Kallelse. Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kallelse Kommunstyrelsen Tisdagen den 29 augusti 2017

2 RAGUNDA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum Kommunstyrelsen Plats: Kommunkontoret, Hammarstrand, Sammanträdesrummet Tjädern Tid: Tisdagen den 29 augusti, kl Information Försvarsplanering, Lars Amrén, säkerhetssamordnare 1. Ekonomi. 2. Ks ordförande, oppositionsråd, ansvariga politiker för verksamhetsområden. 3. Kommunchef. Beslut Val av justerare. Fastställande av dagordning Ks 74 Revidering hemsändningsbidrag Ks 75 Dnr 2017/ Stöd vid studier Ks 76 Ägardirektiv 2018 Jämtlands räddningstjänstförbund Ks 77 Dnr 2017/724 Revidering av rekryteringsstrategi Jämtlands räddningstjänstförbund Ks 78 Nedläggning av faderskapsärende Ks 79 Dnr 2017/728 Valdistriktsindelning inför valet 2018 Ks 80 Dnr 2017/571 Delårsbokslut och prognos Jämtlands gymnasieförbund Ks 81 Yttrande i adoptionsärende Ks 82 Utvecklingssatsning på skolor i Ragunda kommun Ks 83 Dnr 2017/434 Motion Utveckla allmänhetens frågestund Ks 84 Dnr 2016/ Svar på motion Kungliga Thailändska paviljongen Ks 85 Dnr REV 2017/13 KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

3 RAGUNDA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum Revisionsrapport Grundläggande granskning Ks 86 Dnr 2017/ Medborgarförslag Övertagande/köp, Fastigheten Bispgården 1:73 Ks 87 Dnr 2012/ Fastighet Centralgatan 35, Ragundabotten 1:1124 Ks 88 Policy bygdemedel Ks 89 Komplettering servicegarantin Ks 90 Bevakningslistan Ks 91 Anmälan av delegationsbeslut Ks 92 Meddelanden Tänk på barnchecken (Kf 6/97) Jonas Andersson ordförande KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

4 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 74 Dnr Revidering hemsändningsbidrag Bakgrund Enligt förordningen om Stöd till kommersiell service kan stöd lämnas som hemsändningsbidrag till kommuner som helt eller delvis bekostar hemsändning av dagligvaror till hushåll. Hemsändningsbidrag kan även lämnas för kommunens direkta kostnader för att anordna särskilda inköpsturer till en närliggande butik. För närvarande kan vi återsöka 50 % av kommunens kostnader. Syftet med bidraget är att upprätthålla och fortsätta trygga varuförsörjningen i lands- och glesbygd. Pensionärer och funktionshindrade som inte själv kan ta sig till butiken ges möjlighet att få hemsändning. Sedan 1993 har summan för ersättning till aktörer som bedrivit hemsändning varit densamma, 120kr per hemsändning. I nytt förslag är summan höjd till 160kr Notering: Beslutet är verkställt from för att säkra varuförsörjningsleveransen i sommar Underlag för beslut Avtal Riktlinjer för hemsändning Förslag till beslut - anta nytt förslag till avtal med den nya ersättningen - anta Riktlinjer för hemsändning i Ragunda kommun (ersätter Policy för hemsändning i Ragunda kommun) Beredande tjänsteman Anna-Märta Johansson, landsbygdsutvecklare

5 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 75 Dnr 2017/ Stöd vid studier Ärende Både på länsnivå och på kommunal nivå så står vi inför en rekryteringsutmaning vad gäller pedagoger. Strömsund och Härjedalen har olika varianter för att stödja studenter i sina studier. Syftet med stödet är att få fler utbildade pedagoger i kommunens skolor och förskolor. Förvaltningschef BoU i Ragunda kommun har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till Ragundas variant av stöd till studier. Bilagor Utbildningskontrakt Ragunda, alt 1 Bilaga 1 Utbildningskontrakt Ragunda, alt 2 Bilaga 2 Barn- och utbildningsutskottets beslut Barn och utbildningsutskottet beslutar; Att föreslå Kommunstyrelsen att besluta enligt tjänstemannaförslaget Stöd vid studier enligt bilagor. Utskottet förordar både alt 1 och 2 där den anställde ges möjlighet att välja något av ovanstående alt, se bifogade bilagor ang. alt 1 och 2.

6 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 76 Dnr Ägardirektiv 2018 Jämtlands räddningstjänstförbund Ärendet Ägardirektiven för förbundet fastställs årligen av respektive medlemskommuns fullmäktige. Upprättat förslag avseende ägardirektiv för 2018 bifogas. Av detta framgår att: - Indexuppräkningen från 2017 till 2018 års nivå uppgår till 2,5 % för personalkostnader och 1,79 % för övriga kostnader. - I samband med beslut om budgetram för 2017 har en särskild satsning med 2 mnkr gjorts för att öka investeringsutrymmet med motsvarande belopp. Förbundet föreslås få behålla detta även för 2018 Bilaga Förslag till ägardirektiv för 2018 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslås besluta: Att föreslå kommunfullmäktige att anta förslaget till ägardirektiv. Beredande tjänsteman Håkan Littzell, kommunchef

7 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 77 Dnr 2017/724 Revidering av rekryteringsstrategi Jämtlands räddningstjänstförbund Ärendet En reviderad version av rekryteringsstrategi har framtagits. Av denna framgår att de olika ägarkommunernas kommunstyrelser har att godkänna denna. Upprättat förslag avseende rekryteringsstrategi bifogas. Bilaga Förslag avseende reviderad rekryteringsstrategi Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta: - Att godkänna bifogat förslag till reviderad rekryteringsstrategi. Beredande tjänsteman Håkan Littzell, kommunchef

8 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 78 Nedläggning av faderskapsärende Handlingar lämnas vid sittande bord

9 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 79 Dnr 2017/728 Valdistriktsindelning inom Ragunda kommun vid val till Riksdag, Region och Kommun. Ärendet Ragunda kommun ska göra en översyn av valdistriktsindelningen inför valet Gällande distrikt är; Fors, Hammaren, Döviken, Stugubyn, Röstberättigade (enligt statistik från Valmyndigheten per 1 mars 2017) personer personer 644 personer personer Valnämnden diskuterade den nuvarande distriktsindelningen och anser att den är relevant med tanke på möjligheter för medborgarna att ha närhet till vallokaler, då det underlättar att på ett enkelt sätt besöka en vallokal. Valnämnden föreslår att det inte ska ske någon förändring i valdistriktsindelningen inför valet VALNÄMNDENS BESLUT Valnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att till länsstyrelsen lämna förslag att valdistriktsindelningen i Ragunda kommun skall vara oförändrad inför valet 2018.

10 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 80 Dnr 2017/571 Delårsbokslut och prognos Jämtlands gymnasieförbund Föreligger delårsbokslut och prognos helår 2017 för Jämtlands gymnasieförbund. Underlag för beslut Delårsrapport per Protokollsutdrag

11 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 81 Yttrande adoptionsärende Handlingar lämnas vid sittande bord

12 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 82 Dnr Utvecklingssatsning på skolor i Ragunda kommun Bakgrund Skolan generellt har idag stora svårigheter att rekrytera personal till de olika pedagogyrkena som nu finns i skolan. När det kommer till Ragunda så har även vi stora svårigheter med rekrytering av lärare. Av omvärdsanalysen kan vi konstater att det idag råder svagt intresse generellt att utbilda sig till lärare. Vi står liksom andra delar av kommunen inför pensionsavgångar i lärarkåren vilket innebär att värdefull kunskap försvinner. Vi har även allt svårare att rekrytera obehöriga vikarier till skolan. För att klara verksamheten och bibehålla samt arbeta för att öka kvaliteten tror vi att det är allt viktigare att använda rätt kompetens till rätt arbetsuppgift i skolan. Idag ser vi att lärare i allt större utsträckning får lägga tid på det sociala mentorskapet till eleverna vilket tar mycket tid från pedagogisk utveckling och undervisning. Förslag Förslaget går ut på att lyfta bort mentorskapet från vissa lärare och att lägga mentorskap på en funktion som benämns studiepedagog. Denne skall vara utbildad beteendevetare. Uppdraget för denne är att vara mentor åt elever och sköta kontakt med elevvården, följa upp frånvaro, ha enskilda samtal för att stötta elever, föräldrasamtal, kontakter med eventuella externa myndigheter. Upprätta individuella planer för eleverna utifrån deras förutsättningar. De utvecklingssamtal som sker idag skulle då kunna ändra benämning till ämnesutvecklingssamtal. Då har föräldrarna möjlighet att träffa alla ämneslärare för sin elev på skolan. Vi skulle vilja prova en sådan arbetsmetod under kommande läsår vid Anders-Olofskolan, för att sedan utvärdera om någon kvalitetsökning skett. Om medel beviljas kommer en plan att upprättas för uppdraget och en utvärdering av satsningen kommer att göras senast juli månad För att kunna genomföra detta försök behövs det ekonomiska medel för denna studiepedagog beteendevetare. Vi äskar därför av kommunstyrelsens medel för oförutsedda utgifter till lönekostnaden för denna tjänst med 500 tkr inkl. personalomkostnader.

13 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Förslag till beslut Att bevilja barn och utbildningsavdelningen 500 tkr till lönekostnad för utvecklingssatsning under läsåret Beredande tjänsteman Maria Renvall, förvaltningschef Barn- och utbildning

14 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 83 Dnr 2017/434 Motion Utveckla allmänhetens frågestund Kommunfullmäktige beslutade att remittera en motion från Annika Nordvall Forsström (C) och Jenny Palmquist (S) gällande att utveckla allmänhetens frågestund, till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen beslutade att motion skulle tas upp för behandling Bilaga Motionen

15 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 84 Dnr 2016/ Svar på motion Kungliga Thailändska paviljongen Kommunfullmäktige beslutade att remittera en motion från Bo Bergström (AfR) gällande kungliga Thailändska paviljongen i Utanede. Kommunstyrelsen beslutade att uppdra till presidiet att bereda motionen. Bilaga Motionen Förslag till utveckling, Bo Bergström Förslag till beslut: - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen

16 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 85 Dnr REV 2017/13 Revisionsrapport - Grundläggande granskning. Revisionen har genom KPMG genomfört en grundläggande granskning och emotser svar senast 10 oktober Förslag till beslut: - att uppdra till kommunchef och kommunstyrelsens ordförande att avge svar till revisionen. Bilaga Revisionsrapport

17 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 86 Dnr 2017/ Medborgarförslag Övertagande/köp, fastigheten Bispgården 1:73 Kommunfullmäktige beslutade att remittera ett medborgarförslag från Tomas Lysell Bispgården, gällande iordningsställande av fastigheten Bispgården 1:73 för parkering/busshållplats, till kommunstyrelsen för beredning. Bilaga Medborgarförslaget

18 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 87 Dnr 2012/ Fastighet Centralgatan 35, Ragundabotten 1:1124 Ragunda kommun har under en längre tid haft för avsikt att avyttra rubricerad fastighet. Fastigheten har värderats och därmed kunnat bjudas ut till en sedan tidigare intresserad köpare. Inför affären har ett förslag till avtal tagits fram där köparen förklarat sig inte acceptera vad beskrivs i punkt 17:1, 17:2 och 17:3. Köparen har även invändningar mot vad som beskrivs i punkt 16:2 Förslag till beslut Beträffande punkt 17:1, 17:2 och 17:3 lämnas frågan öppen för diskussion innan beslut om avtalspunkterna ska ändras eller stå kvar. Beträffande punkt 16:2 föreslås att ordalydelsen i bilagt avtalsförslag ska stå kvar så att inte användningen av fastigheten Ragundabotten 1:123 försvåras. Bilaga Överlåtelseavtal Ragundabotten 1:1124 Beredande tjänsteman Rolf Ivansen, samhällsbyggnadschef

19 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 88 Dnr Policy Bygdemedel Bakgrund Ragunda kommun har tidigare beslutat om egna kriterier för utdelning av bygdemedel gällande allmänna fonden Länsstyrelen har gjort en revidering och omarbetning gällande Länsstyrelsens policy för bygdemedel. För att underlätta för de sökande vilka kriterier som gäller samt tydliggöra handläggning för kommun och Länsstyrelse så bör den nya policyn för bygdemedel Länsstyrelsen gälla Underlag för beslut, Bilaga Policy lokala kriterier bygdemedel Ragunda kommun Policy bygdemedel Länsstyrelsen Förslag till beslut 1. Anta policy bygdemedel Länsstyrelsen Policy bygdemedel Länsstyrelsen ersätter därmed från Policy lokala kriterier bygdemedel Ragunda kommun Beredande tjänsteman Anna-Märta Johansson, landsbygdsutvecklare SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet beslutar att föreslå kommunstyrelsen besluta enligt förslag 2: - Policy bygdemedel Länsstyrelsen ersätter därmed från Policy lokala kriterier bygdemedel Ragunda kommun

20 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 89 Komplettering Servicegarantin Ärendet Förvaltningarna har fått i uppdrag att ta fram servicedeklarationer. Stöd och omsorgsförvaltningen har tagit fram för biståndshandläggning och biståndsbeslutade insatser i hemmet. Underlag för beslut Bilaga Biståndshandläggning Bilaga Bistånd i hemmet Förslag till beslut att kommunstyrelsen beslutar att anta servicedeklarationerna. Beredande tjänsteman Elisabeth Carlander Blom, förvaltningschef Stöd och Omsorg

21 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 90 Bevakningslista Kommunstyrelsen har att göra ändringar i bevakningslistan. Bilaga.

22 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 91 Anmälan av delegationsbeslut. 1. Individ- och familjeomsorgen SU Vård och omsorg nr (maj juli)

23 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 92 Meddelanden. Sammanställning över outhyrda lägenheter i Ragunda kommun Skrivelse från Bygg- och miljökontoret, dnr 2017/

24 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen BEVAKNINGSLISTA 2017 Ks 19/10 Skötsel av kommunens gräsytor Återrapportering Samhällsbyggnadsförvaltningen Ks 57/12 Fastighetsutredning Återrapportering Samhällsbyggnadsförvaltningen Redovisas till Ks 2 ggr/år Redovisas till Ks 2 ggr/år Ks 7/14 Avgifter o Taxor Vård- och omsorg samt Kostenheten Årlig uppföljning Sociala utskottet Dec 17 Ks 8/14 Riktlinjer, rutiner, nivå Anhörigbidrag Årlig uppföljning Sociala utskottet Dec -17 Ks 4/ 17 Servicegarantin Återrapportering Samhällsbyggnadsutskott Sociala utskottet Aug- 17 Ks 24/17 Kompetensförsörjning Återrapportering Personalchef Okt -17 Ks 135/16 Försäljning av fastighet Centralgatan 35 Återrapportering Samhällsbyggnadsförvaltningen Aug -17 Ks 65/17 Framtidens politiska styrning Återrapportering KS ordförande Okt -17 Ks 66/17 Reviderade ägardirektiv RetAB Redovisning Kommunchef Dec -17 Ks 151/16 Motion-Kungliga Thailändska Paviljongen Redovisning Ks presidium Aug -17

25 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 67/17 Svar på revisionsrapport Granskning av bokslut Redovisning Kommunchef KS ordförande Juni -17

26 Avtal avseende hemsändning av dagligvaror i Ragunda kommun Enligt beslut i kommunstyrelsen lämnar kommunen hemsändningsbidrag till de aktörer som distribuerar dagligvaror till pensionärer och funktionshindrande i Ragunda kommun. Syftet med bidraget är att upprätthålla och fortsätta trygga varuförsörjningen i lands- och glesbygd Pensionärer och funktionshindrade som är bosatta i Ragunda kommun, som inte själva kan ta sig till butiken ges möjlighet att få hemsändning enl. nedan angivna regler: Ersättning till aktör 160kr/leverans & hushåll + 40 kr i serviceavgift (serviceavgiften betalas av brukaren) Tjänsten kan nyttjas för en leverans per hushåll och vecka Hemsändningen skall ske med aktörens egna fordon, enligt livsmedelsverkets rekommendationer för hantering av matvaror. Ansökan om hemsändningsbidrag och redovisning av respektive aktörs varuhemsändning insändes månadsvis eller kvartalsvis till kommunen på enskild blankett. Hemsändningsbidraget får inte medföra att en butiks underlag uttunnas av en annan butiks hemsändningsverksamhet. Hemsändningsverksamhet från en butik får inte ske förbi en annan butik. Rätt att erhålla hemsändningsbidrag innebär för aktören skyldighet att utföra hemsändningsverksamhet inom dagligvarubutikens/transportföretagets kundupptagningsområde. Detta avtal gäller från och med Förlängning sker med ett år i taget om det inte skriftligen sägs upp av någon av parterna senast tre månader i förväg. Avtalet kan ändras i samma uträckning som lagstiftningen för statens bidrag till verksamheten ändras. Kommunen är skyldig att informera handlaren i god tid. Undertecknad godkänner detta avtal. Avtalet har upprättas i två likatydande exemplar, varav parterna har erhållit var sitt exemplar. Aktör Ort och datum Företag Underskrift av behörig/firmatecknare Ragunda kommun Ort och datum Underskrift firmatecknare Namnförtydligande Namnförtydligande Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX POSTGIRO BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se

27 Riktlinjer för hemsändning av dagligvaror i Ragunda kommun Enligt beslut i kommunstyrelsen lämnar kommunen hemsändningsbidrag till de aktörer som distrubierar dagligvaror till pensionärer och funktionshindrade i Ragunda kommun. Syftet med bidraget är att upprätthålla och fortsätta trygga varuförsörjningen i Ragunda kommun Pensionärer och funktionshindrade som är bosatta i Ragunda kommun, som inte själva kan ta sig till butiken ges möjlighet att få hemsändning enl. nedan angivna regler: Ersättning till aktör 160kr/leverans & hushåll + 40 kr i serviceavgift (serviceavgiften betalas av brukaren) Tjänsten kan nyttjas för en leverans per hushåll och vecka Hemsändningen skall ske med aktörens egna fordon, enligt livsmedelsverkets rekommendationer för hantering av matvaror. Ansökan om hemsändningbidrag och redovisning av respektive aktörs varuhemsändning insändes kvartalsvis till kommunen på enskild blankett. Hemsändningsbidraget får inte medföra att en butiks underlag uttunnas av en annan butiks hemsändningsverksamhet. Hemsändningsverksamhet från en butik får inte ske förbi en annan butik. Rätt att erhålla hemsändningsbidrag innebär för aktören skyldighet att utföra hemsändningsverksamhet inom dagligvarubutikens/transportföretagets kundupptagningsområde. Förfarande för brukaren: Biståndshandläggaren informerar brukaren om möjligheten att få nyttja så kallad hemsändning/inköpsresor. Biståndshandläggaren tillstyrker brukarens rätt till hemsändning/inköpsturer samt delar ut en info-folder med nya riktlinjer. Information om brukaren sänds till landsbygdsutvecklaren som i sin tur meddelar butiken. Butiksavtal, redovisning, och rekvisition av hemsändningsbidraget sker hos landsbygdsutvecklaren. När hemsändning ska beställas ringer brukaren till anvisad butik och beställer varorna. Vid leverans betalas serviceavgiften, varorna och en lista på hemkörningen signeras. Aktörer för hemsändning av daglivaror: Dessa aktörer erbjuder i dagsläget hemsändning av daglivaror ICA Forsen, Bispgården Affär n i Borgvattnet Coop Hammarstrand Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX POSTGIRO BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se

28 FRITIDSSTUDIER Förmåner enligt dessa riktlinjer omfattar studier som inte bedrivs i anställningen, så kallade fritidsstudier. Förmåner kan utges vid fritidsstudier som, enligt arbetsgivarens bedömning, är till nytta för verksamheten. Riktlinjerna omfattar följande förmåner: Bidrag vid styrkta kostnader för kursavgift, litteratur, resor och övernattningar utgår med 75 % av kostnaderna och maximalt 11 % av prisbasbeloppet per termin. Förövernattningar utgår bidrag med maximalt 0,5 % av prisbasbeloppet. Ledighet med bibehållen lön kan vid särskilda skäl utges med maximalt en halv dag per 1,5 högskolepoäng eller vid annan utbildning som arbetsgivaren bedömer motsvara högskolestudier. Med särskilda skäl avses att studierna har en nära anknytning till nuvarande arbetsuppgifter/arbetsområde. Ansökan om bidrag, tillsammans med kursinnehåll lämnas till närmsta chef minst en månad före studiernas början. Beslut om bidrag och i vilken omfattning förmån skall utgå fattas vid respektive förvaltning. Bidrag beräknas per termin och utbetalas efter avslutad kurs mot uppvisande av godkänt intyg/betyg och kvitto på utlagda kostnader. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX POSTGIRO BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se

29 UTBILDNINGSKONTRAKT Ragunda kommun erbjuder medarbetarna en möjlighet att genom utbildningskontrakt studera med en skattepliktig studielön. Utbildningen kan leda fram till en anställning inom svårrekryterade yrken. Utbildningar som omfattas av utbildningskontrakt fastställs av ledningsgruppen. och möjligheten gäller för samtliga verksamheter och svårrekryterade yrken inom Ragunda kommun. Innan arbetsgivaren avgör om kontrakt ska upprättas, genomförs intervju och referenstagning. Detta är ett stöd för arbetsgivaren inför ställningstagandet om medarbetaren har rätt förutsättningar för det nya yrket. Medarbetare som slutar sin anställning hos Ragunda kommun inom av arbetsgivaren fastställd tid efter avslutad utbildning, kommer att bli återbetalningsskyldig på del av erhållen studielön. Arbetsgivaren avgör hur stor del som ska återbetalas, enligt villkoren i kontraktet. Vid utbildning som kommer att innebära en anställning på tjänst i annan förvaltning är det den mottagande förvaltningen som tecknar kontrakt och som står för studielönen. Medarbetare som gått utbildning med utbildningskontrakt erhåller anställning inom ett svårrekryterat yrke om och när så är möjligt. Medarbetare som genomgått utbildning med utbildningskontrakt och som leder fram till anställning inom ett svårrekryterat yrke, ska strävan vara att erbjuda samma eller högre sysselsättningsgrad på den nya tjänsten, jämfört med den man lämnar Om arbetsgivaren inte kan erbjuda detta, gäller inte kravet om återbetalning av studielön även om medarbetaren slutar sin anställning hos Ragunda kommun inom den fastställda tiden. 2

30 Förutsättningar och ekonomi Studielön kan utges till anställd med minst tre års sammanhängande anställning i Ragunda kommun. Gymnasieutbildning eller påbyggnadsutbildning: Skattepliktig studielön motsvarande 3 % av prisbasbeloppet utbetalas månadsvis. Högskoleutbildning: Studierna ska bedrivas i normal takt för att studielön ska utbetalas och kan bedrivas antingen på heltid eller deltid. Den studerande erhåller en skattepliktig studielön motsvarande a) 20 % av grundlönen per månad vid heltidsstudier b) 20 % av den grundlön som motsvarar den lediga tiden vid deltidsstudier. Studielönen utbetalas månadsvis. Vid studietidens slut och efter genomgången godkänd högskoleutbildning erhåller den studerande dessutom en slutgiltig studielön i form av ett skattepliktigt engångsbelopp motsvarande 13 % av prisbasbeloppet. Slutgiltig studielön utges även till studerande som bedriver studierna på sin fritid, således inte enligt a) eller b) ovan. Studielön utbetalas inte vid studieuppehållet under sommaren. Den enskilde medarbetaren har möjlighet att ansöka om studielön efter ett preliminärt intagningsbesked till utbildningen. Avslutar arbetstagaren sin anställning i Ragunda kommun inom två år efter avslutad utbildning ska 50 % av den utbetalda studielönen, efter skatt, återbetalas. tre år efter avslutad utbildning ska 25 % av den utbetalda studielönen, efter skatt återbetalas. Som studielön avses även engångsbeloppet. Om medarbetaren avbryter utbildningen under pågående studietid ska 50 % av erhållen studielön efter skatt återbetalas. Om arbetsgivaren under studietiden gör bedömningen att medarbetaren inte är lämplig att arbeta inom det yrke som utbildningen leder till ska arbetsgivaren skriftligt häva kontraktet medmedarbetaren. I sådant fall ska studielön inte återbetalas. Utbildningskontraktet undertecknas av arbetsgivaren och medarbetaren. Kontraktet är en förutsättning för studielön. 3

31 UTBILDNINGSKONTRAKT 1 Ragunda kommun och (medarbetares namn) (pnr) är överens om följande villkor under utbildningstiden. 2 Utbildningen avser (utbildningens namn) och påbörjas och pågår under terminer. 3 Medarbetaren erhåller under terminstid.. kronor per månad (nuvarande förhållande) som uppräknas i förhållande till ändring i prisbasbeloppet och/eller eventuell justerad grundlön. Under sommarferierna utgår inte studielön. 4 Efter fullgjord utbildning anställs.. (medarbetarens namn) i Ragunda kommun som (yrkesbenämning), när sådan tjänst är ledig och efter beaktande av arbetsrättsliga regler. 5 Avslutar medarbetaren sin anställning i Ragunda kommun inom - två år från utbildningens slut skall hon/han återbetala 50% av erhållen studielön efter skatt - tre år från utbildningens slut skall hon/han återbetala 25% av erhållen studielön efter skatt. Med studielön avses också engångsbelopp. 6 Om medarbetaren avbryter utbildningen under pågående studietid skall 50 % av erhållen studielön efter skatt återbetalas till kommunen. 7 Ragunda kommun kan, om den anser att det finns särskilda skäl för det, medge att återbetalningsskyldigheten nedsätts helt eller delvis. Med särskilda skäl avses omständigheter som medarbetaren inte själv kunnat råda över. Bedömningen görs av arbetsgivaren. 8 Om Ragunda kommun under studietiden gör bedömningen att medarbetaren inte är lämplig att arbeta inom det yrke som utbildningen leder till, skall Ragunda kommun skriftligt häva kontraktet med medarbetaren. I sådant fall är medarbetaren inte återbetalningsskyldig av erhållen 4

32 studielön. 9 Kontraktet gäller under förutsättning att antagningsbesked uppvisas. Datum.. Arbetsgivare. Underskrift Arbetstagare. Underskrift 5

33 AVTAL STUDIEBIDRAG Avtal träffas härmed mellan Ragunda kommun och Pnr anställd i Ragunda kommun och som har antagits till utbildning avseende hp med start. Avslutas. Under utbildningen utgår studiebidrag inklusive semesterersättning med 5000kr/månaden och 10 månader per läsår för heltidsstudier. Ersättningen är skattepliktigt. Tjänstgöringsskyldighet gäller vid längre studieuppehåll t.ex. sommaren. Efter avslutad utbildning skall arbeta som inom Ragunda kommun under minst två år. Innan examen/legitimation utfärdats skall Arbeta som obehörig lärare enligt skollagen. Start enlig överenskommelse med respektive rektor/förskolechef. Om överenskommen tjänstgöringsskyldighet inte fullgörs uppstår återbetalningsskyldighet enligt nedan: Om tjänstgöringstiden avslutas inom sex månader efter avslutade utbildning återbetalas 78750kr Om tjänstgöringstiden avslutas efter mer än sex månader upp till tom ett år efter avslutad utbildning återbetalas 65625kr Om tjänstgöringstiden avslutas efter mer än ett år upp tom två år efter avslutad utbildning återbetalas 52500kr Maximal tid för återbetalning är 24 månader. Avbetalningsplan upprättas med berörd chef. Om studierna avbryts före planerat kursslut kan den studerande bli återbetalningsskyldig. Detta avtal upprättas i två liktydiga exemplar, varvid parterna tagit ett vardera Ragunda kommun 20 Underskrift/chef Underskrift medarbetare Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX POSTGIRO BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se

34 Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX POSTGIRO BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se

35 Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX POSTGIRO BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se

36 Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2017 Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni enligt reviderat konsortialavtal 3 Beslutad av KF Östersund den 21 juni 2016 Sida: 1 (4) Reviderad den: UTKAST ÄGARDIREKTIV för Jämtlands Räddningstjänstförbund Adress: Förbundsordning: Fyrvallavägen 4,Östersund Upprättad av ägarna , reviderad , rev , rev , rev Konsortialavtal: Upprättat av ägarna , rev , rev , rev Ägardirektiv: Antagna av kommunfullmäktige i Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun och Östersunds kommun Gäller fr.o.m.: den 1 januari och tillsvidare eller senast den 31 december då nya ägardirektiv skall vara fastställda. Direktivens innehåll: 1 Ekonomiska mål och riktlinjer. Direktionen skall samråda med medlemskommunerna om förslaget till budget för nästkommande år senast den 15 september Direktionen skall senast under december månad året före budgetåret fastställa budget för förbundet inom den ram som medlemmarna enats om. Inget överskridande av budget accepteras av direktionen. Det är fastställd budget som gäller och direktionen har ansvar för att detta följs. Om direktionen upptäcker att ett överskridande av budget är på väg att ske skall direktionen omedelbart besluta om åtgärder för att minska kostnaderna. Förbundet har rätt att disponera balanserat resultat. För övrigt gäller vad som anges i förbundsordningen. Direktionen finansierar utveckling av övningsområde Furulund genom rationalisering av befintlig verksamhet men även rätt att genomföra besparingsförslag som förbundet redovisat vid genomförda ägarsamråd. För revision av förbundets verksamhet får nyttjas totalt kronor. 2 Ekonomiska förutsättningar budget och flerårsplan

37 Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2017 Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni enligt reviderat konsortialavtal 3 Beslutad av KF Östersund den 21 juni 2016 Sida: 2 (4) Reviderad den: Budgetramen/medlemsbidraget för budget och flerårsplan utgår från års budgetram/bidrag för Jämtlands Räddningstjänstförbund och kostnadsfördelning mellan ägarkommunerna Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Östersund. Kostnadsfördelningen ( års nivå) är följande: Berg tkr, Bräcke tkr, Härjedalen tkr, Krokom tkr, Ragunda tkr, Strömsund tkr och Östersund tkr totalt tkr. Indexuppräkningen från till års nivå uppgår till 2,0 2,5 % för personalkostnader och 1,7 1,9 % för övriga kostnader (och intäkter). Förbundet får även för år 2018 behålla det extra tillskott på 2 mnkr som tillfördes förbundet För budgetåret uppgår förbundets totala budgetram/medlemsbidrag till tkr- varav från Berg tkr, Bräcke tkr, Härjedalen tkr, Krokom tkr, Ragunda tkr, Strömsund tkr och Östersund tkr. För bestäms indexuppräkningen i kommande års ägardirektiv. Förbundet erhåller medlemsbidrag från ägarkommunerna enligt fastställd budget med en fjärdedel per kvartal i förskott. Förbundet kan balansera årets resultat (förändring av eget kapital). 3 Informationskrav Årsredovisning Förbundet ska lämna underlag för årsredovisning inklusive miljö- och personalekonomiskt bokslut till medlemskommunerna senast den 15 februari året efter räkenskapsåret. Det reviderade bokslutet, inklusive lekmannarevisorernas rapport, ska vara ägarna tillhanda senast den 15 mars. Redovisning av förhållanden som förbundet önskar påtala som äskanden/behov inför kommande budgetår ska inlämnas till medlemmarna senast den 31 januari året före budgetåret.

38 Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2017 Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni enligt reviderat konsortialavtal 3 Beslutad av KF Östersund den 21 juni 2016 Sida: 3 (4) Reviderad den: Delårsrapporter Förbundet skall redovisa delårsrapporter till ägarna per 30 april och 31 augusti. Rapporterna ska innehålla prognos för helårsresultat och vara medlemmarna tillhanda ca 20 maj och ca 20 september. I delårsrapporterna ska uppföljning av miljö- och personalmålen göras. I delårsrapporten per 31 augusti skall även delårsbokslut redovisas. Rapporter och bokslut skall även tydligt redovisa uppnådda resultat i relation till satta mål. Exakta tidpunkter meddelas i början av året. Statistikuppgifter Förbundet ansvarar för erforderlig redovisning av verksamhetsstatistik (uppgifter till SCB mfl, enkäter etc). Övrig information Medlemmarna har rätt att under löpande år kalla förbundets direktion och ledning för information om förbundets verksamhet och ekonomi. Nyckeltal jämförelser med andra Uppdras till direktionen att räkna fram/utarbeta nyckeltal jämförelser med andra räddningstjänster i syfte att ha underlag för förbättringsåtgärder. 4 Speciella verksamhetskrav Principiella frågor Förbundet ska tillse att kommunfullmäktige i respektive medlemskommun får tillfälle att ta ställning innan beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller större vikt fattas. Internkontroll Direktionen har att verka för att en god internkontroll präglar organisationen och förbundets löpande verksamhet. Direktionen ska årligen värdera den interna kontrollen. Miljöarbete Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling. Förbundet ska aktivt arbeta för att förbättra och utveckla sitt miljöarbete genom att formulera egna målsättningar som sammanställs i handlingsplaner på lokal nivå. Uppföljningen redovisas i samband med delårsrapporter och årsbokslut. Förbundet ska genomföra och kommunicera smarta miljölösningar på kort och lång sikt.

39 Ägardirektiv för JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND gällande 2017 Förslag Beslutas av samtliga ägarkommuner senast 30 juni enligt reviderat konsortialavtal 3 Beslutad av KF Östersund den 21 juni 2016 Sida: 4 (4) Reviderad den: Upphandling Förbundet skall samordna sin upphandling med medlemskommunernas gemensamma nämnd för upphandling och följa den fastställda upphandlingspolicyn som fastlagts av länets gemensamma nämnd för upphandling. Förbundets IT-verksamhet Förbundet ska ha en av direktionen fastställd policy med rutiner vad gäller IT-säkerhet, där även användarnas ansvar för säkerhet och etik tydliggörs. Personalpolitik Förbundet ska aktivt verka för att: - arbetsmiljön på förbundets arbetsplatser är stimulerande samt främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje. - förbundet uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. - förbundet har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värderas lika och ges samma möjligheter till goda arbets- och anställningsvillkor samt karriärmöjligheter. Extraordinära händelser Kommunfullmäktige i medlemskommunerna har fastställt Ledningsplan för respektive kommun vid extra ordinära händelser. Av planen framgår organisationen av krisledningsnämnd och att planen omfattar alla verksamheter inom kommunkoncernen. Förbundet har skyldighet att ingå i kommunernas organisationer för extraordinära händelser och att vidta de åtgärder som följer av ledningsplanen. Således ska förbundet upprätta plan för extraordinära händelser, revidera planerna årligen och se till att planerna bygger på riskanalyser inom respektive verksamhet. Ägardirektiven gäller efter att samtliga ägarkommuners fullmäktigeförsamlingar beslutat fastlägga dem.

40 Dnr Gemensam rekryteringsstrategi RiB Dnr

41 Dnr Gemensam rekryteringsstrategi RiB 1 Inledning och syftet med strategin Vid Jämtlands räddningstjänstförbunds direktionssammanträde beslutade direktionen att en rekryteringsstrategi för RiB-personal ska utvecklas tillsammans med medlemskommunerna. Syftet med en gemensam rekryteringsstrategi är att skapa samsyn mellan räddningstjänstförbundet och medlemskommunerna om hur rekryteringsarbetet ska bedrivas och vilken gemensam grundsyn som ska finnas vid rekrytering av RiB-personal. Detta för att möjliggöra ett så framgångsrikt rekryteringsarbete som möjligt, vilket krävs för att beslutad beredskap på förbundets brandkårer ska kunna upprätthållas. Bakgrund Jämtlands räddningstjänstförbund är unik i räddningstjänst-sverige, förbundet har 31 brandstationer som bemannas av RiB-personal och vid full bemanning är det ca 440 RiB-anställda i förbundet. Detta gör förbundet till det största räddningstjänstförbundet i Sverige vad avser antalet RiB-anställd personal. Konsekvenserna vid rekryteringsproblem av RiB-personal riskerar snabbt att påverka förbundets förmåga att upprätthålla beslutad beredskap och förmåga i kårerna. I värsta fall finns det risk för att RiB-personal måste ersättas med heltidsanställd personal för att upprätthålla beslutad beredskap med en kraftig kostnadsökning som följd. Kommunal räddningstjänst är oavsett organisationsform ett kommunalt ansvar, i Jämtlands län har 7 kommuner (alla utom Åre kommun) valt att organisera räddningstjänsten i ett kommunalförbund Jämtlands räddningstjänstförbund. Det innebär ändå att medlemskommunerna i den nu valda organisationsformen måste stödja förbundet för att skapa bästa möjliga förutsättningar att uppfylla LSO krav på kommunal räddningstjänst. RiB-personalens avtal med räddningstjänstförbundet innebär att de åtar sig 5 minuters beredskap för att kunna delta i räddningsinsatser. Beredskapen anpassas efter personalens sociala situation och i förbundet finns idag olika lösningar för hur beredskapen organiseras. Vanliga lösningar är beredskap var tredje-fjärde vecka men det förekommer även tvättstugescheman som möjliggör en flexibel och individuellt anpassad beredskap. Under beredskap ska personalen inom 5 minuter kunna infinna sig på brandstationen för att delta vid räddningsinsats. RiB-systemet bygger på att de RiB-anställda har ett ordinarie jobb hos en annan arbetsgivare än räddningstjänstförbundet för att kunna försörja sig. Det krävs därför ett medgivande från dennes huvudarbetsgivare innan anställningsavtal som RiB kan tecknas. RiBtjänsten medför att den anställde under sin beredskapsvecka när som helst kan tvingas att avvika från sin ordinarie arbetsplats för att genomföra en räddningsinsats. Utöver detta måste även den RiB-anställde söka ledigt för den obligatoriska utbildnings- och övningsverksamhet som krävs för att uppfylla de lagkrav som ställs i tjänsten som brandman. RiB-systemet bygger därmed i stor utsträckning på välvilja från huvudarbetsgivaren denne drabbas av att den anställde försvinner från verksamheten i företaget och det kan ibland röra sig om omfattande arbetsinsatser som tar lång tid. Merparten av förbundets RiB-personal är 1 Räddningstjänstpersonal i beredskap

42 Dnr anställda av privata företag men i viss utsträckning finns det även kommunalt anställd RiBpersonal. Årligen tvingas RiB-personal att lämna sin RiB-tjänst pga. att arbetsgivaren inte längre accepterar att dennes frånvaro. Detta har också inträffat för RiB-personal med kommunal anställning. Det finns även fördelar att ha RiB-personal anställd, denne har god kunskap i brandförebyggande åtgärder och utgör en resurs i företaget som bland annat kan stödja företaget med utbildning i systematiskt brandskyddsarbete, hjärt- och lungräddning m.m. I samband med branden i Octowood där det fanns många anställda som var RiB-anställda i Kälarne räddningskår bidrog dessa till att insatsen blev mycket lyckad. Åtgärder för minimering av skador på byggnader och miljöpåverkan kunde tidigt vidtas tack vare brandmännens kunskap om verksamheten på Octowood. Vid akuta hälsoproblem är brandmannen en tillgång då denne snabbt är på plats vid t.ex. hjärtproblem och kan starta hjärtoch lungräddning omedelbart. När det gäller den faktiska frånvaro från arbetsplatsen som RiB-personalen tvingas till i samband med insatser är den inte särskilt omfattande. Insatserna varar i snitt 1 till 1,5 timme och antalet insatser per år på RiB-stationerna är låg det varierar mellan 1-10 insatser per månad i snitt. På 17 av förbundets stationer genomförs det i 4 eller färre insatser per månad vilket i snitt innebär mindre än 6,5 timmes insatstid (frånvaro) under en månad. Varje brandman genomför i snitt en veckas (7 dygn) beredskap/månad och vilket i snitt innebär en frånvaro på 0,5-1,5 timme under beredskapsveckan. Då beredskapen omfattar helger, kvällar och nätter är det inte säkert att insatstiden överhuvudtaget påverkar arbetsgivaren i form av frånvaro från arbetsplatsen. På de övriga 14 stationerna varierar insatserna per månad från 4-11, detta resulterar i 1,5-4 timmars insatstid under en vecka. Räddningstjänstförbundets största utmaning i närtid och under överskådlig framtid kommer att vara rekrytering av RiB-personal. Förbundets nuvarande analys är att det under de kommande 10 åren kommer att vara ca 50 RiB som slutar årligen, under 2015 slutade 54 RiB sin anställning och 34 nyanställdes. Kombinationen av pensionsavgångar och vikande arbetsmarknad i glesbygd är faktorer som resulterar i dessa stora avgångsvolymer. Denna trend är inte unik i Jämtland rekryteringen av RiB är ett nationellt problem som på vissa håll redan resulterat i att kommuner tvingats heltidsanställda brandmän istället för RiB. På Gotland har t.ex. två brandkårer tvingats heltidsanställa brandmän för att klara av beredskapshållningen. I anslutning till det nya RiB-avtal som slöts 21/ kom parterna (SKL/PACTA och BRF) överens om att även genomföra ett partsgemensamt arbete rörande åtgärder för att främja en långsiktig personalförsörjning av RiB-systemet. Parterna konstaterade att man för att långsiktigt påverka förutsättningarna att rekrytera RiB-personal är det önskvärt att skapa en bredare samhällelig förankring för RiB-verksamheten. En sådan förankring kan bidra till ett systematiskt rekryteringsarbete, och genom information om räddningstjänstens verksamhet bidra till personalförsörjningen på sikt. Exempel på frågor som det är särskilt angeläget att belysa i detta arbete är: Hur verksamheten påverkas av vikande befolkningstal i vissa områden i landet och hur den påverkas av en ökande utpendling i samband med att jobb koncentreras till befolkningscentra. Hur rekryteringen kan breddas ur såväl jämställdhets- som mångfaldsperspektiv. Hur utbildningssystemet bäst kan matcha framtida behov.

43 Dnr Behov av anpassning av regelverket kring a-kassa, socialförsäkring och arbetstid. Mot denna bakgrund är denna gemensamma strategi utarbetad där räddningstjänstförbundets och medlemskommunernas åtgärder samordnas och förhoppningsvis resulterar i synergieffekter som bidrar till en framgångsrik och långsiktigt hållbar personalförsörjning av räddningstjänstförbundets RiB-kår. Räddningstjänstförbundets ansvar och uppgifter Inledning Räddningstjänstförbundet jobbar aktivt med rekryteringsarbetet. Då förbundets RiB-stationer finns på små orter är det både lämpligt och vanligt att det är personalen vid kårerna som själva ansvarar för rekryteringen. Det är viktigt att nyanställd personal fungerar tillsammans med den befintliga personalen då tjänsten i stor utsträckning bygger på att man har ett ömsesidigt förtroende för varandra under insatserna. Detta har fungerat väl men i takt med ökade avgångar krävs även att förbundet aktivt deltar i rekryteringsarbetet på ett helt annat sätt än tidigare. Som ett led i detta har ekonomiska resurser avsatts för att bland annat ta fram informationsmaterial men även för att kunna genomföra rekryteringsaktiviteter i större utsträckning än tidigare. Det är även nödvändigt att mer aktivt än tidigare besöka och rikta information till företagare och kommunala verksamheter om RiByrket. Det är i då viktigt att både lyfta fram nackdelarna i form av den belastning det kan medföra men även vilka fördelar det innebär. Även om förbundet redan idag i ett nationellt perspektiv har många kvinnliga brandmän är det nödvändigt att i ännu högre utsträckning rikta rekryteringsinsatserna mot kvinnor. Även nyanlända män och kvinnor bör bli föremål för rekryteringsinsatser, för närvarande finns det ingen RiB-anställd ifrån denna grupp i räddningstjänstförbundet. Rekrytering av RiB från denna kategori är viktig såväl ur ett bemannings- som ur ett mångfaldsperspektiv. Ansvar JRF 2 är huvudansvariga för rekrytering av RiB-personal och ansvarar för att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa tillräcklig tillgång på RiB-personal i förbundets kårer. Detta ansvar innefattar även ansvaret att vara pådrivande för dialog och samarbete med medlemskommunerna. Uppgifter JRF ska genomföra och finansiera aktiva rekryteringsåtgärder såsom t.ex. öppet hus, rekryteringsdagar, företagarträffar, informationsblad, framtagande av rekryteringsmateriel etc. JRF ska även i den mån det är möjligt delta och aktivt påverka framtagande och utformning av centralt överenskomna åtgärder som stimulerar en långsiktig personalförsörjning av RiBsystemet. JRF ska även genomföra regelbundna dialoger med medlemskommunerna i syfte att kontinuerligt följa upp och återkoppla hur rekryteringsarbetet fungerar i berörd kommun. 2 JRF Jämtlands räddningstjänstförbund

44 Dnr Medlemskommunernas ansvar och uppgifter Inledning Medlemskommunerna har en mycket viktig roll att spela vid rekrytering av RiB-personal. Att föregå med gott exempel och tillåta RiB-personal i egna verksamheter är viktigt för att kunna påverka och uppmuntra de privata företagarna att tillåta sin personal att åta sig RiB-tjänster. Om kommunerna förbjuder personal inom egen organisation att vara RiB blir det svårt att övertyga privata företagare att tillåta sin personal att teckna RiB-avtal. Kommunerna är i de allra flesta fall fastighetsägare direkt eller via kommunala fastighetsbolag för förbundets brandstationer. Många av brandstationerna har inte separat omklädningsrum och duschar för män och kvinnor. Detta är hämmande för rekrytering av kvinnor till RiB-kåren och åtgärder för att korrigera detta bedöms gagna en långsiktigt hållbar rekrytering. Ansvar Medlemskommunernas ansvar är att stödja JRF rekryteringsarbete. Uppgifter Ge mandat för personal vid JRF att kunna genomföra aktiva rekryteringsåtgärder vid kommunala verksamheter. Medlemskommunerna bör inom egen kommun utforma system och metoder som stimulerar kommunalt anställd personal att vilja vara RiB-anställda vid sidan av sin huvudtjänst. Detta kan t.ex. ske genom att: Utforma metoder och rutiner som medför att anställning som RiB betraktas som meriterande och om möjligt stimuleras, samtliga chefer i de kommunala verksamheterna är positiva och tillåtande till att deras personal är RiB-anställda, det inte är tillåtet att förbjuda kommunalt anställd personal att vara RiB-anställda, på kommunens hemsida publicera information om RiB-yrket och i samband med anställning av personal i kommunala verksamheter tydliggöra att kommunen anser RiB-anställning som meriterande. Medlemskommunerna bör inom egen kommun, och i samverkan med JRF, bidra till att bygga om brandstationer så att det finns separata omklädningsrum och duschar för män och kvinnor i samtliga brandstationer. Detta ökar förutsättningarna för en långsiktigt hållbar rekrytering. Dessa åtgärder måste dock vara kostnadsneutrala för JRF dvs. antingen påverkas inte hyran för fastigheten eller så kompenseras förbundet ekonomiskt för de ökade hyrorna.

45 Dnr Beredning av rekryteringsstrategin Den gemensamma rekryteringsstrategin beslutas gemensamt av Jämtlands räddningstjänstförbund och medlemskommunerna. Strategin beslutas av Jämtlands räddningstjänstförbunds direktion och godkänns i respektive medlemskommuns kommunstyrelse. Undertecknade har deltagit beredning av rekryteringsstrategin. Lars Nyman Räddningschef JRF Unto Järvirova Biträdande kommundirektör Östersunds kommun Gunnel Gyllander Kommunchef Härjedalens kommun Anders Andersson Kommunchef Strömsunds kommun Jonas Törngren Kommunchef Krokoms kommun Ralf Westlund Kommunchef Bergs kommun Bengt Flykt Kommunchef Bräcke kommun Håkan Litzell Kommunchef Ragunda kommun

46 Dnr Räddningstjänsten Jämtland Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, Östersund

47

48

49

50

51

52 Bokslut Bokslut Bokslut Tkr Verksamhetens intäkter , , ,3 Verksamhetens kostnader , , ,2 Avskrivningar , , ,0 Verksamhetens nettokostnader , , ,9 Kommunbidrag , , ,3 Finansiella intäkter 7,7 Finansiella kostnader 0,3 0,3-5,2 Periodens resultat 1 918, ,5-916,1

53 Prognos Budget Bokslut Tkr Verksamhetens intäkter , , ,2 Verksamhetens kostnader , , ,4 Avskrivningar , , ,9 Verksamhetens nettokostnader , , ,1 Kommunbidrag , , ,9 Finansiella intäkter 5,0 5,0 7,1 Finansiella kostnader -5,0-5,0-18,3 Periodens resultat 0,0 0, ,6

54 Budget Utfall Bokslut Utfall Tkr Datorinventarier 7 000,0 156, ,2 977,7 Undervisningsinventarier 3 800,0 462, ,4 544,3 Fastighetsinventarier 1 000,0 285, ,4 185, ,0 904, , ,1

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75 1(5) Avtal om överlåtelse av fastigheten Ragunda Ragundabotten 1:1124 Avtal om överlåtelse av fastigheten Ragunda Ragundabotten 1:1124 har denna dag träffats mellan Ragunda kommun, organisationsnummer ( ) Box 150, Hammarstrand, nedan Säljaren och Ragundahem AB, [ange org nummer och adress], nedan Köparen nedan gemensamt benämnt som Parterna eller var och en för sig som Part 1 Överlåtelseobjekt 1.1 Säljaren säljer härmed till Köparen fastigheten Ragunda Ragundabotten 1:1124, nedan Fastigheten. 2 Tillträde 2.1 Fastigheten ska tillträdas den [ange datum]. 3 Köpeskilling 3.1 Köpeskillingen för Fastigheten bestäms till en (1) SEK. 3.2 Köpeskillingen ska på tillträdesdagen erläggas kontant till av Säljaren anvisat bankkonto. 3.3 Sedan Säljaren på tillträdesdagen erhållit köpeskillingen ska Säljaren upprätta köpebrev i två exemplar som undertecknas och utväxlas mellan Parterna. 4 Kostnader och intäkter 4.1 Kostnader och intäkter av Fastigheten ska fördelas mellan Säljaren och Köparen med hänsyn till vad som belöper sig på tiden före respektive efter tillträdesdagen. 4.2 Parterna ska gemensamt per tillträdesdagen läsa av Fastighetens mätare för förbrukning av el, vatten, värme och liknande. 4.3 Fördelning av kostnader och intäkter regleras i särskild likvidavräkning på tillträdesdagen.