Luften i Helsingborg

Transkript

1 Dnr Luften i Helsingborg Årsrapport 2013 MILJÖFÖRVALTNINGEN

2 Innehåll Därför mäter staden luftföroreningar... 3 Normerna gäller hela landet... 3 Så här mäts luftföroreningarna... 3 Sammanfattning av mätresultat Mätresultat av luftföroreningar... 5 Kvävedioxid... 5 Svaveldioxid... 6 Ozon... 7 Partiklar PM Bensen... 8 Mätresultat meteorologi... 9 Kommentarer och bedömning av mätresultatet för kvävedioxid Åtgärder för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid Bilaga 1. Beskrivning av mätutrustning och mätplatser Bilaga 2. Kontroll av mätning och resultat Bilaga 3. Tidsseriediagram, historik, årsvis och över ett beräknat dygn Bilaga 4. Utredning av bakgrundshaltens bidrag till halten kvävedioxid Bilaga 5. Information till allmänheten om luft Bilaga 6. Trafikflödesmätningar Bilaga 7. Miljökvalitetsnormer Bilaga 8. Hälso- och miljöeffekter av undersökta luftföroreningar Version 1.1 juni 2014 Skriven av: Torsten Nilsson och Jens Gille, Miljöförvaltningen i Helsingborgs stad Omslagsfoto: Lotta Grönberg 2

3 Därför mäter staden luftföroreningar Regeringen har utfärdat en förordning med normer för luftkvalitet utomhus så kallade miljökvalitetsnormer (MKN) för att skydda människors hälsa och miljön, men även för att uppfylla de krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. De ämnen som regleras i förordningen är kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. De flesta normerna är så kallade gränsvärdesnormer som ska följas, medan några är så kallade målsättningsnormer som ska eftersträvas. Normerna gäller hela landet Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Mätningar ska göras i representativa områden och på platser det är sannolikt att befolkningen utsätts för de högsta halterna av luftföroreningar. Undantag för normen gäller för arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. Kommunerna ansvarar för att kontrollera luftkvaliteten för de flesta miljökvalitetsnormerna och att tillhandahålla aktuell information om luftkvalitén vilket Helsingborgs stad gör via helsingborg.se. Naturvårdsverket ansvarar för kontroll av miljökvalitetsnormerna för kväveoxider och svaveldioxid i regional bakgrund (landsbygd) samt miljökvalitetsnormerna för ozon. Så här mäts luftföroreningarna I Helsingborg används två system för övervakning av luftföroreningar. Ett system DOAS (differentiell optisk absorptionsspektroskopi) mäter gasformiga föroreningar såsom kvävedioxid, ozon och bensen. Det andra systemet mäter mängden luftburna partiklar från bland annat däck, asfalt och sot från exempelvis dieselmotorer i gatumiljön. Mätaren skiljer ut den del av partiklarna i luften som är högst 10 mikrometer i diameter (PM10) och mäter vikten av dessa. Mätningarna görs oavbrutet och täcker stadsmiljöer och gatumiljöer i Helsingborgs centrum, särskilt de hårt trafikerade stråken Järnvägsgatan, Drottninggatan samt södra Stenbocksgatan. Resultaten anges i både timmedelvärde, dygnsmedelvärde och årsmedelvärde. I anslutning till en mätstation finns meteorologisk utrustning för att registrera temperatur, vindhastighet, vindriktning med mera. Den meteorologiska utrustningen används för att utreda sambandet mellan väderförhållanden och halten av luftföroreningar. Se var mätplatserna ligger och läs mer om mätningarna i bilaga 1. 3

4 Sammanfattning av mätresultat 2013 I denna rapport redovisas resultatet från miljönämndens kontinuerliga mätningar av luftföroreningar i Helsingborg under Rapporten innefattar mätresultat med en bedömning mot miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid, svaveldioxid, ozon och partiklar (PM10). Halterna av kvävedioxid var lägre under 2013 än Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klarades. På Drottninggatan blev även antalet överskridande av miljökvalitetsnormens tim- respektive dygnsvärde färre. På Södra Stenbocksgatan var antalet överskridanden av miljökvalitetsnormens tim- respektive dygnsvärde färre avseende timvärdet men fler avseende dygnsvärdet. Underhåll på fastighet utmed gaturumssträckan på Drottninggatan orsakade ett mätbortfall på tre veckor i januari. Årsmedelvärdet för PM10 låg 20 mikrogram/kubikmeter (µg/m 3 ) under miljökvalitetsnormen (40 µg/m 3 )och normens dygnsvärde överskreds vid ett tillfälle av tillåtna 35. Övriga ämnen som mäts, som svaveldioxid och ozon, visar på låga och normala värden för Vindriktningen för 2013 fördelades jämt över de olika väderstrecken med en medelvindhastighet på 3,7 meter/sekund. För att kunna bekräfta de kontinuerliga mätningarna har resultaten jämförts dels mot en diffusionsmätning och dels mot spridningsberäkningar. Jämförelserna visar att resultaten stämmer relativt väl överens. (Se bilaga 2) 4

5 Mätresultat av luftföroreningar I följande avsnitt och i nedanstående tabeller 1-5 samt figur 1 redovisas uppmätta halter av luftföroreningar samt meteorologi under Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uttrycks på tre sätt: som års-, dygns- och timmedelvärde. Värdet för dygn och timme utrycks som 98-percentiler. Antalet överskridanden som tillåts är två procent av det totala antalet. Exempelvis är det på ett år 365 dygn och då får antalet dygnsöverskridanden vara 7 stycken. I tabellerna anges också 98-percentil värden, vilka anger hur nära staden har varit att inte klara normerna. Kvävedioxid Kvävedioxid (kemiska beteckningen NO 2) uppkommer i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid (NO), det vill säga när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. Den största källan till kvävedioxid i gatumiljöer är trafiken. Det mesta av kvävedioxiden har lokalt ursprung, men det förekommer även en viss intransport. Hälsoeffekter Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp och det finns ett samband mellan sjuklighet och kvävedioxid i luften. Kvävedioxid försämrar lungfunktionen och kan förvärra astma- och allergireaktioner. Kvävedioxider bidrar även till bildning av marknära ozon. Effekter på natur och miljö Utsläppen orsakar efterhand problem med övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Sjöar växer igen, algblomningen ökar och flora och fauna förändras. Kvävedioxid bidrar också till försurning och skador på växtligheten genom bildning av ozon, samt korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Mätresultat - år Miljökvalitetsnormens årsmedelvärde för kvävedioxid har inte överskridits under mätperioden. Enligt normen får kvävedioxid i utomhusluft inte överskrida 40 µg/m 3 i genomsnitt under ett kalenderår. Medelvärdet för mätperioden blev 26,6 µg/m 3 i gaturummet på mätsträcka 6. I gaturummet på Södra Stenbocksgatan var medelvärdet 26,4 µg/m 3 och i taknivå på Drottninggatan/Järnvägsgatan 18,7 µg/m 3. Mätresultat - dygn Miljökvalitetsnormens dygnsmedelvärde (60 µg/m 3 ) för kvävedioxid har överskridits under 4 dygn i gaturummet på mätsträcka 6, Drottninggatan och under 7 dygn i gaturummet på mätsträcka 1, Södra Stenbocksgatan. På mätsträcka 4 (taknivå Drottninggatan/ Järnvägsgatan) har normens dygnsmedelvärde inte överskridits. Enligt normen tillåts 7 överskridanden under ett kalenderår. Mätresultat - timme Miljökvalitetsnormens timmedelvärde (90 µg/m 3 ) för kvävedioxid har överskridits under 20 timmar i gaturummet på mätsträcka 6, Drottninggatan och under 60 timmar i gaturummet på mätsträcka 1 Södra Stenbocksgatan. I taknivå på sträcka 4 överskreds normens timmedelvärde under 7 timmar. Enligt normen tillåts att man överskrider halterna 175 timmar under ett kalenderår. 5

6 Tabell 1: Mätresultat kvävedioxid, mätplats HBG norr Kvävedioxid (NO2) Mätplats HBG norr MKN Mätsträcka Sträcka 6 Sträcka 4 Enhet Årsmedelvärde µg/m 3 26,6 18,7 40 Högsta timmedelvärde µg/m 3 114, percentil timvärde µg/m 3 68,7 56,8 (90) Tillfällen över MKN:s timvärde (90 antal µg/m 3 ) Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 68,1 56,9 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 53,9 41,3 (60) Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (60 µg/m 3 ) antal Tabell 2: Mätresultat kvävedioxid, mätplats Södra Stenbocksgatan Kvävedioxid (NO2) Mätplats S. Stenbocksgatan Mätsträcka Sträcka 1 MKN Enhet Årsmedelvärde µg/m 3 26,4 40 Högsta timmedelvärde µg/m 3 152,7 98-percentil timvärde µg/m 3 77,2 (90) Tillfällen över MKN:s timvärde (90 antal µg/m 3 ) Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 76,3 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 57,8 (60) Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (60 µg/m 3 ) antal 7 7 Svaveldioxid Svaveldioxid (med den kemiska beteckningen SO 2) uppkommer när svavel från främst fossila bränslen reagerar med luftens syre under hög temperatur. Svaveldioxidhalterna har sitt ursprung både lokalt och regionalt. Det mesta av den uppmätta svaveldioxiden har sitt ursprung i andra länder, främst kontinenten. Stora lokala källor är energi- och uppvärmningssektorn, industrin och sjöfarten. Utsläppen har minskat drastiskt i Sverige och Europa det senaste 50 åren. Minskningen beror till stor del på lägre svavelhalt i bränslen, rening av utsläpp från energianläggningar och utbyggnad av fjärrvärmenätet. Hälsoeffekter Svaveldioxid orsakar irritation i andningsvägarna och höga halter ökar förekomsten av luftvägssjukdomar. Svaveldioxid som luftförorening har dock liten betydelse ur hälsosynpunkt i Sverige idag. Effekter på natur och miljö Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark, samt nedbrytning av kulturföremål. Mätresultat Halten svaveldioxid har varit låg, med ett årsmedelvärde på 1,7 µg/m 3 för Inga överskridanden av normens dygns- eller timvärde har inträffat under året. 6

7 Tabell 3: Mätresultat svaveldioxid, mätplats HBG norr Svaveldioxid (SO2) Mätplats HBG norr Mätsträcka Sträcka 4 MKN Enhet Årsmedelvärde µg/m 3 1,7 Högsta timmedelvärde µg/m 3 53,2 98-percentil timvärde µg/m 3 6,0 Tillfällen över MKN:s timvärde (200µg/m 3 ) antal Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 7,2 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 4,1 (100) Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (100µg/m 3 ) antal 0 7 Ozon Ozon bildas genom en kemisk reaktion mellan kväveoxider och kolväten under inverkan av solljus. För att förtydliga vilket ozon som avses kallas det ibland marknära ozon. Det vill säga det ozon som finns i marknivå till skillnad från det stratosfäriska ozonet som finns i ozonskiktet i de högre luftlagren. Det mesta av uppmätta halter har sitt ursprung från angränsande regioner, och Helsingborgs utsläpp bildar i sin tur ozon i angränsande regioner. Halterna är som högst under sommaren då solstrålningen är som störst. Trafiken är en källa till marknära ozon, men även intransport av luftmassor från kontinenten bidrar. Ozon är en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska källor. Hälsoeffekter I höga halter har ozonet en negativ påverkan på människors hälsa. Bland annat genom irritation av ögon och slemhinnor. Ozon kan även orsaka inflammation av luftvägarna. Barn och äldre är särskilt känsliga. Korttidsexponering för marknära ozon kan förvärra astmabesvär och har även ett samband med dödlighet och inläggning på sjukhus. Ozon förstärker även effekten av andra luftföroreningar. Effekter på natur och miljö På marknivå orsakar ozon skördeförluster genom skador på grödor, träd och vilda växter. Det bryter även ner material som papper, plast, gummi och textilier. Mätresultat 2013 Enligt miljökvalitetsnormen för ozon är målsättningen att ozonhalten i utomhusluft inte överstiger 120 µg/m 3. Detta är beräknat som ett högsta åttatimmars medelvärde under ett dygn. Under året har detta inte inträffat. Medelvärdet för året 2013 blev 49,3 µg/m 3 och högsta dygnsvärdet blev 103,6 µg/m 3. Tabell 4: Mätresultat ozon, mätplats HBG norr Ozon (O3) Mätplats HBG norr Mätsträcka Sträcka 4 Enhet Årsmedelvärde µg/m 3 49,3 Högsta dygnsvärde µg/m 3 103,6 Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (120µg/m 3 ) antal 0 7

8 Partiklar PM10 Partiklar (PM 10) uppkommer dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. En stor källa i stadsmiljö är trafiken som genererar en mängd olika partiklar. De främsta mänskliga källorna är förbränning av bränslen, bland annat vid energiproduktion eller fordonstrafik, men även slitage mot vägbanan, speciellt vid användning av dubbdäck. Hälsoeffekter Partiklar i utomhusluft har visat sig vara en bidragande orsak till ökad sjukdom och dödlighet. Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till mer än tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunktionen påverkas negativt. Personer som redan har sjukdomar i hjärta, lungor eller kärl är särskilt utsatta. Effekter på natur och miljö Partiklar påskyndar korrosion av metaller och orsakar skador på kulturföremål. Mätresultat 2013 Miljökvalitetsnormens dygnsvärde (50 µg/m 3 ) har överskridits under ett (1) dygn och årsmedelvärdet för år 2013 blev 17,7 µg/m 3. Normen tillåter 35 dygnsöverskridanden under ett kalenderår och årsmedelvärdet får inte överskrida 40 µg/m 3. Tabell 5: Mätresultat PM10, mätplats HBG norr PM10 Mätplats Drottninggatan HBG norr Enhet MKN Årsmedelvärde µg/m 3 17,7 40 Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 69,6 90- percentil dygnsvärde µg/m 3 29,2 (50) Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (50µg/m 3 ) antal 1 35 Bensen Bensen är ett kolväte som förekommer i bensin. Det är kraftigt cancerogent, liksom de flesta kolväten, och kan orsaka leukemi vid hög exponering. Mätresultat 2013 Under året har en ny föreskrift införts gällande kontroll av luftkvalitet, NSF 2013:11. I föreskriften anges bland annat vilka mätmetoder som får använda vid kontroll av miljökvalitetsnormer för olika luftföroreningar. Mätningarna av bensen redovisas inte i årets rapport eftersom använd mätteknik inte erhållit godkännande av Naturvårdsverket. En sådan process pågår. 8

9 Meteorologi Vid sammanställningen av resultatet för första halvåret 2013 noterades att den dominerande vindriktningen hade varit nordostlig. Men efter höstens- och vinterns stormar från sydväst, blev vindriktningen för hela 2013 ganska jämt fördelat över de olika väderstrecken, se figur 1 nedan. Detta med en medelvindhastighet på 3,7 m/s. Figur 1: Fördelning av vindriktning och vindhastighet 9

10 Kommentarer och bedömning av mätresultatet för kvävedioxid Årets mätresultat för kvävedioxid visar att miljökvalitetsnormen har klarats. Södra Stenbocksgatan har tangerat antal tillåtna dygnsöverskridanden (7 dygn) medan det på Drottninggatan endast noterats fyra dygnsöverskridanden. Att mätresultatet för Drottninggatan (sträcka 6) skulle bli lägre jämfört med 2012 noterades redan vid halvårssamanställningen. Medelvärdet för mätperioden 1 januari till 30 juni blev 27,8 µg/m 3 och 4 överskridande av dygnsnormen hade inträffat. Detta i jämförelse med 31,9 µg/m 3 och 11 överskridande för I januari pågick fasadarbete på en fastighet utmed mätsträckan på Drottninggatan. Arbetet innebar störningar med mätavbrott under perioden 1 januari till och med 21 januari Under denna tid var det ganska kallt med tydliga inversionstillfällen som ledde till två överskridanden av dygnsnormen på Södra Stenbocksgatan. Kvävedioxidhalten i ett gaturum påverkas av fler faktorer. Förutom fordonens direkta utsläpp i gaturummet finns påverkan från närliggande utsläppskällor och en varierande bakgrundshalt av föroreningar. Trafikmängden är en av de faktorer som påverkar mätresultatet men hur mycket är svårt att fastställa utifrån ett enskilt år. Erfarenheterna säger att större förändringar i trafikflöden får genomslag i mätningarna medan mindre förändringar är svåra att fånga upp. Stadsbyggnadsförvaltningen har mätt trafikflödet under 2013 vilket redovisas i bilaga 5. Flödesmätningar med slang visar att trafiken minskat något på Drottninggatan och Järnvägsgatan och att den ligger kvar på samma nivå på Södra Stenbocksgatan. Förutsättningarna för hur halten kvävedioxid ackumuleras i gaturummet på Drottninggatan respektive Södra Stenbocksgatan är olika. Gaturummet på Södra Stenbocksgatan är smalare och mer slutet vilket innebär att där är det oftare högre dygnsvärden än på Drottninggatan. Detta även om trafikmängden är lägre på Södra Stenbocksgatan. Dygnsöverskridandena sker främst under vinterhalvåret (december-april), se figur 2, och det sker främst vid låga vindhastigheter, se figur 3. Att det är så beror på att utsläppen från trafiken i gaturummet har gynnsammare förutsättningar att ackumuleras under vinterhalvåret vilket främst beror på att höjden där luften blandas (omblandningshöjden) i de nedre delarna av atmosfären generellt är lägre. Detta beror på att omblandningshöjden i de nedre delarna av atmosfären delvis är kopplat till dygnets soltimmar. Under vintertid varierar omblandningshöjden mellan meter och under sommartid meter. Det faktum att solen går ner tidigare under vinterhalvåret innebär att uppvärmningen av luftlagren nära marken avtar tidigt på eftermiddagarna och luftlagren kyls snabbt ner på grund av jordens utstrålning. Processen, som kallas inversion, kan innebära att det uppstår stabila skikt av luften nära marken med en mycket begränsad omblandning och utspädning av föroreningarna om vindhastigheten är låg. Under vinterhalvåret uppstår dessa förutsättningar på eftermiddagen då trafikintensiteten är stor, vilket innebär att trafikens utsläpp ganska snabbt kan ackumuleras i gaturummet. 10

11 Figur 2: Dygnsmedelvärde kvävedioxid Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan Figur 3: Dygnsmedelvärde för kvävedioxid (NO2) på Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan kontra vindhastighet. Notera att dygnsöverskridanden (över 60 µg/m 3 ) har skett när medelvindhastigheten över dygnet varit lägre än 4 m/s. Under året har det i frågor från allmänheten framförts huruvida bakgrundshaltens andel av uppmätt halt kan underskattas. Framförallt har det gällt sjöfartens bidrag till bakgrundshalten. För att beskriva hur bakgrundshalten förhåller sig till uppmätta halter, trafikmängd och luftens omblandningshöjd under ett dygn, har dessa uppgifter tagits fram från spridningsberäkningar. Utförda beräkningar visar att bakgrundshalten har begränsad påverkan på kvävedioxidhalten i ett gaturum vilket illustreras i figur i bilaga 4. 11

12 Åtgärder för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid Miljökvalitetsnormer är att betrakta som absoluta gränsvärden. Om normerna inte klaras kan detta i första hand påverka möjligheten att genomföra stadens planering och utveckling, liksom möjligheterna för verksamhetsutövare att få miljötillstånd. För de normer som också är fastställda av EU innebär överträdelser att Sverige kan dömas att betala stora skadestånd, vilket inte gäller dygnsnormen för kvävedioxid som är ett nationellt gränsvärde (bilaga 7). Ett bindande åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Helsingborg fastställdes av Länsstyrelsen i Skåne den 19 februari Den 15 oktober 2009 fastställdes ett reviderat åtgärdsprogram. 1 Det reviderade programmet innehåller samma huvudåtgärder som det ursprungliga programmet (se tabell 10). Programmet beslutades i kommunfullmäktige den 26 augusti Uppföljning av åtgärdsprogrammet sker årligen i oktober månad. Arbetet med Österleden och dess infarter slutfördes Österledens koppling till väg 111 har under 2013 förbättras med en breddning mellan Brohult och Maria vilket förhoppningsvis minskar kösituationer i rusningstid. Åtgärden bedöms vara viktig för att Österleden ska vara ett attraktivt alternativ för trafikanter som kör från norr och vill komma till södra Helsingborg och för att minska genomfartstrafiken i city. En prognos från 2013 pekar på att staden, Skånetrafiken och bussentreprenörerna kommer att lyckas med målet att dubblera bussåkandet mellan 2004 till Det nya målet är att uppnå 22 miljoner resor år Ett utmanande mål som kräver förbättrad framkomlighet för bussen. Enligt stadsbyggnadsnämndens beslut den 17 april 2013, tillsammans med investeringsbeslut i fullmäktige i juni 2013, ska busskörfält anläggas på Drottninggatan och Järnvägsgatan Enligt det beslutsunderlag som presenterats för stadsbyggnadsnämnden minskar då den maximala trafikkapaciteten från cirka till cirka fordon per timme samtidigt som möjligheterna för resor med gång, cykel och kollektivtrafik förbättras. Sammanfattningsvis kan åtgärdsprogrammet nu betraktas som genomfört med undantag av busskörfält på Drottninggatan/Järnvägsgatan. Aktuell tidplan pekar på detta arbete slutförs Miljönämnden gör bedömningen att ombyggnaden av Drottninggatan/Järnvägsgatan kommer att resultera i att miljökvalitetsnormerna för luft klaras permanent. Bedömningen stöds av en spridningsberäkning 2. Länsstyrelsen har i sin granskning av detaljplanen för en kongressanläggning i centrum gjort samma bedömning Spridningsmodelleringar 2015/2020 för fyra stadsbyggnadsprojekt i Helsingborg, Ramböll

13 Tabell 10: Åtgärder och ansvar för huvudåtgärder i åtgärdsprogrammet. Åtgärd Ansvar 1. Genomförande av ny cykelplan för Helsingborg HBG stad 2. Genomförande av Bussvisionen för Helsingborg HBG stad, Skånetrafiken 3. Ökad kapacitet/turutbud för regional tågtrafik Banverket, Skånetrafiken 4. Genomförande av ny parkeringspolicy HBG stad 5. Översyn av skyltning, styrning och kontroll av trafiken (inkl. hastighetssänkning Malmöleden) HBG stad, Vägverket, Polisen 6. Trafikdämpande åtgärder längs med Södra Stenbocksgatan HBG stad 7. Trafikdämpande åtgärder på Drottninggatan och HBG stad Järnvägsgatan 8. Miljözon tung trafik HBG stad 9. Miljökrav i upphandling av transporttjänster och arbetsmaskiner HBG stad, Region Skåne 10. Lokalt handlingsprogram med beteendepåverkande åtgärder HBG stad 13

14 Bilaga 1 Beskrivning av mätutrustning och mätplatser Mätning av gaser Mätningarna av luftföroreningar i gasform utförs med DOAS-teknik (Differentiell Optisk Absorptionsspektroskopi). Förenklat beskrivet består mätutrustningen av en sändare, en mottagare och en analysator. Från sändaren skickas ljus från en xenonlampa till mottagaren. Mellan sändaren och mottagaren träffar ljuset molekyler som absorberar ljus av olika våglängder. Genom att analysera vilka våglängder som kvarstår och vilka som har absorberats när ljuset når mottagaren, kan olika luftföroreningar påvisas och halter bestämmas som medelvärden över mätsträckan. Mätning av partiklar, PM10 Med PM10 menas massan av partiklar med en diameter upp till 10 µm (mikrometer). Vid mätning av PM10 passerar partiklarna, via insuget till mätinstrumentet, ett selektivt intag, där partiklar med en diameter mindre än 10 µm skiljs av och deponeras på filter. Deponerad partikelmassa bestäms sedan med hjälp av olika tekniker beroende på vilken typ av mätinstrument som används. Vid provtagning och kontroll av miljökvalitetsnormen för PM10 i Helsingborg används en provtagare av typ SM200. Mätinstrumentet bestämmer partikelmassan genom att mäta strålningsintensiteten på runda filterplattor från ett radioaktivt preparat före och efter provtagningen av partiklar. Intensitetsskillnaden är proportionell mot partikelmängden på filtret. Genom att mäta provluftsflödet kan partikelmassans halt bestämmas. Mätplatserna Helsingborg har två mätplatser/stationer där mätning av luftföroreningar och kontroll av miljökvalitetsnormer utförs. Mätstationerna finns placerade på Drottninggatan 7 (station norr) respektive Södra Stenbocksgatan/Sämskmakaregatan (station M1). Vid mätstationerna kontrolleras halterna av luftföroreningar enligt nedanstående tabell 11 Tabell 11. Beskrivning av mätplatser Förorening Mätstation HBG norr Mätstation M1 S. Stenbocksgatan Gatunivå Taknivå Gatunivå Kvävemonooxid (NO) X Kvävedioxid (NO2) X X X Svaveldioxid (SO2) X Marknära ozon (O3) X Partiklar (PM10) X Mätstation HBG norr Den norra mätstationen är placerad nära den trafikerade Järnvägsgatan/Drottninggatan, i ett centralt läge där många människor vistas. Mätningar sker både i takhöjd och i sluten gaturumsmiljö. Mätsträcka 4 går i takhöjd ca 25 m över gatan mellan Järnvägsgatan 35 och Drottninggatan 7 och är 765 m lång (se figur 4). Mätsträckan har varit i drift sedan början av 1990-talet. På taket av Drottninggatan 7 finns också en komplett väderstation, som bland annat registrerar temperatur, vindriktning, vindstyrka och solinstrålning (s.k. globalinstrålning). 14

15 Figur 4: Mätsträcka 4 placering, station norr, taknivå Mätsträcka 6 i gaturummet är placerad på gatans västra sida ca 3,5 m ovan mark intill husvägg och ca 7 m från vägkanten (se figur 5). Mätsträckan är 116 m lång. Gaturummet är relativt brett och med varierande hushöjder. Mätsträckan har varit i drift sedan I direkt anslutning till denna mätsträcka är partikelmätaren för mätning av PM10 placerad. Luftintaget är på ca 3 m höjd. Mätplatsen för partikelmätning (PM10) blev klar i februari I figur 5 visas mätsträckans och mätstationens placering Drottninggatan och Järnvägsgatan har en trafikbelastning på ca fordon per vardagsdygn (november 2013). Figur 5: Mätsträcka 6 och partikelmätarens placering, station norr, gatunivå 15

16 Mätstation M1 Södra Stenbocksgatan Mätstationen M1 på Södra Stenbocksgatan/Sämskmakaregatan är en mobil mätcontainer. Mätsträckan är 87 m lång och är placerad 3 m ovan mark intill husväggen (se figur 6). Södra Stenbocksgatan har ett smalare och mer slutet gaturum än Drottninggatan och en trafikmängd på ca fordon per vardagsdygn (november 2013). Mätstationen togs i drift Figur 6: Mätsträcka 1 placering, station M1, södra Stenbocksgatan, gatunivå 16

17 Bilaga 2 Kontroll av mätning och resultat Mätinstrumenten har kontrollerats och kalibrerats vid ett extra tillfälle efter halvårsammanställningen. I syfte att kontrollera de kontinuerliga mätningarna har diffusionsmätningar utförts för att få en indikation om värdena stämmer. Detta har gjorts med passiva provtagare utmed respektive mätsträcka mellan den 1 och 19 juli. Mät- och beräkningsvärden för mätperioden 1 juli till 19 juli redovisas i nedanstående tabell 6. Tabell 6: Mätresultat passiv och kontinuerlig mätning samt beräknat värde Mätplats Passiv mätning Kontinuerlig mätning Beräknat värde Drottninggatan (gatunivå) µg/m 3 19,4 17,6 21,6 S. Stenbocksgatan (gatunivå) µg/m 3 16,6 23,7 21,3 Drottninggatan/Järnvägsgatan (taknivå) µg/m 3 15,8 13,8 14,5 Resultatet av diffusionsmätningen (tabell 6) visar på en rimligt god överenstämmelse utom för mätningen vid Södra Stenbocksgatan som avviker med 7 µg/m 3 jämfört med kontinuerlig mätning. Vad denna differens beror på är oklart. En orsak kan vara att endast en provtagare användes vid mätningen på mätsträckan, en annan att platsen inte var representativ för hela mätsträckan. Spridningsberäkning Därtill har spridningsberäkningar gjorts för respektive mätsträcka för år 2012 och 2013, samt för perioden 1 till 19 juli Resultatet för spridningsberäkningar för år 2012 och 2013 i jämförelse med uppmätta värden presenteras i nedanstående tabeller 7 till 9. Tabell 7: Uppmätt värde och beräknat värde för 2012 och 2013 för Drottninggatan Drottninggatan Kvävedioxid NO Uppmätt Beräknat Uppmätt Beräknat Medelvärde ,6 32,0 98-percentil dygn 67,4 60,6 54,7 55,7 98 percentil timme 86,2 82,6 68,7 79,7 Tabell 8: Uppmätt värde och beräknat värde för 2012 och 2013 för S. Stenbocksgatan S. Stenbocksgatan Kvävedioxid NO Uppmätt Beräknat Uppmätt Beräknat Medelvärde 26,6 24,5 26,4 28,3 98- percentil dygn 57,2 47,1 57,4 46,8 98-percentil timme 74,8 62, ,7 17

18 Tabell 9: Uppmätt värde och beräknat värde för 2012 och 2013 för Drottninggatan/Järnvägsgatan Drottning./ Järnvägsg. (tak) Kvävedioxid NO Uppmätt Beräknat Uppmätt Beräknat Medelvärde 20,8 20,9 18,5 20,7 98- percentil dygn 53,1 46,1 45,9 41,6 98- percentil timme 61,3 60,3 56,7 60,3 Beräknat värde för Drottninggatan blev högre jämfört med både den kontinuerliga och den passiva mätningen. För Södra Stenbocksgatan beräknades ett något högre värde än den kontinuerliga mätningen och i taknivå på Drottninggatan blev det beräknade värdet mellan den passiva och kontinuerliga mätningen. I alla mätnings- och beräkningsresultat finns osäkerheter. Likaså är det känt att percentilvärden är svårare att beräkna eftersom beräkningsmodellen inte alltid kan beskriva och fånga upp de situationer och förhållanden då halter snabbt kan stiga. Detta måste beaktas i en jämförelse och bedömning av resultat. Beräkningar har den stora fördelen att olika scenarier och förhållanden kan modelleras utifrån kända förutsättningar. Beräkningar förblir dock en förenkling av den komplexa verkligheten vilket innebär att mätningar måste utföras. Mätningar och beräkningar kompletterar varandra och ger tillsammans den bästa verklighetsbeskrivningen. Utförda spridningsberäkningar visar på en god samstämmighet mellan resultat (avseende medelvärde) för alla mätsträckor förutom för Drottninggatan 2013 där avvikelsen ligger på cirka 5 µg/m 3. Vad skillnaden beror på kommer att utvärderas under mätåret

19 Bilaga 3 Tidsseriediagram, årsvis historik I nedanstående diagram, figur 7 till 10 visas årsmedelvärde årsvis för kvävedioxid, svaveldioxid och PM 10 (partiklar). Figur 7: Årsmedelvärde för kvävedioxid för Drottninggatan och S. Stenbocksgatan Årsmedelvärde från mätningarna av kvävedioxid i gatunivå på Drottninggatan ( ) och S.Stenbocksgatan ( ) 40 NO2 HBG NORR gaturum NO2 M1 S.Stenbocksgatan µg/m Figur 8: Årsmedelvärde för kvävedioxid för Drottninggatan/ Järnvägsgatan i taknivå Årsmedelvärde för kvävedioxid i takhöjd HBG norr för åren NO2 HBG NORR Linjär (NO2 HBG NORR) µg/m

20 Figur 9: Årsmedelvärde för svaveldioxid, Drottninggatan/ Järnvägsgatan i taknivå Årsmedelvärde svaveldioxid takhöjd HBG Norr Linjär (HBG Norr) µg/m Figur 10: Årsmedelvärde och antal överskridande av dygnsnormen för PM10 Årsmedelvärde för PM och antal överskridande av dygnsnorm Årsmedelvärde Antal överskridande av dygnsnorm µg/m 3, antal

21 Bilaga 4 Utredning av bakgrundshaltens bidrag till halten kvävedioxid I nedanstående diagram, figur 11-13, illustreras hur olika faktorer påverkar halten kvävedioxid under ett dygn. Syftet är bland annat att åskådliggöra bakgrundshaltens bidrag till uppmätt halt i gaturummet. Beräkningarna är gjorda över ett dygn i januari 2011 i Drottninggatans gaturum. Serien startar klockan och sträcker sig fram till nästkommande dygn. Diagrammen visar beräknade värden för samma dygn med fler parametrar adderade eftersom. I figur 11 visas beräknade halter för både västra och östra sidan av Drottninggatan samt den urbana bakgrundshaltens bidrag (halt). Den urbana bakgrundshalten anger vad halterna är över de centrala delarna i Helsingborg och den innehåller inslag av alla emissionskällor utifrån avstånd och styrka. Figur 11: Beräknad kvävedioxidhalt på västra och östra sidan av Drottninggatan, samt den urbana bakgrundshaltens bidrag Västra sidan Östra sidan Bakgrundshalt I diagrammet i figur 12 nedan har trafikflödet lagts till. Observera att trafikflödet har dividerats med 10. Figur 12: Beräknad kvävedioxidhalt på västra och östra sidan av Drottninggatan, samt den urbana bakgrundshaltens bidrag 21

22 Västra sidan Östra sidan Bakgrundshalt Trafikflöde / I diagrammet i figur 13 nedan har också nivån för omblandningshöjden i meter (dividerad med 10) för de nedre delen av atmosfären lagts in. Notera att när omblandningshöjden är låg (ca 50 m) är halterna högre och när omblandningshöjden ökar framåt kvällen så sjunker halterna. Figur 13: Beräknad kvävedioxidhalt på västra och östra sidan av Drottninggatan, samt den urbana bakgrundshaltens bidrag Västra sidan Östra sidan Bakgrundshalt Trafikflöde /10 Omblandningshöjd/1 0 Under det beskrivna dygnet har vindhastigheten varierat från 1 m/s till 4 m/s och den följer till stor del kurvan för omblandningshöjd, det vill säga vindhastigheten är ca 4 m/s på kvällen och runt 1 m/s under morgontimmarna 22

23 Bilaga 5 Information till allmänheten om luft På Helsingborgs hemsida visas aktuella halter av kvävedioxid, ozon och partiklar i Helsingborg och i andra skånska städer. Resultaten uppdateras varje timme ( Mätdata nyttjas även av Vackertväder.se (vackertvader.se/helsingborg) Figur 10: Utklipp från hemsida 23

24 Bilaga 6 Trafikflödesmätningar Trafikflödet mäts av trafikenheten, stadsbyggnadsförvaltningen. Slangmätning utförs på Drottninggatan och Järnvägsgatan varje år under en vecka i november. Mätningar görs också genom avläsningar av magnetslingor på samma platser samt på Österleden. Signalmätningarna är gjorda för ett enskilt dygn i taget (torsdagar), se figur 11, nedan. Trafikenheten påpekar att det inte går att upprepa ett mätresultat och att väldigt många faktorer kan påverkar resultatet för en viss dag/vecka. Trafikmätningar ska ses som ett sätt att fånga upp en storleksordning på trafikflödet och, inte minst, över en längre tid. Slangmätning Enligt slangmätning 2013 var den genomsnittliga vardagsdygnstrafiken (VaDT) fordon på Drottninggatan, varav 9 % var tunga fordon (bussar och lastbilar). På Södra Stenbocksgatan var denna siffra , vara 6 % var tunga fordon. Vid motsvarande mätning år 2012 var det fordon på Drottninggatan och fordon på Södra Stenbocksgatan. Signalmätningar Figur 11: Trafikflödesmätningar från trafiksignaler i Drottninggatan, Södra Stenbocksgatan och Österleden, samt händelser som påverkat flödena. Källa: Trafikenheten, SBF, 2014 Asfaltering Järnvägsgatan Ombyggnad Stenbocksgatan påbörjas Asfaltering Hälsovägen 24

25 Bilaga 7 Miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap. 2 miljöbalken ska miljökvalitetsnormer bl.a. ange föroreningsnivåer som miljö eller människor kan utsättas för utan fara för betydande olägenheter. Miljökvalitetsnormer för luft anges i Luftkvalitetsförordning 2010:477. Dessa sammanfattas i tabell 12 nedan. För ytterligare information hänvisas till nämnda förordning. Tabell 12. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Förorening Halt/medelvärdestid Kommentarer Kvävedioxid 90 µg/m 3 timmedelvärde 60 µg/m 3 dygnsmedelvärde 40 µg/m 3 årsmedelvärde Kväveoxid 30 µg/m 3 årsmedelvärde Timvärdet får överskridas 175 ggr per kalenderår, förutsatt att föroreningsnivån inte överstiger 200 µg/m 3 under en timme mer än 18 ggr per kalenderår. Dygnsvärdet får överskridas 7 ggr per kalenderår. Gäller i stället för normen för kvävedioxid i områden där det är minst 20 km till närmaste tätbebyggelse eller 5 km till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg. Svaveldioxid 200 µg/m 3 timmedelvärde 100 µg/m 3 dygnsmedelvärde Timvärdet får överskridas 175 ggr per kalenderår, förutsatt att föroreningsnivån inte överstiger 350 µg/m 3 under en timme mer än 24 ggr per kalenderår. Dygnsvärdet får överskridas 7 ggr per kalenderår, förutsatt att föroreningsnivån inte överstiger 125 µg/m 3 mer än 3 ggr per kalenderår. Kolmonoxid 10 mg/m 3 dygnsvärde* Bly 0,5 µg/m 3 årsmedelvärde Bensen 5 µg/m 3 årsmedelvärde Gäller fr.o.m. 1 januari Arsenik 6 ng/m 3 årsmedelvärde Gäller fr.o.m. 31 december Kadmium 5 ng/m 3 årsmedelvärde Gäller fr.o.m. 31 december Nickel 20 ng/m 3 Gäller fr.o.m. 31 december årsmedelvärde Bens(a)pyren 1 ng/m 3 årsmedelvärde Gäller fr.o.m. 31 december Ozon 120 µg/m 3 dygnsvärde* Partiklar 50 µg/m 3 (PM10) dygnsmedelvärde 40 µg/m 3 årsmedelvärde Partiklar (PM2,5) 25 µg/m 3 årsmedelvärde Ska eftersträvas fr.o.m. 31 december 2009 Får överskridas 35 ggr per kalenderår. Ska eftersträvas t.o.m. den 31 december Får inte förekomma från och med den 1 januari 2015 * Ett åttatimmarsgenomsnitt bestäms för varje timme som ett medelvärde av de åtta senaste timmarnas uppmätta värden. Det högsta av dygnets tjugofyra åttatimmarsgenomsnitt anges som dygnsvärde. Röd text: Miljökvalitetsnorm, tillika EU-norm 25

26 Bilaga 8 Hälso- och miljöeffekter av undersökta luftföroreningar Tabell 13. Hälso- och miljöeffekter av undersökta luftföroreningar. Ämnesgrupp Effekter på hälsan Effekter på natur, miljö och material Källor till luftutsläpp Kvävedioxid (NO2) Påverkan på lungfunktionen. Orsakar/förvärrar allergi, astma och huvudvärk. Kan förvärra hjärtsjukdomar. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning av mark och vatten samt indirekta skador genom bildning av ozon. Rostbildning och nedbrytning av t.ex. kulturföremål. Främst bilavgaser. Betydande utsläpp även från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Svaveldioxid (SO2) Ökad risk för bronkit och andra luftvägssjukdomar. Troligen liten effekt på hälsan i Sverige. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Rostbildning och nedbrytning av t.ex. kulturföremål. Uppvärmning, energiproduktion och utsläpp från industrier och sjöfart. Ozon (O3) Påverkan på lungfunktionen. Orsakar eller förvärrar astma, andra lungsjukdomar samt hjärtoch kärlsjukdomar. Bedöms bidra till fler än dödsfall per år i Sverige. Skördeförluster och troligen skador på träd och andra växter. Nedbrytning av material, som papper, plast, gummi och textilier. Utgör en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Partiklar (PM10) Förvärrar eller orsakar hjärt- och kärlsjukdomar, astma, allergi, lungsjukdomar och cancer. Bedöms bidra till hundratals dödsfall årligen i Sverige. Förvärrar och orsakar förmodligen sjukdomar även hos djur. Partiklar kan innehålla metallföreningar som kan påskynda korrosion av metaller. Främst vägtrafik. Betydande utsläpp även från arbetsmaskiner; uppvärmning och energiproduktion. Naturliga källor är damm och havssalt. Lättflyktiga organiska ämnen, t.ex. bensen Bidrar till cancer, bland annat leukemi. Kan förvärra nervsjukdomar och allergi samt ge genetiska missbildningar hos foster. Bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. Cancer och andra sjukdomar hos växter och djur samt indirekta skador genom att VOC orsakar bildning av ozon. Källa: Luftkvalitet i tätorter 2005, IVL rapport B Främst bilavgaser. Vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. 26