Kvalitetsrapport. Förskolan Lönngården

Transkript

1 Kvalitetsrapport Förskolan Lönngården Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Grundfakta Arbetsmiljö Vägledande samspel ett gemensamt förhållningssätt Barn- och utbildningsnämndens mål Normer och värden... 8 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Utveckling och lärande Språk Matematik Naturvetenskap och teknik Lek Estetik Motorik Socialt Barns inflytande Förskola och hem Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät för Övergång och samverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling Sammanfattning av utvecklingsområden

3 1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn- och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag från och analys av pedagogernas egna skattningar av olika delar av verksamheten, vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Lönngården är en en-avdelningsförskola med syskongrupp. Vi delar vissa lokaler med Rockhammarsskola. Rockhammar är en mindre tätort i Lindesbergs kommun. Frövi är närmast större ort cirka 10 km bort. Från kommunens centralort Lindesberg är det cirka 20 km och från Örebro är det cirka 40 km. Skolan är belägen intill ett skogsområde och ortens elljusspår går strax utanför knuten. Arbetssätt/Inriktning Utifrån vårt uppdrag, vår vision och verksamhetsidé skapar vi en verksamhet som ska bidra till att ge barnen förutsättningar att lära, utvecklas och må bra. Barn behöver känna trygghet och trivsel upplevelse av sammanhang och helhet delaktighet inflytande och självkänsla Samt få möjlighet till att använda alla sinnen och utveckla sin kreativitet. En god lärandemiljö främjar hälsan och i grunden handlar det om att bli sedd och känna sig värdefull. Förskolans och fritidshemmets verksamhet är samordnad före skolstart på morgonen och efter skoldagens slut Malin Agnesdotter , Frövi 3

4 2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars 14 Grundbemanning 15 mars 2,75 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 2.2 Arbetsmiljö Förskolan Lönngårdens öppet tider är mellan kl , vid öppningar och stängningar samarbetar förskolan och fritids vid Rockhammarskola som ligger intill förskolan. Förskolan äter alla sina måltider i matsalen som man delar med skolan. Under det läsåret har personalen upplevt att det varit svårt att få verksamheten att gå ihop med tanke på vikariebristen vi haft. Det bästa för verksamheten är att man vara två pedagoger på plats så mycket som möjligt. Förskolans utemiljö har varit eftersatt men börjar bli något bättre. Förskolan delar gård med skolan. Förskolans slitna lokaler gör städningen svårarbetad. Arbetsmiljöarbetet sker fortlöpande, arbetsmiljö finns som punkt på varje arbetsplatsträff, vi använder även s.k. lägesrundor vid arbetsplatsträffarna. Vikariebristen är något som påverkar arbetsmiljön negativt. Det systematiska arbetsmiljöarbetet redovisas skriftligt till verksamhetschefen en gång per läsår. Det finns ett väl inarbetat system kring det systematiska brandskyddsarbetet med regelbundna kontrollrundor. Förskolan har en brand och säkerhetspärm som ses över vid höstens första arbetsplatsträff. Utbildning i brand och HLR genomförs med regelbundenhet, enligt rutinen ska all personal genomgå utbildningen vart fjärde år. Utbildning i ergonomi ska ske av kommunens hälsopedagog vart tredje/ fjärde år, detta var inte aktuellt i år. Data utrustningen byts ut med jämna intervaller och om problem uppstår så har förskolan et nära samarbete med ansvarig på IT- avdelningen. Reparationer, underhåll och andra anpassningar av inne och utemiljön utförs av fastighetsägare och vaktmästare. Vid en liten enhet blir det mycket ensamarbete när öppettiderna är tolvtimmar. Pedagogerna löser detta med att lägga sin enskilda planering under dessa tider så det är en person till på plats även om man är ensam i barngruppen. Det blir sårbart på en liten enhet om personal är frånvarande eller om det sker något extra, så ett väl fungerande samarbete med fritids ett måste för att båda verksamheterna ska fungera. 4

5 Dagens förskola har ett stort behov av utbildad personal med hög kompetens, det ställs höga krav på att personalen dokumenterar och organiserar arbetet. Verksamhetens kvalitet och personalens arbetsmiljö blir sårbar när det ständigt råder brist på vikarier. Förskolans lokaler är slitna vilket har lett till att det är svårstädat, höga ventilationsljud som påverkar barnen och personalen negativt. Förskolans lokaler behöver renoveras så det lättare går att städa. Förskolans gård behöver anpassas efter förskolebarnen. Samarbetet med fritids behöver utvecklas mer. Behov av att få vikarier så den gemensamma planeringen går att få ut, för att få en ännu bättre verksamhet. 2.3 Vägledande samspel ett gemensamt förhållningssätt Programmet Vägledande samspel/icdp är ett hälsofrämjande och förebyggande program som utgår från att varje person har resurser som kan utvecklas. Syftet är att öka förmågan att förstå och respektera varandra genom utveckla lyhördhet och empati. Vägledande samspel betonar betydelsen av nära och tillitsfulla relationer. Kvaliteten i relationen är en förutsättning för barns växande och lärande. Ur broschyren Programmet Vägledande samspel/icdp Stiftelsen ICDP Sweden Vägledande samspel (ICDP) har vi som ett förhållningssätt i alla situationer på förskolan. Vi bygger verkssamheten medvetet utifrån ICDP som förhållningsätt. Under läsåret har personalen deltagit vid två pedagogiska eftermiddagar, där de fått vägledning och möjlighet att fördjupa och samtala om detta viktiga förhållningsätt. I och med de två pedagogiska eftermiddagarna har personalen fått tid till att fylla på och fördjupa sina kunskaper som ligger till grund i deras arbete. Det är viktigt att fortbildningen kring ICDP fortsätter. 5

6 2.4 Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 som mål att Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för siffror och bokstäver Att intressera sig för lekskrivning. Under läsåret löd enhetens mål som följande På förskolan Lönngården erbjuds barnen tillfällen till att öka sin språkliga förmåga genom sagotema. Detta sker när: Barn och pedagoger ökar sin förmåga att språkljuds leka genom sagorna Barnen ökar sin förmåga att rita och återberätta Utifrån barngruppens intressen valde personalen att arbeta tematiskt med olika sagor. Arbetet började med Sagor om Totte. Böckerna lästes, dramatiserades, barnen återberättade böckerna för varandra, skapat Totte dockor samt bakat Tottes socker kaka och haft Totte kalas. Efter att ha fått mött sagorna på olika sätt började barnen spontant leka Tottesagorna. Efter Totte gick de över till Petter och Lottas jul. Detta tema berörde traditioner. I detta tema kom även färglära in. Barnen fick skapa pappdockor som de sedan använde i en dockteater. Under vårterminen arbetade pedagogerna och barnen med Temat Frost. Temat började med en tankekarta över vad alla kunde om Frost. I detta tema kom sång och musik in mycket även munmotorik. Barnen övade på många nya ord och begrepp genom att återberätta sagorna för varandra. Sagan gav naturliga tillfällen att samtala om kamratskap samt naturvetenskap. Barnen skapade ett Frostslott utav mjölkkartonger, de samtalade om vilken färg och form slottet har och samarbetade sedan för att skapa slottet. Efter lunchen visade personalen små korta filmer från UR. Livet i bokstavslandet. Livet i mattelandet, Barr och Pinne, Tunggung, Tripp Trapp träd och Amanda längtar. 100 % av årets femåringar är på gång med alla kriterier i språkmatrisen utifrån indikationerna. 6

7 Utifrån att sagotemat har utgått från barnens intressen har det varit lätt att fånga barnens nyfikenhet. Återupprepning av sagan på olika sätt och med olika medel och material har varit en viktig och bra metod. När vi använder en bok som utgångspunkt och sedan för in olika arbetsmetoder har vi satt fokus på böckers värde och fått rika tillfällen till att ge barnen förutsättningar att bygga vidare på den språkliga förmågan på olika sätt enligt vårt mål. När pedagogerna har fört in nya saker har de kunnat skapa ett intresse hos barnen kring temat. Vi har även sett att använt olika tekniker har varit gynnsamt för barnens lärande och alla har utifrån sina förutsättningar utmanas i sitt lärande. Frost temat har varit igenkännbart för barnen och deras vårdnadshavare, detta ledde till att även hemmet blev delaktiga i arbetet. Temat var rätt i tid och engagerande. Sångerna i sagan fångande barnen och utmanade deras munmotorik och tal på ett positivt sätt. Ge utrymme/tid för att barnen ska kunna göra färdigt efter sin egen takt och intresse när det gäller skapande. 7

8 3. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Genom sitt tema arbete med sagor har pedagogerna uppmuntrat barnen till positivt bemötande och tänkande mot kompisar, djur och natur. Tillsammans har pedagogerna och barnen tittat på olika program så som Barr och Pinne från Ur. Genom dessa program har barnen fått se mer av omvärlden samt hur vi ska för hålla oss till miljön så väl inomhus som utomhus. Det är viktigt att ta vara på barnens nyfikenhet, frågor och det de pratar om för att kunna utgå från barnens intressen och behov. Urs program har varit ett bra verktyg och komplement till vårt övriga arbete För att vidga barnen förmåga att reflektera över olika vardagliga dilemman. Viktigt att vi fortsätter att utgå från barnen och utmanar dem i sina tankar. Plan mot diskriminering och kränkande behandling När pedagogerna har d haft med sig planen som en del i det dagliga arbetet samt när de planerat upp sitt tema arbete. Pedagogerna har tagit situationer/ konflikter direkt när de uppkommer detta sker tillsammans med barnen. På förskolan arbetats det aktivt med hur man tar sig in och ut ur lek samt hur man talar och är mot varandra. Pedagogerna har en god relation till föräldrarna och samtalar med barn och Vårdnadshavare i vardagen. En gång i månaden får vårdnadshavarna hem ett månadsbrev med information om vad förskolan arbetar med. Under höstens föräldramöte går vi igenom planen med föräldrarna samt tar in synpunkter för att sedan revidera planen. Mål: På Lönngårdens förskola strävar personalen i samarbete med föräldrarna efter att skapa en trygg miljö för våra barn, fri från diskriminering och kränkande behandling. Vision: Alla barn och vuxna i vår verksamhet ska uppträda i ord och handling på ett sådant sätt att ingen far illa eller mår dåligt. Vi accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier eller kränkande behandling. Alla är olika- men lika mycket värda! 8

9 4. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) 4.1 Språk Utifrån barngruppens intressen valde personalen att arbeta tematiskt med olika sagor. Arbetet började med Sagor om Totte. Böckerna lästes, dramatiserades, barnen återberättade böckerna för varandra, skapat Totte dockor samt bakat Tottes socker kaka och haft Totte kalas. Efter att ha fått mött sagorna på olika sätt började barnen spontant leka Tottesagorna. Efter Totte gick de över till Petter och Lottas jul. Detta tema berörde traditioner. I detta tema kom även färglära in. Barnen fick skapa pappdockor som de sedan använde i en dockteater. Under vårterminen arbetade pedagogerna och barnen med Temat Frost. Temat började med en tankekarta över vad alla kunde om Frost. I detta tema kom sång och musik in mycket även munmotorik. Barnen övade på många nya ord och begrepp genom att återberätta sagorna för varandra. Sagan gav naturliga tillfällen att samtala om kamratskap samt naturvetenskap. Barnen skapade ett Frostslott utav mjölkkartonger, de samtalade om vilken färg och form slottet har och samarbetade sedan för att skapa slottet. Efter lunchen visade pedagogerna små korta filmer från UR. Livet i bokstavslandet. Livet i mattelandet, Barr och Pinne, Tunggung, Tripp Trapp träd och Amanda längtar. Utifrån att sagotemat har utgått från barnens intressen har det varit lätt att fånga barnens nyfikenhet. Återupprepning av sagan på olika sätt och med olika medel och material har varit en viktig och bra metod. När pedagogerna använder en bok som utgångspunkt och sedan för in olika arbetsmetoder har de satt fokus på böckers värde och fått rika tillfällen till att ge barnen förutsättningar att bygga vidare på den språkliga förmågan på olika sätt enligt avdelningens mål. När pedagogerna har fört in nya saker har de kunnat skapa ett intresse hos barnen kring temat. De har även sett att använt olika tekniker har varit 9

10 gynnsamt för barnens lärande och alla har utifrån sina förutsättningar utmanas i sitt lärande. Frost temat har varit igenkännbart för barnen och deras vårdnadshavare, detta ledde till att även hemmet blev delaktiga i arbetet. Temat var rätt i tid och engagerande. Sångerna i sagan fångande barnen och utmanade deras munmotorik och tal på ett positivt sätt. Språket en av grunderna till det sociala vilket leder till att vi kommer att fortsätta att arbeta med språket under ht 17 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Målformulering Under läsåret löd enhetens mål som följande På förskolan Lönngården erbjuds barnen tillfällen till att öka sin språkliga förmåga genom sagotema. Detta sker när: Barn och pedagoger ökar sin förmåga att språkljuds leka genom sagorna Barnen ökar sin förmåga att rita och återberätta Utifrån att sagotemat har utgått från barnens intressen har det varit lätt att fånga barnens nyfikenhet. Återupprepning av sagan på olika sätt och med olika medel och material har varit en viktig och bra metod. När vi använder en bok som utgångspunkt och sedan för in olika arbetsmetoder har vi satt fokus på böckers värde och fått rika tillfällen till att ge barnen förutsättningar att bygga vidare på den språkliga förmågan på olika sätt enligt vårt mål. När vi har fört in nya saker har vi kunnat skapa ett intresse hos barnen kring temat. Vi har även sett att använt olika tekniker har varit gynnsamt för barnens lärande och alla har utifrån sina förutsättningar utmanas i sitt lärande. Frost temat har varit igenkännbart för barnen och deras vårdnadshavare, detta ledde till att även hemmet blev delaktiga i arbetet. Temat var rätt i tid och engagerande. Sångerna i sagan fångande barnen och utmanade deras munmotorik och tal på ett positivt sätt. Språket en av grunderna till det sociala vilket leder till att vi kommer att fortsätta att arbeta med språket under ht 17 10

11 4.2 Matematik Barnen har fått möjlighet att utveckla sin matematiska utveckling genom konstruktionsbygge, skapande, spela spel samt planerade samlingar. Pedagogerna har ett medvetet matematiskt tänk när de planerar miljön och materialet vid förskolan. Barnen ges tillfällen att experimentera med färger, former, vikt och volym. Pedagogerna använder sig av matematiska begrepp i vardagen och i aktiviteter. För att vidga barnens kunskaper har de fått sett på programmet Livet i mattelandet från UR. Som adventskalender använde sig pedagogerna av QR-koder via lärplattan. Koderna var länkade till olika små filmer kring matematik, naturvetenskap och teknik. Genom att barnen har fått möta matematiken på olika sätt har deras intresse utvecklats inom flera/ olika matematiska områden. För att nå barnen är det viktigt att använda sig av olika arbetsätt. Detta arbetsätt har varit gynnsamt för barnens intresse och utveckling inom matematiken. 4.3 Naturvetenskap och teknik Under läsåret har de äldsta barnen på förskolan samarbetat med förskoleklass och varit till skogen eller ute på gården tisdagar och torsdagar. Pedagogerna har även använt närheten till naturen för att kunna följa årstiderna och ta tillvara på barnens intresse. Barnen har fått varit med att dammsuga mattorna på förskolan, varit med och kopierat. Barnen är även med och fotodokumenterar med hjälp av lärplattan. Pedagogerna uppmuntrar barnen att prova själva vid alla tillfällen där de ber om hjälp det kan handla om att dra upp en dragkedja, tända lyset eller få fart på gungan. Som adventskalender använde sig pedagogerna av QR-koder via lärplattan. Koderna var länkade till olika små filmer kring matematik, naturvetenskap och teknik. Pedagogerna använder apparna Gro flowers, Gro recycling, Tripp trapp träd och Quiver för att med hjälp lärplattan utmana barnen i deras lärande. Under vårterminen medverkade förskolan i Håll Sverige rent Alla barn har gets förutsättningar att utveckla sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Detta var något som märktes väl under temat Håll Sverige rent. Barnen berättade glatt om sina kunskaper och erfarenheter. Pedagogerna har kunnat fånga barnens intressen genom att de har varit lyhörda för barnens intressen och behov. Alltid utgå från barnens intressen och behov. 11

12 4.4 Lek Lekmiljön har förändrats och utvecklas ofta under läsåret. Närvarande pedagoger som vid behov stödjer och tillsammans med barnen utvecklat lekmiljön Förändringarna har utgått från barnens intressen och sagotemat. För att hålla liv i leken har material med jämna mellanrum byts ut. Barnen har fått vara delaktiga vid inköp av nytt material. Genom sitt tema arbete med sagor har pedagogerna uppmuntrat barnen till positivt bemötande och tänkande mot kompisar, djur och natur. Pedagogerna har uppmuntrat barnen till lek och vidgat barnens lekar genom att medverka i leken samt att tillföra nytt material. Genom att ha förändrat lekmiljön utifrån förskolans tema arbete och barnens intressen har leken utvecklats positivt. Alla barn på förskolan får vara med i leken utifrån sina förutsättningar. Möjlighet till att kunna vara minst två pedagoger på avdelningen under förskolans öppettider för att kunna närvara i leken och kunna vara steget före, stödja, lotsa och hjälpa till med förklaringar. 4.5 Estetik Barnen har använt många olika utrycksformer som erbjudits under de fyra teman som förskolan arbetat kring under läsåret samt Håll Sverige rent veckorna. Barnen har visat stort intresse för skapande, dans, drama och sång. Dessa områden har kommit in naturligt i arbetet med de olika temana. Barnen bjöd in till fika och sång i maj. Barnen kunde då även visa upp filmer där de sjunger för föräldrarna. Estetiken har naturligt kommit in på olika sätt i de temaarbeten som berörts under läsåret. Lärplattan har gett pedagogerna bra möjligheter till att filma och ta kort så barnen kan vara med och dokumentera för att sedan visa för vårdnadshavarna. 12

13 4.6 Motorik Under läsåret har barnen erbjudits olika aktiviteter så som utelek, utflykter till skogen, bad vid Rockhammarsbadet under sommaren, promenader, lek i gymnastiksalen, inne lek, skapande, dans drama. I de olika aktiviteterna har barnen erbjudits möjligheter att utmanas motorisk i såväl planerad som oplanerad miljö. Barnen har kunnat klättra, krypa, springa, cykla, dansa, bygga, klippa, pärla m.m. För att få med barnen som inte självmant valt aktiviteter inom motoriken har pedagogerna erbjudit olika pyssel och skapande för koordination o finmotorik samt uppmuntrat barnen att prova själva vid alla tillfällen där de ber om hjälp det kan handla om att dra upp en dragkedja, tända lyset eller få fart på gungan. Den dagliga verksamheten, ute och inne aktiviteterna har gett barnen rika möjligheter att utvecklas inom motoriken. Pedagogerna behöver kontinuerligt tänka på att de barn som inte använder sin finmotorik så mycket utmanas. 4.7 Socialt Genom sitt tema arbete med sagor har pedagogerna uppmuntrat barnen till positivt bemötande och tänkande mot kompisar. Temat Frost har gett naturliga samtal om kamratskap, olikheter och hur man på ett bra sätt tar hand om varandra. Barnen har fått vara med vid vardagsrutiner som dukning och städning. Pedagogerna uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Genom tema arbete och ICDP som förhållningsätt har alla i gruppen accepterats för den de är. Alla på förskolan får komma till tals och alla är en i gruppen. När barnen har fått vara med och hjälpa till på förskolan har de börjat visa upp stor empati och hjälpsamhet mot varandra. Viktigt att fortsätta detta positiva arbete. 13

14 5. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Barnen har vid flera tillfällen under förskoledagen möjlighet att göra egna val, de ges även möjlighet att ta ansvar vid lek, aktiveter samt vid rutiner. Pedagoger och barn har tillsammans utvecklat lekmiljön. Lyssnar in barnen så att de får möjlighet att påverka i olika aktiviteter och rutiner. Pedagogerna har strävat efter att barnen ska vara mer delaktiga vid dokumentation. Barnen har varit med och tagit kort och kommenterat med egna ord. Barnen har visat intresse för att ta kort men att sedan göra en dokumentation av dessa kort har inte varit lika intressant. Leken har varit intressantare. Pedagogerna fortsätter att erbjuda och locka barnen till att vara mer delaktiga i dokumentations arbetet. 14

15 6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät för Svarsfrekvens: 6 av 14 (42.86%) Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Ofta/alltid Ofta/alltid ,0 100 Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 0,0 100 Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 0,0 100 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 0,0 100 I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 0,0 100 Mitt barn trivs i förskolan. 0,0 100 I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 0,0 100 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 0,0 100 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 0,0 83,3 Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 0,0 100 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 0,0 100 Jag är nöjd med mitt barns förskola. 0,

16 Föräldrarna erbjöds att fylla i enkäten via dator på förskolan eller via papper. Personalen påminde föräldrarna via hembrev, tamburkontakt och utvecklingssamtal. På föräldramötet förklarade personalen om vikten av att föräldrarna fyller i nöjdhetsenkäten. Förutom den information som skickats hem via mail eller papper har förskolan en vägg med all information till föräldrarna i tamburen. De få som svarat är nöjda med arbetet som bedrivs på förskolan. Personalen fortsätter att uppmana föräldrarna om vikten av att svara på nöjdhetsenkäten. De kommer tillfråga föräldrarna hur de vill svara på enkäten. 7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Förskolan följer överlämnandeplanen från förskola till förskoleklass och fritids Eftersom skola och förskola ligger bredvid varandra, skolgården och förskole gården är tillsammans sker det dagligen naturliga möten mellan alla barn på förskolan, skola och fritids. Förskoleklassen och förskolans blivande förskoleklassbarn har under ht 16 varit tillsammans och haft olika aktiviteter två förmiddagar i veckan 1½ timme 9:30 11:00. Vårterminen har det varit förändringar med personal på fritids och skola samt 50 % nerdragen resurstid på förskolan och nu har vi träffats en dag i veckan och då oftast på skolgården. När det gäller fritidsverksamheten öppnar vi på förskolan tillsammans fram till skolan börjar och på eftermiddagen sker ett samarbete senast 16:30 då barnen är tillsammans ute eller inne på förskola eller skola/fritids. De barn som ska börja fritids är mer och mer med fritids under eftermiddagarna från och med slutet av april. Även här är det ett naturligt möte. 16

17 På en liten enhet som har samarbete med skola och fritids går övergången till skola och fritids naturligt. Viktigt at kunna schema lägga tid där personalen kan samtala om sina olika verksamheter för att nå en ökad förståelse för varandra. 17

18 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp. Under 2014 var arbetet inriktat på att fördjupa förståelsen av förskolans rutin för det systematiska kvalitetsarbetet t.ex. kunskap om analys och en revidering av rutinen gjordes. Språkmatrisen, som är en del av kommunens språkplan för förskoleklass t.o.m. åk 3 och utgångspunkt för Barn- och utbildningsnämndens mål för förskolan, lades in i rutinen. Under 2014 och 2015 pågick ett arbete i olika forum för att utveckla en röd tråd mellan förskola och skola och 2016 kom en ny överlämnandeplan att vara klar. Under 2015 och 2016 pågick arbetet med reflektion och analys. Under 2016 och 2017 pågår arbete med att skriva tydliga mål och målkriterier samt genomgång av nya exempel på hur dokumentationer kan se ut. Nyanställda introduceras kontinuerligt i kvalitetsarbetet. Lönngården använder kommunens dokument för systematiskt kvalitetsarbete kontinuerligt. Reflektions och planeringsunderlaget är en del av dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet som används vid arbetslagets gemensamma planering, var fjärde vecka förs detta över till verksamhetsdokumentationen. 18

19 Förskolan som är en liten enhet har lagt gemensamma planeringar varannan vecka för att underlätta att få in vikarier, övriga enheter har varje vecka, detta har ändå inte fungerat då det inte funnits några vikarier att tillgå. Tre gemensamma planeringar har genomförts under vårterminen. Personalen har försökt hitta korta stunder där de haft möjlighet att planera tillsammans för att få en fungerande verksamhet. De har också planerat sina planeringar noga så de vet exakt vad som måste göras och vilka prioriteringa som är nödvändiga. Ansvarspedagogerna skriver fortlöpande i barndokumentationen sedan går man igenom barndokumentationerna tillsammans vid några tillfällen så man får en så bra helhetsbild som möjligt. Verksamhetsdokumentationen finns att ta del av i hallen. Det har varit svårt att få till de gemensamma planeringarna då det inte funnits några vikarier att tillgå. Det är viktigt att hålla sig till planeringen så det som måste göras blir gjort vid planeringstillfället. Pedagogerna försöker göra så mycket som möjligt gemensamt så de når en samsyn kring arbetet och barngruppen Arbetet med att implementera det systematiska kvalitetetsarbetet fortsätter med hjälp av kvalitetspedagog, IKT-pedagog, specialpedagog och förskolechef. De pedagogiska träffarna kommer innehålla, systematiskt kvalitetsarbete, ICDP och nytt för i år är krishantering. Tillgång till vikarier så pedagogerna kan genomföra sina gemensamma planeringar kontinuerligt. 19

20 9. Sammanfattning av utvecklingsområden Förskolan har hög måluppfyllese inom alla läroplanens mål. Pedagogerna har arbetat medvetet med att göra barnen delaktiga i såväl lekmiljö utformning som inköp. Kring arbetet med dokumentation har inte barnen visat lika stort intresse. Pedagogerna fortsätter att erbjuda och locka barnen till att vara mer delaktiga i dokumentations arbetet. 20