarande var positiva till samarbetet och anser att det är till nytta för den egna organisationen, men det fanns också en grupp tjänstemän som ansåg att nyttan inte motsvarar det arbete som läggs ner och att nyckeltalens tillförlitlighet kan ifrågasättas. Med hänvisning till vad som framkom i utvärderingen förtydligades nyckeltalens syfte och målgrupp. Vidare betonades vikten av hög kvalitet och tillförlitlighet hos nyckeltalen liksom att större anpassningar görs till behoven inom olika verksamhetsområden. Den årliga konferensdagen, som ansågs fylla en viktig funktion, bibehålls. Mot denna bakgrund gäller följande utgångspunkter och riktlinjer för arbetet under 2013 med att ta fram och redovisa nyckeltal för Till Södertörnskommunerna räknas i detta sammanhang kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. I nyckeltalsarbetet inom vissa områden har dessutom Nykvarn, Nacka och Värmdö deltagit. 1