Otydligt jobb för diakoner. Luddiga ansvarsområden och svagt stöd från närmaste chefen

Transkript

1 FOTO: LARS DAREBERG Fokus KYRKAN Aktuellt På plats i Visby Trendspaning Fem frågor REDAKTÖR lasse.nilsson@vision.se 8 sidor för dig som jobbar inom kyrkan Många diakoner saknar tydliga mål för sitt jobb. Diakonen och skyddsombudet Christel Beckdahl tror det beror på att det inte finns något övergripande nationellt regelverk. Otydligt jobb för diakoner Luddiga ansvarsområden och svagt stöd från närmaste chefen ARBETSMILJÖ Bara 40 procent av diakonerna tycker att det finns klara mål och vet vad som förväntas av dem i arbetet. Det kan jämföras med socialsekreterare där nivån ligger på 75 procent. Det visar en undersökning bland drygt präster och diakoner i Svenska kyrkan som Malmö universitet gjort. Christel Beckdahl, diakon och skyddsombud i S:t Peters klosters församling i Lund, känner igen sig i undersökningens resultat. Vi diakoner har inget övergripande nationellt regelverk, det blir mycket upp Tidningen Vision nr till den enskilde och församlingen vem man kan hjälpa och vad man kan göra. Christel Beckdahl tycker att det innebär både för- och nackdelar. Det är en frihet att inte vara bunden till ett regelverk samtidigt som det är mycket upp till dig som individ vem du hjälper och varför. Undersökningen visar också att diakoner får betydligt mindre stöd från sin närmaste chef än vad till exempel socialsekreterare får. Christel Beckdahl konstaterar att diakoner oftare är ensamma i sin roll medan präster har kolleger. Kyrkoråd och arbetsledning vet inte alltid vad vi diakoner gör och vad diakoni är. Det kan innebära att diakonin inte ges tillräckliga resurser. Något som kan upplevas som negativt för diakonens arbetsmiljö och leda till stress och frustration, säger hon. Det finns också positiva signaler i undersökningen. Tre av fyra diakoner känner att arbetet ger energi som påverkar privatlivet positivt. Läs Tidningen Visions granskning av arbetsmiljön i Svenska kyrkan. Se sidan 14. Fokus Kyrkan I

2 Aktuellt Här är lönen högst Stockholm och Uppsala stift betalar bäst DET KAN SKILJA mycket i lönekuvertet beroende på var i landet man jobbar, trots att man har samma jobb. Det visar Tidningen Visions sammanställning av lönerna i stiften i de yrken där Vision har flest medlemmar. Diakoner i Luleå har till exempel en medellön på kronor i månaden medan lönen i Stockholm är kronor. För kamrerer/ ekonomer är skillnaden ännu större. Högst är medellönen i Härnösands stift med kronor och lägst i Karlstad med kronor. Stockholms stift har högst sammanlagd medellön för alla yrkesgrupper med kronor. Uppsala kommer på andra plats med Där har också lönerna ökat mest. CLAES-HÅKAN JANSSON, ordförande i Visionsavdelningen i Uppsala stift, är inte förvånad över att löneutvecklingen varit bra. Jag tror att det har att göra med stora sammanslagningar vi har haft i Ljusdal och Roslagen. Tidigare var löneläget mycket skiftande men där slantade man upp lite extra, säger han. Claes-Håkan Jansson säger att han har en bra dialog med arbetsgivarna och att de allra flesta har en ambition att deras anställda ska ha en bra lön. Stiften med lägst medellöner är Karlstad, Linköping och Skara. Paul Henriksson, Paul Henriksson Visions ordförande i Karlstad stift, tror att det delvis beror på att en stor del av stiftet ligger i glesbygd och att personalomsättningen är låg. Det är många små arbetsplatser med stora avstånd, folk är inte beredda att börja pendla långa avstånd för att få upp lönen några hundralappar. Reskostnaden äter då snabbt upp mellanskillnaden. Lönerna är inte heller särskilt höga i centralorten Karlstad, snarare tvärt om, säger han. FOTO: MOSTPHOTOS Hallå MAX ENANDER, stiftsjägmästare i Härnösands stift. Varför drabbades ni hårdast av alla stift i sommarens skogsbränder? Det var ju här det brann mest och vi är det stift som har mest skog i Svenska kyrkan, totalt omkring hektar. Hur mycket skog förlorade ni? Vi drabbades av tre bränder, en liten som släcktes rätt snabb och två större i Härjedalen som brann länge. 40 hektar i Storbrättan och 30 hektar i Stortävjeåsen. Men det var ju inga gigantiska bränder, vi har ju totalt omkring hektar skogsmark i stiftet. Vad kan ni göra så att det inte händer igen? Oftast är det ju andra faktorer än de vi råder över som orsakar bränderna. Men vi följer prognoserna noga så att vi inte orsakar något genom markberedning eller avverkning. Är brandfaran för stor så ställer vi maskinerna. Sedan får vi hjälpa till att informera allmänheten att vara aktsam och inte elda och grilla när brandfaran är stor. Jag har fått ökade befogenheter och chefen är nöjd med min arbetsinsats, säger kyrkokamreren Agneta Gustavsson som tycker löne utveckling är okej. Kamrerer i ligans topp Kyrkokamrerer och ekonomer finns bland de yrkesgrupper som fått de största löneökningarna mellan 2010 och Under perioden ökade medellönen med 26 procent. Det visar Tidningen Visions granskning av Svenska kyrkans lönestatistik. De enda som fått högre ökningar är fastighetsförvaltare och komministrar med arbetsledande uppgifter. Ja, jag har haft en bra löneutveckling, med upp till en halv procent över avtalet ibland de senaste åren. Det beror på att chefen är nöjd med min arbetsinsats och att jag fått utökade befogenheter. Jag sitter bland annat med i ledningsgruppen sedan några år tillbaka, säger Agneta Gustavsson, kyrkokamrer i Tysslinge församling i Örebro stift. Agneta Gustavsson jobbar fackligt i Vision, bland annat med löneförhandlingar. Hon har ett tips till ekonomer och kamrerer inför nästa lönesamtal. Jag brukar uppmana dem att ta upp om de fått nya befogenheter, som om man blivit firmatecknare eller har börjat sköta församlingens bankaffärer, säger Agneta Gustavsson. TOTALT ÖKADE MEDELLÖNEN i Svenska kyrkan med 18 procent mellan 2010 och Bland de yrken som fick lägst löneökningar finns bland andra fritidsledare och församlingsassistenter. Deras medellöner ökade med 16 procent. I tabellen uppe till höger redovisar vi de tio yrkesgrupper med över 100 anställda där lönerna ökat mest. FOTO: ALEXANDER VON SYDOW LÖNEÖKNING Yrke % Komminister arbetsled. 29% Kamrer/ekonom 26% Kyrkokamrer 26% Kyrkoherde 26% Annan utredare 24% Kanslichef 24% Förskolelärare 23% Kyrkobokföringsass. 23% Kyrkogårdschef 23% Arbetsledare 23% Program larmar om barnporr Nu har Svenska kyrkan börjat installera ett program mot barnporr på alla datorer som är anslutna till den gemensamma it-plattformen Gio, skriver Kyrkans Tidning. Drygt användare får den nya programvaran som känner av om det kommer barnporr i datorn. Enligt Svenska kyrkans rutiner rapporterar personal på nationell nivå till polisen när programmet slår larm. 45 miljarder kronor. Så mycket är Svenska kyrkans tillgångar värda. Svenska kyrkan är bland annat Sveriges största jordbruksförvaltare och landets femte största skogsförvaltare. KYRKOLÖNER Yrke Göteborg Härnösand Karlstad Linköping Luleå Lund Skara Stockholm Strängnäs Uppsala Visby Västerås Växjö Diakon Ekonomiassistent X X X X X Fritidsledare X X Församlingsassistent Församlingspedagog Församlingsvärd X Förvaltningasassistent X X X Kamrer/ekonom X Kyrkogårdsföreståndare X X X Kyrkokamrer X X X X X X Löneassistent X X X X X Öppnas porten i en timme vädras 50 procent av luften och skadliga partiklar ut. Forskaren Abolfazl Hayati har med hjälp av vindtunnelförsök, datorsimuleringar och IR-fotografering studerat hur man bäst vädrar en kyrka. Pedagoger bör få skyddad titel Bara den som har genomgått en av Svenska kyrkan godkänd utbildning bör få anställning som församlingspedagog. Det tycker Johan Garde, Amanda Carlshamre och Celina Falk (POSK) som skrivit en motion till kyrkomötet. Detta för att kvalitetssäkra kyrkans arbete med lärande och undervisning. Totalt har 95 motioner kommit in till Kyrkomötet II Fokus Kyrkan Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr Fokus Kyrkan III

3 På plats På plats Robban (till vänster) fick panik när Birkagården riskerade att gå i graven. Han har kommit hit varje dag i 13 år. Det har också Maritha som här tar en fika med Krister och diakonen Eva-Marie Karlsson Kempi. Härbärgets förståndare Tommy Wissing är tacksam för gotlänningarnas stora engagemang. Så räddades deras livlina Gotlands enda härbärge var en hårsmån från undergång. Då hade livet blivit ännu hårdare för Robban, Maritha och de andra som länge haft Birkagården som sin trygga punkt. Men de goda krafterna vann. text Karin Warne foto Tommy Söderlund VILKA KVINNOR! Så otroligt driftiga! Tommy Wissing talar med eftertryck, det går inte att ta miste på hur glad, tacksam och imponerad han är. Från skåpet inne på sitt kontor halar han ut en sådan där gigantisk vinstcheck som folk brukar visa upp på tv. De kallar sig Birkagårdens änglar. Tänk att de lyckades samla in så mycket pengar på bara en månad. Birkagården har funnits i 13 år nu och i tolv av dessa har Tommy Wissing varit föreståndare. I det rödbruna huset, som ligger strax utanför Visbys ringmur, har Maritha och Robban tillbringat många nätter och ätit otaliga frukostmackor. Jag har varit här varje dag sedan det öppnade. Jag är inte säker på att jag hade överlevt utan Birkagården. Här finns mat, här finns värme och social trygghet, säger 47-åriga Robban, som sitter och löser korsord vid ett av borden i matrummet. Det är tidig förmiddag och inne i köket håller Tommy Wissing och Christina Engström på och packar upp varor som skänkts från lokala matbutiker. Christina jobbar på Birkagårdens dagverksamhet och var med och startade församlingens hjälp till hemlösa i början av 2000-talet. På den tiden trodde de styrande politikerna att hemlöshet inte existerade på Gotland. Folk låg under Solbergaskolans grund och sov. De hade frysskador, liggsår och var gråa i ansiktet. Men kommunen sade det finns inga uteliggare, berättar Christina Engström. En moderat drev på och det beslutades att det skulle göras en inventering av bostadslösheten. Man kom fram till att personer saknade ett eget hem. Det finns mycket utsatthet här på Gotland, säger Maritha, som sitter i trädgården och tar ett morgonbloss. Innan Birkagården startades var Maritha en av dem som politikerna hävdade inte existerade. Då bodde jag ute på gatan. Det är omöjligt att tänka sig en tillvaro utan Birkagården. Vart skulle alla ta vägen? Hänga på stan? Skönt att det löste sig. I NATT HAR hon sovit på Hansagården, som är ett lågtröskelboende för personer med missbruk. Men där måste hon lämna prover för att bevisa att hon inte är påverkad. Så ibland sover hon i stället i tjejrummet på härbärgets ovanvåning. Oavsett så kommer jag hit varje dag, tar en kaffe och läser tidningen. Under alla dessa år har Birkagården drivits av Visby domkyrkoförsamling som huvudman och med stöd av Röda korset och Hela människan. Region Gotland har stått för fastigheten personer brukar övernatta, som mest är det 15, berättar Tommy Wissing. Dagtid får de besök av gäster. De som kommer på dagen har egna lägenheter men lever i utanförskap. De använder alkohol och narkotika eller är fattigpensionärer, säger han. I dag arbetar fem personer heltid på Birkagården. Allting har rullat på genom åren, men i våras hände något som vände allt på ända. Visby domkyrkoförsamling meddelade att de inte längre kunde bekosta verksamheten själva. Orsaken var att lönebidragen för anställda hade dragits in från Arbetsförmedlingen. Reglerna ändrades och det innebar att vi blev av med bidrag för två personer som jobbar natt här. Det blev en merkostnad på en halv miljon kronor. FÖRSAMLINGEN VÄNDE SIG till Region Gotland och bad om ekonomisk stöttning för att Birkagården skulle kunna överleva. Men det blev nej. Man beslutade att stänga den 31 augusti i år Tommy blev uppsagd och Robban, Maritha och de andra skulle slungas ut i tomma intet. Då vaknade gotlänningarna. Ett gäng kvinnor som driver restauranger och IV Fokus Kyrkan Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr Fokus Kyrkan V

4 På plats Trendspaning Tommy Wissing och Christina Engström packar upp varor som skänkts av matbutikerna. Okej att sova i kyrkbänken Det har blivit en trend i England och nu sneglar även svenska församlingar på champing att låta turister sova över i kyrkan. företag i Visby med omnejd startade stödgruppen Birkagårdens änglar. De började samla in pengar på Facebook och på Mors dag arrangerade de en stödgala där artisterna Tommy Nilsson och Ace Wilder uppträdde. HEMLÖSHET I SVERIGE Dryg 5900 personer lever i akut hemlöshet, enligt Socialstyrelsens mätning från april Om man som hemlös även räknar personer som till exempel bor på institution, i socialtjänstens lägenheter eller hemma hos släkt och vänner är antalet Män är i majoritet bland de personer som är i hemlöshet, 62 procent. Mer än hälften av personerna har varit i hemlöshet i minst ett år och en av tio har varit hemlös i mer än 10 år. Källa: Socialstyrelsen Pengarna nära en halv miljon kronor innebar att Birkagården kunde drivas vidare till årsskiftet. Men det fick också andra viktiga konsekvenser regionen ändrade inställning och gick till förhandlingsbordet. I juli, på semestern, fick Tommy Wissing ett mejl. Förhandlingen hade gått i lås. Vi fick ett avtal som gör att vi klarar oss fyra år. Jag kände mig helt överväldigad. MEN TROTS ATT ekonomin är räddad så kvarstår en del utmaningar. Lokalbefolkningens engagemang handlar om att ge pengar, men med sin tid är de inte lika generösa. När härbärget öppnade 2005 hade man 120 frivilliga som ställde upp, nu har de minskat till 30. Folk skänker hellre pengar. Vi har öppet varje natt och kväll och behöver frivilliga för detta. Som det är nu får vi köra stenhårt med de frivilliga som vi har. Vissa av dem sover här 7 8 Vi fick ett avtal som gör att vi klarar oss fyra år. Jag kände mig helt överväldigad. nätter i månaden, säger Tommy Wissing. Klockan närmar sig tio och många av gästerna ger sig av mot Systembolaget. Kjell Samuelsson, anställd som nattansvarig, gör sig redo att cykla hem. Han tackar sin lyckliga stjärna för att Birkagårdens änglar ryckte ut. Det är så kul att arbeta här att jag brukar komma till jobbet någon timme före utsatt tid. Ibland skäms jag när lönelappen kommer. När jag arbetade i industrin skulle man ha gjort ett antal enheter innan man gick hem. Här ska man bara vara sig själv. DET ÄR en jättebra idé, vi har flera församlingar som studerar den här möjligheten, säger Heikki Ranta, kyrkoantikvarie i Lunds stift. Möjligheten att sova över i en kyrka har funnits i England i ett par år och drivs av The Churches Conservation Trust, en stiftelse som arbetar för att bevara gamla kyrkor. För 49 pund natten och uppåt kan den som vill sova över i någon av de 21 kyrkor över hela landet som ingår i projektet. Barn och hundar är också välkomna och för en slant extra kan man även få frukost. Heikki Ranta ser bara fördelar med champing och tror att det skulle passa särskilt bra för mindre församlingar med kyrkor som sällan eller aldrig används. Dels skulle det kunna ge lite hyresintäkter och jag tror också att det skulle kunna leda till bra och viktiga samarbeten med lokala näringsidkare som till exempel skulle kunna erbjuda frukost och middag till gästerna. Heikki Ranta tycker också det vore bra att visa upp alla fantastiska byggnader som annars riskerar att bli bortglömda. Och han tror inte det krävs så mycket personal för att få igång en småskalig verksamhet. Det behövs ju inga större ombyggnader i kyrkorummen, det skulle räcka med någon som sköter bokningar och har lite koll på säkerhet och trygghetsfrågor, säger han. Inget nytt med nattgäster Att låta folk sova i kyrkan är egentligen inget nytt. Redan på medeltiden var svenska kyrkor nattöppna för pilgrimsvandrare. Nu förtiden händer det att konfirmander övernattar i kyrkan. Även under flyktingvågen erbjöd många församlingar tak över huvudet för behövande. 49 pund, cirka 610 kronor, kostar det att sova över i någon av de 21 engelska kyrkor som erbjuder champing under Så många gäster sov i kyrkorna Under 2017 sov personer över i de kyrkor som erbjuder champing i England. 20 procent av gästerna kom från andra länder, flestfrån USA. Två systrar från Colorado sov i olika kyrkor tio dagar i rad. 11 procent stannade flera nätter. Hundar är också välkomna. Förra året sov 60 stycken över. To wake up to the sun shining through the stained glass windows was magical. Från The Champing guestbook. VI Fokus Kyrkan Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr Fokus Kyrkan VII

5 Fem frågor Anna Andersmark Varför bevakade du valet i Zimbabwe? Svenska kyrkan fick en inbjudan av Zimbabwes kristna råd, ZCC, att ingå i en internationell ekumenisk delegation att tillsammans med lokala observatörer övervaka valet. Kyrkan spelar ju en helt annan roll i Zimbabwe än i Sverige. Efter Mugabes styre är människor rädda och har väldigt liten tilltro till regering och stat men kyrkan litar man på. Inför valet drev ZCC en kampanj för att uppmuntra folk att rösta. Vad gjorde du under valet? Tillsammans med en kvinna från ZCC och en man från Ghana besökte jag bland annat fem vallokaler på landsbygden och i Harare. Vi var med under röstningen i valstationerna och kollade också hur det gick till när väljare som behövde fick hjälp vilket har varit omdebatterat med tanke på risken för fusk. Tror du att allt gick rätt till? Omöjligt för mig att säga. Det var nära valstationer och det finns många sätt att fuska på. Där vi var gick det lugnt till och valarbetarna var noga och tog sitt uppdrag på stort allvar. EUs slutrapport och analys blir viktig vad gäller om det var ett fritt, rättvist och trovärdigt val. Märkte du något av våldet efter valet? Precis innan vi åkte till flygplatsen fick vi höra att det började bli bökigt på stan. Just när vi skulle gå på planet såg vi på tv att det var upplopp. Det kändes helt surrealistiskt. Otroligt sorgligt, det var ju det som inte skulle hända. Hur är situationen i dag? ZCC manar till lugn och konstruktiv dialog. Splittringen i samhället är djup, frustrationen är stor. Även om allt har gått rätt till är har befolkningen svårt att lita på resultatet. Väljare i Epworth, en förort till Harare, köade till varurnorna den 30 juli. ANNA ANDERSMARK Titel: Programhandläggare för Zimbabwe. Arbetsplats: Kyrkokansliet internationella avdelningen i Uppsala. Bor: Uppsala. Familj: Sambo och två döttrar. Fritidsaktiviteter: Vara med familjen, laga mat, pyssla med färg och form i hemmet. Bästa arbetsredskap: Mina kollegor. Favoritresemål: Jag reser inte så mycket privat men jag har bott både i Sydafrika och Zimbabwe. Zimbabwe har oerhört mycket att erbjuda. En fantastisk tillgång på djur och natur och det är inte särskilt exploaterat. Vi var med under röstningen och kollade hur det gick till när väljare som behövde fick hjälp. FOTO: RONALD NARE, MAGNUS ARONSSON/IKON VIII Fokus Kyrkan Tidningen Vision nr nr