Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13 FS Synpunkter från de medicinska lärosätena på frågeställningar från utredningen Från student till specialist Denna redogörelse är sammanställd av undertecknade efter inhämtande av synpunkter från dekaner och vice-dekaner för utbildning vid landets sex medicinska fakulteter, samt av dekan för utbildning vid Karolinska Institutet (bilaga 1). I den följande texten benämns de medicinska fakulteterna och Karolinska Institutet gemensamt som de medicinska fakulteterna. A. Vilka förutsättningar och behov ser de medicinska fakulteterna gällande de medicinska fakulteternas ansvar för utbildning/examination/verksamhet för de olika alternativen (A0- A3)? Universiteten har idag huvudansvar, med examinationsrätt, för grundutbildningen till läkare i ett brett samarbete med vårdens företrädare speciellt med landstingen. AT och ST är idag var och en för sig fristående tjänster med vårdens företrädare som arbetsgivare. AT är en tidsbegränsad tjänst, medan ST i de allra flesta fall innebär tillsvidareanställning. Den nya läkarutbildningen måste vara tydligare anpassad till efterföljande utbildning till specialistläkare och vice versa för att ge en möjlighet till kontinuerlig progress, utan flaskhalsar, från grundutbildning och legitimation till färdig specialist. För att detta ska kunna fungera behövs ett ökat gemensamt ansvarstagande mellan lärosätena och sjukvårdshuvudmännen för utbildningen från termin 1 av grundutbildningen till uppnådd specialistkompetens. Det viktigaste för de medicinska fakulteterna i det nya systemet är att tillräckliga resurser ges för att kunna etablera en 6-årig läkarutbildning som kan uppfylla krav på en legitimationsgrundande läkarexamen, samt att resurser tillförs för de delar inom den fortsatta utbildningen efter legitimation som lärosätena kommer att ansvara för (se detaljer nedan under punkt B). Vi uppfattar att det föreligger konsensus för ett introduktionssår. Vilket av de två föreslagna alternativen med introduktionsår för övergång till ST-utbildning som väljs spelar dock mindre roll för den del av utbildningen som lärosätena idag har huvudansvaret för. Vi förordar dock en tydlig koppling mellan introduktionsåret och grundutbildningen såväl som den fortsatta ST-utbildningen. Vi ser det som väsentligt att introduktionsåret är målstyrt med välavgränsade och tydliga mål, som ger progression i förhållande till grundutbildningen och som vart och ett examineras innan fortsatt STutbildning. Detta underlättar möjligheterna att möta kravet på anpassning till svenska förhållanden för de med legitimation efter läkarexamen från annat land (både inom och utom EU/ESS). Delmålen inom introduktionsåret bör vara av generell karaktär och ska kunna tillgodoräknas även vid byte av inriktning för ST. Under introduktionsåret får den nylegitimerade läkaren även tillfälle att lära känna kommande specialitet på aktuell ort, och sjukvårdshuvudmannen får kännedom om hur den nye läkaren fungerar i sitt arbete, vilket sammantaget leder till att en optimerad planering av resterande del av ST-utbildningen kan göras. De medicinska fakulteterna har redan ett ansvar även i de nuvarande AT- och ST-utbildningarna. Inom AT framför allt i form av den examination av AT som föregår Socialstyrelsens utfärdande av legitimation. Idag gäller enligt kap. 5 patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) att AT ska vara

14 minst 18 månader och att den ska avslutas med ett kunskapsprov anordnat av de universitet som har tillstånd att utfärda läkarexamen, vilka för detta har inrättat en gemensam nämnd, AT-nämnden. Ansvar för att organisera och samordna konstruktionen av en skriftlig datorbaserad examination (eat-prov), roterar mellan de sju ansvariga universiteten. Innan eat-prov ska AT-läkaren examineras vid fyra medsittningsprov på de av Socialstyrelsen (SOSFS 1999:5) fastställda målen för kirurgi, internmedicin, allmänmedicin och psykiatri. Examination av ett introduktionsår vars syfte är att förbereda de som är legitimerade läkare, utbildade inom respektive utom landet, måste ta andra hänsyn än det AT-prov som idag är en förutsättning för utfärdande av legitimation. T.ex. kan separata examinationer ske av olika delmål även om alla måste vara uppfyllda innan resterande specialistutbildning kan genomföras. Från lärosätena finner vi det rimligt att huvudansvaret för examination av introduktionsåret, i likhet med nuvarande AT-examination, åligger universiteten i ett brett samarbete med vårdens företrädare, i en organisation liknande dagens för examination av AT. Detta för att åstadkomma en nationell standardisering, för att säkerställa progression i lärandet från grundutbildning till specialistutbildning och för att ge de medicinska fakulteter möjlighet till återkoppling på de legitimerade läkarnas kunskapsnivå. Det verkar också rimligare att nyordna en befintlig organisation än att skapa ett nytt organ. Socialstyrelsen utfärdar bevis på specialistkompetens för läkare efter ansökan från verksamhetschef och den sökande ST-läkarens handledare. Idag krävs att ST-läkaren uppfyller kraven i målbeskrivningen för respektive specialitet, har fullgjort minst 5 års tjänstgöring under handledning, samt att förskrivna lärandemetoder har använts. Vissa av Läkaresällskapets specialitetsföreningar/sektioner anordnar en specialistexamen, som är frivillig men ofta rekommenderad och tid ges vanligen inom ST-utbildningen för att ST-läkare ska kunna genomföra specialistexamen. De medicinska fakulteterna är i nuvarande system delaktiga i ST-utbildning genom handledning i de vetenskapliga- och kvalitetsutvecklingsarbeten som ingår som obligatoriska delar i målbeskrivningen men också genom det engagemang som universitetsanställda lärare, speciellt de med förenade tjänster, adjungerade lärare samt docenter har i t.ex. i anordnandet av specialistläkarkurser (SKkurser) och de frivilliga specialistexamina. Det är önskvärt att universiteteten också får en betydligt tydligare roll än idag med ansvar särskilt för utformning av kursmål och genomförande av examinationer för vetenskapliga och kvalitetsarbeten inom ST-utbildningen samt även för övriga moment av mer tydlig examinerande karaktär och gärna avslut med en specialistexamen, följt av det livslånga lärandet med krav på vidareutbildning. Lärosätena har också huvudansvaret för en annan väldigt viktig (men frivillig) del av läkares fortsatta vidareutbildning, nämligen klinisk forskarutbildning. Vid upplägg av introduktionsårets olika delmål är det viktigt att det redan från början tas hänsyn till att det, förutom en kontinuerlig progression i professionell utbildning till specialistläkare, ska finnas möjlighet till kontinuerlig utveckling av påbörjad forskning genom t ex Forskar-ST. B. Vilka organisatoriska och ekonomiska konsekvenser kan identifieras vid övergång till 6-årig läkarutbildning som är legitimationsgrundande jämfört med dagens 5½ årig utbildning som inte är det? Nedanstående punkter ser vi som de viktigaste behoven av ökade resurser för lärosätena i övergång till 12-terminersutbildning som leder till legitimation.

15 Höjning av takbeloppet för att täcka den nya 12:e terminen. Detta måste också innefatta medel för en förändrad och utökad examination i samband med att examen också ska innebära bas för legitimation; t ex behövs utvidgad examination av professionellt förhållningssätt, medicinskt beslutsfattande, praktiskt utförande av livräddande moment etc. Ökning av ALF-medel för att täcka kostnader för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i den nya 12:e terminen en sjättedels ökning i ALF per HST, vilket motsvarar ytterligare en termin med ALF-ersättning är ett minimum, då den förändring av utbildningen som krävs för att ge grund för legitimation kommer att vara mycket VFU- och handledarkrävande. Medel för utarbetande och genomförande av handledarkurser för den nya VFU-formen verksamhetsintegrerat lärande (VIL) i slutfasen av den nya utbildningen. Tillfälliga medel för utveckling av nya utbildningen. T ex behövs arbetsgrupper för att utarbeta examinationsbara lärandemål utefter utredningsförslagen. Dessa behöver också vara i samklang med examinationsmål under introduktionsåret. Tillfälliga medel för en ökad nationell samordning av lärandemål och examinationskrav inför att utbildningen blir legitimationsgrundande. Detta bör också innefatta medel för att ta fram ett nationellt gällande regelverk liknande det brittiska fitness to practise. C. Hur ska samordning mellan medicinsk fakultet och vårdens huvudmän organiseras? Som tidigare nämnts finns det redan sedan länge ett väl utvecklat samarbete mellan de medicinska fakulteterna och sjukvårdshuvudmännen kring läkarutbildningen fram till läkarexamen. Dessutom har universiteten vissa definierade roller inom AT- och ST-utbildningarna. Det nya systemet ger dock behov av, och tillfälle till, en ökad interaktion mellan lärosätena och sjukvårdshuvudmännen när det gäller läkarutbildningen. Detta gäller särskilt de senare terminerna i den utbildning som leder fram till legitimation efter 12 terminer. Samverkan behövs dock redan från termin 1 och ända fram till specialistexamen för att utbildningen ska kunna använda sig av båda huvudmännens resurser på ett optimalt sätt. De program för läkarutbildning som finns i Sverige idag engagerar vårdens alla delar inom landsting, kommuner och bland privata aktörer långt mer än tidigare. Vi har fler studenter på varje ort och fler orter som har VFU för läkarutbildning. Dessutom genomförs regionalisering och geografiskt spridd utlokalisering i olika former på flera lärosäten. Detta i kombination med att studenterna har anpassade studietillfällen i vårdens verksamheter redan från 1:a termin gör att det redan finns formaliserade och informella samarbeten på olika nivåer mellan akademins och vårdverksamheternas företrädare under grundutbildningen. Även fördelning av ALF-medel för grundutbildning sker genom samråd mellan medicinska fakultetens och vårdverksamhetens företrädare. Gemensamma organ med definierat ansvar från start på läkarutbildningen till specialistkompetens med representation från medicinsk fakultet och vårdverksamhet saknas idag. Sedan det nya nationella ALF-avtalet (2014) tagits i bruk finns det dock avtalat om gemensamma organ för de universitet som har medicinska fakulteter och sjukvårdens huvudmän med beslutsrätt kring ALF och universitetssjukvård, men även gemensamma utbildningsfrågor. Dessa redan formerade organ skulle därför vara lämpliga för att hantera samordningen från termin 1 till specialistkompetens och kunna vara beslutande i principiella utbildningsfrågor regionalt. Vi ser dock att det även på nationell nivå skulle behöva finnas ett motsvarande organ för att säkerställa den

16 nationella samordningen. Löpande beslut kring de olika utbildningsdelarna bör som tidigare helst ske inom befintlig linjeorganisation inom respektive huvudman. En ändring av hälso- och sjukvårdslagen där detta tydliggörs vore också av stort värde i detta sammanhang. Detta föreslås också i Stefan Lindgrens utredning: HSL 26 b (s 182 i utredningen): Landstingen och kommunerna ska medverka i högskoleutbildningar inom vård och medicin så att de kan bedrivas på ett ändamålsenligt sätt. Landstingen och kommunerna ska inom ramen för detta samverka med varandra samt med berörda universitet och högskolor. D. Vilka konsekvenser får de långa verksamhetsintegrerade perioderna i den nya läkarutbildningen, och hur anpassas de olika delmålen inom grundutbildning, introduktionsår och ST-utbildning mot varandra? En viktig del i dagens och kommande grundutbildning är det verksamhetsintegrerade lärandet mellan olika kompetenser inom vården, och därmed mellan studenter från olika vårdutbildningar. Ännu bättre VFU-samordning krävs, för att samordna studenter från olika nivåer inom samma utbildning och mellan olika utbildningar inom hela sjukvårdsregioner, samt även mellan regioner. Längre VILperioder ökar också kraven på de läkare som ska fungera som handledare. De flesta handledare är idag anställda av landstingen varför det behöver initieras ett systematiskt arbete med handledarutbildning riktad mot de nya utbildningsformerna, kompletterat med pedagogisk fortlöpande vidareutbildning. Speciell samordning krävs mellan de mål som uppfylls inom den 6-åriga grundutbildningen och under introduktionsåret. Mottagande sjukvårdsenheter måste veta vilken kunskap som kan förväntas av den nylegitimerade läkaren efter 6-årig utbildning och vad som krävs under introduktionsåret för att ge en bra start på resterande ST. Likaså krävs samordning mot mål i specialiseringsutbildningen. Som ett exempel kan nämnas att förmåga att genomföra ett förbättringsarbete (som föreslås som mål i Lindgrens utredning) kanske passar bättre inom ST än inom grundutbildningen. Särskild samordning krävs även mellan placering av VFU-perioder och VIL i ny 6-årig grundutbildning och tjänstgöringsperioder inom ett introduktionsår. E. Övriga synpunkter Reglerna för studiestöd behöver ses över då 360 hp utgör max-gränsen idag Umeå och Linköping Diana Berggren Johan D Söderholm

17 Skånes universitetssjukvård Stab Forskning och utbildning Forskningschef Ingemar Petersson Utredare Kjell Larsson Tjänstestrategier för samverkan mellan akademin och Skånes Universitetssjukvård Datum Version 1 (7) Tjänstestrategier för samverkan mellan akademin och universitetssjukvårdsenheter avseende förenade och adjungerade tjänster i Region Skåne från 2017 Sammanfattning Som ett led i att säkerställa universitetssjukvårdens uppdrag avseende utbildning, forskning och utveckling av hälso- och sjukvården föreslås införande av förenade tjänsteutrymmen kopplade till klinisk tjänstgöring för olika tjänstetyper, primärt inom sjukvårdens legitimationsyrken med start 2017/18. Under 2017 föreslås dels utarbetande av en övergripande handlingsplan, dels en mer grundläggande strategisk behovsanalys. I samband med detta ska en transparent prioriteringsprocess utformas för tillämpning vid tillsättning av olika tjänster. Detta sker i nära samverkan mellan sjukvård och medicinsk fakultet vid Lunds universitet eller respektive högskola. För att underlätta kliniskt medicinsk respektive hälsovetenskaplig forskning föreslås att förutsättningar för förenade tjänster/utrymmen utreds under 2017 för disputerade personalkategorier, primärt inom legitimationsyrken att den juridiska möjligheten till kombination med biträdande lektoratstjänster utreds under 2017 att ett ekonomiskt utrymme tillskapas från 2017/18 enligt särskild process att HR-systemen för sjukvården och akademin har en samordningsfunktion för hantering av förenade tjänster och att förutsättningar för detta utreds under 2017 att en grundläggande strategisk behovsanalys ska göras för varje tjänst för att säkerställa det strategiska värdet för universitetssjukvården att Region Skånes forskningschefsgrupp fungerar som strategisk rekryteringsgrupp att handlingsplan utarbetas under våren Postadress: Malmö Besöksadress i Malmö: Södra Förstadsgatan 101 Besöksadress i Lund: Getingevägen 4 Telefon (växel): Malmö: / Lund: Internet: Organisationsnummer:

18 2 (7) Inventering av tjänstebehov är genomförd inom förvaltningarna Skånevård Sund, Medicinsk service, Skånes Universitetssjukvård (SUS) och inom Skånevård Kryh avseende akademiska kombinationstjänster detta innefattar nuläge och framtida behov, också på biträdande lektoratsnivå. Inventeringen ska uppdateras årligen. Samordning har skett med Strategi för att tillgodose kompetensförsörjningsbehov med avseende på universitetslektorer och professorer för Medicinska fakulteten, som fastställdes under 2016 och överlämnades av medicinska fakultetsledningen. Bakgrund Inom Region Skåne bedrivs det inom de ackrediterade 48 Universitetssjukvårdsenheterna (USV) en omfattande klinisk medicinsk eller hälsovetenskaplig forskning och utbildning sedan lång tid tillbaka. De 48 USV-enheterna är ackrediterade enligt ett nationellt system inom det nationella ALF-avtalet. Sammanlagt 35 USV-enheter finns inom förvaltning SUS, 7 inom förvaltning Medicinsk Service, 5 i förvaltning Skånevård Sund och 1 USV-enhet i Skånevård Kryh. En viktig faktor som gör detta arbete framgångsrikt både i nutid och på längre sikt är ett nära samarbete med akademiska institutioner i närområdet. Lunds universitets medicinska fakultet intar där en särställning genom det mycket omfattande samarbete som finns etablerat och som manifesteras i formell och informell samverkan på olika nivåer. Även Malmö högskola som 2018 blir Malmö universitet utgör en viktig aktör och med Kristianstads högskola pågår diskussioner. Tjänster för forskning och utbildning är ett viktigt fundament i denna samverkan och här finns ett flertal typer av tjänster såsom kombinationsprofessurer, adjungerade professurer, kombinerade lektorat m.fl. ägnade att säkra universitetssjukvårdens huvudsakliga uppdrag med forskning, utveckling och utbildning samt gagna utvecklingen både inom forskningen/akademin och den patientnära hälso- och sjukvården. Liksom vid andra universitetssjukhus och universitetsjukvårdsenheter både inom och utanför Sverige ser man idag över hur samarbetet kan optimeras avseende tjänster på olika nivåer, för rätt kompetens och karriärutveckling. Detta arbete har gjorts på uppdrag av förvaltningschef Jan Eriksson (SUS) och dekanus Gunilla Westergren-Thorsson under ledning av forskningschef Ingemar Petersson (SUS), för att tydliggöra framtida arbetssätt och rutiner avseende tjänstesamarbete samt också för att peka ut viktiga strategiska mål för att fortsatt stärka den kliniska forskningen vid Region Skånes 48 Universitetssjukvårdsenheter. Uppdraget har efterhand vidgats till att också omfatta förvaltningarna Skånevård Sund, Medicinsk service och Skånevård Kryh. Region Skåne

19 3 (7) Behov och önskemål Det finns idag en beslutad övergripande forskningsstrategi för Region Skåne ( 205 Region Skånes strategiska plan för forskning inom hälso- och Sjukvården, beslut Regionstyrelsen , Diarienummer ). Denna forskningsstrategi har under 2016/2017 omsatts i förvaltningsspecifika forskningsstrategier för respektive förvaltning i nära samverkan med Lunds universitet, i första hand dess medicinska fakultet. Medicinska fakulteten har under 2016 tagit fram ett förslag till Strategi för att tillgodose kompetensförsörjningsbehov med avseende på universitetslektorer och professorer I uppdraget att utarbeta en strategi och viljeinriktning för kompetensförsörjning på 10 års sikt har ingått: att genomföra en kartläggning av idag anställda professorer och lektorer, även adjungerade anställningar. Kartläggningen omfattade nuvarande forskningsområden uppdelade på institutioner samt preklinisk och klinisk forskning att göra en successionsplanering på 10 års sikt med hänsyn till ovanstående. I planeringen kan även ingå hur rekryteringen (bl.a. internationellt) av sökande kan förbättras. att med hänsyn till ovan nämnda kartläggning och efter samråd med fakultetsledning samt prefekter identifiera och peka ut för fakulteten viktiga forskningsområden som under den närmaste 10-årsperioden bör prioriteras och inom vilka ämnen tjänster bör tillsättas. att ta fram en mall som ska användas i samband med anhållan om tjänster och som ska följa respektive ärende från initiering till beslut. Syftet är att ännu tydligare än idag beskriva kravprofiler, förväntningar och ändamålet för anställningen för alla inblandade. I uppdraget har även ingått hålla sig informerad om det arbete som pågår inom Region Skåne med syfte att ta fram akademiska karriärgångar för kliniker. Arbetsgruppen inom medicinska fakulteten har bestått av vicedekan Anna- Maria Drake (sammankallande), vicedekan Cecilia Lundberg, vicedekan Roland Andersson, forskningschef SUS Ingemar Petersson, personalchef Kajsa Johnsson, karriärcoach Pernilla Carlsson och rekryteringshandläggare Aldiana Sikiric. Gemensamt uppdrag att ta fram principer för ny tjänstestrategi avseende förenade tjänster Det finns redan idag inom SUS och i region Skåne ett flertal tjänstetyper och vid andra universitetssjukhus i Sverige har man ytterligare andra tjänstekonstruktioner. Uppdraget för gruppen har varit att Kort beskriva nuvarande tjänstetyper Region Skåne

20 4 (7) Sammanställa förslag till möjliga framtida tjänstetyper med detaljering avseende o Grundprofession o Akademisk nivå o Finansiering Samordna förslaget med de förslag som tas fram från Medicinska fakultetens arbetsgrupp. Formulera ett förslag till strategi som är professionsgeneriskt, baserat på verksamheternas behov och de ekonomiska resurserna. Gemensam arbetsgrupp Tanken med arbetsgruppens sammansättning har varit att ha en rimligt bred representation inom Region Skånes berörda förvaltningar samt företrädare för akademin. Såväl representanter för Medicinska fakulteten (inkl. HR) som samtliga sjukvårdsförvaltningar inom Region Skåne har inbjudits att medverka. Representanter från SUS divisioner: Eva Thorén Todoulus, Hindrik Mulder, (ersättare: Rolf Ljung), Anna Forsberg, (ersättare: Per-Ola Kimblad), Christian Ingvar, (ersättare: Anders Bjartell), Patrik Midlöv. SUS Förvaltningsgemensamma staber: Lisbeth Lunde och Katarina E Lundgren, från Emmeli Svensson (HR), Camilla Andersson (FoU), Ulrika Uddenfeldt Wort (Enhet AT-/ST och läkarutbildningar). Studenter: Simon Markgren, ordf. VÅVS (vavs@vavs.lu.se) och Tillie Johansson, ordf. Medicinska föreningen (ordf@mfskane.se), från Madde Lehander. Medicinska fakulteten: Anna-Maria Drake, Susanne Brokop, (ersättare: Roland Andersson) Koncernkontoret: Gavyn Edmunds (Enhet forskning) Medicinsk service: Johan Malm och Ulla Mallander (HR) Representanter för förvaltningarna Skånevård Sund och Kryh ingår i referensgruppen, se nedan. Ordförande: Ingemar Petersson Administrativt stöd: Kjell Larsson Referensgrupp forskningschefsgruppen Region Skåne Hannie Lundgren (Forskningschef Region Skåne) Richard Frobell (Forskningschef SUND) Bodil Ivarsson (Forskningschef Medicinsk Service) Region Skåne

21 5 (7) (Vakant sommaren/hösten 2016, från Sergio Padoan, Forskningschef Kryh) Inventering i arbetsgruppen för tjänstestrategier avseende behov av tjänstetyper I arbetsgruppen gjordes en inventering av behov av olika tjänstetyper. Det framkom att man såg det som väsentligt att åstadkomma en lösning som baseras på aktuella Legitimationsyrken i hälso- och sjukvården som bland annat innefattar Läkare, Sjuksköterskor, Fysioterapeuter, Arbetsterapeuter och Psykologer. Det innefattar också andra yrken inom hälso- och sjukvården såsom Sjukhusfysiker/ingenjörer, Epidemiologer/statistiker m.fl. Beträffande Akademiska nivåer ser man behov av förenade tjänster på följande nivåer: 1. Professorsnivå 2. Lektorsnivå 3. Biträdande lektorsnivå (inte juridiskt korrekt idag men en statlig utredning har föreslagit att det blir ok, se SOU 2016:29, Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden, med syfte att främja återväxt, rekrytering och behålla framstående unga forskare i Sverige). Behovet av fler lektorat betonas och flera deltagare ger uttryck för en stark önskan att också biträdande lektorat ska kunna ingå i en förenad tjänst. De viktigaste argumenten för en tjänstestrategi avseende förenade anställningar i Region Skåne är: a) Säkerställande av universitetssjukvårdens uppdrag avseende utbildning, forskning och utveckling av hälso- och sjukvården b) Strategisk rekrytering c) Kontinuerlig och systematisk transparent uppdatering av behov i) nya tjänster ii) ersättningsanställningar d) Samordning i) inom Region Skåne ii) med akademiska institutioner (1) LU (a) Med fak (b) LTH m.fl. (2) Malmö högskola (3) Övriga högskolor/universitet Synpunkter har också framförts att det är viktigt att även starkt meriterade experimentella forskare kan knytas till kliniken utan att vara specialister. Detta är viktigt för den akademiska utvecklingen på kliniknivå och som handledarresurs/garant för translationell forskning. Det är också viktigt att beskriva hur universitetets och sjukvårdens HRsystem synkroniseras för att optimera logistiken och funktionaliteten i de system som finns. Region Skåne

22 6 (7) Inventering av akademiska kombinationstjänster nuläge och framtida behov SUS förvaltningsledning initierade 2016 en inventering av behovet av akademiska kombinationstjänster/förenade tjänster (professurer, lektorat) för att kartlägga nuvarande status samt framtida behov inom respektive verksamhetsområde. Detta skedde i nära samarbete med medicinska fakulteten, under ledning av forskningschef Ingemar Petersson. Den sjukhusövergripande enkäten, som skickades ut vecka 18 besvarades av verksamhetscheferna/motsvarande i samarbete med respektive ledningsgrupp och med stöd av gruppens akademiska representant. Enkäten omfattade följande huvudpunkter: Vilka akademiska kombinationstjänster finns för närvarande inom respektive verksamhetsområde? Vilka adjungerande tjänster finns för närvarande inom respektive verksamhetsområde? Vilka innehavare behöver ersättas de närmaste 3 respektive 5 åren? Saknas akademisk kompetens på någon position som är av betydelse för att ex behålla kompetens eller bygga upp kompetens? Inom övriga förvaltningar har motsvarande inventeringar gjorts. För mera detaljerade information om utfallen av inventeringarna hänvisas till bakgrundsmaterial för arbetsgruppen. Förenade tjänster och utrymmen för nya tjänstekonstruktioner Universitetssjukvårdens främsta uppgift utöver sjukvård är att bedriva forskning, utveckling och utbildning för invånarnas hälsa. Därför föreslås införande av förenade tjänsteutrymmen kopplade till klinisk tjänstgöring för olika tjänstetyper, primärt inom sjukvårdens legitimationsyrken med start 2017/18 samt att en mer grundläggande strategisk behovsanalys och transparent prioriteringsprocess utformas under 2017 för tillsättning av varje tjänsteutrymme. Optimering av process För att optimera nuvarande process inom Region Skåne krävs aktiv samverkan mellan akademi och sjukvårdsorganisation, där en grundläggande behovsanalys för varje tjänst ska göras. En särskild rekryteringsgrupp för vissa strategiskt utvalda professorstjänster ska också inrättas under Processtiden för tjänstetillsättningar ska optimeras och inte överstiga 18 månader. Ekonomiska, juridiska och organisatoriska förutsättningar för ovanstående behöver utredas under Region Skåne

23 7 (7) Förslag på nya typer av tjänster för kliniska forskare i Region Skåne, inkluderande andra personalkategorier än läkare Tjänstetyper och omfattning (20-50 % forskningstid) Typ av tjänst Forskande läkare Forskande sjuksköterska Forskande barnmorska Forskande röntgensjuksköterska Forskande fysioterapeut Forskande biomedicinsk analytiker Forskande arbetsterapeut Forskande logoped Forskande sjukhusfysiker/kemist/mikrobiolog etc. Villkor, process och tidsplan Som ovan nämnts presenteras i föreliggande handlingsplan förslag på insatser, befattningskonstruktioner etc., vilka emellertid behöver beredas ytterligare för att säkerställa att formella krav följs. Vidare ska förslagen slutligen beslutas och fastställas i den ordning som tillämpas av respektive organisation. Handlingsplan utarbetas under våren Denna tjänstestrategi har fastställts av Region Skånes forskningschefsgrupp den 13 februari Hannie Lundgren Ingemar Petersson Richard Frobell Bodil Ivarsson Sergio Padoan Ett konkret förslag finns i dokumentet Handlingsplan för disponering av tillgängliga särskilda forskningsmedel i Region Skåne undertecknat av forskningschef Hannie Lundgren, Region Skåne och dekanus Gunilla Westergren Thorsson , bilaga 1. Region Skåne

24 Rekryteringsmål professorer Regeringens mål är att 46 % av de nyrekryterade professorerna ska vara kvinnor under perioden Universitets mål är att 40 % av de rekryterade, befordrade och gästprofessorerna är kvinnor under perioden

25 Vid enkönat sökfält Om det inte finns behöriga sökande av båda könen ska fakulteten innan ärendet går vidare till sakkunniga informera rektor om detta och ev överväga om anställningen ska avbrytas

26 Rekryterade/befordrade Befordrade professorer 29 kvinnor och 39 män (43 % kvinnor) Rekryterade professorer 22 kvinnor och 61 män (27% kvinnor) Sammanlagt har 151 professorer rekryterats eller befordrats under perioden varav 34% kvinnor

27 Några åtgärder för att öka andelen kvinnor på anställningar som professor Nytt projekt med syfte att upptäcka ojämn skillnad i tilldelning av forskningsmedel har initierats 2016 Mentorsprogram med genusperspektiv för seniora forskare (finansieras av LU centralt) Införande av rekryteringsgrupper i samband med professorsutlysningar Ny elektronisk mall för äskande av tjänster under införande som ska innehålla även jämställdhetsaspekt

28 Rekryteringsgrupper Gruppen utses av dekanus i samråd med respektive prefekt(i normalfallet 3-4 personer). I denna grupp ska även en av rekryteringshandläggarna ingå. Till kommittéen kan även en extern ledamot utses. Vid förenade tjänster ska minst en av rekryteringsgruppens medlemmar komma från sjukvården Syfte är t ex att utarbeta annons och att gå igenom sökfält inklusive uppmana personer att söka anställningen